Rudbeckianska skolans gamla huvudbyggnad

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rudbeckianska skolans gamla huvudbyggnad"

Transkript

1 Rudbeckianska skolans gamla huvudbyggnad Kulturhistorisk utredning Kvarteret Domkyrkan 2 Västerås Domkyrkoförsamling Västmanland Helén Sjökvist

2

3 Rudbeckianska skolans gamla huvudbyggnad Kulturhistorisk utredning Kvarteret Domkyrkan 2 Västerås Domkyrkoförsamling Västmanland Helén Sjökvist

4 Utförd av: Stiftelsen Kulturmiljövård Mälardalen Stora gatan 41, Västerås Tel: Fax: E-post: Kulturmiljövård Mälardalen och Länsstyrelsen i Västmanlands län 2007 Omslagsbild: Äldre vykort föreställandes Västerås högre allmänna läroverk. Kartor ur allmänt kartmaterial Lantmäteriet. Ärende nr MS2006/

5 Innehåll Bakgrund... 5 Historik... 6 Skolväsendet i Sverige... 6 Rudbeckianska gymnasiets historia talets skolarkitektur Arkitekten P. J. Ekman talets Västerås Personer knutna till Rudbeckianska gymnasiet Byggnadsbeskrivning Allmän miljöbeskrivning Beskrivning av huvudbyggnaden Påverkan på gamla huvudbyggnaden genom pågående ombyggnad Beskrivning av övriga byggnader inom skolmiljön Kulturhistorisk analys Tidigare kulturhistoriska bedömningar Nationell jämförelse Regional och lokal jämförelse Värderingsmetod Grundmotiv - dokumentvärden Grundmotiv upplevelsevärde Övergripande motiv Sammanvägd motivering Litteratur Bilagor: 1. Byggnadsminnen med tidigare funktion som läroverk eller gymnasier. 2. Läroverksbyggnader uppförda efter 1849 års reform 3. Kända ombyggnader av huvudbyggnaden 4. Ritningar ombyggnad

6 Figur 1: Karta över det aktuella skolområdet i centrala Västerås. 4

7 Bakgrund Föreliggande rapport är en kulturhistorisk utredning som behandlar den gamla huvudbyggnaden på Rudbeckianska skolan, fd. Västerås högre allmänna läroverk. Den aktuella byggnaden har fastighetsbeteckningen kvarteret Domkyrkan 2, tidigare Kvarteret Halfdan 2. Ägare till fastigheten är Västerås stad och den brukas för undervisningsändamål av Rudbeckianska skolan, en av Västerås gymnasieskolor. En väckt fråga om byggnadsminnesförklaring inkom till Länsstyrelsen i Västmanlands län den 11 juli 2006 (Länsstyrelsens dnr: ). Ansökan avsåg endast den äldre läroverksbyggnaden på fastigheten, ritad av Per Johan Ekman, uppförd Som skäl för ansökan angavs byggnadens symbolvärde samt konst- och arkitekturhistoriskt värde. Ansökan föranleddes av en påbörjad om- och tillbyggnad av den aktuella byggnaden. Den 13 oktober beslutade Länsstyrelsen om ett interimistiskt förbud mot byggnadsåtgärder exteriört. Förbudet gällde i två månader, varefter det inte förlängdes och ombyggnadsarbetet återupptogs. Även bygglovet för de planerade arbetena har överklagats till Länsstyrelsen den 7 juli 2006 (Länsstyrelsens dnr ). Detta överklagande avslogs dock av Länsstyrelsen den 8 februari Denna kulturhistoriska utredning är utförd i januari och februari 2007, på uppdrag av Länsstyrelsen i Västmanlands län, av byggnadsantikvarie Helén Sjökvist, Stiftelsen Kulturmiljövård Mälardalen. I den kulturhistoriska värderingen har även byggnadsantikvarie Anna Ahlberg, Västmanlands läns museum deltagit. Utredningen är tänkt att beskriva den gamla huvudbyggnaden vid Rudbeckianska gymnasiet samt sätta in denna ett generellt historiskt sammanhang. Avslutningsvis görs en analys av de kulturhistoriska värden som framkommit genom utredningen. Milles staty av Rudbeckius utanför Västerås domkyrka. Invigd 1923 och betalad genom insamlade medel från bl.a. skolbarn i Västerås, men även genom rikskollekt. Foto: Helén Sjökvist. 5

8 Historik Skolväsendet i Sverige Det medeltida skolväsendet försåg i första hand den kyrkliga organisationen med utbildning. De utbildningar och uppfostringsmetoder som introducerades var efterbildningar av europeiskt mönster. I stiftstäderna uppkom så kallade Domskolor och Katedralskolor. 1 Skandinaviens äldsta skola är Katedralskolan i Lund, grundlagd Domskolorna var i allmänhet indelade i två stadier, en grundläggande trivialskola och ett yrkesinriktat prästseminarium. 3 Med Uppsala universitet, grundat år 1477, förbättrades de nationella utbildningsmöjligheterna ytterligare. Under 1500-talet kom skolpolitiken att bli en del i statsbyggandet. Den alltmer effektiva statliga förvaltningen, på såväl central som lokal nivå, skulle etableras. Samtidigt förbättrades förutsättningarna för utbildningsväsendet genom boktryckarkonsten, som introducerats i Sverige vid 1400-talets slut. Med 1600-talets stormaktstid behövdes ytterligare dugliga ämbetsmän i statens tjänst och det är i detta sken som grundandet av de första gymnasierna i början av 1600-talet skall ses. Under 1700-talet får de naturvetenskapliga ämnena en allt mer framskjuten roll och fram emot mitten av 1700-talet började det, i pedagogiska sammanhang, föras fram krav på ökad undervisning i dessa ämnen. Samtidigt ansågs folkundervisningen vara ett kyrkligt intresse. Under 1800-talet kom flera reformer inom undervisningsområdet. De största var folkskolereformen 1842 samt sammanslagningen av gymnasier med lärdoms och apologistskolor till sammanhängande läroverk Därefter kom de naturvetenskapliga ämnena att få allt större utrymme, på bekostnad av bl.a. de klassiska språken. Så småningom uppstod på läroverken ett system med reallinjer och latinlinjer. Under 1900-talet kom ytterligare en aspekt in i skolpolitiken, nämligen demokratisering och att minska skillnaderna mellan samhällsklasserna vad gällde möjligheten till utbildning. Det tidigare splittrade skolsystemet med folkskola och realskola, statliga läroverk och kommunala mellanskolor m.m. förenades till enhetsskolor. För grundskolan resulterade detta i beslut om en nioårig grundskola där folkskolan, realskolan och flickskolan slogs samman. År 1968 fördes även det treåriga gymnasiet, fackgymnasierna och yrkesskolan samman till ett enhetsgymnasium. Rudbeckianska gymnasiets historia ; Det gamla gymnasiet Rudbeckianska skolan har fått sitt namn efter grundaren av gymnasiet i Västerås, biskopen Johannes Rudbeckius ( ). Utgångspunkten för bildandet av gymnasiet var den skrivelse från Gustav II Adolf till prästerna vid 1620 års riksdag. 4 I denna skrivelse framgår att man ansåg att prästutbildningen var någorlunda tillgodosedd men att utbildningen för regementets tjänst, dvs för den framväxande statliga byråkratin, samt för borgerliga yrken, behövde förstärkas. 1 Richardsson s Richardsson s. 19 ff. 4 Petrén s

9 I mars 1623 utfärdade Gustav Adolf fundationsbrevet för Västerås Gymnasium. 5 Redan tidigare fanns en katedralskola, men genom fundationsbrevet blir gymnasiet ett fullbordat faktum. 6 Katedralskolornas upphöjande till gymnasier följde nu snabbt. Det andra gymnasiet bildades i Strängnäs 1626 och det tredje Linköping Några av de nybildade gymnasierna blev även upphöjda till akademier eller universitet, däribland Åbo. Rudbeckius lär ha haft samma planer för Västerås, vilket endast resulterade i att han lät bygga ut gymnasiet till ett prästseminarium. Rudbeckius kunde genom samlade medel uppföra det s.k. "collegium sapientiæ", sydöst om domkyrkan, vilket revs 1855, och "collegium pietatis", det nuvarande domkapitelhuset nordväst om domkyrkan. 8 Den senare byggnaden var en tillbyggnad till ett befintligt, medeltida hus. Rudbeckius inrättade även en flickskola eller "pigeskola". Då Olof Grau tecknar bilden av Västerås Domkyrka vid talets mitt anas även Rudbeckius gamla gymnasiehus, collegium sapientiæ som ett tvåvåningshus i sten, till höger i bild. Till vänster syns domkapitelhuset rakt framifrån. Vid 1800-talets början utfärdades en förnyad skolordning. 9 Den avsågs vara ett provisorium men kom att gälla i 13 år. Plats bereddes för fler moderna språk och naturalhistoria samt för gymnastik, på viss bekostnad av de klassiska språken. År 1820 utfärdades ytterligare en förnyad skolordning. 10 Av de i denna skolordning upptagna skolformerna fick Västerås tre; apologistskola, högre lärdomsskola och gymnasium. År 1849 introducerades ytterligare stora förändringar för den högre utbildningen. 11 Bland annat beslöts att undervisning i latin, grekiska och hebreiska skulle vara valfri och att man skulle införa möjligheter till ambulatorisk läsning. Den största förändringen var emellertid att gymnasierna skulle förenas med lärdoms- och apologistskolorna och tillsammans bilda sammanhängande läroverk. Redan den 14 augusti 1849 anmälde skolans ledning till domkapitlet i Västerås en önskan om att slå samman lärdoms- och apologistskolan. Det enda problem man såg var att det inte fanns någon tillräckligt stor lokal. Den 22 augusti beslöt därför domkapitlet att gymnasiets större lärosal skulle inredas för de sammanslagna enheterna. Sammanslagningen genomfördes hösten Kallstenius s Kallstenius s Petrén s Nordisk familjebok, uggleupplagan Kallstenius s Kallstenius s Kallstenius s Kallstenius s

10 Samtidigt som dessa strukturförändringar genomfördes i Västeråsskolan, fanns en aktuell problematik vad gällde lokalerna. Den gamla gymnasiebyggnaden sydost om kyrkan hade blivit allt sämre. Mellan 1817 och 1818 genomfördes vissa reparationer men trots detta ansågs lokalerna vara trånga, mörka och så fuktiga att det rann efter väggarna. 13 Planeringen för att uppföra en ny skolbyggnad på annan plats i staden påbörjades därmed. Redan 1810 hade domkapitlet börjat samla kyrkliga pengar till en gymnasiebyggnad och bibliotek. 14 År 1824 beslöts att den nya byggnaden skulle ligga i botaniska trädgården och den var då endast tänkt att inrymma gymnasiet. Man tycks även ha påbörjat projektet såtillvida att sten inköptes för uppförandet, men då projektet inte kom igång såldes materialet igen. 15 Den 30 nov 1831 beslöts istället att Torngrenska gården (vilken låg ungefär vid nuvarande stadsbiblioteket) skulle inköpas för det nya skolbygget. Köpet tycks ha blivit genomfört, men projektet påbörjades ändå inte. 16 År 1843 undersöktes möjligheterna att uppföra ett större stenhus inom ämbetsgårdarna nr 27 och 28 i norra kvarteret, vilka tillhörde domkyrkan. Det var dels domkyrkosysslomannens boställe och dels en lektorsgård som berördes av planerna. 17 Genom kungabrev av den 12 februari 1846 lämnades tillstånd att för medel ur stiftets byggnadskassa inköpa dessa två tomter och uppföra ett nytt skolhus, inrymmande såväl lokaler för bibliotek och andra samlingar som för gymnastik. 18 År 1828 hade arkitekten Samuel Enander framställt ett förslag påminnande om Carolina Rediviva ritade Johan Fredrik Åbom ytterligare ett förslag. År 1850 tog slutligen Pehr Johan Ekman över och hans ritningar fastställdes Avbildning av skolan, sedd från Skolgatan år Målningen avfotograferad VLM arkiv. 13 Kallstenius s VLT 10 mars 1990, Ytterberg. 15 Drakenberg s Kallstenius. 17 Drakenberg s Kallstenius. 19 Drakenberg s

11 ; Läroverksreformen och den nya läroverksbyggnaden Ritningarna för det nya läroverket upprättades 1852 av P.J. Ekman. 20 Samma år såldes de befintliga byggnaderna på de gamla ämbetsgårdarna och flyttades bort från byggplatsen. Även kyrkogårdsmuren öster och norr om domkyrkan revs och sten från denna användes troligen vid uppförandet av läroverksbyggnaden. 21 Grunden grävdes och grundstenen lades 1 december Nästa höst stod byggnaden under tak, och vårterminen 1855 togs den i bruk för undervisningsverksamheten. Samma år revs det gamla gymnasiehuset. Först i juni 1856 invigdes den nya läroverksbyggnaden av biskop Fahlcrantz, i samband med ett prästmöte i Västerås. 22 Den planerade lokalen för gymnastikundervisning kom dock inte till stånd. Man använde istället en trång lokal på Torngrenska gården fram till 1864, då ett gymnastikhus stod klart. 23 Uppförandet av läroverket hade med inredning kostat riksdaler banco och den stora representativa byggnaden utmärkte sig säkert i staden. 24 Läroverkshuset och tomten hade bekostats av stiftets byggnadskassa. 25 Byggnaden inrymde på övre våningen biblioteket (nuvarande musiksalen och intilliggande rum), museum (bredvid biblioteket) rektorns ämbetsrum (genomgångsrum utanför nuvarande musiksalen), kollegierum (mitt för huvudtrappan), 4 små läsrum (två på vardera sidan av kollegierummet). På övre våningen fanns även den stora samlingssalen, eller solennitetslärosalen som det står på det man tror är Ekmans originalritning. På bottenvåningen fanns två små klassrum till vänster om porten och ytterligare tre stora klassrum i vardera flygeln. Till höger, innanför porten, låg vaktmästarebostad med rum och kök. Klassrummen beskrevs i folkkalendern Svea som ljusa, glada och luftiga med ekfärgad panelning, och väggar i en för ögonen välgörande grönaktig ton. 26 På andra våningen beskrevs solennitetssalen, eller samlingssalen, med kassettak och väggar med pilastrar, friser och listverk i oljefärgsmålad gips. På långsidan stod en kateder i massiv ek. Denna sal var vanligen tänkt att användas för morgonbön, skriftliga tentamina och för allmänt högtidliga sammankomster, men kom i det aktuella fallet även att användas för undervisningsändamål. Podiet stod på långväggens mitt och bänkar var placerade i åtta formationer med var sin kateder. 27 Så var det fram till 1880-talet, då man inredde med långa fasta bänkar vända mot podiet, som fortfarande stod vid långväggen. Morgonbön i samlingssalen före 1920-talets ändring av möbleringen. Pilastrar och väggfält var marmorerade, taket var ekådrat. Salen värmdes upp med kakelugnar. Foto: Ernst Blom, VLM arkiv A: Kallstenius s Västerås domkyrkas arkiv F3:5. 22 Drakenberg s Kallstenius s Drakenberg s Stenström. 26 Kristenson s VLT 10 augusti

12 Byggnadens rumsindelning hade utformats med hänsyn till den i de sex översta klasserna förekommande fria flyttningen. 28 Endast de lägre klasserna hade egna klassrum. Byggnadens rum på den övre våningen hade därför inte proportioner som ordinära klassrum. Intrycken man tagit av Siljeströms (se kapitlet om 1800-talets skolarkitektur) idéer om så kallad överläsning, där man samlade ett stort antal elever i samma rum under uppsikt av lärare, är tydliga. 29 I samlingssalen undervisades femte, sjätte, sjunde och åttonde klasserna gemensamt. Eleverna satt i grupper i salen, var och en med sitt eget bord. Som komplement till denna undervisningsform användes mindre klassrum för särskild undervisning och förhör. Förhörs- och lärarrum låg i samma korridor, nära samlingssalen samlades medel för inköp av en orgel till samlingssalen. 30 Orgeln uppges ha kostat 1600 riksdaler och bekostades genom 514 riksdaler i frivilliga bidrag och resten insamlat genom konserter som skoleleverna genomfört inköptes av kommunalstyrelsen en tomt från Domkyrkan för att uppföra ett gymnastikhus. 31 Gymnastikbyggnaden stod färdig 17 oktober 1864, uppförd med plankstomme och reveterad fasad. 32 Vid 1800-talets slut fick skolan elektrisk belysning. I juni 1895 erhölls ett kostnadsanbud från Allmänna Svenska Elektriska Aktiebolaget i Västerås på elektrisk belysningsanläggning för högre allmänna läroverket i Västerås. 33 I september skrevs sedan kontrakt Gaslysningsaktiebolaget i Västerås för leverans av elektrisk ström. 34 I slutet av 1890-talet blev bygganden för trångbodd för skolverksamheten. De två små klassrummen till vänster om porten på bottenvåningen användes som fysik- och kemisal, ett stort klassrum på nedre botten i nord östra hörnet som teckningssal. Behov fanns av arton klassrum, men det fanns endast elva tillgängliga, varav fyra hade vunnits genom att två större klassrum på byggnadens gavlar hade delats. År 1899 läste fyra klasser samtidigt i samlingssalen och fyra i dåvarande gymnastiksalen. Enligt årsredogörelsen 1900 skedde ventilationen av läsrum genom dörrarna vilka fick stå öppna under lektionerna. Fotografering utanför skolan, i skuggan av domkyrkan. Gamla annexet är ännu inte uppfört, på denna plats ligger fortfarande låg trähusbebyggelse för ett lektorsboställe. Framför skolan finns gräsmattor och sandgångar. Foto: VLM arkiv. 28 Stenström. 29 Kristenson s Excerpt av kollegieprotokoll , stadsarkivet, Rudbeckianska arkivet G VI:1. 31 Excerpt av kollegieprotokoll 1863, stadsarkivet, Rudbeckianska arkivet G VI:1. 32 Stenström. 33 Stadsarkivet Rudbeckianska skolans arkiv, G IV:1, anbud daterat 12 juni Stadsarkivet Rudbeckianska skolans arkiv, G IV:1, kontrakt daterat 1 sept

13 11

14 De naturvetenskapliga ämnena får allt större betydelse År 1899 uppkom återigen en ny byggnadsfråga. Utrymmet i läroverksbyggnaden var så begränsad att skolan tagit till samlingssalen som ordinarie klassrum. 35 Situationen förvärrades ytterligare av att reallinjen utökades, och i och med läsåret var fullständig. Med anledning av denna lokalbrist fick Erik Hahr i uppgift att rita ett förslag till påbyggnad av en tredje våning på byggnaden. Förslaget godkändes av Överintententämbetet men medel saknades och projektet kunde inte genomföras. Slutligen åtog sig stadsfullmäktige att anskaffa och för framtiden underhålla de för utsträckning af undervisningen vid läroverket i Västerås t.o.m. sjunde klassen å reallinjen och för upprättande af nödiga parallellafdelningar tillräckliga och ändamålsenliga lokaler. Förslaget om påbyggnad av den gamla huvudbyggnaden övergavs och istället upprättades nybyggnadsritningar till ett annex (gamla annexet) av arkitekten Magnus Dahlander 36 från Örebro. Annexbyggnaden innehöll fysisk lärosal med apparatrum, kemiskt laboratorium och lärosal i kemi samt vaktmästarbostad, rektorns ämbetsrum, naturalhistorisk lärosal och naturalhistoriskt museum., geografisk lärosal och ritsal med skuggrum. Dahlanders annex kunde invigas den 5 november Läroverkets rektor Peter Bagge var noggrann med att i sitt invigningstal framhålla värdet av att byggnaden kommit till stånd, för att uppfylla kraven i den nya skolordning som skulle träda i kraft Läroverket år 1903, i bakgrunden syns det pågående uppförandet av det gamla annexet. Läroverken var på många sätt en i första hand manlig värld där pojkarna skulle fostras till män. I gymnastiken ingick därför vapenövningar vilket bl.a. framgår av denna bild. Läroverket hade under år 1902 även fått medel från Kungl Majt som skulle utbetalas till Västerås Skarpskytteförening för att skolans elever skulle få tillgång till föreningens skjutbana på östra utmarken 1. Före renoveringen av skolan lär det även ha funnits en skjutbana på skolans vind. Foto: VLM arkiv. Byggnaden har tidigare haft en färgställning med mörkare fönsterbågar, troligen samma som dörrpartiet. På denna bild syns att även stucken över dörromfattningen är målad med en mörk oljefärg. Foto: VLM arkiv 35 Kallstenius. 36 Har i Västerås även ritat exempelvis Officershuset. 37 VLT 8 nov

15 Även huvudbyggnaden hade under samma tid genomgått en grundlig reparation. Alla dåvarande tolv rummen på bottenvåningen blev klassrum i och med ombyggnaden. 38 Entreprenaden sköttes av byggnadsfirman Malmberg och Karlberg. 39 Enligt kontraktet skulle hela den gamla huvudbyggnaden renoveras. I entrén tillkom nuvarande svängdörrsparti i jugendstil, väggarna skulle marmoreras och taket vattrivas och limfärgas. I östra tamburen skulle bland annat väggarna oljefärgsmålas (troligen nedre delen) och limfärgas (troligen övre delen). Det fanns här även vedlårar som skulle lagas. I ritsalen skulle väggpanelerna och dörren målas med ekimitation och väggarna i övrigt oljefärgsmålas. Taket skulle vattrivas och målas med limfärg. På samma sätt tycks övriga klassrum ha tänkts behandlats. Det framgår dock av ett tillägg till kontraktet att man inte lät utföra ekimitationen i klassrummen utan istället genomförde en annan dekoration. I samlingssalen målades taket med en ekimitation med detaljer i guldbrons. Väggarna oljemålades med marmorimitation. Även dörrarna tycks ha haft detaljer i guldbrons. En av kollegiet föreslagen förflyttning av kollegierummet, som var golvkallt, kom inte till stånd då utan först Inre dekorering, särskilt marmormålning i vestibul och samlingsrum utfördes av fröken Hahr 40 och arkitekt Hahr. Spår av denna dekorering finns i anslutning till vindstrappan. T.v: Spår av jugenddekorering i anslutning till vindstrappan. Foto: Helén Sjökvist T.h: Spår av äldre färgsättning över musiksalens nedsänkta tak. Foto: Helén Sjökvist Den nya läroverksstadgan 1905 innebar bland annat att ansvaret för skolorna helt övergick från den kyrkliga organisationen till den borgerliga kommunen. 41 Ytterligare nya krav ställdes på de naturvetenskapliga disciplinerna vilket skapade behov av anpassade lokaler. År 1908 måste skolans ledning återigen vända sig till stadens myndigheter. 42 Huvudbyggnadens grund ansågs för dålig för en påbyggnad och Erik Hahr, som nu blivit stadsarkitekt, fick i uppdrag att rita ett nytt annex. 43 Erik Hahr ritade såväl det nya annexet som det samtidigt tillkommande biblioteket, i en nationalromantisk arkitektur med småspröjsade fönster och branta, tegeltäckta takfall. Byggnaden togs i bruk 1915 och innehöll förutom klassrum även lokaler för fysik och kemi, samt ritsalar. 44 Biblioteksbyggnaden bekostades till en stor del av stiftets byggnadskassa och inreddes på Västerås stads bekostnad. Byggnaden uppfördes i ett särskilt känsligt läge i direkt 38 Stenström 39 Kontrakt och tillägg till kontrakt. 40 Fröken Hahr bör syfta på Erik Hahrs syster Clara (f. 1871). Hon dekorerade även bl.a. Fryxellska skolan vid uppförandet Richardsson s Kallstenius 43 Kallstenius s Drakenberg s

16 anslutning domkapitelhuset och biskopsgården. Erik Hahrs intention var att få den tillkommande byggnaden att harmonisera med domkapitelhuset var biblioteksbyggnaden färdig och boksamlingarna till stifts- och gymnasiebiblioteket kunde flyttas från sin tidigare plats i den gamla huvudbyggnadens övervåning. T.v: Teckningssalen i huvudbyggnaden senast På väggarna syns de ekådrade bröstpaneler, indelade med ramverk, som fanns under fönstren. Foto: VLM arkiv. t.h: Läroverkskollegiet vid 1900-talets början. Kollegierummet var placerat rakt fram från trapphuset, på övre våningen. Foto: VLM arkiv ; Skolans expansion och förvandling till samläroverk I årsredogörelsen från 1920 skriver rektorn att såväl gymnastikhuset som den gamla huvudbyggnaden är i dåligt skick. 45 År 1921 beslutade så stadsfullmäktige att anslå medel för att restaurera läroverkets huvudbyggnad, samt för att uppföra en ny gymnastiksal. 46 Den gamla gymnastiksalen var då otillräcklig, omodern och i dåligt skick. År genomfördes en reparation av huvudbyggnaden inför det stundande 300- års jubileet. 47 Det gamla biblioteket delades till en musiksal och ett klassrum med tambur. Möjligen var det i detta sammanhang som taket sänktes. Kollegierummet flyttades till gamla museet och man fick ett rymligare och mera inbjudande samlingsrum för lärarna. 48. Ett litet klassrum bredvid ändrades till kapprum med toaletter för lärarna. 49 Rektorsexpeditionen försågs med kassavalv. Av det gamla kollegierummet avdelades en del av som väntrum för rektorsexpeditionen, resten lades till det lilla klassrummet öster därom. Ingången till samlingssalen vidgades. Två små klassrum på nedre botten till vänster om porten slogs samman till ett. Man skapade även några materialrum. Centralvärme drogs in i huvudbyggnaden, vilket man från kollegiet efterfrågat redan år 1900 men i årsredogörelsen meddelas att flertalet kakelugnar i huvudbyggnaden omsatts eller reparerats. 50 Den ventilation som tidigare skett genom kakelugnsventilerna ersattes dock inte med någon annan form av ventilation. Huvudbyggnaden nymålades även såväl in- som utvändigt. På 1920-talet flyttades även podiet i samlingssalen till norra kortväggen och de fasta långbänkarna med klaffar för skrivning vreds ett kvarts varv Stenström 46 Drakenberg s Stenström 48 Kallstenius s Stenström 50 Stenström 51 VLT 10 augusti

17 De anslagna medlen gick dock åt till restaureringen av läroverket, och inte förrän 1928 börjar man uppföra gymnastiksalen. 52 Gymnastikbyggnaden är även den ritad av Erik Hahr och stod klar Det anses vara Hahrs mest antikinspirerade byggnad och är ritad i en utpräglad klassicism. Elevantalet ökade ständigt och år 1924 anmälde rektorn till stadens myndigheter att samlingssalen var olidligt trång. 53 Utbildningsväsendet i staden utökades under perioden och 1919 hade Tekniska skolan vid Kopparbergsvägen invigts. Denna inrymde Statens elektrotekniska fackskola, Västerås stads verkstadsskola och stadens lärlings- och yrkesskolor. 54 Genom 1927 års skolreform skapades den så kallade differentierade gymnasieskolan. 55 Detta innebar en ökad valfrihet för eleverna. Ett antal ämnen var fortfarande obligatoriska på latin- respektive reallinjen och däröver valdes tillvalsämnen efter ett visst kombinationssystem. Detta ställde självfallet krav även på ett ökat antal klassrum. År 1927 öppnades de statliga läroverk för flickor på samma villkor som för pojkar. 56 Redan i juni 1926 framställdes dock en motion i Västerås stadsfullmäktige om att frågan gällande flickors rätt till inträde vid högre allmänna läroverkets gymnasium i Västerås skulle utredas. 57 En utredning genomfördes, där allt från psykologiska och hygieniska skäl till lokalbrist angavs som orsak till att man istället borde bygga ett separat flickläroverk. Stadsfullmäktige beslöt dock i juni 1928 att provisoriskt låta flickor studera på gymnasiet vid högre allmänna läroverket, till dess ett flickläroverk byggts. Den 25 augusti 1928 kom den första anhållan från en flicka, vid namn Ingrid Almgren, om att få börja i läroverkets latinlinjes fjärde ring. Från och med läsåret omvandlades så läroverket till ett samläroverk. Detta beslut orsakade en ökning av antalet elever på läroverket. Antalet flickor på gymnasiet i Västerås ökade från fem år 1928 till fyrtiofem år Framförallt sökte sig flickorna till latinringen framför reallinjen. Realexamen i maj Efter omvandlingen till samläroverk 1932 ökade antalet flickor på skolan i snabb takt. VLM arkiv A: Drakenberg s Stenström 54 Drakenberg 1962 s Richardsson s Sörensen s Sörensen s Sörensen s

18 T.v: Samlingssalen efter ommöbleringen på 1920-talet. De gamla bänkarna har vridits ett kvarts varv. Foto: VLM arkiv. T.h: Huvudbyggnadens norra sida. I bildens mitt skymtar ett utedass. Foto: Västerås stads bildarkiv bild nr ; Riva eller bevara? Elevantalet på skolan ökade stadigt efter samläroverksreformen. Från att ha haft 651 elever 1933 hade antalet ökat till 831 år Av dessa elever tillhörde en stor del realskolan medan gymnasiet stod för strax över 200-elever. Redan 1935 hade Erik Hahr fått i uppdrag att rita ett förslag till tillbyggnad av gamla huvudbyggnaden. 60 Förslaget möttes dock av stark kritik från kollegiet. Den 25 jan 1935 inspekterades även läroverket av undervisningsrådet Wallin som framhöll att lokalerna var otillräckliga och hade många brister, golven i många rum var i dåligt skick och var ohygieniska, uppvärmningsförhållandena i seminariebyggnaden var inte tillfredsställande o.s.v. 61 Under 1940-talet höjdes röster för att riva de gamla läroverksbyggnaderna för att möta nya krav. Visst underhållssarbete genomfördes dock även på den gamla huvudbyggnaden. År 1942 iordningställdes huvudbyggnadens källare till skyddsrum. 62 Huvudbyggnadens tak reparerades, nya fönster insattes i hela huvudbyggnaden, golven slipades och fernissades, väggarna rengjordes och blev till stora delar ommålade. Lektor Martin Nylund vid Rudbeckianska skolan skrev 1946 att: Den viktigaste händelsen under senare år var läroverkets ombildning till samläroverk genom Kungl. Beslut den 19 aug Detta har medfört en stor ökning av elevantalet, något som i sin tur på nytt gjort en byggnadsfråga aktuell. Av allt att döma måste det vackra, för gamla elever så kära läroverkshuset rivas och lämna plats för ett större, mera tidsenligt skolhuskomplex. 63 Befolkningen i staden ökade alltmer och 1949 hade man invånare och låg storleksmässigt på plats sex bland Sveriges städer Grane s Stenström 61 Stenström 62 Stenström 63 Nylund s Drakenberg 1962 s

19 Stadsarkitekten Sven Ahlbom hävdade att: de nuvarande lokaliteterna för Sveriges äldsta gymnasium har tjänat ut. Röster har inte saknats för en restaurering av nuvarande byggnaderna för att behålla det som är»gammalt och fornt«, men för mig synes det vara tomten i domkyrkans hägn, som är traditionsmättat värdefull, inte själva byggnaderna. 65 En av dem som företrädde bevarandekrafterna var arkitekten och teknikläraren Arvid Grane. I sin skrift Det Västerås som går från 1946, gick han till angrepp mot stadsarkitekt Ahlboms förslag att ersätta de gamla läroverksbyggnaderna med en funkislänga. Istället menade han att de billiga trähusen på Kyrkbacken borde rivas och därefter kunde en ny läroverksbyggnad uppföras där. 66 Grane menade att de flesta Västeråsare delade hans åsikt att det vore slöseri att riva de gamla läroverksbyggnaderna. Så småningom kom det att bli en nybyggnad inom skolområdet som blev lösningen på de i nästan 20 år utredda lokalproblemen. 67 Den nya Hallskolan ritades av Sven Ahlbom och stod klar Året efter startades för övrigt även Handelsgymnasiet i Västerås 68. På övre bilden syns Ahlboms förslag till nybyggnation. Ur: Grane På bilden till vänster från tidigt 1940-tal syns bland annat den dåvarande riksantikvarien Olsson, stadsarkitekten Sven Ahlbom och landsantikvarien Sven Drakenberg samt skolans rektor Johansson, diskuterandes bevarandemöjligheterna. Foto: VLM arkiv 65 Ahlbom s Grane s Drakenberg 1962 s Carlforsska gymnasiet har sin grund i den dåvarande högre folkskolan; fyraåriga praktiska mellanskolan; , och praktiska realskolan;

20 1960 Det moderna gymnasiet Under 1950-talet började en nioårig enhetsskola i stället för realskola diskuteras i regering och departement. Västerås stads skoldelegation lämnade sitt yttrande med följande motivering: "kollegiet är negativt till nioårig enhetsskola som visserligen innebär en synnerligen önskvärd breddning av landets undervisning men samtidigt medför en avtrubbning av toppen på kunskapsstandarden." 69 Beslutet kom 1962 och detta innebar en genomgripande förändring för hela utbildningssystemet. 70 Man skapade en nioårig, obligatorisk skola där de tidigare skolformerna samlades genomfördes sedan den reform som gjorde att olika skolformer på gymnasiet fördes samman till en enhetlig gymnasieskola. 71 I denna skulle även de tidigare yrkesskolorna komma att ingå. En genomgripande renovering av den gamla huvudbyggnaden på Rudbeckianska skolan, klar 1971, genomfördes under ledning av Sven Ahlbom. 72 Stora trappan försågs med nya trappstenar. Alla golv i övrigt i byggnaden lades om. I korridorerna lades svart-vitrutiga plastgolv. Väggarna och dörrarna målades i grått och ljusbrunt och man tog fram stilriktiga paneler och speglar. I entrén murades öppningar igen så att endast en dörr ledde till innerkorridoren och den nedre trappan. Korridorvalven bevarades, men vissa halvväggar murades till, så att korridoren skulle kunna fungera som uppehållsrum för eleverna. Fler toaletter inrättadese i norra delen av byggnaden. För brandsäkerheten sattes självstängande glasdörrar in mellan korridorerna och entrén. Reservutgången från aulan löstes genom införandet av en järntrappa från ett angränsande materialrum direkt ned till Skolgatan. Ahlbom lät vid denna renovering återföra podiet till sin ursprungliga plats på långväggens mitt, men gjorde det mindre än ursprungligen,. Genom denna förändring kunde fönster, vilka varit igensatta med masonite under den tid podiet var placerat på norra väggen, åter tas upp. Lösa kopplingsbara stolar sattes in i aulan för att få en mer flexibel användning. För allmänljuset inköptes i samband med renoveringen två kristallkronor från Fiholm. Man önskade även ta bort orgeln från aulan eftersom morgonbönen var avskaffad. I hela skolan installerades även mekanisk ventilation. Verksamheten vid Rudbeckianska skolan idag Antalet elever på skolan under läsåret 2006/2007 är runt och man har cirka 130 medarbetare. 73 På skolan finns följande utbildningar: barn- och fritidsprogrammet, naturvetenskapsprogrammet, samhällsvetenskapsprogrammet, estetiska programmet med inriktning bild och form, introduktionsprogram för invandrare, ett program där eleverna läser både naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga ämnen samt yrkes- IV Barn och fritid, vilket är ett individuellt program med en stor del arbetsplatsförlagd utbildning. Programmen finns även i vissa fall med skilda profiler. Gamla huvudbyggnaden inrymmer aula, musiksal, institutioner för språk och institutionen för barn- och fritidsämnen. Gamla annexet inrymmer dramasal, skolbibliotek och institution för samhällskunskap och psykologi. Nya annexet inrymmer elevuppehållsrum, institutioner för svenska, historia, religion och filosofi samt lässtudio. I Hallskolan, som idag fungerar som huvudbyggnad på skolan, finns cafeteria och restaurang, elevrådets expedition, ljushallen, vaktmästeri, datasalar, fritidsledare och Skol-IF, salar för bild och form, elev- och rektorsexpedition, 69 Wibeck 70 Richardsson s Richardsson s VLT

ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE

ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE Gävle kommun Samhällsbyggnadsavdelningen Att: Lena Boox 801 84 Gävle ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE Undertecknad har anlitats som antikvarisk sakkunnig i samband med

Läs mer

Sundinska huset i Västerås

Sundinska huset i Västerås Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2008:79 Sundinska huset i Västerås - fönsterrenovering 2008 Antikvarisk kontroll Kvarteret Lovisa 3 Västerås domkyrkoförsamling Västmanland Helén Sjökvist Sundinska huset

Läs mer

Gamla Sparbankshuset i Köping

Gamla Sparbankshuset i Köping Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2006:28 Gamla Sparbankshuset i Köping Renovering av exteriör och interiör Antikvarisk kontroll Kvarteret Brage 7 Köpings socken Västmanland Helén Sjökvist, Anders Eriksson

Läs mer

Norr Hårsbäcks fd missonshus

Norr Hårsbäcks fd missonshus Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2006:12 Norr Hårsbäcks fd missonshus Fönstrerrenovering 2005 Antikvarisk kontroll Norr Hårsbäck 1:10 Västerlövsta socken Uppland Helén Sjökvist Innehåll Inledning...

Läs mer

Laxbrogatan 7, Sternerska huset

Laxbrogatan 7, Sternerska huset Laxbrogatan 7, Sternerska huset Kopparberg 1:9, Ljusnarsbergs socken, Ljusnarsbergs kommun, Västmanland Restaurering av fönster och dörr, år 2006-2007 Charlott Hansen Mia Jungskär Örebro läns museum Rapport

Läs mer

Lindöskolan i Kalmar

Lindöskolan i Kalmar Lindöskolan i Kalmar Bebyggelsehistorisk utredning Gäddan 1, Kalmar stad och kommun, Kalmar län, Småland Veronica Olofsson KALMAR LÄNS MUSEUM Byggnadsantikvarisk rapport november 2011 Lindöskolan i Kalmar

Läs mer

Göksholms slott Stora Mellösa socken, Örebro kommun, Närke Ommålning/renovering fönster 2008-2009 Charlott Torgén Örebro läns museum Rapport 2009:5

Göksholms slott Stora Mellösa socken, Örebro kommun, Närke Ommålning/renovering fönster 2008-2009 Charlott Torgén Örebro läns museum Rapport 2009:5 Göksholms slott Stora Mellösa socken, Örebro kommun, Närke Ommålning/renovering fönster 2008-2009 Charlott Torgén Örebro läns museum Rapport 2009:5 INLEDNING... 3 Administrativa uppgifter... 3 BYGGNADSBESKRIVNING...

Läs mer

Läroverkens utveckling i Sverige

Läroverkens utveckling i Sverige Läroverkens utveckling i Sverige Författare: Sven Salin Läroverkens föregångare var lärdomsskolan som uppstod under medeltiden. Boklig bildning ansågs då behövas enbart av präster och de fåtal adelsmän

Läs mer

Högre utbildning ett fåtal förunnat

Högre utbildning ett fåtal förunnat Högre utbildning ett fåtal förunnat Lärdomsskolan från medeltid till 1800-talets mitt Samtidigt med införandet av den obligatoriska folkskolan pågick också strider om hur undervisningen i skolan närmast

Läs mer

Viksängskyrkan i Västerås

Viksängskyrkan i Västerås Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2007:21 Viksängskyrkan i Västerås Omläggning av tak Antikvarisk kontroll Västerås Viksängskyrkan 1 Västerås Domkyrkoförsamling Västmanland Helén Sjökvist Innehållsförteckning

Läs mer

Detaljplan för kv Munken, del av, Uppsala kommun

Detaljplan för kv Munken, del av, Uppsala kommun KONTORET FÖR SAMHÄLLSUTVECKLING Handläggare Datum Diarienummer Brita Christiansen 2012-01-30 2012/20181-1 fd diarienummer: PLA 11/20039-1 Tjänsteskrivelse Planbesked Plan- och byggnadsnämnden Detaljplan

Läs mer

Ekipagemästarbostaden

Ekipagemästarbostaden Ekipagemästarbostaden Karlskrona socken, Karlskrona kommun Antikvarisk kontroll Blekinge museum rapport 2008:31 Agneta Ericsson Innehåll Inledning... 2 Historik... 2 Beskrivning... 2 Upprustning... 3 Bottenvåning...

Läs mer

Kulturmiljöstudie Fabriken 7 Samrådshandling Diarienummer: BN 2013/01862

Kulturmiljöstudie Fabriken 7 Samrådshandling Diarienummer: BN 2013/01862 1(6) Kulturmiljöstudie Fabriken 7 Diarienummer: BN 2013/01862 Datum: 2015-08-17 Handläggare: Lars Wendel för fastigheten FABRIKEN inom Centrala stan i Umeå kommun, Västerbottens län Flygfoto taget söderifrån.

Läs mer

Laila blandar. sina personliga favoriter

Laila blandar. sina personliga favoriter Laila blandar sina personliga favoriter Lite skandinavisk funkis och lite amerikansk villa, lite kitsch och lite gammaldags charm. När Laila Bagge Wahlgren och Niclas Wahlgren byggde sitt Trivselhus valde

Läs mer

klassisk vinterskrud villa i belysning heta kaxigt i färg lys upp din trädgård arkitektritat på landet renoveringstips skapa egna grupper

klassisk vinterskrud villa i belysning heta kaxigt i färg lys upp din trädgård arkitektritat på landet renoveringstips skapa egna grupper FÖR DIG SOM SKA BYGGA om OCH RENOVERA! VÅRT NYA HUS Nr.12 2012 belysning lys upp din trädgård teveprofilen Andrea engsäll inreder med detaljer vinterväxter skapa egna grupper 14 heta kaminer GÖR om köket

Läs mer

EN ÅTERBLICK PÅ SKOLAN OCH DESS UTVECKLINGEN INOM LINDÅS SAMHÄLLE

EN ÅTERBLICK PÅ SKOLAN OCH DESS UTVECKLINGEN INOM LINDÅS SAMHÄLLE DEL 6 På följande sidor är ett utdrag ur boken Lindås Från by till samhälle Fortsättning från Del 5 (att tänka på när du läser dessa avsnitt, är att boken skrevs 1980-83) Sida 1 EN ÅTERBLICK PÅ SKOLAN

Läs mer

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge

Läs mer

Kräcklinge kyrka. Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning. Kräcklinge 10:1 Kräcklinge socken Närke.

Kräcklinge kyrka. Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning. Kräcklinge 10:1 Kräcklinge socken Närke. Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2009:5 Kräcklinge kyrka Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning Kräcklinge 10:1 Kräcklinge socken Närke Ulf Alström Kräcklinge kyrka Särskild

Läs mer

5.2 H2 Gamla vägen med omnejd - Kvarnberget

5.2 H2 Gamla vägen med omnejd - Kvarnberget 5.2 H2 Gamla vägen med omnejd - Kvarnberget Namnet på vägen syftar på att detta helt enkelt var den gamla vägen från Kville ner till sundet. Vägen går längs med Kvarnbergets norra sida. Byggnaderna följer

Läs mer

Ulrika 3 Kungsholms kyrkogård Arkeologisk förundersökning

Ulrika 3 Kungsholms kyrkogård Arkeologisk förundersökning Ulrika 3 Kungsholms kyrkogård STOCKHOLM RAÄ 103 Arkeologisk förundersökning Kerstin Söderlund, John Wändesjö (foto) Kerstin Söderlund (text) Omslagsbild: Karta över Kungsholmens församling 1847. Stadsmuseet

Läs mer

Att hyra: Kontorslokal med karaktär i Gamla stan

Att hyra: Kontorslokal med karaktär i Gamla stan Att hyra: Kontorslokal med karaktär i Gamla stan Statens fastighetsverk hyr ut en kontorslokal med härlig atmosfär på Svartmangatan 9 i Gamla stan i Stockholm. Lokalen ligger i hjärtat av ön men på en

Läs mer

Katedralskolan Kulturhistorisk beskrivning samt riktlinjer för bevarande

Katedralskolan Kulturhistorisk beskrivning samt riktlinjer för bevarande Kulturhistorisk byggnadsinventering Katedralskolan Kulturhistorisk beskrivning samt riktlinjer för bevarande Luthagen 74:1, Kv Skolan Uppsala stad och kommun Johan Dellbeck Juni 2000 Innehållsförteckning

Läs mer

R E I C H M A N N A N T I K V A R I E R A B

R E I C H M A N N A N T I K V A R I E R A B Säby 3:29 Expeditionsbyggnad nr 82, Barkaby flygfält Järfälla kommun Stockholms län Ursprunglig kontorsdörr återanvänd till förråd ANTIKVARISK SLUTREDOVISNING Postadress: Parkvägen 10B, 169 35 Solna. Org

Läs mer

I det har fallet definierar jag kompensationsåtgärder som en förändring av byggnaden eller ett krav på verksamheten som gör att den äldre miljön kan

I det har fallet definierar jag kompensationsåtgärder som en förändring av byggnaden eller ett krav på verksamheten som gör att den äldre miljön kan I det har fallet definierar jag kompensationsåtgärder som en förändring av byggnaden eller ett krav på verksamheten som gör att den äldre miljön kan bevaras, samtidigt som verksamheten kan fortsätta. I

Läs mer

Grönö säteri. Restaureringar inom ramen för Länsstyrelsens stöd till ekonomibyggnader av enklare typ samt stöd till utvald miljö. Antikvarisk rapport

Grönö säteri. Restaureringar inom ramen för Länsstyrelsens stöd till ekonomibyggnader av enklare typ samt stöd till utvald miljö. Antikvarisk rapport Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2011:1 Grönö säteri Restaureringar inom ramen för Länsstyrelsens stöd till ekonomibyggnader av enklare typ samt stöd till utvald miljö Antikvarisk rapport Grönö 1:1 Björskogs

Läs mer

NYRENOVERAT SEXTIOTAL MED UTSIKT. Södertull, Södra Tullgatan 3

NYRENOVERAT SEXTIOTAL MED UTSIKT. Södertull, Södra Tullgatan 3 NYRENOVERAT SEXTIOTAL MED UTSIKT Södertull, Södra Tullgatan 3 3 Nyrenoverat på Södertull I ett av Malmö Citys bästa lägen kan vi erbjuda effektiva och representativa kontorslokaler i ett klassiskt sextiotalshus

Läs mer

STÖDE KYRKA, STÖDE SOCKEN, SUNDSVALLS KOMMUN

STÖDE KYRKA, STÖDE SOCKEN, SUNDSVALLS KOMMUN STÖDE KYRKA, STÖDE SOCKEN, SUNDSVALLS KOMMUN KONVERTERING AV VÄRMESYSTEM Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr 2007:10 Bodil Mascher 2 Innehåll INLEDNING 3 Objekt / dnr. Länsstyrelsens

Läs mer

Edsberg kyrka. Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning. Edsberg 9:1 Edsberg socken Närke. Ulf Alström

Edsberg kyrka. Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning. Edsberg 9:1 Edsberg socken Närke. Ulf Alström Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2009:6 Edsberg kyrka Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning Edsberg 9:1 Edsberg socken Närke Ulf Alström Edsberg kyrka Särskild arkeologisk

Läs mer

http://www.solna.se/sv/stadsbyggnad-trafik/arkitektur-kulturmiljoer/kulturmiljoer-i-s...

http://www.solna.se/sv/stadsbyggnad-trafik/arkitektur-kulturmiljoer/kulturmiljoer-i-s... Kvarvarande bebyggelse Solna stad http://www.solna.se/sv/stadsbyggnad-trafik/arkitektur-kulturmiljoer/kulturmiljoer-i-s... Sida 1 av 2 2012-09-06 Du är här: Start \ Stadsbyggnad & trafik \ Arkitektur &

Läs mer

LINDHOVS KUNGSGÅRD Rapport över renovering av byggnadsminne

LINDHOVS KUNGSGÅRD Rapport över renovering av byggnadsminne LINDHOVS KUNGSGÅRD Rapport över renovering av byggnadsminne Britt-Marie Lennartsson RENOVERING AV FASAD Lindhovs kungsgård, Lindhov 1:1,Lindberga socken, Varbergs kommun 2014:22 OMSLAGSBILD K 2014-72 FOTO

Läs mer

H3 - Strandbacken. Bild nr 7. Del av vykort från sekelskiftet 1900. Fotopunkt A.

H3 - Strandbacken. Bild nr 7. Del av vykort från sekelskiftet 1900. Fotopunkt A. 5.3 H3 - Strandbacken På fastlandssidan vid sundets norra del är tomterna mindre på grund av att berget ligger närmare inpå strandlinjen. Husen klättrar upp efter bergskanten. Av den äldre bebyggelsen

Läs mer

Egnahemsområdet Negerbyn

Egnahemsområdet Negerbyn BOENDETS MILJÖER Egnahemsområdet Negerbyn En dokumentation inom projektet Retro Nossebro 2010-2012 Projektet finaniseras av NEGERBYN Bostadsbebyggelsen öster om Necks mekaniska verkstäder i Nossebro kallas

Läs mer

Hur bevara och utveckla innerstadens värden, kärnan i Stockholms identitet?

Hur bevara och utveckla innerstadens värden, kärnan i Stockholms identitet? Norrmalmsmoderaternas Stadsbyggnadsgrupp Hur bevara och utveckla innerstadens värden, kärnan i Stockholms identitet? Ulf Johannisson www.ulfjohannisson.se Exempel: Kvarteret Riddaren Pågående planering

Läs mer

BREVENS KYRKA Askers socken, Örebro kommun, Närke, Strängnäs stift

BREVENS KYRKA Askers socken, Örebro kommun, Närke, Strängnäs stift BREVENS KYRKA Askers socken, Örebro kommun, Närke, Strängnäs stift INSTALLATION AV NYTT VÄRMESYSTEN 2013 Målningsarbete i Brevens kyrka vid installation av nytt värmesystem. Antikvarisk rapport Estrid

Läs mer

Restaurering av fönster på Timrå kyrka Timrå socken och kommun

Restaurering av fönster på Timrå kyrka Timrå socken och kommun Restaurering av fönster på Timrå kyrka Timrå socken och kommun Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr 2003:x 2 Innehåll: Sid. INLEDNING 3 SAMMANFATTNING 3 BESKRIVNING OCH HISTORIK

Läs mer

Att hyra: Tre kontorslokaler med karaktär i centrala Stockholm

Att hyra: Tre kontorslokaler med karaktär i centrala Stockholm Att hyra: Tre kontorslokaler med karaktär i centrala Stockholm Statens fastighetsverk hyr ut tre kontorslokaler på det forna verkstadsområdet Kungliga myntet i centrala Stockholm. Lokalerna har en karakteristisk

Läs mer

Astoriahuset. Att bevara och utveckla. Ett förslag på en levande stadsmiljö där gammalt möter nytt.

Astoriahuset. Att bevara och utveckla. Ett förslag på en levande stadsmiljö där gammalt möter nytt. Astoriahuset Att bevara och utveckla Ett förslag på en levande stadsmiljö där gammalt möter nytt. En ny mötesplats mitt på Nybrogatan Astoriahuset på Nybrogatan ett känt och omtyckt inslag i stadsbilden.

Läs mer

BJÖRKRIS. Råd och riktlinjer. Kvarter K. Antagen: 2012-01-12 BN 9 F H M J C E

BJÖRKRIS. Råd och riktlinjer. Kvarter K. Antagen: 2012-01-12 BN 9 F H M J C E BJÖRKRIS O Råd och riktlinjer Kvarter K L N I K F H M J C E B D A Antagen: 2012-01-12 BN 9 Innehåll Innehåll Inledning Bakgrund Behöver jag bygglov? Detaljplan Tillbyggnader i Björkris Avskärmning kring

Läs mer

Läs översättninig till svenska efter artikeln.

Läs översättninig till svenska efter artikeln. Läs översättninig till svenska efter artikeln. Översättning; Disenart Översättning; Disenart P2 PROJEKT 2 VILLA JENSEN VILLA JENSEN/FRANSON WRELAND NATURLIG KONSTRUKTION MED ETT BEGRÄNSAT ANTAL ELEMENT

Läs mer

Jönköpings stads historia 1284-1700. Bildserie producerad av Jönköpings läns museum

Jönköpings stads historia 1284-1700. Bildserie producerad av Jönköpings läns museum Jönköpings stads historia 1284-1700 Bildserie producerad av Jönköpings läns museum Bild 1 Jönköping från södra änden av Munksjön omkring 1690. Kopparstick av Erik Dahlbergh. Bild 2 Medeltida vägnät. Bild

Läs mer

Mjällby kyrka. Mjällby socken, Sölvesborgs kommun. Antikvarisk kontroll vid renovering av torn och spåntak

Mjällby kyrka. Mjällby socken, Sölvesborgs kommun. Antikvarisk kontroll vid renovering av torn och spåntak Mjällby kyrka Mjällby socken, Sölvesborgs kommun Antikvarisk kontroll vid renovering av torn och spåntak Blekinge museum rapport 2009:6 1:e antikvarie Thomas Persson Innehåll Inledning... 2 Byggnadshistoria...

Läs mer

1800-talsskola blir moderna kontor i lokalbristens Helsingborg

1800-talsskola blir moderna kontor i lokalbristens Helsingborg 1800-talsskola blir moderna kontor i lokalbristens Helsingborg Ett av de mest spännande byggprojekten i Helsingborg just nu är S:t Nicolai - förvandlingen av gamla Nicolaiskolan till moderna kontor. Projektet

Läs mer

Restaureringsrapport för bulhusflygel fastigheten Gotland, Lummelunda Nygranne 1:25

Restaureringsrapport för bulhusflygel fastigheten Gotland, Lummelunda Nygranne 1:25 avdelningen för kulturmiljövård Länsstyrelsen Gotlands län Kulturmiljö visby 2007-12-13 dnr: AD2007-0392 handläggare: Pär Malmros Kopia till: Fastighetsägaren Länsmuseet på Gotland ATA Restaureringsrapport

Läs mer

Planens syfte och huvuddrag Syftet med planändringen är att, så långt möjligt, anpassa bestämmelserna till rådande förhållanden och behov.

Planens syfte och huvuddrag Syftet med planändringen är att, så långt möjligt, anpassa bestämmelserna till rådande förhållanden och behov. 3 5 4 3 5 5 8 7 9 8 8 6 6 Samhällsbyggnadskontoret Ändring av Detaljplan för GENETA, del 7 inom stadsdelen Geneta i Södertälje Tillägg till PLANBESKRIVNING Arkivnummer: P 595 Dnr. 009-0003-4 Upprättad

Läs mer

Byte av VA-ledningar i Stora Kyrkogatan, Köping

Byte av VA-ledningar i Stora Kyrkogatan, Köping Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2013:9 Byte av VA-ledningar i Stora Kyrkogatan, Köping Arkeologisk antikvarisk kontroll Fornlämning Köping 148:1 Stora Kyrkogatan Köpings stadsförsamling Köpings kommun

Läs mer

Utveckling av kulturbyggnader en utmaning på flera plan

Utveckling av kulturbyggnader en utmaning på flera plan Utveckling av kulturbyggnader en utmaning på flera plan 24 februari 2014 1 Higab i korthet Higab äger, förvaltar och utvecklar fasegheter för kommersiella, offentliga och kulturella ändamål för Göteborgs

Läs mer

Örebro Slott. Örebro läns museum Rapport 2008:7. Örebro stad, Örebro kommun, Örebro län

Örebro Slott. Örebro läns museum Rapport 2008:7. Örebro stad, Örebro kommun, Örebro län Örebro Slott Örebro stad, Örebro kommun, Örebro län Antikvarisk rådgivning och dokumentation i samband med renoveringsarbeten, Örebro Slott, Sydvästra tornet år 2008 Anneli Borg Örebro läns museum Rapport

Läs mer

FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN. Granhammars herrgård

FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN. Granhammars herrgård FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN Granhammars herrgård Granhammars herrgård avbildad i en litografi av Alexander Nay ur Uplands herregårdar från 1881. Herrgård från 1700-talet med rötter i medeltiden

Läs mer

Arboga kök Stockholms stad, RAÄ 843 Arkeologisk schaktövervakning 2014

Arboga kök Stockholms stad, RAÄ 843 Arkeologisk schaktövervakning 2014 Arboga kök Stockholms stad, RAÄ 843 Arkeologisk schaktövervakning 2014 John Hedlund Omslagsbild: Arboga kök 1962 fotograferat från ONO av Lennart af Petersens (SSM F68682). Stadsmuseet Box 15025 104 65

Läs mer

Nässjö stadshus. Antikvarisk medverkan i samband med byte av dörrar och igensättning av källarentré. Nässjö stad i Nässjö kommun, Jönköpings län

Nässjö stadshus. Antikvarisk medverkan i samband med byte av dörrar och igensättning av källarentré. Nässjö stad i Nässjö kommun, Jönköpings län Nässjö stadshus Antikvarisk medverkan i samband med byte av dörrar och igensättning av källarentré Nässjö stad i Nässjö kommun, Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2014:26 Margaretha

Läs mer

Längbro kyrka. Invändiga ombyggnationer 2013. Längbro församling, Örebro kn, Närke. Anneli Borg Rapport 2013:12

Längbro kyrka. Invändiga ombyggnationer 2013. Längbro församling, Örebro kn, Närke. Anneli Borg Rapport 2013:12 Längbro kyrka Längbro församling, Örebro kn, Närke Invändiga ombyggnationer 2013 Anneli Borg Rapport 2013:12 Engelbrektsgatan 3 702 12 ÖREBRO Tel. 019-602 87 00 www.olm.se 2 Inledning Örebro kyrkliga samfällighet

Läs mer

Fjärrvärmeanslutningar i Arboga

Fjärrvärmeanslutningar i Arboga Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2006:57 Fjärrvärmeanslutningar i Arboga Förundersökning i form av schaktningsövervakning RAÄ 34 Soopiska gården 2, Fältskären 2 och 3 samt Storgatan Arboga stadsförsamling

Läs mer

4. Åtgärdsdokumentation. Kronbergs ateljé. Fasadrenovering 2008. Kulturhistoriska avdelningen. Karin Blent

4. Åtgärdsdokumentation. Kronbergs ateljé. Fasadrenovering 2008. Kulturhistoriska avdelningen. Karin Blent 4. Åtgärdsdokumentation Kronbergs ateljé Fasadrenovering 2008 Kulturhistoriska avdelningen Karin Blent 1 4. Åtgärdsdokumentation Innehållsförteckning Beskrivning före åtgärd:... 3 Antikvariska ställningstaganden:...

Läs mer

Husen. Lumphuset är fortfarande en del av pappersbruket.

Husen. Lumphuset är fortfarande en del av pappersbruket. Vad finns det egentligen att se i en bruksmiljö? En hel del gamla hus, men vad kan de berätta? Många av husen har spännande namn. Vad är till exempel en Kölna och ett spruthus? Här kan du bland annat läsa

Läs mer

Rapport gällande antikvarisk medverkan vid exteriör ommålning av Södra Finnskoga kyrka

Rapport gällande antikvarisk medverkan vid exteriör ommålning av Södra Finnskoga kyrka Rapport gällande antikvarisk medverkan vid exteriör ommålning av Södra Finnskoga kyrka Södra Finnskoga socken, Torsby kommun, Värmlands län, Karlstads stift 2010:31 Enligt länsstyrelsens beslut 433-6260-2009

Läs mer

Schaktning för fjärrvärme vid Köpings museum

Schaktning för fjärrvärme vid Köpings museum Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2011:38 Schaktning för fjärrvärme vid Köpings museum Arkeologisk förundersökning i form av schaktningövervakning Fornlämning Köping 148:1 Kvarteret Huld Köpings stadsförsamling

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM. Tillhörande detaljplan för bostadsområdet Äppelbacken, del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo tätort och kommun, Gävleborgs län

GESTALTNINGSPROGRAM. Tillhörande detaljplan för bostadsområdet Äppelbacken, del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo tätort och kommun, Gävleborgs län Dnr 2014/0547-31 GESTALTNINGSPROGRAM. Tillhörande detaljplan för bostadsområdet Äppelbacken, del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo tätort och kommun, Gävleborgs län Upprättat i maj 2015 Innehåll Gestaltningsprogrammets

Läs mer

Hov Skräddaregård Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M. Rapport 2012:205. Antikvarisk rapport. Hovs socken Vadstena kommun Östergötlands län

Hov Skräddaregård Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M. Rapport 2012:205. Antikvarisk rapport. Hovs socken Vadstena kommun Östergötlands län Rapport 2012:205 Antikvarisk rapport Hov Skräddaregård Hovs socken Vadstena kommun Östergötlands län Marie Hagsten Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M AVDELNINGEN FÖR ARKEOLOGI OCH BYGGNADSVÅRD Hov

Läs mer

Välkommen till Sigfridsvägen 21

Välkommen till Sigfridsvägen 21 Välkommen till Sigfridsvägen 21 Ett modernt boende med klassisk Ta chansen att bo i det vackra Q-märkta huset från 1935 på Sigfridsområdet. De klassiska detaljerna är väl bevarade, samtidigt som lägenheterna

Läs mer

Ledningsbyte i Bråfors bergsmansgård

Ledningsbyte i Bråfors bergsmansgård Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2011:50 Ledningsbyte i Bråfors bergsmansgård Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning RAÄ 80:1 Bråfors 1:13 Norbergs socken Norbergs kommun Västmanland

Läs mer

Bild nr 1, Vy från Lindholmshamnen NCS S 3005-G80Y NCS S 4010-G80Y NCS S 3005-B80G NCS S 5005-B80G

Bild nr 1, Vy från Lindholmshamnen NCS S 3005-G80Y NCS S 4010-G80Y NCS S 3005-B80G NCS S 5005-B80G BRF MASTHUGGET BRF MASTHUGGET N När Du betraktar bostadsområdet från håll ser Du ett grönskande berg i milda, sammanhållna gröngrå-blå kulörer. Befinner Du Dig inne i området sprakar det av liv. Varje

Läs mer

Uppdraget från planavdelningen var utföra en byggteknisk bedömning och konstatera:

Uppdraget från planavdelningen var utföra en byggteknisk bedömning och konstatera: Strömstads Kommun 2014-10-03 Planavdelningen 452 80 Strömstad Utlåtande över Rosa huset På uppdrag av Planavdelningen genom AB Strömstadbyggen har 2014-10-02 en byggteknisk utredning utförts, deltagande

Läs mer

24 Vårt Nya Hus - Bygga om & Renovera

24 Vårt Nya Hus - Bygga om & Renovera 24 Vårt Nya Hus - Bygga om & Renovera Paret föll handlöst för det vackra huset som vid visningen var väldigt nedgånget. Renoveringen utfördes varsamt med målet att bevara husets charm. Text Micaela Nordberg

Läs mer

Våthuits kyrka. Antikvarisk kontroll. Renoveringsarbeten på vapenhus och klockstapel. Våthuits socken i Gislaveds kommun Jönkbings län

Våthuits kyrka. Antikvarisk kontroll. Renoveringsarbeten på vapenhus och klockstapel. Våthuits socken i Gislaveds kommun Jönkbings län Antikvarisk kontroll Våthuits kyrka Renoveringsarbeten på vapenhus och klockstapel Våthuits socken i Gislaveds kommun Jönkbings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2012:33 Britt-Marie Börjesgård

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS. Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014

GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS. Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014 GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014 SAMMANFATTNING Vision Gestaltning Natur Platsen har stor potential genom

Läs mer

FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN Skillingarydslägren

FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN Skillingarydslägren FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN Skillingarydslägren Ett vykort från Per Bunnstads vykortssamling vilket visar tälten på övningsplatsen, sannolikt år 1896. Från militärt tältläger till statligt byggnadsminne

Läs mer

Stadslifv in real life!

Stadslifv in real life! Stadslifv in real life! Hej! Du kommer nu att gå en stadsrundvandring på egen hand. Har du karta, penna, klisterprickar och instruktionsblad och någon sorts kamera så är det bara att sätta igång. 1. Stortorget

Läs mer

Tillberga kyrka takomläggning

Tillberga kyrka takomläggning Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2010:66 Tillberga kyrka takomläggning Antikvarisk rapport Tillberga by 7:1 Tillberga socken Västmanland Boel Melin Tillberga kyrka Takomläggning Antikvarisk rapport

Läs mer

BESLUT. Erik Nygren. 165 70 Hässelby. Byggnadsminnesförklaring (BM) av medeltidshuset, rna- SKYDDSFÖRESKLIFTER

BESLUT. Erik Nygren. 165 70 Hässelby. Byggnadsminnesförklaring (BM) av medeltidshuset, rna- SKYDDSFÖRESKLIFTER 19PL_. Sjömarisgatan 23 Gotlands Helena Svedén Lansstyrelsen i 165 7 Hässelby Blomodlarvägen 32A sista sidan Enligt förteckning 64 32 Malmköping Britt-Marie Blomberg Konia Björndainmen Kulturmiljöenheten

Läs mer

FLYTTBARA LOKALER FÖRSKOLOR OCH SKOLOR

FLYTTBARA LOKALER FÖRSKOLOR OCH SKOLOR FLYTTBARA LOKALER FÖRSKOLOR OCH SKOLOR MAKING ROOM FOR THE FUTURE Får alla plats hos er? Eller har ni många barn och alldeles för lite utrymme? Behöver ni en ny cafeteria, fler klassrum eller en hel skolbyggnad?

Läs mer

Svedvi kyrka. Fönster- och fasadrenovering. Antikvarisk rapport. Berga 4:21 Svedvi socken Hallstahammars kommun Västmanland.

Svedvi kyrka. Fönster- och fasadrenovering. Antikvarisk rapport. Berga 4:21 Svedvi socken Hallstahammars kommun Västmanland. Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2014:56 Svedvi kyrka Fönster- och fasadrenovering Antikvarisk rapport Berga 4:21 Svedvi socken Hallstahammars kommun Västmanland Tobias Mårud Svedvi kyrka Fönster- och

Läs mer

Konferera i en kulturhistorisk oas mitt i Lund

Konferera i en kulturhistorisk oas mitt i Lund Konferera i en kulturhistorisk oas mitt i Lund Välkommen till Kulturen! Välkommen till en annorlunda konferensanläggning mitt i centrala Lund. Här kan du välja mellan ett stort modernt auditorium, ett

Läs mer

text Mats Carlsson-Lénart foto Martin Olson 4.2012 kulturvärden 31

text Mats Carlsson-Lénart foto Martin Olson 4.2012 kulturvärden 31 Lundagård ska leva Fredrik Tersmeden gillar Zettervalls universitetshus. Lägg märke till de fyra stora sfinxerna på taket, nyuppsatta 1993 efter att Zettervalls gamla i cement föll sönder. 30 kulturvärden

Läs mer

Stockholmsmässan LOUNGE. Abelardo Gonzalez Arkitektbyrå AB Koordinerad inredning Ove Persson

Stockholmsmässan LOUNGE. Abelardo Gonzalez Arkitektbyrå AB Koordinerad inredning Ove Persson Stockholmsmässan LOUNGE Förslag till ny Lounge, Stockholmsmässan Förutsättningar Syftet är att skapa ett rum där man till fullo kan uppskatta kvalitén i svenskt material och möbeldesign. Ett starkt och

Läs mer

S:t Eriks gymnasium. ett partneringprojekt

S:t Eriks gymnasium. ett partneringprojekt S:t Eriks gymnasium ett partneringprojekt Jag brukar jämföra ett partneringprojekt med en tågresa mellan Stockholm och Göteborg. Alla är med på hela resan. Ingen kliver av i Hallsberg eller Skövde. John,

Läs mer

Nämdö kyrka. Antikvarisk kontroll vid ommålning, Nämdö kyrka, Nämdö socken, Värmdö kommun, Södermanland. Lisa Sundström Rapport 2007:32

Nämdö kyrka. Antikvarisk kontroll vid ommålning, Nämdö kyrka, Nämdö socken, Värmdö kommun, Södermanland. Lisa Sundström Rapport 2007:32 Nämdö kyrka Antikvarisk kontroll vid ommålning, Nämdö kyrka, Nämdö socken, Värmdö kommun, Södermanland Lisa Sundström Rapport 2007:32 Nämdö kyrka Antikvarisk kontroll vid ommålning, Nämdö kyrka, Nämdö

Läs mer

R E I C H M A N N A N T I K V A R I E R A B

R E I C H M A N N A N T I K V A R I E R A B ANTIKVARISK MEDVERKAN enligt KML Objekt: Beställare: Blidö kyrka Uppsala stift, Norrtälje Länna - Blidö - Riala kyrkliga samfällighet Genom Kurt Lodenius SLUTRAPPORT - Invändig upprustning Utlåtande Arbetena

Läs mer

Startpromemoria för planläggning av takpåbyggnad med kontor

Startpromemoria för planläggning av takpåbyggnad med kontor Stadsbyggnadskontoret Planavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2014-02-19 Handläggare Renoir Danyar Telefon: 08-508 26 659 Startpromemoria för planläggning av takpåbyggnad med kontor Förslag till beslut

Läs mer

Ovanpå. Inledning. 60 talshuset. Ett examensarbete av Jens Enflo. Arkitekturskolan KTH 2013

Ovanpå. Inledning. 60 talshuset. Ett examensarbete av Jens Enflo. Arkitekturskolan KTH 2013 Ovanpå Ett examensarbete av Jens Enflo Arkitekturskolan KTH 2013 Inledning Att bygga på tak är ett allt vanligare sätt att förtäta befintliga bostadsområden i både inner och ytterstaden. Bristen på mark

Läs mer

byggnadsvård Råby-Rönö kyrka Antikvarisk medverkan Schaktningsövervakning

byggnadsvård Råby-Rönö kyrka Antikvarisk medverkan Schaktningsövervakning byggnadsvård Råby-Rönö kyrka Råby-Rönö kyrka, Råby-Rönö socken, Nyköpings kommun, Strängnäs stift, Södermanlands län Antikvarisk medverkan Schaktningsövervakning Dag Forssblad Råby-Rönö kyrka Råby-Rönö

Läs mer

Virsbo kyrka. Renovering av fönster, fasadpanel och mark. Antikvarisk rapport. Virsbo 2:3 Ramnäs socken Surahammars kommun Västmanland.

Virsbo kyrka. Renovering av fönster, fasadpanel och mark. Antikvarisk rapport. Virsbo 2:3 Ramnäs socken Surahammars kommun Västmanland. Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2014:58 Virsbo kyrka Renovering av fönster, fasadpanel och mark Antikvarisk rapport Virsbo 2:3 Ramnäs socken Surahammars kommun Västmanland Tobias Mårud Virsbo kyrka

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning och översiktlig beskrivning av Handelshögskolans lokalbehov vid en ombyggnation av hörnet Vasagatan och Haga kyrkogata

Verksamhetsbeskrivning och översiktlig beskrivning av Handelshögskolans lokalbehov vid en ombyggnation av hörnet Vasagatan och Haga kyrkogata Per Cramér, dekanus Anders Grund, campuschef Catharina Tillman, kanslichef 2013-11-26 kompletterad 2014-05-28 1 / 5 Verksamhetsbeskrivning och översiktlig beskrivning av Handelshögskolans lokalbehov vid

Läs mer

Fållnäs gård. Niss Maria Legars Rapport 2009:32

Fållnäs gård. Niss Maria Legars Rapport 2009:32 Fållnäs gård Antikvarisk kontroll vid fönsterrenovering/byte på ekonomibyggnad, Fållnäs gård, Sorunda socken, Nynäshamns kommun, Södermanland Niss Maria Legars Rapport 2009:32 2 Fållnäs gård Antikvarisk

Läs mer

Kristina, Möklinta, Norrby och Sala sockenkyrka

Kristina, Möklinta, Norrby och Sala sockenkyrka Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2008:5 Kristina, Möklinta, Norrby och Sala sockenkyrka Installation av larm Antikvarisk kontroll Sala stadsförsamling, Möklinta socken, Norrby socken, Sala landsförsamling

Läs mer

Sala gamla vattentorn

Sala gamla vattentorn Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2007:xx Sala gamla vattentorn Antikvarisk förstudie Kristina 4:15 Sala stadsförsamling Västmanland Helén Sjökvist Innehållsförteckning Inledning...5 Målsättning och

Läs mer

Minnet bästa läget centralt på Väster

Minnet bästa läget centralt på Väster Minnet bästa läget centralt på Väster Stadsdelen Väster från ovan. Från Minnet tar du dig snabbt in till city. Lummigt och lugnt på Regementsgatan. Nytt boende i gammal stadsdel I utkanten av Väster, med

Läs mer

Arkeologisk schaktningsövervakning. Linnés Hammarby. Uppförande av entrébyggnad. Danmarks Hammarby 1:1 Danmarks socken Uppland.

Arkeologisk schaktningsövervakning. Linnés Hammarby. Uppförande av entrébyggnad. Danmarks Hammarby 1:1 Danmarks socken Uppland. Arkeologisk schaktningsövervakning Linnés Hammarby Uppförande av entrébyggnad Danmarks Hammarby 1:1 Danmarks socken Uppland Bent Syse 2 Upplandsmuseet rapport nr 2007:13 Arkeologisk schaktningsövervakning

Läs mer

Stilfullt inrett bostadshus med fristående garage på Björkvägen 2 i Östernäs, Mariehamn

Stilfullt inrett bostadshus med fristående garage på Björkvägen 2 i Östernäs, Mariehamn Stilfullt inrett bostadshus med fristående garage på Björkvägen 2 i Östernäs, Mariehamn Presentation I hörnet Björkvägen-Solstrandstigen finns detta eleganta bostadshus som med sin personliga arkitektur

Läs mer

. M Uppdragsarkeologi AB B

. M Uppdragsarkeologi AB B C. M Uppdragsarkeologi AB B C. M Uppdragsarkeologi AB B Omslagsbilden visar platsen för förundersökningen, Västra Brobys kyrka, markerad med röd ellips på utdrag ur Skånska Rekognosceringskartan 1812-1820.

Läs mer

Fyra folkskolehus i Maria församling

Fyra folkskolehus i Maria församling Fyra folkskolehus i Maria församling Suzanne Lindhagen och Lena Simonsson Som ett komplement till de inventeringar av Stockholms innerstads och förorters bostadsbebyggelse, som under de senaste åren har

Läs mer

Exempelritningar för tillbyggnad av enbostadshus

Exempelritningar för tillbyggnad av enbostadshus Exempelritningar för tillbyggnad av enbostadshus Foldern är framtagen juni 2010 och reviderad januari 2012 av Bygglovalliansen som är en samverkan mellan kommuner för utveckling av bygglovfunktionen. Följande

Läs mer

Lux Lunds Universitet

Lux Lunds Universitet Lux Lunds Universitet Bild 1: Tegelfasadens varma uppljus framställs som en fond i bakgrunder till den inramade atriumgården. Det varma ljuset samspelar fint med det lågt sittande ljuset under bänken som

Läs mer

Erland Cullbergs bilder i Västerås biskopsgård

Erland Cullbergs bilder i Västerås biskopsgård Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2009:59 Erland Cullbergs bilder i Västerås biskopsgård Framtagning och konservering Antikvarisk kontroll Kvarteret Hagbard 4 Västerås Domkyrkoförsamling Västmanland Helén

Läs mer

HYR STUDENTBOSTAD I CENTRALA LUND

HYR STUDENTBOSTAD I CENTRALA LUND HYR STUDENTBOSTAD I CENTRALA LUND 124 NYA STUDENTLÄENHETER Unikt boende i centrala Lund Lagom till höstterminen 2014 sker den första inflyttningen i de helt nya studentlägenheterna i kvarteret Arkivet

Läs mer

Tiunda Park. www.rosendaluppsala.se

Tiunda Park. www.rosendaluppsala.se Tiunda Park www.rosendaluppsala.se : 55 55 20 MITT I STADEN Ditt nya hem i Tiunda Park Mitt i Uppsalas historiska studentkvarter, ca fem minuter från Universitetshuset, Ekonomikum, Carolina Rediviva och

Läs mer

Planbeskrivning Samrådshandling

Planbeskrivning Samrådshandling Planbeskrivning Samrådshandling Datum 2010-06-08 Dnr BMR/2010:28 Bygg-, miljö- och räddningsförvaltningen Detaljplan för fastigheten Svalan 10 inom Sparreholm, Flens kommun, Södermanlands län Handlingar

Läs mer

RESTAURERING AV FÖNSTER

RESTAURERING AV FÖNSTER , RESTAURERING AV FÖNSTER VIBYGGERÅ GAMLA KYRKA, VIBYGGERÅ SOCKEN, KRAMFORS KOMMUN Länsmuseet Vä5ternorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr 2005:22 Bodil Mascher 2 Innehåll: Sid. INLEDNING 3 BESKRNNlNG

Läs mer

UTHUS PÅ ÖSTERTULL Rivningsdokumentation

UTHUS PÅ ÖSTERTULL Rivningsdokumentation UTHUS PÅ ÖSTERTULL Rivningsdokumentation Britt-Marie Lennartsson DOKUMENTATION INFÖR RIVNING Östertull, Lagaholm 2:8, Laholms stadsförsamling, Laholms kommun 2013:38 Dokumentation inför rivning, uthus

Läs mer

Såväl Östermalmssalen som Gibraltarsalen kan lätt omvandlas till kontorslandskap, butiksyta eller tillverkningslokal.

Såväl Östermalmssalen som Gibraltarsalen kan lätt omvandlas till kontorslandskap, butiksyta eller tillverkningslokal. OBJEKTSBESKRIVNING På ett centralt läge i Tingsryd ligger det Berggrenska gjuteriet, denna smakfullt och genomgående renoverade byggnad. En gång i tiden var det en smutsig och mörk industribyggnad där

Läs mer

fastighet: QVIRITES 3, hus A. adress: Tullgatan 7. ålder: 1856. Tillbyggd 1889. arkitekt / byggm: användning: Kontor och bostad.

fastighet: QVIRITES 3, hus A. adress: Tullgatan 7. ålder: 1856. Tillbyggd 1889. arkitekt / byggm: användning: Kontor och bostad. fastighet: QVIRITES 3, hus A. adress: Tullgatan 7. ålder: 1856. Tillbyggd 1889. arkitekt / byggm: användning: Kontor och bostad. antal våningar: 2 Gulvit slätputs. Bruna 2-luftsfönster. Port med utsnidade

Läs mer