Revisionsrapport Maria Strömbäck Revisionskonsult Andreas Jönsson Certifierad kommunal revisor November 2016 pwc

Transkript

1 Revisionsrapport Maria Strömbäck Revisionskonsult Andreas Jönsson Certifierad kommunal revisor pwc

2 Innehåll Sammanfattning Inledning Bakgrund Syfte, revisionsfråga och revisionskriterier... 4 i.3. Kontrollfrågor... 4 i.4. Avgränsning och metod Definitioner av begrepp Iakttagelser och bedömningar... 7 Antagna mål och styrning av granskningsområdet i. Samordnad individuell planering Vidtagna åtgärder för att öka tillämpning av riktlinjer? Finns kunskap om, och tillämpas riktlinjer och rutiner? i.3. Är övergripande styrdokument nedbrutna till lokala? i.4. Får patienter och närstående information? Fast vårdkontakt i. Vidtagna åtgärder för att öka tillämpningen? Finns kunskap och kännedom om riktlinjer och rutiner? Är övergripande styrdokument nedbrutna till lokala? Får patienter och närstående information? Bilaga 1 - Intenjuade verksamheter och funktioner ~L/v- Mari.e Lindblad Uppdragsledare Certifierad kommunal revisor Maria Strömbäck Projektledare Revisionskonsult 1 av 16

3 Sammanfattning Landstingets revisorer genomförde under år 2013 en granskning gällande samordnad individuell planering (SIP) och fast vårdkontakt. Granskningen fann en bristande förankring av riktlinjer gällande SIP och funktionen fast vårdkontakt, samt en otillräcklig information till patienter och närstående. Mot bakgrund av detta, samt ytterligare indikationer om ett fortsatt förbättringsutrymme inom granskningsområdet, har på uppdrag av landstingets revisorer genomfört en uppföljande granskning. Granskningens syfte är att besvara revisionsfrågan: Har landstingsstyrelsen säkerställt att riktlinjerna för samordnad individuell plan samt funktionen fast vårdkontakt är kända och tillämpas? Samordnad individuell plan Vår bedömning är att landstingsstyrelsen till övervägande del har säkerställt att riktlinjerna för SIP är kända och tillämpas. Granskningen visar att området samordnad individuell plan har utvecklats och förbättrats sedan föregående granskning. Vi bedömer att landstingsstyrelsen vidtagit aktiva åtgärder för att stärka kännedomen och implementeringen av riktlinjer för området. Samtidigt som vi bedömer att det till övervägande del finns en kännedom om gällande riktlinjer, bedömer vi att det i vissa delar finns en bristande tillämpning av dessa. Samtliga verksamheter har inarbetade rutiner när en SIP genomförs, samtliga har dock inte dessa dokumenterade. Information till patienter och närstående gällande möjligheten till samordnad individuell plan bedömer vi sker i relevanta fall. Informationen sker framförallt muntligt. Granskningen visar att identifierade förbättringsutrymmen för SIP finns. Detta menar vi innebär en tydlig indikation för landstingsstyrelsen att fortsatt följa upp tillämpningen av antagna riktlinjer samt att landstingsstyrelsen bör vidta ytterligare åtgärder om förväntade förbättringar uteblir. Vi önskar även för landstingsstyrelsen lyfta våra iakttagelser om att det finns verksamheter som saknar kännedom om landstingets styrande dokument. Beställningsunderlag (division Närsjukvård, division Länssjukvård och Vårdval Norrbotten) anger att styrande dokument ska följas, och vi uppmanar därför landstingsstyrelsen att ytterligare arbeta för att säkerställa att detta sker än tydligare. Fast vårdkontakt Vår bedömning är att landstingsstyrelsen inte har säkerställt kännedom och tillämpning av funktionen och begreppet fast vårdkontakt. Vi konstaterar att inga särskilda åtgärder har vidtagits som specifikt endast omfattar funktionen fast vårdkontakt sedan föregående granskning. Inom ramen för utbildning gällande SIP har dock funktionen och begreppet lyfts. 2 av 16

4 Vi bedömer att framförallt implementering av själva begreppet och funktionen fast vårdkontakt är bristande inom verksamheterna. Samtidigt som vi noterar att det i stor utsträckning finns arbetssätt och rutiner som motsvarar att själva innebörden av begreppet fast vårdkontakt efterlevs. Men det är inte styrt utifrån av vårdgivaren antagna riktlinjer och rutiner gällande funktionen fast vårdkontakt. 3av 16

5 1. Inledning 1.1. Bakgrund Hälso- och sjukvårdslag, Patientlag och Patientsäkerhetslag anger att en patient har rätt till en individuell plan samt en fast vårdkontakt. Fast vårdkontakt ersätter sedan år 2010 kravet om att utse en patientansvarig läkare (PAL). Fast vårdkontakt utses normalt i samband med en samordnad individuell planering. Revisorerna genomförde under år 2013 en granskning' avseende samordnad individuell plan (SIP) och fast vårdkontakt där följande brister konstaterades: Riktlinjen gällande SIP var inte tillräckligt förankrad och tillämpad. Funktionen fast vårdkontakt bedömdes vara otillräckligt förankrad och tillämpad. Patienter och närstående fick otillräcklig information gällande rättigheterna att fä samordnad individuell plan eller fast vårdkontakt. Granskningen visade även att flera begrepp figurerade gällande planering kring en patient. Indikationer om fortsatt förbättringsutrymme för granskningsområdet har även erhållits inom ramen för andra granskningar revisorerna genomfört. Mot bakgrund av sin riskanalys har revisorerna beslutat genomföra en uppföljande granskning av samordnad individuell plan och fast vårdkontakt Syfte, revisionsfråga och revisionskriterier Granskningen syftar till att bedöma om landstingsstyrelsen har säkerställt att riktlinjerna för samordnad individuell plan samt för funktionen fast vårdkontakt är kända och tillämpas. Bedömningsunderlag är följande revisionskriterier:./ Hälso- och sjukvårdslag (1982:763) 29 a, 3 f./ Patientlag (2014:821) 3 kap. 2, 6 kap. 1-4./ SOSFS 2005:27 Samverkan vid in-och utskrivning av patienter i sluten vård./ SOSFS 2011:7 Livsuppehållande behandling./ SOSFS 2011:9 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete./ Landstingsfullmäktiges strategiska plan Kontrollfrågor För att besvara den övergripande revisionsfrågan ska följande kontrollfrågor besvaras: 1 Granskningsrapport äterfinns på följande webbsida: Revisorer/Revisionsrapporter-skrivelser-och-granskningssammandrag/2013/ 4 av 16

6 Avseende samordnad individuell plan: Har landstingsstyrelsen, mot bakgrund av tidigare granskning, vidtagit åtgärder för att öka tillämpningen av riktlinjerna för samordnad individuell plan? Finns kunskap om riktlinjer och rutiner avseende samordnad individuell plan och tillämpas dessa i verksamheterna? Har landstingsövergripande riktlinjer brutits ned till lokala riktlinjer/rutiner avseende samordnad individuell plan? Får patienter och närstående, i relevanta fall, information om möjligheten till samordnad individuell plan i samband med vårdtillfället/mottagningsbesöket? Avseende fast vårdkontakt: Har landstingsstyrelsen, mot bakgrund av tidigare granskning, vidtagit åtgärder för att öka tillämpningen av riktlinjerna för fast vårdkontakt? Finns kunskap om riktlinjer och rutiner avseende fast vårdkontakt och tillämpas dessa i verksamheterna? Har landstingsövergripande riktlinjer brutits ned till lokala riktlinjer/rutiner avseende fast vårdkontakt? Får patienter och närstående, i relevanta fall, information om möjligheten till fast vårdkontakt i samband med vårdtillfället/mottagningsbesöket? 1.4. Avgränsning och metod Granskningen har genomförts genom inledande dokumentinsamling, genomgång och analys. Vid genomförda intervjuer har även dokument efterfrågats. Urval av verksamheter är styrt av tidigare granskning. Det innebär att såväl, sluten som öppen vård, vid medicinsk, kirurgisk och vuxenpsykiatrisk verksamhet ingår. Mot bakgrund av att även primärvården är en relevant aktör i granskningsområdet, har primärvården inkluderats. Intervjuade verksamheter och funktioner anges i Bilaga 1. Vid intervju med ansvariga landstingsråd och verksamhetsdirektör deltog även ansvarig kontaktrevisor. Totalt har åtta intervjuer genomförts med sammanlagt 20 personer Insamlat material vid intervjuer har sammanställts och analyserats. En kortare avstämning/intervju har även skett med biträdande landstingsdirektör samt en verksamhetsstrateg. Granskningen är genomförd under perioden april - oktober Intervjuade har beretts möjlighet till att faktakontrollera ett utkast till granskningsrapport Definitioner av begrepp Hälso- och sjukvårdslagen (HSL 1982:763 3 f ) anger att landstinget tillsammans med kommunen ska upprätta en individuell plan när det är så att en enskild har behov av insatser från såväl hälso- och sjukvård och socialtjänst. Vidare anges, när och hur planen 5 av 16

7 ska upprättas, och vad den ska innehålla. Även patientlagen (2014:821) hänvisar till dessa lagskrivningar. Socialstyrelsen anger följande rekommenderade begreppsdefinitioner: Samordnad individuell plan: Vårdplan: "vård- och omsorgsplan som beskriver insatser/åtgärder som den enskilde har behov av från både hälso- och sjukvård och socialtjänst och som tagits fram genom samordnad vård- och omsorgsplanering" Synonym till "individuell plan enligt SoL och HSL" "vård- och omsorgsplan som beskriver hälso- och sjukvård för en enskild patient" Begreppet och funktionen Fast vårdkontakt återfinns sedan år 2010 i följande text i hälso- och sjukvårdslagen: "Verksamhetschefen ska säkerställa att patientens behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet i vården tillgodoses. Om det är nödvändigt för att tillgodose dessa behov, eller om en patient begär det, ska verksamhetschefen utse en fast vårdkontakt för patienten." (29 a ) Begreppet Fast läkarkontakt förklaras i ordlistan på webben 117?2 enligt följande: "Den läkare som du har kontakt med varje gång du söker vård inom primärvården. En sådan kallas ibland husläkare eller familjeläkare." se/NorrbottenfTema/Patientlagen/Ordlista/Ordlista/ 6 av 16

8 2. Iakttagelser och bedömningar Antagna mål och styrning av granskningsområdet I landstingsfullmäktiges strategiska plan , anges att hälso- och sjukvårdens förhållningssätt ska vara personcentrerad3 och säkert. Inom perspektivet verksamhet finns två strategiska mål: "En effektiv verksamhet med god kvalite". Angiven framgångsfaktor är "En kunskapsstyrd och säker verksamhet". "Helhetsperspektiv med personen i centrum". Angivna framgångsfaktorer är "God samverkan internt och extern" och "Personcentrerad hälso- och sjukvård och kundorienterad service". Fullmäktiges strategiska mål kan spåras i landstingsstyrelsens plan ; i antagna delmål, indikatorer och angivna målvärden. För de mest sjuka äldre anges att en samordnad planering vid utskrivning från sjukhuset är en prioritering inom sammanhållen vård, och att välfungerande vårdprocesser mellan huvudmän krävs för att tillgodose ett växande krav på god vård hos stora behovs grupper. Det finns även en styrning av området inom ramen för beslutade beställningar till länets primärvård (Vårdval Norrbotten), division Närsjukvård och division Länssjukvård. Här finns skrivningar om att lagkrav, föreskrifter och landstingets antagna mål och riktlinjer (styrdokument) ska vara kända och tillämpas. För divisionerna anges att antagen verksamhetsstrategi ska vara utgångspunkten för ledningen av hälso- och sjukvården. Vi noterar att division Närsjukvård (divisionsplan år ), anger att ett av de viktigaste målen är att öka antalet SIP och öka antalet patienter med en fast vårdkontakt. Av uppföljningsdokument för beställningarna framkommer hur uppföljning av lagda beställningar ska ske. Uppföljande dialog med ett urval av hälsocentraler sker även Samordnad individuell planering Som angavs i avsnitt 1.5 finns lagkrav om att landsting och kommun tillsammans ska upprätta en individuell plan när en patient har behov av insatser av såväl hälso- och sjukvård som socialtjänst. Även i föreskrifters finns skrivningar om samordnad individuell planering, och vem som ansvarar för att rutiner för detta är kända. Föreskrift om systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) anger att de åtgärder som krävs ska vidtas för att säkra verksamhetens kvalitet. 3 Personcentrerad = insatser utformas utifrån patientens uttalade och outtalade behov. 4 Säker= aktivt och förebyggande säkerhetstänk. 5 SOSFS (2011 :9) Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. 4 kap 6 SOSFS (2005:27). Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård. 7 av16

9 Vidtagna åtgärder för att öka tillämpning au riktlinjer? I tidigare genomförd granskning konstaterades att begreppet samordnad individuell planering inte var tillräckligt förankrat. Landstingsstyrelsen har enligt protokoll6 fattat beslut mot bakgrund av föregående granskning gällande SIP. Här anges att erbjudande om samordnad planering är ett prioriterat verktyg för att uppnå en sammanhållen vård- och omsorgskedja. Den planerade omorganiseringen av landstingets verksamhet anges även vara ett steg för att uppnå en sammanhållen vård- och omsorgskedja. Ett deltagande i SKL's nationella projekt "Bättre liv för sjuka äldre" sker, och en fyraårig handlingsplan finns framtagen av Norrbottens läns landsting och länets kommuner tillsammans. Ett målområde är att erbjuda alla äldre som har behov av stärkta insatser en SIP. Det anges att samordningsfrågor gällande patienter aktualiserats och lyfts mer tydligt på en politisk nivå hos huvudmännen sedan föregående granskning. Efter att ansvaret för hälso- och sjukvård i ordinärt boende övergått till kommunerna har behovet av att utveckla informationsöverföringen mellan aktörer kring en patient identifierats än mer. I protokoll7 för länets politiska samverkansberednings anges att utvärdering skett av länets hälso- och sjukvård i ordinärt boende. Denna visar att SIP inte används rutinmässigt. Såväl patienter, anhöriga och personal ser utrymme för en förbättrad samordning mellan huvudmännen. Uppdrag finns om att fortsätta med förbättrings- och utvecklingsarbetet utifrån utvärderingens identifierade förbättringsområden. Enligt protokoll9 har medel till ett projekt "Min plan" (med bäring på vårt granskningsomräde) i länet beviljats av Tillväxtverket. Protokoll anger att projektets huvudmål är att tillgängliggöra samordnad individuell plan elektroniskt för patienten. En förbättrad samordning mellan huvudmännen kring patienter förväntas även av projektet, och denna intention anges vara något som bör genomsyra hela projektet. I protokoll anges att landstinget tillsammans med länets kommuner genomfört utbildningsinsatser under våren Detta bekräftas även vid intervjuer. Nu beskrivs utbildning ske på en lokal verksamhetsnivå. Av intervjuer får vi en bild att majoriteten av intervjuade verksamheter arbetar, eller har arbetat för att förbättra arbetet med SIP. Ett exempel är vuxenpsykiatrin i Piteå, som tillsammans med Piteå kommun under senaste halvåret arbetat mer intensivt. Hälsocentralerna i ÖVerkalix och i Kiruna har genomfört strukturerade förbättringsarbeten tillsammans med kommunen. Vid Hortlax hälsocentral arbetar man sedan ett halvår mer aktivt för att uppnå landstingsövergripande rutiner och öka antalet genomförda SIP: ar. Trots att intervjuade menar att samarbetet vid SIP utvecklats framgår av intervjuerna att det fortsatt finns förbättringsutrymmen vad gäller samarbetet kring en patient som behöver insatser från flera aktörer. Kommentarer ges även om att samarbetet upplevs som 6 26 september Maj Politiska samverkansberedningen. e I beredningen ingår företrädare för och Norrbottens Kommuner februari Politiska samverkansberedningen. Sav 16

10 enklare med "mindre kommuner" än med "de större". Samarbetet med kommuner uppges även påverkas av byten av kommunens representanter. Några intervjuade lyfter att det kräver en insats, att det tar tid och att ett nära ledarskap underlättar när nya rutiner ska implementeras Bedömning Har landstingsstyrelsen, mot bakgrund av tidigare granskning, vidtagit åtgärder för att öka tillämpningen av riktlinjerna för samordnad individuell plan? Vi bedömer att såväl ansvarig politisk nivå som verksamheterna genomfört åtgärder för att öka antalet genomförda samordnade individuella planer. Samtidigt ser verksamheterna att fortsatt förbättringsutrymme finns. Mot bakgrund av de krav ansvarig vårdgivare (landstingsstyrelsen) har gällande samarbete mellan aktörer kring en enskild patient menar vi att landstingsstyrelsen även fortsättningsvis bör ha en aktiv bevakning av området Finns kunskap om, och tillämpas riktlinjer och rutiner? Föreskriften gällande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete anger att det är vårdgivaren som är ansvarig för att säkerställa att identifierade processer och rutiner avseende samverkan finns. Det för att förebygga att patienter drabbas av en vårdskada. Tidigare granskning fann att landstinget i en tillräcklig omfattning hade fastställda och dokumenterade övergripande riktlinjer för SIP. Länets kommuner och landstinget har i rutindokument 10 fastställt riktlinjer som är reviderade juni Granskningen visar att samtliga verksamheter inte har kännedom om antagna länsövergripande gemensamma riktlinjer som omfattar SIP. Vi konstaterar vidare att det finns intervjuade som även saknar kännedom om var på landstingets webb 11 gällande styrdokument hittas. Som vi beskrev i föregående avsnitt anges i beställningsunderlag krav om att leverantörer ska känna till och följa landstingets styrande dokument. Vi får beskrivningar att det ibland är omöjligt att följa antagna riktlinjer fullt ut. Det pga. begränsad tillgång till datastödet och kommunikationsverktyget Meddix 12 hos kommunens personal. En hel del negativa synpunkter och problematik kring datastödet ges, bl.a. att en aktiv inloggning i systemet krävs för att uppmärksamma ny aktuell information kring patienter. Synpunkt kommer även från primärvårdsverksamhet om att det förekommer olika kommunikationssätt från länets slutenvårdskliniker i datastödet. Dessutom menar intervjuade att Meddix inte alltid kan sägas vara heltäckande gällande väsentlig och viktig information om en patient som ibland behövs i god tid för en optimal planering kring en patient. Då får ytterligare information inhämtas via andra informationskanaler såsom journal och telefon. 10 Gemensamma riktlinjer för samverkan. Samordnad individuell plan Reviderad okrati-och-insyn/la ndstingets-styra nde-dokumenu 12 Meddix är ett datastöd som ska användas för att kommunikation mellan aktörer som deltar i en planering kring en patie nt. 9 av 16

11 Från en hälsocentral benämns kommunikationen med hemsjukvården som "ickefungerande". Av intervjuerna framgår att det har skett möten för att uppnå förbättring, men problemen uppges ändå bestå. Exempel på åtgärder för att underlätta kommunikationen med kommunens sjuksköterskor är att avsätta särskild tid med läkare vid hälsocentralen. En problematik gällande SIP är att landstingets verksamhet uppger sig ha svårigheter att komma i kontakt med biståndshandläggare inom kommunen. Flera verksamheter har en utsedd "superuser'', en medarbetare som är mer insatt i området. Av beskrivningar framkommer att dessa är ett stöd för övriga medarbetare i verksamheten. Inom landstingets organisation finns även specialistkompetenser på central och divisionsnivå som bl.a. har utbildningsuppdrag gällande arbetssätt och nyttjande av verktyg för SIP. Så gott som samtliga verksamheter deltar i regelbundna samverkansforum tillsammans med kommunrepresentanter. Utöver att lyfta mer verksamhetsnära frågor aktualiseras ibland även tolkningar av de övergripande styrdokumenten. Vi får beskrivet att intervjuad privat hälsocentralen inte har tillgång till de samverkansytor de anser sig behöva för området. Det ses som en brist eftersom ytterligare samverkan önskas med övriga aktörer. Som tidigare angivits är landstingsstyrelsen representerade i en politisk samverkansberedning där även representanter för länets kommuner ingår Bedömning Finns kunskap om riktlinjer och rutiner avseende samordnad individuell plan, och tillämpas dessa inom verksamheterna? Vi bedömer att kunskap om riktlinjer och rutiner till övervägande del finns, men att tilllämpningen är bristande. Kännedom finns hos så gott som samtliga intervjuade verksamheter vad gäller länsövergripande riktlinjer för SIP. Det finns dock verksamhet som saknar kunskap om var landstingets styrande dokument hittas, vilket vi ser som allvarligt mot bakgrund av de skrivningar som finns om att leverantörer enligt beställningsunderlag har ett ansvar att följa landstingets styrande dokument. Vi bedömer att tillämpningen av riktlinjer inte är tillräcklig. Detta utifrån att tillämpning inte bedöms ske fullt ut enligt riktlinje. Samtidigt noterar vi, och ser positivt på att aktiviteter sker, eller har skett, hos samtliga intervjuade verksamheter för att stärka implementeringen och tillämpningen av riktlinjer Är övergripande styrdokument nedbrutna till lokala? Tidigare granskning fann att de övergripande riktlinjerna inte brutits ner i lokala rutinbeskrivningar. Ett sätt att säkerställa implementering av landstingsövergripande riktlinjer och rutiner kan vara att bryta ner dessa till lokala rutinbeskrivningar så att de blir anpassade till specifika lokala verksamhetsförutsättningar. Flera intervjuade verksamheter har i närtid arbetat och haft ett tydligt fokus på lokala rutiner. Exempel är Kiruna hälsocentral som tillsammans med Kiruna kommun har utarbetat lokala rutiner inom ramen för ett projekt. Exempel på ett rutindokument från en 10 av 16

12 annan verksamhet omfattar dagliga arbetsuppgifter vad gäller att säkerställa bevakning av information i Meddix. Samtliga verksamheter uppger sig ha inarbetade rutiner för SIP som följs, även om de i samtliga verksamheter inte finns dokumenterade. 2.i.3.1. Bedömning I Har riktlinjer nedbrutits till lokala riktlinjer/ rutiner? Vi bedömer att en nedbrytning till lokala riktlinjer skett i en begränsad utsträckning. Inarbetade rutiner och arbetssätt bedömer vi finns hos samtliga verksamheter, men dessa är inte dokumenterade hos samtliga. Får patienter och närstående information? I hälso- och sjukvårdslagen anges att en individuell plan ska (när det är möjligt) upprättas med den enskilde, och om lämpligt ska även närstående ges möjlighet att delta. Samråd ska ske med patient och närstående om hur vård planeringen ska genomföras. Respekt för enskildes integritet och värdighet ska även visas enligt föreskrift gällande samverkan vid in- och utskrivning av patienter i slutenvård. Tidigare genomförd granskning fann inte att landstinget gått ut till patienter och närstående med information om samordnad individuell planering. I protokoll 1 3 anger landstingsstyrelsen att information om samordnad planering skett till målgruppen äldre vid olika sammankomster. Informationsmaterial till medborgarna har utarbetats för att tydliggöra den rätt individen har avseende samordnad individuell plan. Muntlig information uppges alltid ges när samordnad individuell plan är aktuellt. Vi får en bild av att när, och av vem, informationen ges till den enskilde patienten/närstående kan skilja sig. Intervjuade lyfter att lyhördheten, att bygga acceptans och skapa förtroende är mycket avgörande i samband med detta informationstillfälle. Några exemplifierar även att begreppet samordnad individuell planering eller SIP inte alltid används utan att mer beskrivande termer och ord används. Den rätt patienter har att avböja erbjudande om en SIP lyfts i sammanhanget. En informationsbroschyr, "Samordnad individuell plan" gällande SIP finns. Denna är inte känd av samtliga intervjuade verksamheter. Vid Överkalix hälsocentral och Sunderby sjukhus har ett eget mer lokalt informationsmaterial gällande SIP utarbetats. Vid sökning på webben 1177 Norrbotten 4 finner vi ingen tydlig information gällande samordnad individuell planering. 2.i.4.i. Bedömning Får patienter och närstående, i relevanta fall, information om möjligheten till samordnad individuell plan? September se/Norrbotten/ 11 av 16

13 Vår bedömning är att patienter och närstående i relevanta fall får information om denna möjlighet. Informationen ges framförallt muntligt till patienter och anhöriga när det är aktuellt. Ett informationsmaterial i broschyrform finns även, men materialet är inte känt inom alla verksamheter Fast vårdkontakt Som beskrevs i avsnitt i.5, är det verksamhetschefen som enligt hälso- och sjukvårdslagen är ansvarig att utse fast vårdkontakt när behov finns. Om en patient har ett livshotande tillstånd ska enligt föreskrift (SOSFS 2011:7) en legitimerad läkare utses som fast vårdkontakt av verksamhetschefen. Även i patientlagen (2014:821) finns skrivningar om funktionen och begreppet fast vårdkontakt (FVK), och att patienten ska ha möjlighet att välja en fast läkarkontakt inom primärvården Vidtagna åtgärder för att öka tillämpningen? Tidigare granskning fann att det behövdes säkerställas att patienter med behov av fast vårdkontakt verkligen blev erbjuden detta. Antagna riktlinjer och rutiner bedömdes inte vara tillräckligt kända och tillämpade. I landstingsstyrelsens protokoll 1 s anges att lokala rutiner kring fast vårdkontakt bör upprättas utifrån den landstingsövergripande rutinen. En landstingsövergripande rutin finns gällande funktionen och begreppet fast vårdkontakt som är godkänd januari 2016 av verksamhetsdirektör. Ett rutindokument finns även om hur dokumentation av fast vårdkontakt ska ske. Vi får en bild vid intervjuer om att begreppet fast vårdkontakt inte är förankrat inom verksamheterna på ett sätt som innebär att det används i det dagliga. Det anges att inte heller patienterna använder sig av begreppet fast vårdkontakt i möten med vården. Beskrivningar ges om att dessa istället använder sig av begrepp som "min hälsocentral" och "min sköterska/ min läkare". Vi finner inte inom ramen för vår granskning att aktiviteter skett särskilt gällande att implementera och aktualisera endast begreppet fast vårdkontakt. Däremot anges att begreppet Fast vårdkontakt ingått i genomförda utbildningar gällande SIP. I handlingsplanen för (se även avsnitt 2.i.1) projektet "Bättre liv för sjuka äldre" som landstinget deltar i är ett målområde att alla äldre som har en upprättad SIP ska erbjudas en FVK Bedömning Har landstingsstyrelsen mot bakgrund av tidigare granskning vidtagit åtgärder för att öka tillämpningen av riktlinjer för fast vårdkontakt? Vår bedömning är att åtgärder vidtagits i begränsad utsträckning. Vi bedömer inte att åtgärder och aktiviteter, som endast och mer specifikt omfattar gällande funktionen och begreppet fast vårdkontakt, vidtagits av landstingsstyrelsen. Granskningen visar dock att fast vårdkontakt aktualiserats i samband med utbildningar 1s 26 september av 16

14 gällande SIP, samt inom ramen för deltagande i det nationella projektet gällande äldre personer Finns kunskap och kännedom om riktlinjer och rutiner? Som tidigare nämnts fann förra granskningen att antagna riktlinjer och rutiner inte var tillräckligt kända och tillämpade. I gällande rutin 16 för kommuner och landstinget finns skrivningar avseende fast vårdkontakt. Av våra intervjuer framkommer att detta avsnitt är så gott som okänt bland majoriteten av de intervjuade. Behov av att utse en fast vårdkontakt för en patient anges oftast aktualiseras i samband med att behov av en SIP blir aktuellt. Funktionen och begreppet fast vårdkontakt anges inte vara "anpassat" för slutenvård. Detta eftersom slutenvården inte menar sig ha "ett övergripande ansvar för en patient". Vid intervjuer tydliggör intervjuade även att skillnad finns gällande medicinskt och behandlingsansvarig, kontra fast vårdkontakt. För en patient som blir inskriven vid en slutenvårdsavdelning utses alltid en ansvarig läkare. Om patienten har ett livshotande tillstånd blir denne per automatik utsedd som fast vårdkontakt för patienten. Exempel finns även inom sjukhusknuten mottagningsverksamhet där funktioner såsom kontaktsjuksköterska utses fört.ex. cancerpatienter. Denna funktion menar intervjuade är att likställas med en fast vårdkontakt. Inom verksamhet vuxenpsykiatri uppges att en behandlare eller kontaktperson utses för varje patient. Av beskrivning framkommer att innebörden av dessa begrepp är att likställa med innebörden av begreppet fast vårdkontakt. Utöver detta utses för patienten även en behandlingsansvarig läkare. Vi får även en bild vid intervju om att det funnits en osäkerhet vad gäller begreppet fast vårdkontakt och dess innebörd för deras verksamhet. Vid de hälsocentraler som har en god tillgång till "egna" läkare utses för varje listad patient en läkare. Det innebär att om en fast vårdkontakt bedöms behövas, eller begärs, för en listad patient är det patientens utsedde läkare som blir fast vårdkontakt. Vid de hälsocentraler som saknar möjlighet att erbjuda viss utsedd läkare till varje listad patient mot bakgrund av begränsad tillgång till "egna" läkare utses dock läkare för patienter som har en palliativ diagnos. I samband med att en SIP sker för en listad patient utses en fast vårdkontakt, vilket kan vara annan yrkeskategori än läkare. Vid intervjuer noterar vi att begreppet P AL (krav att utse PAL har ersatts av fast vårdkontakt i lag) fortfarande används, och det uppges vid intervjuer (genomförda i maj) även förekomma som begrepp i landstingets journalsystem (V AS). Vid sökning på landstingets intranät finner vi information (från juni 2016) om att fältet P AL i gamla V AS är på väg att rensas på uppgift. Detta anges vara ett steg att helt släcka det gamla fältet för PAL. Endast ett fåtal verksamhetschefer har fått förfrågan av patient om att få en fast vårdkontakt utsedd. 16 Gemensamma riktlinjer för samverkan. Samordnad individuell plan. 13 av 16

15 Sammantaget erhåller vi en bild vid intervjuer att gällande dokumentationsrutiner avseende funktionen fast vårdkontakt inte är kända och implementerade i verksamheterna Bedömning Finns kunskap om riktlinjer och rutiner avseende fast vårdkontakt, och tillämpas dessa? Vi bedömer att majoriteten av intervjuade verksamheter saknar en kännedom om landstingsövergripande rutiner och riktlinjer gällande fast vårdkontakt. Vi bedömer därmed att tillämpningen är bristande. Fast vårdkontakt som funktion och begrepp bedömer vi inte vara implementerat inom verksamheterna. Varken personal eller patienter använder sig av begreppet i den dagliga verksamheten. Samtidigt bedömer vi att flera verksamheter har arbetssätt och rutiner som i vissa delar kan sägas efterleva innebörden av en fast vårdkontakt Är övergripande styrdokument nedbrutna till lokala? Som tidigare nämnts anger landstingsstyrelsen att lokala rutiner bör upprättas utifrån landstingsövergripande rutin gällande fast vårdkontakt. Det skiljer sig vid intervjuade verksamheter avseende om lokala rutiner för fast vårdkontakt har upprättats eller inte. Några verksamheter har gällande rutindokument för hela verksamhetsområdet, medan andra har rutindokument för vissa delar av verksamheten. Några uppger sig arbeta utifrån särskilda rutiner när det gäller att utse en läkare för varje listad patient. Det menar intervjuade även kan innebära att patienten får en utsedd fast vårdkontakt om så behövs, eller om det skulle begäras. Två verksamheter har inte brutit ner landstingsövergripande dokument till lokala rutindokument Bedömning Har landstingsövergripande riktlinjer brutits ned till lokala riktlinjer/rutiner avseende fast vårdkontakt? Vi bedömer att nedbrytning till lokala rutiner skett i en begränsad utsträckning Får patienter och närstående information? Tidigare granskning fann att det inte i tillräcklig utsträckning informerats till patienter, närstående och allmänheten om rätten till fast vårdkontakt. Patientlagen anger att information ska ges om möjligheten att få en fast vårdkontakt. I landstingsstyrelsens svar på tidigare granskning anges att informationsinsatser skett till målgruppen äldre gällande samordnad planering. Vidare anges att planerade utbildningsinsatser finns där även fast vårdkontakt ska tas upp. Vi får inte vid denna granskning en bild av att särskild informationsinsats skett till patienter och allmänhet vad gäller begreppet fast vårdkontakt. Inte heller erhåller vi en bild av att särskilda utbildningsinsatser skett gällande fast vårdkontakt. 14 av 16

16 Av intervjuerna framgår att när en listad patient vid hälsocentral får en tilldelad läkare ges även information om att det för patienten innebär att denne läkare har ett samordningsansvar. Av beskrivning uppfattar vi att själva begreppet fast vårdkontakt inte används vid informationen till patient. I sammanhanget lyfts att en god kontinuitet avseende kommunala distriktsköterskor är positivt och befrämjande för kontinuiteten kring patienten. Detta arbetssätt finns inte dokumenterat. Vi får sammantaget en bild av att det inom flera intervjuade verksamheter finns utrymme för ytterligare information till patienter gällande begreppet fast vårdkontakt och dess innebörd. Samtidigt uppger några intervjuade att patienter har önskemål om att en angiven läkare blir ansvarig för dem. Detta är dock inte alltid möjligt. Som tidigare angivits aktualiseras fast vårdkontakt många gånger i samband med en SIP. Vi noterar att i informationsbroschyren gällande samordnad individuell plan finns en kortare skrivning om fast vårdkontakt. Det anges även finnas möjlighet att via IT-stödet Meddix göra en utskrift med patientens fasta vårdkontakter. Vid sökning på webben 1177 Norrbotten 1 7 gällande fast vårdkontakt visas information gällande patientens rättighet enligt Patientlag. I ordlistan på webbsidan 1177finns definitioner gällande fast läkarkontakt och fast vårdkontakt Bedömning Får patienter och närstående, i relevanta fall, information om möjligheten till fast vårdkontakt i samband med vårdtillfället/mottagningsbesöket? Inom ramen för vår granskning bedömer vi att information i en begränsad utsträckning sker till patienter och närstående. Framförallt ges muntlig information gällande fast vårdkontakt i samband med samordnad individuell planering. Ett kort avsnitt gällande fast vårdkontakt finns i ett skriftligt material gällande SIP se/Norrbotten/Sok/?q=fast+v%C3%A5rdkontakt 15 av 16

17 Bilaga 1 - Intervjuade verksamheter ochfunktioner Verksamhet Internmedicinsk verksamhet, avdelning 43, Sunderby sjukhus Kirurgisk verksamhet, Urologisk/ kirurgisk mottagning, Sunderby sjukhus Vuxenpsykiatrisk verksamhet, Närpsykiatrisk mottagning, Piteå sjukhus Kiruna hälsocentral Overkalix hälsocentral Vårdcentralen Norra hamn B Hortlax hälsocentral Landstingsstyrelsen - landstingsledning Funktion Ansvarig verksamhetschef Ansvarig enhetschef Sjuksköterska Ansvarig verksamhetschef Vårdchef Ansvarig verksamhetschef Enhetschef sekreterare Sjuksköterska/ Enhetschef öppenvårdsavdelning Ansvarig verksamhetschef Ansvarig verksamhetschef Ansvarig enhetschef Ansvarig verksamhetschef Sjuksköterska Ansvarig verksamhetschef Ansvarig enhetschef Tre landstingsråd Verksamhetsdirektör Biträdande landstingsdirektör 1s Privat hälsocentral. 16 av 16