Centralt vattenbruksregister

Transkript

1 1(14) Dnr /11 Bilaga 4 Centralt vattenbruksregister Innehåll Jordbruksverket ska främja vattenbruket... 2 Riskbaserad offentlig smittskyddskontroll och det centrala vattenbruksregistret... 2 Krav på registrering och journalföring hos den enskilde... 2 Fler uppgifter i det centrala vattenbruksregistret... 4 Utökad insamling av uppgifter... 5 Vad föreslår Jordbruksverket?... 6 Förslag på nationell lagstiftning... 9 Förslag på lagtext för hållande av vattenbruksregister... 9 Förslag på förordningstext för hållande av ett centralt vattenbruksregister Sammanfattning Sverige är skyldigt att hålla ett centralt register över vattenbruksföretag och de odlingstillstånd som finns. Kravet framgår av ett EU-direktiv 1. Sverige är också skyldigt att ha en riskbaserad offentlig smittskyddskontroll. För att kunna genomföra denna kontroll måste ett system för riskklassificering av odlingar på grund av smittskyddsskäl tas fram. Mest effektivt bör vara att samordna systemet för riskklassificering med vattenbruksregistret. För att kunna genomföra en bedömning av smittorisken vid de olika odlingarna behöver vattenbruksregistret innehålla fler uppgifter än vad som registreras idag. Registret innehåller idag uppgifter hämtade från beslutet om tillstånd för vattenbruk. Ytterligare uppgifter som är relevanta för smittskyddskontrollen kan hämtas från den offentliga smittskyddskontrollen. Utöver detta finns relevanta uppgifter i den interna journal varje odlare för på sitt företag. Jordbruksverket bör därför ges bemyndigande att hantera uppgifterna som är relevanta för riskklassificering i det centrala vattenbruksregistret. Exakt vilka uppgifter som faktiskt kommer bli aktuella att registrera i detta syfte bör utredas närmare, efter samråd med näringen och andra intressenter. Bemyndigandet skulle då fungera som en yttre ram för vilka uppgifter Jordbruksverket får hantera i framtiden. 1 Rådets direktiv 2006/88/EG av den 24 oktober 2006 om djurhälsokrav för djur och produkter från vattenbruk och om förebyggande och bekämpning av vissa sjukdomar hos vattenlevande djur Jordbruksverket Jönköping jordbruksverket@jordbruksverket.se

2 Jordbruksverket Dnr /11 2(14) Jordbruksverket ska främja vattenbruket Den 1 juli tog Jordbruksverket över ansvaret för främjandet av vattenbruket i Sverige. I Jordbruksverkets kontakter med näringen och andra myndigheter har det framkommit att särskilt myndigheternas tillsyn- och kontrollverksamhet upplevs som tung och krånglig från företagarnas sida. Framförallt antalet tillsyns- och kontrollbesök upplevs betungande. Inom ramen för sitt främjandearbete vill Jordbruksverket försöka påverka denna situation och om möjligt minska antalet tillsyns- och kontrollbesök. Riskbaserad offentlig smittskyddskontroll och det centrala vattenbruksregistret Krav på registrering och journalföring hos den enskilde Idag finns krav på att vissa uppgifter ska registreras eller journalföras hos den enskilde vattenbrukaren. Dokumentationen ska finnas tillgänglig på odlingen. Vilka dessa uppgifter är framgår av Jordbruksverkets föreskrifter K25 2 och K26 3. En del journalförda uppgifter ska lämnas till länsstyrelsen varje år, så som ändring av adress- eller personuppgifter, vilken art som odlas samt vilken typ av odlingsverksamhet som bedrivs. Om kravet på journalföring enligt K25 och K26 omvandlas till ett elektroniskt journalföringskrav, där uppgifterna läggs in i det centrala vattenbruksregistret och görs tillgängliga för myndigheterna, skulle detta underlätta riskbedömningen av odlingarna samt kan den årliga rapporteringen till länsstyrelserna avskaffas. Följande uppgifter journalförs idag av företagaren: Förflyttning inom odling Denna uppgift ska anges med datum, vilken art och typ av vattenbruksdjur, dvs. rom, levande fisk, slaktad fisk för beredning, som flyttas. Mängden djur som flyttas, varifrån och vartill ska också anges. Uppgiften är viktig vid smittspårningsarbetet. Uppgiften används för att kartlägga spridning och eventuellt utbrottsplats för smitta. Genom att veta hur fisk har förflyttats inom odlingen så kan man lättare följa smittspridningsförloppet. Detta är också en uppgift som har stor bäring på vilken risk ett företag utgör att sprida eller få in smittsam sjukdom. Möjligheterna att bespara företagaren en totalsanering ökar. 2 Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2008:25) om djurhälsokrav för djur och produkter från vattenbruk och om förebyggande av vissa sjukdomar hos vattenlevande djur 3 Föreskrifter om ändring i statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1994:94) om obligatorisk fiskhälsoövervakning för odlad fisk

3 Jordbruksverket Dnr /11 3(14) Utleverans av vattenbruksdjur Denna uppgift ska anges med datum, vilken art och typ av vattenbruksdjur, dvs. rom, levande fisk, slaktad fisk för beredning, som flyttas. Mängden djur som flyttas, varifrån och vartill ska också anges. Det är också viktigt att ange vem som transporterar djuren samt om det uppstått eventuella problem i samband med detta (t.ex. dödlighet). Uppgiften är viktig vid smittspårningsarbetet. Uppgiften används för att kartlägga spridning och eventuellt utbrottsplats för smitta. Genom att veta hur fisk har förflyttats så är det lättare att följa smittspridningsförloppet. Detta är också en uppgift som har stor bäring på vilken risk ett företag utgör att sprida eller få in smittsam sjukdom. Inleverans av vattenbruksdjur Denna uppgift ska anges med datum, vilken art och typ av vattenbruksdjur, dvs. rom, levande fisk, slaktad fisk för beredning, som flyttas. Mängden djur som flyttas, varifrån och vartill ska också anges. Det är också viktigt att ange vem som transporterar djuren samt om det uppstått eventuella problem i samband med detta (t.ex. dödlighet). Uppgiften är viktig vid smittspårningsarbetet. Uppgiften används för att kartlägga spridning och eventuellt utbrottsplats för smitta. Genom att veta hur fisk har förflyttats så kan man lättare följa smittspridningsförloppet. Detta är också en uppgift som har stor bäring på vilken risk ett företag utgör att sprida eller få in smittsam sjukdom. Importör av vattenbruksdjur, inklusive art Uppgiften används i förebyggande smittskyddsarbete. Alla länder har inte ett lika bra sjukdomsläge som Sverige och då det är viktigt att veta var ifrån djur importeras och i vilket syfte. Exportör av vattenbruksdjur Uppgiften används i de fall då djur insjuknat på en svensk odling, men inte kunnat diagnostiseras innan den lämnat anläggningen. I dessa fall är det viktigt att veta varifrån djuren har levererats eller exporterats för att kunna kartlägga smittspridningen. Utförda behandlingar Denna uppgift ska anges som datum, vilken behandling (preparat, mängd) som genomförs samt för vad man behandlar. Om djuren i odlingen behandlas eller har behandlats för en smittsam sjukdom påverkar det risknivån och antalet kontrollbesök kan öka. Om fisken behandlats flera gånger för samma symptom kan detta också peka på felaktig diagnostik. Hälsokontrollinspektioner Information om datum för inspektionen, vem som gjorde inspektionen, om det fanns avvikelser från odlingstillståndet, eventuella anmärkningar, kliniska fynd,

4 Jordbruksverket Dnr /11 4(14) uttagna prover och resultat från diagnostiska undersökningar ska hållas på anläggningen. Den riskbaserade fiskhälsoövervakningen är viktig för att få information om hälsostatusen på anläggningen samt för att kunna agera snabbt och effektivt vid ett eventuellt utbrott av smittsam djursjukdom. Dödlighet Uppgiften omfattar art, mängden fisk, datum, kliniskt symptom, årgång, åtgärd, prover och resultat. En ökad dödlighet bland djuren kan vara tecken på att en smitta har spridit sig i odlingen. Om prover tas tidigt och en diagnos kan ställas så kan spridningen av den eventuella smittan begränsas och den ekonomiska belastningen för odlaren minskar. Dödlighet under transport Ökad dödlighet hos djur som av någon anledning är stressade, såsom under transport, kan vara ett tecken på sjukdom. I det fall vattenbruksdjur har dött under transporten så bör de hanteras med försiktighet. Djuren ska förvaras separat tills det att gruppen provtagits för smittsam djursjukdom. Den här uppgiften blir endast aktuell att registrera i det centrala vattenbruksregistret om företagaren själv är transportören. Fler uppgifter i det centrala vattenbruksregistret Uppgifter som ligger till grund för riskbedömning För att kunna bedöma vilken risknivå en odling har krävs vissa uppgifter, utöver de som redan finns i dagens register. Vilka uppgifter som är relevanta för en sådan klassificering anges i ett kommissionsbeslut 4 och i Jordbruksverkets föreskrifter K25 5 och K26 6. Idag har Jordbruksverket inte ett bemyndigande att hålla samtliga önskade uppgifter i ett centralt vattenbruksregister enligt nationell lagstiftning. Hur ska riskbedömningen gå till? För att en inspektör eller handläggare ska kunna bedöma odlingens risknivå behöver ett antal riskfaktorer registreras och beaktas. Det behövs också en hög kompetens hos kontrollant och handläggare samt en vägledning som beskriver /896/EG om riktlinjer för den riskbaserade övervakningen av djurens hälsa som föreskrivs i Rådets direktiv 2006/88/EG av den 24 oktober 2006 om djurhälsokrav för djur och produkter från vattenbruk och om förebyggande och bekämpning av vissa sjukdomar hos vattenlevande djur 5 Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2008:25) om djurhälsokrav för djur och produkter från vattenbruk och om förebyggande av vissa sjukdomar hos vattenlevande djur 6 Föreskrifter om ändring i statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1994:94) om obligatorisk fiskhälsoövervakning för odlad fisk

5 Jordbruksverket Dnr /11 5(14) hur denna bedömning ska gå till. Det är mycket viktigt att alla inspektörer och handläggare gör denna typ av bedömning enligt samma metod. Hur många riskfaktorer behöver hämtas in? Minimikrav på insamling av uppgifter enligt kommissionens beslut 7 För att kunna göra en riskklassificering krävs minst följande två uppgifter: Direkt spridning av sjukdom via vatten på grund av den geografiska närheten mellan anläggningar och områden för blötdjursodling, samt Förflyttning av vattenbruksdjur Att endast ta in ett litet antal uppgifter om odlingen ställer högre krav på kontrollanter och tillsynsmän som ska göra bedömningen av risknivån än om ett flertal uppgifter ligger som grund för bedömningen. En risk med för få uppgifter är att myndigheten tvingas ha en högre frekvens kontrollbesök då det inte går att skilja ut de odlingar som till exempel sköter sig bra med rutiner för smittspridningsförebyggande arbete. Utökad insamling av uppgifter Genom att basera bedömningen på fler uppgifter än kommissionens minimikrav, kan myndigheten utveckla ett riskklassificeringssystem som tar hänsyn till den samlade bilden av verksamheten. Detta skulle resultera i ett bättre beslutsunderlag och även ett lägre antal tillsyns- och kontrollbesök hos de odlingar som hamnar i en låg risknivå. Jordbruksverket önskar att få möjlighet att även ta in följande uppgifter och hålla dessa i det centrala vattenbruksregistret. Biosäkerhetssystemet Här anges personalens kompetens- och utbildningsnivå samt hygienpraxis, dvs. hur hanteringen av död fisk, restavfall och blodvatten sker. Rutiner och kompetens hos personalen har stor betydelse för möjligheten till att upptäcka smitta snabbt och att begränsa dess spridning samt att förebygga sjukdomsutbrott. Förekomst av smitta hos viltlevande vattendjur i området runt odlingen Smittsamma sjukdomar hos vilda djur kan spridas till odlingar i samma vattensystem och därför är detta viktiga uppgifter att föra i ett register. Tätheten av odlingar och bearbetningsanläggningar i närområdet Anläggningar som ligger tätt utgör en högre risk för att få eller sprida av smittsamma djursjukdomar. Genom att odlingens geografiska position, dvs /896/EG om riktlinjer för den riskbaserade övervakningen av djurens hälsa som föreskrivs i Rådets direktiv 2006/88/EG av den 24 oktober 2006 om djurhälsokrav för djur och produkter från vattenbruk och om förebyggande och bekämpning av vissa sjukdomar hos vattenlevande djur

6 Jordbruksverket Dnr /11 6(14) koordinater, hämtas från ansökan om tillstånd behöver inga ytterligare uppgifter hämtas in. Avståndet till odling med sämre hälsostatus än den egna odlingen En odling hamnar i en högre riskklass om det finns brister i smittskyddet, vid utbrott av sjukdom eller efter en sanering efter en sjukdom. Detta påverkar en närliggande odling i en lägre riskklass eftersom sjukdomar lätt kan spridas. Genom att odlingens koordinater finns hos myndigheten behövs ingen ytterligare information Hälsostatusens utveckling på odlingen En odling får en lägre hälsostatus på grund av bristande smittskydd, utbrott av sjukdom eller efter en sanering efter en sjukdom. Detta påverkar närliggande odlingar med högre hälsostatus genom att sjukdomar lätt även kan spridas till dessa. Koordinater räcker bra. Mänsklig aktivitet i närheten av odlingen Småbåtshamnar med båttrafik, biltrafik samt andra transportmedel är bara exempel på effektiva sjukdomsspridare. Områden med mycket aktivitet löper större risk att utsättas för smitta. Genom att odlingens koordinater finns hos myndigheten behövs ingen ytterligare information Predatorer eller fåglar med tillträde till odlingen Akvatiska predatorer och fåglar kan flytta sjuka djur från ett område till ett annat. Den här typen av sjukdomsspridning är mycket svår att kartlägga och skydda sig från. Därför är det viktigt att företagaren beskriver på vilket sätt han eller hon skyddar sig från predatorer och fåglar samt i vilken utsträckning de är utsatta. Vad föreslår Jordbruksverket? Jordbruksverket föreslår att en konsekvensutredning gällande ytterligare fält i vattenbruksregistret bör göras där man väger kostnad, ökad administrativ börda för vattenbrukaren mot en ökad smittspårningsförmåga. Jordbruksverket förslår att antalet uppgifter i det centrala vattenbruksregistret utökas med de uppgifter som beskrivits ovan. Jordbruksverket föreslår att man skapar en e-tjänst för insamlandet av de uppgifter som krävs för att skapa ett register med hög smittspårningsförmåga. De uppgifter som behövs för en riskbaserad offentlig kontroll finns idag till största del hos myndigheterna. Flera av riskfaktorerna är beroende av den geografiska positionen av odlingen och där finns uppgiften om koordinater redan registrerad. Administrativ börda

7 Jordbruksverket Dnr /11 7(14) I samband med att systemet för riskbedömning av vattenbruksanläggningar tas fram och bedömningen om vilka uppgifter som krävs för en god riskklassificering görs ska även en konsekvensanalys utformas. Konsekvensanalysen ska väga fördelar och nackdelar, ekonomiska som administrativa, mot varandra så att inte fler uppgifter tas med i vattenbruksregistret än vad som kan anses nödvändigt. Den eventuellt ökade administrativa bördan kan minskas genom att vattenbrukaren i framtiden kommer att kunna sköta sin journalföring och uppdatering av basinformationen om sin anläggning och verksamhet via en vattenbruksportal (webbplats) på internet som för närvarande tas fram av Jordbruksverket. Målet är att denna portal kommer att vara kopplad till det centrala vattenbruksregistret och kommer alltså uppdatera registret så fort en förändring rapporteras in av vattenbrukaren själv. På detta sätt kan den årliga rapporten till länsstyrelsen avskaffas och ersättas med att företagaren löpande rapporterar förändringar via internet, i takt med att dessa inträffar. Då journalföringen också kommer kunna ske elektroniskt ersätter det den journal som idag uppdateras förhand. De uppgifter som ligger utöver de uppgifter som vattenbrukaren redan idag måste registrera är uppgifter som inte kan anses vara speciellt föränderliga, så som avståndet till närmsta vattenbruksanläggning eller kompetens- och utbildningsnivån hos personalen på anläggningen. Offentlig smittskyddskontroll Utöver den fiskhälsoövervakning som idag sker genom Fiskhälsan FH AB finns det krav på att det införs en offentlig smittskyddskontroll som ska vara riskbaserad. Den riskbaserade offentliga smittskyddskontrollen, som ska ske vid samtliga vattenbruksanläggningar som innehar ett tillstånd, baseras på de riskfaktorer som presenteras under punkten; Hur många riskfaktorer behöver hämtas in? Riskfaktorerna vägs samman och resulterar i att anläggningen placeras i en risknivå, exempelvis låg, mellan och hög. Antalet kontrollbesök på anläggningen är direkt relaterad till risknivån, låg risknivå ger färre besök och hög risknivå ger fler besök. För att kontrollantens bedömning ska bli så rättvisande och likartad som möjligt, oavsett län, anläggningen eller vattenbruksområdet är placerad i, bör så många faktorer som möjligt vägas in. Riskbedömningen kan göras med enbart två faktorer invägt, förflyttning av djur samt direkt spridning av sjukdom via vatten. Flyttning av djur gäller både inom anläggningen och mellan anläggningar och vattendrag. Många förflyttningar ökar risken för smittspridning och ger en högre risknivå. Direktspridning av sjukdom via vatten innebär att anläggningar som ligger väldigt nära varandra lider en större risk att smitta varandra och sprida sjukdomar än odlingar som ligger väldigt enskilt. Vägs endast dessa riskfaktorer samman ställer det mycket höga krav på kompetensen hos kontrollpersonalen och bedömningen kan bli komplicerad. Ifall alla riskfaktorerna, eller ett flertal av de faktorer som kan kvantifieras på ett bra sätt, vägs in i bedömningen blir det lättare att ge en rättvis bild av vilken risk anläggningen eller området utgör eller utsätts för. Den negativa sidan av detta är att kontrollen blir mer omfattande om fler uppgifter tas

8 Jordbruksverket Dnr /11 8(14) in de gångerna kontrollanten kommer på besök och att fler uppgifter måste föras in i registret. Den positiva sidan är dock att den administrativa bördan kan betala sig genom att vattenbrukaren får en god och rättvisande bedömning och förhoppningsvis får så få kontrollbesök som möjligt i framtiden. Allmän handling, offentlighet och sekretess En ytterligare aspekt som bör beaktas är att i den stund en handling eller uppgift når det centrala vattenbruksregistret blir denna en allmän handling och offentlig inom ramen för personuppgifts-, offentlighets- och sekretesslagen. Alla uppgifterna i registret kommer inte ligga tillgängliga på internet för allmänheten att se utan endast de uppgifter som redan är publicerad på Jordbruksverkets webbplats. Risken för att en anläggning som råkat ut för exempelvis en smitta kan få ekonomiska komplikationer till följd av dåligt rykte eller renommé när denna uppgift blir offentlig, bör vara begränsad då alla beslut som rör avspärrning av en smittad anläggning, sanering och friförklaring redan idag är allmänna handlingar. Hälsostatus Många smittsamma djursjukdomar som infekterar fisk, blötdjur och kräftor sprids effektivt i vatten samt via vektorer i vattenmassan och därför är det viktigt att informationen om risken för spridning effektivt når eventuellt berörda anläggningar eller relaterade verksamheter. Kunskapen om eventuella smittor på en anläggning är dessutom viktig information för anläggningar i samma vattensystem, uppströms och nedströms, samt för de vattenbrukare som vill starta upp en ny odling i det utsatta vattensystemet. Enligt rådets direktiv 2006/88/EG är hälsostatusen på en anläggning en obligatorisk uppgift i det centrala vattenbruksregistret. Uppgifterna i vattenbruksregistret Det centrala vattenbruksregistret är inte bättre än kvalitén på uppgifterna som det innehåller. För att registret ska fungera ställs krav på duktig och kompetent kontrollpersonal som besöker vattenbruksanläggningarna eller områden för odlingar. Handläggaren ska ha god grundkunskap om vattenbruk och ska kunna göra välgrundade bedömningar utifrån de uppgifter som ska tas in och registreras i registret. Vattenbrukaren ska kunna spara tid på att inte behöva förklara för den myndighetspersonal som är på besök hur en anläggning fungerar och vad som är vad. Förutom dessa krav så ställs ytterligare krav på vattenbrukaren själv, då uppgifter i registret måste hållas uppdaterade och korrekta. Journal ska föras i den utsträckning som görs idag enligt nationell lagstiftning. Jordbruksverkets målsättning är att hålla ett register som ska resultera i en god bedömning av smittskyddsläget i svenska vatten och på svenska vattenbruksanläggningar, att spara både tid och pengar för den enskilde vattenbrukaren samt för att kunna utveckla en effektiv och korrekt riskbaserad offentlig smittskyddskontroll enligt krav från EU-rätten.

9 Jordbruksverket Dnr /11 9(14) Förslag på nationell lagstiftning Idag saknas nationell lagstiftning som ger Jordbruksverket rätt att registerföra de uppgifter som krävs enligt rådets direktiv 2006/88/EG och anses relevanta vid bestämningen av odlingens risknivå enligt kommissionens beslut 2008/896/EG. Jordbruksverket lämnar därför följande lag- och förordningsförslag för att få stöd att hålla nödvändiga uppgifter. Förslaget på lagtext lämnades i samband med remiss på förslaget om ny lag om fiskevård (SOU2010:42), dnr /2010 Förslag på lagtext för hållande av vattenbruksregister Inledande bestämmelser 1 Statens jordbruksverk får i ett för landet centralt register (vattenbruksregistret) utföra automatiserad behandling av personuppgifter för de ändamål som anges i 6. 2 Behandling av personuppgifter som är tillåten enligt denna lag får utföras även om den enskilde motsätter sig behandlingen. 3 Vad som i lagen sägs om fisk gäller även vattenlevande blötdjur och vattenlevande kräftdjur. I. Förhållandet till personuppgiftslagen 4 Personuppgiftslagen (1998:204) gäller vid behandling av personuppgifter i vattenbruksregistret om inte annat följer av denna lag eller av föreskrifter som har meddelats med stöd av denna lag. Personuppgiftsansvar 5 Jordbruksverket är personuppgiftsansvarigt för behandlingen av personuppgifter i vattenbruksregistret. Ändamål med behandlingen 6 Personuppgifter får behandlas i vattenbruksregistret för att 1. i verksamhet hos Jordbruksverket planera, samordna, administrera, följa upp och rapportera om tillstånds-, smittskydds-, fiskhälso- samt kontrollverksamhet enligt epizootilagen (1999:657), lagen (2006:806) om provtagning av djur m.m., fiskevårdslagen (2011:XX), förordningen (1994:1830) om införsel av levande djur m.m., förordningen (1994:542) om utförsel av levande djur m.m. samt enligt de EU-förordningar som kompletteras av dessa lagar, 2. tillhandahålla information om kontroll av vattenbruksföretag som behövs i verksamhet hos länsstyrelserna för deras, tillståndsgivning, planering, uppföljning och kontroll enligt epizootilagen (1999:657), lagen (2006:806) om provtagning av djur m.m. fiskevårdslagen (2011:XX) samt enligt de EUförordningar som kompletteras av dessa lagar, 3. tillhandahålla information om verksamhet hos vattenbruksföretag som behövs i verksamhet hos Havs- och vattenmyndigheten för deras planering, uppföljning

10 Jordbruksverket Dnr /11 10(14) och rapportering enligt fiskevårdslagen och de EU- förordningar som kompletteras av den lagen, samt 4. tillhandahålla information som behövs i verksamhet hos Jordbruksverket och länsstyrelserna som underlag för beslut om och kontroll av stöd enligt europeiska fiskerifonden, rådets förordning (EG nr 1198/2006). Personuppgifter som behandlas för ändamål som anges i första stycket får också behandlas för att fullgöra uppgiftslämnande som sker i överensstämmelse med annan lag eller förordning. I övrigt gäller 9 första stycket d och andra stycket personuppgiftslagen (1998:204). Personuppgifter som får behandlas 7 I vattenbruksregistret får endast behandlas sådana uppgifter om den som är föremål för tillståndsgivning och kontroll av vattenbruksföretag enligt epizootilagen (1999:657), lagen (2006:806) om provtagning av djur m.m., fiskevårdlagen (2011:XX), förordningen (1994:1830) om införsel av levande djur m.m., förordningen (1994:542) om utförsel av levande djur m.m. och de EU-förordningar som kompletteras av dessa lagar, som behövs för de ändamål som anges i 6. Sådana personuppgifter som avses i 13 personuppgiftslagen (1998:204) får inte behandlas. Regeringen meddelar närmare föreskrifter om vilka personuppgifter som får behandlas i vattenbruksregistret. Personuppgifter som ska lämnas till registret 8 Havs- och vattenmyndigheten, Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) och länsstyrelserna ska, för de ändamål som anges i 6, lämna sådana uppgifter som avses i 7 till Jordbruksverket. Regeringen meddelar närmare föreskrifter om hur denna uppgiftsskyldighet ska fullgöras. Rätt att få uppgifter ur registret 9 Personuppgifter ur vattenbruksregistret ska lämnas ut om Havs- och vattenmyndigheten eller länsstyrelsen begär det för verksamhet som avses i 6 första stycket 3 respektive 2 och 4. Regeringen får meddela föreskrifter, eller i det enskilda fallet besluta, om att även en annan myndighet har rätt att få uppgifter ur registret. Regeringen får meddela föreskrifter om att tillgången till uppgifter som avses i första stycket ska begränsas. Direktåtkomst 10 Utlämnande genom direktåtkomst till uppgifter som behandlas i vattenbruksregistret är endast tillåten i den utsträckning som anges i denna lag eller i förordning som har meddelats med stöd av denna lag.

11 Jordbruksverket Dnr /11 11(14) Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om de krav på säkerhetsåtgärder som ska gälla vid sådan direktåtkomst. 11 Jordbruksverket, Havs- och vattenmyndigheten och länsstyrelserna får ha direktåtkomst till personuppgifter i den utsträckning det behövs för de ändamål som anges i 6. Sådan åtkomst ska dock vara förbehållen de personkategorier som på grund av sina arbetsuppgifter behöver ha tillgång till uppgifterna. Direktåtkomsten ska begränsas till att endast avse sådana uppgifter som myndigheterna har rätt att få ur registret enligt denna lag eller förordning som har meddelats med stöd av denna lag. Rättelse och skadestånd 12 Bestämmelserna i personuppgiftslagen (1998:204) om rättelse och skadestånd gäller vid behandling av personuppgifter enligt denna lag eller föreskrifter som har meddelats i anslutning till denna lag. Gallring 13 Personuppgifter som behandlas i vattenbruksregistret ska gallras när de inte längre är nödvändiga för de ändamål som anges i 6. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får dock meddela föreskrifter, eller i det enskilda fallet besluta, om 1. att personuppgifter får bevaras för historiska, statistiska och vetenskapliga ändamål, och 2. att gallring av personuppgifter ska ske senast vid en viss tidpunkt. Förslag på förordningstext för hållande av ett centralt vattenbruksregister Inledande bestämmelser 1 Denna förordning innehåller bestämmelser i anslutning till lagen (2011:XX) om vattenbruksregister. 2 Med vattenbruksregister menas i denna förordning det register som Statens jordbruksverk för med stöd av lagen (2011:XX) om vattenbruksregister. Personuppgifter som får behandlas 3 Vattenbruksregistret får bara innehålla de uppgifter som anges i bilagan till denna förordning. Personuppgifter som ska lämnas till registret 4 Havs- och vattenmyndigheten, Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) och länsstyrelserna ska, efter samråd med Jordbruksverket, lämna sådana uppgifter till Jordbruksverket som anges i bilagan. Rättelse av lämnade uppgifter

12 Jordbruksverket Dnr /11 12(14) 5 Felaktigheter eller ofullständigheter i uppgifterna som avses i 4 ska rättas av Jordbruksverket efter samråd med den berörda myndigheten. Direktåtkomst 6 Jordbruksverket får meddela föreskrifter om de krav på säkerhetsåtgärder som ska gälla vid sådan direktåtkomst som avses i 10 och 11 lagen (2011:XX) om vattenbruksregister. Gallring 7 Jordbruksverket får efter samråd med Riksarkivet meddela föreskrifter, eller i det enskilda fallet besluta, om att personuppgifter ska gallras senast vid en viss tidpunkt. Riksarkivet får dock meddela föreskrifter om att personuppgifter får bevaras för historiska, statistiska och vetenskapliga ändamål. Verkställighetsföreskrifter 8 Jordbruksverket får meddela de föreskrifter som behövs för verkställigheten av denna förordning. Bilaga Uppgifter i vattenbruksregistret Uppgifter om vattenbruksanläggning Kontaktuppgifter Registreringsnummer Geografiskt läge (GIS-koordinater) Produktionssyfte Maximal volym av respektive odlad art Vattenförsörjning Utsläpp Aktuell hälsostatus Förflyttningar till och från anläggningen Anläggningstyp Biosäkerhetssystem Anslutning till bearbetningsanläggning

13 Jordbruksverket Dnr /11 13(14) Förekomst av sjukdomar hos viltlevande djur Mänskliga aktiviteter i närområdet Tillgänglighet för predatorer Förflyttningar inom odling Behandlingar Hälsokontrollinspektioner Resultat av laboratorieundersökningar Resultat av undersökning/provtagning Dödlighet under transport Uppgift om transportmedels besök på andra vattenbruksanläggningar Vattenbyte under transport Tillståndsdatum och diarienummer enligt fiskeförordningen (1994:1716) Dödlighet Uppgifter om import av vattenbruksdjur Uppgifter om export vattenbruksdjur Odling av främmande arter Vattenområde/Vattensystem Uppgifter om ärende Myndighetsnummer Ärendemening Status Ställningstagande Datum för ställningstagande Giltighetstid för tillstånd och beslut Typ av kontroll Kontrollmetod Datum för utförd kontroll I ärendet aktuell verksamhet Fastighetsbeteckning Län Berörd verksamhet

14 Jordbruksverket Dnr /11 14(14) Berörda arter/stammar Antal berörda arter/stammar Övriga uppgifter (tekniska och administrativa uppgifter som behövs för att tillgodose ändamålen med registret)