RIKSANTIKVARIEÄMBETET ARKEOLOGISKA UPPDRAGSVERKSAMHETEN (UV) Inför byggande av ny ringled, Ullevileden, i Linköpings norra delar

Transkript

1 Aspegården 1 RIKSANTIKVARIEÄMBETET ARKEOLOGISKA UPPDRAGSVERKSAMHETEN (UV) UV ÖST RAPPORT 2011:1 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Aspegården Inför byggande av ny ringled, Ullevileden, i Linköpings norra delar RAÄ 342 (Linköping) Boplatslämningar intill den före detta Aspegården Fastighet Kallerstad 1:2 Linköpings stad och kommun Östergötlands län Dnr Johan Stenvall

2 2 Aspegården

3 Aspegården 3 RIKSANTIKVARIEÄMBETET ARKEOLOGISKA UPPDRAGSVERKSAMHETEN (UV) UV ÖST RAPPORT 2011:1 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Aspegården Inför byggande av ny ringled, Ullevileden, i Linköpings norra delar RAÄ 342 (Linköping) Boplatslämningar intill den före detta Aspegården Fastighet Kallerstad 1:2 Linköpings stad och kommun Östergötlands län Dnr Johan Stenvall

4 4 Aspegården Riksantikvarieämbetet Arkeologiska uppdragsverksamheten (UV) UV Öst Roxengatan 7, Linköping Tel Fax e-post e-post Omslagsbild Del av RAÄ 342 med Aspegården bortom grävmaskinen. Kallerstads gård skymtar till vänster i bild. Från öster. Foto Johan Stenvall. Grafisk form Britt Lundberg Kartografi Lars Östlin Foto Johan Stenvall Utskrift UV Öst, Linköping 2011 Kartor ur allmänt kartmaterial Lantmäteriet Gävle Medgivande I 2011/ Kartor är godkända från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriet Dnr / Riksantikvarieämbetet UV Öst Rapport 2011:1 ISSN

5 Aspegården 5 Innehåll 7 Sammanfattning 9 Bakgrund 9 Syfte 9 Kultur- och fornlämningsmiljö 10 Topografi 10 Tidigare undersökningar 10 Frågeställningar 10 Metod och genomförande 12 Resultat 15 Åtgärdsförslag 16 Referenser 16 Litteratur 17 Arkiv 17 Kartor 18 Administrativa uppgifter 19 Bilaga 1. Anläggningslista 20 Bilaga 2. Kalibrerade 14 C-analyser Norrköping Motala Vadstena Motala ström Svartån Söderköping Skänninge Linköping Stångån Mjölby Fig 1. Karta över Östergötland med förundersökningsområdet markerat.

6 6 Aspegården Fig 2. Utdrag ur analoga Gröna kartan med utredningsområdet markerat. Skala 1:

7 Aspegården 7 Arkeologisk förundersökning Aspegården Inför byggande av ny ringled, Ullevileden, i Linköpings norra delar Sammanfattning Senhösten 2009 utförde Riksantikvarieämbetet, UV Öst, en arkeologisk förundersökning intill den gamla Aspegården inom RAÄ 342, i Linköpings norra utkant. Arbetet utfördes på grund av att den nyplanerade ringleden, Ullevileden, projekteras att löpa utmed eller i närheten av befintliga sträckningen av E4 mellan Tornby i väster och Mörtlösa i öster. I dess planerade sträckning finns flera kända fornlämningsområden. Den totala sträckan uppgår till cirka 3,5 km. Vid Aspegården, inom RAÄ 342, fanns vid förundersökningstillfället två alternativa sträckningar och undersökningen utfördes företrädesvis inom dessa två korridorer. Förundersökningen utfördes på uppdrag av Linköpings kommun, Stadsbyggnadskontoret. Området vid Aspegården har tidigare varit föremål för undersökningar, dels vid en arkeologisk utredning 1991 (Borna-Ahlkvist 1993) och dels vid en utredning tidigare under 2009 (Stenvall 2009). Fornlämningsområdet, RAÄ 342, var således känt sedan tidigare och blev ytterligare undersökt Vid utredningen 2009 kallades undersökningsområdet, område 7. Vid denna undersökning drogs ett 30-tal schakt på åkern. Närmast höjden intill den gamla Aspegården påträffades en förhistorisk härd (ingår i RAÄ 342). På grund av detta utökades förundersökningsområdet något i den nordöstra delen. Vid den nu aktuella förundersökningen påträffades ett 20-tal förhistoriska boplatslämningar. Totalt grävdes 36 schakt till en total yta av 1660 m 2. De flesta lämningarna var stenskodda stolphål vilka indikerar att det finns flera förhistoriska hus på platsen. Dessutom påträffades delar av en stensatt väg som förmodas binda samman Mörtlösaboplatsen med Aspegården och Kallerstad. Vägen konstaterades vara förhistorisk och sannolikt samtida med de nu påträffade boplatslämningarna. Boplatsen daterades via två 14 C-analyser och tidsfäster den till förromersk järnålder och romersk järnålder (Ua och Ua-29357). Då denna undersökning tillsammans med de tidigare (se ovan) har täckt upp en förhållandevis stor yta kunde det också konstateras att fornlämningsområdet (RAÄ 342:1) var något mindre än tidigare markerat i fornlämningsregistret (Fmis). Därav konstaterades att inga fornlämningar fanns inom det västra vägalternativet och de få som påträffades inom det östra alternativet kunde undersökas och tas bort vid förundersökningen. Därför anser UV Öst att vägalternativen förbi Aspegården kan förläggas som kommunen önskar om inte arbetsområdet går utanför de för oss kända vägkorridorerna. Det östra alternativet är att föredra eftersom fornlämningar ligger kvar endast några meter ifrån det västra vägalternativet (fig 3 och 4). Dessutom finns fornlämningar kvar på ömse sidor om vägalternativen varför det är mycket viktigt att Länsstyrelsen och Riksantikvarieämbetet, UV Öst får information om var vägen slutligen kommer att anläggas och likaså om området kommer att bebyggas i framtiden. Vid framtida bebyggelse kommer ytterligare undersökningar att behövas. Ansökan om tillstånd enligt Lag (1988:950) om kulturminnen m m ställs till länsstyrelsen, vilka beslutar i ärendet.

8 !!!!!!!!!!!! 8 Aspegården!!!! Y !! / X Linköping 342:2 Aspegården Mörtlösa Linköping 410:1 Linköping 323:1!!!!! Linköping 342:1 Linköping 342:1 Linköping 504 Linköping 323:1 Linköping 417 Linköping 444 Förundersökningsområde Schakt Vägalternativ Ullevileden Bevakningsobjekt Ej kulturhistorisk lämning Fast fornlämning Undersökt och borttagen Uppgift om Övrig kulturhistorisk lämning m X :4 000 Y Fig 3. Utdrag ur digitala Fastighetskartan med undersökningsområdet markerat. Kända fornlämningar är markerade. Alternativen för vägkorridorerna är också markerade. Skala 1:4000.

9 Aspegården 9 Bakgrund Linköpings kommun, Stadsbyggnadskontoret planerar byggandet av ny ringled, Ullevileden, som ska ansluta Tornbyområdet i väster till det växande Mörtlösaområdet i öster. På grund av detta har kommunen ansökt till Länsstyrelsen i Östergötland om att utreda eventuell fornlämningsförekomst i den planerade sträckningen. Flera kända fornlämningar finns inom utredningsområdet såsom exempelvis RAÄ 138, 174, 342, 344 och 441 som noterades under den arkeologiska utredningen, etapp 1 (ingick sedermera i utredningsrapporten UV Öst 2010:21). Hela utredningsområdet, som även innefattar mark där framtida byggnader planeras, uppgår till cirka m 2. De tre vägalternativen har tidigare under 2009 varit föremål för en arkeologisk utredning, etapp 2 och för resultat härifrån hänvisas till rapporten (Stenvall 2009). Den nu aktuella arkeologiska förundersökningen, berörde dock endast själva vägkorridorerna och kommunen har i dagsläget två alternativa sträckningar för vägen förbi den fd Aspegården och RAÄ 342 (fig 3). Det södra vägalternativet är i dagsläget inte aktuellt. Syfte Syftet med den arkeologiska förundersökningen, var att konstatera fornlämningarnas karaktär, datering, utbredning och omfattning. Fornlämningarnas sammansättning och komplexitet var ytterligare egenskaper att utreda. Förundersökningsområdet inskränkte sig till de två alternativa korridorerna för vägens sträckning förbi Aspegården och RAÄ 342. Utanför dessa företogs endast enstaka sökschakt vilka bekräftade att fornlämning fortsätter. Vissa påträffade fornlämningar undersöktes och togs bort vid förundersökningen. Kultur- och fornlämningsmiljö Bygden söder om Roxen är ett av Östergötlands mest fornlämningsrika områden där samtliga arkeologiska perioder finns representerade. Fram till tidigneolitikum, ca 3900 f Kr, ingick Roxen i en havsvik, Littorinahavet. Under litorinatiden låg Mörtlösa och Kallerstad som öar nära stranden i det inre av denna vik. Höjden över havet varierar från m. På dessa höjdlägen finns även flera hällristningar i form av skålgropar bevarade. Traditionellt brukar dessa dateras till bronsålder men de förekommer genom hela förhistorien. På flera platser inom utredningsområdet finns bronsåldersmiljöer, speciellt intill Stångån samt söder om Åby gård där det finns skärvstenshögar och gravhögar. Det aktuella förundersökningsområdet berör ägoområdet till de historiska byarna Kallerstad och Mörtlösa. Området diskuteras bland annat i publikationen Kring Stång. En kulturgeografisk utvärdering byggd på äldre lantmäteriakter och historiska kartöverlägg (Borna Ahlkvist & Tollin 1994). Intill Aspegården noteras framför allt de sedan 1990-talet och framåt påträffade förhistoriska boplatsområdena RAÄ 323, 342, 344, 430 och 504 (fig 3). Kallerstad nämns första gången i det skriftliga källmaterialet år Den äldsta kartan där hela Kallerstad by är avbildad är storskifteskartan från Kallerstad var då en sammanhållen och reglerad by som bestod av fyra hemman. Till byn hörde också fyra torp och en stuga samt en kniphammare belägen vid Stångån (Borna Ahlkvist & Tollin 1994:39f ).

10 10 Aspegården Mörtlösa nämns första gången i det skriftliga källmaterialet år Den äldsta kartan över byn är från år Mörtlösa var då en sammanhållen och reglerad by, med sex gårdar på ömse sidor om bygatan. Till byn hörde också tre torp (Borna Ahlkvist 1994:41f ). Undersökningar i bytomtens södra utkant har visat på att det fanns bebyggelse här under tidig medeltid samt spår av olika aktiviteter från vikingatid (RAÄ 323:2). Topografi Förundersökningsområdet ligger på omkring meter över havet. Således är området förhållandevis flackt och det innehåller ett höjdläge, bitvis med berg i dagen. På i stort sett alla höjdlägen runt Mörtlösa Kallerstad ligger idag eller har legat gårdar med bebyggelse som kan spåras i kartmaterial och skrift tillbaka till åtminstone medeltid. Dessa gårdslägen och/eller bytomter är Kallerstad, Åby östergård, Ludvigsberg och Aspegården. Tidigare undersökningar Förundersökningsområdet har varit föremål för två tidigare undersökningar (Borna- Ahlkvist 1993, Stenvall 2009). Vid den äldre undersökningen påträffades boplatslämningar i form av stolphål, härdar och gropar på flera platser runt Aspegården (RAÄ 342). Dessutom påträffades på några platser rester efter en äldre väg. Utredningsgrävningen (sökschakt) 2009 visade på att dessa lämningar fanns även en bit utanför det i Fmis (Fornminnesregistret) markerade fornlämningsområdet (Stenvall 2009). På grund av detta utökades förundersökningsområdet till att innefatta även en ytterligare yta nordöst om det tidigare markerade fornlämningsområdet (fig 4). Frågeställningar Utifrån resultaten och erfarenheter från de senaste årens undersökningar i Östergötland, bland annat Mörtlösa, Tornby och Kallerstad, fanns frågor om att kunna studera ytterligare agrara lämningarna i ett långt tidsperspektiv. Om boplatslämningar skulle påträffas finns goda förutsättningar att belysa bebyggelseutvecklingen i området, Kallerstad Mörtlösa och besvara frågor rörande detta. Metod och genomförande Den arkeologiska förundersökningen utfördes i form av sökschaktsgrävning och där lämningar påträffades togs större ytor upp. Matjorden banades skiktvis ned till den nivå där eventuella lämningar fanns bevarade eller ned till orörd marknivå. Här användes handredskap för framrensning. Vissa anläggningar undersöktes och togs bort. En del anläggningar, framför allt de som påträffades utanför vägkorridorerna, ligger kvar och undersöks först vid en arkeologisk slutundersökning om planarbetet fortsätter. Schakt och anläggningar mättes in med Totalstation och har markerats på karta. Inmätningar, fynd och fotografier har registrerats och bearbetats i Riksantikvarieämbetets informationssystem Intrasis och resultatet redovisas i denna rapport (

11 Aspegården 11 Linköping 342:1 Aspegården S414 S410 S422 S500 S612 S384 S504 S524 S544 S200 S600 S565 S343 S516 S348 S313 S204 S224 S586 S228 S208 S604 S1000 S582 S S532 S1002 S1003 S608 S578 S590 S596 Y / X X Y S1004 S212 S220 Linköping 342:1 S216 Förundersökningsområde Schakt Vägalternativ Ullevileden Anläggning Topografiskt objekt 0 50 m 1:1500 Fig 4. Utdrag ur digitala Fastighetskartan med förundersökningsområdet och schakt markerade. Skala 1:1500.

12 12 Aspegården Resultat Totalt 36 schakt eller ytor togs upp vid förundersökningen. En övervägande del av schakten förlades inom eller i närheten av den tänkta dragningen för vägen (fig 4). Schakten omfattade en total yta av cirka 1660 m 2. Totalt påträffades 21 arkeologiska lämningar varav de flesta var stenskodda stolphål (15 st). Tre härdar hittades också inom förundersökningsområdet men dessa låg förhållandevis spritt i området. På tre platser påträffades också stenpackningar som liknade varandra, A324, 330 och 561 (fig 5 och 6). Stenpackningarna löpte i öst-västlig riktning och har tolkats vara vägbeläggningar som kopplat samman boplatsområdet (gården/gårdarna) vid Mörtlösa med Aspegården och Kallerstad (Lindeblad & Petersson 2011). Vid det västra vägalternativet påträffades flest lämningar. Dessa låg dock koncentrerade intill platsen för den gamla Aspegården och tangerade vägområdet i väster (fig 5). De lämningar som befanns ligga inom vägområdet undersöktes och togs bort. Övriga schakt inom det västra vägalternativet innehöll inga fornlämningar men på ömse sidor finns dock bevarade lämningar. Dessa benämns RAÄ 342:1 i fornminnesregistret. Lämningarna utgjordes nästan uteslutande av tydliga stenskodda stolphål vilket indikerar att flera förhistoriska hus finns alldeles intill höjden för den fd Aspegården. Två 14 C-dateringar finns från undersökningen. A360 är ett stolphål i den västra delen, alldeles intill Aspegården, vilket daterades till e Kr (2-sigmas kalibrering). Således har stolphålet anlagts under äldre romersk järnålder (Ua-29356). Härden, A569, i utkanten av boplatsen i öster är också daterad. Den gav en något äldre datering till förromersk järnålder och indikerar att boplatsen brukats under en längre tid, f Kr (2-sigmas kalibrering, Ua-29357). Samma härd innehöll även några bitar keramik (se även nästa stycke). Vid den tidigare utförda arkeologiska utredningen påträffades i ett schakt strax utanför det då kända fornlämningsområdet en förhistorisk härd. På grund av detta föreslogs en utökning av förundersökningsområdet i nordöst. Trots att ett 15-tal schakt togs upp påträffades endast fyra lämningar (fig 6). Två av dessa var härdar varav den ena, A569, innehöll några bitar keramik av äldre järnålderstyp. Denna härd blev, som nämnts, daterad till förromersk järnålder. Ett ensamt stolphål, A621, påträffades också. Inga ytterligare stolphål påträffades i den östra delen. A561 var en cirka 3 m bred stenläggning som tolkades vara ytterligare en del av en äldre vägbeläggning som tidigare nämnts. Dessa fyra lämningar undersöktes och togs bort. Övriga schakt inom det östra vägalternativet och inom det utökade förundersökningsområdet i nordöst innehöll inga fornlämningar. De nu påträffade och delvis undersökta lämningarna representerar på ett tydligt sätt en eller flera generationers äldre järnåldersbebyggelse. Dateringarna indikerar en äldre fas århundradena före kristi födelse men också att människorna finns kvar på platsen i åtminstone år. Av karaktären och placeringen att döma finns spår efter hus och bebyggelse närmast platsen för den gamla Aspegården. Dessa bebyggelselämningar har bedömts ligga dels inom platsen för den gamla Aspegården (som idag är trädbevuxen) och dels i nära anslutning till denna enligt markeringen i fornminnesregistret. Österut påträffades endast enstaka lämningar, framför allt i form av härdar. Dessa har tolkats representera en eller flera mindre aktivitetsområden som vanligtvis finns intill ett större boplatsområde. Både lämningarnas placering, karaktär och deras fåtalighet talar för detta.

13 Aspegården 13 Y Linköping 342:1 S204 S1004 S612 S500 S1003 S1002 S S1000 S422 X S343 A1001 A388 A398 S384 Linköping 342:1 S348 A375 A368 A352 A360 S313 A330 A324 A240 A305 A296 / Förundersökningsområde Schakt Vägalternativ Ullevileden Topografiskt objekt Stolphål Härd Stenpackning 0 10 m 1:500 A250 A279 A260 A269 X A288 S224 Y S228 Fig 5. Utdrag ur digitala Fastighetskartan med schakt och lämningar i väster markerade. Skala 1:500.

14 14 Aspegården Y S565 S544 S586 A551 S582 A569 S532 X A621 A561 S578 X S590 S604 Y S200 / Förundersökningsområde Schakt Vägalternativ Ullevileden Stolphål Härd Stenpackning 0 10 m 1:500 Fig 6. Utdrag ur digitala Fastighetskartan med schakt och lämningar i öster markerade. Skala 1:500.

15 Aspegården 15 Åtgärdsförslag Då uppdraget i detta projekt var att förundersöka lämningar inom de planerade vägalternativen har inga lämningar tagits bort utanför dessa områden. Detta innebär att fornlämningar ligger kvar och om det förutom vägen kommer att bebyggas måste ytterligare undersökningar göras. Lämningarna som påträffades inom vägalternativen har undersökts och tagits bort. Om vägsträckningen ändras eller om ytterligare bebyggelse planeras kommer nya arkeologiska förundersökningar att behöva göras. Dessa undersökningar ansöks hos Länsstyrelsen i Östergötland i god tid före planerad byggstart. Ansökan om tillstånd enligt Lag (1988:950) om kulturminnen m m ställs till länsstyrelsen, vilka beslutar i ärendet. Linköping i januari 2011 Johan Stenvall

16 16 Aspegården Referenser Litteratur Borna-Ahlkvist, H Mörtlösaområdet. Stg Arkeologisk utredning. UV Linköping Borna-Ahlkvist, H. & Tollin, C Kring Stång. En kulturgeografisk utvärdering byggd på äldre lantmäteriakter och historiska kartöverlägg. RAÄ. Arkeologiska undersökningar. Skrifter nr 7. Stockholm. Björkhager, V Arkeologisk förundersökning. Kallerstad 1:7, 1:55 och 1:5. Linköpings stad och kommun, Östergötlands län. ÖLM Rapport 73:2003. Helander, A Våtmarksanläggning. Del av Kallerstad 1:1. Linköpings stad, Linköpings kommun, Östergötland. Arkeologisk utredning, etapp 2. RAÄ, Avdelningen för arkeologiska undersökningar, UV Linköping. Rapport 1996:34. Elfstrand, B Tre undersökningar i Kallerstad. Invid RAÄ 140, 348 och 409, Kallerstad 1:1, Linköpings stad och kommun, Östergötland. Arkeologisk för- och slutundersökning. Dnr , och RAÄ, Avdelningen för arkeologiska undersökningar. UV Öst Rapport 2006:17. Granath, Y. & Lundqvist, L Lertäkt i Kallerstad. Arkeologisk förundersökning. Riksantikvarieämbetet. Avdelningen för arkeologiska undersökningar. Rapport UV Öst 2005:78. Karlsson, E. & Räf, E Vägen till järnåldern RAÄ 397, Kallerstad 1:1 och 1:1, Linköpings stad och kommun, Östergöltands län. Arkeologisk undersökning. Östergötlands länsmuseum, kulturmiljöavdelningen. Rapport 2006:35. Linköping. Lindberg, S Utvidgning av lertäkt mellan Åby och Kallerstad. Invid RAÄ 348 m fl, Kallerstad 1:1 & 1:2. S:t Lars/Linköping, Östergötland. Rapport UV Öst 2008:56. Lindeblad, K. & Petersson, M Landsbygdens vardagsliv. Strategi för studier av landskap och bebyggelse. Arbetshandling, RAÄ UV Öst, mars Lindeblad, K. & Petersson, M Rapport över särskild arkeologisk undersökning, RAÄ 323, 410. Mörtlösa, Linköpins stad. I manus. Nilsson, P Invid boplatser och gravar vid Åby gård. Kallerstad 1:61, 1:62, 1:14, 1:55, Linköpings stad och kommun, Östergötland. Arkeologisk förundersökning. Dnr RAÄ, Avdelningen för arkeologiska undersökningar. Rapport UV Öst 2001:47. Nilsson, P Kallerstad-Mörtlösa. Inom Stg 2912, 2535, 928, 921A m fl. Linköpings stad och kommun, Östergötland. UV Öst Rapport 2002:44. Ohlsén, M Gång- och cykelväg till Ekängen. Arkeologisk utredning etapp 2 och förundersökning. Rystad socken, Linköpings kommun, Östergötlands län. ÖLM. Rapport 2005:31. Rudh, S. & Elfstrand, B En boplats väster om Kallerstad bytomt. I Kallerstad, mellan RAÄ 139 & RAÄ 140. RAÄ 139:1 & RAÄ 139:2, Kallerstad 1:1, S:t lars Socken, Linköpings stad och kommun, Östergötland. Arkeologisk undersökning. Dnr: , RAÄ, Avdelningen för arkeologiska undersökningar, UV Öst. Rapport 2006:57. Räf, E Arkeologisk utredning etapp1 och 2 samt arkeologisk undersökning. Kallerstadleden och Kallerstad 1:1. Förstärkningsledning för fjärrvärme från Gärstadverket. Linköpings stad och kommun, Östergötlands län. ÖLM. Rapport 2004:49.

17 Aspegården 17 Stenvall, J På kungsladugårdens mark i Kallerstad. Arkeologisk utredning etapp 1 och 2. Riksantikvarieämbetet. Avdelningen för arkeologiska undersökningar. Rapport UV Öst 2009:14. Stenvall, J Ullevileden. Arkeologisk utredning, etapp 2. Riksantikvarieämbetet. Arkeologiska uppdragsverksamheten (UV). Rapport UV Öst 2010:21. Stenvall, J. I manus. Rapport över förundersökning vid Åby västergård. Arkeologisk förundersökning. Riksantikvarieämbetet. Avdelningen för arkeologiska undersökningar. Rapport UV Öst. Wennström, S Boplatser och vägar i Kallerstad. RAÄ 430 m fl. Arkeologisk utredning, etapp 2. Riksantikvarieämbetet. Avdelningen för arkeologiska undersökningar. Rapport UV Öst: 2007:21. Arkiv Fornminnesregistret, Fmis ( Lantmäteriet ( Kartor Åby Akt: D90 68:1, Östergötlands län, S:t Lars socken, Åby nr 1 4, Geometris avmätning 1710 Kallerstad Akt: D90-20:1, Östergötlands län, S:t Lars socken, Kallerstad nr 1 8, Storskifte 1774 Mörtlösa Akt: 05-lin-9, Östergötlands län, Arealavmätning 1692

18 18 Aspegården Administrativa uppgifter Län: Östergötland Landskap: Östergötland Kommun: Linköping Socken: Linköping Plats: Fd Aspegården, fastighet Kallerstad 1:2 Fornlämning: RAÄ 342:1, Linköping Undersökningens mittpunkt: X , Y Koordinatsystem: RT90, 2,5 gon V Höjdsystem: RH70 Riksantikvarieämbetet dnr: Länsstyrelsen dnr: Länsstyrelsen beslutsdatum: 28 oktober 2009 Projektnummer: Intrasisprojekt: O Rapportnummer: 2011:1 Ansvarig arkeolog: Johan Stenvall Personal: Katarina Sköld Grävmaskinist: Börje Klockner och Robert Nilsson Beställare: Länsstyrelsen Östergötland Kostnadsansvarig: Linköpings kommun, Stadsbyggnadskontoret, Jonas Danielsson Undersökningstid: 26 november 2 december 2009 Undersökningsområde: Ca 3300 m 2 Undersökt yta: Ca 1660 m 2 Arkivhandlingar: Denna rapport och digitala bilder som kommer att skickas till ATA. Fynd: Keramik, djurben

19 Aspegården 19 Bilaga 1. Anläggningslista Id Namn Subklass Storlek Djup Anmärkning 240 Stolphål 0,35 0 Kolbitar i toppen 250 Stolphål 0,4 0 Stenskoning, 3 skärvstenar synliga i toppen 260 Stolphål 0,25 0,14 En sten i toppen, gråsvart fyll, kol och br lera 269 Stolphål 0,4 0 Stenskoning, 3 skärvstenar synliga 279 Stolphål 0,3 0,18 Stenskoning, gråsvart, kol och br lera i fyllning 288 Stolphål 0,25 0 Stenskoning, 3 stenar synliga i toppen 296 Stolphål 0,2 0,22 Stenskoning, gråsvart fyll, fläckar av kol 305 Stolphål 0,3 0 Stenskoning, 3 4 stenar synliga 324 Stenpackning 3 0,25 Del av väg, flera generat, skärvig blandad sten 330 Stenpackning 3 0,25 Del av väg, flera generat, skärvig blandad sten 352 Stolphål 0,3 0 3 skärvstenar synliga i toppen 360 Stolphål 0,45 0 Stenskoning, gråbrun, kol och br lera i fyllning 368 Stolphål 0,3 0 Enstaka mindre stenar i toppen 375 Stolphål 0,25 0,15 Stenskoning, gråbrun, kolsplitter och br lera 388 Stolphål 0,3 0,1 Stenskoning, gråbrun fyllning m kol 398 Stolphål 0,3 0 Stenskoning, en större + 6 mindre synliga i toppen 551 Härd 0,8 0 Flertalet skärvsten, tydliga kolbitar men lite sot 561 Stenpackning 3 0 Blandat stenmaterial, förmodad väg 569 Härd 0,6 0 Flertalet skärvstena, 0,05 0,15 m, fynd av keramik 621 Stolphål 0,25 0 En skärvsten synlig i toppen 1001 = A148 fr Utr Härd 1 0 Flertalet skärvstenar, tydligt med sot och kol

20 20 Aspegården Bilaga 2. Kalibrerade 14 C-analyser Atmo spheric data from Reimer et al (2004);OxCal v3.10 Bronk Rams ey (2005); cub r:5 sd:12 prob usp[chron] Radiocarbon determination 2100BP 2000BP 1900BP 1800BP 1700BP Ua-29356, A360 : 1866±30BP 68.2% probability 80AD (55.7%) 180AD 190AD (12.5%) 220AD 95.4% probability 70AD (95.4%) 230AD 1600BP 200CalBC CalBC/CalAD 200CalAD 400CalAD Calibrated date Atmo spheric data from Reimer et al (2004);OxCal v3.10 Bronk Rams ey (2005); cub r:5 sd:12 prob usp[chron] Radiocarbon determination 2400BP 2300BP 2200BP 2100BP 2000BP Ua-29357, A569 : 2173±30BP 68.2% probability 360BC (42.1%) 290BC 230BC (26.1%) 170BC 95.4% probability 370BC (93.5%) 160BC 140BC ( 1.9%) 110BC 1900BP 500CalBC 400CalBC 300CalBC 200CalBC 100CalBCCalBC/CalAD 100CalAD Calibrated date

21 Aspegården 21

22 22 Aspegården ISSN