SEKRETESS SAMT MÖJLIGEHETERNA ATT SAMARBETA OCH UTBYTA INFORMATION

Transkript

1 SEKRETESS SAMT MÖJLIGEHETERNA ATT SAMARBETA OCH UTBYTA INFORMATION JONAS REINHOLDSSON KOMMUNLEX AB Copyright 2018 KommunLex AB materialet får inte spridas, användas eller kopieras utan KommunLex medgivande. Bildupptagning och ljudinspelning förbjuden.

2 2 OFFENTLIGHETS- OCH SEKRETESSLAGEN Trädde i kraft den 30 juni Syftade till att göra regleringen mer lättförståelig och lättare att tillämpa. Pedagogisk uppdelning Den femte avdelningen innehåller bestämmelser om sekretess till skydd för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden. Bestämmelserna avser bl.a. Hälso- och sjukvård (25 kap.) samt Socialtjänst, LSS m.m. (26 kap.).

3 3 OFFENTLIGHETS- OCH SEKRETESSLAGEN, 7 AVDELNINGAR MED SAMMANLAGT 44 KAPITEL I. INLEDANDE BESTÄMMELSER II. III. IV. MYNDIGHETERS HANTERING AV ALLMÄNNA HANDLINGAR ALLMÄNNA BESTÄMMELSER OM SEKRETESS SEKRETESS TILL SKYDD FÖR ALLMÄNNA INTRESSEN V. SEKRETESS TILL SKYDD FÖR UPPGIFT OM ENSKILDS PERSONLIGA ELLER EKONOMISKA FÖRHÅLLANDEN VI. VII. SÄRSKILDA BESTÄMMELSER OM SEKRETESS HOS VISSA ORGAN TYSTNADSPLIKT SOM FÖLJER AV ANDRA FÖRFATTNINGAR OCH SOM INSKRÄNKER RÄTTEN ATT MEDDELA OCH OFFENTLIGGÖRA UPPGIFTER

4 4 OFFENTLIGHETS- OCH SEKRETESSLAGEN Särskilt viktiga kapitel: grundläggande bestämmelser, 7 kap. vilka sekretessen gäller mot, 8 kap. allmänna sekretessbrytande bestämmelser och undantag från sekretess, 10 kap. Ex 10:2, 10:18-24, 10:28 (särskild lagstiftning). sekretess i förhållande till den enskilde samt vårdnadshavare, 12 kap. hälso- och sjukvård 25 kap. socialtjänst m.m. 26 kap. Se socialstyrelsens översiktsbild.

5 5 SEKRETESS ENLIGT OSL? Innehåller bestämmelser om myndigheters och vissa andra organs handläggning vid registrering, utlämnande och övrig hantering av allmänna handlingar. Lagen innehåller vidare bestämmelser om tystnadsplikt i det allmännas verksamhet och om förbud att lämna ut allmänna handlingar. Dessa bestämmelser avser förbud att röja uppgift, vare sig detta sker muntligen, genom utlämnande av allmän handling.

6 6 TYSTNADSPLIKTEN ENLIGT 2 KAP. 1 OSL Förbud att röja eller utnyttja en uppgift enligt denna lag eller enligt lag eller förordning som denna lag hänvisar till gäller för myndigheter. Gäller också för en person som fått kännedom om uppgiften genom att för det allmännas räkning delta i en myndighets verksamhet. - på grund av anställning eller uppdrag hos myndigheten - på grund av tjänsteplikt - på annan liknande grund Gäller även i yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet. Insatser enligt SoL, LSS och ex. enskild familjerådgivning. (SoL 15 kap 1, LSS 29 och PSL 6 kap. 12 ). Dessutom finns ett förbud mot att i övrigt utnyttja sekretessbelagda uppgifter utanför den verksamhet för vilken de är sekretessreglerade (7 kap 1 ). Ex alkoholtillsynen, gristillsynen.

7 7 VILKA GÄLLER SEKRETESS MOT? Enskilda (både fysiska och juridiska personer) samt andra myndigheter. Självständiga verksamhetsgrenar inom en och samma myndighet (nämnd). Observera att t.ex. individ- och familjeomsorgens olika delar (barn och familj, vuxen och försörjningsstöd) inte är självständiga. De ingår i samma socialtjänst (helhetssyn). Inom IFO gäller endast det som kallas inre sekretess inte sprida uppgifter mer än som behövs för att utföra arbetet. Observera dock att åtgärder ska ske i samråd med berörda enskilda och oftast med samtycke från dem.

8 8 SEKRETESS INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN 25 kap. 1 OSL. Sekretess gäller inom hälso- och sjukvården för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men.

9 9 SEKRETESS INOM SOCIALTJÄNST, LSS M.M. 26 kap. 1 OSL Sekretess gäller inom socialtjänsten för uppgift om en enskilds personliga förhållanden om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men. Med socialtjänst förstås i denna lag ex. - verksamhet enligt socialtjänstlagen, LVU m.m - jämställs med verksamhet enligt lagstiftningen om stöd och service till vissa funktionshindrade.

10 10 PERSONLIGA FÖRHÅLLANDEN OCH MEN? Uppgifter av mycket skiftande slag. Namn, adress, telefonnummer, ålder, personnummer, anställning, inkomst, familjeställning, hälsotillstånd, handikapp och missbruk. Mycket vid innebörd av begreppet men. I första hand att någon blir utsatt för andras ringaktning om förhållandena blir kända. Utgångspunkten är den berörda personens egna upplevelse, med korrigering utifrån gängse värderingar i samhället. Också rättsliga åtgärder omfattas: inkasso, stämning i domstol m.m. Se t.ex. RÅ :34 II (plenum) ang. utlämnande till advokat i rättegång om jämkning av underhållsbidrag.

11 11 UTLÄMNANDE EFTER MENPRÖVNING Rakt skaderekvisit (antas finnas men eller särskild anledning såsom antas föreligga fara för allvarligt men) : Huvudregel offentlighet. Omvänt skaderekvisit (endast lämnas ut om det står klart att inget men föreligger) : Huvudregel sekretess. Inget skaderekvisit: Absolut sekretess Uppgifter enligt 25 kap. 1 OSL och 26 kap. 1 OSL prövas enligt ett omvänt skaderekvisit: Huvudregel sekretess.

12 12 UNDANTAG FRÅN SEKRETESSEN (JFR 10 KAP OSL) Samtycke från den enskilde som är berörd. Samtycke från vårdnadshavare. Samtycke från övriga anhöriga, goda män och förvaltare. Partsinsyn. Uppgiftslämnande och sekretessbrytande bestämmelser mellan myndigheter Samverkan. Sekretessbrytande bestämmelser i respektive kapitel. Nöd. Undantag före sekretess :> Socialstyrelsens trappa

13 13 SAMTYCKE FRÅN ENSKILDA OCH PATIENTER Reglerna är till skydd för den enskilde och denne kan således generellt samtycka till att sekretessbelagda uppgifter lämnas ut jfr 10 kap. 1 och 12 kap. 1-2 OSL. Sekretess gäller inte i förhållande till den enskilde själv om inte annat anges. Jfr 25 kap. 6 OSL- hänsyn till ändamålet av vården och behandling. Samtycket kan vara underförstått, muntligt eller skriftligt. Med tanke på uppgifternas känslighet ska dock skriftligt samtycke inhämtas och dokumenteras. Samtycket kan vara formulerat av tjänsteman men måste undertecknas av den enskilde. JO 1990/91 s Ska dokumenteras i enlighet med SOSFS 2014:5 5 kap. 5. Dokumentation i personakt. Om ej kan samtycka på grund av sitt hälsotillstånd eller annat skäl ok trots ej samtycke om nödvändig vård och stöd Viljeyttring Jfr. 25 kap 13. Om samma situation inom socialtjänst m.m. Anmäl behov av god man eller förvaltare. Inget liknande 25 kap 13. Jfr 11 kap 4 / 7 Föräldrabalken. (pågående utredning angående besluts-oförmögna)

14 14 HANTERING AV SAMTYCKET S.k. samtyckesblanketter ställer krav på tydlighet i följande avseenden: - vem ges rätt att få del av uppgiften? - vilka uppgifter får lämnas? - i vilket syfte eller för vilket ändamål? - samtycket kan alltid återkallas. - information ges fortlöpande om hur samtycket används. Ska inhämtas vid faktiskt behov av viss uppgift / utlämnande. Jfr. JO

15 15 JO OM SAMTYCKESBLANKETTER Justitieombudsmannens beslut En blankett som användes inom en stadsdelsförvaltning innehöll ett generellt formulerat medgivande som gav socialtjänsten rätt att inhämta uppgifter om den enskilde från flera olika myndigheter och organisationer. Även om det uttryckligen anges på blanketten att socialtjänsten inhämtar uppgifterna vid behov måste man utgå från att den enskilde, genom sin underskrift, lämnar ett medgivande som i många fall går betydligt längre än vad förvaltningen behöver. JO ansåg det olämpligt att låta den enskilde underteckna en handling som ger handläggaren rätt att efter egen bedömning fritt ta ett antal kontakter. Vilka åtgärder som socialnämnden behöver ta och hur uppgifterna ska inhämtas bör i stället bestämmas i samråd med den enskilde eller dennes företrädare.

16 16 SEKRETESS MOT VÅRDNADSHAVARE ENLIGT 12 KAP. 3 JFR. PROP. SID 370. Sekretess till skydd för en enskild gäller, om den enskilde är underårig, även i förhållande till dennes vårdnadshavare. Sekretessen gäller dock inte i förhållande till vårdnadshavaren i den utsträckning denne enligt 6 kap. 11 föräldrabalken har rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör den underåriges personliga angelägenheter, såvida inte 1. det kan antas att den underårige lider betydande men om uppgiften röjs för vårdnadshavaren, eller 2. det annars anges i denna lag. Om sekretess inte gäller i förhållande till vårdnadshavaren förfogar denne enligt 2 ensam eller, beroende på den underåriges ålder och mognad, tillsammans med den underårige över sekretessen till skydd för den underårige.

17 17 PRAXIS KRING VÅRDNADSHAVARE Betydande men? Risk att den unge kommer till skada eller att uppgiften annars missbrukas av vårdnadshavaren. Annars anges i lag? Restriktiv tillämpning. Ex undanhållande av vistelseort i samband med LVU. RÅ 1971 s 193 (dotters sjukjournal, uppgifter som barn uttryckligen begärt inte skulle yppas i övrigt motverka vård och behandling). JO (ålder och mognad). RÅ 1987 not 765 (tonåring som flyttat hemifrån mot förälders vilja). JO 1985/86 s 342 (hemlighållande av adress).

18 18 SEKRETESS MOT ÖVRIGA ANHÖRIGA, GODA MÄN OCH FÖRVALTARE Övriga anhöriga har ingen rätt till insyn. När enskild blir 18 år är vårdnadshavare att anses som vilka andra anhöriga som helst. Gode män har endast begränsad insyn eftersom den enskilde behåller sin rättshandlingsförmåga Sekretess även mot goda män. Förvaltare har normalt full insyn då trätt i den enskildes ställe då denne förlorat sin rättshandlingsförmåga Ingen sekretess mot förvaltare. Beror dock delvis på förordnandet Alltid viktigt att inhämta. Fullgöra uppdraget. Fullmakt är ett annat alternativ vid nedsatt beslutsförmåga ska sådan inte godtas som uttryck för den enskildes vilja. Se Socialstyrelsens meddelandeblad nr 12, Bl.a. bra lista över samtycke. Tvångs- och skyddsåtgärder inom vård och omsorg för vuxna Men glöm inte rätten till partsinsyn.

19 19 PARTSINSYN 10 KAP 3 OSL Huvudregel ingen sekretess mot part i ärende. Möjligt undantag om av synnerlig vikt att uppgiften inte röjs men då ska uppgift lämnas om vad materialet innehåller om det är behövligt för att den enskilde ska kunna ta tillvara sin rätt. Om uppgift utlämnas till följd av partsinsyn får myndigheten uppställa villkor/förbehåll som begränsar den enskildes möjlighet att sprida uppgiften vidare. Ex 11 kap 2 SoL, barnskyddsutredning. Den som berörs ska underrättas.

20 20 SEKRETESS VID SAMVERKAN Samverkan i enlighet med 6 Förvaltningslagen och 6 kap. 5 OSL. Informationsskyldigheten begränsas dock av sekretess. Vid samrådsgrupper, med exempelvis socialtjänst, skola och BUP råder inga hinder att diskutera gemensamma frågor i generella termer. Vid diskussion om enskilt ärende krävs dock samtycke från den enskilde. Samma gäller vid samordnade individuella planer (SIP) och gemensamma vårdplaneringar samtycke måste föreligga. Samtycke kan lämnas för ett specifikt tillfälle eller för varje kontakt givet att den enskilde är införstådd med det.

21 21 SEKRETESSBRYTANDE BESTÄMMELSER Särskilda bestämmelser i respektive kapitel. Vissa uppgifter undantagna, ex. beslut av viss art (25 kap 10, 26 kap. 7 ). Särskilda uppgifter, ex biologiska föräldrar (26 kap 8 ). Nödvändigt för vård eller behandling av olika slag (25 kap 12, 26 kap 9, 26 kap 9 ). Viss rätt att meddela och offentliggöra uppgifter (25 kap 18, 26 kap 15 ).

22 22 GÄLLER SEKRETESSEN VID NÖDSITUATION? Vissa möjligheter att lämna uppgifter om pågående eller förestående brott. 10 kap gäller kapitel 25 och 26. Dock ej att likställa med situationen kring en självmordsbenägen individ. Inga särskilda sekretessbrytande bestämmelser. Brott mot sekretessen och tystnadsplikten att lämna ut information till men för den enskilde när självmordsbenägen. En gärning som någon begår i nöd utgör brott endast om den med hänsyn till farans beskaffenhet, den skada som åsamkas annan och omständigheterna i övrigt är oförsvarlig. Jfr. BrB 24 kap. 4. Nöd föreligger när fara hotar liv, hälsa, egendom eller något annat viktigt av rättsordningen skyddat intresse.

23 23 SEKRETESS MELLAN MYNDIGHETSUTÖVARE OCH UTFÖRARE? Inom samma nämnd råder ingen sekretess. Externa utförare eller annan nämnd råder sekretess. Vilka uppgifter som bör utlämnas måste myndighetsutövaren ta ställning till i det enskilda fallet med utgångspunkt i OSL jfr SOSFS 2014:5. Finns det någon författning (lag eller förordning) som anger att vissa uppgifter ska lämnas till utföraren (10 kap. 28 OSL)? Ex 3:10-13 SoF ansökan om inskrivning i HVB-hem. Kan uppgifterna lämnas med stöd av den enskildes samtycke enligt 12 kap. 2 första stycket OSL? Kan uppgifterna lämnas efter menprövning enligt OSL? Dokumentera utlämnade uppgifter SOSFS 2014:5.

24 24 POLITIKERS MÖJLIGHET TILL INSYN I INDIVIDÄRENDE Sekretess råder generellt i likhet med vad som gäller för tjänstemän. Politiker har endast rätt till insyn i det material och den del av materialet som de behöver för att kunna utföra sitt arbete och fatta beslut. Denne kan dock väcka en fråga i nämnden om att nämnden bör kontrollera vissa ärenden och kan den vägen få insyn i det som skyddas av sekretessen (JO 1994/95 s. 500) Någon för egen del fri tillgång till material finns inte.

25 25 ANVÄNDNINGEN AV SOCIALA MEDIER, INTERNET OCH E-POST Endast använda sig av säkra medier, ex säker epost diskett eller cd, vid kommunicering. Information som innehåller personuppgifter eller är sekretessbelagda får inte kommuniceras i sociala medier. Krypterad information krävs, jfr Sos-tanter på nätet. Om forum eller liknande används bör tydlig information lämnas om vad som får tas upp. Organisationen ansvarar för det som publiceras. Individer som skriver kommentarer bör tydliggöra när de gör det i tjänsteroll och när det görs privat.

26 26 REGISTRERING AV ALLMÄNNA HANDLINGAR OCH SEKRETESSMARKERING I princip alla allmänna handlingar skall registreras, antingen i diariet eller genom att de tillförs personakt, patientjournal med stöd av undantagsbestämmelser i andra författningar. Avgörande är vad som gäller enligt undantagsbestämmelserna, t.ex. lagstiftningen om personuppgifter inom socialtjänsten och patientdatalagstiftningen. Sekretessmarkering får användas enligt OSL.

27 27 UTLÄMNANDE AV ALLMÄNNA HANDLINGAR OCH UPPGIFTER Prövas av den myndighet som förvarar handlingen. Ska lämnas ut direkt om inte sekretessbelagd eller hindrar arbetets gång jfr 2 kap 12 TF. Ingen ovillkorlig rätt att få skriftligt svar. Den enskilde som har ansvar för vården av en handling är den som ska pröva om den kan utlämnas. Vid begäran från den enskilde ska frågan istället prövas av myndigheten. Information bör lämnas om att endast skriftliga beslut, om det inte begärs, går att överklaga. Utlämnas i delar om möjligt. Huvudregel förbjudet att fråga den enskilde om identitet och syfte endast vid behov pga. sekretessprövningen.

28 28 SEKRETESSPRÖVNINGEN Uppgiftens art? Finns det ett samtycke eller någon sekretessbrytande bestämmelse? Aktuellt kapitel i OSL och medföljande men-bedömning. Föreligger sådant men? Kan delar av handlingen utlämnas eller kan uppgiften utlämnas med förbehåll?