Rudbeckianska skolans gamla huvudbyggnad

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rudbeckianska skolans gamla huvudbyggnad"

Transkript

1 Rudbeckianska skolans gamla huvudbyggnad Kulturhistorisk utredning Kvarteret Domkyrkan 2 Västerås Domkyrkoförsamling Västmanland Helén Sjökvist

2

3 Rudbeckianska skolans gamla huvudbyggnad Kulturhistorisk utredning Kvarteret Domkyrkan 2 Västerås Domkyrkoförsamling Västmanland Helén Sjökvist

4 Utförd av: Stiftelsen Kulturmiljövård Mälardalen Stora gatan 41, Västerås Tel: Fax: E-post: Kulturmiljövård Mälardalen och Länsstyrelsen i Västmanlands län 2007 Omslagsbild: Äldre vykort föreställandes Västerås högre allmänna läroverk. Kartor ur allmänt kartmaterial Lantmäteriet. Ärende nr MS2006/

5 Innehåll Bakgrund... 5 Historik... 6 Skolväsendet i Sverige... 6 Rudbeckianska gymnasiets historia talets skolarkitektur Arkitekten P. J. Ekman talets Västerås Personer knutna till Rudbeckianska gymnasiet Byggnadsbeskrivning Allmän miljöbeskrivning Beskrivning av huvudbyggnaden Påverkan på gamla huvudbyggnaden genom pågående ombyggnad Beskrivning av övriga byggnader inom skolmiljön Kulturhistorisk analys Tidigare kulturhistoriska bedömningar Nationell jämförelse Regional och lokal jämförelse Värderingsmetod Grundmotiv - dokumentvärden Grundmotiv upplevelsevärde Övergripande motiv Sammanvägd motivering Litteratur Bilagor: 1. Byggnadsminnen med tidigare funktion som läroverk eller gymnasier. 2. Läroverksbyggnader uppförda efter 1849 års reform 3. Kända ombyggnader av huvudbyggnaden 4. Ritningar ombyggnad

6 Figur 1: Karta över det aktuella skolområdet i centrala Västerås. 4

7 Bakgrund Föreliggande rapport är en kulturhistorisk utredning som behandlar den gamla huvudbyggnaden på Rudbeckianska skolan, fd. Västerås högre allmänna läroverk. Den aktuella byggnaden har fastighetsbeteckningen kvarteret Domkyrkan 2, tidigare Kvarteret Halfdan 2. Ägare till fastigheten är Västerås stad och den brukas för undervisningsändamål av Rudbeckianska skolan, en av Västerås gymnasieskolor. En väckt fråga om byggnadsminnesförklaring inkom till Länsstyrelsen i Västmanlands län den 11 juli 2006 (Länsstyrelsens dnr: ). Ansökan avsåg endast den äldre läroverksbyggnaden på fastigheten, ritad av Per Johan Ekman, uppförd Som skäl för ansökan angavs byggnadens symbolvärde samt konst- och arkitekturhistoriskt värde. Ansökan föranleddes av en påbörjad om- och tillbyggnad av den aktuella byggnaden. Den 13 oktober beslutade Länsstyrelsen om ett interimistiskt förbud mot byggnadsåtgärder exteriört. Förbudet gällde i två månader, varefter det inte förlängdes och ombyggnadsarbetet återupptogs. Även bygglovet för de planerade arbetena har överklagats till Länsstyrelsen den 7 juli 2006 (Länsstyrelsens dnr ). Detta överklagande avslogs dock av Länsstyrelsen den 8 februari Denna kulturhistoriska utredning är utförd i januari och februari 2007, på uppdrag av Länsstyrelsen i Västmanlands län, av byggnadsantikvarie Helén Sjökvist, Stiftelsen Kulturmiljövård Mälardalen. I den kulturhistoriska värderingen har även byggnadsantikvarie Anna Ahlberg, Västmanlands läns museum deltagit. Utredningen är tänkt att beskriva den gamla huvudbyggnaden vid Rudbeckianska gymnasiet samt sätta in denna ett generellt historiskt sammanhang. Avslutningsvis görs en analys av de kulturhistoriska värden som framkommit genom utredningen. Milles staty av Rudbeckius utanför Västerås domkyrka. Invigd 1923 och betalad genom insamlade medel från bl.a. skolbarn i Västerås, men även genom rikskollekt. Foto: Helén Sjökvist. 5

8 Historik Skolväsendet i Sverige Det medeltida skolväsendet försåg i första hand den kyrkliga organisationen med utbildning. De utbildningar och uppfostringsmetoder som introducerades var efterbildningar av europeiskt mönster. I stiftstäderna uppkom så kallade Domskolor och Katedralskolor. 1 Skandinaviens äldsta skola är Katedralskolan i Lund, grundlagd Domskolorna var i allmänhet indelade i två stadier, en grundläggande trivialskola och ett yrkesinriktat prästseminarium. 3 Med Uppsala universitet, grundat år 1477, förbättrades de nationella utbildningsmöjligheterna ytterligare. Under 1500-talet kom skolpolitiken att bli en del i statsbyggandet. Den alltmer effektiva statliga förvaltningen, på såväl central som lokal nivå, skulle etableras. Samtidigt förbättrades förutsättningarna för utbildningsväsendet genom boktryckarkonsten, som introducerats i Sverige vid 1400-talets slut. Med 1600-talets stormaktstid behövdes ytterligare dugliga ämbetsmän i statens tjänst och det är i detta sken som grundandet av de första gymnasierna i början av 1600-talet skall ses. Under 1700-talet får de naturvetenskapliga ämnena en allt mer framskjuten roll och fram emot mitten av 1700-talet började det, i pedagogiska sammanhang, föras fram krav på ökad undervisning i dessa ämnen. Samtidigt ansågs folkundervisningen vara ett kyrkligt intresse. Under 1800-talet kom flera reformer inom undervisningsområdet. De största var folkskolereformen 1842 samt sammanslagningen av gymnasier med lärdoms och apologistskolor till sammanhängande läroverk Därefter kom de naturvetenskapliga ämnena att få allt större utrymme, på bekostnad av bl.a. de klassiska språken. Så småningom uppstod på läroverken ett system med reallinjer och latinlinjer. Under 1900-talet kom ytterligare en aspekt in i skolpolitiken, nämligen demokratisering och att minska skillnaderna mellan samhällsklasserna vad gällde möjligheten till utbildning. Det tidigare splittrade skolsystemet med folkskola och realskola, statliga läroverk och kommunala mellanskolor m.m. förenades till enhetsskolor. För grundskolan resulterade detta i beslut om en nioårig grundskola där folkskolan, realskolan och flickskolan slogs samman. År 1968 fördes även det treåriga gymnasiet, fackgymnasierna och yrkesskolan samman till ett enhetsgymnasium. Rudbeckianska gymnasiets historia ; Det gamla gymnasiet Rudbeckianska skolan har fått sitt namn efter grundaren av gymnasiet i Västerås, biskopen Johannes Rudbeckius ( ). Utgångspunkten för bildandet av gymnasiet var den skrivelse från Gustav II Adolf till prästerna vid 1620 års riksdag. 4 I denna skrivelse framgår att man ansåg att prästutbildningen var någorlunda tillgodosedd men att utbildningen för regementets tjänst, dvs för den framväxande statliga byråkratin, samt för borgerliga yrken, behövde förstärkas. 1 Richardsson s Richardsson s. 19 ff. 4 Petrén s

9 I mars 1623 utfärdade Gustav Adolf fundationsbrevet för Västerås Gymnasium. 5 Redan tidigare fanns en katedralskola, men genom fundationsbrevet blir gymnasiet ett fullbordat faktum. 6 Katedralskolornas upphöjande till gymnasier följde nu snabbt. Det andra gymnasiet bildades i Strängnäs 1626 och det tredje Linköping Några av de nybildade gymnasierna blev även upphöjda till akademier eller universitet, däribland Åbo. Rudbeckius lär ha haft samma planer för Västerås, vilket endast resulterade i att han lät bygga ut gymnasiet till ett prästseminarium. Rudbeckius kunde genom samlade medel uppföra det s.k. "collegium sapientiæ", sydöst om domkyrkan, vilket revs 1855, och "collegium pietatis", det nuvarande domkapitelhuset nordväst om domkyrkan. 8 Den senare byggnaden var en tillbyggnad till ett befintligt, medeltida hus. Rudbeckius inrättade även en flickskola eller "pigeskola". Då Olof Grau tecknar bilden av Västerås Domkyrka vid talets mitt anas även Rudbeckius gamla gymnasiehus, collegium sapientiæ som ett tvåvåningshus i sten, till höger i bild. Till vänster syns domkapitelhuset rakt framifrån. Vid 1800-talets början utfärdades en förnyad skolordning. 9 Den avsågs vara ett provisorium men kom att gälla i 13 år. Plats bereddes för fler moderna språk och naturalhistoria samt för gymnastik, på viss bekostnad av de klassiska språken. År 1820 utfärdades ytterligare en förnyad skolordning. 10 Av de i denna skolordning upptagna skolformerna fick Västerås tre; apologistskola, högre lärdomsskola och gymnasium. År 1849 introducerades ytterligare stora förändringar för den högre utbildningen. 11 Bland annat beslöts att undervisning i latin, grekiska och hebreiska skulle vara valfri och att man skulle införa möjligheter till ambulatorisk läsning. Den största förändringen var emellertid att gymnasierna skulle förenas med lärdoms- och apologistskolorna och tillsammans bilda sammanhängande läroverk. Redan den 14 augusti 1849 anmälde skolans ledning till domkapitlet i Västerås en önskan om att slå samman lärdoms- och apologistskolan. Det enda problem man såg var att det inte fanns någon tillräckligt stor lokal. Den 22 augusti beslöt därför domkapitlet att gymnasiets större lärosal skulle inredas för de sammanslagna enheterna. Sammanslagningen genomfördes hösten Kallstenius s Kallstenius s Petrén s Nordisk familjebok, uggleupplagan Kallstenius s Kallstenius s Kallstenius s Kallstenius s

10 Samtidigt som dessa strukturförändringar genomfördes i Västeråsskolan, fanns en aktuell problematik vad gällde lokalerna. Den gamla gymnasiebyggnaden sydost om kyrkan hade blivit allt sämre. Mellan 1817 och 1818 genomfördes vissa reparationer men trots detta ansågs lokalerna vara trånga, mörka och så fuktiga att det rann efter väggarna. 13 Planeringen för att uppföra en ny skolbyggnad på annan plats i staden påbörjades därmed. Redan 1810 hade domkapitlet börjat samla kyrkliga pengar till en gymnasiebyggnad och bibliotek. 14 År 1824 beslöts att den nya byggnaden skulle ligga i botaniska trädgården och den var då endast tänkt att inrymma gymnasiet. Man tycks även ha påbörjat projektet såtillvida att sten inköptes för uppförandet, men då projektet inte kom igång såldes materialet igen. 15 Den 30 nov 1831 beslöts istället att Torngrenska gården (vilken låg ungefär vid nuvarande stadsbiblioteket) skulle inköpas för det nya skolbygget. Köpet tycks ha blivit genomfört, men projektet påbörjades ändå inte. 16 År 1843 undersöktes möjligheterna att uppföra ett större stenhus inom ämbetsgårdarna nr 27 och 28 i norra kvarteret, vilka tillhörde domkyrkan. Det var dels domkyrkosysslomannens boställe och dels en lektorsgård som berördes av planerna. 17 Genom kungabrev av den 12 februari 1846 lämnades tillstånd att för medel ur stiftets byggnadskassa inköpa dessa två tomter och uppföra ett nytt skolhus, inrymmande såväl lokaler för bibliotek och andra samlingar som för gymnastik. 18 År 1828 hade arkitekten Samuel Enander framställt ett förslag påminnande om Carolina Rediviva ritade Johan Fredrik Åbom ytterligare ett förslag. År 1850 tog slutligen Pehr Johan Ekman över och hans ritningar fastställdes Avbildning av skolan, sedd från Skolgatan år Målningen avfotograferad VLM arkiv. 13 Kallstenius s VLT 10 mars 1990, Ytterberg. 15 Drakenberg s Kallstenius. 17 Drakenberg s Kallstenius. 19 Drakenberg s

11 ; Läroverksreformen och den nya läroverksbyggnaden Ritningarna för det nya läroverket upprättades 1852 av P.J. Ekman. 20 Samma år såldes de befintliga byggnaderna på de gamla ämbetsgårdarna och flyttades bort från byggplatsen. Även kyrkogårdsmuren öster och norr om domkyrkan revs och sten från denna användes troligen vid uppförandet av läroverksbyggnaden. 21 Grunden grävdes och grundstenen lades 1 december Nästa höst stod byggnaden under tak, och vårterminen 1855 togs den i bruk för undervisningsverksamheten. Samma år revs det gamla gymnasiehuset. Först i juni 1856 invigdes den nya läroverksbyggnaden av biskop Fahlcrantz, i samband med ett prästmöte i Västerås. 22 Den planerade lokalen för gymnastikundervisning kom dock inte till stånd. Man använde istället en trång lokal på Torngrenska gården fram till 1864, då ett gymnastikhus stod klart. 23 Uppförandet av läroverket hade med inredning kostat riksdaler banco och den stora representativa byggnaden utmärkte sig säkert i staden. 24 Läroverkshuset och tomten hade bekostats av stiftets byggnadskassa. 25 Byggnaden inrymde på övre våningen biblioteket (nuvarande musiksalen och intilliggande rum), museum (bredvid biblioteket) rektorns ämbetsrum (genomgångsrum utanför nuvarande musiksalen), kollegierum (mitt för huvudtrappan), 4 små läsrum (två på vardera sidan av kollegierummet). På övre våningen fanns även den stora samlingssalen, eller solennitetslärosalen som det står på det man tror är Ekmans originalritning. På bottenvåningen fanns två små klassrum till vänster om porten och ytterligare tre stora klassrum i vardera flygeln. Till höger, innanför porten, låg vaktmästarebostad med rum och kök. Klassrummen beskrevs i folkkalendern Svea som ljusa, glada och luftiga med ekfärgad panelning, och väggar i en för ögonen välgörande grönaktig ton. 26 På andra våningen beskrevs solennitetssalen, eller samlingssalen, med kassettak och väggar med pilastrar, friser och listverk i oljefärgsmålad gips. På långsidan stod en kateder i massiv ek. Denna sal var vanligen tänkt att användas för morgonbön, skriftliga tentamina och för allmänt högtidliga sammankomster, men kom i det aktuella fallet även att användas för undervisningsändamål. Podiet stod på långväggens mitt och bänkar var placerade i åtta formationer med var sin kateder. 27 Så var det fram till 1880-talet, då man inredde med långa fasta bänkar vända mot podiet, som fortfarande stod vid långväggen. Morgonbön i samlingssalen före 1920-talets ändring av möbleringen. Pilastrar och väggfält var marmorerade, taket var ekådrat. Salen värmdes upp med kakelugnar. Foto: Ernst Blom, VLM arkiv A: Kallstenius s Västerås domkyrkas arkiv F3:5. 22 Drakenberg s Kallstenius s Drakenberg s Stenström. 26 Kristenson s VLT 10 augusti

12 Byggnadens rumsindelning hade utformats med hänsyn till den i de sex översta klasserna förekommande fria flyttningen. 28 Endast de lägre klasserna hade egna klassrum. Byggnadens rum på den övre våningen hade därför inte proportioner som ordinära klassrum. Intrycken man tagit av Siljeströms (se kapitlet om 1800-talets skolarkitektur) idéer om så kallad överläsning, där man samlade ett stort antal elever i samma rum under uppsikt av lärare, är tydliga. 29 I samlingssalen undervisades femte, sjätte, sjunde och åttonde klasserna gemensamt. Eleverna satt i grupper i salen, var och en med sitt eget bord. Som komplement till denna undervisningsform användes mindre klassrum för särskild undervisning och förhör. Förhörs- och lärarrum låg i samma korridor, nära samlingssalen samlades medel för inköp av en orgel till samlingssalen. 30 Orgeln uppges ha kostat 1600 riksdaler och bekostades genom 514 riksdaler i frivilliga bidrag och resten insamlat genom konserter som skoleleverna genomfört inköptes av kommunalstyrelsen en tomt från Domkyrkan för att uppföra ett gymnastikhus. 31 Gymnastikbyggnaden stod färdig 17 oktober 1864, uppförd med plankstomme och reveterad fasad. 32 Vid 1800-talets slut fick skolan elektrisk belysning. I juni 1895 erhölls ett kostnadsanbud från Allmänna Svenska Elektriska Aktiebolaget i Västerås på elektrisk belysningsanläggning för högre allmänna läroverket i Västerås. 33 I september skrevs sedan kontrakt Gaslysningsaktiebolaget i Västerås för leverans av elektrisk ström. 34 I slutet av 1890-talet blev bygganden för trångbodd för skolverksamheten. De två små klassrummen till vänster om porten på bottenvåningen användes som fysik- och kemisal, ett stort klassrum på nedre botten i nord östra hörnet som teckningssal. Behov fanns av arton klassrum, men det fanns endast elva tillgängliga, varav fyra hade vunnits genom att två större klassrum på byggnadens gavlar hade delats. År 1899 läste fyra klasser samtidigt i samlingssalen och fyra i dåvarande gymnastiksalen. Enligt årsredogörelsen 1900 skedde ventilationen av läsrum genom dörrarna vilka fick stå öppna under lektionerna. Fotografering utanför skolan, i skuggan av domkyrkan. Gamla annexet är ännu inte uppfört, på denna plats ligger fortfarande låg trähusbebyggelse för ett lektorsboställe. Framför skolan finns gräsmattor och sandgångar. Foto: VLM arkiv. 28 Stenström. 29 Kristenson s Excerpt av kollegieprotokoll , stadsarkivet, Rudbeckianska arkivet G VI:1. 31 Excerpt av kollegieprotokoll 1863, stadsarkivet, Rudbeckianska arkivet G VI:1. 32 Stenström. 33 Stadsarkivet Rudbeckianska skolans arkiv, G IV:1, anbud daterat 12 juni Stadsarkivet Rudbeckianska skolans arkiv, G IV:1, kontrakt daterat 1 sept

13 11

14 De naturvetenskapliga ämnena får allt större betydelse År 1899 uppkom återigen en ny byggnadsfråga. Utrymmet i läroverksbyggnaden var så begränsad att skolan tagit till samlingssalen som ordinarie klassrum. 35 Situationen förvärrades ytterligare av att reallinjen utökades, och i och med läsåret var fullständig. Med anledning av denna lokalbrist fick Erik Hahr i uppgift att rita ett förslag till påbyggnad av en tredje våning på byggnaden. Förslaget godkändes av Överintententämbetet men medel saknades och projektet kunde inte genomföras. Slutligen åtog sig stadsfullmäktige att anskaffa och för framtiden underhålla de för utsträckning af undervisningen vid läroverket i Västerås t.o.m. sjunde klassen å reallinjen och för upprättande af nödiga parallellafdelningar tillräckliga och ändamålsenliga lokaler. Förslaget om påbyggnad av den gamla huvudbyggnaden övergavs och istället upprättades nybyggnadsritningar till ett annex (gamla annexet) av arkitekten Magnus Dahlander 36 från Örebro. Annexbyggnaden innehöll fysisk lärosal med apparatrum, kemiskt laboratorium och lärosal i kemi samt vaktmästarbostad, rektorns ämbetsrum, naturalhistorisk lärosal och naturalhistoriskt museum., geografisk lärosal och ritsal med skuggrum. Dahlanders annex kunde invigas den 5 november Läroverkets rektor Peter Bagge var noggrann med att i sitt invigningstal framhålla värdet av att byggnaden kommit till stånd, för att uppfylla kraven i den nya skolordning som skulle träda i kraft Läroverket år 1903, i bakgrunden syns det pågående uppförandet av det gamla annexet. Läroverken var på många sätt en i första hand manlig värld där pojkarna skulle fostras till män. I gymnastiken ingick därför vapenövningar vilket bl.a. framgår av denna bild. Läroverket hade under år 1902 även fått medel från Kungl Majt som skulle utbetalas till Västerås Skarpskytteförening för att skolans elever skulle få tillgång till föreningens skjutbana på östra utmarken 1. Före renoveringen av skolan lär det även ha funnits en skjutbana på skolans vind. Foto: VLM arkiv. Byggnaden har tidigare haft en färgställning med mörkare fönsterbågar, troligen samma som dörrpartiet. På denna bild syns att även stucken över dörromfattningen är målad med en mörk oljefärg. Foto: VLM arkiv 35 Kallstenius. 36 Har i Västerås även ritat exempelvis Officershuset. 37 VLT 8 nov

15 Även huvudbyggnaden hade under samma tid genomgått en grundlig reparation. Alla dåvarande tolv rummen på bottenvåningen blev klassrum i och med ombyggnaden. 38 Entreprenaden sköttes av byggnadsfirman Malmberg och Karlberg. 39 Enligt kontraktet skulle hela den gamla huvudbyggnaden renoveras. I entrén tillkom nuvarande svängdörrsparti i jugendstil, väggarna skulle marmoreras och taket vattrivas och limfärgas. I östra tamburen skulle bland annat väggarna oljefärgsmålas (troligen nedre delen) och limfärgas (troligen övre delen). Det fanns här även vedlårar som skulle lagas. I ritsalen skulle väggpanelerna och dörren målas med ekimitation och väggarna i övrigt oljefärgsmålas. Taket skulle vattrivas och målas med limfärg. På samma sätt tycks övriga klassrum ha tänkts behandlats. Det framgår dock av ett tillägg till kontraktet att man inte lät utföra ekimitationen i klassrummen utan istället genomförde en annan dekoration. I samlingssalen målades taket med en ekimitation med detaljer i guldbrons. Väggarna oljemålades med marmorimitation. Även dörrarna tycks ha haft detaljer i guldbrons. En av kollegiet föreslagen förflyttning av kollegierummet, som var golvkallt, kom inte till stånd då utan först Inre dekorering, särskilt marmormålning i vestibul och samlingsrum utfördes av fröken Hahr 40 och arkitekt Hahr. Spår av denna dekorering finns i anslutning till vindstrappan. T.v: Spår av jugenddekorering i anslutning till vindstrappan. Foto: Helén Sjökvist T.h: Spår av äldre färgsättning över musiksalens nedsänkta tak. Foto: Helén Sjökvist Den nya läroverksstadgan 1905 innebar bland annat att ansvaret för skolorna helt övergick från den kyrkliga organisationen till den borgerliga kommunen. 41 Ytterligare nya krav ställdes på de naturvetenskapliga disciplinerna vilket skapade behov av anpassade lokaler. År 1908 måste skolans ledning återigen vända sig till stadens myndigheter. 42 Huvudbyggnadens grund ansågs för dålig för en påbyggnad och Erik Hahr, som nu blivit stadsarkitekt, fick i uppdrag att rita ett nytt annex. 43 Erik Hahr ritade såväl det nya annexet som det samtidigt tillkommande biblioteket, i en nationalromantisk arkitektur med småspröjsade fönster och branta, tegeltäckta takfall. Byggnaden togs i bruk 1915 och innehöll förutom klassrum även lokaler för fysik och kemi, samt ritsalar. 44 Biblioteksbyggnaden bekostades till en stor del av stiftets byggnadskassa och inreddes på Västerås stads bekostnad. Byggnaden uppfördes i ett särskilt känsligt läge i direkt 38 Stenström 39 Kontrakt och tillägg till kontrakt. 40 Fröken Hahr bör syfta på Erik Hahrs syster Clara (f. 1871). Hon dekorerade även bl.a. Fryxellska skolan vid uppförandet Richardsson s Kallstenius 43 Kallstenius s Drakenberg s

16 anslutning domkapitelhuset och biskopsgården. Erik Hahrs intention var att få den tillkommande byggnaden att harmonisera med domkapitelhuset var biblioteksbyggnaden färdig och boksamlingarna till stifts- och gymnasiebiblioteket kunde flyttas från sin tidigare plats i den gamla huvudbyggnadens övervåning. T.v: Teckningssalen i huvudbyggnaden senast På väggarna syns de ekådrade bröstpaneler, indelade med ramverk, som fanns under fönstren. Foto: VLM arkiv. t.h: Läroverkskollegiet vid 1900-talets början. Kollegierummet var placerat rakt fram från trapphuset, på övre våningen. Foto: VLM arkiv ; Skolans expansion och förvandling till samläroverk I årsredogörelsen från 1920 skriver rektorn att såväl gymnastikhuset som den gamla huvudbyggnaden är i dåligt skick. 45 År 1921 beslutade så stadsfullmäktige att anslå medel för att restaurera läroverkets huvudbyggnad, samt för att uppföra en ny gymnastiksal. 46 Den gamla gymnastiksalen var då otillräcklig, omodern och i dåligt skick. År genomfördes en reparation av huvudbyggnaden inför det stundande 300- års jubileet. 47 Det gamla biblioteket delades till en musiksal och ett klassrum med tambur. Möjligen var det i detta sammanhang som taket sänktes. Kollegierummet flyttades till gamla museet och man fick ett rymligare och mera inbjudande samlingsrum för lärarna. 48. Ett litet klassrum bredvid ändrades till kapprum med toaletter för lärarna. 49 Rektorsexpeditionen försågs med kassavalv. Av det gamla kollegierummet avdelades en del av som väntrum för rektorsexpeditionen, resten lades till det lilla klassrummet öster därom. Ingången till samlingssalen vidgades. Två små klassrum på nedre botten till vänster om porten slogs samman till ett. Man skapade även några materialrum. Centralvärme drogs in i huvudbyggnaden, vilket man från kollegiet efterfrågat redan år 1900 men i årsredogörelsen meddelas att flertalet kakelugnar i huvudbyggnaden omsatts eller reparerats. 50 Den ventilation som tidigare skett genom kakelugnsventilerna ersattes dock inte med någon annan form av ventilation. Huvudbyggnaden nymålades även såväl in- som utvändigt. På 1920-talet flyttades även podiet i samlingssalen till norra kortväggen och de fasta långbänkarna med klaffar för skrivning vreds ett kvarts varv Stenström 46 Drakenberg s Stenström 48 Kallstenius s Stenström 50 Stenström 51 VLT 10 augusti

17 De anslagna medlen gick dock åt till restaureringen av läroverket, och inte förrän 1928 börjar man uppföra gymnastiksalen. 52 Gymnastikbyggnaden är även den ritad av Erik Hahr och stod klar Det anses vara Hahrs mest antikinspirerade byggnad och är ritad i en utpräglad klassicism. Elevantalet ökade ständigt och år 1924 anmälde rektorn till stadens myndigheter att samlingssalen var olidligt trång. 53 Utbildningsväsendet i staden utökades under perioden och 1919 hade Tekniska skolan vid Kopparbergsvägen invigts. Denna inrymde Statens elektrotekniska fackskola, Västerås stads verkstadsskola och stadens lärlings- och yrkesskolor. 54 Genom 1927 års skolreform skapades den så kallade differentierade gymnasieskolan. 55 Detta innebar en ökad valfrihet för eleverna. Ett antal ämnen var fortfarande obligatoriska på latin- respektive reallinjen och däröver valdes tillvalsämnen efter ett visst kombinationssystem. Detta ställde självfallet krav även på ett ökat antal klassrum. År 1927 öppnades de statliga läroverk för flickor på samma villkor som för pojkar. 56 Redan i juni 1926 framställdes dock en motion i Västerås stadsfullmäktige om att frågan gällande flickors rätt till inträde vid högre allmänna läroverkets gymnasium i Västerås skulle utredas. 57 En utredning genomfördes, där allt från psykologiska och hygieniska skäl till lokalbrist angavs som orsak till att man istället borde bygga ett separat flickläroverk. Stadsfullmäktige beslöt dock i juni 1928 att provisoriskt låta flickor studera på gymnasiet vid högre allmänna läroverket, till dess ett flickläroverk byggts. Den 25 augusti 1928 kom den första anhållan från en flicka, vid namn Ingrid Almgren, om att få börja i läroverkets latinlinjes fjärde ring. Från och med läsåret omvandlades så läroverket till ett samläroverk. Detta beslut orsakade en ökning av antalet elever på läroverket. Antalet flickor på gymnasiet i Västerås ökade från fem år 1928 till fyrtiofem år Framförallt sökte sig flickorna till latinringen framför reallinjen. Realexamen i maj Efter omvandlingen till samläroverk 1932 ökade antalet flickor på skolan i snabb takt. VLM arkiv A: Drakenberg s Stenström 54 Drakenberg 1962 s Richardsson s Sörensen s Sörensen s Sörensen s

18 T.v: Samlingssalen efter ommöbleringen på 1920-talet. De gamla bänkarna har vridits ett kvarts varv. Foto: VLM arkiv. T.h: Huvudbyggnadens norra sida. I bildens mitt skymtar ett utedass. Foto: Västerås stads bildarkiv bild nr ; Riva eller bevara? Elevantalet på skolan ökade stadigt efter samläroverksreformen. Från att ha haft 651 elever 1933 hade antalet ökat till 831 år Av dessa elever tillhörde en stor del realskolan medan gymnasiet stod för strax över 200-elever. Redan 1935 hade Erik Hahr fått i uppdrag att rita ett förslag till tillbyggnad av gamla huvudbyggnaden. 60 Förslaget möttes dock av stark kritik från kollegiet. Den 25 jan 1935 inspekterades även läroverket av undervisningsrådet Wallin som framhöll att lokalerna var otillräckliga och hade många brister, golven i många rum var i dåligt skick och var ohygieniska, uppvärmningsförhållandena i seminariebyggnaden var inte tillfredsställande o.s.v. 61 Under 1940-talet höjdes röster för att riva de gamla läroverksbyggnaderna för att möta nya krav. Visst underhållssarbete genomfördes dock även på den gamla huvudbyggnaden. År 1942 iordningställdes huvudbyggnadens källare till skyddsrum. 62 Huvudbyggnadens tak reparerades, nya fönster insattes i hela huvudbyggnaden, golven slipades och fernissades, väggarna rengjordes och blev till stora delar ommålade. Lektor Martin Nylund vid Rudbeckianska skolan skrev 1946 att: Den viktigaste händelsen under senare år var läroverkets ombildning till samläroverk genom Kungl. Beslut den 19 aug Detta har medfört en stor ökning av elevantalet, något som i sin tur på nytt gjort en byggnadsfråga aktuell. Av allt att döma måste det vackra, för gamla elever så kära läroverkshuset rivas och lämna plats för ett större, mera tidsenligt skolhuskomplex. 63 Befolkningen i staden ökade alltmer och 1949 hade man invånare och låg storleksmässigt på plats sex bland Sveriges städer Grane s Stenström 61 Stenström 62 Stenström 63 Nylund s Drakenberg 1962 s

19 Stadsarkitekten Sven Ahlbom hävdade att: de nuvarande lokaliteterna för Sveriges äldsta gymnasium har tjänat ut. Röster har inte saknats för en restaurering av nuvarande byggnaderna för att behålla det som är»gammalt och fornt«, men för mig synes det vara tomten i domkyrkans hägn, som är traditionsmättat värdefull, inte själva byggnaderna. 65 En av dem som företrädde bevarandekrafterna var arkitekten och teknikläraren Arvid Grane. I sin skrift Det Västerås som går från 1946, gick han till angrepp mot stadsarkitekt Ahlboms förslag att ersätta de gamla läroverksbyggnaderna med en funkislänga. Istället menade han att de billiga trähusen på Kyrkbacken borde rivas och därefter kunde en ny läroverksbyggnad uppföras där. 66 Grane menade att de flesta Västeråsare delade hans åsikt att det vore slöseri att riva de gamla läroverksbyggnaderna. Så småningom kom det att bli en nybyggnad inom skolområdet som blev lösningen på de i nästan 20 år utredda lokalproblemen. 67 Den nya Hallskolan ritades av Sven Ahlbom och stod klar Året efter startades för övrigt även Handelsgymnasiet i Västerås 68. På övre bilden syns Ahlboms förslag till nybyggnation. Ur: Grane På bilden till vänster från tidigt 1940-tal syns bland annat den dåvarande riksantikvarien Olsson, stadsarkitekten Sven Ahlbom och landsantikvarien Sven Drakenberg samt skolans rektor Johansson, diskuterandes bevarandemöjligheterna. Foto: VLM arkiv 65 Ahlbom s Grane s Drakenberg 1962 s Carlforsska gymnasiet har sin grund i den dåvarande högre folkskolan; fyraåriga praktiska mellanskolan; , och praktiska realskolan;

20 1960 Det moderna gymnasiet Under 1950-talet började en nioårig enhetsskola i stället för realskola diskuteras i regering och departement. Västerås stads skoldelegation lämnade sitt yttrande med följande motivering: "kollegiet är negativt till nioårig enhetsskola som visserligen innebär en synnerligen önskvärd breddning av landets undervisning men samtidigt medför en avtrubbning av toppen på kunskapsstandarden." 69 Beslutet kom 1962 och detta innebar en genomgripande förändring för hela utbildningssystemet. 70 Man skapade en nioårig, obligatorisk skola där de tidigare skolformerna samlades genomfördes sedan den reform som gjorde att olika skolformer på gymnasiet fördes samman till en enhetlig gymnasieskola. 71 I denna skulle även de tidigare yrkesskolorna komma att ingå. En genomgripande renovering av den gamla huvudbyggnaden på Rudbeckianska skolan, klar 1971, genomfördes under ledning av Sven Ahlbom. 72 Stora trappan försågs med nya trappstenar. Alla golv i övrigt i byggnaden lades om. I korridorerna lades svart-vitrutiga plastgolv. Väggarna och dörrarna målades i grått och ljusbrunt och man tog fram stilriktiga paneler och speglar. I entrén murades öppningar igen så att endast en dörr ledde till innerkorridoren och den nedre trappan. Korridorvalven bevarades, men vissa halvväggar murades till, så att korridoren skulle kunna fungera som uppehållsrum för eleverna. Fler toaletter inrättadese i norra delen av byggnaden. För brandsäkerheten sattes självstängande glasdörrar in mellan korridorerna och entrén. Reservutgången från aulan löstes genom införandet av en järntrappa från ett angränsande materialrum direkt ned till Skolgatan. Ahlbom lät vid denna renovering återföra podiet till sin ursprungliga plats på långväggens mitt, men gjorde det mindre än ursprungligen,. Genom denna förändring kunde fönster, vilka varit igensatta med masonite under den tid podiet var placerat på norra väggen, åter tas upp. Lösa kopplingsbara stolar sattes in i aulan för att få en mer flexibel användning. För allmänljuset inköptes i samband med renoveringen två kristallkronor från Fiholm. Man önskade även ta bort orgeln från aulan eftersom morgonbönen var avskaffad. I hela skolan installerades även mekanisk ventilation. Verksamheten vid Rudbeckianska skolan idag Antalet elever på skolan under läsåret 2006/2007 är runt och man har cirka 130 medarbetare. 73 På skolan finns följande utbildningar: barn- och fritidsprogrammet, naturvetenskapsprogrammet, samhällsvetenskapsprogrammet, estetiska programmet med inriktning bild och form, introduktionsprogram för invandrare, ett program där eleverna läser både naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga ämnen samt yrkes- IV Barn och fritid, vilket är ett individuellt program med en stor del arbetsplatsförlagd utbildning. Programmen finns även i vissa fall med skilda profiler. Gamla huvudbyggnaden inrymmer aula, musiksal, institutioner för språk och institutionen för barn- och fritidsämnen. Gamla annexet inrymmer dramasal, skolbibliotek och institution för samhällskunskap och psykologi. Nya annexet inrymmer elevuppehållsrum, institutioner för svenska, historia, religion och filosofi samt lässtudio. I Hallskolan, som idag fungerar som huvudbyggnad på skolan, finns cafeteria och restaurang, elevrådets expedition, ljushallen, vaktmästeri, datasalar, fritidsledare och Skol-IF, salar för bild och form, elev- och rektorsexpedition, 69 Wibeck 70 Richardsson s Richardsson s VLT

Nya textilförvaringsskåp - Lundby och Kärrbo kyrkor

Nya textilförvaringsskåp - Lundby och Kärrbo kyrkor Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2010:6 Nya textilförvaringsskåp - Lundby och Kärrbo kyrkor Antikvarisk kontroll Kanik-Lundby 2:2 Lundby socken Västmanland Boel Melin Nya textilförvaringsskåp Lundby

Läs mer

Bergs kyrka. Underhållsåtgärder på klockstapel och fönster. Antikvarisk kontroll. Bergs prästgård 2:1 Bergs socken Västmanland.

Bergs kyrka. Underhållsåtgärder på klockstapel och fönster. Antikvarisk kontroll. Bergs prästgård 2:1 Bergs socken Västmanland. Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2008:65 Bergs kyrka Underhållsåtgärder på klockstapel och fönster Antikvarisk kontroll Bergs prästgård 2:1 Bergs socken Västmanland Helén Sjökvist Bergs kyrka Underhållsåtgärder

Läs mer

En grafisk översikt över skolsystemets utveckling

En grafisk översikt över skolsystemets utveckling En grafisk översikt över skolsystemets utveckling I denna presentation ges en grafisk beskrivning av det svenska utbildningssystemets utveckling från 1807 till 1994. Syftet med denna överblick är att ge

Läs mer

ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE

ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE Gävle kommun Samhällsbyggnadsavdelningen Att: Lena Boox 801 84 Gävle ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE Undertecknad har anlitats som antikvarisk sakkunnig i samband med

Läs mer

VERKSTADSBYGGNAD, FRANKSSONS SÅG

VERKSTADSBYGGNAD, FRANKSSONS SÅG Rapport Länsmuseet Gävleborg 2012:01 VERKSTADSBYGGNAD, FRANKSSONS SÅG Dokumentation inför rivning Gäveränge 1:63 Ockelbo socken Ockelbo kommun Gästrikland 2011 Anna Larsdotter Länsmuseet Gävleborgs rapportserie

Läs mer

Byggnadsdokumentation Akademiska sjukhuset, byggnad T1 F.d. sjuksköterske- och elevhem

Byggnadsdokumentation Akademiska sjukhuset, byggnad T1 F.d. sjuksköterske- och elevhem Byggnadsdokumentation Akademiska sjukhuset, byggnad T1 F.d. sjuksköterske- och elevhem Johan Dellbeck(text) Olle Norling (foto) september 2001 Akademiska sjukhuset i Uppsala Byggnad T1, f.d. sjuksköterske-

Läs mer

Gimmersta. Miljö. Gimmersta, Katrineholms kommun 87

Gimmersta. Miljö. Gimmersta, Katrineholms kommun 87 Gimmersta, Katrineholms kommun 87 orangeriet vid gimmersta sett från sydost med sjön öljaren i bakgrunden. gimmersta 1:8, julita socken, katrineholms kommun. Gimmersta nedan t h: flygbild över gimmersta

Läs mer

Norr Hårsbäcks fd missonshus

Norr Hårsbäcks fd missonshus Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2006:12 Norr Hårsbäcks fd missonshus Fönstrerrenovering 2005 Antikvarisk kontroll Norr Hårsbäck 1:10 Västerlövsta socken Uppland Helén Sjökvist Innehåll Inledning...

Läs mer

Sundinska huset i Västerås

Sundinska huset i Västerås Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2008:79 Sundinska huset i Västerås - fönsterrenovering 2008 Antikvarisk kontroll Kvarteret Lovisa 3 Västerås domkyrkoförsamling Västmanland Helén Sjökvist Sundinska huset

Läs mer

Hallsbergs sockenkyrka

Hallsbergs sockenkyrka Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2008:57 Hallsbergs sockenkyrka Schaktningsövervakning Hallsbergs kyrka Hallsbergs socken Närke Ulf Alström Innehållsförteckning Inledning... 1 Bakgrund... 1 Målsättning...

Läs mer

Göksholms slott Stora Mellösa socken, Örebro kommun, Närke Ommålning/renovering fönster 2008-2009 Charlott Torgén Örebro läns museum Rapport 2009:5

Göksholms slott Stora Mellösa socken, Örebro kommun, Närke Ommålning/renovering fönster 2008-2009 Charlott Torgén Örebro läns museum Rapport 2009:5 Göksholms slott Stora Mellösa socken, Örebro kommun, Närke Ommålning/renovering fönster 2008-2009 Charlott Torgén Örebro läns museum Rapport 2009:5 INLEDNING... 3 Administrativa uppgifter... 3 BYGGNADSBESKRIVNING...

Läs mer

FLUNDRARP 1:46 HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN ANTIKVARISK FÖRBESIKTNING 2015 RENOVERING AV F.D. POSTHUSET TILL BOSTADHUS RANBY TEXT & KULTURMILJÖ

FLUNDRARP 1:46 HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN ANTIKVARISK FÖRBESIKTNING 2015 RENOVERING AV F.D. POSTHUSET TILL BOSTADHUS RANBY TEXT & KULTURMILJÖ FLUNDRARP 1:46 HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN ANTIKVARISK FÖRBESIKTNING 2015 RENOVERING AV F.D. POSTHUSET TILL BOSTADHUS RANBY TEXT & KULTURMILJÖ Innehåll Medverkande... 2 Bakgrund och omfattning... 2 Planerade

Läs mer

Tunaskolan. Dokumentation inför ombyggnation till bostäder. Dokumentation. Kv Katedern 17 Hallstahammars socken Västmanlands län.

Tunaskolan. Dokumentation inför ombyggnation till bostäder. Dokumentation. Kv Katedern 17 Hallstahammars socken Västmanlands län. Västmanlands läns museum Kulturmiljö Rapport B 2010:B2 Tunaskolan Dokumentation inför ombyggnation till bostäder Dokumentation Kv Katedern 17 Hallstahammars socken Västmanlands län Ia Manbo Tunaskolan

Läs mer

Byggnadsminnesförklaring av Casselska huset, kv Mercurius 11, Gustav Adolfs församling, Sundsvalls kommun

Byggnadsminnesförklaring av Casselska huset, kv Mercurius 11, Gustav Adolfs församling, Sundsvalls kommun Beslut 1(4) 2008-01-17 Dnr 432-18180-06 Delgivningskvitto Byggnadsminnesförklaring av Casselska huset, kv Mercurius 11, Gustav Adolfs församling, Sundsvalls kommun BESLUT Länsstyrelsen förklarar Casselska

Läs mer

Handläggare Datum Ärendebeteckning Emil Stille

Handläggare Datum Ärendebeteckning Emil Stille Handläggare Datum Ärendebeteckning Emil Stille 2016-08-11 2016-2694 Samhällsbyggnadsnämnden YTTRANDE Fastighet: Svensknabben 3 Fastighetens adress: Svensknabbevägen 24 Sökande: i Am Home Projektutveckling

Läs mer

Norrby kyrka. Omläggning av kyrkogårdsmur och trappa. Antikvarisk kontroll. Sala Norrby prästgård 1:2 Norrby socken Uppland.

Norrby kyrka. Omläggning av kyrkogårdsmur och trappa. Antikvarisk kontroll. Sala Norrby prästgård 1:2 Norrby socken Uppland. Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2007:18 Norrby kyrka Omläggning av kyrkogårdsmur och trappa Antikvarisk kontroll Sala Norrby prästgård 1:2 Norrby socken Uppland Helén Sjökvist Innehållsförteckning Inledning...1

Läs mer

Göta hovrätt Ämbetsbyggnaden F003002

Göta hovrätt Ämbetsbyggnaden F003002 Göta hovrätt Ämbetsbyggnaden F003002 Antikvarisk medverkan i samband med invändiga förändringar Jönköpings stad i Jönköpings kommun, Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2014:14 Anders

Läs mer

Östanå herrgård. Antikvarisk medverkan i samband med ommålning av de inre flyglarna, Gränna socken i Jönköpings kommun, Jönköpings län

Östanå herrgård. Antikvarisk medverkan i samband med ommålning av de inre flyglarna, Gränna socken i Jönköpings kommun, Jönköpings län Östanå herrgård Antikvarisk medverkan i samband med ommålning av de inre flyglarna, Gränna socken i Jönköpings kommun, Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2013:31 Margareta Olsson

Läs mer

Björskogs kyrka. Renovering av fönster 2009. Antikvarisk rapport. Björskogs prästgård 4:8 Björskogs socken Västmanland

Björskogs kyrka. Renovering av fönster 2009. Antikvarisk rapport. Björskogs prästgård 4:8 Björskogs socken Västmanland Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2010:35 Björskogs kyrka Renovering av fönster 2009 Antikvarisk rapport Björskogs prästgård 4:8 Björskogs socken Västmanland Anna Güthlein Boel Melin Helén Sjökvist Björskogs

Läs mer

Laxbrogatan 7, Sternerska huset

Laxbrogatan 7, Sternerska huset Laxbrogatan 7, Sternerska huset Kopparberg 1:9, Ljusnarsbergs socken, Ljusnarsbergs kommun, Västmanland Restaurering av fönster och dörr, år 2006-2007 Charlott Hansen Mia Jungskär Örebro läns museum Rapport

Läs mer

Officershuset i Västerås - Förslag till hänsynstagande till kulturvärden vid ombyggnad

Officershuset i Västerås - Förslag till hänsynstagande till kulturvärden vid ombyggnad Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2007:23 Officershuset i Västerås - Förslag till hänsynstagande till kulturvärden vid ombyggnad Antikvarisk förstudie Kvarteret Lothar 3 Västerås domkyrkoförsamling Västmanland

Läs mer

Norrby kyrka. Isolering av vindsbjälklag. Antikvarisk kontroll. Norrby klockargård 1:3 Norrby socken Uppland. Helén Sjökvist

Norrby kyrka. Isolering av vindsbjälklag. Antikvarisk kontroll. Norrby klockargård 1:3 Norrby socken Uppland. Helén Sjökvist Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2008:71 Norrby kyrka Isolering av vindsbjälklag Antikvarisk kontroll Norrby klockargård 1:3 Norrby socken Uppland Helén Sjökvist Innehållsförteckning Inledning... 1 Historisk

Läs mer

Järnvägsstationen i Kopparberg

Järnvägsstationen i Kopparberg Järnvägsstationen i Kopparberg Herrhagen 1:33, Ljusnarsbergs socken och kommun, Västmanland Restaureringsarbeten 2008-2009 Charlott Torgén Charlotta Hagberg Örebro läns museum Rapport 2008:26 2 Innehållsförteckning

Läs mer

Munktorps kyrka. Nytt förrådsutrymme. Antikvarisk rapport. Munktorps prästgård 1:71 Munktorps socken Köpings kommun Västmanland.

Munktorps kyrka. Nytt förrådsutrymme. Antikvarisk rapport. Munktorps prästgård 1:71 Munktorps socken Köpings kommun Västmanland. Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2013:8 Munktorps kyrka Nytt förrådsutrymme Antikvarisk rapport Munktorps prästgård 1:71 Munktorps socken Köpings kommun Västmanland Helén Sjökvist Munktorps kyrka Nytt

Läs mer

Detaljplan för kv Munken, del av, Uppsala kommun

Detaljplan för kv Munken, del av, Uppsala kommun KONTORET FÖR SAMHÄLLSUTVECKLING Handläggare Datum Diarienummer Brita Christiansen 2012-01-30 2012/20181-1 fd diarienummer: PLA 11/20039-1 Tjänsteskrivelse Planbesked Plan- och byggnadsnämnden Detaljplan

Läs mer

Loge i Tuna. Restaurering inom ramen för Länsstyrelsens stöd till utvald miljö. Antikvarisk rapport. Dingtuna Tuna 1:7 Dingtuna socken Västmanland

Loge i Tuna. Restaurering inom ramen för Länsstyrelsens stöd till utvald miljö. Antikvarisk rapport. Dingtuna Tuna 1:7 Dingtuna socken Västmanland Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2011:7 Loge i Tuna Restaurering inom ramen för Länsstyrelsens stöd till utvald miljö Antikvarisk rapport Dingtuna Tuna 1:7 Dingtuna socken Västmanland Helén Sjökvist

Läs mer

Crugska gården i Arboga

Crugska gården i Arboga Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2012:57 Crugska gården i Arboga Geotekniska provborrningar i gårdsmiljö Arkeologisk antikvarisk kontroll Fornlämning Arboga 34:1 Fältskären 2 Arboga stadsförsamling Västmanlands

Läs mer

DET MODERNA KULTURARVET PÅ NOLASKOLAN. Ett 28:26 projekt inom Länsstyrelsen Västernorrlands informationskampanj Efterkrigstidens miljöer och minnen

DET MODERNA KULTURARVET PÅ NOLASKOLAN. Ett 28:26 projekt inom Länsstyrelsen Västernorrlands informationskampanj Efterkrigstidens miljöer och minnen DET MODERNA KULTURARVET PÅ NOLASKOLAN Ett 28:26 projekt inom Länsstyrelsen Västernorrlands informationskampanj Efterkrigstidens miljöer och minnen Foto: Ilona Linder. Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens

Läs mer

Tomteboda stationshus

Tomteboda stationshus Tomteboda stationshus Antikvarisk kontroll vid rivning, Tomteboda stationshus, Solna socken, Solna kommun, Uppland Kersti Lilja Rapport 2006:17 Tomteboda stationshus Antikvarisk kontroll vid rivning, Tomteboda

Läs mer

Alnö gravkapell Alnö socken, Sundsvalls kommun

Alnö gravkapell Alnö socken, Sundsvalls kommun Alnö gravkapell Alnö socken, Sundsvalls kommun TILLBYGGNAD AV GRAVKAPPELLET Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr. 2003:19 Anette Lund Innehåll Sida INLEDNING 3 BESKRIVNING OCH HISTORIK

Läs mer

DOKUMENTATION AV KV LYCKAN, STORGATAN 40, SUNDSVALLS KOMMUN.

DOKUMENTATION AV KV LYCKAN, STORGATAN 40, SUNDSVALLS KOMMUN. Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningen Rapport nr 2005:23 Anette Lund/Lars-Erik Sjögren DOKUMENTATION AV KV LYCKAN, STORGATAN 40, SUNDSVALLS KOMMUN. INNEHÅLL Bakgrund...3 Bygglovarkiv Sundsvalls

Läs mer

Västerfärnebo kyrka. Renovering och nytillverkning av lanterninfönster. Antikvarisk kontroll. Färnebo Klockargård 2:1 Västerfärnebo socken Västmanland

Västerfärnebo kyrka. Renovering och nytillverkning av lanterninfönster. Antikvarisk kontroll. Färnebo Klockargård 2:1 Västerfärnebo socken Västmanland Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2007:20 Västerfärnebo kyrka Renovering och nytillverkning av lanterninfönster Antikvarisk kontroll Färnebo Klockargård 2:1 Västerfärnebo socken Västmanland Helén Sjökvist

Läs mer

KULTURHISTORISK BEDÖMNING TIERP 24:4 DP 1010 KV LEJONET

KULTURHISTORISK BEDÖMNING TIERP 24:4 DP 1010 KV LEJONET 1(7) Dokumentnamn Kulturhistorisk bedömning Datum 2015-10-27 KULTURHISTORISK BEDÖMNING TIERP 24:4 DP 1010 KV LEJONET Förslag i sammanfattning Kommunantikvarien föreslår att: Huvudbyggnaden och komplementbyggnaden

Läs mer

klassisk vinterskrud villa i belysning heta kaxigt i färg lys upp din trädgård arkitektritat på landet renoveringstips skapa egna grupper

klassisk vinterskrud villa i belysning heta kaxigt i färg lys upp din trädgård arkitektritat på landet renoveringstips skapa egna grupper FÖR DIG SOM SKA BYGGA om OCH RENOVERA! VÅRT NYA HUS Nr.12 2012 belysning lys upp din trädgård teveprofilen Andrea engsäll inreder med detaljer vinterväxter skapa egna grupper 14 heta kaminer GÖR om köket

Läs mer

Norrby kyrka. Utvändig renovering av kyrktorn. Antikvarisk kontroll. Norrby kyrka Norrby socken Västerås stift Uppland.

Norrby kyrka. Utvändig renovering av kyrktorn. Antikvarisk kontroll. Norrby kyrka Norrby socken Västerås stift Uppland. Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2009:56 Norrby kyrka Utvändig renovering av kyrktorn Antikvarisk kontroll Norrby kyrka Norrby socken Västerås stift Uppland Anna Güthlein Norrby kyrka Utvändig renovering

Läs mer

DOKUMENTATIONSRAPPORT --.-. 3' "..~~ '". II KVTULLEN2 1992:6 ... HARNOSANDSSTAD HÄRNÖSANDS KOMMUN LÄNSMUSEET MURBERGET. . o

DOKUMENTATIONSRAPPORT --.-. 3' ..~~ '. II KVTULLEN2 1992:6 ... HARNOSANDSSTAD HÄRNÖSANDS KOMMUN LÄNSMUSEET MURBERGET. . o DOKUMENTATIONSRAPPORT --.-. 3' "..~~ '". II KVTULLEN2 1992:6.... HARNOSANDSSTAD HÄRNÖSANDS KOMMUN LÄNSMUSEET MURBERGET. o AVD. FOR KULTURMILJOVARD HJORDIS EK SETH JANSSON INLEDNING Enligt byggnadsnämndens

Läs mer

Lindöskolan i Kalmar

Lindöskolan i Kalmar Lindöskolan i Kalmar Bebyggelsehistorisk utredning Gäddan 1, Kalmar stad och kommun, Kalmar län, Småland Veronica Olofsson KALMAR LÄNS MUSEUM Byggnadsantikvarisk rapport november 2011 Lindöskolan i Kalmar

Läs mer

Gamla Sparbankshuset i Köping

Gamla Sparbankshuset i Köping Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2006:28 Gamla Sparbankshuset i Köping Renovering av exteriör och interiör Antikvarisk kontroll Kvarteret Brage 7 Köpings socken Västmanland Helén Sjökvist, Anders Eriksson

Läs mer

Ursvikens kyrka, Skellefteå kommun, Västerbottens län

Ursvikens kyrka, Skellefteå kommun, Västerbottens län Kulturhistoriska värdebeskrivningar över kyrkomiljöerna i Västerbottens län Ursvikens kyrka, Skellefteå kommun, Västerbottens län Kyrkomiljön Samhället Ursviken ligger vid Skellefteälvens utlopp ca 13

Läs mer

Kila kyrka. - ny läktarunderbyggnad. Antikvarisk kontroll. Kila prästgård 1:26 Kila Socken Västmanland. Helén Sjökvist

Kila kyrka. - ny läktarunderbyggnad. Antikvarisk kontroll. Kila prästgård 1:26 Kila Socken Västmanland. Helén Sjökvist Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2008:42 Kila kyrka - ny läktarunderbyggnad Antikvarisk kontroll Kila prästgård 1:26 Kila Socken Västmanland Helén Sjökvist Kila kyrka Ny läktarunderbyggnad Antikvarisk

Läs mer

Svedvi kyrka. Ommålning av plåttak samt ny textilförvaring. Antikvarisk rapport. Berga 4:21 Svedvi socken Hallstahammars kommun Västmanland

Svedvi kyrka. Ommålning av plåttak samt ny textilförvaring. Antikvarisk rapport. Berga 4:21 Svedvi socken Hallstahammars kommun Västmanland Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2012:1 Svedvi kyrka Ommålning av plåttak samt ny textilförvaring Antikvarisk rapport Berga 4:21 Svedvi socken Hallstahammars kommun Västmanland Helén Sjökvist Svedvi

Läs mer

Kräcklinge kyrka. Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning. Kräcklinge 10:1 Kräcklinge socken Närke.

Kräcklinge kyrka. Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning. Kräcklinge 10:1 Kräcklinge socken Närke. Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2009:5 Kräcklinge kyrka Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning Kräcklinge 10:1 Kräcklinge socken Närke Ulf Alström Kräcklinge kyrka Särskild

Läs mer

Den svenska gymnasieskolan

Den svenska gymnasieskolan Den svenska gymnasieskolan - intention och verklighet Föreläsning den 6 februari 2012 Lars Nohagen, Cesam Lars Nohagen 1 Tre föreläsningar Mån 6/2: Gymnasieskolan - intension och verklighet Mån 13/2: Bedömning

Läs mer

Museum för statens ostasiatiska samlingar staffan nilsson, Fil.dr i konstvetenskap, byggnadsantikvarie

Museum för statens ostasiatiska samlingar staffan nilsson, Fil.dr i konstvetenskap, byggnadsantikvarie Museum för statens ostasiatiska samlingar staffan nilsson, Fil.dr i konstvetenskap, byggnadsantikvarie Den fjärde september öppnade Östasiatiska museet efter att ha varit stängt för ombyggnad sedan augusti

Läs mer

Byggnadsminnesförklaring av F.d. Ridhuset på Karolinska skolan i Örebro, Kv Husaren 2, Olaus Petri församling, Örebro kommun, Närke, Örebro län

Byggnadsminnesförklaring av F.d. Ridhuset på Karolinska skolan i Örebro, Kv Husaren 2, Olaus Petri församling, Örebro kommun, Närke, Örebro län 1(4) BESLUT 2016-09-05 Dnr: 432-3745-2016 Raoul Hjärtström Direkt: 010-224 84 67 raoul.hjartstrom@lansstyrelsen.se Fax: 010-224 81 31 Futurum Fastigheter Pappersbruksallén 1 702 15 Örebro För kännedom

Läs mer

Ett brandskadat golv i Ramnäs kyrka

Ett brandskadat golv i Ramnäs kyrka Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2007:8 Ett brandskadat golv i Ramnäs kyrka En kompletterande undersökning Antikvarisk kontroll Ramnäs prästgård 2:1 Ramnäs socken Västmanland Ulf Alström Innehållsförteckning

Läs mer

Vasatornet. Kersti Lilja. Restaurering av tak, klocktorn och fönster

Vasatornet. Kersti Lilja. Restaurering av tak, klocktorn och fönster Restaurering av tak, klocktorn och fönster Vasatornet Antikvarisk kontroll, Rydboholm 2:1, Östra Ryds socken i Österåkers kommun, Uppland Kersti Lilja Rapport 2003:35 Box 6176 102 33 Stockholm Tel 08-690

Läs mer

Hässleby kyrka och begravningskapell

Hässleby kyrka och begravningskapell Hässleby kyrka och begravningskapell Antikvarisk medverkan i samband med utvändig målning. Hässleby socken i Eksjö kommun, Jönköpings län, Linköpings stift JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2014:48

Läs mer

Laila blandar. sina personliga favoriter

Laila blandar. sina personliga favoriter Laila blandar sina personliga favoriter Lite skandinavisk funkis och lite amerikansk villa, lite kitsch och lite gammaldags charm. När Laila Bagge Wahlgren och Niclas Wahlgren byggde sitt Trivselhus valde

Läs mer

Kulturmiljöstudie Fabriken 7 Samrådshandling Diarienummer: BN 2013/01862

Kulturmiljöstudie Fabriken 7 Samrådshandling Diarienummer: BN 2013/01862 1(6) Kulturmiljöstudie Fabriken 7 Diarienummer: BN 2013/01862 Datum: 2015-08-17 Handläggare: Lars Wendel för fastigheten FABRIKEN inom Centrala stan i Umeå kommun, Västerbottens län Flygfoto taget söderifrån.

Läs mer

Falköpings Bibliotek genom tiderna

Falköpings Bibliotek genom tiderna Första biblioteket i Silvénska huset på Storgatan Falköpings Bibliotek genom tiderna Biblioteket idag. Foto: bibliotekets arkiv Redan 1841 togs initiativet till det första lånebiblioteket i Falköping,

Läs mer

Viksjö gård (35) Beskrivning. Motiv för bevarande. Gällande bestämmelser och rekommendationer. Förslag till åtgärder. Kulturmiljöplan för Järfälla 65

Viksjö gård (35) Beskrivning. Motiv för bevarande. Gällande bestämmelser och rekommendationer. Förslag till åtgärder. Kulturmiljöplan för Järfälla 65 Viksjö gård (35) Namnet Viksjö, skrivet Vikhusum, finns omnämnt på en av runstenarna vid Jakobsbergs folkhögskola, som dateras till 1000-talet. Att gården är av förhistoriskt ursprung visas också av de

Läs mer

Byggnadsminnet Sala varmbadhus

Byggnadsminnet Sala varmbadhus Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2008:16 Byggnadsminnet Sala varmbadhus - mindre åtgärder 2007 Antikvarisk kontroll Kvarteret Täljstenen 1 Sala stadsförsamling Västmanland Helén Sjökvist Innehållsförteckning

Läs mer

Uppsala domkyrka. Domkyrko församling, Uppsala stad och kommun

Uppsala domkyrka. Domkyrko församling, Uppsala stad och kommun Uppsala domkyrka Domkyrko församling, Uppsala stad och kommun Ljussättning och fasadbelysning 2008 Antikvarisk kontrollrapport över utförda arbeten Johan Dellbeck December 2008 1 Omslagsbild: Domkyrkan

Läs mer

Fullerö säteri. Schaktning vid byggnadsminne. Antikvarisk kontroll. Fullerö 1:1 Västerås-Barkarö socken Västerås Kommun Västmanland

Fullerö säteri. Schaktning vid byggnadsminne. Antikvarisk kontroll. Fullerö 1:1 Västerås-Barkarö socken Västerås Kommun Västmanland Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2010:7 Fullerö säteri Schaktning vid byggnadsminne Antikvarisk kontroll Fullerö 1:1 Västerås-Barkarö socken Västerås Kommun Västmanland Anna Güthlein Boel Melin Fullerö

Läs mer

Ett dräneringsschakt inom kvarteret Gisle på Kyrkbacken i Västerås

Ett dräneringsschakt inom kvarteret Gisle på Kyrkbacken i Västerås Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2014:17 Ett dräneringsschakt inom kvarteret Gisle på Kyrkbacken i Västerås Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning Fornlämning Västerås 232:1 Kvarteret

Läs mer

Bergs kyrka. Ny textilförvaring. Antikvarisk rapport. Bergs prästgård 2:1 Bergs socken Hallstahammars kommun Västmanland.

Bergs kyrka. Ny textilförvaring. Antikvarisk rapport. Bergs prästgård 2:1 Bergs socken Hallstahammars kommun Västmanland. Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2012:7 Bergs kyrka Ny textilförvaring Antikvarisk rapport Bergs prästgård 2:1 Bergs socken Hallstahammars kommun Västmanland Helén Sjökvist Bergs kyrka Ny textilförvaring

Läs mer

Örserums skola. Antikvarisk medverkan i samband med byte av yttertak och takavvattningssystem. Gränna socken i Jönkäpings kommun, Jönköpings län.

Örserums skola. Antikvarisk medverkan i samband med byte av yttertak och takavvattningssystem. Gränna socken i Jönkäpings kommun, Jönköpings län. Örserums skola Antikvarisk medverkan i samband med byte av yttertak och takavvattningssystem Gränna socken i Jönkäpings kommun, Jönköpings län. JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2014: 29 Margaretha

Läs mer

Läroverkens utveckling i Sverige

Läroverkens utveckling i Sverige Läroverkens utveckling i Sverige Författare: Sven Salin Läroverkens föregångare var lärdomsskolan som uppstod under medeltiden. Boklig bildning ansågs då behövas enbart av präster och de fåtal adelsmän

Läs mer

Högre utbildning ett fåtal förunnat

Högre utbildning ett fåtal förunnat Högre utbildning ett fåtal förunnat Lärdomsskolan från medeltid till 1800-talets mitt Samtidigt med införandet av den obligatoriska folkskolan pågick också strider om hur undervisningen i skolan närmast

Läs mer

5.2 H2 Gamla vägen med omnejd - Kvarnberget

5.2 H2 Gamla vägen med omnejd - Kvarnberget 5.2 H2 Gamla vägen med omnejd - Kvarnberget Namnet på vägen syftar på att detta helt enkelt var den gamla vägen från Kville ner till sundet. Vägen går längs med Kvarnbergets norra sida. Byggnaderna följer

Läs mer

Norr Hårsbäcks missionshus

Norr Hårsbäcks missionshus Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2007:57 Norr Hårsbäcks missionshus Renovering av murstock och kakelugn Antikvarisk kontroll Norr Hårsbäck 1:10 Västerlövsta socken Uppland Helén Sjökvist Innehållsförteckning

Läs mer

Viksängskyrkan i Västerås

Viksängskyrkan i Västerås Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2007:21 Viksängskyrkan i Västerås Omläggning av tak Antikvarisk kontroll Västerås Viksängskyrkan 1 Västerås Domkyrkoförsamling Västmanland Helén Sjökvist Innehållsförteckning

Läs mer

Sankt Andreas kyrka OMBYGGNADSARBETEN

Sankt Andreas kyrka OMBYGGNADSARBETEN Antikvarisk rapport Sankt Andreas kyrka OMBYGGNADSARBETEN Malmö kyrkliga samfällighet, Malmö socken i Malmö stad Skåne län Malmö Museer Kulturarvsenheten Rapport 2013:006 Lina Bjermqvist Malmö Museer Box

Läs mer

Edsberg kyrka. Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning. Edsberg 9:1 Edsberg socken Närke. Ulf Alström

Edsberg kyrka. Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning. Edsberg 9:1 Edsberg socken Närke. Ulf Alström Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2009:6 Edsberg kyrka Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning Edsberg 9:1 Edsberg socken Närke Ulf Alström Edsberg kyrka Särskild arkeologisk

Läs mer

H3 - Strandbacken. Bild nr 7. Del av vykort från sekelskiftet 1900. Fotopunkt A.

H3 - Strandbacken. Bild nr 7. Del av vykort från sekelskiftet 1900. Fotopunkt A. 5.3 H3 - Strandbacken På fastlandssidan vid sundets norra del är tomterna mindre på grund av att berget ligger närmare inpå strandlinjen. Husen klättrar upp efter bergskanten. Av den äldre bebyggelsen

Läs mer

Kvarteret Landshövdingen 16 Kalmar

Kvarteret Landshövdingen 16 Kalmar Kvarteret Landshövdingen 16 Kalmar Fastigheten Landshövdingen 16 omfattar idag nästan halva kvarteret och visar hur den regionala statsförvaltningens vuxit sedan mitten av 1600-talet. Det började med

Läs mer

Byggnadsminnesförklaring av Adolf Kjellströms villa, Kv Renen 7, Nygatan 51, Nikolai församling, Örebro kommun, Närke (4 bilagor)

Byggnadsminnesförklaring av Adolf Kjellströms villa, Kv Renen 7, Nygatan 51, Nikolai församling, Örebro kommun, Närke (4 bilagor) 1 (5) Raoul Hjärtström Direkt: 019/19 30 68 raoul.hjartstrom@t.lst.se Fax: 019/19 30 26 Byggnadsminnesförklaring av Adolf Kjellströms villa, Kv Renen 7, Nygatan 51, Nikolai församling, Örebro kommun, Närke

Läs mer

Kungsåra kyrka. Arkeologisk antikvarisk kontroll. Fornlämning Kungsåra 189:1 Kungsbyn 12:1 Kungsåra socken Västerås kommun Västmanland.

Kungsåra kyrka. Arkeologisk antikvarisk kontroll. Fornlämning Kungsåra 189:1 Kungsbyn 12:1 Kungsåra socken Västerås kommun Västmanland. Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2010:22 Kungsåra kyrka Arkeologisk antikvarisk kontroll Fornlämning Kungsåra 189:1 Kungsbyn 12:1 Kungsåra socken Västerås kommun Västmanland Ulf Alström Innehåll Inledning...

Läs mer

Hur bevara och utveckla innerstadens värden, kärnan i Stockholms identitet?

Hur bevara och utveckla innerstadens värden, kärnan i Stockholms identitet? Norrmalmsmoderaternas Stadsbyggnadsgrupp Hur bevara och utveckla innerstadens värden, kärnan i Stockholms identitet? Ulf Johannisson www.ulfjohannisson.se Exempel: Kvarteret Riddaren Pågående planering

Läs mer

haft sju fönster och ingång i väster. Till murmästare för dessa arbeten anlitades Anders Mellenberg. Interiören fick bemålning av Johan Ross år 1758.

haft sju fönster och ingång i väster. Till murmästare för dessa arbeten anlitades Anders Mellenberg. Interiören fick bemålning av Johan Ross år 1758. BACKA KYRKA Backa, som är en av Hisingens sju socknar, tillhörde Norge fram till freden i Roskilde år 1658 då hela Hisingen och Bohuslän blev svenskt. Socknen omtalas för första gången år 1388 i Röde bok,

Läs mer

Frinnaryds kyrka. Antikvarisk medverkan i samband med utvändiga underhållsarbeten. Frinnaryds socken i Aneby kommun, Jönköpings län, Linköpings stift

Frinnaryds kyrka. Antikvarisk medverkan i samband med utvändiga underhållsarbeten. Frinnaryds socken i Aneby kommun, Jönköpings län, Linköpings stift Frinnaryds kyrka Antikvarisk medverkan i samband med utvändiga underhållsarbeten Frinnaryds socken i Aneby kommun, Jönköpings län, Linköpings stift JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2015:31 Robin

Läs mer

LINDHOVS KUNGSGÅRD Rapport över renovering av byggnadsminne

LINDHOVS KUNGSGÅRD Rapport över renovering av byggnadsminne LINDHOVS KUNGSGÅRD Rapport över renovering av byggnadsminne Britt-Marie Lennartsson RENOVERING AV FASAD Lindhovs kungsgård, Lindhov 1:1,Lindberga socken, Varbergs kommun 2014:22 OMSLAGSBILD K 2014-72 FOTO

Läs mer

NERTAGNING AV STRUKTURPAPP PÅ INNERTAK

NERTAGNING AV STRUKTURPAPP PÅ INNERTAK Antikvarisk kontroll Ottarps kyrka NERTAGNING AV STRUKTURPAPP PÅ INNERTAK Landskrona församling, Ottarps socken i Helsingborgs kommun Skåne län Malmö Museer Kulturarvsenheten Rapport 2009:007 Malmö Museer

Läs mer

Rytterne kyrka. Installation av ny brand- och inbrottsanläggning. Antikvarisk rapport. Fiholm 1:2 Rytterne socken Västmanland.

Rytterne kyrka. Installation av ny brand- och inbrottsanläggning. Antikvarisk rapport. Fiholm 1:2 Rytterne socken Västmanland. Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2010:23 Rytterne kyrka Installation av ny brand- och inbrottsanläggning Antikvarisk rapport Fiholm 1:2 Rytterne socken Västmanland Boel Melin Rytterne kyrka Installation

Läs mer

Gustav Adolfs kyrka. Invändig ombyggnad. Antikvarisk medverkan, 2011-2012. Maria Sträng. vända. Bilden i denna mall är liggande och har storle-

Gustav Adolfs kyrka. Invändig ombyggnad. Antikvarisk medverkan, 2011-2012. Maria Sträng. vända. Bilden i denna mall är liggande och har storle- vända. Bilden i denna mall är liggande och har storle- 2013:03 xxx Gustav Adolfs kyrka Invändig ombyggnad Antikvarisk medverkan, 2011-2012 Maria Sträng Författare Rapport 2013:03 Gustav Adolfs kyrka Invändig

Läs mer

Antikvariskt utlåtande angående vindsinredning med mera i fastigheten Fåran 1, Solna

Antikvariskt utlåtande angående vindsinredning med mera i fastigheten Fåran 1, Solna Fastighetsbeteckning: Fåran 1 Namn/Gatuadress: Hagavägen 14, 16 Kommun, Stadsdel: Solna, Norra Hagalund Ärendenr: 2015-05-25 Brf Fåran 1 Sarah Philipson Hagavägen 14 Solna Antikvariskt utlåtande angående

Läs mer

Ekipagemästarbostaden

Ekipagemästarbostaden Ekipagemästarbostaden Karlskrona socken, Karlskrona kommun Antikvarisk kontroll Blekinge museum rapport 2008:31 Agneta Ericsson Innehåll Inledning... 2 Historik... 2 Beskrivning... 2 Upprustning... 3 Bottenvåning...

Läs mer

EN ÅTERBLICK PÅ SKOLAN OCH DESS UTVECKLINGEN INOM LINDÅS SAMHÄLLE

EN ÅTERBLICK PÅ SKOLAN OCH DESS UTVECKLINGEN INOM LINDÅS SAMHÄLLE DEL 6 På följande sidor är ett utdrag ur boken Lindås Från by till samhälle Fortsättning från Del 5 (att tänka på när du läser dessa avsnitt, är att boken skrevs 1980-83) Sida 1 EN ÅTERBLICK PÅ SKOLAN

Läs mer

2014-01-01 1 (6) Vägledning för tillämpning av Kulturmiljölagen. Byggnadsminnen. Exempel på ersättningsutredning (3 kap 10-13 )

2014-01-01 1 (6) Vägledning för tillämpning av Kulturmiljölagen. Byggnadsminnen. Exempel på ersättningsutredning (3 kap 10-13 ) 2014-01-01 1 (6) Vägledning för tillämpning av Kulturmiljölagen Byggnadsminnen Exempel på ersättningsutredning (3 kap 10-13 ) 2014-01-01 2 (6) Riksantikvarieämbetet Box 5405 11484 Stockholm www.raa.se

Läs mer

Gymnasiet och fackskolan

Gymnasiet och fackskolan Gymnasiet och fackskolan Det allmänna gymnasiet var intill 1954 indelat i latin- och reallinje. Gymnasieutbildning meddelades också vid handelsgymnasier och tekniska gymnasier (fackgymnasier). Antalet

Läs mer

Doktorn 5. Svend och Hannes hus i Laholm

Doktorn 5. Svend och Hannes hus i Laholm Doktorn 5 Svend och Hannes hus i Laholm Källor och litteratur Edén, Michael, Porträtt av en vän, By ACTH 1987:6. Lundborg, Lennart, Svend Bögh-Andersen en arkitekt som präglat Laholm, Gamla Laholm 2003.

Läs mer

Renovering av fönster på Vedevågs kyrka

Renovering av fönster på Vedevågs kyrka Renovering av fönster på Vedevågs kyrka Linde socken, Lindesbergs kommun, Västmanland 2016 Charlott Torgén Rapport 2016:11 Engelbrektsgatan 3 702 12 Örebro Tel. 019-602 87 00 www.olm.se Texterna samt bilderna

Läs mer

Kristine kyrka. Antikvarisk medverkan i samband med ombyggnad för ny toalett. Jönköpings stad i Jönköpings kommun, Jönköpings län, Växjö stift

Kristine kyrka. Antikvarisk medverkan i samband med ombyggnad för ny toalett. Jönköpings stad i Jönköpings kommun, Jönköpings län, Växjö stift Kristine kyrka Antikvarisk medverkan i samband med ombyggnad för ny toalett Jönköpings stad i Jönköpings kommun, Jönköpings län, Växjö stift JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2015:23 Anders Franzén

Läs mer

Skabersjöskolan. Antikvarisk rapport. Inredning av WC samt montering av akustiktak. Fastigheten Skabersjö 25:2 i Svedala kommun Skåne län

Skabersjöskolan. Antikvarisk rapport. Inredning av WC samt montering av akustiktak. Fastigheten Skabersjö 25:2 i Svedala kommun Skåne län Antikvarisk rapport Skabersjöskolan Inredning av WC samt montering av akustiktak Fastigheten Skabersjö 25:2 i Svedala kommun Skåne län Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:007 Pia

Läs mer

Till vänster: Vällingby centrum. Foto: Ingrid Johansson, Stockholms stadsmuseum

Till vänster: Vällingby centrum. Foto: Ingrid Johansson, Stockholms stadsmuseum Till vänster: Vällingby centrum. Foto: Ingrid Johansson, Stockholms stadsmuseum Stadsdelen Vällingby har uppnått en ålder av femtio år. Centrum invigdes den 14 november 1954. Det är en aktningsvärd ålder

Läs mer

Klosterkyrkans grund. Bild från utgrävningar 1952

Klosterkyrkans grund. Bild från utgrävningar 1952 1 Denna sammanfattning av vår skolas historia har initierats och sammanställts av Kjell Magnusson, elev i avgångsklass RIIIb år 1943. Sammanfattningen baseras på i första hand minnesskriften "Högre Allmänna

Läs mer

byggnadsvård Vansö kyrkogård Antikvarisk medverkan Anläggande av askgravplats/askgravlund

byggnadsvård Vansö kyrkogård Antikvarisk medverkan Anläggande av askgravplats/askgravlund byggnadsvård Vansö kyrkogård Vansö kyrka, Vansö kyrkby 4:1, Vansö socken, Strängnäs kommun, Strängnäs stift, Södermanlands län Antikvarisk medverkan Anläggande av askgravplats/askgravlund Dag Forssblad

Läs mer

Villa Porthälla. Kulturhistorisk dokumentation av Villa Porthälla, fastighet Mellby 116:6, Partille socken och kommun.

Villa Porthälla. Kulturhistorisk dokumentation av Villa Porthälla, fastighet Mellby 116:6, Partille socken och kommun. Villa Porthälla Kulturhistorisk dokumentation av Villa Porthälla, fastighet Mellby 116:6, Partille socken och kommun. Villa Porthälla Kulturhistorisk dokumentation 2014 Lars Rydbom Bohusläns museum/kulturmiljö-

Läs mer

Planens syfte och huvuddrag Syftet med planändringen är att, så långt möjligt, anpassa bestämmelserna till rådande förhållanden och behov.

Planens syfte och huvuddrag Syftet med planändringen är att, så långt möjligt, anpassa bestämmelserna till rådande förhållanden och behov. 3 5 4 3 5 5 8 7 9 8 8 6 6 Samhällsbyggnadskontoret Ändring av Detaljplan för GENETA, del 7 inom stadsdelen Geneta i Södertälje Tillägg till PLANBESKRIVNING Arkivnummer: P 595 Dnr. 009-0003-4 Upprättad

Läs mer

24 Vårt Nya Hus - Bygga om & Renovera

24 Vårt Nya Hus - Bygga om & Renovera 24 Vårt Nya Hus - Bygga om & Renovera Paret föll handlöst för det vackra huset som vid visningen var väldigt nedgånget. Renoveringen utfördes varsamt med målet att bevara husets charm. Text Micaela Nordberg

Läs mer

BEBYGGELSETYPER I ÖREBRO. Kort beskrivning av bostadsbebyggelsens generella karaktärsdrag

BEBYGGELSETYPER I ÖREBRO. Kort beskrivning av bostadsbebyggelsens generella karaktärsdrag BEBYGGELSETYPER I ÖREBRO Kort beskrivning av bostadsbebyggelsens generella karaktärsdrag 2 Inledning Varsamhet ska enligt Plan- och bygglagen (kap 8 17) tillämpas vid om- och tillbyggnader, men även vid

Läs mer

Detaljplan för Borgeby 34:1 m. fl. Borgeby skola i Borgeby, Lomma kommun, Skåne län

Detaljplan för Borgeby 34:1 m. fl. Borgeby skola i Borgeby, Lomma kommun, Skåne län 1(8) Detaljplan för Borgeby 34:1 m. fl. Borgeby skola i Borgeby, Lomma kommun, Skåne län Planbeskrivning Bakgrund och syfte Gamla skolan i Borgeby är belägen i byns norra del öster om och intill Norra

Läs mer

Schakt i kvarteret Jakob Större 13

Schakt i kvarteret Jakob Större 13 Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2012:37 Schakt i kvarteret Jakob Större 13 Arkeologisk förundersökning Fornlämning Stockholm 103:1 Kvarteret Jakob Större 13 Stockholm stad Stockholms kommun Uppland

Läs mer

YTTERMALUNGS KAPELL Bjuråker 3:3; Malungs församling; Malungs kommun; Dalarnas län

YTTERMALUNGS KAPELL Bjuråker 3:3; Malungs församling; Malungs kommun; Dalarnas län YTTERMALUNGS KAPELL Bjuråker 3:3; Malungs församling; Malungs kommun; Dalarnas län BESKRIVNING OCH HISTORIK Nuvarande kyrkobyggnad i Yttermalung har föregåtts av flera. Det äldsta kapellet som troligen

Läs mer

Att hyra: Kontorslokal med karaktär i Gamla stan

Att hyra: Kontorslokal med karaktär i Gamla stan Att hyra: Kontorslokal med karaktär i Gamla stan Statens fastighetsverk hyr ut en kontorslokal med härlig atmosfär på Svartmangatan 9 i Gamla stan i Stockholm. Lokalen ligger i hjärtat av ön men på en

Läs mer

Stengårdshults kyrka

Stengårdshults kyrka Stengårdshults kyrka Antikvarisk medverkan i samband med utvändig ommålning Stengårdshult socken i Gislaveds kommun, Jönköpings län, Skara stift JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2014:32 Margaretha

Läs mer

Storegårdens symmetriska entréfasad sett från nordväst. Idag inrymmer den gamla disponentvillan från år 1918 fritidsgård.

Storegårdens symmetriska entréfasad sett från nordväst. Idag inrymmer den gamla disponentvillan från år 1918 fritidsgård. 12:b Storegårdsparken 194 Storegårdens symmetriska entréfasad sett från nordväst. Idag inrymmer den gamla disponentvillan från år 1918 fritidsgård. 3:3 Storegårdsparken SANDHEM grönytor och en fotbollsplan.

Läs mer