Kulturskolerådets remissyttrande på SOU 2016:69 En inkluderande kulturskola på egen grund

Transkript

1 Kulturskolerådets remissyttrande på SOU 2016:69 En inkluderande kulturskola på egen grund Detta dokument är ett utkast på kulturskolerådets remissyttrande på Kulturskoleutredningen, ett arbetsmaterial. Kulturskolerådets utgångspunkt har varit de rekommendationer som beslutades på Kulturskolerådets årsmöte den 17 mars 2016 i Luleå. Kulturskolerådets rekommendationer till kulturskoleutredningen: oner_till_kulturskoleutredningen.pdf Fokus i Kulturskolerådets remissyttrande ligger på utredningens förslag. Kulturskolerådet avser att lämna synpunkter på samtliga av utredningens förslag. I Kulturskolerådets arbete med remissyttrandet vill vi gärna få synpunkter och inspel från medlemskommuner. Både på Kulturskolerådets synpunkter på utredningens förslag men också om ni förslag som ni saknar i utredningen eller om ni identifiera frågor eller områden som utredningen missat. Vi behöver era synpunkter helst före den 25 januari Bakgrund Regeringen fattade den 30 april 2015 beslut kommittédirektiv för utredningen (Dir. 2015:46). Ansvarig utredare blev Monica Lindgren, professor i musikpedagogik. Uppdraget var att identifiera hinder för barn och ungdomar att delta i kulturskoleverksamhet, föreslå hur man kan säkra tillgång till utbildade lärare. Utredningen skall också lämna förslag på en nationell strategi; på vilket sätt staten kan bidra till att stärka och utveckla kulturskolan. Utredningen skall också beskriva såväl fördelar som nackdelar med att lagstifta om verksamheten. Det övergripande syftet är göra kulturskoleverksamheten mer tillgänglig och jämlik. Resultatet av utredningen presenterades den 24 oktober 2016 En inkluderande kulturskola på egen grund (SOU 2016:69). Fram till den 15 mars kan kommuner och andra aktörer lämna remissyttranden på utredningen och dess förslag. Instruktioner för hur remissförfarandet finns på regeringens hemsida: Utredningen är Monica Lindgrens förslag till regeringen. Efter att olika aktörer lämnat synpunkter på utredningen kommer regeringskansliet att, utifrån utredningens resultat och synpunkter på den, skriva fram en proposition med förslag till riksdagen eller på annat sätt besluta om en nationell politik för kommunernas kulturskoleverksamhet. Regeringens ambitioner är att skapa en nationell strategi för kulturskolan. Kulturdepartementet ansvarar för processen

2 med statsrådet Alice Bah Kuhnke. Fokus är vilken roll staten skall ha; hur den kan bidra till att utveckla och stärka kommunernas kulturskoleverksamhet.

3 Kulturskolerådets synpunkter och förslag på kulturskoleutredningen (utkast) Kulturskolerådets synpunkter och förslag på ny infrastruktur för kulturskolan (6.1) Kulturskolerådet stödjer förslaget om att det behövs en stödjande infrastruktur med sammanhängande delar som tillsammans ska understödja en utveckling som bidrar till en mer inkluderande och jämlik kulturskoleverksamhet. Kulturskolerådet delar utredningens analys om att en lagstiftning hade varit önskvärt för att säkerställa att kulturskolan fortsättningsvis kan vara en källa till utveckling och värdeskapande i våra samhällen. I kommunernas ekonomiska och ideologiska vägval kan verksamheter ställas mot varandra till nackdel för kulturutövande för barn och unga. Kulturskolerådet upplever det otydligt kring hur en samlad infrastruktur ska kunna säkras då kommunerna själva kan välja om de vill arbeta mot de nationella mål som fastställas. Inte heller går det utläsas vilket mandat Nationellt kulturskolecentrum har för att verka gentemot kommunerna för att kunna göra uppmanad uppföljning. Där saknas incitament om vad en lagstiftning hade kunnat erbjuda. Förstärkta utbildningsvägar är en efterfrågad åtgärd men det saknas en tydlig linje till övriga delar i infrastrukturen för att dessa ska bli fullt ut verksamma. Kulturskolerådet ståndpunkt är att staten bör lagstifta om nationella mål för kulturskoleverksamhet med inriktning på att alla barn och unga har likvärdiga möjligheter att utvecklas genom kulturutövande av hög kvalitet och tillgänglighet. Kulturskolerådets synpunkt och förslag på nationella mål (6.2) Utredningens har lämnat förslag på nationella mål: En kommunal kulturskola ska; ge barn och unga möjlighet att lära, utöva och uppleva konstuttryck i första hand i grupp, bedrivas på barns och ungas fria tid, präglas av hög kvalitet och en konstnärlig och genremässig bredd med verksamhet inom tre eller flera konstuttryck, tillämpa en pedagogik som utgår från barnets egna erfarenheter och intressen, ge barn och unga goda förutsättningar att ha inflytande på verksamhetens utformning och innehåll, ha en hög andel pedagogiskt och konstnärligt utbildad personal, verka i för verksamheten anpassade lokaler med ändamålsenlig utrustning, aktivt verka för att kommunens barn och unga har kännedom om kulturskolan och ges likvärdig möjlighet att delta i dess verksamhet, och arbeta i bred samverkan och bedriva en utåtriktad verksamhet gentemot det övriga samhället.

4 Kulturskolerådet stödjer utredningens förslag om att det bör finnas nationella mål. Kulturskolerådet menar att staten bör lagstifta om nationella mål för kulturskoleverksamhet med inriktning på att alla barn och unga har likvärdiga möjligheter att utvecklas genom kulturutövande av hög kvalitet och tillgänglighet. Om regeringen vill se en oreglerad verksamhet blir målen mer av en främjande karaktär och inte tvingande. I en oreglerad kontext bör formuleringen En kommunal kulturskola ska justeras till Nationella mål för kommunernas kulturskoleverksamhet. Nationella mål behöver vara mycket väl formulerade och väl preciserade för att få avsedd effekt. I utredningens förslag kan vissa ordval medföra att utredningens intentioner blir missförstådda. Kulturskolerådet anser att lära, utöva och uppleva konstuttryck på ett bra sätt sammanfattar kulturskolans stora uppdrag, medan att satsen först och främst i grupp kan bli missvisande och kännas för smalt. Kanske kan formuleringen i utvecklande sammanhang med andra barn och unga bättre främja utredningens intentioner. Samma utmaning finns i målet att Kulturskoleverksamhet ska bedrivas på barn och ungas fria tid. Kulturskolerådet är enig med utredningen om att kulturskoleverksamhetens styrka är dess frivilliga verksamhet och att barn och unga får tillgång till en konstnärlig mötesplats som är en frizon och med tillgång till många konstuttryck. Det finns dock stora utmaningar kring logistiken för barn i glesbygd, där deras frivillighet förhindras eftersom de inte själva kan komma till kulturskoleaktiviteter utanför skoldagen, då de inte har fysiska möjligheter att själva transportera sig likt barn kan i tätorter med god kollektivtrafik. En förändring (från skoldag till efter skoldag) kan vara möjlig över tid, men förutsätter lokala överenskommelser för tillgänglighet så att inte nya grupper exkluderas. De nationella mål som utredningen preciserar utmanar den idag rådande normen på undervisningsformerna; enskild undervisning som sker under skoldagen. Kulturskolerådet ser positivt på att denna norm utmanas men vill uppmärksamma på att vissa kommuner på grund av storlek, avstånd till centralort, eller andra praktiska skäl har svårt att förlägga undervisning efter skoldagens slut. Om kommunerna helt skulle förlägga undervisningen till efter skoldagens slut finns risk för att ett stort antal barn inte kan delta. Formerna för undervisningen bör ske utifrån lokala behov och förutsättningar. Kulturskolerådet välkomnar mål som rymmer barnens perspektiv och som strävar att barn ska reellt inflytande över verksamheten.

5 Kulturskolerådet ser positivt på nationella mål om att sträva mot flera konstuttryck. Verksamheten bör utformas för att möta barnens intressen och behov. Här kan det då vara betydelsefullt att utmana musiken som norm. Kulturskolerådet menar dock att de nationella målen inte behöver ange ett visst antal konstområden, det viktiga är att kulturskoleverksamheten utvecklas och förnyas för att möta barnens intressen och behov. Kulturskolerådet ser en utmaning med nationella mål som rör verksamhetsformer i relation till kommunalt självstyre och rätt att själva välja former och organisering. Kulturskolerådet ser gärna ett ökat fokus på vad barn skall få ut av verksamheten. Det är positivt om målen följer vanliga modeller för kvalitetsuppföljning, då stärks förutsättningarna för ett mer systematiskt kvalitetsarbete. Kulturskolerådet anser att det är viktigt att målen avser kommunernas kulturskoleverksamhet. Denna distinktion är viktig då kommunerna har rätt att själva välja hur kulturskoleverksamhet skall organiseras och bedrivas. En nationell politik bör därför vara riktad mot kommunernas kulturskoleverksamhet (och inte kulturskolan) och barnens jämlika tillgång till den verksamheten. Kulturskolerådet anser att de nationella målen bör finnas med som syften i de bidragsförordningar som skall reglera föreslagna statsbidrag. Kulturskolerådets synpunkter och förslag på ett nationellt kulturskolecentrum(6.3) Utredningen föreslår ett nationellt kulturskolecentrum med ansvar för bland annat nationell uppföljning. Kulturskolerådet menar att det nationellt bör finns en eller flera aktörer med uppdrag att kontinuerligt följa upp kulturskoleverksamhet samt att insatser görs nationellt för att främja erfarenhetsutbyte, metodutveckling och spridning av lärande exempel. Kulturskolerådet menar att bidragsgivning är en myndighetsuppgift. Övriga uppgifter kan göras av flera aktörer samt av Kulturskolerådet. Kulturskolerådet menar att det bör vara Kulturrådets myndighetschef som avgör hur uppgifterna skall organiseras inom myndigheten. En myndighet med ett eget råd (för kulturskolefrågor) inom verksamheten kan göra ansvarsfrågan oklar och uppgifterna svårstyrda. Kulturskolerådet ser positivt på att medel fördelas till olika ändamål men anser att utvecklingsarbetet inte endast skall kopplas till bidragsgivning. Kulturskolerådet vill se insatser från en nationell myndighet som är mer aktiv i utvecklingsarbetet, som intar en mer operativ roll exempelvis kring insatser för talangutveckling.

6 Myndigheten för kulturanalys har uppdrag att följa upp den nationella kulturpolitiken. Kulturskolerådet menar att denna myndighet skall ha uppdraget att regelbundet följa upp den nationella strategin för kulturskolan. Kulturrådet bör följa upp resultat av bidragsgivning, presentera goda exempel, initiera utredningar, kartläggningar och annan verksamhet som kan stärka arbetet mot de nationella målen. Kulturskolerådets synpunkter och förslag på förslag om nya statsbidrag ( ) Utredningen föreslår olika utvecklingsbidrag i syfte att främja inkludering och annan strategisk utveckling inom kulturskoleverksamhet. Kulturskolerådet anser att det skall inrättas nationella bidrag och utvecklingsstöd i syfte att främja ökad jämlikhet i kulturskoleverksamhet. Bidragen bör också främja en mångfald av uttryck och konstformer inom kulturskoleverksamheterna. Kulturskolerådet menar att formerna för de bidrag som utredningen föreslår är alltför kortsiktiga, administrativt krävande och inte tar sin utgångspunkt i de olika kommunernas behov och förutsättningar. Kulturskolerådet menar att bidragsformen bör vara så att kommunerna kan tilldelas ett statsbidrag om de kan presentera en plan för hur de vill arbete mot de nationella mål som etableras. De nationella målen bör därför finnas med i bidragsförordningen för statsbidragen. Kulturskolerådet anser att det föreslagna utvecklingsbidraget kan slås ihop med det tidsbegränsat verksamhetsbidraget. De kommuner som vill arbeta för att utveckla sin kulturskoleverksamhet mot de nationella målen kan då tilldelas medel, baserat på antalet barn i kommunen, och användas utifrån lokala förutsättningar, behov och utmaningar. Kulturskolerådet föreslår att ett organisationsbidrag bör etableras för Kulturskolerådet i syfte att stärka nätverk, erfarenhetsbyte, kvalitetsarbete, projekt och andra utvecklingsinsatser för att nå de nationella mål som riksdagen beslutat om. Liknande organisationsbidrag finns i övriga nordiska länder. Det är viktigt att kommunernas samverkansorganisation, inom området, ges goda möjligheter att stödja samverkan mellan kommunernas kulturskoleverksamhet i syfte att stärka utveckling och förnyelse. Kulturskolerådets synpunkter och förslag kring kompetensförsörjning (6.8) Kulturskolerådet stödjer utredningens förslag för att säkra kompetensförsörjning. Kulturskolerådet anser att staten skall ansvarar för att det finns pedagog- och lärarutbildningar med inriktning på kulturskoleverksamhet finns inom alla konstområden. Att en särskild kulturskollärarexamen inrättas på högskolenivå och ett system för validering och certifiering inrättas. Kulturskolerådet anser också att staten bör stödja och utveckla pedagogutbildningar vid folkhögskolor

7 och andra utbildningsanordnare, inrätta pedagogisk vidareutbildning för konstnärer inom olika kulturområden. Staten bör svara för att det erbjuds chefsoch ledarutbildning samt etablera och finansiera fortbildning och kompetensutveckling för pedagoger och ledare. Den nationella strategin ska ge kompetensförsörjningsfrågorna en central plats. Kompetensförsörjningssituationen för kulturskoleverksamhet bör också kontinuerligt följa upp av nationell myndighet. I utredningen föreslås inrättandet av en ny yrkesexamen på 90 hp som benämns kulturskolepedagogisk examen. Kulturskolerådet ser vikten av att det blir tydligare att förslaget handlar om en examen på minst 180 hp. Förkunskaperna ställs på minst 90 hp från konstnärliga studier eller motsvarande validerad erfarenhet. En kombination av möjligheter för de som vill studera och utbilda sig vill lärare inom kulturskolans verksamhetsfält behövs. Kandidatexamen och ämneslärareutbildningar är de mest naturliga valen för unga människor som vill få en ordentlig utbildning. Den nya yrkesutbildningen är ett bra komplement till övriga utbildningar och kommer att fylla ett viktigt behov, inte minst för att underlätta för nya svenskar att få jobb. Utredningens benämning kulturskolepedagogexamen kan skapa missförstånd., då just denna examen skulle vara kulturskolepedagogexamen i bestämd form. Utredningen fastslår att det krävs både konstnärlig och pedagogisk kompetens för att vara en relevant lärare i kulturskolans unika särart. Kulturskolerådet bedömer att en lärare som ska verka i kulturskolan bör ha en gedigen utbildning. En kulturskolepedagog ska ha totalt 180 hp, varav minst 90 hp i ämneskunskap och minst 60 hp pedagogik. En sådan utbildning ska finnas anpassad för fler konstnärliga ämnen än idag och är inom ämneslärarutbildningen en tydligare gren som underlättar kombinationstjänster men skola och kulturskola. Kulturskolerådet ser positivt på att ämneslärarutbildningen öppnar upp mot kulturskolan, vilket underlättar för dem som vill ha en lärarutbildning för skola och kulturskola. Det kommer förhoppningsvis att stärka rekryteringen till både kulturskolan och skolan. Kulturskolerådet menar att statens skall ha en tydlig roll för att stärka utbildningen av ledare inom kulturskolan. Positiva erfarenheter finns från satsningen vid Karlstads universitet. Staten bör (på liknande sätt som för andra skolformer) årligen finansiera cirka 25 platser för ledare, motsvarande rektorsutbildning.

8 En särskild kulturskollärarexamen är inte möjlig utifrån nuvarande skollagstiftning. Kulturskolerådet ser positivt på att befintlig ämneslärarutbildningen bättre riktas mot kulturskoleverksamhet. Kulturskolerådets synpunkter och förslag kring forskning (6.9) Kulturskolerådet menar att staten bör främja verksamhetsnära forskning kopplad till kulturskoleverksamhet. Kulturskolerådet stödjer utredningens förslag men vill gärna se former som tydligare säkrar forskningen till kulturskolans behov och samt de utmaningar och frågor som Nationellt kulturskolecentrum identifierar. Kulturskolerådets synpunkter och förslag kring utvärdering (6.10) Kulturskolerådet stödjer utredningens förslag om utvärdering och omprövning. Den nationella strategin bör kontinuerligt följas upp och utvärderas. Här är det viktigt att rollfördelningen mellan Myndigheten för kulturanalys och Statens Kulturråd blir tydlig. Kulturskolerådets synpunkter och förslag kring utredningens övriga rekommendationer (6.11) Kulturskolerådet stödjer de ambitioner och värden som kommuniceras i utredningens rekommendationer, särskilt kring barn och ungas inflytande och delaktighet i verksamheten. Barnens perspektiv på verksamheten är centralt för att utveckla kulturskoleverksamheten i en positiv riktning. Övriga synpunkter: Kulturskolerådets synpunkter på samverkan med skolan Kulturskolerådet menar att den nationella strategin ska ge samverkan med skolan en central plats. Utredning har avgränsat sig till kulturskolans så kallade ämneskurser. Kulturskolan har i många kommuner en starkt utvecklad samverkan med skolan. Detta bidrar till att fler barn ges möjlighet att möta olika kulturella uttryck och stärkas genom estetiska läroprocesser. I en nationell strategi för kulturskolan bör därför kulturskolans samverkan med skolan ha en central plats.