NYUTEXAMINERADE SJUKSKÖTERSKORS UPPLEVELSER AV ATT ARBETA

Transkript

1 Sjuksköterskeprogrammet Kurs 2VÅ60E HT 2016 Examensarbete 15 HP NYUTEXAMINERADE SJUKSKÖTERSKORS UPPLEVELSER AV ATT ARBETA En kvalitativ intervjustudie Författare: Ida Ingsäter Johanna Lydén

2 Titel Författare Nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av att arbeta En kvalitativ intervjustudie Ida Ingsäter och Johanna Lydén Utbildningsprogram Sjuksköterskeprogrammet Handledare Examinator Lisbet Andersson Judy Chow Adress Nyckelord Intervjustudie, kvalitativ, nyutexaminerad sjuksköterska, upplevelser, utbildning - SAMMANFATTNING Bakgrund: Arbetet som sjuksköterska är krävande och innebär ett stort ansvar. Sjuksköterskeyrket styrs av flera lagar och författningar som säkerställer en patientsäker vård vilket kräver att nyutexaminerade sjuksköterskor håller sig uppdaterade. I tidigare forskning upplevs en osäkerhet om utbildningen ger en tillräcklig grund då teorin upplevs svår att omsätta i yrkeslivet vilket kan leda till att sjuksköterskan blir stressad och känner en oro. Syfte: Syftet med studien var att belysa upplevelsen av att arbeta som nyutexaminerad sjuksköterska. Metod: En kvalitativ intervjumeto. Resultat: När intervjuerna analyserades framkom tre kategorier; erfarenhetens betydelse, arbetsmiljöns påverkan och utbildningens påverkan. Dessa redovisades i sju underkategorier; utveckling, utmaning, samverkan med kollegor, tidsbrist, medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och verksamhetsförlagd utbildning. Slutsats: Första tiden att arbeta som nyutexaminerade sjuksköterska upplevs utvecklande och utmanade. Svårigheter i att prioritera och strukturera framkom vilket påverkades av tidsbristen som upplevdes. Kollegors bemötande ansågs vara av stor vikt för att uppleva självkänsla och trygghet. Utbildningen sågs som en god grund att bygga på dock upplevdes medicin kurserna bristfälliga vilket gjorde att sjuksköterskorna fick söka information för att kontrollera sig i arbetet. Framtida forskning kan leda till att utbildningen kan förbättras och de nyutexaminerade sjuksköterskorna kan uppleva mer trygghet.

3 INNEHÅLL INLEDNING... 1 BAKGRUND... 1 Sjuksköterskans profession och kompetens... 1 Utbildning... 2 Första tiden som nyutexaminerad sjuksköterska... 2 TEORETISK REFERENSRAM... 3 Livsvärld... 3 Vårdande handling... 4 Trygghet... 4 PROBLEMFORMULERING... 4 SYFTE... 4 METOD... 4 Datainsamling... 5 Urvalsförfarande... 5 Informanter... 5 Pilotintervju... 5 Intervjuer... 6 Analys... 6 Forskningsetiska aspekter... 6 RESULTAT... 7 Erfarenhetens betydelse... 7 Utveckling... 7 Utmaning... 8 Arbetsmiljöns påverkan... 9 Tidsbrist... 9 Samverkan med kollegor... 9 Utbildningens påverkan Medicinsk vetenskap Vårdvetenskap Verksamhetsförlagd utbildning DISKUSSION Metoddiskussion Resultatdiskussion Slutsats... 16

4 REFERENSER BILAGOR 1. Informationsbrev 2. Intervjuguide 3. Exempel på analysschema 4. Samtyckesblankett 5. Blankett för etisk egengranskning

5 INLEDNING I Sverige examineras cirka 5000 sjuksköterskor varje år. Det råder idag brist på sjuksköterskor och efterfrågan kommer att öka eftersom befolkningen blir fler och lever längre (Universitetetskanslersämbetet, 2015). Sjuksköterskeyrket innefattar ett stort ansvar där höga krav ställs på teoretiska och praktiska kunskaper. Genom utbildningen och framför allt genom den verksamhetsförlagda utbildningen har författarna kunnat få en inblick om vad sjuksköterskeyrket innebär. Detta medförde att tankar väcktes över hur det upplevs att arbeta som sjuksköterska den första tiden. Funderingar finns även om nyutexaminerade sjuksköterskor har den kompetensen som förväntas. Den här studien syftar till att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av att arbeta. Genom skildring kan en ökad förståelse erhållas. BAKGRUND Sjuksköterskans profession och kompetens Sjuksköterskeyrket är en profession som bygger på ett eget kunskapsområde och en vetenskaplig grund där det finns ett etiskt förhållningssätt som beskriver hur sjuksköterskan ska förhålla sig till patienter och kollegor. Självständighet är något som tillämpas i sjuksköterskans profession vilket bygger på färdigheter som erfaras genom teoretisk och examinerad kunskap. Sjuksköterskans kompetens värderas högt av samhället och har ett högt förtroende hos allmänheten (svensk sjuksköterskeförening, 2009). Utbildningen till legitimerad sjuksköterska innefattar övergripande ansvars- och arbetsområden vilka omfattas av teori, praktik, forskning, utveckling, utbildning samt ledarskap. Alla dessa områden ska styras av ett förhållningssätt där helhetssynen är utgångspunkten (Lindahl, 2014). 6 kap 1 står det att sjuksköterskan ska utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet (SFS 2010:659). I sjuksköterskans arbete ingår sex kärnkompetenser för att uppnå god och säker vård. Dessa är personcentrerad vård, informatik, evidensbaserad vård, förbättringskunskap, kvalitetsgranskning samt samverkan i team. Personcentrerad vård innebär att sjuksköterskan ska ge en individuell vård och se patienten som expert på sig själv och sina upplevelser. Informatik där sjuksköterskan bör vara engagerad i arbetet och utvecklingen av ett väl fungerande kommunikationssystem till patienter, anhöriga och andra professioner för att ge en så säker vård som möjligt. Med en evidensbaserad vård kombineras faktakunskap med färdigheter och skapar en säker vård för patienten. Förbättringskunskap och kvalitetsgranskning innebär att sjuksköterskan måste ha en förståelse för hur de olika systemen i vårdorganisationen fungerar och hur de är utformade. Sjuksköterskan måste också kontinuerligt arbeta för att förbättra kvalitén och säkerheten inom vården och tillämpa metoder för att göra den trygg. Sjuksköterskan bör även arbeta för att förbättra kvalitén och tillämpa förbättringsarbete för att säkerställa säkerheten inom vården. På så sätt förhindras att misstag begås och patienter kommer till skada. Att samverka i team är av stor vikt för att värna om patientsäkerheten och hela tiden kunna bidra till att teamet främjar patientens hälsa (Svensk sjuksköterskeförening, 2014). 1

6 Utbildning Sedan år 1958 är sjuksköterskeyrket i Sverige ett legitimerat yrke vilket innebär att det krävs legitimation som bygger på en formell kompetens (Jakobsson Ung & Lutzén, 2014) (SFS 1993:100) skrivs de krav och föreskrifter som universiteten ska uppnå för att få utfärda sjuksköterskeexamen. Utbildningen innefattar 180 högskolepoäng vilket motsvarar tre års heltidsstudier. I dagens utbildning ingår teori och verksamhetsförlagd utbildning i olika verksamheter (Segesten, 2011). Studenten ska ges kunskap om områdets vetenskapliga grund, ha kännedom om aktuell forskning, kunna identifiera, vårda och planera vård- och hälsoarbetet samt läkemedelshantering. Även samarbete med andra yrkesgrupper ingår i utbildningen (SFS 1993:100). Dagens sjuksköterskeutbildning är nu en akademisk utbildning som har etablerat mer forskningsmöjligheter. Detta har gjort att antalet vetenskapliga artiklar om professionen har ökat vilket har bidragit till en ökad och förbättrad kunskap (Jakobsson Ung & Lutzén, 2014). När yrket blev akademiskt fick praktisk färdighet och medicinsk vetenskap stå tillbaka för att ge utrymme för vårdvetenskapen. Detta har medfört att yrkets akademisering har kritiserats (Finnström, 2014). Sjuksköterskorna beskriver att de under sin utbildning varit frustrerade över den otillräckliga medicinska kunskapen. Det framkom även att svårigheter upplevdes i arbetsledarrollen samt att agera vid akuta situationer (Andersson & Edberg, 2010). Första tiden som nyutexaminerad sjuksköterska Benner (1993) menar att sjuksköterskor genomgår fem olika stadier baserat på erfarenheter i teoretiska och praktiska kunskaper i ett kliniskt arbete. Denna utveckling av kompetens beskriver Benner som från novis till expert. De två första stadierna berör den nyutexaminerade sjuksköterskan år. Sjuksköterskan har teoretiska kunskaper och förväntas kunna prestera trots avsaknad av k, regler och rutiner kan sjuksköterskan få vägledning i sitt handlande. Även sjuksköterskor som har tidigare erfarenheter kan räknas som novis när de börjar arbeta inom ett nytt område. Det andra stadiet benämns som avancerad nybörjare vilket innebär att sjuksköterskan börjar kunna prestera själv eller i stöttning av handledare. Sjuksköterskan börjar kunna se mönster och kan koppla ihop omvårdnadssituationer för att tillgodose patientens behov. Men sjuksköterskan kan ha svårt att se helheten när en situation är ny och behöver hjälp av erfarna kollegor för att kunna prioritera (ibid). Att identifiera sig som sjuksköterska innebär mer än att arbeta som sjuksköterska. Det är en personlig identitet där den egna självbilden gradvis påverkas av personlig mognad, kunskap, generositet och tolerans för stress. Yrkesidentiteten påverkas av tidigare erfarenheter och vidareutvecklas under utbildningen. Den första yrkesverksamma tiden består av att bli accepterad och få respekt från sina kollegor. Att uppleva självkänsla och känna sig som en i gruppen kan ta sex månader upp till ett år (Johnson, Cowin, Wilson, och Young, 2012). Ortiz (2016) beskriver vikten av att de nyutexaminerade sjuksköterskorna skapar sig goda relationer på arbetet med medarbetare och läkare för att kunna få yrkesmässigt förtroende. Nyutexaminerade sjuksköterskor behöver uppleva både positiva och negativa upplevelser, även situationer som är obekväma eller skrämmande för att utvecklas i professionen och få ett ökat självförtroende (ibid). Nyutexaminerade sjuksköterskor anser att det är svårt att leda omvårdnadsarbetet runt patienten och stöd krävs för att kunna utveckla kompetens och rollen 2

7 som ledare. Stödet bör komma i från kollegor och chefer och det ska finnas en tydlig plan i hur vägledningen ska ske (Ekström & Idvall, 2015). Kravet på sjuksköterskan är stort och ett kritiskt tänkande med självständigt handlande bör vara i fokus (Finnström, 2014). Den nyutexaminerade sjuksköterskan bör reflektera över sitt arbete för att kunna utveckla och förbättra sin omvårdnadskompetens. Benner (1993) beskriver att arbeta som novis betyder att erfarenhet saknas vilket kan påverka upplevelsen av att känna kontroll över situationen. Det är viktigt att känslorna bearbetas och hanteras då det annars kan leda till att sjuksköterskans självkänsla påverkas negativt (ibid). Sjuksköterskan beskrivs behöva uppnå självkänsla för att kunna ge omvårdnad där patienten är i fokus (Andersson & Edberg, 2010). Professionellt förhållningssätt är en viktig egenskap för nya sjuksköterskor för att kunna uppfylla vård med god kvalité. Genom positiv feedback och självständighet kan erfarenhet utvecklas (Missen, McKenna, Beauchamp, & Larkins, 2016). Som nyutexaminerad sjuksköterska kan det vara svårt att se ansvarets omfattning då erfarenheten är begränsad. Under introduktionen behöver nyutexaminerade sjuksköterskor få möjlighet att finna ett system och arbetssätt med hjälp av handledaren. Nyutexaminerade sjuksköterskor kan behöva utföra uppgifter där tillräcklig kompetens saknas. Genom att det ges möjlighet att självständigt finna lösningar under introduktionen har den nyutexaminerade sjuksköterskan större möjligheter att lösa uppgifter i yrkesrollen (Bisholt, 2012). Tidigare forskning har visat att flertalet nyutexaminerade sjuksköterskor behöver söka kunskap på internet för att kunna utföra sitt arbete på ett säkert sätt (Rudman, Gustavsson, Ehrenberg, Boström, & Wallin, 2012). Kunskapssökningen bör ske genom vetenskapliga artiklar eller internetsidor som tillhandahåller information som är specificerat för hälso- och sjukvårdspersonal. Sjuksköterskor verkar dock ha en tendens att använda sig av kunskap som är inhämtat från sin egen erfarenhet och kollegor (Nilsson Kajermo, Johansson & Wallin, 2014). Sjuksköterskeutbildningen förbereder sjuksköterskan för enskilda uppgifter men vårdyrket är mer komplicerat än så. Som nyutexaminerad sjuksköterska kan det vara svårt att vara förberedd för det professionella krav som ställs (Bisholt, 2012). TEORETISK REFERENSRAM, hälsa, miljö och vårdande är i fokus. relation till det sammanhang som han eller hon befinner sig i. Målet är att fokusera på den enskilda människans subjektiva upplevelse. Genom ett vårdvetenskapligt livsvärldsperspektiv kommer den nyutexaminerade sjuksköterskans subjektiva upplevelser beskrivas (Dahlberg & Segesten, 2010). Livsvärld Dahlberg och Segesten (2010) beskriver att de erfarenheter som en individ har upplevt och det sätt individen ser på saker är en del i dennes personliga livsvärld. Livsvärlden är unik och ändras utifrån hur livssituationen utvecklas under livets gång. Samma tid och plats kan upplevas olika för olika individer beroende på som sjuksköterska. Erfarenheten som de nyutexaminerade sjuksköterskorna får genom yrkesrollen blir en del av deras livsvärld (ibid 3

8 . Sjuksköterskans erfarenheter speglar upplevelsen av synen på verkligheten (Dahlberg och Segesten, 2010). Vårdande handling Hälsa skapas genom meningsfullhet i sitt arbete (Dahlberg & Segesten, 2010). För att god vård ska kunna uppnås krävs att vårdandet och vårdmiljön upplevs positiv. Hur sjuksköterskans hälsa och arbetssituation ser ut kan påverka vårdens kvalitet. Otillräcklighet och svåra upplevelser kan leda till ökad stress och negativa tankar vilka måste bearbetas för att känslorna inte ska påverka vårdandets utförande. De nyutexaminerade sjuksköterskorna behöver möjlighet att utveckla sitt vårdande och hjälp att förhålla sig till olika situationer. Genom handledning och en god relation med sina kollegor kan en grund till bättre vård skapas (ibid). Trygghet Trygghet är en stor del av en individs välbefinnande och självkänsla. Upplevelsen av trygghet kan vara kopplad till yttre faktorer som kunskap och kontroll men kan även påverkas av mänskliga relationer. Yttre påverkan som till exempel miljön eller samspelet med andra människor påverkar tryggheten och välbefinnandet och kan skapa en känsla av mening och sammanhang. En sjuksköterska kan klara stora påfrestningar om det innebär någon form av mening men vad som är meningsfullt kan variera från en person till en annan. Genom reflektion kan den nyutexaminerade sjuksköterskan få en känsla av vad som skapar trygghet i dennes livsvärld (Dahlberg & Segesten, 2010). PROBLEMFORMULERING Att arbeta som sjuksköterska är krävande och innebär ett stort ansvar. Sjuksköterskeyrket styrs av flera lagar och författningar som ska säkerställa en patientsäker vård. Det krävs att nyutexaminerade sjuksköterskor ständigt håller sig uppdaterade för att kunna ge en patientsäker vård. Sjuksköterskor har genom sin utbildning erhållit en kunskapsgrund för att kunna arbeta som allmänsjuksköterska. Men hur upplever nyutexaminerade sjuksköterskor utbildningens förberedande grund? I tidigare forskning beskrivs en osäkerhet om utbildningen ger tillräcklig grund då teorin upplevs svår att omsätta i yrkeslivet. Det kan i sin tur leda till att sjuksköterskan blir stressad och känner oro att göra fel. Även att uppfylla kollegors och patienters förväntningar och krav kan ge en osäkerhet. Studien kan bidra till ökad kunskap och förståelse av att arbeta som nyutexaminerad sjuksköterska. SYFTE Syftet med studien var att belysa upplevelsen av att arbeta som nyutexaminerad sjuksköterska. METOD Denna intervjustudie genomfördes med kvalitativ ansats. Valet av en kvalitativ metod ansågs lämplig då studiens syfte innebar att belysa subjektiva upplevelser och känslor av ett specifikt fenomen (Polit & Beck, 2016). En kvalitativ forskning innebär fokus på skapande av 4

9 först skapas (Forsberg & Wengström, 2015). att en helhet ska kunna Datainsamling Studien baserades på sex intervjuer med nyutexaminerade sjuksköterskor som arbetat minst tre månader och högst ett år. Intervjuer ansågs mest fördelaktigt då upplevelser var i fokus. En intervjuguide upprättades med frågor som testades i en pilotintervju. Datainsamlingen utfördes på fyra avdelningar i Region Kronoberg under hösten Urvalsförfarande Studiens inklusionskriterier. De skulle ha arbetat på en somatisk avdelning i Region Kronoberg i minst tre månader för att hunnit börja arbeta självständigt efter introduktionen. Den övre gränsen bestämdes till max ett år eftersom det annars kunde vara svårt att minnas hur det upplevdes att vara nyutexaminerad. Urvalet till studien var snöbollsmetoden vilket innebär att en eller flera personer som tillfrågas hjälper till att rekryterar ytterligare personer. Snöbollsmetoden utförs i två steg, det första steget där möjliga informanter samlas in och det andra steget när de väljs ut efter ett ändamålsenligt urval enligt inklusionskriterierna (Thomsson, 2010). En av författarna hade en tidigare kollega som uppfyllde inklusionskriterierna. Kollegan informerades muntligt om studien och kunde i sin tur bidra med fler informanter som kunde vara lämpliga för studien. Två av dessa som uppfyllde inklusionskriterierna valdes ut. En av dessa bidrog till ytterligare en informant som i sin tur bidrog med två informanter till. Alla informanter fick ett informationsbrev (bilaga 1) innan intervjun utfördes. Informanter Informanterna var kvinnor mellan år. De hade arbetat som sjuksköterskor mellan tre och nio månader på fyra olika somatiska avdelningar i Region Kronoberg. Pilotintervju Den första intervjun var en pilotstudie där syftet var att granska frågornas kvalité och ge författarna möjlighet att öva på att genomföra en intervju. Informanten valdes ut av författarna själva och är en tidigare kollega till en av författarna som uppfyllde inklusionskriterierna till studien. Båda författarna var närvarande vid intervjun varav den som inte kände informanten hade den ledande rollen. Efter intervjun reflekterade författarna över vad som fungerade och vad som behövdes förändras. Att utföra intervjuer är en tidskrävande process eftersom det behövs övning för att bli en god intervjuare (Polit och Beck 2016). Pilotintervjun visade att frågorna svarade på syftet med studien och höll en god kvalité men att fyra frågor behövdes läggas till för att tydliggöra och fördjupa intervjuerna. Pilotintervjun var först tänkt att exkluderas från studien men författarna ansåg att den innehöll relevant material till syftet och inkluderades därför. 5

10 Intervjuer Intervjun var semistrukturerad och intervjuguiden (bilaga 2) som användes bestod huvud- och följdfrågor. De öppna frågorna gjorde att informanten hade möjlighet att tala fritt utifrån sina upplevelser. Sex intervjuer genomfördes och varade i cirka 30 minuter vardera. Alla intervjuerna skedde på avskild plats som informanterna själva valde. Båda författarna deltog vid alla intervjuerna och turades om att leda intervjuerna vid de olika tillfällena. Författaren som inte ledde intervjun registrerade eventuella störningsmoment och skötte inspelningen. I slutet av varje intervju fick författaren som inte ledde intervjun möjlighet att ställa följdfrågor som inte tagits upp men som ansågs lämpliga till studien. Intervjuerna spelades in och transkriberades därefter ordagrant med pauser och mellanord. Analys Analysen genomfördes enligt Lundman och Graneheims (2012 Lundman och Graneheim (2012 Efter transkriberingen lästes intervjuerna var för sig för att få en helhetskänsla. Meningsenheter t... Sedan skapade författarna var för sig koder av de kondenserade meningsenheterna som sammanställdes av det som framkommit och dessa koder bildade därefter underkategorier och kategorier. Skillnader och likheter diskuterades och författarna kom gemensamt fram till tre kategorier (ibid). Exempel på analysprocessen visas i bilaga 3. Forskningsetiska aspekter En egengranskning genomfördes för att se om studien behövde genomgå en etikprövning av en etikprövningsnämnd (bilaga 5). De första fem frågorna besvarades med ett nej och beslut togs att vidare prövning inte var aktuellt (Etikkommittén sydost, 2016). Författarna har i enlighet med Helsingforsdeklarationen (2013) tagit hänsyn till informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet innan intervjuerna genomfördes. Ett etiskt ställningstagande togs vilket innebar att informanterna fick både skriftlig och muntlig information om syftet med studien innan samtycke gavs (bilaga 4). Information gavs även om att de när som helst kunde avbryta sitt deltagande i studien och att allt material skulle behandlas konfidentiellt. Författarna strävade efter att förstå informanternas upplevelser och försöka åsidosätta sin förförståelse genom att hela tiden reflektera och ha det i beaktande. RESULTAT Analysen resulterade i tre kategorier och sju underkategorier som besvarade studiens syfte. De kategorier som framkom var erfarenhetens betydelse, arbetsmiljöns påverkan och utbildningens påverkan. Se tabellöversikt 1. 6

11 Tabellöversikt 1 Huvudkategorier Erfarenhetens betydelse Utveckling Utmaning Underkategorier Arbetsmiljöns påverkan Tidsbrist Samverkan med kollegor Utbildningens påverkan Medicinsk vetenskap Vårdvetenskap Verksamhetsförlagd utbildning Erfarenhetens betydelse Utveckling Resultatet visade att sjuksköterskorna upplevde självständigheten som nyutexaminerad stimulerande och utvecklande. Det ansågs positivt att ha en centra läkare och andra professioner. Sjuksköterskorna kände sig betydelsefulla över förtroendet att få ta beslut och ansvara över patienter och vara omvårdnadsansvariga. De menade att de utvecklades både professionellt genom ansvaret men även personligen med ett ökat självförtroende. Självständigheten som de beskrev var att de kunde signera läkemedel utan att vara övervakade av en handledare. Det innebar att de mer kunde fokusera på arbetsuppgiften än att känna rädsla över att dela fel. Ja den första tiden var rolig med allt nytt. Speciellt att ta hand om patienter och ta beslut. (Intervju 4) Det ansågs vara en lärande process och att utveckling skedde med erfarenhet. Med erfarenheten upplevdes säkerhet och trygghet i att våga lita på sig själv och på sin instinkt. Det gjorde att de kände sig mer säkra i patientkontakten. Det är ett väldigt utvecklande jobb man lär sig hela tiden. Jag är så glad att jag har jobbat som undersköterska för det gör att jag känner mig trygg i att bemöta patienterna iallafall. (Intervju 5) Sjuksköterskor med tidigare erfarenheter inom vården upplevde en trygghet i vårdtekniska moment och i bemötande av patienter på grund av sin erfarenhet. Det var en fördel för att utvecklas fortare i arbetet eftersom de kunde fokusera på att få en helhetsbild av patienten och på arbetsuppgifter som de upplevde sig mindre trygga i. Utmaning Sjuksköterskorna menade att samtidigt som yrket var utvecklande så upplevdes det också vara en utmaning. Det var intensivt och svårt att hela tiden vara i centrum för patienternas vård eftersom arbetet hela tiden blev avbrutet. Det upplevdes svårt att prioritera vad som var 7

12 viktigast och i vilken ordning arbetet skulle utföras. Detta var något som de menade berodde på den bristande erfarenheten. Jag kan inte bara dela mediciner, utan när jag går ut i korridoren så ropar någon annan kollega att din patient har jätteont och då måste jag springa dit först och ge smärtlindring och sen tillbaka till medicinvagnen och då är det någon som behöver gå på toaletten. Å då självklart hjälper man till där. Sen kommer man äntligen in på rummet till den patienten man skulle och då är det en anhörig där som gärna vill prata och sen vill grannen bredvid ha ett glas vatten, sen ringer telefonen å då är det något man ska hålla i huvudet innan jag kommer till datorn. Det här att man är tillgänglig hela tiden. Det är så lätt att glömma något med. (intervju 5) För att underlätta arbetet utarbetades en strategi som hjälpte dem att prioritera i vilken ordning arbetet skulle utföras. Flera av sjuksköterskorna gjorde en lista på morgonen på hur arbetet skulle fördelas under dagen för att hitta en struktur. Det upplevdes dock svårt att följa den planerade ordningen på grund av akuta saker som uppkom och de blev avbrutna. Sjuksköterskorna beskrev att yrket innefattar att samverka med andra professioner och kunna samordna god omvårdnad för patienterna. De menade att samverkan med andra professioner var en anledning till varför de ofta blev avbrutna vilket gav en känsla av otillräcklighet. Att inte kunna fokusera på en sak i taget utan ständigt bli avbruten med frågor från kollegor, patienter och anhöriga upplevdes stressande. Rädslan att göra fel och ställas inför nya utmaningar upplevdes som påfrestande. Flertalet sjuksköterskor ansåg sig ha en osäkerhet i både teoretisk och praktisk kunskap samt i beslutsfattande. Det var svårt att ta beslut vilket skapade en osäkerhet i rollen som arbetsledare. Det framkom en osäkerhet när kontakt med läkare skulle tas vid försämring av om det inte var nödvändigt. Sjuksköterskorna upplevde att vid kontakt med läkaren kunde förmågan att bedöma patienter ibland ifrågasättas på grund av avsaknad av erfarenhet och yrkesmässigt förtroende. Sjuksköterskorna beskrev att de undvek att berätta för patienterna att de var nyutexaminerade eftersom de upplevde att förtroendet kunde påverkas negativt på grund av bristande erfarenhet. Det är något man kanske inte säger att det är första gången man sätter en kateter typ då blir nog patienten orolig. (Intervju 2) De menade att patienterna då kanske inte skulle berätta allt för dem vilket gjort att de inte kunnat få den vård de behövde. Ja det var lite fake it til you make it. Man fick ju spela mer säker än jag var med vissa saker. (Intervju 6) Sjuksköterskorna upplevde även mötet med närstående som svårt. Rädslor uppenbarade sig över att inte inneha förmågan att kunna svara på frågor och ge adekvat information. De upplevde dock en förståelse från närstående att de nyutexaminerade sjuksköterskorna inte kunde svara på allt utan fick ta hjälp av mer erfarna sjuksköterskor. Det framkom att det var svårt att veta vilken information som fick ges till de närstående när de ringer. Prata med anhöriga är svårt, jag vet inte alltid vad jag ska säga eller vad de vill höra. Man vill ju bara väl (Intervju 6). Även rädsla av att säga något fel eller uttrycka något till anhöriga som de inte skulle förstå eller missuppfatta var stor. Det upplevdes dock enklare allt eftersom och sjuksköterskorna fick en trygghet i samtal med anhöriga. Arbetsmiljöns påverkan Tidsbrist 8

13 Sjuksköterskorna upplevde tidsbrist som ledde till en stressrelaterad arbetssituation. De menade att det berodde på deras osäkerhet och då tog varje arbetsmoment längre tid. Detta ledde till att sjuksköterskorna kände sig pressade. Känslan att som nyutexaminerad sjuksköterska känna att arbetstempot är något långsammare än en erfaren sjuksköterskas upplevdes som ytterligare ett stressmoment. En sjuksköterska beskrev det som att första tiden släcka de värsta bränderna terskorna negativt vilket gjorde att de hade svårigheter att fokusera och utföra ett bra arbete. När man är stressad är man i sig själv och är hela tiden på språng sen ska jag dit å där å där å så. Sen är jag ganska lugn som person och döljer min stress ganska mycket men vissa dagar när man inte hinner äta, vilket som tur är inte händer så jätte ofta, känner jag att jag inte är en bra sjuksköterska. (Intervju 3) Tidsbristen var en negativ aspekt som framkom tydligt i olika anseende. Det fanns inte alltid tid att uppdatera sina kunskaper om riktlinjer för att utföra olika uppgifter på ett korrekt sätt och allt blev en kamp mot klockan. För att få informationen snabbt användes sökningar på internetsidor så som Google, Fass och vårdhandboken. Jag googlar nästan varje dag för att snabbt kunna få hjälp i hur jag ska göra och utföra vissa saker. (Intervju 4) Antalet patienter som de fick ansvar över den första tiden upplevdes för stort eftersom de upplevde att de inte alltid kunde ge en patientsäker vård. Det framkom att om någon patient var svårt sjuk påverkade det hur de andra patienternas vård utfördes. De menade att ett mindre antal patienter hade underlättat och bidragit till en drägligare arbetsmiljö. Varje dag kändes som jag skulle hålla skeppet flytande ja det blev lite fel här och där men så länge skeppet var flytande så var jag nöjd. Det fanns inte tid att göra allt perfekt (Intervju 3) Det uppmärksammades att övriga sjuksköterskor med längre erfarenhet också hade en påfrestande arbetsmiljö med stressrelaterade inslag. De ansåg att det inte alltid fanns tillräckligt med sjuksköterskor på avdelningen för att kunna underlätta för de nyutexaminerade sjuksköterskorna fick den tiden de ville till patienterna. Man blir ledsen och arg. Arg på att det inte finns fler sjuksköterskor så man kunde vara så många att det räcker till. Att få ha så få patienter så man har tid att sitta ner och dröja sig kvar. Att ge nån minut extra varje gång och ge trygghet. (Intervju 2) Samverkan med kollegor Sjuksköterskorna upplevde ett bra bemötande av kollegorna. I intervjuerna framkom vikten av ett öppet klimat där de nyutexaminerade sjuksköterskorna vågade be om hjälp och ställa frågor. Betydelsen av att kollegorna respekterade att de var nya och hjälpte till, var stödjande och uppmuntrande framkom som positivt avgörande för trivseln. Detta kanske inte är avdelningen jag drömt om men att kollegorna stöttar är jätteviktigt och jag fick det stöd som jag behövde. (Intervju 4) 9

14 Alla fick förtroende från kollegorna och de tog sig tid att svara på frågor och stödja i nya kliniska moment. Samtidigt beskrev sjuksköterskorna en frustration över att behöva fråga och kontrollera hela tiden. Sjuksköterskorna kände en oro över att vara en belastning på arbetsplatsen och beskrev en önskan av att vara självständiga. Vid arbetspassets slut ansågs det positivt och tryggt att lämna över patientansvaret till en mer erfaren sjuksköterska. Det upplevdes tryggt att det var någon som tog över och kunde göra de saker som inte blivit utförda under dagen. Dock upplevdes ett missnöje från sjuksköterskan att behöva lämna över om inte allt som skulle utförts under dagen hade gjorts. De kände rädsla över att kollegorna skulle tycka att de inte utfört ett bra arbete men också att det skulle framkomma viktiga saker som glömts bort eller missats under arbetspasset. Teamarbetet upplevdes som en trygghet där de olika professionerna bidrog med sin kompetens. Undersköterskorna på avdelningen framkom som ett stöd eftersom de hade kunskap om rutiner och ansvarade för det basala omvårdnadsarbetet. Sjuksköterskorna var trygga med omvårdnaden som undersköterskorna utförde vilket medförde att de kunde fokusera på andra arbetsuppgifter. Några upplevde dock att det kunde vara svårt att vara ledare för en undersköterska som hade lång erfarenhet och var stark i sin yrkesroll. Detta medförde en osäkerhet i sin ledarroll och de lät undersköterskan leda omvårdnaden ifall det utfördes på ett bra och säkert sätt. De berättade att det var undersköterskornas långa erfarenhet som gjorde att det kändes svårt att leda. De menade att det kunde vara svårt att komma med nya arbetssätt som nyutexaminerad sjuksköterska när undersköterskorna har arbetat på samma sätt länge. Det krävs även tid och mentalt arbete att växa in i en ledarroll. Utbildningens påverkan Medicinsk vetenskap De nyutexaminerade sjuksköterskorna upplevde att de hade otillräcklig kunskap den första tiden. Detta medförde att de ansåg att utbildningen inte gavs tillräckligt med utrymme för medicin- och sjukdomslära. Sjukdomarna lästes in på för kort tid vilket gjorde att inlärningen upplevdes ytlig och ofullständig. Olika internetsidor användes nästan varje dag för att söka efter medicinska kunskaper då de upplevdes bristfälliga. Sjuksköterskan ska ju vara omvårdnadsansvarig men det som patienter och anhöriga vill ha svar på är om sjukdomar och mediciner. Självklart är omvårdnaden en stor del men jag tycker att man har för lite kunskap om det medicinska. Skolan satsar för lite på detta. (Intervju 2) Dock menade sjuksköterskorna att de troligen aldrig skulle vara redo för yrkeslivet eftersom det alltid finns mer att lära. Alla upplevde dock att utbildningen gett en bra verktygslåda för att hitta lösningar när de väl började arbeta. Flertalet menade att allt inte stod i litteraturen utan genom erfarenhet fortsätter den lärande processen. De sjuksköterskor som arbetat som undersköterskor innan utbildningen till sjuksköterska upplevde en fördel eftersom de hade en grundläggande kunskaper i medicin. 10

15 Vårdvetenskap Sjuksköterskorna beskrev att de vårdvetenskapliga kurserna hade bidragit till kunskap om patienternas livsvärld. De menade att de upplevde en djupare förståelse i patientens behov och hur de kunde göras delaktiga i sin vård. Dock upplevdes kurserna felprioriterade eftersom de var för lika varandra i utformningen. De som inte fattar vårdvetenskap efter två kurser kanske inte fattar det efter fem heller. Vissa saker sitter i personligheten man ser på andra människor och världen. Alla har inte det tänket och då spelar det ingen roll att ha två kurser till i det. 4 Det ansåg att utbildningen inte hade gett tillräckligt med förberedande utbildning i läkemedelshantering. Detta på grund av att utbildningen hade för mycket fokus på vårdvetenskapen. Åsså det här med vårdvetenskapen den är ju viktig det är den ju faktiskt. Men man kan inte fråga om livsvärlden om patienten inte lever, man måste ju först liksom förstå medicin kurserna. (Intervju 6) De upplevde osäkerhet vilket medförde att det var svårt att bemöta patienter och anhöriga i olika situationer och sjukdomstillstånd. Det framkom att mer praktiska övningar i bemötande hade varit önskvärt för att känna mer trygghet i det. Verksamhetsförlagd utbildning Under den verksamhetsförlagda utbildningen upplevde sjuksköterskorna att de utvecklades. Sjuksköterskorna ansåg dock att den var för kort eftersom när de precis börjat känna trygghet så skulle de sluta vilket bidrog till att de inte fick den självständighet som önskades. Att ha mycket verksamhetsförlagd utbildning den sista terminen stärkte sjuksköterskorna när de började arbeta vilket medförde en trygghet av att nyligen utfört arbetsmomenten. Det framkom att genom mer lärande verksamhetsförlagd utbildning hade kunskap kunnat inhämtas som varit av betydelse. Den hade stor betydelse i hur sjuksköterskans självkänsla infann sig den första tiden. Om sjuksköterskan fått positiv feedback och upplevt en lärande miljö fanns en trygghet att vara självständig. Många beskrev att den verksamhetsförlagda utbildningen inte alltid var rolig och lärorik utan det var stora krav på att dela läkemedlen rätt. Utbildningen och handledaren ansågs ha fel fokus och lade alldeles för mycket energi på att Praktiken blev inte alltid roligt utan det blev ett krav att dela läkemedel rätt. Det lägger fel fokus, läkemedlen blev bara en enda stress. Sjuksköterska är mer än bara dela läkemedel men det verkar inte alltid så på praktiken. (Intervju 3) Något som alla sjuksköterskorna saknade när de började arbeta var kunskap i Linksystemet vilket är en kontakt mellan kommun och landsting. De berättade att studenter inte får skriva i Linksystemet under praktiken och att utbildningen inte har någon undervisning i detta. Under praktiken fick jag inte med mig det här med Linksystemet och vad en vårdplanering är och vad behöver man veta när man rondar, det skulle finnas mer övning på vad ska man ta upp på en rond, hur man använder Linksystemet och vad som är viktigt. (Intervju 1) 11

16 DISKUSSION Syftet med föreliggande studie var att belysa upplevelsen av att arbeta som nyutexaminerad sjuksköterska. I resultatet framkom att bristande erfarenhet och kunskap påverkade de nyutexaminerade sjuksköterskorna. Utbildningen upplevdes ha fel fokus där den medicinska vetenskapen fick stå tillbaka för vårdvetenskapen. Kollegornas bemötande och arbetsplatsens miljö var av stor vikt för att dem skulle känna trygghet och stöd i arbetet. Metoddiskussion En kvalitativ intervjustudie valdes som metod till denna studie. Trost (2014) menar att valet av metod ska styras av studiens syfte. En kvalitativ studie ansågs som lämplig då de nyutexaminerade sjuksköterskornas subjektiva upplevelse av ett specifikt fenomen skulle studeras (ibid). En kvantitativ metod hade inte kunnat tillföra samma djup och beskrivande av upplevelser eftersom den fokusera på objektiv och mätbar data (Polit & Beck, 2016). En induktiv ansats valdes eftersom studien inte ligger till grund i en förutbestämd teori vilket innebär att analysen sker med minsta möjliga påverkan av förförståelse. Att bortse från sina förförståelser i analysen kan vara svårt. Men med hjälp av reflektion och medvetenhet kan förförståelsen till stor del åsidosättas (Lundman & Graneheim, 2012). Den induktiva ansatsen innebär också att det insamlade materialet bearbetas först i delar för att till sist skapa en helhet (Forsberg & Wengström, 2012). Om en deduktiv ansats valts hade en teori funnits som utgångspunkt till ämnet och de specifika upplevelserna hade inte kunnat belysas (Trost, 2014). Polit och Beck (2016) menar att det säkraste sättet att få information om hur en människa upplever och känner är genom att fråga. Där av anses författarna till studien att en litteraturstudie eller enkätstudie inte kunde beskriva de subjektiva upplevelser som efterfrågades på samma sätt som intervjuer. Snöbollsmetoden valdes för att rekrytera informanter. Thomsson (2011) menar att det är ett effektivt sätt att finna många informanter och välja dem som anses mest lämpliga för studien. Samtidigt menar Polit och Beck (2016) att det finns risker med valet av snöbollsmetoden ifall den första informanten som intervjuas inte ge bra kommande informanter. De menar även att urvalet bli relativt litet och risk finns att alla informanter kommer från samma bekantskapskrets. Denna metod valdes trots det, likaväl som att avdelningschefer slumpvis väljer ut informanter kunde informanterna slumpvis välja ut de kommande informanterna. Författarna har själva tagit kontakt med den första informanten medans de kommande fem informanter är okända personer. Genom detta metodval ansåg författarna att studien fick relevanta och bra informanter för att belysa syftet. Inklusionskriteriet att de nyutexaminerade sjuksköterskorna skulle ha arbetat mellan tre månader och ett år valdes eftersom det ansågs vara ett lämpligt tidsintervall. Författarna valde att exkludera introduktionen eftersom efter tre månader anses informanterna haft möjlighet att börja arbeta självständigt. Den övre gränsen på max ett år valdes eftersom det ansågs finnas en risk att informanterna inte skulle komma ihåg hur det upplevde att arbeta den första tiden. Enligt Trost (2014) kan frågor som handlar om saker som hänt bakåt i tiden göra att informanter inte minns situationen. Informanterna skulle arbetat på somatiska avdelningar i Region Kronoberg för att begränsa studien och eftersom studien är förhållandevis liten valde författarna att centrera till somatiska avdelningar. Samtliga informanterna till studien var kvinnor. Enligt Socialstyrelsen (2016) är 12% av de som utbildar sig till sjuksköterskor män vilket kan vara en förklaring. Författarna anser dock 12

17 att det inte påverkat resultatet eftersom studiens syfte var att belysa upplevelser och inte söka skillnader och likheter mellan könen. En pilotintervju utfördes för att testa frågorna till intervjuguiden. Pilotintervjun var från början menad att exkluderas eftersom det är en tidigare kollega till en av författarna som är informant. Den valdes dock att inkluderas i studien. Trost (2014) menar att väl genomförda pilotintervjuer, med samma urval som till studien, kan inkluderas i studier eftersom informationen ändå har samlats in och att personen har deltagit och tagit sin tid. Dock menar Trost (2014) att personer som är bekanta till författarna inte bör inkluderas. Författarna övervägde detta men när alla intervjuer var transkriberade bestämdes att inkludera den eftersom den svarar an till syftet likaväl som de övriga intervjuerna. Informanten intervjuades av författaren som inte känner personen och den andre författaren deltog men skötte bara inspelningen och satt med för att ta del av intervjun. Intervjun utfördes på samma premisser som alla andra intervjuer. Informanten visste inte heller sedan tidigare vad studien handlar om förrän författarna tar kontakt och delgav informationsbrevet (bilaga 1) som skickades ut innan intervjun genomfördes. Författarna till studien saknar tidigare erfarenhet av att skriva semistrukturerade intervjufrågor. Därför reflekterade de noga över frågorna till intervjuguiden så dem ska svara på syftet vilken har godkänts av handledaren. Intervjuguiden (bilaga 2) består av åtta frågor som under intervjuerna kompletterades med följdfrågor för att få ett mer djup i intervjuerna. Trost (2014) beskriver att intervjuguiden ska innehålla frågor som passar studiens syfte men också utformas efter den som ska intervjua. Frågorna ska också vara utformade så att informanternas berättelse styr. Eftersom författarna inte har någon tidigare erfarenhet av att intervjua så upplevdes det svårt att ställa bra följdfrågor. Detta kan påverka intervjuerna och resultatet. För att påverkan ska bli så liten som möjligt förberedde sig författarna med att läsa litteratur om intervjuteknik och utför en pilotintervju för att öva på intervjuteknik. Pilotintervjun transkriberas och diskuteras med handledaren för att säkerställa intervjuguidens kvalitet. Informanterna fick välja tid och plats var intervjuerna skulle utföras. Trost (2014) menar att intervjun ska ske på en ostörd plats där informanten känner sig trygg. Thomsson (2010) skriver att bra och trivsamma intervjuer där informanten få vara involverad ger ett bra resultat. Båda författarna deltog vid samtliga intervjuer. Två som intervjuar kan vara en fördel eftersom kompletteringar kan göras (Thomsson, 2010). Trost (2014) menar dock att det kan vara en nackdel för informanten kan känna sig i underläge med två som intervjuar. Samtidigt anser författarna att de då kunde gått miste om följdfrågor som förbättrade intervjun. Alla intervjuer spelades in. Patel och Davidson (2011) skriver att fördelen med att spela in är att intervjun blir i sin helhet och att ingenting förloras. Sex intervjuer genomfördes. Detta ansågs som en rimlig mängd att hinna med på den tidsbegränsade period som författarna hade men ändå tillräckligt för att ge kunskap om ämnet (Thomsson, 2010). Den transkriberade texten lästes upprepade gånger för att få en förståelse av materialet. Analysen utfördes enligt Lundman och Granheims (2012) kvalitativa innehållsanalys. Författarna till studien analyserade materialet först var för sig och sedan jämför likheter och skillnader vilket gör resultatet mer tillförlitligt. Analysprocessen tar tid och författarna måste rannsaka sig för att inte lägga sina egna värderingar i intervjumaterialet under analysen. Trost (2014) skriver att det som forskare är viktigt att bejaka sin förförståelse eftersom människor tolkar olika. Genom reflektion strävar författarna efter att ha ett öppet synsätt under hela studien. Feltolkningar kan göras eftersom författarna är noviser inom metoden. 13

18 Resultatdiskussion et och känner trygghet i yrket. Ostini och Bonner (2012) menar att den första tiden ofta upplevs tuff och att sjuksköterskor upplever sig otillräckliga. Upplevelsen av att inte ha den kunskap som anses tillräcklig beror till stor del på att viss kunskap endast kan fås genom självständigt arbete och personlig utveckling (ibid). Resultatet visar att självförtroende påverkas av den erfarenhet som sjuksköterskan har med sig bland annat livserfarenhet och vårdrelaterade erfarenheter. Att ha arbetat som undersköterska kan ge en fördel i att uppleva en trygghet i vissa vårdtekniska moment. Dahlberg och Segesten (2010) beskriver att livsvärlden påverkas av de erfarenheter varje individ har upplevt vilket medför att sjuksköterskan ser situationer ur olika perspektiv. Benner (1993) skriver att tryggheten i yrkesrollen utvecklades med erfarenhet. Att inte känna sig trygg som nyutexaminerad sjuksköterska bygger till stor del av att noviser utför sitt arbete efter lagar och regler och inte utefter erfarenhet. En otrygghet kan där av skapas när det uppstår situationer som kräver viss erfarenhet eller kunskap som novisen inte innehar (ibid). Clark och Springer (2012) påpekar att den ena dagen inte är den andra lik vilket gör att sjuksköterskan måste vara flexibel och kunna prioritera vad som är viktigast. I Lilja Andersson och Edbergs (2010) studie framkommer att det kan vara problematiskt för nyutexaminerade sjuksköterskor att fördela sin tid på grund av avsaknaden av erfarenhet. Till en början upplevs alla arbetsuppgifter lika viktiga vilket gör att det blir en stress att prioritera vad som är av störst betydelse att börja med (ibid). I resultatet framkommer liknande fenomen och att sjuksköterskorna upplever det svårt att prioritera. Känslan av att inte räcka till och ständigt bli avbruten upplevs stressande. Författarna menar att sjuksköterskorna under studietiden bör få hjälp i att prioritera och organisera omvårdnadsarbetet eftersom det är en stor del i sjuksköterskans arbete. Aiken, Sloane, Bruyneel, Van den Heede och Sermeus (2013) belyser hur arbetsmiljön påverkar sjuksköterskors sätt att utföra uppgifter. Det är flertalet faktorer som påverkar hur sjuksköterskans arbetsbelastning upplevs. Tidsbristen ses som en faktor som föreligger till varför sjuksköterskor upplever det svårt att prioritera och kunna utföra de olika uppgifterna patientsäkert. Dahlberg och Segesten (2010) menar att sjuksköterskans arbetssituation och hälsa kan påverka vårdens kvalité och det är där med viktigt att de nyutexaminerade sjuksköterskorna får stöd. För att stödja sjuksköterskorna beskriver Bisholt (2012) att den nyutexaminerade sjuksköterskan ska få möjlighet att finna sitt arbetssätt för att känna sig trygg vilket bör ske genom handledning och reflektion på arbetsplatsen. Resultatet belyste att sjuksköterskorna anses ha ansvar över för många patienter den första tiden vilket kunde göra det svårt att ge en patientsäker vård. Författarna anser att det ställs höga krav på den nyutexaminerade sjuksköterskan som ska ansvara för samma antal patienter som en mer erfaren sjuksköterska som har en trygghet i rollen och kan utföra vissa moment utifrån rutin. Genom att ha färre patienter till en början hade det kunnat ge en ökad trygghet och en mer patientsäker vård. Resultatet visar att sjuksköterskorna upplever att kollegorna har en betydande roll när de börjar arbeta. Thrysoe, Honsgaard, Dohn och Wagner (2011) menar att genom gott bemötande från kollegor påverkades sjuksköterskans självkänsla och underlättade förmågan att hantera de krav som ställs. Dahlberg och Segesten (2010) beskriver att ett gott samspel mellan kollegor påverkar välbefinnandet och ger trygghet. Välbefinnande kan upplevas med hjälp av att någon visar att de bryr sig om ens situation och är villiga att stödja (ibid). Vidare 14

19 beskrivs erfarenheten av att börja arbeta självständigt mindre problematisk om det finns kollegor till hands som accepterar den nyutexaminerade sjuksköterskans avsaknad av viss kunskap (Thrysoe et al, 2011). Ett gott samarbete med kollegorna framkommer både i tidigare forskning och i studiens resultat är viktigt för att känna tillfredsställande med den nya yrkesrollen. Sjuksköterskans livsvärld påverkas av det positiva bemötande som upplevs och ger en meningsfull tillvaro. Att kontrollera och söka information på i Parker Giles, Lantry och McMillan (2012). Informationsinhämtning är en given del i sjuksköterskan yrke men det är dock av stor vikt att använda evidensbaserade sidor (Nilsson Kajermo, Johansson & Wallin, 2014). Enligt Verhoeven, Steehounder, Hendrix och Gemert- Pijnen (2010) kan användningen av internet vara riskfyllt då felaktig information kan leda till fel utförande eller åtgärder. De anser att det bör finnas riktlinjer för sjuksköterskan över var informationen ska sökas. Vidare beskriver Benner (1993) att den novisa sjuksköterskan förlita sig på regler och rutiner vilket gör att de måste finnas tillgängliga (ibid). Genom säker vård förhindras att misstag begås och patienter kommer till skada (Svensk sjuksköterskeförening, 2009). Baserat på studien tyder det att sjuksköterskorna inte använder evidensbaserade internetsidor vilket kan innebära en stor risk att något blir fel. Författarna anser att en person kan besitta mycket information men det blir inte kunskap innan den kan sättas i ett sammanhang. Personer erhåller information på olika sätt beroende på tidigare erfarenheter och var de befinner sig i livet. Praktik och teori ska sättas i samband för att uppfylla tillräcklig kunskapsnivå. Socialstyrelsen (2009) menar att kunskap är en förutsättning för främja hälsa och minska lidande. Det framkommer i studien att sjuksköterskorna upplever att utbildningen brister vilket orsakar att de kände sig oförberedda att börja arbeta. Medicinvetenskapen anses fick för lite tidsmässigt utrymme i utbildningen vilket medför att det finns en brist i medicinsk kunskap. Finnström (2004) menar att när yrket blev akademiskt behöver vårdvetenskapen mer utrymme vilket medför att medicinvetenskapen blir tvungen att stå tillbaka för att ge plats till vårdvetenskapen. Dock upplever sjuksköterskorna att de har fått en bra verktygslåda med sig från utbildningen som gör att de kan finna information och lösa uppgifter när de börjar arbeta. Lilja Andersson och Edbergs (2010) skriver i sin forskning att sjuksköterskorna menar att det inte går att lära sig allt men att utbildningen ger en tillräcklig kunskapsgrund för att börja arbeta. I resultatet framkom att det inte alltid var en lärande miljö på den verksamhetsförlagda utbildningen. Sjuksköterskorna upplever att de läggs för mycket tid på läkemedelshantering vilket medför att de inte får öva tillräckligt på de tekniska momenten. Ewertsson, Gustafsson, Blomberg, Holmström och Allvin (2015) anser att sjuksköterskor har begränsad möjlighet att få de färdigheter som upplevs nödvändiga under den verksamhetsförlagda utbildningen. Sjuksköterskorna behöver vara med och utföra fler tekniska moment i en trygg miljö för att utveckla sina tekniska färdigheter. För att känna trygghet att börja arbeta behövs tillräcklig utbildning i samtliga moment. Författarna i föreliggande studie menar att utbildningen bör se över varför det läggs så mycket fokus på läkemedelshanteringen eftersom samtliga informanter ansåg att dela läkemedel inte var något problem den första tiden i arbetet. 15