PROTOKOLL Plats och tid Beslutande Icke tjänstgörande ersättare Övriga deltagare Paragrafer Justeringens plats och tid Underskrifter Anslag

Transkript

1 PROTOKOLL Sida 1 Plats och tid Nämndhuset Nynäshamn lokal Örngrund, kl. 08:30 11:30 Beslutande Patrik Isestad (S), Ordförande Daniel Adborn (L) Harry Bouveng (M) Icke tjänstgörande ersättare Agneta Tjärnhammar (M) Övriga deltagare Mikael Gustafsson planeringschef, Julia Nordström miljö-/klimatstrateg, Hanna Koverberg mark/exploatering , Tommy Fabricius kommundirektör, Caroline Thunström mark/exploateringschef, Christian Wigren kanslichef, Sanna Uimonen projektledare , David Ulmér lokalstrateg, , Linn Marsten personalchef , Elin Rosén samhällsplanerare , Peter Anastasiou sekreterare. Paragrafer Justeringens plats och tid Kommunstyrelseförvaltningen fredagen den 24 augusti kl 10:00 Underskrifter Patrik Isestad (S) Ordförande Harry Bouveng (M) Justerare Peter Anastasiou Sekreterare Anslag Det justerade protokollet offentliggörs genom detta anslag. Beslutsinstans: : Anslaget sätts upp: Anslaget tas ned: Förvaringsplats för protokollet: Kommunstyrelseförvaltningen kansliavdelningen Underskrift Peter Anastasiou Utdragsbestyrkande

2 PROTOKOLL Sida 2 Innehållsförteckning 110 Tjänsteutlåtande markförsäljning Jursta Drakboda 111 Tjänsteutlåtande Intentionsavtal för Lyngsta 2:2 112 Svar på remiss - Förslag till renhållningstaxa för Riktlinjer för användning av IT- och telefonistöd i Nynäshamns kommun 114 Återrapportering Svar på medborgarförslag - Gör den yttre miljön i Stora Vika mer attraktiv 115 Svar på medborgarförslag om att göra Stora Vika skola till en högstadieskola 116 Revidering av ordningsföreskrifter för torghandel i Nynäshamn 117 Styrdokumentsdefinitioner och dokumenthierarki 118 Ombilda ungdomsfullmäktige till ett ungdomsråd 119 Arbetet med att stärka Nynäshamns kommun som attraktiv arbetsgivare 120 Nya medborgarförslag 121 Rapport obesvarade medborgarförslag 122 Rapport obesvarade motioner 123 Överenskommelse fastighetsreglering 124 Åtgärdsvalstudie Segersängsvägen, väg Nynäshamns kommuns lokalförsörjningsplan 126 Redovisning av förslag till framtida organisering av folkhälsoarbetet 127 Tilläggsavtal mellan kommunen och NCCPD 128 Personalfrågor

3 PROTOKOLL Sida 3 110/18 Dnr KS/2017/0344/253-3 Tjänsteutlåtande markförsäljning Jursta Drakboda Arbetsutskottets förslag till beslut Kommunstyrelsen förslår kommunfullmäktige att besluta att godkänna köpeavtal för del av fastigheten Själv 5:14. Samt att ge mark- och exploateringsenheten i uppdrag att utföra försäljningen enligt upprättat köpeavtal, bilaga 1. Sammanfattning Ett villkorat köpeavtal är tecknat mellan kommunen (säljare) och sökande (köpare) gällande försäljning av tomtmark av del av fastigheten Själv 5:14 vid Jursta Drakboda i Nynäshamns kommun, se bilaga 1. Anledningen till markköpet är för de sökande att komma närmare, samt bistå, familjens häströrelse. Köpeavtalet är villkorat av att Nynäshamns kommunfullmäktige godkänner avtalet och att Lantmäterimyndigheten genomför lantmäteriförrättning samt att dessa beslut vinner laga kraft. Köpeskillingen utgör fyrahundratolv (412) kronor per kvadratmeter. Preliminär köpeskilling utgör kronor för en areal om kvadratmeter. Ärendet En förfrågan om markköp, av del av fastigheten Själv 5:14, inkom till Kommunen Markområdet omfattar en areal om ca kvadratmeter och är beläget vid Justa Drakboda, öster om Nynäsvägen. Ett villkorat köpeavtal är tecknat av parterna. Bakgrunden till ansökan om markköp på den aktuella platsen är att Köparna vill bosätta sig i närheten av den gård och häströrelser som finns i området och som drivs av nära familjemedlemmar. Genom att bo i anslutning till gården möjliggörs att Köparna kan vara behjälpliga inom rörelsen och den lokala näringen. Köpeskillingen utgör fyrahundratolv (412) kronor per kvadratmeter. Preliminär köpeskilling utgör en miljon fyrahundra sextiotvåtusen hundraåttioåtta ( ) kronor. För den slutliga köpeskillingen gäller den areal som slutligen fastställs av Lantmäteriet i samband med lantmäteriförrättningen. Köpeavtalet är villkorat av att: 1) Nynäshamns Kommunfullmäktige fattar beslut om att godkänna detta avtal senast och att beslutet sedan vinner laga kraft 2) Lantmäterimyndigheten genomför lantmäteriförrättning senaste och att beslutet sedan vinner laga kraft. Köparen kan, fram till och med att Köpeskillingen är betald, häva avtalet: 1) Vid allvarlig sjukdom och dödsfall av någon av Köparna 2) om förhandsbesked om bygglov, eller bygglov, för bostadsändamål på Markområdet nekas av Nynäshamns kommuns Miljö- och samhällsbyggnadsnämnd 3) om tomtens storlek och gränsdragning avsevärt ändras efter lantmäteriförrättningen i förhållande till uppritat förslag i köpeavtalet. Markområdet utgörs av icke detaljplanelagd mark. Markområdet har en naturvärde-klassning av Skogsstyrelsen och det har hittats en tallticka på området. Lämpligheten för bebyggelse på området kommer slutligen avgöras av kommunens bygglovsfunktion samt av Lantmäteriet.

4 PROTOKOLL Sida 4 Förvaltningens bedömning Kommunstyrelseförvaltningen anser att en försäljning av del av fastigheten Själv 5:14 bidrar till att uppfylla översiktsplanens strategi (2012) för en levande landsbygd. I strategin ingår att skapa en levande landsbygd och skapa förutsättningar för landsbygdens areella näringar att bevaras och utvecklas. Anledningen till att de sökande önskar köpa tomtmark av kommunen är för att kunna bidra till familjens häströrelse och gynnar således en av landsbygdens areella näringar i Nynäshamns kommun. Under 2014 förvärvade kommunen ca ha, från Stockholms Stad. Marken inkluderades i och utökade kommunens markreserv. En omfattande markreserv är ett värdefullt verktyg för Kommunens utveckling men bör också ställas mot de kostnader som följer Kommunen som markägare. Kommunförvaltningen anser att det aktuella markområdet inte är aktuellt för Kommunen att exploatera inom en nära framtid eller på annat sätt strategiskt värdefullt att bevara. Kommunförvaltningen anser således att berörd del av Själv 5:14 kan säljas. Beslutsunderlag - Bilaga Köpeavtal - Markområde Jursta Drakboda.pdf Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att godkänna köpeavtal för del av fastigheten Själv 5:14. Samt att ge mark- och exploateringsenheten i uppdrag att utföra försäljningen enligt upprättat köpeavtal, bilaga 1. Kopia: Akten

5 PROTOKOLL Sida 5 111/18 Dnr KS/2018/0127/251-1 Tjänsteutlåtande Intentionsavtal för Lyngsta 2:2 Arbetsutskottets förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att godkänna undertecknat intentionsavtal för Lyngsta 2:2. Sammanfattning Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden lämnade positivt planbesked till fastighetsägaren för fastigheten Lyngsta 2:2 för att pröva bostadsbyggnation på fastigheten. Området ligger utanför Stora Vika i Nynäshamns kommun, för att möjliggöra en hållbar bostadsutveckling behöver kopplingen till Stora Vika stärkas med gång- och cykelmöjligheter samt VA-utbyggnad för att koppla området till Kommunens befintliga VA-nät. Ärendet Bakgrund Fastigheten Lyngsta 2:2 ligger nordöst om tätorten Stora Vika i Nynäshamns kommun. Fastigheten omfattar ett markområde på ca 10 hektar med skogsmark på nordvästra sidan av Sjöviksvägen och åkermark på sydöstra sidan. Exploatören inkom vintern 2017 med ett förslag på 142 bostäder på Lyngsta 2:2. Förslaget består av 45 villor på fastighetens skogsmark och 41 villor och 5 flerbostadshus på fastighetens åkermark. I förslaget föreslogs även en förskola i åkermarkens norra kant. Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden lämnade positivt planbesked till fastighetsägaren för fastigheten Lyngsta 2:2 för att pröva bostadsbyggnation på fastigheten. Planbeskedet anger att åkermarken ska lämnas orörd med hänvisning till Kommunens översiktsplan där marken pekas ut som värdefull jordbruksmark, nybyggnation bör därför hållas till skogsmarken. Ett intentionsavtal har tecknats mellan parterna för att sätta ramarna för projektet gällande samverkan, mål och avgränsningar för detaljplanen samt kommande åtaganden och finansiering. Intentionsavtalet ska sedan ersättas av ett Exploateringsavtal. Syfte och avgränsningar Syftet med projektet är att åstadkomma bostadsutveckling längs Sjöviksvägen vid Stora Vika i Nynäshamns kommun. För att möjliggöra en hållbar bostadsutveckling av planområdet bör kopplingen för gång- och cykeltrafikanter till Stora Vika stärkas i samband med nybyggnation av området. Området är idag inte anslutet till kommunalt VA-nät och ligger utanför kommunens verksamhetsområden. En VA-utbyggnad för att koppla på området till Kommunens befintliga Va-nät är nödvändig för projektets genomförande. Syftet med Intentionsavtalet är att redan i initieringsfasen överenskomma om förutsättningarna för projektet, samt avtala om ramarna för - Samverkan mellan parterna - Mål och avgränsningar för detaljplanen - Parternas kommande åtaganden - Finansiering av exploateringsprojektet

6 PROTOKOLL Sida 6 - Exploateringsavtal. Intentionsavtalet kommer ersättas av ett exploateringsavtal. Finansiering Exploatören svarar för att bekosta detaljplaneläggningen av området. Kommunens arbete under detaljplaneskedet ingår således i det planläggningsavtal som Exploatören ska teckna med Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen. Exploatören bekostar och bygger ut samtliga allmänna anläggningar samt inom kvartersmark. För mark- och exploateringsenhetens administrativa kostnader för framtagandet av intentionsavtalet ska Exploatören betala en ersättning på kronor. För uppföljning av projektets genomförandeskede ska Exploatören även betala en ersättning till Kommunen, denna kommer bestämmas i kommande Exploateringsavtal. Förvaltningens bedömning Kommunstyrelseförvaltningen bedömer att den nya exploateringen i Lyngsta 2:2 bidrar till att uppfylla översiktsplanens mål och strategier om en positiv förtätning och utveckling av Stora Vika. Med anläggande av ny gång- och cykelväg i området skapas positiva förutsättningar för området och möjlighet till hållbart resande för boende, både i området och i närområden. I översiktsplan (2012) framgår att jordbruksmark klass 3-5 ska bevaras. Under framtagandet av Detaljplan kommer Exploatörens förslag revideras och gälla bebyggelse på skogsmark. Slutligen bedömer kommunstyrelseförvaltningen att ett godkännande av Intentionsavtal för Lyngsta 2:2 bidrar till att uppfylla de kommungemensamma målen. Genom nya attraktiva bostäder kan Nynäshamn växa som kommun. Byggnation vid Stora Vika bedömer förvaltningen som positivt för kommunens bostadsförsörjning. Beslutsunderlag - Bilaga Intentionsavtal Lyngsta 2.2.pdf Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att godkänna undertecknat intentionsavtal för Lyngsta 2:2. Kopia: Akten

7 PROTOKOLL Sida 7 112/18 Dnr KS/2018/0289/450-2 Svar på remiss - Förslag till renhållningstaxa för 2019 Arbetsutskottets förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att föreslå kommunfullmäktige att fastställa taxan enligt förslaget. Sammanfattning SRV återvinning AB ser årligen över renhållningstaxan för hushållssopor för att anpassa den till kostnadsnivån och för att genom taxan styra insamlingen av hushållsavfall. Efter beslut i SRVs styrelse den 23 maj 2018 föreslås att kommunfullmäktige i respektive ägarkommun fastställer en revidering av renhållningstaxan i enlighet med förslaget. Information om förändringar i taxan går ut till berörda kommuninvånare efter att samtliga ägarkommuners kommunfullmäktige tagit beslut. Till år 2019 föreslås en del nödvändiga förändringar i nuvarande renhållningstaxa. Utmaningen under 2018 och 2019 består enligt SRV i att dra nytta av hushållens möjlighet till källsortering och att påverka utsorteringsgraden. Sammanfattningsvis föreslås följande förändringar: 1. Generell höjning av avgiften med 2,2 %. 2. Sänkning av hämtningsavgiften för tjänsten Sorterahemma. 3. Förstärkt incitament att sortera ut matavfallet. 4. Tydligare regler för att möta nya boendeformer. 5. Tydligare slamtjänster samt extra tjänster vid tömning av fettavskiljare. 6. Ny taxekonstruktion för bottentömmande behållare. 7. Osorterad taxa vid gemensamhetsanläggningar. 8. Övergångstaxan. En mer ingående redogörelse av samtliga ändringsförslag finns i SRV:s bilaga 2a Förslag på förändringar i taxan Ärendet Den generella taxehöjning som föreslås av SRV syftar till att anpassa taxan till rådande kostnadsnivåer. Taxehöjningen sker i enlighet med Avfall Sveriges index vilket bedöms vara det index som speglar SRVs kostnadsstruktur bäst. Övriga förändringar av taxan syftar till att verka som incitament för ökad källsortering genom sänkta avgifter, införandet av en felsorteringsavgift, förbättrade och tydligare tjänster samt prisändringar. Under 2019 kommer befintlig avfallsplan och befintliga renhållningsföreskrifter att uppdateras. I samband med detta kommer även samspelet mellan dessa publikationer och taxeförslag 2020 att säkerställas. Förvaltningens bedömning Förvaltningen har inget att erinra mot taxeförslaget. Den generella höjningen på 2,2 % måste anses rimlig då den speglar de allmänna kostnadsökningarna. Vidare innebär den nya taxan en rättvisare fördelning av kostnaderna och gör att det finns incitament för medborgarna att bli ännu bättre på att källsortera. Ändringarna gynnar nämligen dem som sorterar. Det visar att kommunen arbetar med en långsiktig lösning för avfallsfrågor vilket främjar en hållbar utveckling. Beslutsunderlag Bilaga 2a Förslag på ändringar i taxan 2019 Bilaga 2b Renhållningstaxa 2019 (0.999) Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att föreslå kommunfullmäktige att fastställa taxan enligt förslaget.

8 PROTOKOLL Sida 8 Kopia: Akten

9 PROTOKOLL Sida 9 113/18 Dnr KS/2018/0210/005-6 Riktlinjer för användning av IT- och telefonistöd i Nynäshamns kommun Arbetsutskottets förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att: 1. anta riktlinjer för användning av IT- och telefonistöd i Nynäshamns kommun. 2. Riktlinjerna träder ikraft den 1 november Bakgrund Under våren 2016 skrev Europaparlamentet och EU:s ministerråd under en ny dataskyddsförordning (General Data Protection Regulation, GDPR). Den nya förordningen gäller för alla organisationer som lagrar eller hanterar personlig och känslig information om sina anställda eller kunder. Den 25 maj 2018 ersatte GDPR den svenska personuppgiftslagen (1998:204) PuL. Syftet med den nya förordningen är bland annat att modernisera gällande regler och få till stånd en mer enhetlig tillämpning inom EU. Förordningen innebär framförallt ett stärkt skydd för den registrerade och ett utökat ansvar för de som registrerar och behandlar personuppgifter. Som en del av kommunens anpassningsarbete inför GDPR har kommunens riktlinjer för användning av IToch telefonistöd setts över och reviderats. Ärendet återremitterades av kommunfullmäktiges sammanträde den 13 juni för att förvaltningen ska: 1. Stryka ordet ras från texten, 2. Justera texten så att även bärbara datorer ingår i rubriken gällande bärbar utrustning, 3. Se över texten gällande hantering av USB-minnen. De två första meningarna i texten ska korrigeras. Ärendet Riktlinjernas avsnitt kring e-post har kompletterats med vägledning kring vilka personuppgifter som inte får skickas via kommunens e-postsystem. E-post är ett vanligt och bra hjälpmedel för kommunikation både externt och internt. Det finns dock vissa risker med att skicka uppgifter via e-post som kan vara bra att känna till. Några av de risker som uppmärksammats är att det är svårt att försäkra sig om att det endast är rätt mottagare som får del av meddelandet. Det är även svårt att radera meddelandet då det skickas mellan olika e-postservrar på det öppna nätet. Kopior av mottagna och skickade e-postmeddelanden ligger ofta kvar i enskilda användares brevlådor både i e-postprogram och i servrar. Det är dessutom relativt enkelt att göra intrång i e-postsystemet. Med anledning av de uppmärksammade riskerna kompletteras riktlinjerna med förbud mot att behandla vissa typer av personuppgifter via e-postsystemet. Särskilda kategorier av personuppgifter, det vill säga känsliga personuppgifter, ska aldrig skickas via e- postsystemet. Inte heller uppgifter och lagöverträdelser eller personnummer ska skickas via e-postsystemet. Med särskilda kategorier av personuppgifter avses enligt artikel 9.1 GDPR uppgifter som direkt eller indirekt avslöjar en persons: etniska ursprung politiska åsikter

10 PROTOKOLL Sida 10 religiösa eller filosofiska övertygelse medlemskap i en fackförening hälsa sexualliv eller sexuella läggning genetiska uppgifter och biometriska uppgifter som entydigt identifierar personen. Kommunfullmäktige beslutade den 13 juni att ordet ras skulle strykas från riktlinjerna. Förvaltningen har därför valt att i riktlinjerna hänvisa till artikel 9.1 GDPR så att begreppet ras ändå omfattas av förbudet. Riktlinjerna har även justerats efter kommunfullmäktiges övriga synpunkter den 13 juni 2018 så att även bärbara datorer omfattas av riktlinjerna. Stycket gällande hantering av USB minnen har justerats. Förvaltningens bedömning De idag gällande riktlinjerna för IT-användning och telefonistöd är ett dokument som inte är förankrat på en politisk nivå. Respektive personuppgiftsansvarig nämnd riskerar att ta konsekvenserna vid överträdelser från dataskyddsförordningen och riskerar därmed höga sanktionsavgifter vid överträdelser. Kommunstyrelseförvaltningen anser därför att det är viktigt att dessa riktlinjer lyfts upp för beslut till kommunfullmäktige för att sedan förankras ute i kommunens verksamheter så att kommunens anställda och politiker vet om vilja regler som gäller vid behandling av personuppgifter via e-post. Kommunstyrelseförvaltningen håller på att se över säkra alternativ för digital kommunicering av integritetskänsliga personuppgifter och information som omfattas av sekretess. En lösning som förhoppningsvis kommer på plats under hösten Kommunstyrelseförvaltningen har därför lagt till en punkt i riktlinjerna om säker digital kommunikation där det anges att digital kommunicering av integritetskänslig eller sekretessbelagd information enbart får ske via särskilt anpassat system godkänt av IT-enheten. Kommunstyrelseförvaltningen anser att de anpassningar som gjorts i riktlinjerna är en del i det arbete som är nödvändigt för kommunen att genomföra för att kunna förhålla sig till och uppnå de krav som står ställda i den nya dataskyddsförordningen. Kommunstyrelseförvaltningen föreslår därför kommunfullmäktige att anta riktlinjerna för IT-användning och telefonistöd i Nynäshamns kommun. Riktlinjerna föreslås träda ikraft den 1 november Bilagor Förslag till riktlinjer för användning av IT- och telefonistöd. Gällande riktlinjer för IT- och telefonistöd. Beslutsunderlag - Bilaga Förslag 2 till Riktlinjer för användning av IT- och telefonistöd _879934_0.docx - Bilaga Gällande Riktlinjer användning av IT- och telefonistöd.pdf Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att: 1. anta riktlinjer för användning av IT- och telefonistöd i Nynäshamns kommun. 2. Riktlinjerna träder ikraft den 1 november Kopia: Akten

11 PROTOKOLL Sida /18 Dnr KS/2017/0242/061-8 Återrapportering Svar på medborgarförslag - Gör den yttre miljön i Stora Vika mer attraktiv Arbetsutskottets förslag till beslut Arbetsutskottet lämnar ärendet utan ställningstagande. 1. Koppla ihop medborgarförslaget med tjänsteskrivelsen. 2. Kommunstyrelsen föreslår för kommunfullmäktige att bifalla medborgarförslaget och ge miljö- och samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att i samråd med förslagsställaren utföra åtgärder förenligt med förslaget under förutsättning att beslut fattas om utökad driftbudget och investeringsram. Sammanfattning Kommunstyrelseförvaltningen har inget att invända mot miljö- och samhällsbyggnadsnämndens yttrande och instämmer i nämndens liksom i förslagsställarnas uppfattning om att den yttre miljön i Stora Vika skulle bli mer attraktiv för boende och besökare om kommunen anlägger en parkyta i anslutning till den befintliga fotbollsplanen på fastigheten Marsta 5:61 i Stora Vika. Kommunstyrelseförvaltningen konstaterar att medel för beräknad kostnad för föreslagen park saknas i befintlig budget för miljö- och samhällsbyggnadsnämnden och att det inte finns sådana medel att tillskjuta från kommunstyrelsen. Förutsättningarna för ett genomförande av medborgarförslaget är att ekonomiska medel avsätts för detta i kommande budget för miljö- och samhällsbyggnadsnämnden. Ärendet I ett medborgarförslag från och som inkom den 16 maj 2017 föreslås att kommunen anlägger en parkyta i anslutning till den befintliga fotbollsplanen på fastigheten Marsta 5:61 i Stora Vika. Området är beläget i närheten av kommunens badstrand i Stora Vika. Förslagsställarna menar att parkytan gagnar alla och att den yttre miljön i Stora Vika skulle bli mer attraktiv med en park. Kommunfullmäktige beslutade den 20 september 2017, 135 att inte delegera beslutanderätten för medborgarförslag om att göra den yttre miljön i Stora Vika mer attraktiv. Medborgarförslaget har remitterats till miljö- och samhällsbyggnadsnämnden. Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden beslutade den 25 januari 2018, att anta förvaltningens yttrande som sitt eget och överlämna det till kommunstyrelsen. Nämnden anser i sitt yttrande att förutsättningarna för att medborgarförslaget ska kunna genomföras är att förvaltningen får de ekonomiska medlen för projektering, anläggning och efterföljande drift och skötsel. Enligt miljö- och samhällsbyggnadsnämnden innebär medborgarförslaget en större satsning på den yttre miljön i Stora Vika. Förslaget är fullt genomförbart och skulle ge Stora Vika ett lyft. Om förslaget genomförs innebär det ökade skötsel- och driftskostnader för förvaltningen och ett ökat anslag skulle behövas. Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden anger i sitt yttrande att området är ca m2 stort och har en idé om hur den tilltänkta parkytan skulle kunna ligga mellan fotbollsplanen och Bondängsvägen. Enligt nämnden bedöms förslaget innebära en investeringskostnad om 1,5 miljoner kronor, samt en driftkostnad om 0,1 miljoner kronor per år Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår för kommunfullmäktige att bifalla medborgarförslaget och ge miljö- och samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att i samråd med förslagsställaren utföra åtgärder förenligt med förslaget under förutsättning att beslut fattas om utökad driftbudget och investeringsram. Kopia: Akten

12 PROTOKOLL Sida /18 Dnr KS/2018/0059/061-4 Svar på medborgarförslag. Arbetsutskottets förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att avslå medborgarförslaget. Yrkande Daniel Adborn (L) och Harry Bouveng (M) yrkar bifall på att avslå medborgarförslaget. Sammanfattning Den 5 januari 2018 inkom ett medborgarförslag till Nynäshamns kommun om att göra Stora Vika skola till en högstadieskola. Eftersom medborgarförslaget rör barn- och utbildningsnämndens verksamhet remitterades det till barn- och utbildningsnämnden som yttrat sig över förslaget. Av barn- och utbildningsnämndens yttrande framgår att lokalen inte lämpar sig för skolverksamhet med anledning av de svårigheter som en liten skolenhet ställs inför. Förvaltningen ifrågasätter inte barn- och utbildningsnämndens bedömning i denna del, utan anser att nämnden innan beslutet att flytta skolverksamheten från Stora Vika skola grundligt utredde frågan. Förvaltningen föreslår med hänvisning till bland annat vad som framkommer i nämndes yttrande att kommunfullmäktige ska avslå medborgarförslaget om att göra Stora Vika skola till en högstadieskola. Bakgrund Den 5 januari 2018 inkom ett medborgarförslag till Nynäshamns kommun om att göra Stora Vika skola till en högstadieskola. Förslagsställaren påpekar att det är slöseri med resurser att låta skolan i Stora Vika stå tom. Att göra den i dagsläget tomma skolan i Stora Vika till en högstadieskola skulle enligt förslagsställaren frigöra lokaler i centralorten och skapa möjligheter till mindre grupper inom åk F-6. Förslagsställaren framför att trycket på skolplatser kommer öka och att högstadieelever inte har några svårigheter att resa mellan skola och hem. Medborgarförslaget innefattar även förslag att arbeta fram en detaljplan för byggnation inom Stora Vika för att öka inflyttningen och på så sätt rädda skolan. Kommunfullmäktige beslutade den 14 februari 2018, 21, att behålla beslutanderätten över medborgarförslaget. Ärendet Stora Vika skolas lokaler står tomma sedan skolverksamheten flyttade ut under hösten Från hösten 2018 kommer dock lokalerna att nyttjas av Horisontens dagliga verksamhet. Endast mindre anpassningsarbeten och underhåll krävs innan verksamhetens flytt från trehörningen kan genomföras. Eftersom medborgarförslaget rör barn- och utbildningsnämndens verksamhet remitterades det till barn- och utbildningsnämnden den 8 mars Nämnden överlämnade genom beslut den 14 juni 2018, 92, ett yttrande till kommunstyrelseförvaltningen. Av yttrandet framgår att nämnden innan skolverksamheten flyttade från Stora Vika skola genomförde en utredning om hur Sorunda rektorsområde bäst skulle organiseras för att möta kraven på ett väl fungerande skolväsende. Av utredningen kan utläsas att antalet skolhus/skolor har en avgörande betydelse, varför utredningen förespråkar färre och större skolor. Barn- och utbildningsnämnden anför vidare att det finns för- och nackdelar med både små och större skolor, men att fördelarna med större skolor är fler. Exempelvis får eleverna med färre och större skolor en bättre tillgång till en samlad kompetens av lärare och övrig personal. En annan fördel är att personalen får en kompetensutvecklande och kollegialt främjande arbetsmiljö som ytterst skapar bättre förutsättningar för lärande och undervisning för både elever och personal. En större skola har även bättre förutsättningar att klara akuta situationer då det krävs omläggning och inhopp kring schema och planering. I en större skola är

13 PROTOKOLL Sida 13 det även lättare att arbeta i lärarlag i större utsträckning, vilket ger bättre möjligheter till kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte. Barn- och utbildningsnämndens bedömning är att en samlad organisation med färre skolenheter är att föredra. Barn- och utbildningsnämnden vill dock framhålla att större skolor inte behöver innebära stora klasser, utan det kan handla om små grupper i större sammanhang. Förvaltningens bedömning Förvaltningen håller med förslagsställarens om att det är slöseri med resurser att låta skolan i Stora Vika stå tom, men utläser samtidigt av barn- och utbildningsnämndens yttrande att lokalen inte lämpar sig för skolverksamhet med anledning av de svårigheter som en liten skolenhet ställs inför. Förvaltningen ifrågasätter inte barn- och utbildningsnämndens bedömning i denna del, utan anser att nämnden innan beslutet att flytta skolverksamheten från Stora Vika skola grundligt utredde frågan. Lokalerna i Stora Vika skola kommer från och med hösten 2018 inte längre att stå tomma. Så snart mindre anpassningsarbeten och underhåll av lokalerna genomförts flyttar Horisontens dagliga verksamhet dit från trehörningen. Förslagsställaren föreslår även att en detaljplan för byggnation inom Stora Vika ska tas fram för att öka inflyttningen och på så sätt rädda skolan. De svårigheter som barn- och utbildningsnämnden beskriver med små skolenheter skulle dock kvarstå även om inflyttningen ökade. Med hänvisning till ovanstående anser förvaltningen att kommunfullmäktige ska avslå medborgarförslaget om att göra Stora Vika skola till en högstadieskola. Beslutsunderlag - Bilaga Medborgarförslag - Gör Stora Vika skola till högstadieskola, frigöra lokaler i centralorten, skapa mindre grupper inom åk F-6.pdf - Bilaga Yttrande över medborgarförslag att göra Stora Vika till en högstadieskola.pdf - Bilaga Rapport inriktniningsbeslut Sorunda.pdf - Bilaga Beslut BUN 92 Yttrande över medborgarförslag att göra Stora Vika till...pdf Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att avslå medborgarförslaget om att göra Stora Vika skola till en högstadieskola. Kopia: Akten

14 PROTOKOLL Sida /18 Dnr KS/2018/0294/003-2 Revidering av ordningsföreskrifter för torghandel i Nynäshamn Arbetsutskottets förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att: 1. Anta förslaget till nya ordningsföreskrifter för torghandel och att de träder i kraft den 1 december Anmäla föreskrifterna till Länsstyrelsen enligt 3 kap. 13 första stycket ordningslagen (1993:1617). 3. Anmäla föreskrifterna till Kommerskollegiet enligt 15 a Lagen om allmänna tjänster på den inre marknaden (2009:1079). Sammanfattning Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden beslutade den 24 maj 2018, 104, att föreslå kommunstyrelsen att lägga fram förslag till kommunfullmäktige om att anta nya ordningsföreskrifter för torghandel i Nynäshamn. Kommunstyrelseförvaltningen bedömer att ändringarna är motiverade av ordnings- och säkerhetsskäl och föreslår därför att kommunstyrelsen tillstyrker förslaget till nya ordningsföreskrifter för torghandel i Nynäshamn, samt att ordningsföreskrifterna anmäls till Länsstyrelsen och Kommerskollegiet. Förvaltningen föreslår att de nya ordningsföreskrifterna för torghandel i Nynäshamns börjar gälla från och med den 1 december Bakgrund Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden har utrett förutsättningarna för torghandel i Nynäshamn och uppmärksammat att det i nuläget inte finns några krav på utformningen av torgstånd, vilket har medfört en varierad kvalitet som leder till bristande ordning och säkerhet. Nämnden har undersökt möjligheten att reglera torgståndens estetiska utformning, men kommit fram till att det endast går att uppställa krav med hänsyn till ordning och säkerhet. Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden har undersökt möjligheten för kommunen att själv köpa in torghandelstält för att skapa ett enhetligt och propert intryck. Då förvaring, reparation, rengöring, upp- och nedmontering och transport skulle ta mycket tid och pengar i anspråk anser inte nämnden att kommunen ska köpa in torghandelstält. Dessutom har ingen av de tillfrågade torgståndstillverkarna kunnat garantera en produkt, med en eller flera väggar, som klarar hård vind. Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden föreslår följande ändringar i kommunens ordningsföreskrifter för torghandel: 2 kompletteras med att ett gångstråk ska lämnas fritt längs med torgets ena sida för att underlätta för synskadade och rörelsehindrade personer. I 6 byts ordet knivar ut mot gatustridsvapen, och ett tillägg görs om att även andra varor som kan medföra olägenhet ur ordningssynpunkt är förbjudna. I 8 tydliggörs att saluhandeln ska ske från säkra och stadiga försäljningsstånd, torgvagnar, bord eller liknande, samt att användning av tak eller markisväv bara får användas om det godkänts ur säkerhetssynpunkt av miljö- och samhällsbyggnadsnämnden. 10 ska kompletteras med att torghandlare ska transportera sitt avfall till återvinningsstation, samt att Nynäshamns kommun kan tillhandahålla elektricitet och vatten enligt gällande taxa. Med anledning av ovanstående beslutade miljö- och samhällsbyggnadsnämnden den 24 maj 2018, 104, att föreslå kommunstyrelsen att lägga fram förslag till kommunfullmäktige om att anta nya ordningsföreskrifter för torghandel i Nynäshamn. Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden föreslår även att föreskrifterna anmäls till Länsstyrelsen och Kommerskollegiet.

15 PROTOKOLL Sida 15 Ärendet Enligt ordningslagen (1993:1617) får en kommun efter regeringens bemyndigande 1 utfärda de ytterligare föreskrifter för kommunen eller del av denna som behövs för att upprätthålla den allmänna ordningen på offentlig plats. I ordningslagen finns inte några särskilda bestämmelser om torghandel. Kommunen kan därför inte meddela andra föreskrifter än sådana som är påkallade av ordnings- och säkerhetsskäl. Exempelvis kan kommunen endast förbjuda försäljning av vissa varor med hänsyn till ordning och säkerhet. 2 I förarbetena till ordningslagen betonas vikten av att kommunerna endast meddelar sådana lokala föreskrifter som verkligen behövs och som inte lägger onödigt tvång eller annars gör obefogade inskränkningar i den enskildes frihet. Enligt förarbetsuttalandena bör den omständigheten att ett förfarande kan medföra olägenhet i enstaka fall eller annars i obetydlig utsträckning inte leda till att allmänna förbud ställs upp. 3 För upplåtelse av plats på salutorg eller liknande plats som kommunen har upplåtit till allmän försäljningsplats får kommunen ta ut ersättning. Ersättningen ska utgå i form av en avgift med belopp som kan anses skäligt med hänsyn till ändamålet med upplåtelsen, nyttjarens fördel av denna, kommunens kostnader med anledning av upplåtelsen och övriga omständigheter. Grunderna för beräkningen av avgiften ska beslutas av kommunfullmäktige. 4 Kommunfullmäktige kan i vissa fall delegera beslutanderätt om avgifter till en nämnd, och i visa fall kan nämnden själva ha en viss avgiftsrätt inom ramen för sin förvaltning. 5 Kommunens beslut att anta, ändra eller upphäva lokala ordningsföreskrifter ska enligt 3 kap. 13 ordningslagen anmälas till Länsstyrelsen. Om föreskrifterna innehåller krav som påverkar tillträdet till eller utövandet av en tjänsteverksamhet ska föreskrifterna enligt 15 a Lag (2009:1079) om tjänster på den inre marknaden även anmälas till Kommerskollegium. 6 Förvaltningens bedömning Förvaltningen bedömer att bestämmelserna i förslaget till nya ordningsföreskrifter för torghandel är motiverade av ordnings- och säkerhetsskäl, samt att det inte lägger onödigt tvång på allmänheten eller annars gör obefogade inskränkningar i enskildas frihet. När det gäller kompletteringen av 10 omfattas avgiften för elektricitet och vatten inte av Taxa för upplåtelse av torghandelsplatser och övriga allmänna platser i Nynäshamns kommun. Avgiften bör dock vara av sådant slag att miljö- och samhällsbyggnadsnämnden själv kan besluta om den då den inte avser själva upplåtelsen och då den saknar egentlig kommunalekonomisk betydelse och inte heller är av principiell vikt. Med anledning av ovanstående föreslår förvaltningen att kommunstyrelsen tillstyrker förslaget till nya ordningsföreskrifter för torghandel i Nynäshamn, samt att ordningsföreskrifterna anmäls till Länsstyrelsen och Kommerskollegiet. De nya ordningsföreskrifterna för torghandel i Nynäshamns föreslås börja gälla från och med den 1 december Beslutsunderlag - Bilaga MSN pdf - Bilaga Revidering av ordningsföreskrifter för torghandel.pdf - Bilaga Ordningsföreskrifter för torghandel i Nynäshamns kommun, kompletterad 20...pdf - Bilaga Bilaga 1, torghandel på Fredsgatan, reviderad version.pdf - Bilaga Ordningsföreskrifter för torghandel pdf 1 Bemyndigande för kommunen att utfärda nämnda föreskrifter finns i Förordning (1993:1632) med bemyndigande för kommuner och länsstyrelser att meddela lokala föreskrifter enligt ordningslagen (1993:1617) 2 Se SKL:s cirkulär 1995:41, Lokala ordningsföreskrifter 3 Se prop. 1992/93:210 s Se Lag (1957:259) om rätt för kommun att ta ut avgift för vissa upplåtelser av offentlig plats, m.m. 5 Prop. 1993/94:188 s. 78 f. 6 Se 2 förordning (2009:1078) om tjänster på den inre marknaden

16 PROTOKOLL Sida 16 Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att: 1. Anta förslaget till nya ordningsföreskrifter för torghandel och att de träder i kraft den 1 december Anmäla föreskrifterna till Länsstyrelsen enligt 3 kap. 13 första stycket ordningslagen (1993:1617). 3. Anmäla föreskrifterna till Kommerskollegiet enligt 15 a Lagen om allmänna tjänster på den inre marknaden (2009:1079). Kopia: Akten

17 PROTOKOLL Sida /18 Dnr KS/2016/0150/003-2 Styrdokumentsdefinitioner och dokumenthierarki Arbetsutskottets förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att: 1. godkänna utarbetad beskrivning av kommunens styrdokument och styrdokumentshierarki, och förklara uppdraget från den 18 maj 2016, 119, slutfört. 2. godkänna sammanställningen av samtliga gällande kommunala styrdokument med information om när de antogs och senast reviderades, och förklara uppdraget från den 29 mars 2017, 71, slutfört. 3. uppmana samtliga förvaltningar att se över och vid behov revidera eller upphäva inaktuella styrdokument, alternativt lägga fram förslag på revidering eller upphävande till beslutsinstansen. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att: 1. anta Riktlinje för styrdokument (bilaga 2). Riktlinjen träder i kraft den 1 januari Sammanfattning Kommunstyrelsen gav under våren 2016 kommunstyrelseförvaltningen i uppdrag att utarbeta en beskrivning av kommunens dokumenthierarki, med en begreppsförklaring av vad som är styrande dokument och vad som är stödjande/vägledande dokument. Under våren 2017 gav kommunstyrelsen ytterligare ett uppdrag till förvaltningen inom samma område; att ta fram en sammanställning av samtliga gällande kommunala styrdokument med information om när de antogs och när de senast reviderades. Förvaltningen har valt att bereda uppdragen som ett ärende varför de redovisas i samma tjänsteskrivelse. Under beredningen har förvaltningen tagit fram ett förslag till Riktlinje för styrdokument i syfte att definiera vad som är ett styrdokument, och för att skapa en enhetlig terminologi och hierarki för olika styrdokumentstyper. Bakgrund Kommunstyrelsen gav den 18 maj 2016, 119, kommunstyrelseförvaltningen i uppdrag att utarbeta en beskrivning av kommunens dokumenthierarki, med en begreppsförklaring av vad som är styrande dokument och vad som är stödjande/vägledande dokument. Den 29 mars 2017, 71, gav kommunstyrelsen ytterligare ett uppdrag till förvaltningen inom samma område; att ta fram en sammanställning av samtliga gällande kommunala styrdokument, med information om när de antogs och när de senast reviderades. De båda uppdragen berör samma område varför förvaltningen valt att bereda dem i ett ärende. Ärendet Definition av styrdokument Det finns ingen allmängiltig definition av styrdokument, utan varje kommun avgör själv vad som avses. Då Nynäshamns kommun inte har definierat begreppet, kommer styrdokument i denna utredning att avse dokument som är beslutade på politisk nivå av kommunfullmäktige, kommunstyrelse eller nämnd, i syfte att styra kommunen. Även dokument beslutade på delegation av ovan nämnda organ i syfte att styra kommunen omfattas

18 PROTOKOLL Sida 18 Dokument upprättade på tjänstemannanivå definieras inte som styrdokument. Tjänstemän kan dock upprätta dokument för att underlätta måluppfyllelse och för att konkretisera styrdokument, exempelvis rutiner, handledningar, lathundar och mallar, men dessa ska inte betecknas som styrdokument. Beskrivning av kommunens styrdokument Kommunal verksamhet regleras till stor del av lagar och nationella styrdokument. Men kommuner antar även egna styrdokument såsom regler, riktlinjer, policyer, strategier, planer, program, riktlinjer och reglementen. De egna styrdokumenten är, som ordet antyder, dokument som ska styra verksamheten. Då kommunfullmäktige är det högsta beslutande organet i kommunen är det som utgångspunkt kommunfullmäktige som beslutar om riktningen. Styrningen sker i huvudsak genom Mål och budget, men även genom andra dokument. Ärenden som är av principiell beskaffenhet eller av större vikt för kommunen är förbehållna kommunfullmäktige enligt 5 kap. 1 Kommunallagen (2017:725), KL. I andra fall kan kommunstyrelse och nämnder anta egna styrdokument inom sina ansvarsområden, om de är förenliga med gällande föreskrifter och eventuella överordnade styrdokument. Inom vissa områden ställer lagstiftningen krav på vilka styrdokument en kommun ska upprätta och vad de ska innehålla. Exempel på obligatoriska styrdokument är program för uppföljning av privata utförare 1, avfallsplan 2 och biblioteksplan 3. Eftersom kommunen inte fritt kan påverka utformningen av dessa kommer endast de för kommunen frivilliga styrdokumenten att vidare behandlas i denna utredning. På Nynäshamns kommuns intranät som nås av förtroendevalda och anställda i kommunen redogörs det i nuläget för fyra olika typer av styrdokument: policyer, riktlinjer, strategier och handlingsplaner. Dessa beskrivs på följande sätt. Policyer Är en kortfattad beskrivning med grundprinciper och övergripande inriktningar, inga detaljer. Ger svar på frågan; vad? Beslutas av kommunfullmäktige. Strategier En långsiktig övergripande plan med uppsatta mål som även beskriver på vilket sätt målen ska nås. Beslutas av kommunfullmäktige. Riktlinjer Detaljerad beskrivning med tydliga regler och direktiv. Ger svar på frågorna: hur, vad och av vem? Beslutas av kommun- eller förvaltningsledning. Handlingsplaner Beskriver vad som ska göras, oftast under en begränsad period. Beslutas oftast av förvaltningsledning. I kommunen har det även antagits andra typer av styrdokument såsom program, planer, regler, reglementen, delegationsordningar och föreskrifter. För dessa dokumentstyper saknas det beskrivningar av hur och när de ska användas. Efter en genomgång av olika styrdokument kan följande sägas om användningen av de olika dokumentstyperna. Program Kommunen har antagit ett program; ett Äldrepolitiskt program. Programmet är av vägledande karaktär och innehåller både översiktliga och mer konkreta direktiv. Beslutsinstans för programmet är kommunfullmäktige. Planer I kommunen har det antagits olika typer av planer så som kommunikationsplaner, verksamhetsplaner och dokumenthanteringsplaner. Kommunikationsplanerna har antagits av respektive förvaltningschef, medan verksamhetsplaner och dokumenthanteringsplaner har antagits av kommunstyrelse eller nämnd. Ordet plan betyder ett genomtänkt handlingsprogram för att nå ett visst mål, varför en plan bör vara så pass konkret att det inte råder någon tvekan om vad som ska utföras eller hur. 4

19 PROTOKOLL Sida 19 Regler I kommunen har regler antagits på både fullmäktige- och nämndnivå. Regler finns bland annat för förslagsverksamhet, vänortbidrag och uppvaktning av anställda. En regel innebär en bestämmelse för hur en viss handling ska utföras. 5 Regler är därför styrande dokument som inte ska ge utrymme för olika tolkningar eller handlingsätt. Reglementen I kommunen har kommunfullmäktige antagit reglementen gällande främst ansvarsfördelningen mellan kommunfullmäktige, kommunstyrelse och nämnder, men även för exempelvis arvoden och ekonomistyrning. Ett reglemente kan beskrivas som en samling föreskrifter. 6 Reglementena har mycket gemensamt med reglerna men tycks ofta vara tillämpliga för flera nämnder medan regler ofta berör en specifik nämnd/verksamhet. Reglementena är precis som reglerna styrande och ska inte ge utrymme för olika tolkningar eller handlingsätt. Delegationsordningar Kommunstyrelse och nämnder har antagit delegationsordningar. Delegationsordningarna är styrande dokument som utvisar vem som har rätt att fatta beslut i kommunstyrelsens eller nämndens namn. Föreskrifter En föreskrift är en rättsligt bindande norm som reglerar ett visst handlande. 7 De föreskrifter som finns i kommunen har antagits med stöd av bemyndiganden. På samma sätt som regler är föreskrifter styrande dokument som inte ska ge utrymme för olika tolkningar eller handlingsätt. I beskrivningarna ovan är det angett vilken beslutsnivå som fattar, eller oftast fattar, beslut. Det bör observeras att det är innehållet och omfattningen som avgör på vilken nivå dokumentet ska beslutas. Om dokumenten är av principiell beskaffenhet eller annars är av större vikt för kommunen ska de enligt 5 kap. 1 KL beslutas av kommunfullmäktige. I andra fall kan beslut fattas på annan nivå inom organisationen. Beskrivning av kommunens styrdokumentshierarki Efter en genomgång av kommunens styrdokument kan konstateras att det i kommunen finns många olika typer av styrdokument och att det saknas en enhetlig terminologi och definition av olika styrdokumentstyper. För att få en bättre överblick kan styrdokument delas in i tre kategorier; aktiverande, normerande och övriga. Den aktiverande kategorin innehåller dokument som beskriver hur kommunen ska agera för att nå ett visst resultat, medan den normerande kategorin förklarar kommunens förhållningssätt eller tydliggör hur en verksamhet, tjänst eller service ska utföras. För att skilja mellan de aktiverande och de normerande dokumenten, kan sägas att de aktiverande dokumenten beskriver hur kommunens verksamhet ska utvecklas, medan de normerande dokumenten beskriver hur kommunens befintliga verksamhet ska bedrivas. Kategorin övriga innehåller dokument så som arbetsordningar, reglementen, delegationsordningar, verksamhetsplaner, taxor, avgifter och föreskrifter. Matrisen nedan visar hur dokumenten i den aktiverande och normerande kategorin kan ordnas hierarkiskt. Kategorin övriga nivåindelas inte då dokumentens utformning och innehåll skiljer sig markant ifrån varandra, och inte är möjliga att ordna hierarkiskt. Översiktlig nivå Allmän nivå Detaljerad nivå Aktiverande Strategi Program Plan Normerande Policy Riktlinjer Regler

20 PROTOKOLL Sida 20 Sammanställning av gällande kommunala styrdokument Kommunstyrelseförvaltningen har med hjälp av övriga förvaltningar sammanställt samtliga gällande kommunala styrdokument. Sammanställningen innehåller information om när styrdokumentet antogs, när de senast reviderades och när de upphör att gälla. Om det i sammanställningen saknas uppgift om tidsperiod gäller dokumentet tillsvidare. Styrdokumenten är sorterade efter beslutsinstans. Om ett styrdokument är beslutat på delegation återfinns det under den instans som lämnat delegationen. Sammanställningen av samtliga gällande kommunala styrdokument redovisas i bilaga 1. Förvaltningens bedömning Nynäshamns kommun har inte någon enhetlig terminologi och definition av olika styrdokumentstyper, mer än för de fyra typer som beskrivs på kommunens intranät. Tjänsteskrivelsens beskrivningar av övriga dokumenttyper är därför gjord utifrån en granskning av gällande styrdokument. Förvaltningen anser att uppdraget som kommunstyrelsen lämnade den 18 maj 2016, 119, är slutfört i och med denna redovisning. En sammanställning av samtliga gällande kommunala styrdokument redovisas i bilaga 1. Sammanställningen visar att det i kommunen finns ett stort antal styrdokument. Dess aktualitet har inte undersökts, utan förvaltningen föreslår att kommunstyrelsen uppmanar samtliga förvaltningar att se över och vid behov revidera eller upphäva inaktuella styrdokument, alternativt lägga fram förslag på revidering eller upphävande till beslutsinstansen. Förvaltningen anser att uppdraget som kommunstyrelsen lämnade till förvaltningen den 29 mars 2017, 71, är slutfört i och med denna redovisning. Vid arbetet med beskrivningen av Nynäshamns kommuns styrdokument har uppmärksammats att det i kommunen används flera olika styrdokumentstyper, men att det endast för vissa är beskrivet vad de ska innehålla och vilken instans som ska fatta beslut. För att definiera vad ett styrdokument är, och för att skapa en enhetlig terminologi och hierarki för olika styrdokumentstyper föreslår förvaltningen att en Riktlinje för styrdokument antas. Flera kommuner har antagit riktlinjer för styrdokument. Av grannkommunerna i Stockholms län (Haninge, Södertälje och Botkyrka) har både Södertälje och Botkyrka kommun gjort detta. Riktlinjen är tänkt att vara en hjälp vid framtagande och tillämpning av styrdokument. Bilagor 1. Sammanställning av gällande kommunala styrdokument 2. Förlag till riktlinje för styrdokument Beslutsunderlag Kommunstyrelsens beslut 71, , KS/2016/0150/003-3 Kommunstyrelsens beslut 119, , KS/2016/0150/003-1 Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att: 1. godkänna utarbetad beskrivning av kommunens styrdokument och styrdokumentshierarki, och förklara uppdraget från den 18 maj 2016, 119, slutfört. 2. godkänna sammanställningen av samtliga gällande kommunala styrdokument med information om när de antogs och senast reviderades, och förklara uppdraget från den 29 mars 2017, 71, slutfört. 3. uppmana samtliga förvaltningar att se över och vid behov revidera eller upphäva inaktuella styrdokument, alternativt lägga fram förslag på revidering eller upphävande till beslutsinstansen.

21 PROTOKOLL Sida 21 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att: 1. anta Riktlinje för styrdokument (bilaga 2). Riktlinjen träder i kraft den 1 januari Kopia: Akten

22 PROTOKOLL Sida /18 Dnr KS/2018/0235/109-2 Ombilda ungdomsfullmäktige till ett ungdomsråd Arbetsutskottets beslut beslutar att återremittera ärendet till kultur- och fritidsnämnden för att tydliggöra ungdomsrådets koppling till kommunen och dess eventuella organisatoriska placering, och i förekommande fall ta fram ett styrdokument för hur och med vilka frågor ungdomsrådet ska arbeta. Sammanfattning Ungdomars intresse för ungdomsfullmäktige har svalnat och idag finns det inga ungdomar kvar i ungdomsfullmäktige. Kultur- och fritidsnämnden har dock fått indikationer på att det finns intresse av att bilda ett ungdomsråd varför nämnden föreslår att ungdomsfullmäktige ska upphöra i sin nuvarande form, och att kultur- och fritidsnämnden ska ges i uppdrag att hjälpa ungdomar att starta ett ungdomsråd. Nämnden föreslår att de pengar som är avsatta till ungdomsfullmäktige ska övergå till ungdomsrådet. Det framgår dock inte av kultur- och fritidsnämndens förslag om ungdomsrådet ska vara en del av kommunens organisation, eller om det ska vara ett självständigt organ, vilket har betydelse för hur kommunen ekonomiskt kan stödja det. Kommunstyrelseförvaltningen anser att ärendet bör återremitteras till kultur- och fritidsnämnden för att tydliggöra ungdomsrådets koppling till kommunen och dess eventuella organisatoriska placering. Om rådet ska vara en del av kommunens organisation anser förvaltningen även att det bör det finnas någon form av styrdokument som reglerar hur och med vilka frågor ungdomsrådet ska arbeta. Bakgrund Ungdomsfullmäktige inrättades hösten 2004 i syfte att öka engagemanget hos ungdomar att arbeta med frågor som berör ungdomar inom kommunen. Ungdomsfullmäktige har haft en egen budget och möjlighet att lämna förslag till nämnderna, samt att svara på remisser. Över tid har dock intresse för ungdomsfullmäktige svalnat och idag finns det inga ungdomar kvar inom ungdomsfullmäktiges styrelse. Ungdomsfullmäktiges ordförande skriver i ett brev till UNG fritid 7 att alla ledamöter har valt att hoppa av sina uppdrag, men att det finns ungdomar som kan tänka sig att arbeta i en ny form. De önskar en mer tillgänglig och inte lika byråkratisk styrning för att engagera sig. De är inte särskilt intresserade av politiska frågor utan vill hellre fokusera på närliggande ungdomsfrågor i deras egen vardag. UNG fritid, som är den instans som träffar flest ungdomar på fritiden, har fått indikationer på att det finns ett intresse för att bilda ett ungdomsråd. Ärendet Kultur- och fritidsnämnden föreslår i beslut från den 23 april 2018, 33, att ungdomsfullmäktige ska upphöra i sin nuvarande form, och att kultur- och fritidsnämnden ska ges i uppdrag att hjälpa ungdomar att istället starta ett ungdomsråd. Nämnden föreslår att de pengar som är avsatta till ungdomsfullmäktige ska övergå till ungdomsrådet. Kultur- och fritidsnämnden påtalar även att öka ungdomars delaktighet är ett viktigt uppdrag och att arbetet med detta måste utvecklas. Avveckla ungdomsfullmäktige Kommunfullmäktige, som beslutar om den kommunala förvaltningens organisation och verksamhetsformer, har möjlighet att avveckla ungdomsfullmäktige. Om ungdomsfullmäktige avvecklas behöver 4 andra stycket i kultur- och fritidsnämndens reglemente tas bort. Stycket fastställer nämligen att det är kultur- och fritidsnämnden som ansvarar för kontakten med ungdomsfullmäktige. 7 UNG fritid är samlingsnamnet för verksamheten som bedrivs för ungdomar på deras fritid i Nynäshamns kommun.