Eknaren 4 och Långhalsen 6

Transkript

1 Eknaren 4 och Långhalsen 6 Naturvärden och ekologiska spridningssamband

2 Beställning: Stockholm stad Framställt av: Ekologigruppen AB Telefon: Uppdragsansvarig: Amelie Lindhagen Medverkande: Ulrika Hamrén, Elenor Martinsson Internt projektnummer: Eknaren 4 och Långhalsen 6 Slutversion

3 Innehåll Sammanfattning... 4 Bakgrund... 5 Genomförande... 6 Fältbedömning naturvärden... 6 Eknaren Beskrivning... 6 Bedömning av naturvärde... 7 Långhalsen Beskrivning... 7 Bedömning av naturvärden... 8 Styran Beskrivning... 8 Bedömning av naturvärde... 8 Området väster om Långhalsen Beskrivning... 9 Bedömning av naturvärde... 9 Tallskogsvärden Stockholms ansvar för äldre tallskog Årstas tallskogsvärden Befintliga spridningssamband Barrskogssamband i Årsta Blandskogssamband Planområdenas betydelse Analys av ev. påverkan vid bebyggelse Långhalsen 6, Långhalsvägen Eknaren Långhalsen 6, Vättersvägen Styran Total inverkan Behov av vidare utredning Referenser Eknaren 4 och Långhalsen 6 Slutversion

4 Sammanfattning I samband med detaljplanearbetet för områdena Eknaren 4 och Långhalsen 6, del 1:1 i stadsdelen Årsta, DP , har Ekologigruppen fått i uppdrag av Stockholm stad att kartlägga och beskriva områdenas naturvärden, samt områdenas ekologiska samband med intilliggande tallmiljöer. Ekologigruppen bedömer att samtliga kartlagda områden hyser ett lokalt till kommunalt naturvärde, bortsett från området allra närmast panncentralen vid Långåkersvägen som inte har något speciellt naturvärde. Naturvärdet vid området vid Eknaren 4 är knuten till områdets torrmarksflora medan övriga områden hyser naturvärden främst knutna till naturlig skogsstruktur och förekomst av riktigt gamla tallar, runt 200 år. Planområdena ligger mitt i det tydligaste spridningssambandet för barrskogsarter till och från Årstaskogen, i nord/sydlig riktning. Spridningssambandet beskrivs som svagt men är det enda rena barsskogsambandet till Årstaskogen. Grönområdena på bägge sidor om Långhalsen 6 är utpekade som kärnområden för barrskog (Zetterberg 2012) och utgör därmed värdefulla länkar i det ekologiska spridningsnätverk kring Årstaskogen. En bebyggelse här kommer med största sannolikhet få en negativ påverkan på spridningsnätverket kring Årstaskogen i sin helhet. Årstaskogen och det finmaskiga spridningsnätverket för barrskogsarter har en avgörande betydelse för spridning av arter till och från de inre delarna av i Stockholms stad. Det är också av stor betydelse för Årstaskogens existerande naturvärden att det finns spridningsvägar till och från området. Detta för att områdets artstock ska kunna utbyta genetisk variation med andra stora naturområden i omlandet och därmed på lång sikt kunna bibehålla en hög biologisk mångfald. Det är omöjligt att säga exakt hur stor inverkan bebyggelse på de olika föreslagna platserna får på de ekologiska spridningsnätverken. Klart är dock att ytterligare bebyggelse har en negativ inverkan. Den existerande spridningszonen kommer bli mindre och de redan svaga sambanden mellan Årstaskogen och barrskogsområden längre söderut kommer bli ännu svagare. Om de kvarvarande barrskogsdominerade grönområdena i närområdet kommer vara tillräckliga för att området även fortsättningsvis ska vara attraktiva för barrskogsarter som vill ta sig till och från Årstaskogen, är mycket svårt att säga något om. Det är också viktigt att ställa det i relation till annan planerad bebyggelse och alternativa placeringar av bebyggelse. 4 Eknaren 4 och Långhalsen 6 Slutversion

5 Bakgrund I samband med detaljplanearbetet för områdena Eknaren 4 och Långhalsen 6, del 1:1 i stadsdelen Årsta, DP , har Ekologigruppen fått i uppdrag av Stockholm stad att kartlägga och beskriva områdenas naturvärden, samt områdets ekologiska samband med intilliggande tallmiljöer. Ekologigruppen har även fått i uppdrag att titta på ett område invid den gamla panncentralen längst Eklångsvägen och grönytan öster om Långhalsen 6 invid Vättersvägen. Detta eftersom dessa områden utreds som alternativa/kompletterande områden för bebyggelse. Planområdena är belägna inom stadens habitatnätverk för barrskogsfågel och gränsar till habitatnätverk för groddjur (Mörtberg U, Zetterberg A & Gontiër M 2007). Enligt Stockholms miljöprogram ska intrång i grönområden minimeras och ersättas varför det är viktigt att i det fortsatta arbetet ta hänsyn till planernas påverkan på spridningsvägar och habitatnätverk. Figur 1. Planområdenas lokalisering Eknaren 4 och Långhalsen 6 Slutversion

6

7 och en apel. I buskskiktet växer några enar, slån, getapel och rosenbuskar. Områdets fältskikt domineras av en relativt artrik torrbacksflora som domineras av ljung och smalbladigt gräs. Här växer bl.a. gräsen rödven, luddlosta, hundäxing och ängsfryle, samt örterna ärenpris, rödsyra, sibiriskt fetblad, ärenpris, smultron, liljekonvalj, prästkrage, äkta johannesört och gråfingerört. Fuktsvackorna domineras av det bredbladiga gräset bergrör. Bedömning av naturvärde Lokalt naturvärde, klass 2b. Områdets hyser en relativt artrik torrmarksfora, vilket är ganska ovanlig inom staden och ytan är dessutom relativt stor. Torrmarksfloran i kombination med det variationsrika buskskiktet med stort inslag av blommande, bärande buskar och träd gör att området säkerligen är relativt attraktiv för många insekter bl.a. fjärilar, samt småfågel. Inga hotade eller rödlistade arter hittades i området. Området bedöms ändock hysa ett lokalt naturvärde tack vare det artrika fält- och buskskiktet i kombination med områdets storlek. Långhalsen 6, Långhalsvägen Beskrivning Planområdet vid Långhalsen 6, längst Långhalsvägen, utgörs av en 40 x 60 meter stor svacka mellan bostadshusen med frisk till fuktig mark. Här växer ett blandskogsbestånd med flera äldre björkar och tallar. Här finns även inslag av klibbal, asp och gran. Tallarna är överlag ca år gamla men i den västra delen växer några yngre tallar ca år. En riktigt gammal tall växer i sydöstra hörnet och kan vara upp emot 200 år gammal. På denna tall växer flera fruktkroppar av den rödlistade och skyddsvärda talltickan. Två karaktäristiskt avlånga kläckhål hittades också på stammen vilket kan indikera att den rödlistade skalbaggen reliktbock lever eller har levt i tallen. Flera av björkarna i är relativt grovstammiga och har uppsprucken bark. Några av alarna har tydliga rotben under vilka skrymslen bildas. Området är till stora delar relativt tätbevuxet av unga lövträd bl.a. lönn, rönn, asp, druvfläder och salix. I området finns inslag av död ved mest i form av gamla avsågade stammar och några grova stubbar av klibbal Delar av slutningarna är blockrik och fältskiktet här domineras av blåbärsris. I botten av svackan har fältskiktet viss lundmarkskaraktär och domineras av bredbladigt gräs såsom hudäxing och piprör samt örnbräken och kirskål med inslag av bl. a. vit- och gulplister, nejlikrot, ängsruta, lundslok, liljekonvalj och ekorrbär. I västra delen ovanför slutningen finns ett värdefullt bryn som vetter mot stigen som löper parallellt med husen i nord sydlig riktning. I brynet växer flera arter blommande och bärande buskar och träd bl.a. oxel, rönn, slån, snöbär, spärroxbär och rosenbuskar. Eknaren 4 och Långhalsen 6 Slutversion

8 Bedömning av naturvärden Området bedöms ha ett lokalt naturvärde, klass 2b. Området har viss skogskaraktär trots sin litenhet och läge mellan husen. Här finns flera ekologiska strukturer och nyckelelement av värde, bl.a. de grova björkarna med uppsprucken bark som är ett potentiellt värdefulla substrat för insekter och lavar. Under alarnas rotben och i blockstenspartiet i slänten finns gott om skrymslen och håligheter som bildar värdefulla gömslen för smådjur. Visst inslag av död ved finns, om än sparsamt, vilket är värdefullt för svampar och insekter. Trädskiktet är till delar flerskiktat dvs. det finns träd i olika åldersklasser om än få riktigt gamla. Brynmiljöerna längs stigen i den västra delen med de många blommande buskarna är viktiga nektarkällor för insekter och insekterna är i sin tur födokälla för många småfåglar. Den gamla tallen i sydöstra hörnet med tallticka och ev. spår efter reliktbock sticker ut och måste anses hysa ett naturvärde av kommunalt intresse 2a. Området är av stor vikt för spridningssambanden för barrskogs- och blandskogsarter till och från Årstaskogen då det är utpekat som ett kärnområde i de ekologiska nätverken kring Årstaskogen (Zetterberg 2013) se figur 5. Styran 1 Beskrivning Området kring den gamla panncentralen invid Styran1 utgörs till större del av gräsmatta med några syrenbuskar. Marken väster där om utgörs av en slänt med ett glest trädskikt. Här växer bl.a. en medelålders och några yngre almar samt några yngre lönnar, björk och asp. I buskskiktet återfinns bl.a. druvfläder. Fältskiktet i den övre delen av slänten domineras av högörter såsom kanadensiskt gullris, kriskål, gråbo samt bredbladigt gräs som hundäxing. Längre ner, längre västerut, domineras trädskiktet av tall. Här finns många riktigt gamla tallar där barken fått typisk pansarbarkstruktur. Bedömning av naturvärde Gräsmattan alldeles invid den gamla panncentralen och syrenbuskarna hyser inget speciellt naturvärde. Almarna i den övre delen av slänten är ädellövträd som såklart hyser ett visst naturvärde men de är inte tillräckligt gamla för att tillskrivas något högre naturvärde. Det talldominerade skogspartiet längre ner i slänten med förekomst av riktigt gamla tallar bedöms ha ett högre naturvärde, av kommunal betydelse, klass 2a. Det utgör en del av ett större tallskogsbestånd som finns mellan husen längst Hjälmarsvägen och Eklångsvägen och mellan Långhalsvägen och Borensväg och är utpekat som ett kärnområde för barrskogsarter i det ekologiska landskapsnätverk som finns kring Årstaskogen (Zetterberg 2012). Tallskogsbeståndet har en naturlig karaktär med ett flerskiktat trädskikt dvs. träd i olika åldrar och dimension, inslag av död ved och ett rikt buskskikt. Det är med största sannolikhet mycket viktig kärnområde, kanske bland de viktigaste för det svaga kvarvarande spridningssambandet för barrskogsarter mellan Årstaskogen och barrskogsområden längre söderut. 8 Eknaren 4 och Långhalsen 6 Slutversion

9 Långhalsen 6, Vättersvägen Beskrivning I den norra delen i området sydväst om Långhalsen 6 utmed Vättersvägen, finns en parkeringsplats som är omgiven av äldre tall, lönn och asp. Marken mellan parkeringsplatsen och husbyggnaderna vid Långhalsen 6 är bergbunden och bevuxen med framförallt tall men även lönn och asp. Trädskiktet är flerskiktat dvs. det finns både äldre tallar med en ålder upp emot 200 år och yngre träd, ca 80 åriga. Busksiktet är relativt slutet och här växer unga träd av rönn, lön, asp och ek. Ytan söder om parkeringsplatsen är också den till delar bergbunden framförallt i de västra delarna. Även här dominerar tall och då mestadels riktigt gammal tall, ca 200 årig, med riktigt fin pansarbark och trädkronor som börjat plattas ut. Här finns också inslag av björk, asp och yngre lön, rönn och sälg. Vegetationen i de bergbundna partierna domineras av smalbladigt gräs bl.a. fårsvingel, rödven, bergslok och vårbrodd men i de södra delarna domineras det av ljung. I de delar som inte är bergbundna dvs. området närmast korsningen Långhalsvägen och Vättersvägen dominerar blåbärsris med inslag av bredbladigt gräs såsom hundäxing och tuvtåtel men här väger även örter såsom vitmåra, nejlikrot och skogsviol. Bedömning av naturvärde Området bedöms hysa ett lokalt naturvärde, klass 2b. Naturvärdet är knutet till det flerskiktade trädskiktet dvs. det finns både gamla och yngre träd och buskskiktet är välutvecklat. Värdet är dock främst knutet till förekomsten av riktigt gamla tallar med en ålder runt 200 år. Området är av stor vikt för spridningssambanden för barrskogsarter till och från Årstaskogen då det är utpekat som ett kärnområde i de ekologiska nätverken kring Årstaskogen (Zetterberg 2013) se figur 5. Eknaren 4 och Långhalsen 6 Slutversion

10 Tallskogsvärden Stockholms ansvar för äldre tallskog Naturtypen äldre tallskog finns väl representerad i Stockholms grönområden men blir allt mer sällsynt i vanliga produktionsskogar i landet som helhet. Äldre tallskogar hyser en intressant flora och fauna som tyvärr missgynnas i takt med att gamla tallskogar försvinner i landet som helhet genom fragmentering (uppdelning) och slutavverkning i produktionsskog. Den äldre tallskogen i Stockholm finns till stor del inom stadens naturreservat, men mindre bestånd och solitära äldre tallar återfinns även inom den glesare stadsbebyggelsen. Som kvitto på Stockholms tallskogars värde kan artobservationer av reliktbock, grovticka, blomkålsvamp och tallticka, alla arter knutna till gammal tallskog, uppvisas. Skälet till att det finns en koncentration av äldre tallskog kring tätorter som Stockholm och Uppsala är att dessa områden har undgått kalavverkning. I de tätortsnära områdena har framförallt friluftsintressen vägt tyngre än skogsproduktion. Städer så som Stockholm och Uppsala med stor andel tätortsnära äldre skogar, inte minst gamla tallskogar, kan därför sägas ha ett speciellt ansvar för att bevara och vårda dessa miljöer (Ekologigruppen 2012). Årstas tallskogsvärden Årstaskogen är ett exempel på naturområden som hyser höga naturvärden knutna till tall och tallskogsmiljöer. Naturmiljöer med värdefulla ekologiska strukturer och förutsättningar för hög biologisk mångfald brukar kallas för en värdekärna. Större värdekärnor fungerar som viktiga livsmiljöer och källor för spridning av arter. Årstaskogen är en värdekärna som domineras av riktigt gammal tallskog över 150 år, och här finns även en riklig förekomst av riktigt grova, gamla tallar över 250 år. I Årstaskogen har man vid inventering (Ekologigruppen 2012) hittat inte mindre än 80 fruktkroppar av tallticka inom en yta på 80 ha, vilket är unikt även för likstora bestånd i länet. I brukade skogar som avverkas vid ca 80 års ålder är arten ovanlig, då den uppträder först på träd som är år gamla. Runt bebyggelsen i Årsta finns många mindre grönområden med äldre tall. Flertalet av dessa tallar är också riktigt gamla och är därmed värdefulla för t ex arter som tallticka och vissa insekter samt fåglar som är knutna till tall. Flera av dessa små grönområden med äldre tall i Årsta är därför mycket värdefulla då de bidrar till det ekologiska nätverket som finns kring värdekärnan Årstaskogen, se nedan. 10 Eknaren 4 och Långhalsen 6 Slutversion

11

12

13

14

15

16

17

18

19 Total inverkan Det är omöjligt att säga exakt hur stor inverkan en bebyggelse på de olika föreslagna alternativen får på de ekologiska spridningsnätverken kring Årstaskogen. Spridningssamband vid de olika bebyggelsealternativen i figur 7, 9 och 10 är bara schematiskt inritade. En mer detaljerade spridningsanalys i exempelvis Matrix Green, där man lägger in planerad bebyggelse i en datamodell och analyserar förändringen utifrån olika arters spridningskrav, skulle eventuellt kunna ge en tydligare vägledning, men har inte inrymts i detta uppdrag. Klart är dock att ytterligare bebyggelse i området kommer ha en negativ inverkan. Den existerande spridningszonen kommer bli mindre och de redan svaga sambanden mellan Årstaskogen och barrskogsområden längre söderut blir ännu svagare. Om de kvarvarande barrskogsdominerade områdena i närområdet kommer vara tillräckliga för att område även fortsättningsvis ska vara attraktivt för barrskogsarter som vill ta sig från och till Årstaskogen, är mycket svårt att säga något om. Det är också viktigt att ställa det i relation till annan planerad bebyggelse och alternativa placeringar av bebyggelse. Årstaskogen och det finmaskiga spridningsnätverket för barrskogsarter har en avgörande betydelse för spridning av arter i de inre delarna av i Stockholms stad. Det är också av stor betydelse för Årstaskogens existerande naturvärden att det finns spridningsvägar till och från området. Detta för att områdets artstock skall kunna utbyta genetisk variation med andra stora naturområden i omlandet och därmed på lång sikt ska kunna behålla en hög biologisk mångfald. Behov av vidare utredning Med tanke på Stockholms unika bestånd av äldre tallskog ur ett nationellt perspektiv borde Stockholm stad ta sitt ansvar för att bidra till bevarandet av tallskogarnas naturvärden. När Stockholm nu expanderar finns det stor risk att man långsamt men säkert eliminerar allt fler små ytor med kvarvarande äldre barrskog, och det finns en uppenbar risk att man därmed stryper de viktiga spridningsvägar som finns mellan de större kärnområden som finns och därmed orsakar stor skada för de ekologiska nätverken. Det är viktigt att man gör medvetna beslut i denna process, och ser områdenas värden i ett större perspektiv. Zettersberg framhåller i sin rapport Landskapsekologisk nätverksanalys av Årstaskogen att förändringar i stadens markanvändning inte bara kan få lokala ekologiska konsekvenser, utan kan även ha effekter långt ifrån de förändrade platserna genom att viktiga strukturer i det ekologiska nätverket förändras. Stockholm stad har redan så marginaliserade inre landskapsekologiska nätverk att små förändringar på vissa platser kan medföra stora konsekvenser inte bara lokalt utan för stora delar av kommunen, eller till och med regionalt. Försvagade kärnområden och samband kan på sikt få andra konsekvenser än påverkan på naturvärden. Såväl naturens ekosystemtjänster (grundläggande tjänster som direkt kommer människan till del, t.ex. pollinering och vattencirkulation) som dess Eknaren 4 och Långhalsen 6 Slutversion

20 förmåga att motstå och återhämta sig från t. ex klimatförändringar, kan försvagas och få såväl samhällsekonomiska som sociala konsekvenser (TMR, 2013). Ur ett hållbarhetsperspektiv, och från en ekologisk synvinkel, är det uppenbart att Stockholm stad skulle ha mycket att vinna på att göra en ordentlig utredning kring det kvarvarande ekologiska nätverksstrukturerna och ta fram en plan för vilka områden man vill bevara och vilka som är behov av att stärkas. Inte minst för den fortsatta expansionen av Stockholm är det nödvändigt att ta ett samlat grepp i denna fråga. Detta för att man på ett effektivt och kostnadsmässigt sätt skall kunna ta ställning till var det finns förutsättningar för ny bebyggelse och var det är mindre lämpligt i hänseende till den ekologiska nätverksstrukturen. När man bara gör små lokala utredningar kring varje enskilt byggprojekt kan man i bästa fall utröna vad det får för lokala konsekvenser, men man riskerar att missa helhet och inte se vad det får för konsekvenser i ett större perspektiv. Att göra en större och noggrannare utredning av de ekologiska nätverken i Stockholmsregionen är ur ett långsiktigt perspektiv mer kostnadseffektivt då det skulle tjäna som underlag för hela Stockholms fortsatta expansion. Det skulle även vara ett mycket viktigt verktyg för att kunna påbörja arbetet med att även stärka de redan befintliga ekologiska nätverken på ett kostnadseffektivt sätt. 20 Eknaren 4 och Långhalsen 6 Slutversion

21 Referenser Ekologigruppen 2012, Utveckling av Tallskogsvärden i Stockholms naturreservat, Pilotstudie 2012 Årstaskogen. Conec 2013, Hur kan Årsta Skogs och Årsta holmars naturvärden bevaras i framtiden? Spridningsvägar till/från Årsta Skog Mörtberg U, Zetterberg A & Gontiër M 2007, Landskapsekologisk analys i Stockholms stad, Habitatnätverk för eklevande arter och barrskogsarter. Stadsbyggnadskontoret 2003, Årstastråket, program för ny bostadsbebyggelse. TMR, Ekosystemtjänster i Stockholmsregionen. Stockholms läns landsting. Rapport 2013:3. Zetterberg A 2012, Landskapsekologisk nätverksanalys av Årstaskogen. Eknaren 4 och Långhalsen 6 Slutversion

22 22 Eknaren 4 och Långhalsen 6 Slutversion