Svenska Balettskolan i Göteborg

Transkript

1 Bilaga 2 Svenska Balettskolan i Göteborg Avtalsförlängning, lokalisering och finansiering 2014/15 Vi ska vara en unik och framgångsrik utbildning som förser Sverige och Världen med välutbildade, nyskapande och karismatiska dansare.

2 Innehåll Inledning... 3 Bakgrund och utbildningens uppdrag... 3 Svenska Balettskolans förutsättningar... 4 Reglerat elevantal per balettskola... 4 Huvudmannaskapet... 7 Läraravtal... 7 Kvaliteten i dansarutbildningen... 7 Skolans brukarråd och skolans föräldraförening... 9 Skolans samarbete med andra dansscener Arbetsmarknaden för yrkesdansare Nationella och riksrekryterande idrottsutbildningar på gymnasiet Ekonomi Lokalisering Lokalförsörjningsprocessen Karta över förslag som varit/är aktuella i utredningen Stadsledningskontorets överväganden och slutsatser Avtalsförlängning Ny ekonomisk modell Balettskolans lokalisering

3 Inledning Syftet med föreliggande rapport är att utreda Svenska Balettskolan i Göteborgs lokalisering och finansiering inför en sannolik förlängning av avtalet mellan staten och Göteborgs Stad. Avtalet avser att anordna förberedande dansarutbildning i grundskolans årskurs 4-9. Rapporten är framtagen genom ett antal möten och samtal med företrädare för Svenska Balettskolan i Göteborg, Sektor utbildning SDF Norra Hisingen, Skolverket, representanter från utbildningsförvaltningen i Stockholms Stad, Svenska Balettskolans brukarråd och föräldraförening, kulturförvaltningen och ledningen för Katrinelundsgymnasiets elitidrottsutbildningar. Diverse redovisningar från Skolverket och annan litteratur har också legat till grund för denna rapport. Bakgrund och utbildningens uppdrag Yrkesdansarutbildningen har anor från 1773 då Kungliga teaterns balettelevskola instiftades i samband med att en balettkår bildades för den nyinrättade Gustav III:s Opera i Stockholm. Under efterkrigstiden påbörjades utbildning för yrkesdansare även vid Stora teatern i Göteborg (1949), Balettakademien i Stockholm (1957) och Malmö stadsteater (1961). Göteborgs Stad beslutade att starta den förberedande dansarutbildningen för elever i grundskolans årskurs 4-9 vid Skälltorpsskolan i dåvarande Backa stadsdelsnämnd 1993/94. SDN Backa blev i 2010 års omorganisation av stadsdelsnämnderna en del av SDN Norra Hisingen. Dansarutbildningen är riksrekryterande och består av förberedande dansarutbildning i grundskolans årskurs 4-6 och årskurs 7-9 samt yrkesdansarutbildningen i gymnasieskolan. Det är Utbildningsdepartementet som träffar avtal med huvudmännen om anordnandet av utbildningen. Göteborgs Stad har tecknat avtal med staten om att anordna förberedande dansarutbildning i grundskolans årskurs 4-9. Avtalet löper ut 30 juni 2016 och förlängs därefter ett år i taget. Dansarutbildning finns i tre städer; Stockholm, Göteborg och Piteå. Det är endast Stockholm Stad som bedriver yrkesdansarutbildning (gymnasieskola). Den förberedande dansarutbildningens syfte är att ge eleverna förutsättningar att för att kunna antas till yrkesdansarutbildningen. Syftet med yrkesdansarutbildningen är att göra eleverna anställningsbara i den internationella konkurrensen. Eleverna på den förberedande dansarutbildningen undervisas inom klassisk balett och modern dans samtidigt som de studerar de teoretiska ämnena inom grundskolan. Den förberedande dansarutbildningen ska som huvudregel följa samma bestämmelser som gäller för den vanliga grundskolan med några undantag. 3

4 Svenska Balettskolans förutsättningar I betänkandet från 2009 "Ta klass" 1 skriver utredaren att allt färre yrkesdansare utbildade vid Kungliga Svenska Balettskolan (Stockholm) under de senaste åren anställts vid Danskompanierna, vid Kungliga Operan, Göteborgsoperan m fl. Balettcheferna framförde en stark kritik mot kunskapsnivån hos Svenska Balettskolans elever. Uppfattningen, skriver utredaren, är att de sökandes standard och deras teknik försämrats under en följd av år. Ett urvalsförfarande måste påbörjas redan i grundskolan ansåg Kungliga Operan, Balettakademien, Cullbergbaletten m fl. En elitutbildning förutsätter att det sker en gallring längs vägen, ansåg utredaren. Balettskolornas förutsättningar påverkas i hög grad av antagningen till utbildningen. Tidigare ansvarade respektive balettskola för antagningsprocessen, men i och med den nya förordningen som trädde i kraft i 1 februari 2011, ansvarar numera Skolverket genom Rådet för dansarutbildning för antagningen. Antagningarna föregås av färdighetsprov i dans inför en jury som utsetts av Dansarrådet. På Skolverkets hemsida beskrivs urvalskriterierna för att kunna antas till den förberedande dansarutbildningen i grundskolans årskurs 4. För att bli antagen krävs ett godkänt färdighetsprov i dans inför jury och en godkänd hälsoundersökning. En ny antagning på samma grunder ska genomföras till årskurs 7. Från och med vårterminen 2015 finns det möjlighet, när den ordinarie antagningen är klar och om det finns lediga platser, för elever att söka till årskurs 5, 6, 8 eller 9 samt till årskurs 2 eller 3 på yrkesdansarutbildningen. Färdighetsproven för läsåret 2015/16 har Skolverket valt att förlägga i Stockholm, vilket sannolikt kommer att påverka möjligheten att få fler elever antagna i Göteborg och Piteå. Yrkesdansarutbildningen kategoriseras som ett yrkesprogram inom gymnasieskolan och omfattas därmed av dessa behörighetskrav. Det innebär godkända betyg i svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik och i minst fem andra ämnen. Liksom för den förberedande dansarutbildningen krävs även ett godkänt färdighetsprov i dans inför jury och en godkänd hälsoundersökning. Om antalet platser är färre än antalet behöriga sökande används färdighetsprovet som urvalsinstrument. Om färdighetsproven bedöms som likvärdiga är slutbetyget från grundskolan avgörande. Reglerat elevantal per balettskola I avtalet från 2011 regleras antalet årselevplatser som genererar statligt bidrag. Elevplatserna har fördelats mellan de tre städerna som anordnar dansarutbildning. Stockholm Stad har 115 platser inom den förberedande dansarutbildningen och 66 platser inom yrkesdansarutbildningen. Göteborgs Stad har 115 platser och Piteå har 50 platser, samtliga inom förberedande dansarutbildning. I dagsläget har Svenska Balettskolan i Piteå endast verksamhet för årskurs 4-6, varvid tabellen nedan kan bli något missvisande. 1 Ta Klass (SOU 2009:27) 4

5 Antal elever Antal elevplatser och antal inskrivna elever i resp kommun Göteborg, år 4-9 Stockholm, år 4-9 Piteå, år 4-9 Stockholm, gymnasiet Källa: Stadsledningskontoret Max antal platser Antal inskrivna elever Lå 2014/15 I diagrammet ovan noteras att Stockholm har en bättre elevfyllnad på den förberedande dansarutbildningen än Göteborg. På gymnasiet är elevfyllnaden 68 procent. En förklaring till detta är att flera elever valt att studera vidare i något annat nordiskt land eller vid någon av de erkända balettskolorna i Europa. Av diagrammet nedan kan konstateras att balettskolan i Göteborgs elevantal sjunkit kraftigt de senaste sex åren. Elevantalet minskade även innan de nya antagnings- och urvalskriterierna trädde i kraft 2011 i och med den nya förordningen om dansarutbildning. En ihållande nedåtgående trend vad gäller skolans elevantal kan noteras för balettskolan i Göteborg, detta gäller i synnerhet elever från den egna kommunen. Prognosen för antal elever läsåret 2015/16 efter färdighetsproven i årskurs 4 och 7, indikerar att skolan kommer tappa ännu fler elever Svenska Balettskolan i Göteborg, elevtal Ht -09 Ht -10 Ht -11 Ht -12 Ht -13 Ht -14 Vt -15 Bor Göteborg Annan kommun Totalt Källa: Stadsledningskontoret 5

6 Utbildningen är riksrekryterande och under våren 2015 fanns elever från 13 kommuner inskrivna på skolan i Göteborg, se fördelning i nedanstående tabell. Antal elever Kommun vårterminen 2015 Ale 4 Alingsås 3 Borås 1 Göteborg 43 Härryda 1 Kungsbacka 3 Kungälv 5 Lerum 2 Lysekil 1 Mark 1 Mölndal 3 Stenungsund 10 Uddevalla 1 Totalt 78 Källa: Stadsledningskontoret Fördelningen mellan de olika årskurserna är förhållandevis jämn, med undantag för årskurs 5. Årskurs Totalt Antal elever (vt -15) Källa: Stadsledningskontoret Skolverket 2 konstaterar i sin årliga rapport till regeringen att under perioden har Svenska Balettskolan i Göteborg haft fler avhopp än Kungliga Svenska Balettskolan (Stockholm). I Göteborg går fler elever i årskurs 6 vidare till årskurs 7 än på Kungliga Svenska Balettskolan. Fler elever i årskurs 9 från Svenska Balettskolan i Göteborg går också vidare till yrkesdansarutbildningen. Skolverket avser att göra en särskild uppföljning av orsakerna till elevernas avhopp. I och med Skolinspektionens tillsyn av Skälltorpsskolan och Svenska Balettskolan under 2012, avskildes skolorna mer medvetet från varandra enligt skollagens princip om en skolenhet - en rektor, för att tydliggöra vem som har ansvar för ledningen och samordningen av det pedagogiska arbetet på skolan. Svenska Balettskolans elever flyttades in i en äldre byggnad bredvid Skälltorpsskolan, där skolornas mellanstadieelever huserat tidigare. Denna omorganisering har inneburit att skolornas samarbete betydligt minskat i omfattning. 2 Skolverket, Redovisning av regeringsuppdrag Dnr :410 6

7 Huvudmannaskapet Det är regeringen som beslutar om vilka enskilda och offentliga huvudmän som får anordna särskild utbildning i form av en förberedande dansarutbildning i sin grundskola och yrkesdansarutbildning i sin gymnasieskola. Detta regleras i ett särskilt avtal så som beskrivs under rubriken Bakgrund och utbildningens uppdrag. Avtalet mellan Göteborgs Stad och staten är undertecknat av stadsdirektören. I och med skolans placering är det SDN Norra Hisingen som är huvudman för Svenska Balettskolan i Göteborg. I förordningen (2011:7) om dansarutbildning finns de bestämmelser som gäller för dansarutbildningen. Bestämmelserna har tillämpats på utbildning, som påbörjas i årskurserna 4 och 7 i grundskolan och årskurs 1 i gymnasieskolan, från och med höstterminen Det som gäller dansarutbildningen som inte regleras i förordningen, regleras i skollag och grundskoleförordningen. Läraravtal En viktig förutsättning för Svenska Balettskolan i Göteborg är de avtal om arbetstidsförläggning för lärare som är aktuella för skolan. Idag tillämpas det centrala kollektivavtal för arbetstid för lärare, Allmänna Bestämmelser (AB), bilaga M för majoriteten av medarbetarna. Det gäller såväl danspedagoger, ackompanjatörer som lärare i de teoretiska ämnena. Som tidigare nämndes har dansarutbildningen en egen förordning och ska som huvudregel följa samma bestämmelser som gäller för den vanliga grundskolan med några undantag. Exempelvis ska läsåret för den förberedande dansarutbildningen ha högst 240 dagar, varvid obligatorisk verksamhet får omfatta högst 190 dagar per läsår och åtta timmar per dag. Detta innebär att för att eleverna rätteligen ska få all undervisning enligt grundskolans timplan samt få utbildning inom dansen, krävs perioder av undervisning även på lördagar eller ferier. Detta är i dagsläget inte möjligt för Svenska Balettskolan i Göteborg att leva upp till med ett läraravtal som utgår från AB, bilaga M. De antal arbetsdagar som rektor har att lägga ut under året räcker helt enkelt inte till. Det finns en möjlighet i centrala avtal att kollektivavtala om annan arbetstidsförläggning för lärare. För Kungliga Balettskolan i Stockholm kunde ett avtal tecknas 2011, och frågan är aktuell även i Göteborg. Ett avtal om arbetstidsförläggning motsvarande det som gäller flertalet anställda i kommunerna, semestertjänst med arbetstiden förlagd till fler dagar. Det är en nödvändig förutsättning enligt rektorerna för balettskolan i såväl Stockholm som Göteborg. Kvaliteten i dansarutbildningen Skolverket har under 2014 analyserat kvaliteten i dansarutbildningen, detta har genomförts genom intervjuer, granskning av skolornas timplaner m.m. Skolverket har också anlitat två experter som har observerat dansundervisningen. 7

8 Nedanstående förutsättningar är några av Skolverkets slutsatser vad gäller skolornas och huvudmännens viktigaste uppgifter att utveckla vidare: En högre andel elever som fullföljer sin utbildning. Fler kontakter mellan utbildningarna och dansprofessionen så att eleverna får nödvändiga erfarenheter för att bli anställningsbara. Ökad samstämmighet både på den enskilda skolan och mellan skolorna, om hur utbildningen ska utformas. Hög och jämn kvalitet i samtliga lärares undervisning och bemötande av eleverna. Om så är fallet kommer eleverna att tala gott om utbildningen vilket också kan bidra till ökat sökandetal. Hög och jämn kvalitet på återkopplingen till eleverna om deras kunskaps- och färdighetsutveckling, genom konstruktiv coachning och formativ bedömning så att de kan utvecklas optimalt. Den av Skolverket anställda experten i klassisk balett konstaterade att på Svenska Balettskolan i Göteborg var undervisningen till största delen väl utformad för de aktuella åldersgrupperna. Experten konstaterade samtidigt att det finns en utmaning för lärarna att möta och anpassa undervisningen till varje elevs behov och förutsättningar. Skolverkets expert för den moderna nutida dansen konstaterade att undervisningen i modern nutida dans på Svenska Balettskolan i Göteborg utvecklats positivt och att lärarnas metodik nu mer motsvarar det som krävs av en undervisning i modern nutida dans som förbereder för dagens koreografier. Skolan bör dock utöka den moderna nutida dansundervisningen till fler timmar per vecka och till fler årskurser. Svenska Balettskolans kunskapsresultat vad avser elever i årskurs 9 3 som fått godkänt i alla ämnen varierar över tid, se tabell nedan Genomsnittligt meritvärde 236,3 267, , ,4 Andel (%)...behöriga till nationellt pgm behöriga till yrkesförberedande pgm ,2 90,9...som uppnått målen i alla ämnen 94, ,3.. 66,7 81,8 Källa: Siris Noteras bör att vissa årskullar är förhållandevis små, 2013 gick 21 elever i årskurs 9 medan det var 11 elever under Det innebär att en elev kan motsvara mellan 5-10 procent av resultatet. 3 Observera att om uppgiften baseras på färre än 10 elever, dubbelprickas den i tabellerna. Då visas två prickar (..) istället för utfall. Om data saknas visas en prick (.) Istället för utfall. 8

9 Skolans brukarråd och skolans föräldraförening Stadsledningskontoret har hört skolans brukarråd som består av föräldrar till elever från samtliga årskurser på skolan. Från mötet med skolans brukarråd betonades särskilt vikten av samverkan mellan skolan och Göteborgs Operan, bland annat med hänvisning till att eleverna behöver få scenvana och ges möjlighet att etablera en kontakt med branschen. Brukarrådsrepresentanterna lyfte även frågan om Göteborgs Stads intresse av att driva frågan om att även inrymma yrkesdansarutbildning i samverkan med utbildningsförvaltningen. Brukarrådet lyfte dessutom skolans ekonomiska situation och gjorde jämförelser med de ekonomiska förutsättningarna för Kungliga Svenska Balettskolan i Stockholm. Till skolan finns dessutom en ideell föräldraförening kopplad, med avsikten att i positiv och konstruktiv anda stödja elevernas utveckling. Föräldraföreningen har hörts i särskild ordning, enligt kommunstyrelsens beslut, via representanter för föreningen. I samtal med representanter för föräldraföreningen betonas vikten av att; Lokalerna ska vara anpassade för dansare. Förebyggande friskvård i linje med vad elitidrottsutövare ska erbjudas. Matkunskap och mat ska vara anpassad för elitträning. Ett tätare samarbete med regionala dansscener. Ett bättre geografiskt läge, där majoriteten av skolans elever som är inpendlare från regionens kommuner lättare kan komma till skolan. Satsning på teoriundervisningen, så denna lyfts upp på samma höga nivå som dansarutbildningen. Kraftfull satsning på profilering och identitetsskapande internt och externt. I och med den ombyggnation som planeras på Selma Lagerlövs torg och som kraftigt kommer att påverka skolan då byggnaden där eleverna har sin teoretiska undervisning ska rivas, framförde föräldraföreningen oro inför kommande flytt. Det finns ingen koppling mellan detaljplanearbetet på Selma Lagerlövs torg och föreliggande utredning. Den ena utredningen initierades av stadsledningskontoret och den andra är ett stadsutvecklingsprojekt under namnet Framtidens Selma. Stadsledningskontorets ambition med föreliggande utredning är att utreda balettskolans långsiktiga förutsättningar, därför är de kortsiktiga besluten för skolan huvudmannens ansvar, dvs SDN Norra Hisingen. Föräldraföreningen framförde att det hade varit önskvärt med större engagemang från kranskommunernas sida, att marknadsföringen ut i kranskommunerna måste förstärkas. Dessutom lyftes frågan om att utöka skolans uppdrag till att även omfatta gymnasieskola. Detta skulle bidra till att eleverna blir anställningsbara i och med att de blir synliga för kulturinstitutioner. I dag är det endast Kungliga Svenska Balettskolan som har gymnasieutbildning och under läsåret 2014/15 är 45 elever inskrivna, men det finns kapacitet för 66 elever. Enligt föräldraföreningen anser Skolverket att frågan om gymnasieutbildning är 9

10 en fråga som staden får driva. Stadsledningskontoret konstaterar att staden tidigare har försökt förhandla med Utbildningsdepartementet i denna fråga, men inte fått något positivt gensvar. Frågan, som snarare avser en utökning av verksamheten, berörs inte i föreliggande utredning som har fokus på avtalet med grundskolans årskurs 4-9. Skolans samarbete med andra dansscener Kulturförvaltningen har gjort en översyn av danskonstens förutsättningar i Göteborg. I rapporten beskrivs Göteborgsoperans Danskompani som regelbundet producerar dans som visas på Göteborgs Operan. Verksamheten beskrivs hålla en mycket hög konstnärlig nivå även med internationella mått mätt. Ett naturligt samarbete borde finnas etablerat mellan Svenska Balettskolan i Göteborg och Göteborgs Operan. Enligt uppgift från skolan har Göteborgs Operan inte haft några uppsättningar med klassisk balett på flera år, utan har mer inriktning mot modern dans. Detta är en av flera anledningar till att det inte finns något etablerat samarbete mellan skolan och Göteborgs Operan. Ett annat samarbete inom stadens verksamhet som kan främja skolans rekrytering av nya elever är tydligare samverkan med stadens kulturskoleverksamhet som erbjuder kurser i dans redan från sex års ålder. I Stockholm har den Kungliga Svenska Balettskolan ett avtal med Kungliga Operan som säkerställer ett samarbete. Avtalet innebär inte bara att gymnasieeleverna ges tillfälle till arbetsplatsförlagt lärande (APL) och grundskoleeleverna en chans att stå på scen, utan samarbetet innebär även goda möjligheter för rektor och skolhuvudmannen att kvalitetssäkra måluppfyllelsen i dansarutbildningen. Ett nära samarbete med avnämare är således viktigt ur flera perspektiv. Arbetsmarknaden för yrkesdansare Kungliga Svenska Balettskolan kan genom sin statistik konstatera att cirka 50 procent av avgångseleverna fortsätter inom dansaryrket. Några blir anställda direkt i längre eller kortare projekt, i Sverige och utomlands och några fortsätter på vidareutbildning utomlands för att senare få en anställning. Vid höstterminens början 2014 var 39 elever inskrivna vid yrkesdansarutbildningen, vilket enligt statistiken innebär att cirka 20 av dessa elever fortsätter inom yrket. Det finns ingen exakt statistik som kan redogöra för hur det ser ut efter tio år i yrket. Danshögskolan, som är den enda möjliga vidareutbildningen i Sverige, lockar inte direkt efter examen konstaterar Kungliga Svenska Balettskolan. Vad gäller anställningsbarheten i Göteborg och i Sverige överlag, är möjligheterna mycket små enligt representanter från Göteborgs Stads kulturförvaltning. Andelen tv-anställningar är än mer begränsade, de flesta anställningarna bygger på tidsbegränsade uppdrag. 10

11 Nationella och riksrekryterande idrottsutbildningar på gymnasiet I Göteborgs Stad finns Sveriges största elitidrottsgymnasium med över 550 idrottare på Katrinelundgymnasiet. Det finns många likheter mellan Svenska Balettskolan och de nationella (NIU) och riksrekryterande (RIG) idrottsutbildningarna på gymnasiet. På Katrinelundsgymnasiet finns 15 olika idrotter representerade varav handboll och friidrott är riksrekryterande. Samverkan mellan skolhuvudmannen och Riksidrottsförbundet respektive specialidrottsförbund avseende RIG-utbildning regleras via avtal. Eleverna på en idrottsutbildning är i grunden antagna till ett nationellt program men läser inte alla kurser fullt ut, som ex idrott och individuellt val, vilka istället ersätts av träning inom respektive idrott. För en elev antagen på en riksidrottsutbildning erhåller skolan statliga bidrag om kr/elev för individuella idrotter och kr/elev inom lagidrotter. I samtal med ledningen för Katrinelundsgymnasiet bekräftas att i jämförelse med Svenska Balettskolan i Göteborg är det få avhopp från utbildningen. Avhoppen inom idrottsutbildningen hanteras genom att rekrytera och fylla platserna med idrottselever från den regionala idrottsutbildningen eller i kommande antagning för årskurs ett. På gymnasieskolan är elitidrottseleverna väl integrerade med övriga elever som går på skolan, vilket ledningen inte upplever som några problem. Däremot betonas vikten av att de ungdomar som går på nationell elitidrottsutbildning ingår i en helhet och ges möjlighet att ingå i ett sammanhang med andra elever. Utbildningsförvaltningen har på Katrinelundsgymnasiet inom Specialidrotten byggt upp en egen verksamhet med fysioterapeuter som exempelvis stödjer elever framför allt inom RIG och NIU som har behov av rehabilitering. Svenska Balettskolan har många likheter med elitidrottsutbildningen, exempelvis behovet av egna fysioterapeuter och förstärkta måltider då båda verksamheterna är elitutbildningar med hårt satsande elever och ungdomar. 11

12 Ekonomi De ekonomiska förutsättningarna för den förberedande dansarutbildningen åk 4-9 avviker i vissa delar från de förutsättningar som gäller för övriga grundskolan och flera av de frågeställningar som belyses i denna utredning som elevantal, lokalisering och läraravtal får också direkt påverkan på skolans ekonomi. Fram till 2007 finansierades skolan till viss del av ett resursnämndsbidrag och detta bidrag inbegrep även statsbidrag för verksamheten. Inför budget 2008 genomfördes en översyn av resursnämndsbidragen inom SDN-området och som en del i denna översyn förändrades skolans finansiering. Resursnämndsbidraget togs bort och det specialdestinerade statsbidraget överfördes direkt till skolan, övrig finansiering sker numera genom intra- och interkommunal debitering av sålda elevplatser. Kostnader för elevresor hanteras i särskild ordning enligt överenskommelse mellan GR-kommunerna. Vid införandet av förordningen om dansarutbildning (SFS 2011:7) förändrades de ekonomiska villkoren för skolan. Som tidigare nämnts regleras skolans elevplatser genom avtal mellan skolhuvudmannen och Utbildningsdepartementet och skolhuvudmannen ansvarar och beslutar inte heller om antagningen till skolan. Ur ett ekonomiskt perspektiv innebär det att skolan genom förordning och avtal ges andra förutsättningar än övriga grundskolor och Svenska Balettskolan är därmed mer begränsad i att anpassa sin organisation och aktivt arbeta för att rekrytera fler elever. I Förordning (2011:7) om dansarutbildning 28 anges att en kommun som i sin grundskola eller gymnasieskola antagit en elev från en annan kommun ska ersättas för sina kostnader för elevens utbildning av elevens hemkommun (interkommunal ersättning). Ersättningen ska motsvara anordnarens självkostnad. Kostnaden ska reduceras med erhållet statsbidrag. Regelverket för interkommunal ersättning avseende dansarutbildning är därmed mer fördelaktig ur anordnarens synvinkel än vad som gäller för övriga grundskolan. Den interkommunala ersättningsnivån för Svenska Balettskolan i Göteborg regleras årligen. Ersättningsbeloppet baseras på skolans självkostnad reducerat med erhållet statsbidrag. Inför beslut om ersättning genomförs en översyn av den ersättning som Göteborgs Stads stadsdelar och andra kommuner betalar utifrån ett underlag som SDF Norra Hisingen tar fram. Ersättningen för 2015 var cirka 165 tkr högre per elev och år i årskurs 4-6 och 184 tkr högre i årskurs 7-9 än den reguljära grundskoleersättning som andra kommuner och SDN betalar. Utöver detta så erhåller skolan ett statsbidrag på cirka 25 tkr per elev baserat på det avtalade elevtalet om max 115 elever. De interkommunala ersättningarna för Svenska Balettskolan i Göteborg har under de senaste åren procentuellt räknats upp betydligt mer än genomsnittligt index för övriga skolformer inom Göteborgs Stad och GR. 12

13 Trots att ersättningsbeloppet tas fram utifrån skolans beräknade självkostnad, har skolan de senaste åren haft svårt att balansera och anpassa ekonomin då elevtalen sjunkit med drygt 50 elever de senaste sex åren och samordningsvinster med Skälltorpsskolan minskat i omfattning. Det innebär att skolan haft betydande kostnadsökningar för såväl den ordinarie grundskoledelen av verksamheten som den förberedande dansarutbildningen. I samband med att den nya dansarförordningen trädde i kraft genomförde utbildningsförvaltningen, Stockholms Stad, en översyn av de ekonomiska förutsättningarna för Kungliga Svenska Balettskolan. Resultatet av denna översyn ledde fram till att man frångick den gängse hanteringsordningen med elevpeng och istället införde en anslagsfinansiering baserat på en beräkningsmodell per klass inom utbildningen. Endast en mindre del av verksamhetens intäkter är rörliga och baseras på faktiskt elevtal. Den rörliga delen av ersättningen avser att finansiera skolmåltider, läromedel och IT-debitering. I stadsledningskontorets kontakter med utbildningsförvaltningen i Stockholm anges att skolan tidigare haft svårigheter att nå en budget i balans, men att genomlysningen av skolans förutsättningar och en reviderad ekonomisk modell medfört att man numera uppvisar ekonomiska resultat i nivå med budget. Värt att notera är att Kungliga Svenska Balettskolan inom den förberedande dansarutbildningen har haft en god elevfyllnad samt att lokalkostnader inte omfattas av resursmodellen till skolenheter i Stockholms Stad. 13

14 Lokalisering I föreliggande utredning har flera alternativ utretts vad gäller lämpliga lokaler för Svenska Balettskolan i Göteborg. Det finns flera viktiga förutsättningar att beakta när det gäller skolans framtida lokalisering. Till exempel närhet till en annan grundskola för att kunna samutnyttja ämnesbehöriga lärare. En annan viktig förutsättning är att genom samarbete med andra skolor få tillgång till salar som exempelvis NO-salar och hem- och konsumentkunskap, för ämnen som kräver särskild utrustning. Ungefär hälften av de elever som idag går på Svenska Balettskolan i Göteborg är inresande från annan kommun. De flesta av balettskolans övriga elever, bor i andra stadsdelar än i Norra Hisingen där skolan är belägen. Detta har ändrat sig över tid, tidigare rekryterades en betydligt större andel elever från den egna stadsdelen men trenden visar alltså att allt färre elever är boende i aktuell stadsdel. En central placering av skolan skulle sannolikt innebära bättre och smidigare förutsättningar för många elever att ta sig till och från skolan. En annan geografisk placering av skolan innebär att huvudmannaskapet övergår till en annan nämnd. En synpunkt som förts fram under utredningen och som utbildningsförvaltningen arbetat mycket med när det gäller gymnasieskolans RIG och NIU utbildningar är att det är nödvändigt för elever som omfattas av denna mycket speciella elitutbildningsmiljö att träffas och socialiseras med elever utanför deras dagliga umgängeskrets. Skolan har till Stadsledningskontorets lokalsekretariat tagit fram ett underlag vilka och hur stora ytor skolan har behov av om skolans samtliga 115 platser blir fyllda. Lokalförsörjningsprocessen Anskaffningsprocessen inleds alltid med att ett lokalbehov anmäls till Lokalsekretariatet (LS) av en nämnd. Varje aktualiserad anskaffning prövas av LS mot den mera långsiktiga plan som LS årligen uppdaterar. LS viktigaste funktion i anskaffningsprocessen är därefter att utreda, alternativ söka och senare styra projektet med beaktande av olika aspekter såsom kostnadsramar, byggnadsteknik, lokalfunktion, driftsekonomi etc. Det är alltid uppdragsgivaren som sedan, efter LS utredningar och förslag/utlåtande, fattar beslut om att gå vidare och begära investeringsmedel alternativt tillstånd för extern inhyrning hos kommunstyrelsen, som behandlar alla investeringsärenden. I LS uppdrag ingår att ha ett stadsdelsövergripande perspektiv på alla lokalfrågor och att hela tiden aktivt och i dialog med uppdragsgivaren arbeta med att finna billigare alternativ utan att minska den efterfrågade verksamhetsnyttan. Det är i planeringsfasen som LS har störst möjlighet att påverka lokaleffektiviteten och därmed de totala framtida kostnaderna inom t.ex. skola och äldreboenden. 14

15 Karta över förslag som varit/är aktuella i utredningen Källa: Stadsledningskontoret Gamla Lundby gymnasium, Lundby Detta lokalalternativ uppfyller kravet om närhet till annan skola, Rambergsskolan och Bjurslättskolan, för samutnyttjande av lokaler och lärare. Här finns lokaler som motsvarar balettskolans behov och här bedriver Finska skolan sin grundskoleverksamhet. Skolan ligger dock inte i ett centralare läge än dagens placering på Selma Lagerlövs torg. Frihamnen, Lundby I Frihamnen pågår ett detaljplanearbete och här finns möjlighet att ha ett nära samarbete med övriga skolor (två grundskolor år F-3 för 200 elever och två skolor år 4-9 för 550 elever) som kommer att etablera sig i Frihamnen. Första etappen ska vara färdig år Det finns en närhet till Göteborgs Operan, vilket är ett starkt önskemål från verksamheten och föräldraföreningen. I dagsläget finns inga andra lediga lokaler anpassade för skolverksamhet i nära anslutning till Göteborgs Operan. Gamlestaden, Östra Göteborg Lokaliseringen undersöktes då det finns flera danssalar i närheten, men det är svårt att få plats på någon närbelägen skola. Skolan ligger inte i ett centralare läge än dagens placering på Selma Lagerlövs torg. I Östra Göteborg ska det dessutom etableras en skola Gärdsåsskolan men liksom i Gamlestaden är behovet av antalet skolplatser stort och det är svårt att inrymma ytterligare elever. 15

16 Elyseum, Centrum Ett annat alternativ som varit aktuellt i utredningen är Elyseum på Västgötagatan. Lokalerna har tidigare fungerat som museum och konferensanläggning för Göteborg Energi. Elyseum ligger nära Katrinelundsgymnasiet, men saknar gemensamhet med andra grundskolor i närheten och det finns inte möjlighet att få till danssalar. Lokalen är planerad för annan skolverksamhet för tillfället. Schillerska gymnasiet, Centrum På Schillerska gymnasiet på Vasagatan finns byggbar yta på en skoltomt som idag används som parkering. Här har staden önskemål att få starta upp frågan med Fastighetskontoret och Stadsbyggnadskontoret om att få bygga moderna lärmiljöer till gymnasiet och komplettera med en grundskola för 300 elever. Balettskolan skulle kunna vara en del av den grundskolan. Detta alternativ kräver en detaljplaneprocess och bedöms ligga långt fram i tiden. Guldhedskolan, Centrum Internationella School of Gothenburg region (ISGR) har idag en del av Guldhedskolan men vill nu utöka sin verksamhet från 6000 kvm till kvm. Om ISGR flyttar blir lokalerna lediga till annan skola. Detta alternativ uppfyller kravet om närhet till annan skola för samutnyttjande av lokaler och lärare. Kommunikationsmöjligheterna mellan Göteborg Central och Guldhedsskolan är bättre och dessutom är restiden kortare. 16

17 Stadsledningskontorets överväganden och slutsatser Avtalsförlängning Avtalet med staten är löpande och kan brytas inom gränsen för uppsägningstiden som är den 1 mars året innan det bidragsår som uppsägningen avser. Stadsledningskontoret konstaterar att det saknas flera förutsättningar som är nödvändiga för att kunna bedriva verksamheten såsom dansar- såväl som grundskoleförordningen anger. En viktig förutsättning som utredningen lyft fram är avsaknaden av samarbete med andra scenkonster och branschen som helhet. Den kulturinstitution i staden som anses relevant för ett samarbete med balettskolan har ännu inte etablerats kontakt med. Ett samarbete som skulle kunna vara utvecklande ur ett verksamhetsperspektiv såväl som ur ett elevperspektiv. Det kan konstateras att Kungliga Svenska Balettskolan är gynnade av Stockholm som huvudstad med många nationella kulturinstitutioner och ett aktivt kulturliv, inte minst vad gäller marknadsföringssyfte och som en kommande arbetsgivare för några av skolans duktiga elever. Vad gäller anställningsbarheten för dansare nationellt sett, men i synnerhet Västsverige, är möjligheterna mycket små. Stadsledningskontoret konstaterar att dansen är en mycket smal nisch, där det är ytterst få förunnat att kunna försörja sig på sitt yrkesval. Att ges möjlighet att etablera branschkontakter redan tidigt i danskarriären måste därför betraktas som en viktig dörröppnare. En annan viktig förutsättning är läraravtalen, där det föreligger en tämligen stor komplexitet. I grundskolans förordning 4 kap. 2 anges att elevernas skolarbete ska förläggas måndag-fredag och ska vara så jämnt fördelat över dessa dagar som möjligt. I dansarförordningens 7 anges att läsåret får ha högst 240 dagar, varvid obligatorisk verksamhet får omfatta högst 190 dagar per läsår och åtta timmar per dag. Dansarförordningen innebär därmed att AB, Bil M inte är tillämpningsbar för verksamheten, i synnerhet inte för skolans danspedagoger och ackompanjatörer. Stadsledningskontoret konstaterar också, bland annat efter samtal med representanter från Stockholm Stad, att de förutsättningar som skolan kräver är i konflikt med stadens norm om att erbjuda alla tillsvidareanställning och rätt till heltid. Skolan måste ges möjlighet att tillfälligt anställa personal men också på deltid i de fall det endast finns behov av det. Kompetensnivån riskerar annars urholkas i synnerhet vad avser dansarutbildningen, vilket innebär att kvaliteten på utbildningen försämras. Skolans brukarråd och föräldraföreningen uttrycker en stark önskan om att staden ska driva frågan om att få yrkesdansarutbildningsplatser (gymnasieskola) även i Göteborg. Denna fråga drev staden i slutet av 90-talet, dock utan framgång. Stadsledningskontoret kan notera att många yttre påverkansfaktorer har tillkommit sedan dess, exempelvis skolans möjlighet att styra antal elevplatser genom antagningen. Färre elever genomför den förberedande utbildningen vilket innebär färre elever som söker yrkesdansarutbildningen. 17

18 Under slutet av 1990-talet startade utbildningsförvaltningen i Göteborgs Stad en dansutbildning inom det estetiska programmet på Angeredsgymnasiet. Utbildningen flyttades till Schillerska gymnasiet, bland annat pga bristande elevfyllnad. Trots flytten till ett centralt läge, kvarstod problemen med att fylla elevplatserna. Inför läsåret 2013/14 beslutade utbildningsnämnden att inte anta några elever till årskurs ett, redan antagna elever slutförde sin utbildning. Ett beslut om att återinföra gymnasial dansarutbildning i form av estetiska programmet inriktning Dans, fattas av utbildningsnämnden Göteborgs Stad. Tillsist krävs ett engagemang och en stor förståelse för vad en elitutbildning inom dans faktiskt innebär. Den förberedande balettutbildningen är unik och kan i vid mening sägas omfatta två utbildningar. Den teoretiska grundskolan som är obligatorisk med nästan identiska krav som i vilken grundskola som helst och den andra fysiskt hårda dansarutbildningen som kräver att eleven har stor förmåga och framtida förutsättningar för att bli yrkesdansare. Balettskolan är å ena sidan inkluderande, men å andra sidan elitistisk. Två helt olika världar som skolan och dess huvudman måste förhålla sig till. Stadsledningskontorets slutsatser avseende avtalsförlängning: I Göteborgs Stads kulturprogram anges att barn och unga ska kunna påverka såväl kulturutbudet som formandet av staden och ges möjlighet att till fullo delta i kulturell och konstnärlig verksamhet. Svenska Balettskolan i Göteborg erbjuder en unik utbildning som kan ge sådana förutsättningar och att därmed utgöra en viktig identitetsmarkör för stadens kulturliv. I stadens budget betonas Göteborg som kunskapsstad. Ett brett och varierat utbildningsutbud inom samtliga skolformer kan vara ett sätt att forma staden som en kunskapsstad. Här kan balettskolan utgöra en viktig del. Om en avtalsförlängning ska vara aktuell för staden, bedömer stadsledningskontoret att det finns några förutsättningar, förutom en stabil ekonomimodell och en central placering, som är nödvändiga för att skolan varaktigt ska kunna drivas vidare. De förutsättningar som behöver säkerställas handlar om samarbete med annan grundskola, samarbete med andra konstscener, avsteg från stadens norm om att erbjuda alla tillsvidareanställning och rätt till heltid samt läraravtalen på skolan. Exempel på dessa anställningsförhållanden finns redan inom stadens yrkeshögskoleutbildningar (YH). I föreliggande rapport beskrivs stadens tidigare initiativ till att starta yrkesdansarutbildning och utbildning i Dans inom det estetiska programmet. Stadsledningskontorets bedömning är att det i nuläget inte finns ett tillräckligt stort elevunderlag för att kunna bedriva denna verksamhet med god kvalitet och till rimliga kostnader. Mot bakgrund av ovanstående föreslår stadsledningskontoret att avtalet avseende förberedande dansarutbildning år 4-9 mellan Göteborgs Stad och staten förlängs tillsvidare. 18

19 Ny ekonomisk modell Svenska Balettskolan i Göteborg har under de senaste åren haft problem med att nå en ekonomi i balans vilket främst förklaras av ett vikande elevtal. För att skolan varaktigt ska kunna utvecklas i positiv riktning och att ansvarig skolhuvudman i Göteborgs Stad (SDN) inte ska behöva stå som ensam ekonomisk garant för en skola med ett rikstäckande uppdrag, bör en översyn av den ekonomiska modellen göras och avsteg från gängse hantering övervägas. Vid en översyn av de ekonomiska förutsättningarna till balettskolan bör följande utgångspunkter vara beaktade: Modellen ska vara transparent i förhållande till berörda stadsdelar och kommuner. Modellen föreslås bestå av en fast del och en rörlig del. Den fasta delen ska finansiera de delar av utbildningen som är direkt kopplade till dansarförordningen för elever skrivna i Göteborgs Stad. Den förberedande dansarutbildningen bör därmed ges mer stabila ekonomiska förutsättningar, även vid varierande elevtal. Det riktade statsbidraget för utbildningen hanteras på samma sätt som idag, dvs överförs direkt till skolan och finansierar delar av de merkostnader som finns inom den förberedande dansarutbildningen. Den rörliga delen av modellen föreslås finansiera de delar av utbildningen som är kopplade till grundskolans läroplan. Den rörliga delen bör baseras på de intra- och interkommunala ersättningarna inom grundskolan. Modellen bör därmed skapa en större likvärdighet med övriga grundskolor i staden och skapa incitament för en god ekonomisk hushållning. Stadsdelarna har befolkningsansvaret för alla elever boende i stadsdelen, vilket medför att en intrakommunal ersättning avseende grundskoledelen bör debiteras respektive stadsdel. Den interkommunala ersättningen för elever från annan kommun förslås bli tvådelad med en del som avser ersättning för grundskolans läroplan och en del som avser kostnader kopplade till dansarförordningen. En översyn av modellen ska genomföras med viss regelbundenhet och vid förekommen anledning, exempelvis vid förändring av lokaler. För att fastställa den fasta delen av modellen bör skolhuvudmannen ges i uppdrag att i samverkan med stadsledningskontoret ta fram ett förslag till ekonomiska förutsättningar för en basorganisation vid den förberedande dansarutbildningen. Jämförelser och avstämningar bör bland annat göras med Kungliga Svenska Balettskolan i Stockholm och annan liknande verksamhet som exempelvis elitidrottsutbildning (RIG). Den rörliga delen bör baseras på de intra- och interkommunala ersättningarna inom grundskolan. Då antalet elever per klass (årskurs) vid balettskolan fortsatt kan förväntas vara lägre än i andra kommunala skolor medför det att skolan aktivt behöver se över resursutnyttjandet inom skolan, exempelvis genom att organisera undervisningen i B-form men också genom att ha en ökad samverkan med andra grundskolor i sitt närområde. 19

20 Utgångspunkten med förslaget är att skapa likvärdiga förutsättningar med stadens övriga grundskolor, dock med hänsyn tagen till Svenska Balettskolan i Göteborgs unika uppdrag. Avtalet med staten om 115 elever medför dock att elevtalet per årskurs i genomsnitt är maximerat till ca 19 elever vilket medför att ett visst påslag på den rörliga delen till balettskolan kan behöva övervägas, exempelvis intra- och interkommunal ersättning med ett tillägg om cirka procent. Stadsledningskontorets slutsatser avseende ny ekonomisk modell: Ett detaljerat förslag kring ekonomisk modell för Svenska Balettskolan tas fram under Modellen arbetas in i budgetförutsättningar för 2017 och införs från och med läsåret 2017/18. Modellen tillämpas fullt ut från budgetåret Balettskolans lokalisering För att en skola ska kunna utvecklas är det av stor vikt med komplementära kompetenser, det handlar bland annat om att synliggöra lärarnas kompetenser och behörighet. En grundskola med knappt 80 elever har svårt att mobilisera och kombinera kompetensen och behörigheter på bästa sätt, utan måste hitta samarbete med en annan skola för att åstadkomma detta. Stadsledningskontorets bedömning är att en central placering av skolan skulle innebära bättre och smidigare förutsättningar för många elever att ta sig till och från skolan, i synnerhet för de elever som kommer från annan kommun. Av ovanstående anledningar har utredningen uteslutit vissa förslag för lokalisering. Stadsledningskontorets slutsatser avseende Svenska Balettskolans lokalisering: Inriktningen för fortsatt arbete med lokalisering av Svenska Balettskolan i Göteborg bör vara Schillerska gymnasiet, Frihamnen eller Guldhedsskolan (ISGR s nuvarande lokaler). Alla dessa alternativ kräver en lång lokalförsörjningshantering. Stadsledningskontoret bedömer att nya lokaler för balettskolan tidigast kan tas i drift omkring