HUMANISTISKA FAKULTETSNÄMNDEN. Avancerad nivå/second Cycle. 1. Fastställande. 2. Inplacering. 3. Förkunskapskrav. 4. Innehåll

Transkript

1 HUMANISTISKA FAKULTETSNÄMNDEN FP2100, Praktisk filosofi: Avancerad litteraturkurs 1, 15,0 högskolepoäng Practical Philosophy: Advanced Literature Course 1, 15.0 higher education credits Avancerad nivå/second Cycle 1. Fastställande Kursplanen är en skiss, faställd av Humanistiska fakultetsnämnden och senast reviderad av Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori. Den reviderade kursplanen gäller från och med Utbildningsområde: Humanistiskt 100 % Ansvarig institution: Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori 2. Inplacering Kursen ges som fristående kurs. Avancerad nivå Huvudområde Praktisk filosofi Fördjupning A1N, Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav 3. Förkunskapskrav För tillträde till kursen krävs kandidatexamen eller godkänt resultat från kurserna FP1100 (Praktisk filosofi: grundkurs), FP1200 (Praktisk filosofi: fortsättningskurs) och FP1300 (Praktisk filosofi: fördjupningskurs) eller motsvarande eller godkänt resultat från kurserna LIB110 (Introduktion till liberal arts), LIB120 (Trivium: det mänskliga språket och det logiska beviset), LIB130 (Quadrivium: människan och naturen) och LIB140 (Människan som medveten samhällsvarelse) eller motsvarande. 4. Innehåll

2 Kursen består av fördjupad läsning, analys och kritisk granskning av central litteratur inom något eller några delområden i praktisk filosofi (se nedan). Kursen kan antingen läsas som två delkurser om vardera 7,5 hp inom två olika delområden eller som en delkurs om 15 hp inom ett delområde. I anslutning till introduktionstillfället utses en lämplig handledare utifrån studentens önskemål och ämnesinriktning. Valet av delområde och lämplig litteratur görs i samråd med handledare och examinator. Studenten kommer som regel ha möjlighet att utforma delar av kursens innehåll, och i vissa fall även examinationen, i samråd med handledare och examinator på ett sätt som är lämpligt i förhållande till studentens framtidsplaner och övriga studier. Delkurser kan också läsas inom ramen för det nationella samarbetsprogrammet för master- och forskarutbildning i filosofiämnena. En sådan inriktning bör godkännas av handledare i förväg. 2/ 5 1. Tillämpad etik (Applied Ethics) Detta delområde behandlar konkreta moraliska problem av fundamental betydelse för individ och samhälle i vår tid. Exempel på frågeställningar: Har människor och djur olika moraliska status? Är det moraliskt försvarbart att äta kött? Finns det moraliska skäl att tillåta dödshjälp? Hur bör vi som individer hantera de miljömässiga och ekonomiska förändringar som globaliseringen ställer oss inför? Är dagens ekonomiska system moraliskt försvarbart? Hur balanserar man olika värden och krav i vården i ljuset av teknisk utveckling? Studenten kan även fördjupa sig i olika försök att tillämpa uppfattningar i normativ etik på praktiska frågeställningar inom skilda områden. Möjliga inriktningar behandlar aktuella arbeten om exempelvis medicinsk etik, djurrättsfilosofi, miljöetik, affärsetik, och idrottsfilosofi. 2. Normativ etik (Normative Ethics) Detta delområde behandlar vad som ytterst förklarar att vissa handlingar är moraliskt rätt eller fel samt olika problem som aktualiseras av denna grundläggande fråga. Exempel på frågeställningar: Beror den moraliska statusen hos handlingar endast på hur bra eller dåliga deras konsekvenser är? Vad innebär det att något är bra eller dåligt? Finns det vissa handlingar man inte får utföra oavsett hur bra konsekvenser de har? Vilka andra aspekter, utöver handlingens konsekvenser, är relevanta för dess moraliska status? Möjliga inriktningar behandlar aktuella arbeten om exempelvis konsekventialism, utilitarism, deontologiska teorier (kantianism, pliktetik), dygdetik, egoism, kontraktsetik, och lyckoforskning. Studenten kan också gripa sig an teorier som handlar om vad som ytterst har värde och ger livet mening, såsom hedonism, preferentialism, och perfektionism. 3. Metaetik (Metaethics) Detta delområde behandlar problem om moralens natur och grundläggande förutsättningar, såsom semantiska, ontologiska, och kunskapsteoretiska frågor med avseende på moraliska och normativa uppfattningar. Exempel på frågeställningar: Kan moraliska uppfattningar vara sanna och falska? Finns det något rätt och fel? Kan man nå kunskap i moraliska frågor? Finns det en moral som gäller för alla? Finns det en nödvändig koppling mellan moraliska uppfattningar och motivation? Vad är det som förklarar att vi har skäl att utföra vissa handlingar? Möjliga inriktningar behandlar aktuella arbeten om exempelvis moralisk realism, non-kognitivism (expressivism), relativism, error-teori, fiktionalism, metaetisk konstruktivism, moralisk motivation, och teorier om normativa skäl för handling.

3 4. Politisk filosofi (Political Philosophy) Detta delområde behandlar fundamentala normativa begrepp och problem inom politisk filosofi. Exempel på frågeställningar: Vad innebär det att ett samhälle är rättvist, fritt eller jämlikt? Hur bör ett samhälle utformas för att i högsta möjliga utsträckning realisera dessa värden? Vilken är relationen mellan begrepp som frihet, rättvisa och jämlikhet? Hur gör man avvägningar mellan dem om de kommer i konflikt? Möjliga inriktningar behandlar aktuella arbeten om exempelvis liberalism, konservatism, socialism, libertarianism, och kommunitarism. Andra möjliga inriktningar behandlar aktuella arbeten om politikens villkor och möjligheter, såsom rättsfilosofi, demokrati, social beslutsteori, mångkulturalism, och global rättvisa. 3/ 5 5. Religionsfilosofi (Philosophy of Religion) Detta delområde behandlar fundamentala tros- och livsåskådningsfrågor ur filosofisk synvinkel. Exempel på frågeställningar: Finns det rimliga argument för Guds existens? Kan den religiösa tron ges en rationell grund? Har livet mening om Gud inte finns? Finns det sekulära alternativ som kan fylla den erfarenhet av mening som en gudstro erbjuder? Studenten ges möjlighet att läsa aktuella verk om centrala frågeställningar eller teoribildningar inom religionsfilosofi och filosofi som behandlar livsåskådningsfrågor. Möjlighet finns också att sätta dessa frågeställningar i relation till samtida religiösa företeelser. 6. Estetik (Aesthetics) Detta delområde behandlar fundamentala frågor i filosofisk estetik. Exempel på frågeställningar: Vad är konst? Är det möjligt att tala om bra och dålig konst? Vad är det som gör konst bra och dålig? Vad är skönhet? Vad utmärker estetiska upplevelser? Kan tolkningar av konst vara korrekta och inkorrekta? Dessa frågor kan även sättas i relation till aktuell samhällsdebatt beträffande olika maktfrågor med avseende på konstvärlden och det offentliga rummet. Det finns också möjlighet att fördjupa sig i filosofiska frågor med relevans för särskilda konstarter såsom konst, litteratur, och musik. 7. Fri vilja (Free Will) Detta delområde behandlar begreppet fri vilja samt olika problem som aktualiseras av detta grundläggande begrepp. Exempel på frågeställningar: Är våra handlingar determinerade? Är determinismen förenlig med existensen av fri vilja? Vad innebär det att ha en fri vilja? Kan vi vara moraliskt ansvariga om våra handlingar är determinerade? Området studeras genom kritisk inläsning av moderna forskningsinlägg och kan behandla moral- och religions- och rättsfilosofiska, liksom begreppsliga och metafysiska, aspekter av denna problematik. Det finns också möjlighet att särskilt studera aktuella arbeten om handlingsfilosofi. 8. Feministisk filosofi (Feminist Philosophy) Detta delområde behandlar feministisk filosofi, vilken kan studeras utifrån olika synvinklar, såsom historiskt, etiskt, politiskt, genusteoretiskt, etc. Möjlighet finns att studera något särskilt fält inom feministisk filosofi vad gäller dess olika filosofiska problemställningar, teoribildningar, och metoder. Det är också möjligt att studera något särskilt delområde av praktisk filosofi (metaetik, normativ etik, tillämpad etik, politisk filosofi, etc.) ur ett feministiskt-filosofiskt perspektiv. Vidare lämnas studenten möjlighet att inom de övriga delkurserna som ges på avancerad nivå studera ett särskilt område av praktisk filosofi ur feministisktfilosofiskt perspektiv.

4 9. Experimentell praktisk filosofi (Experimental Practical Philosophy) Detta delområde behandlar den riktning inom samtida filosofi som syftar till att belysa filsofiska problem med hjälp av empiriska undersökningar. Möjlighet finns att studera de olika metodologiska frågeställningar som aktualiseras i mötet mellan praktisk filosofi och empiriska vetenskaper. Exempel på frågeställningar: Kan empiriska resultat belysa traditionella frågor inom praktisk filosofi? Vilka konsekvenser har olika resultat inom experimentell filosofi för traditionella praktisk-filosofiska metoder? Vad innebär den typ av intuition som praktiska filosofer sägs åberopa? Vilken är den kunskapsteoretiska signifikansen av sådana intuitioner? Möjlighet finns också att studera experimentell filosofi med avseende på något särskilt delområde av praktisk filosofi (metaetik, normativ etik, tillämpad etik, etc.). 4/ Den praktiska filosofins historia (History of Practical Philosophy) I detta delområde ges studenten möjlighet att fördjupa sina kunskaper om centrala texter ur den praktiska filosofins historia som studenten inte tagit del av tidigare under utbildningen. Möjlighet ges att i detalj analysera något eller några klassiska verk inom de delområden som ingår i praktisk filosofi (se ovan) tillsammans med eventuell sekundärlitteratur om verket eller verken ifråga. 5. Mål Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna: Kunskap och förståelse påvisa fördjupad kunskap och förståelse inom något av den praktiska filosofins delområden som går utöver den kunskap och förståelse som studenten erhållit genom tidigare studier, ingående redogöra för innehållet i relevanta delar av avancerad litteratur inom något av den praktiska filosofins delområden, ingående analysera några frågeställningar, argumentationslinjer och/eller metoder som förekommer i denna litteratur, Färdighet och förmåga välja och avgränsa frågeställningar, argumentationslinjer och/eller metoder i litteraturen som är lämpliga för en kortare kritisk uppsats, skriva en avgränsad, väl sammanhållen, kritisk uppsats om några frågeställningar, argumentationslinjer och/eller metoder som förekommer i denna litteratur, diskutera och försvara ovan nämnda uppsats på ett sätt som visar god förståelse av litteraturen, Värderingsförmåga och förhållningssätt kritiskt granska rimligheten i några av de argument som förekommer i den valda litteraturen, delta i filosofisk argumentation på ett sätt som visar respekt för meningsmotståndare och samtalspartner. 6. Litteratur Litteraturen väljs i samråd med handledare och examinator.

5 5/ 5 7. Former för bedömning Undervisningen sker främst i form av handledning, men även seminarier kan förekomma. Om kursen läses inom ramen för det nationella samarbetsprogrammet för master- och forskarutbildning i filosofiämnena, tillämpas de i varje sådant fall aktuella undervisningsformerna. Kursen examineras genom skriftliga och/eller muntliga examinationer. Normalt ingår en skriftlig kursuppsats där den valda litteraturen kritiskt granskas, men även aktivt deltagande i samt muntlig presentation vid seminarier kan vara examinerande. Student äger rätt till byte av examinator efter att ha underkänts två gånger på samma examination, om det är praktiskt möjligt. En sådan begäran ställs till institutionen och skall vara skriftlig. 8. Betyg Betygsskalan omfattar betygsgraderna Underkänd (U), Godkänd (G), Väl godkänd (VG). Om kursen läses som två delkurser, krävs för ett sammanlagt G på hela kursen antingen G på båda delkurserna eller G på ena delkursen och VG på den andra, medan det för ett sammanlagt VG på hela kursen krävs VG på bägge delkurserna. 9. Kursvärdering Studierektor ansvarar för att studenternas synpunkter på kursen systematiskt och regelbundet inhämtas och att resultaten av utvärderingar i olika former ligger till grund för kursens utformning. 10. Övrigt Undervisningsspråk: engelska och svenska.

6 HUMANISTISKA FAKULTETSNÄMNDEN FP2200, Praktisk filosofi: Avancerad litteraturkurs 2, 15,0 högskolepoäng Practical Philosophy: Advanced Literature Course 2, 15.0 higher education credits Avancerad nivå/second Cycle 1. Fastställande Kursplanen är en skiss, faställd av Humanistiska fakultetsnämnden och senast reviderad av Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori. Den reviderade kursplanen gäller från och med Utbildningsområde: Humanistiskt 100 % Ansvarig institution: Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori 2. Inplacering Kursen ges som fristående kurs. Avancerad nivå Huvudområde Praktisk filosofi Fördjupning A1N, Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav 3. Förkunskapskrav För tillträde till kursen krävs kandidatexamen eller godkänt resultat från kurserna FP1100 (Praktisk filosofi: grundkurs), FP1200 (Praktisk filosofi: fortsättningskurs) och FP1300 (Praktisk filosofi: fördjupningskurs) eller motsvarande eller godkänt resultat från kurserna LIB110 (Introduktion till liberal arts), LIB120 (Trivium: det mänskliga språket och det logiska beviset), LIB130 (Quadrivium: människan och naturen) och LIB140 (Människan som medveten samhällsvarelse) eller motsvarande. 4. Innehåll Kursen består av fördjupad läsning, analys och kritisk granskning av central litteratur inom något eller några delområden i praktisk filosofi (se nedan). Kursen kan antingen läsas som två delkurser om vardera 7,5 hp inom två olika delområden eller som en delkurs om 15 hp inom ett delområde.

7 I anslutning till introduktionstillfället utses en lämplig handledare utifrån studentens önskemål och ämnesinriktning. Valet av delområde och lämplig litteratur görs i samråd med handledare och examinator. Studenten kommer som regel ha möjlighet att utforma delar av kursens innehåll, och i vissa fall även examinationen, i samråd med handledare och examinator på ett sätt som är lämpligt i förhållande till studentens framtidsplaner och övriga studier. Delkurser kan också läsas inom ramen för det nationella samarbetsprogrammet för master- och forskarutbildning i filosofiämnena. En sådan inriktning bör godkännas av handledare i förväg. 2/ 5 1. Tillämpad etik (Applied Ethics) Detta delområde behandlar konkreta moraliska problem av fundamental betydelse för individ och samhälle i vår tid. Exempel på frågeställningar: Har människor och djur olika moraliska status? Är det moraliskt försvarbart att äta kött? Finns det moraliska skäl att tillåta dödshjälp? Hur bör vi som individer hantera de miljömässiga och ekonomiska förändringar som globaliseringen ställer oss inför? Är dagens ekonomiska system moraliskt försvarbart? Hur balanserar man olika värden och krav i vården i ljuset av teknisk utveckling? Studenten kan även fördjupa sig i olika försök att tillämpa uppfattningar i normativ etik på praktiska frågeställningar inom skilda områden. Möjliga inriktningar behandlar aktuella arbeten om exempelvis medicinsk etik, djurrättsfilosofi, miljöetik, affärsetik, och idrottsfilosofi. 2. Normativ etik (Normative Ethics) Detta delområde behandlar vad som ytterst förklarar att vissa handlingar är moraliskt rätt eller fel samt olika problem som aktualiseras av denna grundläggande fråga. Exempel på frågeställningar: Beror den moraliska statusen hos handlingar endast på hur bra eller dåliga deras konsekvenser är? Vad innebär det att något är bra eller dåligt? Finns det vissa handlingar man inte får utföra oavsett hur bra konsekvenser de har? Vilka andra aspekter, utöver handlingens konsekvenser, är relevanta för dess moraliska status? Möjliga inriktningar behandlar aktuella arbeten om exempelvis konsekventialism, utilitarism, deontologiska teorier (kantianism, pliktetik), dygdetik, egoism, kontraktsetik, och lyckoforskning. Studenten kan också gripa sig an teorier som handlar om vad som ytterst har värde och ger livet mening, såsom hedonism, preferentialism, och perfektionism. 3. Metaetik (Metaethics) Detta delområde behandlar problem om moralens natur och grundläggande förutsättningar, såsom semantiska, ontologiska, och kunskapsteoretiska frågor med avseende på moraliska och normativa uppfattningar. Exempel på frågeställningar: Kan moraliska uppfattningar vara sanna och falska? Finns det något rätt och fel? Kan man nå kunskap i moraliska frågor? Finns det en moral som gäller för alla? Finns det en nödvändig koppling mellan moraliska uppfattningar och motivation? Vad är det som förklarar att vi har skäl att utföra vissa handlingar? Möjliga inriktningar behandlar aktuella arbeten om exempelvis moralisk realism, non-kognitivism (expressivism), relativism, error-teori, fiktionalism, metaetisk konstruktivism, moralisk motivation, och teorier om normativa skäl för handling. 4. Politisk filosofi (Political Philosophy) Detta delområde behandlar fundamentala normativa begrepp och problem inom politisk filosofi. Exempel på frågeställningar: Vad innebär det att ett samhälle är rättvist, fritt eller jämlikt? Hur bör ett samhälle utformas för att i högsta möjliga utsträckning realisera dessa värden? Vilken är relationen mellan begrepp som frihet,

8 rättvisa och jämlikhet? Hur gör man avvägningar mellan dem om de kommer i konflikt? Möjliga inriktningar behandlar aktuella arbeten om exempelvis liberalism, konservatism, socialism, libertarianism, och kommunitarism. Andra möjliga inriktningar behandlar aktuella arbeten om politikens villkor och möjligheter, såsom rättsfilosofi, demokrati, social beslutsteori, mångkulturalism, och global rättvisa. 3/ 5 5. Religionsfilosofi (Philosophy of Religion) Detta delområde behandlar fundamentala tros- och livsåskådningsfrågor ur filosofisk synvinkel. Exempel på frågeställningar: Finns det rimliga argument för Guds existens? Kan den religiösa tron ges en rationell grund? Har livet mening om Gud inte finns? Finns det sekulära alternativ som kan fylla den erfarenhet av mening som en gudstro erbjuder? Studenten ges möjlighet att läsa aktuella verk om centrala frågeställningar eller teoribildningar inom religionsfilosofi och filosofi som behandlar livsåskådningsfrågor. Möjlighet finns också att sätta dessa frågeställningar i relation till samtida religiösa företeelser. 6. Estetik (Aesthetics) Detta delområde behandlar fundamentala frågor i filosofisk estetik. Exempel på frågeställningar: Vad är konst? Är det möjligt att tala om bra och dålig konst? Vad är det som gör konst bra och dålig? Vad är skönhet? Vad utmärker estetiska upplevelser? Kan tolkningar av konst vara korrekta och inkorrekta? Dessa frågor kan även sättas i relation till aktuell samhällsdebatt beträffande olika maktfrågor med avseende på konstvärlden och det offentliga rummet. Det finns också möjlighet att fördjupa sig i filosofiska frågor med relevans för särskilda konstarter såsom konst, litteratur, och musik. 7. Fri vilja (Free Will) Detta delområde behandlar begreppet fri vilja samt olika problem som aktualiseras av detta grundläggande begrepp. Exempel på frågeställningar: Är våra handlingar determinerade? Är determinismen förenlig med existensen av fri vilja? Vad innebär det att ha en fri vilja? Kan vi vara moraliskt ansvariga om våra handlingar är determinerade? Området studeras genom kritisk inläsning av moderna forskningsinlägg och kan behandla moral- och religions- och rättsfilosofiska, liksom begreppsliga och metafysiska, aspekter av denna problematik. Det finns också möjlighet att särskilt studera aktuella arbeten om handlingsfilosofi. 8. Feministisk filosofi (Feminist Philosophy) Detta delområde behandlar feministisk filosofi, vilken kan studeras utifrån olika synvinklar, såsom historiskt, etiskt, politiskt, genusteoretiskt, etc. Möjlighet finns att studera något särskilt fält inom feministisk filosofi vad gäller dess olika filosofiska problemställningar, teoribildningar, och metoder. Det är också möjligt att studera något särskilt delområde av praktisk filosofi (metaetik, normativ etik, tillämpad etik, politisk filosofi, etc.) ur ett feministiskt-filosofiskt perspektiv. Vidare lämnas studenten möjlighet att inom de övriga delkurserna som ges på avancerad nivå studera ett särskilt område av praktisk filosofi ur feministisktfilosofiskt perspektiv. 9. Experimentell praktisk filosofi (Experimental Practical Philosophy) Detta delområde behandlar den riktning inom samtida filosofi som syftar till att belysa filsofiska problem med hjälp av empiriska undersökningar. Möjlighet finns att studera de olika metodologiska frågeställningar som aktualiseras i mötet mellan praktisk filosofi och empiriska vetenskaper. Exempel på frågeställningar: Kan empiriska resultat belysa traditionella frågor inom praktisk filosofi? Vilka konsekvenser har olika

9 resultat inom experimentell filosofi för traditionella praktisk-filosofiska metoder? Vad innebär den typ av intuition som praktiska filosofer sägs åberopa? Vilken är den kunskapsteoretiska signifikansen av sådana intuitioner? Möjlighet finns också att studera experimentell filosofi med avseende på något särskilt delområde av praktisk filosofi (metaetik, normativ etik, tillämpad etik, etc.). 4/ Den praktiska filosofins historia (History of Practical Philosophy) I detta delområde ges studenten möjlighet att fördjupa sina kunskaper om centrala texter ur den praktiska filosofins historia som studenten inte tagit del av tidigare under utbildningen. Möjlighet ges att i detalj analysera något eller några klassiska verk inom de delområden som ingår i praktisk filosofi (se ovan) tillsammans med eventuell sekundärlitteratur om verket eller verken ifråga. 5. Mål Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna: Kunskap och förståelse påvisa fördjupad kunskap och förståelse inom något av den praktiska filosofins delområden som går utöver den kunskap och förståelse som studenten erhållit genom tidigare studier, ingående och självständigt redogöra för innehållet i relevanta delar av avancerad litteratur inom något av den praktiska filosofins delområden, ingående och självständigt analysera frågeställningar, argumentationslinjer och/eller metoder som förekommer i denna litteratur, Färdighet och förmåga självständigt välja och avgränsa relevanta frågeställningar, argumentationslinjer och/eller metoder i litteraturen som är lämpliga för en kortare kritisk uppsats, självständigt skriva en avgränsad, väl sammanhållen, kritisk uppsats om några frågeställningar, argumentationslinjer och/eller metoder som förekommer i denna litteratur, diskutera och försvara ovan nämnda uppsats på ett sätt som visar god och självständig förståelse av litteraturen, Värderingsförmåga och förhållningssätt kritiskt och självständigt granska rimligheten i några av de argument som förekommer i den valda litteraturen, delta i filosofisk argumentation på ett sätt som visar respekt för meningsmotståndare och samtalspartner. 6. Litteratur Litteraturen väljs i samråd med handledare och examinator. 7. Former för bedömning Undervisningen sker främst i form av handledning, men även seminarier kan förekomma. Om kursen läses inom ramen för det nationella samarbetsprogrammet för master- och forskarutbildning i filosofiämnena, tillämpas de i varje sådant fall aktuella undervisningsformerna.

10 5/ 5 Kursen examineras genom skriftliga och/eller muntliga examinationer. Normalt ingår en skriftlig kursuppsats där den valda litteraturen kritiskt granskas, men även aktivt deltagande i samt muntlig presentation vid seminarier kan vara examinerande. Student äger rätt till byte av examinator efter att ha underkänts två gånger på samma examination, om det är praktiskt möjligt. En sådan begäran ställs till institutionen och skall vara skriftlig. 8. Betyg Betygsskalan omfattar betygsgraderna Underkänd (U), Godkänd (G), Väl godkänd (VG). Om kursen läses som två delkurser, krävs för ett sammanlagt G på hela kursen antingen G på båda delkurserna eller G på ena delkursen och VG på den andra, medan det för ett sammanlagt VG på hela kursen krävs VG på bägge delkurserna. 9. Kursvärdering Studierektor ansvarar för att studenternas synpunkter på kursen systematiskt och regelbundet inhämtas och att resultaten av utvärderingar i olika former ligger till grund för kursens utformning. 10. Övrigt Undervisningsspråk: svenska och engelska.

11 Ändringar i kursplaner för teoretisk filosofi Ändringar har gjorts i följande kursplaner i teoretisk filosofi: LC1510, FT1100, FT1200, FT1300, FT2100, FT2200 och FT2300. LC1510 Undervisning på LC1510 ges tillsammans med logikmomentet på FT1200 och kursplanen har ändrats så att den stämmer den undervisning som ges där. Undervisningsspråk ändras från svenska till svenska och engelska. Gällande kursplan: FT1100 Undervisningsspråk ändras från svenska till svenska och engelska. Den analytiska filosofins förutsättningar byts ut mot Modern filosofi och går från 4,5 till 7,5 hp. Vi lägger till den kontinentala filosofin i kursen och gör den därigenom mer komplett och förhoppningsvis mer tilltalande för våra grundstudenter. Tema: kunskap kortas ned från 7,5 till 4,5 hp. Den muntliga färdighetsträningen ligger formellt på filosofisk metod men görs i anslutning till Tema: kunskap Krav för VG på hel kurs har lagts till. Gällande kursplan: FT1200 Undervisningsspråk ändras från svenska till svenska och engelska. Krav för VG på hel kurs har lagts till. Gällande kursplan: FT1300 Vi har halverat Seminariekursen från 15 till 7,5 hp för att ge plats åt en valbar kurs. Skälet till detta är att vi vill kunna ge möjlighet våra studenter att inom utbildningen förbereda sig för att skriva en uppsats i logik. Vi behövde då en valbar kurs i logik och valde då att även ta med andra centrala delar av den teoretiska filosofin som valbart moment för att kompensera för neddragningen i seminariekursen.

12 Vi har skrivit in att uppsatskursen inleds med ett metodmoment och att uppsatsutkast ventileras på ett seminarium. Det är något vi gjort hela tiden och nu valt att ta med i kursplan. Undervisningsspråk ändras från svenska till svenska och engelska. Krav för VG på hel kurs har lagts till. Gällande kursplan: FT2100, FT2200 och FT2300 Kurserna har samma uppbyggnad: innehållet är identiskt men målen visar på en ökad progression. De har genomgått en större revidering och tanken är att vi går från de gamla kursplanernas specialiserade och smala kurser till mer generella kurser inom den teoretiska filosofins kärnområden. De liknar i detta avseende de avancerade litteraturkurserna i praktisk filosofi och har i princip samma mål och progression som dessa bortsett från att möjligheten att tentera muntligt är inskriven och målen är anpassade till muntlig tentamen. Förkunskapskraven är ändrade. Från 90 hp på grundnivå i de gamla. Språk ändras till svenska och engelska För att få VG på hel kurs krävs vg på antingen ett 15 hp delmoment eller på båda 7,5:or. Gällande kursplaner:

13 HUMANISTISKA FAKULTETSNÄMNDEN LC1510, Logik: Formella språk, 7,5 högskolepoäng Logic: Formal Languages, 7.5 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen är en preliminär, faställd av Humanistiska fakultetsnämnden att gälla från och med Utbildningsområde: Humanistiskt 100 % Ansvarig institution: Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori 2. Inplacering Kursen ges som fristående kurs. Grundnivå Huvudområde Teoretisk filosofi Fördjupning G1N, Grundnivå, endast gymnasiala förkunskapskrav 3. Förkunskapskrav Grundläggande behörighet 4. Innehåll Kursen ger en introduktion till modern formell logik och dess plats inom filosofi och relaterade vetenskaper, såsom lingvistik, matematik och datavetenskap. Centrala begrepp som tas upp är sanning, giltighet, satisfierbarhet och härledbarhet inom satslogik och första ordningens predikatlogik. En formell definition av sanningsbegreppet ges, och sätts in i ett filosofiskt sammanhang. Distinktioner samt förhållanden mellan syntax och semantik för formella språk klargörs och relateras till naturliga språk. Filosofiska och formella aspekter på identitetsrelationen diskuteras. Även om kursen har en teoretisk utgångspunkt att använda sig av formella, matematiska, metoder för att studera fundamentala begrepp som språk, påstående, argument, mening, sanning och bevis så är den till sin natur väldigt praktiskt orienterad. Stor vikt läggs vid färdighetsträning.

14 2/ 2 5. Mål Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna Kunskap och förståelse redogöra för centrala begrepp inom klassisk logik, t.ex sanning, giltighet och härledning, samt hur dessa begrepp förhåller sig till varandra, med formella metoder belysa grundläggande frågeställningar kring språklig mening, sanning och argumentation, Färdighet och förmåga med hjälp av formella språk klargöra logiska strukturer hos påståendesatser och andra uttryck formulerade i naturligt språk, undersöka giltigheten hos formella argument och därvid tillämpa såväl semantiska metoder som formella härledningar, Värderingsförmåga och förhållningssätt i enklare fall bedöma värdet av att angripa problem med formallogiska metoder. 6. Litteratur Litteratur till kursen kommer att fastställas senast åtta veckor innan kursstart. 7. Former för bedömning Kursen examineras individuellt i skriftlig form. Utöver en skriftlig tentamen kan det också förekomma obigatoriska hemuppgifter under kursens gång. Student har rätt till byte av examinator, om det är praktiskt möjligt, efter att ha underkänts två gånger på samma examination. En sådan begäran ställs till institutionen och skall vara skriftlig. 8. Betyg Betygsskalan omfattar betygsgraderna Underkänd (U), Godkänd (G), Väl godkänd (VG). 9. Kursvärdering Studierektor ansvarar för att studenternas synpunkter på kursen systematiskt och regelbundet inhämtas och att resultaten av utvärderingar i olika former ligger till grund för kursens utformning. 10. Övrigt Undervisningsspråk: engelska och svenska. Kursen får ej tillgodoräknas/ingå i examen tillsammans med kursen LO1200.

15 HUMANISTISKA FAKULTETSNÄMNDEN FT1100, Teoretisk filosofi: Grundkurs, 30,0 högskolepoäng Theoretical Philosophy: Introductory Course, 30.0 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen är en skiss, faställd av Humanistiska fakultetsnämnden och senast reviderad av Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori. Den reviderade kursplanen gäller från och med Utbildningsområde: Humanistiskt 100 % Ansvarig institution: Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori 2. Inplacering Kursen ges som fristående kurs. Grundnivå Huvudområde Teoretisk filosofi Fördjupning G1N, Grundnivå, endast gymnasiala förkunskapskrav 3. Förkunskapskrav Grundläggande behörighet 4. Innehåll Grundkursen i teoretisk filosofi består av fem obligatoriska moment. Introduktion till teoretisk filosofi (itf, 3 hp) visar på karaktären hos specifikt filosofiska frågor och filosofiska resonemang och ger en överblick av några av den teoretiska filosofins huvudsakliga discipliner såsom metafysik, kunskapsteori, språkfilosofi, logik och medvetandefilosofi. Filosofisk metod (fm, 7,5 hp) ges parallellt med kursens övriga moment och i samspel med dessa. Delkursen ger studenten en filosofisk verktygslåda, användbar såväl i filosofi som i andra universitetsämnen och i samhället utanför akademin. Särskild vikt läggs vid grundläggande begrepp och metoder för språk- och argumentationsanalys och studenten tränas i muntlig argumentation och presentation. Klassiska problem (kp, 7,5 hp) ger en introduktion till den västerländska filosofihistorien från försokratikerna till 1800-talet. Framställningen fokuserar på filosofiska problemställningar som haft en

16 avgörande historisk verkan och fortfarande är aktuella. Delkursen övar studenternas förmåga att tillgodogöra sig historiska filosofiska texter i form av närläsning, kritisk analys och värdering av argument. Modern filosofi (mf, 7,5 hp) behandlar aktuella filosofiska begrepp och frågeställningar genom att introducera dels den analytisk-filosofiska traditionen från Frege och framåt och dels några kontinentala filosofiska riktningar under 1900-talet. Kursen tar upp aktuella problem inom språkfilosofi, kunskapsteori, vetenskapsfilosofi och medvetandefilosofi såsom de behandlats av 1900-tals filosofer. Delkursen är samordnad med textseminarier på Filosofisk metod där originaltexter av relevanta filosofer analyseras och diskuteras. Tema: kunskap (tk, 4,5 hp) behandlar centrala kunskapsteoretiska problem (t ex epistemiskt berättigande och relativism) och teoribildningar kring dessa i nutida analytisk filosofi. 2/ 3 Delkurser Modern filosofi (Modern Philosophy), 7,5 hp Betygsskala: Underkänd (U), Godkänd (G), Väl godkänd (VG) Introduktion till teoretisk filosofi (Introduction to Theoretical Philosophy), 3,0 hp Betygsskala: Underkänd (U), Godkänd (G), Väl godkänd (VG) Filosofisk metod (Philosophical method), 7,5 hp Betygsskala: Underkänd (U), Godkänd (G) Tema: kunskap (Theory of knowledge), 4,5 hp Betygsskala: Underkänd (U), Godkänd (G), Väl godkänd (VG) Klassiska problem (History of Philosophy), 7,5 hp Betygsskala: Underkänd (U), Godkänd (G), Väl godkänd (VG) 5. Mål Kunskap och förståelse Efter avslutad kurs ska studenten kunna: jämföra olika positioner i en filosofisk fråga, redogöra för, och använda sig av, centrala teoretisk-filosofiska begrepp och visa förståelse av några teoretisk-filosofiska huvudproblem genom att kunna kontrastera de viktigaste teoribildningarna på området, återge huvuddragen i den västerländska teoretiska filosofins historiska utveckling, visa en grundläggande kännedom om den teoretiska filosofins huvudsakliga områden och frågeställningar i historiskt såväl som samtida hänseende, Färdighet och förmåga Efter avslutad kurs ska studenten kunna: muntligt och skriftligt tolka, värdera, och rationellt rekonstruera argumenterande text i allmänhet och filosofisk text i synnerhet: genom att, med avseende på textens termer och satser kunna skilja mellan olika betydelser samt, med avseende på texten som helhet kunna (i) identifiera tes och premisser; (ii) urskilja dolda förutsättningar; (iii) bedöma giltighet; samt (iv) värdera premissernas hållbarhet och relevans, muntligt och skriftligt placera argument och teorier i en större teoretisk kontext, Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter avslutad kurs ska studenten kunna: muntligt och skriftligt och på ett prövande och resonerande sätt bedöma enskilda arguments giltighet, relevans, och hållbarhet, muntligt och skriftligt och på ett prövande och resonerande sätt bedöma hela teorier och teoribildningars styrka, särskilt i relation till alternativa teorier/teoribildningar, skilja klart och tydligt mellan tyckande och rationellt grundade trosföreställningar, muntligt och skriftligt ge prov på en öppen och odogmatiskt prövande attityd till både historiska och samtida teoribildningar.

17 3/ 3 6. Litteratur Litteratur till kursen kommer att fastställas senast åtta veckor före start av delkurs. 7. Former för bedömning Undervisningen ges i form av föreläsningar, och/eller övningar, seminarier och enskilt arbete eller arbete i grupp, med tillgång till lärarens handledning, samt redovisning av uppgifterna för övriga deltagare i kursen. Obligatorisk närvaro kan gälla för vissa kursmoment, i synnerhet seminarier. Kursen examineras genom aktivt deltagande, skriftliga eller muntliga prov samt inlämnade övningsuppgifter. Student äger rätt till byte av examinator efter att ha underkänts två gånger på samma examination, om det är praktiskt möjligt. En sådan begäran ställs till institutionen och skall vara skriftlig. Antal provtillfällen är begränsade till fem stycken. 8. Betyg Betygsskalan omfattar betygsgraderna Underkänd (U), Godkänd (G), Väl godkänd (VG). För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på minst 15 av 30 högskolepoäng och betyget Godkänt på resterande poäng. 9. Kursvärdering Kursansvarig lärare ansvarar för att studenternas synpunkter på kursen systematiskt och regelbundet inhämtas och att resultaten av utvärderingar i olika former ligger till grund för kursens utformning. 10. Övrigt Undervisningsspråk: engelska och svenska. Kursen får ej tillgodoräknas/ingå i examen tillsammans med kursen TF1000.

18 HUMANISTISKA FAKULTETSNÄMNDEN FT1200, Teoretisk filosofi: Fortsättningskurs, 30,0 högskolepoäng Theoretical Philosophy: Intermediate Course, 30.0 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen är en skiss, faställd av Humanistiska fakultetsnämnden och senast reviderad av Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori. Den reviderade kursplanen gäller från och med Utbildningsområde: Humanistiskt 100 % Ansvarig institution: Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori 2. Inplacering Kursen ges som fristående kurs. Grundnivå Huvudområde Teoretisk filosofi Fördjupning G1F, Grundnivå, har mindre än 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav 3. Förkunskapskrav För tillträde till kursen krävs godkänt resultat från Teoretisk filosofi: Grundkurs (FT1100 eller TF1000) eller motsvarande. 4. Innehåll Kursen består av fyra obligatoriska moment. Logik 7,5 hp Momentet ger en introduktion till modern formell logik och dess plats inom analytisk filosofi och relaterade vetenskaper. Centrala begrepp som behandlas är sanning, giltighet, satisfierbarhet och bevisbarhet. Vikt läggs vid både teori och färdighetsträning. Metafysik 7,5 hp

19 Inom ramen för momentet studeras en uppsättning centrala frågeställningar i modern metafysik, inklusive frågor rörande verklighetens grundläggande konstitution (s.k. ontologi). En del behandlar även frågor rörande metafysikens metod och möjlighet (s.k. metametafysik). Språkfilosofi 7,5 hp I momentet behandlas filosofiska problem, teorier och begrepp som diskuteras i samtida språkfilosofisk forskning. De texter som diskuteras inom samtida forskning är en utgångspunkt för kursen, men en viss historisk tillbakablick kan aktualiseras i den mån den har relevans för den samtida språkfilosofin. Tema: Medvetande 7,5 hp I det här momentet studeras olika centrala strömningar inom modern medvetandefilosofi. Fokus ligger på akademiskt skrivande och examinationen tränar särskilt förmågan till skriftlig argumentation. 2/ 3 Delkurser Logik (Logic), 7,5 hp Betygsskala: Underkänd (U), Godkänd (G), Väl godkänd (VG) Metafysik (Metaphysics), 7,5 hp Betygsskala: Underkänd (U), Godkänd (G), Väl godkänd (VG) Språkfilosofi (Philosphy of Language), 7,5 hp Betygsskala: Underkänd (U), Godkänd (G), Väl godkänd (VG) Tema: Medvetandefilosofi (Philosophy of Mind), 7,5 hp Betygsskala: Underkänd (U), Godkänd (G), Väl godkänd (VG) 5. Mål Kunskap och förståelse Studenten skall efter avslutad kurs kunna i muntlig och skriftlig form räkna upp och beskriva de mest centrala problemområdena, liksom de viktigaste positionerna, inom modern analytisk metafysik, redogöra för centrala begrepp inom klassisk logik, t.ex. sanning, giltighet och härledning, samt hur dessa begrepp förhåller sig till varandra, med formella metoder belysa grundläggande filosofiska frågeställningar kring språklig mening, sanning och argumentation, benämna, beskriva och kontrastera centrala språkfilosofiska begrepp och teorier, redogöra för huvuddragen i och förklara sambanden mellan centrala medvetandefilosofiska begrepp och teorier, Färdighet och förmåga Studenten skall efter avslutad kurs kunna självständigt författa en mindre text där ett begränsat problemområde beskrivs, en tes med bäring på problemområdet presenteras och argument för och emot tesen diskuteras, analysera vilka konsekvenser teoretiska ställningstaganden på ett filosofiskt område får för andra filosofiska områden, Värderingsförmåga och förhållningssätt Studenten skall efter avslutad kurs kunna uttrycka självständiga och nyanserade bedömningar av kvaliteten hos filosofiska argument och teorier, värdera argument för och emot olika centrala filosofiska teoribildningar. 6. Litteratur

20 3/ 3 Litteratur till kursen kommer att fastställas senast atta veckor fore start av kurs/delkurs. 7. Former för bedömning Undervisningen ges i form av föreläsningar, och/eller övningar, seminarier och enskilt arbete eller arbete i grupp, med tillgång till lärarens handledning, samt redovisning av uppgifterna för övriga deltagare i kursen. Obligatorisk närvaro kan gälla för vissa kursmoment, i synnerhet seminarier. Kursen examineras genom aktivt deltagande, skriftliga eller muntliga prov. Student äger rätt till byte av examinator efter att ha underkänts två gånger på samma examination, om det är praktiskt möjligt. En sådan begäran ställs till institutionen och skall vara skriftlig. Antal provtillfällen är begränsade till fem stycken. 8. Betyg Betygsskalan omfattar betygsgraderna Underkänd (U), Godkänd (G), Väl godkänd (VG). För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på minst 15 av 30 högskolepoäng och betyget Godkänt på resterande poäng. 9. Kursvärdering Kursansvarig lärare ansvarar för att studenternas synpunkter på kursen systematiskt och regelbundet inhämtas och att resultaten av utvärderingar i olika former ligger till grund för kursens utformning. 10. Övrigt Undervisningsspråk: svenska och engelska. Kursen får ej tillgodoräknas/ingå i examen tillsammans med kursen TF3000.

21 HUMANISTISKA FAKULTETSNÄMNDEN FT1300, Teoretisk filosofi: Fördjupningskurs, 30,0 högskolepoäng Theoretical Philosophy: In-Depth Course, 30.0 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen är en skiss, faställd av Humanistiska fakultetsnämnden och senast reviderad av Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori. Den reviderade kursplanen gäller från och med Utbildningsområde: Humanistiskt 100 % Ansvarig institution: Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori 2. Inplacering Kursen ges som fristående kurs. Grundnivå Huvudområde Teoretisk filosofi Fördjupning G2E, Grundnivå, har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav och innehåller examensarbete för kandidatexamen 3. Förkunskapskrav För tillträde till kursen krävs godkänt resultat från Teoretisk filosofi: Grundkurs (FT1100 eller TF1000) och Teoretisk filosofi: Fortsättningskurs (FT1200 eller TF3000) eller motsvarande. 4. Innehåll Fördjupningskursen i teoretisk filosofi består av tre obligatoriska moment. Uppsats (15 hp) Kandidatuppsatsens ämne och inriktning väljs i samråd med handledare så att studenten kan erbjudas handledning av god kvalitet, både vad gäller uppsatsens innehåll och form. Uppsatsmomentet inleds med ett förberedande metodavsnitt. Både utkast till uppsats och färdig uppsats ventileras på ett uppsatsseminarium. Vid ventilering av färdig uppsats utses en opponent, det ingår också i detta moment att fungera som opponent på någon medstudents uppsats. Målet med uppsatsmomentet är att studenten ska producera en text som

22 behandlar ett väl avgränsat filosofiskt problem i artikelform. Seminarium (7,5hp). Inom ramen för detta moment diskuteras centrala teoretisk-filosofiska frågeställningar såsom de framställs i nutida filosofisk litteratur, både muntligt och skriftligt. Momentet är i hög grad forskningsanknutet då innehållet styrs av aktuell forskning i ämnet. Momentet är också i hög grad färdighetstränande. Originaltexter analyseras muntligen (i seminarieform) samt skriftligen (i form av en serie inlämningsuppgifter). Valbart moment (7,5 hp) Momentet består av en läskurs på 7,5 hp vald bland nedanstående alternativ. Valet görs i samråd med examinator. Studenter kommer som regel ha möjlighet att utforma delar av momentets innehåll, och i vissa fall även examinationen, i samråd med examinator och lärare på ett sådant sätt som är lämpligt i förhållande till studentens övriga studier. a) Kunskapsteori I den här delkursen studeras något eller några centrala teman i modern kunskapsteori. Exempel på teman som kan studeras är diskussionen mellan externalister och internalister, epistemiskt berättigande, naturalism, realism, relativism och skepticism. b) Logik I den här delkursen studeras något eller några centrala teman, med filosofisk relevans, inom modern logik. Exempel på sådana teman är fullständighet och ofullständighet, modallogik och intensionalitet, formella sanningsteorier, bevisteori och meningsförklaringar, modellteoretisk semantik för naturligt språk och matematikens filosofi. c) Medvetandefilosofi I den här delkursen studeras något eller några centrala teman i modern medvetandefilosofi. Exempel på teman som kan studeras är body-mind problemet, perceptionsfilosofi, internalism kontra externalism om intentionalt innehåll, naturen hos intentionalt innehåll, naturen hos fenomenella tillstånd och relationen mellan fenomenella och intentionala tillstånd. d) Metafysik I den här delkursen studeras någon eller några centrala frågeställningar i modern metafysik. Exempel på sådana frågeställningar är frågor rörande hur verkligheten är liksom hur den kan respektive måste vara i grund och botten konstituerad (s.k. ontologiska frågor), liksom frågor rörande metafysikens natur, metod och möjlighet (s.k. metametafysiska frågor). e) Språkfilosofi I den här delkursen studeras något eller några centrala teman i modern språkfilosofi. Exempel på teman som kan studeras är talaktsteori, formell semantik, vaghet och flertydighet, semantiska paradoxer, referensteorier, propositioner, meningsteorier, gränsen mellan semantik och pragmatik och språkligt kontextberoende. f) Vetenskapsfilosofi I den här delkursen studeras något eller några centrala teman i modern vetenskapsfilosofi. Exempel på teman som kan studeras inkluderar kausalitetsbegreppet, naturen hos vetenskapliga förklaringar, induktionsproblemet och socialkonstruktivism inom vetenskapen. g) Filosofihistoria I den här delkursen studeras något eller några klassiskt filosofiska verk som väljs i samråd med examinator. I kursen ingår både ett studium av originaltext och ett studium av ett lämpligt urval av modern sekundärlitteratur. 2/ 4

23 3/ 4 Delkurser Seminarium (Seminar), 7,5 hp Betygsskala: Underkänd (U), Godkänd (G), Väl godkänd (VG) Uppsats (Essay), 15,0 hp Betygsskala: Underkänd (U), Godkänd (G), Väl godkänd (VG) Kunskapsteori (Epistemology), 7,5 hp Betygsskala: Underkänd (U), Godkänd (G), Väl godkänd (VG) Logik (Logic), 7,5 hp Betygsskala: Underkänd (U), Godkänd (G), Väl godkänd (VG) Medvetandefilosofi (Philosophy of Mind), 7,5 hp Betygsskala: Underkänd (U), Godkänd (G), Väl godkänd (VG) Metafysik (Metaphysics), 7,5 hp Betygsskala: Underkänd (U), Godkänd (G), Väl godkänd (VG) Språkfilosofi (Philosophy of Language), 7,5 hp Betygsskala: Underkänd (U), Godkänd (G), Väl godkänd (VG) Vetenskapsfilosofi (Philosophy of Science), 7,5 hp Betygsskala: Underkänd (U), Godkänd (G), Väl godkänd (VG) Filosofihistoria (History of Philosophy), 7,5 hp Betygsskala: Underkänd (U), Godkänd (G), Väl godkänd (VG) 5. Mål Kunskap och förståelse Efter avslutad kurs ska studenten kunna i resonerande och analyserande ordalag (i muntlig och skriftlig form) återge den moderna diskussionen kring de centrala teoretisk-filosofisk frågeställningar som behandlats inom ramen för kandidatkursens seminariedelkurs, redogöra för centrala teoribildningar, analysera frågeställningar, argumentationslinjer och/eller metoder som förekommer inom något av den teoretiska filosofins delområden, i resonerande och analyserande ordalag, och på en avancerad nivå, skriftlig behandla ett väl avgränsat problem utifrån den diskussion som förts kring detta problem i den för ämnet relevanta litteraturen, i resonerande och analyserande ordalag, och med hänsyn tagen till god debattsed, opponera på en medstudents kandidatuppsats, samt försvara sin egen. Färdighet och förmåga Efter avslutad kurs ska studenten kunna muntligt och skriftligt tolka, rationellt rekonstruera, samt på ett resonerande och problemfokuserat sätt kritisera text skriven av nutida professionella filosofer, skriva text som behandlar ett väl avgränsat filosofiskt problem på ett artikelliknande sätt, självständigt genomföra informationssökning i bibliotek, databaser och andra arkiv, skriva text som visar att studenten har god kunskap om grundläggande formalia relevant för skrivandet av vetenskapliga uppsatser i filosofi och närliggande ämnen, planera informationssökning, problemformulering och uppsatsskrivande, på så sätt att uppgiften genomförs inom stipulerad tid, förbereda och genomföra en muntlig opposition av annans uppsats samt ett välargumenterat försvar av den egna uppsatsen, Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter avslutad kurs ska studenten kunna i skriftlig och muntlig form och på ett prövande och resonerande sätt bedöma andras och egna argument och resonemang med avseende på sådant som giltighet, relevans, styrka, informationsvärde, och så vidare,

24 i skriftlig och muntlig form och på ett prövande och resonerande sätt bedöma hela teorier och teoribildningars styrka, även i relation till alternativa teorier/teoribildningar, klart och tydligt skilja mellan tyckande och rationellt grundade trosföreställningar, i skriftlig och muntlig form rationellt grunda de trosföreställningar studenten lägger fram, i skriftlig och muntlig form ge prov på en öppen och odogmatisk attityd till både historiska och samtida teoribildningar. 4/ 4 6. Litteratur Litteratur till kursen kommer att fastställas senast åtta veckor innan kursstart. 7. Former för bedömning Undervisningen ges i form av föreläsningar, seminarier och enskilt arbete med tillgång till lärarens handledning, samt redovisning av uppgifter för övriga deltagare i kursen. Obligatorisk närvaro kan gälla för vissa kursmoment, i synnerhet seminarier. Kursen examineras genom skriftliga eller muntliga prov, opposition och uppsats. Student äger rätt till byte av examinator efter att ha underkänts två gånger på samma examination, om det är praktiskt möjligt. En sådan begäran ställs till institutionen och skall vara skriftlig. Antal provtillfällen är begränsade till fem stycken. 8. Betyg Betygsskalan omfattar betygsgraderna Underkänd (U), Godkänd (G), Väl godkänd (VG). För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på Uppsatsmomentet och Väl godkänd eller Godkänd på resterande poäng. 9. Kursvärdering Kursansvarig ansvarar för att studenternas synpunkter på kursen systematiskt och regelbundet inhämtas och att resultaten av utvärderingar i olika former ligger till grund för kursens utformning. 10. Övrigt Undervisningsspråk: engelska och svenska. Kursen får ej tillgodoräknas/ingå i examen tillsammans med kurserna, TF5000, TF5010 och TF5020.