=päìíäáö=îéêëáçå. lã~ìâíçêáë~íáçå= OMMQJMQJMN. J=cçåÇÑ êî~äí~êéi=ñçåçéê=

Transkript

1 päìíäáöîéêëáçå lã~ìâíçêáë~íáçå JcçåÇÑ êî~äí~êéiñçåçéê OMMQJMQJMN

2 c oloa p^jj^kc^qqkfkd NK sbodükdp_bpqûjjbipbo P NKN fååéä êçéå~î îéêö åöëäéëí ããéäëéêå~ P NKO oéöäéêçåüñ ê~êäéíéå P NKP cçåçîéêâë~ãüéíìåçéê îéêö åöëíáçéå P NKQ j~êâå~çëñ êáåöçåüñ êë äàåáåöìíçãä~åçë Q NKR ^åë â~åçãåóíííáääëí åç Q OK ^kp h^kljlj^rhqlofp^qflk R OKN eìêä åöíáçí~êéå~åë â~åçãçã~ìâíçêáë~íáçå\ R OKO eìê~êäéí~êcáå~åëáåëééâíáçåéåãéç êéåçéå~\ R OKP s~çâçëí~êéå~åë â~å\ S OKQ ^åë â~åëáååéü ää S OKR séêâë~ãüéíëéä~åéå T OKS kó~â~éáí~äâê~î U OKT cçåçäéëí ããéäëéêå~ U PK _bcfkqifd^ûobkabkelplpp NP N O

3 Förord Över 70 fondbolag och värdepappersbolag som förvaltar fonder enligt lagen om värdepappersfonder måste senast den 13 februari 2007 söka och få nya tillstånd enligt den nya lagen om investeringsfonder. Den nya lagstiftningen träder ikraft den 1 april Denna promemoria innehåller information om hur Finansinspektionen ser på fondverksamheten under övergångsperioden fram till den 13 februari I 2 kap. i promemorian diskuteras också de förändringar som föranleds av den nya lagen. Detta kapitel är nytt i förhållande till första versionen av den- na promemoria. Stockholm den 1 april 2004 Joakim Schaaf Rättsavdelningen, Fonder N

4 Sammanfattning Fondförvaltare som fortsätter sin verksamhet enligt den nuvarande la- gen (1990:1114) om värdepappersfonder under övergångsperioden från och med den 1 april 2004 till den 13 februari 2007 får under denna period bland annat: - förvalta fonder i enlighet med det äldre tillståndet, - ansöka om ändring av fondbestämmelser, - lägga samman fonder genom absorption,, och - (med viss reservation) gränsöverskrida enligt UCITS-direktivet. Fondförvaltare får under övergångsperioden däremot inte - starta nya fonder, och - dela eller lägga samman fonder så ett en ny fond bildas. En ansökan om omauktorisation ska innehålla den information som framgår av 2.6 i denna promemoria. O

5 1. Övergångsbestämmelser 1.1 Innebörden av övergångsbestämmelserna 1.2 Regler och förarbeten 1.3 Fondverksamhet under övergångstiden Den 1 april 2004 träder lagen (2004:46) om investeringsfonder ikraft. Samti- att alla nu existerande fondbolag måste söka nya tillstånd enligt den nya digt upphör lagen (1990:1114) om värdepappersfonder att gälla. Det innebär lagen. Dessutom måste alla värdepappersfonder och nationella fonder godkännas på nytt. På samma sätt måste alla de värdepappersbolag som idag har särskilt tillstånd att förvalta nationella fonder (annan näringsverksamhet enligt 3 lagen om värdepappersfonder) få nya godkännanden. I syfte att få till stånd en smidig övergång behöver fondbolagen och värde- utan har fram till den 13 februari 2007 på sig att söka nytt tillstånd. Under pappersbolagen inte omedelbart söka nytt tillstånd och nya godkännanden, denna övergångsperiod, mellan den 1 april 2004 och den 13 februari 2007, kommer det således att finnas ett antal fondförvaltare och fonder som verkar under den äldre lagen. Övergångsreglerna finns i en särskild lag, lagen (2004:47) om införande av lagen (2004:46) om investeringsfonder (i fortsättningen kallad införandela- också i förarbetena. I prop. 2002/03:150 En ny lag om investeringsfonder beskrivs reglerna på s och och i SOU 2002:56 Invester- gen). Den nya lagregleringen och övergångsbestämmelserna kommenteras ingsfonder Förslag till ny lag finns kommentarer på s Enligt 3 införandelagen får fondförvaltarna (fondbolag eller värdepappers- värdepappersfonder. Fondförvaltarna får föjaktligen fortsätta med verksam- heten enligt det tidigare meddelade tillståndet (prop. 2002/03:150, s. bolag) fortsätta med den verksamhet som det äldre tillståndet avser. Under övergångsperioden gäller således bestämmelserna i lagen (1990:1114) om 288). En strikt tolkning av övergångsbestämmelserna är att fondförvaltarna inte får göra annat än att förvalta de befintliga fonderna. Finansinspektionen gör dock en annan bedömning. Nya tillstånd för fondbolag kan givetvis inte meddelas enligt lagen om värdepappersfonder efter den 31 mars På samma sätt kommer Finansinspektionen inte att tillåta att nya fonder bildas, vare sig direkt genom godkännande av nya fondbestämmelser, eller indirekt via sammanläggningar eller delningar. Enligt definitionen i 1 lagen om värdepappersfonder innebär fondverksam- andelar. Någon definition av vad som utgör annan näringsverksamhet enligt het förvaltning av värdepappersfond samt försäljning och inlösen av fond- 3 lagen om värdepappersfonder finns inte, men torde följa den allmänna definitionen, om inte särskilt undantag har medgivits av Finansinspektionen. Till tillståndet för annan näringsverksamhet knyts nämligen godkännande av fondbestämmelser för de fonder som fondförvaltaren avser att förvalta. P

6 Utgångspunkten är alltså att fondförvaltare med stöd av sitt äldre tillstånd under övergångsperioden får förvalta de fonder som omfattas av tillståndet samt sälja och lösa in andelar. Sådana åtgärder som normalt är en del av fondförvaltningen får således utföras. Finansinspektionen anser att det är möjligt att även justera fondbestämmelserna i enlighet med reglerna i lagen (1990:1114) om värdepappersfonder. Som exempel kan nämnas namnbyten, byte av förvaringsinstitut, ändrade placeringsregler (med de begränsningar som finns) m.m. Det är också Finansinspektionens uppfattning att fonder kan sammanläggas under förutsättning att inte en ny fond bildas. Det innebär att vi under övergångsperioden endast kommer att genomföra sammanläggning- ar via s.k. absorption där en fond går upp i en annan, redan befintlig fond. 1.4 Marknadsföring och försäljning utomlands 1.5 Ansökan om nytt tillstånd Har en fondförvaltare delegerat viss funktion till någon annan, t.ex. admi- nistrationen, försäljningen eller förvaltningen, kan dessa uppdragsavtal fortsätta att tillämpas under övergångsperioden (se prop. 2002/03:150, s. 288). Utgångspunkten är att fondbolag får marknadsföra och sälja fondandelar inom EES i enlighet med tidigare bestämmelser, dvs. under förutsättning att det är fråga om en värdepappersfond enligt lagen om värdepappersfonder (och inte en nationell fond). I förarbetena (prop. 2002/03:150, s. 288) anges att ett fondbolag måste auktoriseras enligt de nya reglerna i lagen (2004:46) om investeringsfonder för att kunna etablera sig fritt i en annan medlems- att stat eller tillhandahålla tjänster över gränserna. Det skall inte tolkas som fondbolag med gamla tillstånd är helt diskvalificerade från gränsöverskridande verksamhet. I artikel. 2.3 i UCITS-direktivet (2001/107/EG) anges endast i andra stycket att ny auktorisation erfordras för att fondbolaget skall erhålla rätten till etablering och friheten att tillhandahålla tjänster enligt bestämmelserna i det direktivet. Svenska fondbolag kan således med stöd av lagen om värdepappersfonder och UCITS-direktiven även i fortsättningen marknadsföra och sälja fondan- förhållanden, när Finaninspektionen erhåller en underrättelse om att ett fond- delar inom EES. Utländska tillsynsmyndigheter kan dock komma att neka sådan verksamhet för fonder som godkänts efter den 13 februari 2002 (se prop. 2002/03:150, s. 290 f). Finansinspektionen avser att upplysa om dessa bolag har för avsikt att bjuda ut andelar i en sådan fond i ett annat land. Övergångsperioden löper som nämnts till den 13 februari Har Finans- inspektionen inte meddelat nytt tillstånd den dagen, måste fondbolaget omedelbart upphöra med sin verksamhet. Här måste fondbolagen nogsamt observera att dagen för ansökan om nytt tillstånd inte har någon relevans, utan endast dagen för nytt tillstånd. Det ligger således på bolagens risk att nytt tillstånd meddelas i rätt tid (se prop. 2002/03 s. 288). Om det gamla tillståndet upphör utan att nytt tillstånd har meddelats skall fondförvaltaren upphöra med sin verksamhet (3 andra stycket införandela- gen). Tanken är då att avvecklingen skall ske på vanligt sätt, dvs. att förvalt- Q

7 2. Ansökan om omauktorisation 2.1 Hur lång tid tar en ansökan om omauktorisation? ningen av fonderna överlåts eller att fonderna upplöses. I sådant fall skall dock inte reglerna i lagen om värdepappersfonder tillämpas, utan i stället reglerna för upphörande och överlåtelse enligt 9 kap. lagen om investerings- fonder. Dessa bestämmelser motsvarar dock i huvudsak de äldre reglerna. Finansinspektionen har presenterat sitt serviceåtagande i olika tillståndsären- den (se närmare Finansinspektionen åtar sig att lämna beslut i ärende om omauktorisa- registrerat tion inom sex månader från det att Finansinspektionen har ansökningsavgiften. Detta förutsätter att ansökan är korrekt och fullständig. Sex månader utgör rikttiden för dessa ärenden. Handläggningen kan givetvis gå mycket snabbare än så. Finansinspektionen tror att de flesta bolag instämmer med oss i att korrekta och fullständiga ansökningar ska premieras. Många ansökningar är inte fullständiga, men blir det efter någon eller några kompletteringar. Vi ser det som naturligt att ge ingivaren denna service. Andra ansökningar är redan från början så pass bristfälliga, att ett föreläggande från oss i princip blir en upp- repning av det som anges i lag, föreskrifter och handbok. Denna typ av ärenden tar mycket tid i anspråk, tid som bättre kunnat läggas på korrekta ansökningar. Finansinspektionen kommer i större utsträckning att avgöra ärenden i befintligt skick, om sökanden inte lämnar de kompletteringar som efterfrågas. Ingivaren kommer, i föreläggandet från Finansinspektionen, att få reda på om detta kan bli följden. Finansinspektionen kan också komma att tvingas avvisa allt för bristfälliga ansökningar. 2.2 Hur arbetar Finansinspektionen med ärendena? Finansinspektionen åtar sig att lotta alla ärenden på en handläggare inom en vecka från det att ansökan inkommer. Någon pool av ärenden kommer inte att finnas. Ni kommer att få ett brev med information om vem som handlägger ert ärende. Handläggaren kommer också att kontakta er när denne har fått en bild av ärendet. Vi önskar att ni inväntar Finansinspektionens första kontakt. Ni är givetvis välkomna att ringa, men vi kan ge en bättre service om hand- läggarna ges möjlighet att först läsa in sig på ärendet. R

8 Självklart handlägger vi ärenden med prioritet på de ärenden som kommer in först, men samtidigt beror handläggningstiden även på andra omständighe- ar- ter. Sådana omständigheter är antalet inkomna ärenden, handläggarens betsbelastning samt ärendets komplexitet. Flera ärenden kommer att handläggas parallellt. Eftersom det är en ny lag- stiftning kan vi komma att behöva ha fortlöpande praxisdiskussioner inom Finansinspektionen. Det innebär att vi kan komma att avgöra ärenden i etapper; t.ex. att först i alla ärenden bedöma om fondbolagen uppfyller de nya kraven och därefter i alla ärenden pröva fondbestämmelserna. Vi tror att detta arbetssätt är mest effektivt, gagnar en enhetlig rättstillämpning och skapar störst rättvisa. 2.3 Vad kostar en ansökan? En ansökan om omauktorisation kostar kronor kronor per fond. Avgiften beror alltså på hur många fonder som förvaltas. Med omauktorisation avses det fall ett fondbolag som har tillstånd att driva fondverksamhet enligt lagen (1990:1114) om värdepappersfonder söker nytt tillstånd att driva fondverksamhet enligt 1 kap. 4 lagen (2004:46) om inve- steringsfonder. Med omauktorisation avses vidare det fall nya fondbestäm- melser ska godkännas för fond vars fondbestämmelser tidigare har godkänts enligt lagen om värdepappersfonder. En ansökan av ett värdepappersbolag om tillstånd för fondverksamhet enligt lagen (2004:46) om investeringsfonder inklusive omauktorisa- tion av nationella fonder till specialfonder kostar kronor kronor per fond. Ansökan om godkännande av helt nya fonder (som alltså inte tidigare godkänts enligt lagen om värdepappersfonder) i samband med en om- auktorisation kostar kronor per fond. Fondbolag som samtidigt med ansökan om omauktorisation, söker tillstånd för förvaltning av annans finansiella instrument och /eller till- stånd att utföra visst arbete eller vissa funktioner på uppdrag av fond- bolag, ett förvaltningsbolag eller ett fondföretag, kommer att få betala betala kronor ( kronor per fond). Betalning av avgiften ska ske direkt till Finansinspektionens posteller bankgiro: pg och bg På betalningsavin ska ni ange antingen diarienummer eller vad betalningen avser. 2.4 Ansökans innehåll Vad som krävs av ett fondbolag (i delar även andra som har tillstånd att för- valta fonder) och en fond i fortsättningen framgår av Lagen (2004:46) om investeringsfonder Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2004:2) om investeringsfonder Finansinspektionens handbok om investeringsfonder S

9 En ansökan om omauktorisation ska innehålla följande handlingar: 2.5 Verksamhetsplanen En nyhet i den nya lagen är att alla fondbolag ska ge in en verksamhetsplan. Vad denna ska innehålla framgår av 1 kap i FFFS 2004:2. Alla fondbolag måste upprätta en sådan verksamhetsplan. 1. En formell ansökan benämnd ansökan om omauktorisation med angi- vande av vilket fondbolag som söker och vilka tillstånd ansökan avser. Ansökan ska vara undertecknad av behörig företrädare för bolaget. 2. En förteckning över samtliga de fonder som förvaltas av fondbolaget med angivande av vilka fonder som ska omauktoriseras och vilka som ska lik- som inte har omauktoriserats.) videras. (Ett fondbolag som har omauktoriserats får inte förvalta fonder 3. De handlingar som framgår av 1 kap. 3 FFFS 2004:2 Det kan te sig omständligt och onödigt att upprätta en verksamhetsplan med tanke på att fondbolagen har auktoriserats en gång tidigare. Finansinspektio- nen ser dock verksamhetsplanen som ett bra stöd i den löpande verksamhe- råd har i stor omfattning inarbetats och fått karaktären av föreskrifter. Det är ten. Dessutom bör det för de allra flesta inte vara särskilt svårt att upprätta en sådan plan eftersom innehållet i sig inte är några nyheter. Tidigare allmänna dock Finansinspektionens uppfattning att de flesta bolag har följt våra allmänna råd vad avser instruktioner, riktlinjer och intern organisation. Finansinspektionen kommer att titta på verksamhetsplanen i sin helhet, men med särskilt fokus på de punkter som representerar det nya i lagen om investeringsfonder. Vi kommer därför att lägga särskild vikt vid följande punkter i verksamhetsplanen. Uppdragsavtalen (1 kap. 5 FFFS 2004:2). Outsourcing regleras särskilt i 4 kap. 4-7 lagen (2004:46) om investeringsfonder. Ägarförteckningen, koncernbeskrivningen (1 kap. 6 och 7 FFFS 2004:2) och ledningsförteckningen (1 kap. 8 FFFS 2004:2). Ägar- och ledningsprövning ska ske enligt 2 kap. 1 3 och 4 lagen om investeringsfonder. Vi kommer i vår prövning att främst rikta in oss på eventuella intressekonflikter. Ekonomiska förhållanden (1 kap. 10 ). Fondbolagets ekonomiska förhållanden påverkar kapitalkravet (se nedan). Intressekonflikter (1 kap. 12 ) och riskhantering (1 kap ). T

10 2.6 Nya kapitalkrav De nya kapitalkrav som ställs på fondbolagen framgår av 2 kap. 4 och 8-11 lagen om investeringsfonder jämte 3 kap. FFFS 2004:2. Ett fondbolag ska ha ett aktiekapital på åtminstone ett belopp som motsvarar euro. Det innebär att de fondbolag som idag har ett aktiekapital på 1 miljon kronor antagligen måste ändra sin bolagsordning för att uppfylla la- gens krav. Därutöver ska fondbolaget ha ett kapital som beräknas dels på bolagets fasta omkostnader, dels på det förvaltade kapitalet. Detta kapitalkrav omfattar bolagets egna medel i vilket ingår de poster som anges i 3 kap. 3 FFFS 2004: Fondbestämmelserna Allmänt I 4 kap. 8 lagen (2004:46) om investeringsfonder och i 11 kap. FFFS 2004:2 anges vad fondbestämmelserna ska innehålla. Intressekonflikter och riskhantering är alltid av särskilt betydelse, framför allt i forsättningen när fondbolag kan hålla på med olika typer av verksamheter och får förvalta fonder med särskild placeringsinrikt- ning. Finansinspektionen vill särskilt understryka vikten av att i verksam- som till fondkommissionärer och andra hetsplanen redovisa för de eventuella intressekonflikter som kan uppkomma i verksamheten. I den analysen bör det redogöras för intressekonflikter i alla led, tex. i förhållande såväl till ägare och systerbolag affärspartners. Fondbolaget ska ge in en beräkning av sina egna medel ställd i relation till vad fondbolaget ska ha enligt lag och föreskrifter. Det är därför Finansin- spektionen tittar särskilt på den del av verksamhetsplanen som avser ekonomiska förhållanden. Nytt är att Finansinspektionen i sina föreskrifter ställer tydligare krav på fondbestämmelsernas innehåll och struktur i syfte att göra dokumentet mer lättläst. Fondbestämmelserna ska även i fortsättningen till övervägande del innehålla sådan information som kompletterar lagen och föreskrifterna, ex- empelvis en beskrivning av fondens placeringsinriktning. Det är dock Finansinspektionens uppfattning att det därutöver finns behov - i pedagogiskt syfte att ta in en del information som redan följer av lag, ex- empelvis en beskrivning av fondens rättsliga karaktär. Trots upprepningen av vad som följer av lag, finns det en poäng med att ta med denna informa- tion i fondbestämmelserna. Syftet med denna ordning är att fondandelsägarna lättare ska förstå fondbestämmelsernas betydelse som legalt grunddoku- ment. U

11 För sådana fonder som omauktoriseras behöver dock inte fondbestämmel- Däremot måste ni stämma av innehållet i fondbestämmelserna med lagen serna följa den ordning som anges i 11 kap. FFFS 2004:2. Det finns dock inte något hinder mot att fondbestämmelserna ordnas på sätt som framgår av föreskrifterna, men det är alltså inte ett krav vid omauktorisationen. och föreskrifterna Allmänna ändringar Hänvisning till lagen om investeringsfonder (11 kap. 2 FFFS 2004:2) En rättslig beskrivning av fonden (värdepappersfond, specialfond), och förvaringsinstitutet (se 11 kap. 2 och 4 FFFS 2004:2). Finansinspektionen anser att det är möjligt att omvandla en nationell fond till en värdepappersfond enligt lagen (2004:46) om investeringsfonder under förutsättning att övriga villkor är uppfyllda. Det är däremot inte möjligt att omvandla en värdepappersfond enligt lagen (1990:1114) värdepappersfonder till en framtida specialfond enligt lagen (2004:46) om investeringsfonder kap. 5 FFFS 2004:2 - Investeringsfondens karaktär De flesta fondbestämmelserna innehåller redan idag en beskrivning av vad fonden har för karaktär. Det kan vara en hänvisning till att fonden ska ge hög avkastning till låg risk, att fonden huvudsakligen investerar i tillväxtaktier etc. Avsikten med den nya bestämmelsen är att skapa en portal till de mer kom- plicerade beskrivningarna om placeringsinriktning, med angivelse av till- gångsslag och limiter. På så sätt kan fondandelsägaren få en snabb bild av vad det är för fond. Beskrivningen kan vara väldigt kortfattad och t.ex. ange att fonden är en aktiefond med inriktning på Europa eller att fonden söker skapa en långsiktig avkastning till låg risk genom att investera i aktier och obligationer. Det finns många alternativ. Tänk dock på att beskriva fonden på ett sätt som är lätt att förstå. Många av de befintliga beskrivningarna kan säkerligen behållas kap. 6 FFFS 2004:2 - Tillgångsslag En stor och viktig nyhet i den nya lagen är att den tidigare skrivningen om att en fond får investera i fondpapper och andra finansiella instrument har ersatts med en uppräkning i 5 kap. 1 lagen om investeringsfonder. De nya tillgångsslagen är följande. 1. Fondpapper (aktier och obligationer samt sådana andra delägarrätter eller fordringsrätter som är utgivna för allmän omsättning, med undantag av penningmarknads instrument, samt depåbevis). 2. Penningmarknadsinstrument (statsskuldväxlar, bankcertifikat samt sådana andra finansiella instrument med en löptid på högst tolv månader som normalt omsätts på penningmarknaden, är likvida och har ett värde som vid varje tidpunkt exakt kan fastställas). V

12 3. Derivatinstrument (optioner, terminer och swappar samt andra likartade finansiella instrument). 4. Fondandelar (definition saknas). 5. Konto i kreditinstitut (definition saknas). Samtliga fondbestämmelser måste ändras i de delar de hänvisar till andra finansiella instrument och aktierelaterade finansiella instrument etc.. Den skrivningen får inte finnas kvar eftersom den kan komma att leda fel. I stället ska en hänvisning göras till ovan angivna tillgångsslag Ändringar av fondbestämmelserna avseende tillgångsslagen Finansinspektionen har fått flera frågor om det är möjligt att i samband med omauktorisationen ändra fondbestämmelserna så att fonden har möjlighet att placera i nya tillgångsslag. Det är svårt att svara generellt på den frågan eftersom en prövning måste göras i varje enskilt fall. Finansinspektionen vill dock redovisa några initiala och generella ställningstaganden som kan vara till ledning för omauktorisationen. Fondpapper och penningmark nadsinstument får användas i de nya fondbestämmelserna i den mån det finns stöd i de nuvarande fondbestämmelserna för sådana placeringar. Derivatinstrument får enligt den nya lagen användas antingen i syfte att effektivisera förvaltningen eller såsom ett led i placeringsinrikti fondbestämmel- ningen. Idag får derivatinstrument användas enbart i syfte att effektivisera förvaltningen och endast om det står angivet serna. Finansinspektionen anser att det som huvudregel inte är möjligt att ändra fondbestämmelser så att en fond i fortsättningen får placera i de- alltför stor förändring av fondens karaktär. Däremot får fonder även i rivat. Skälet till detta är att det är möjligt att skapa en hävstång enligt reglerna om placeringar i derivat och att det därför skulle innebära en fortsättningen använda sig av derivat för att effektivisera förvaltningen på sätt som definieras i 12 kap. FFFS 2004:2, under förutsättning att det anges i fondbestämmelserna. Finansinspektionen medger ett undantag från denna huvudregel. Räntefonder som har angivit ett bestämt durationsintervall får ändra fond- detta är att ändringen inte ändrar fondens karaktär då durationsinter- bestämmelserna så att fonden får placera i derivat. Anledningen till vallet sätter gränserna för den risk som får tas. Räntefonder som idag inte har ett durationsintervall måste ändra fondbestämmelserna till att ange ett sådant intervall. Finansinspektionen anser inte att det ändrar fondens karaktär, under förutsättning att det intervall som anges överensstämmer med den information som gått ut till andelsägarna avseende fondens riskprofil. Tvärtom ser Finansinspektionen att det är naturligt för alla räntefonder att ange ett sådant intervall. NM

13 Det går att argumentera för att vissa produkter på marknaden omfattas i de tidigare använda begreppen finansiella instrument, men varken i fondpapper eller derivatinstrument. Det kan vara fallet för t.ex. olika former av aktiekorgar (som har olika benämningar). Det är svårt att på ett heltäckande sätt beskriva dessa produkter, men typiskt sett är produktens värde beroende av en underliggande tillgång, t.ex. ett antal aktier. Finansinspektionen kan inte generalisera och på förhand inordna dessa produkter under ett av tillgångsslagen i 5 kap. 1 lagen (2004:46) om investeringsfonder. Finansinspektionen kan heller inte på förhand ange att denna typ av instrument är otillåtna. I stället får Finansinspektionen göra en bedömning i det enskilda fallet. En produkt kan därför komma att falla in under tillgångsslaget fondpapper medan en annan produkt bättre lämpar sig under tillgångsslaget derivatinstrument. Det är dock fullt möjligt att det även i fortsättningen kommer att finnas finansiella produkter på marknaden som visar sig inte omfattas av lagens uppräkning. För fonder som har fondbestämmelser som idag har en hänvisning till andra finansiella instrument, aktierelaterade finansiella instrument etc. får Finansinspektionen göra en prövning i det enskilda fallet. Sist och slutligen ankommer det dock på fondförvaltaren att beskriva vilken typ av produkter som fonden får placera i samt i vilken omfattning. Med fondandelar måste avses andelar i de typer av fonder som anges i 5 kap. 15 lagen om investeringsfonder. Det innebär i huvudsak andra värdepappersfonder och UCITS-fonder samt vissa utländska och svenska nationella fonder/specialfonder. Vill fonden investera i andra typer av fondandelar; i hedgefonder registerade i ett land som inte utövar tillsyn över fonden, i fonder som är helt stängda för utträde etc., måste undantag sökas och en specialfond bildas. Det kan innebära en begränsning för vissa nuvarande värdepappersfonder som får investera i andra värdepappersfonder eller i utländska fondföretag (22 lagen om värdepappersfonder). Någon ändring av fondbestämmelserna torde emellertid inte vara nödvändig eftersom fondbestämmelserna alltid begränsas av lagen. Det ska noteras att en värdepappersfond inte får ombildas till en specialfond. Sådana fonder som idag får investera i fondandelar (dock med femprocentbegränsingen enligt 22 lagen om värdepappersfonder) får i fortsättningen, utan att Finansinspektionen anser att det ändrar fon- värde (jfr 5 kap. 15 andra stycket och 18 första stycket lagen om dens karaktär investera i fondandelar upp till 10 procent av fondens investeringsfonder). Finansinspektionen godtar, med vissa begränsningar, att man till fondbestämmelserna lägger till möjligheten att placera fondens medel på konto hos kreditinstitut. En förutsättning är att det är förenligt med fondens placeringsinriktning. - Räntefonder får placera upp till 20 procent av fondens medel på ett sådant konto. - Övriga fonder får placera upp till 10 procent av fondens medel på ett sådant konto. NN

14 För specialfonder: I fondbestämmelserna måste anges i vilka avseenpersfonder. För specialfonder: I fondbestämmelserna måste information lämnas om risknivå och den fondbestämmelserna avviker från vad som gäller för värdepap- riskmått kap. 7 FFFS 2004:2 - Börser, marknadsplatser m.m. För alla fondbestämmelser gäller att det skall anges på vilka börser, mark- m.m. som förvaltaren får placera fondens medel. Finansinspek- nadsplatser tionen har sedan tidigare, se, 5 kap. 3 FFFS 1997:11, godkänt följande marknader. Börser och auktoriserade marknadsplatser i länder inom EU och EFTA samt i Australien, Hong Kong, Japan, Kanada, Singapore och USA--- [samt] annan reglerad marknad i nämnda länder, som är öppen för allmänheten, i fråga om placeringar i fondpapper och andra finansiella instrument som är föremål för regelbunden handel vid sådan marknad. Den skrivningen återfinns inte i FFFS 2004:2 och därför måste en motsvarande skrivning tas in i fondbestämmelserna. Detta förutsätter givetvis, som tidigare, att uppräkningen stämmer överens med fondens placeringsinrikning kap. 8 FFFS 2004:2 Särskild placeringsinriktning Syftet med bestämmelsen är att göra det tydligt för fondandelsägarna om fonden har en särskild placeringsinriktning. Paragrafen anger olika instru- Det ment och strategier som har fått en särskild behandling i lagstiftningen. är därför viktigt att fondbestämmelserna ändras i motsvarande mån i den omfattning som fondbestämmelserna idag medger sådana placeringar. Alla fondbestämmelser måste ta in en anteckning avseende om fonden får, eller inte får, placera i onoterade fondpapper och penningmarknadsinstrument. Alla fondbestämmelser måste ta in en anteckning avseende om fonden får, eller inte får, använda sig av derivatinstrument. Därutöver skall det anges på vilket sätt som värdepappersfonden får använda derivatplacera). I anslutning till denna skriv- instrument (effektivisera eller ning ska även anges om fonden får, eller inte får, använda sig av så kallade OTC-derivat. Det ka n te sig omständligt att kräva att man anger om man inte använder sig av der ivatinstrument, men Finansinspektionen tror att denna uppgift kommer att var a av särskild vikt eftersom värdepappersfonder kan använda sig av derivatinstrument som ett led i sin placeringsinriktning. Övriga punkter i 11 kap. 8 FFFS 2004:2 blir i princip aktuella endast för helt nya värdepappersfonder enligt lagen (2004:46) om investeringsfonder och för vissa nationella fonder som omauktoriserar sig till att bli specialfonder. NO

15 Övriga nödvändiga ändringar och justeringar För de fonder som får placera i onoterade innehav ska i fondbestämmelserna anges hur dessa innehav värderas (11 kap. 9 FFFS 2004:2). För specialfonder som inte värderas dagligen ska det i fondbestäm- kommer att publiceras (11 kap. 9 FFFS melserna tas in en uppgift om när ett indikativt fondandelsvärde 2004:2). En force majeur klausul måste införas i samtliga fondbestämmelser (11 kap. 11 FFFS 2004:2). Övriga ändringar Finansinspektionen kan tänka sig även andra ändringar av fondbestämmelserna. Sådana ändringar är dock inte en naturlig del av omauktorisationen, utan kommer att behandlas som en sedvanlig ansökan om ändring av fondbestämmelserna enligt 4 kap. 9 lagen (2004:46) om investeringsfonder Särskilt om faktabladet och informationsbroschyren För varje ny investeringsfond måste upprättas ett faktablad enligt reglerna i 13 kap. FFFS 2004:2. Finansinspektionen har förstått att vissa länder har medgett undantag från skyldigheten att upprätta faktablad eller åtminstone har gett fondförvaltarna ytterligare tid på sig. Det är dock Finansinspektioövrigt att nen uppfattning att det gynnar såväl andelsägare som branschen i faktabladen upprättas och tas i bruk så tidigt som möjligt. För varje ny investeringsfond måste vidare upprättas en informationsbroschyr enligt reglerna i 14 kap. FFFS 2004:2. Informationsbroschyren ska innehålla fondbestämmelserna och faktabladet. Den information som finns i faktabladet behöver inte upprepas i informationsbroschyren. I lagen om in- vesteringsfonder (4 kap och 5 kap. 18 ) finns emellertid bestäm- ändå medför en dubblering. Denna ordning får anses vara till melser som fördel för fondandelsägarna. Det är möjligt att ansöka om omauktorisation för fonder utan att ge in faktabladet eller uppdaterad informationsbroschyr. I så fall måste ni i ansökan ange när faktabladet och informationsbroscyren kommer att ges in. Beslut om omauktorisation kan inte meddelas innan ärendet har kompletterats. 3. Befintliga ärenden hos oss När den nya lagen om investeringsfonder träder ikraft den 1 april 2004 upp- hör sa mtidigt lagen (1990:1114) om värdepappersfonder att gälla. Finansinspektionen har vid den tidpunkten inte längre juridisk möjlighet att handlägga ärenden enligt lagen om värdepappersfonder i annan omfattning än vad som följer av ovan redovisade övergångsbestämmelser. NP

16 Finansinspektionen har under februari och mars prioriterat ansökningar om tillstånd att bedriva fondverksamhet, om godkännande av nya fondbestäm- melser och om sammanläggning av fonder där sammanläggningen innebär att en ny fond bildas. Av de ursprungligen ärenden som låg i riskzonen har Finansinspektionen avgjort samtliga. Finansinspektionen uppskattar den förståelse som visats från ingivarna och andra och som möjliggjort för oss att lägga fokus på dessa prioriterade ärenden. För ytterligare information eller synpunkter, kontakta Joakim Schaaf på antingen joakim.schaaf@fi.se eller på telefonnr NQ