Årgång 23 Advent 2005 YTTERBY KYRKOBLAD

Transkript

1 Årgång 23 Advent 2005 YTTERBY KYRKOBLAD

2 Stillhet och rörelse... kanske kan sägas vara ett tema i det här kyrkobladet. I Ytterby kyrka är det alls ingen stillhet just nu. Tellestams Bygg AB har just startat upp ett omfattande renoveringsarbete och det beräknas vara färdigt så att vi åter kan ta kyrkan i bruk den 14 maj. I Taizé får man uppleva både stillhet och rörelse. I det här numret får Du som läsare inblick i det klosterliv som en busslast ungdomar från Kungälv-Ytterby fick uppleva i somras. I barn- och konfirmandarbetet är det ofta liv och rörelse, men vi söker också stillheten i bön och andakt. Läs vad konfirmanderna vill be om. I julbrådskan vill församlingen här i Ytterby gärna vara en plats för både mänskligt liv och stillhet inför Gud. I det rika utbudet av gudstjänster i advent och julhelgerna finns verkligen plats för andrum. Och när fastan så småningom går in vill vi erbjuda en stilla dag den 4 mars. Det är en dag med både gemenskap och tystnad mellan 9.00 och Mer information lämnas efter helgdagarna. Gott nytt kyrkoår och en välsignad jul önskar Dig Tord Nordblom Kyrkskjuts till gudstjänsten Kyrkskjutarna fortsätter under renoveringsperioden, men välj helst 10-gudstjänsten. Ring senast 1,5 timme innan på telefon Svarar ingen där försök på , vaktmästare Alvar eller , vaktmästare Gustav. Kyrkskjutsen är gratis, men om du vill ge en gåva som tack för hjälpen finns en kollektbössa till höger i vapenhuset. Pengarna går oavkortat till Nordisk Östmission. Här når du oss Ytterby församling Torsbyvägen 4, Ytterby Ytterby församlingshem Telefon , Fax Pastorsexpeditionen Telefon Öppet mån-tor , tis-tor även Hemsida Präster Organist, körledare Tord Nordblom , Torvald Petersson säkrast tors Åke Gillberg , Kantor Martin Lindh (kyrkoherde) , Maria Andersson Diakon Vaktmästare Sven-Börje Andersson , Alvar Pehrsson , sven-borje.andersson@svenskakyrkan.se Husmor i församlingshemmet Vik. Församlingspedagog Anna-Lisa Ivarsson , bost Kristina Elvinsson Ytterby kyrkoblad årgång 23, nr 4, Advent 2005 Redaktion: Tord Nordblom, ansvarig utgivare, Karolina Olofsson, layout. Sven-Börje Andersson, foto (där ej annat anges). 2 Bilden på framsidan: Kyrkan i Taizé. Foto: Sven-Börje Andersson

3 Taizé Klostret som lockar tusentals unga Text: Håkan Giselsson Det är midsommardag. Framför mig väntar tjugoåtta timmar i buss. Sen är jag i Taizé. Med mig på resan har jag drygt trettio förväntansfulla ungdomar, och en fråga: Varför åker tusentals människor till Taizé varje år? Bön med eftertänksamhet Väl framme blir vi genast mottagna och invigda i det speciella taizélivet. Ett väldigt enkelt och avslappnat liv, uppbyggt kring de tre dagliga bönetillfällena i kyrkan. Dessa bönestunder har den karakteristiska taizéprägeln, med meditativa sånger och långa stunder av tystnad. Bönen i kyrkan kommer att lämna det starkaste minnet efter sig. Det är en mäktig upplevelse att sitta hopträngd på golvet i en kyrka med tusentals andra, i tystnad inför Gud. Och att sjunga de stillsamma sångerna på 3 alla möjliga språk. Det ger en känsla av samhörighet. Inte minst när alla plötsligt och lite knackigt försöker sjunga på svenska. Liv i enkelhet Till taizélivet hör definitivt även måltiderna. Denna vecka är det bara knappt tvåtusen personer som skall ha mat samtidigt. Värre är det när upp mot sextusen skall äta, som det är vissa veckor. Men till och med matköerna har sin charm och funktion. Man kommer väldigt nära varandra. Framme vid utspisningen inser man att det knappast är för den berömda franska matkulturen som man åker till Taizé. Enkel, och inte alltför välsmakande mat, slevas upp på väl använda plasttallrikar. Och vattnet smakar klor. Det är bra. För dessa måltider blir ett uttryck för en av de grundstenar som Taizé är uppbyggt kring: enkelhet.

4 Gemenskap och enhet En tredje grundsten som Taizé bygger på, vid sidan om bönen och enkelheten, är gemenskapen. Till Taizé kommer människor från hela världen. Man möts över samfunds- och kyrkogränser. Under en vanlig dag deltar man i undervisning, som följs av gruppsamtal. Dessa har väldigt varierande karaktär och kvalitet. Människor kommer till Taizé av olika skäl. Hamnar man i en grupp där flertalet inte är motiverade att delta i samtalet, då ger det inte så mycket för egen del. Men å andra sidan kan man själv få ge åt andra. Det bekräftar Robin, som jag sitter och pratar med en kväll bakom OYAK. (OYAK är stället där man köper godis, dricka, tandborste och andra väsentligheter. Bakom OYAK samlas man efter kvällsbönen för att umgås, leka, dansa och sjunga.) Robin berättar att han upplever sin katolska församling hemma i Tyskland som rätt mossig och tråkig. Men några av ungdomarna från vår resa har gjort starkt intryck på honom med sin bibelkunskap och stora tillit till Bibeln. De har också berättat för honom om ungdomsgruppen hemma i Kungälv. Han tycker det verkar så spännande att han vill komma och hälsa på för att se hur det fungerar hos oss, och kanske starta något liknande hemma i Tyskland. Genom gruppsamtalen kan värdefulla kontakter knytas och 4 man får möjlighet att dela med sig av sin tro och sina erfarenheter. Gemenskapen byggs också upp genom det obligatoriska arbetet. Alla måste hjälpas åt med någon arbetsuppgift. Annars fungerar inte livet i Taizé. Det kan handla om allt från att passa barn till att städa toaletter. Själv kan jag rekommendera diskning. Det är svårt att låta bli att prata med varandra, när man står ett gäng runt en gigantisk diskbalja och diskar upp efter tvåtusen personer. Ofta hörs sång och skratt. Och inte sällan urartar det i vattenkrig, trots Taizés betoning av fred och försoning Retreat på ungdomars villkor Martin Lindh, kyrkoherde från Kungälv, är vår reseledare. Varför återvänder du år efter år med ungdomar till Taizé? Jag vill låta ungdomar få smaka livet i Gud. Det finns ett kinesiskt ordspråk som säger att man inte bara skall ge den törstige ett glas vatten, utan leda honom till källan. Att åka till Taizé är ett sätt att leda ungdomar till Kristuskällan. Vad är det då som är så bra med Taizé? Det som är bra med Taizé är att man på ett tydligt sätt kan fokusera på Gud. Det är inte i första hand undervisning det handlar om, för det får man inte så mycket. Men man får en möjlighet att praktisera bön och få en stark er-

5 farenhet av ett personligt möte med Gud. Det är lite som att vara på retreat, fast på ungdomars villkor. Egentligen är det lite för stökigt för mig. Ett liv i gemenskap och enkelhet är kännetecknet för Taizé.Ungdomar från Ytterby och Kungälv tar med gemensamma krafter itu med både utspisning och skurning. Taizé är befriande äkta Jag lämnar Taizé efter en vecka, med ett övervägande positivt intryck. Och jag tror att jag börjar förstå varför så många söker sig dit. I Taizé erbjuds man inte det storslagna, det häftiga och senaste inom presentationsteknik. Inte sköna sängar, ombonade rum och fräscha toaletter. Inte fin och välsmakande mat vid dukade bord. I stället möts du av enkelhet och anspråkslöshet. Du erbjuds stillhet och bön inför Guds ansikte. Du får uppleva gränsöverskridande gemenskap. Taizé är på många sätt en kontrast till dagens kristna festivaler och konferenser. Man har aldrig strävat efter att vara rätt i tiden, utan att vara trogen sin kallelse. Därför möts man i Taizé av trovärdighet. Det är äkta. Det är befriande, och har gjort att hundratusentals människor genom åren vallfärdat till den lilla kommuniteten på den franska landsbygden. Om Taizé Taizé är ett internationellt och ekumeniskt kloster i Frankrike. Grundades 1940, när broder Roger bosatte sig på orten och hjälpte människor att fly undan andra världskriget. År 1949 avlade de första bröderna trohetslöften om ett liv i celibat, egendomsgemenskap och enkel livsstil. Idag består brödraskapet av ett hundratal bröder, som tillhör den katolska eller olika protestantiska kyrkor, från 25 olika länder. Några av bröderna bor i små grupper bland fattiga i andra länder. Vill du åka till Taizé? En ny resa planeras till sommaren Anmäl ditt intresse redan nu till martin.lindh@svenskakyrkan.se eller

6 Konfirmand i Ytterby Text och foto: Karolina Olofsson Varje tisdagseftermiddag träffas ca 25 ungdomar för konfirmandläsning i Ytterby. Denna tisdag i oktober när jag besöker Ytterby församlingshem börjar med fika och pingis. Uppsluppenheten är stor och konfirmanderna pratar glatt med varandra. Efter en stund delar konfirmanderna in sig i mindre grupper och cirkulerar i stationer som hålls av Maria, Tord och Åke. Det blir mera samtal om man är mindre i gruppen, menar Tord. Det skapar också mer variation för konfirmanderna när de får göra olika saker på de olika stationerna. Symboler och bildspråk är temat på Tords station idag. Vad betyder egentligen symbolen den liggande åttan och vad menar man när man säger till någon Du är en pärla!. Konfirmanderna får fundera ett tag. Tord berättar att även i Bibeln finns det gott om symboler och bildspråk. Ibland kan det vara svårt att förstå vad texterna betyder, samtidigt kan bildspråket ge en rikare bild av vem Gud är. Tord tar som exempel att gömma sig under Guds vingars skugga ; att Gud ger oss trygghet och beskydd. 6 Hos Maria diskuterar konfirmanderna egoism. Om en kompis fuskar på ett prov hur reagerar du då?, frågar Maria, och konfirmanderna ställer sig i olika delar av rummet, beroende på vad de svarar. Är det någon skillnad om kompisens fusk går ut över mig själv, t ex om kompisen fuskar sig till ett pris som jag annars skulle ha fått? Åke Gillberg är ny präst i församlingen. Han har lång erfarenhet av konfirmander, senast i Torps församling på Orust. Det är roligt och stimulerande att möta ungdomarna, tycker han. De är öppna och man förstår att det rör sig många funderingar hos dem. Det märker man inte minst när de själva får skriva ned tankar. Sen är de snabba att uppfatta och ta till sig saker, mer än man tror faktiskt. I Åkes grupp pratar de idag om gudstjänsten. En bild på en skräppåse symboliserar att vi i gudstjänsten får slänga bort det onda, medan en tvål visar att vi också får förlåtelse. Under hösten har konfirmanderna varit på läger på Lutagården i Dals Ed. Läger är fantastiskt roligt, säger Åke. När

7 Konfirmandernas egna böner Tack att vi får tak över huvudet, mat och kläder, för jobb och skola och att vi får sjunga, skratta och finnas till. för allt det goda på jorden och att Du gett mig, vänner och familj. att Du gjorde så att det blev ett roligt läger. för allt Du har gjort för mig och för alla människor som jag har träffat för allt i mitt liv som gjort mig så stark och att jag har fått så bra vänner. man umgås i en annan miljö och ett annat sammanhang får man också möta konfirmanderna på ett annat sätt. Det blir också fin gemenskap när man blandar undervisning och lek. Nytt för i år är sommarläsningen som just sätter fokus på läger. Ungdomar från Kungälv och Ytterby kommer tillsammans att tillbringa två veckor runt midsommar på Lysestrandsstiftelsens lägergård vid Gullmarsfjorden. Sommarläsningen passar särskilt bra för ungdomar som har mycket under terminen, med sport och annat, menar Tord. Det blir en totalmiljö där man får koncentrera sig enbart på detta. Och så är det roligt också; man blir som en stor familj!. Sommargruppen kommer att ha sin första träff 1 Advent i Kastalakyrkan, då även föräldrar är inbjudna. Därefter kommer gruppen att träffas en lördag i månaden fram till att lägret startar. Den som vill ha mer information om sommarläsningen kan kontakta Tord Nordblom på telefon Bilden till vänster: Samling i soffan. Till höger: Samtal kring egoism hos Maria. 7 Jag vill be för jag skall köra cross i helgen och hoppas att det kommer att bli kul och att jag inte får några skador. att mina vänner får det bra och att jag kan hjälpa dem i svåra stunder. mina vänner, min familj och alla djur, men också för dem jag inte gillar och att det skall bli frid på jorden alla människorna, både vuxna och små i Israel och Pakistan Hjälp mig att minnas min farfar helt, så att jag inte glömmer bort alla minnen jag har av honom. så att det går lite bättre i skolan. klara allt jobbigt i livet. att samla mod, gå fram till N och prata och förklara hur jag känner för henne. att sluta svära. Det låter inte bra. Till sist glömmer man och märker inte hur fult det låter. Vad vill du ha ut av konfirmandtiden? Lära mig mer om Gud och kanske få ett tecken på att han finns. Få större kunskap om Kyrkan, kristendomen och Gud. Träffa nya människor. Ha kul. Träffa nya vänner. Lära mig mer. Ha väldigt roligt.

8 Anna-Lena Lundström tillsammans med sina förskolemedmänniskor. Våga möta barn som medmänniskor! Text: Sven-Börje Andersson Anna-Lena Lundström driver tillsammans med tre andra Lustträdgården, en förskola för 18 barn på Åh stiftsgård i Ljungskile. Anna-Lena har själv tre barn och tre barnbarn och föredrar att kalla barn små medmänniskor, som hon uttrycker stor glädje över att få vara tillsammans med. Enligt statistik har barn idag endast några få minuters samtal med en vuxen person om dagen. Små människor behöver mer tid tillsammans med någon vuxen, menar Anna- Lena och tar upp goda exempel från Astrid Lindgrens värld där vuxna har tid med barnen. Madicken har Alva, Emil har drängen Alfred och Ronja Rövardotter har gamle Skalle-Pär. Föräldrar bör vara generösa mot sina barn så att fler vuxna får möjlighet att prata med dem. I vår Psalmboks Bönbok nummer 111 ber Britt G Hallqvist: Lär mig förstå när jag kan gripa in och hjälpa, och när jag bör vänta i bön. Vi bör våga gripa in, menar Anna-Lena. Våga vara den som våra små medmänniskor kan prata och vara tillsammans med. Bli aldrig förhörsledare i ditt möte med de små medmänniskorna. Visst känner vi alla igen standardsvaret inget särskilt om vi frågar - hur var det i förskolan/skolan idag? Anna-Lena 8 tipsar oss att istället fråga: Vad har dina ögon sett idag? Vad har dina öron hört? Då blir det enklare för de små att våga berätta. Ibland har vi ett för stort behov av att rätta till när barn säger fel, ritar eller skulpterar fel. Vi bör vara varsamma när vi hör och ser det de förmedlar till oss. Den viktigaste uppgiften Anna-Lena ger oss i mötet med våra små medmänniskor är att lyssna. Tänk om du kan få vara en medmänniska som har tid att lyssna en lång stund, en samtalspartner! Middagsbön med enkel lunch Det här föredraget hölls en torsdag kl 11 i samband med middagsbön i församlingshemmet. Middagsbön med enkel lunch har vi en gång i månaden kl 12. Flera av dem som är med i Öppna förskolan tar vara på möjligheten att äta billigt och gott i torsdagslunchen. Fler medhjälpare till luncherna behövs, kanske kan det vara något för dig? Ring Sven-Börje Andersson, tel , så får du veta mer om vad det innebär. Kommande middagsböner med lunch: 24 nov, 19 jan, 23 feb. Den 23 februari inleds med föredrag kl 11: Vad gör du när du inte hör?, föredrag med hörkonsulent Mikael Henning. Varmt välkommen!

9 Kristina från Sundsvall har sånglek med Ytterbybarnen i Öppna förskolan. Jag har fått ett stort förtroende Text: Kristina Elvinsson För några månader sedan hade jag aldrig hört talas om Ytterby. Jag kommer från Sundsvall (yes, Norrland) där jag är uppväxt i en stor pastorsfamilj, och trodde verkligen inte att jag skulle hamna i en liten röd stuga i Bohuslän. Men nu är jag här och trivs alldeles utmärkt. Jag vikarierar under läsåret 05/06 som barnpedagog här i Ytterby församling, och redan har en stor del av den tiden hunnit passera. Hjälp, vad det går fort! Om ni brukar komma med era barn till Öppna förskolan, eller har barn som kommer till barntimmar eller Öppet hus, har vi nog träffats. Jag är tjugoett år gammal, och tänkte egentligen börja plugga i Göteborg nu i höst. Men någon verkade vilja något annat, så jag blev utan plats på utbildningen jag sökte. Eftersom jag ändå ville flytta söderut såg jag mig om efter lediga jobb sådär i sista minuten. Jag visste inte ens var Ytterby låg när jag såg annonsen, men eftersom arbetsuppgifterna verkade motsvara ett jobb jag har haft i Sundsvall skickade jag en ansökan. Och här är jag nu. Det känns som att jag har fått ett stort förtroende, vilket är väldigt inspirerande. Dessutom att få träffa så många barn är otroligt roligt för mig, och jag hoppas verkligen att jag kan ge en liten bit tillbaka. Det blir som små vänner som kommer till församlingshemmet 9 för att leka, sjunga, fika, pyssla och lära sig om Gud och Jesus. Min önskan är att alla som kommer hit verkligen känner sig välkomna och hemma. Det är det jag, tillsammans med de andra fantastiska ledarna, jobbar för. Hittills har jag försökt sätta mig in i rutinerna för arbetet, och känt efter vad jag skulle vilja tillföra. Men ni kan nog räkna med fler inslag av skapande i olika former, som är mitt stora intresse. Nu är planeringen inför julen i full gång och jag hoppas att terminen fortsätter i samma trevliga stämning det varit hittills. Vi ses! Poleninsamlingen Kära vänner! Den här veckan fick vi än en gång ta emot stöd från Ytterby församling. Vi fick ta emot kläder och skor tillsammans med hygienartiklar för dagligt bruk. Vi uppskattar verkligen den tid och kraft ni alla lagt ner för att förbereda transporten av gåvorna till barnen. Vi vill nu tacka Er alla för er välvilja och godhjärtenhet. Den hjälp ni givit, det intresse och stöd ni visat svarar mot ett verkligt behov och är välkommet. Rektor, anställda och barn på Catharinahemmet genom Grazyna Majkowska, direktor

10 Sann människa! Text: Martin Lindh Det skall bli härligt att fira jul. Inte främst med tanke på mat, paket, sånger eller annat som många menar hör julen till. Snarare tänker jag på vad julen djupast sett handlar om, som vi inte klarar oss utan. Många bävar för utvecklingen idag. Det finns så många tecken på omänsklighet. I den lilla världen kan det handla om övergrepp och kränkningar eller om droger och destruktiv själviskhet. I den stora världen visar sig omänskligheten i forma av terrorism, utsugning, våld och mycket annat. Mycket har blivit så hårt. Till och med inom kyrkan finns oförsonlighet och brist på barmhärtighet. Inget av detta är värdigt ett sant mänskligt liv. I julens budskap finner vi en nödvändig motbild till allt omänskligt. I Johannesevangeliets första kapitel står det om Jesus: Ordet (Jesus) blev människa. Tanken svindlar inför detta under. Gud har inte dragit sig undan våra liv. Det är här han föds för att dela alla det mänskliga livets villkor, utom synden. Detta gör kristendomen unik. Det handlar inte om att vi skall försöka bli som gud. Det är Gud som blir människa. Därför är inget mänskligt främmande för honom. Det är just sådana vi är som han bjuder oss att komma till sig. Samtidigt visar Jesus på ett unikt sätt vad sant mänskligt liv innebär. Därför utmanar han allt omänskligt i våra liv och vår omvärld. Masker, lögner och hyckleri fungerar dåligt inför Gud. Inför honom behöver vi aldrig göra oss till eller förställa oss. Kan vi då hitta tillbaka till ett mänskligare och sannare liv? Ja, det kan vi! Genom att bjuda in och öppna våra liv för honom som är sann Gud och sann människa. För på samma sätt som Gud i Jesus blivit sann människa, bjuder han dig och mig att bli sanna som människor. Får detta ske i ditt liv, blir julens budskap början till något helt nytt. En välsignad Julhelg önskar Martin Ekumeniska böneveckan för kristen enhet Den januari varje år firas den Ekumeniska böneveckan runt om i världen. Också i församlingarna i Kungälv uppmärksammas den genom gemensamma gudstjänster och samlingar i våra olika kyrkor. Behovet av bön och enhet bland kristna är stort! Program: 10 Onsdagen den 18 januari Pingstkyrkan, Bön och lovsång Fredagen den 20 januari Missionskyrkan, Ungdomssamling Lördagen den 21 januari Kastalakyrkan. Inbjuden talare är syster Inger från Klaradals kloster i Rävlanda. Servering. Söndagen den 22 januari Kareby kyrka, Lovsångsgudstjänst

11 Jul och nyår i Ytterby församling Lovsång och bön inför ett nytt kyrkoår Första söndagen i Advent kl får vi ett alldeles speciellt tillfälle att sjunga tillsammans och tacka Gud: Lovsång i form av adventspsalmer och andra sånger som påminner oss om Guds storhet och löften. Bön i ord, sång och tystnad. Ungdomskören finns med, men det allra mesta sjunger vi tillsammans. Barnens Julsamling Tredje söndagen i Advent kl framför barnen ett musikspel av Barbro Nyström och Birgitta Säterhagen i församlingshemmet. Berättelsen är Pappa Panovs stora dag en gammal rysk folksaga bearbetad av Leo Tolstoj. Efter blir det saft/kaffe och lussekatt. Alla hjärtligt välkomna! Julen står för dörren! Fjärde söndagen i Advent den 18 december kl blir det musikgudstjänst. Då sjunger vi alla tillsammans in julen. Kyrkokören och ungdomskören medverkar också. i Ytterby församling Valresultatet Kommunfullmäktige Procent Mandat Mandat jämfört med valet 2001 Socialdemokraterna 28,7 7-2 För Kyrkans Bästa 43, För Vår Församling 28,1 7 +/-0 Valdeltagande 12 % Samfällda kyrkofullmäktige Procent Mandat Mandat jämfört med valet 2001 Socialdemokraterna 30,7 8-3 Kyrkans Väl 23,6 6-1 För Kyrkans Bästa 18, Folkkyrka 19, För Vår Församling 7,6 2 +/- 0 Valdeltagande 11,7 % Gudstjänster i Församlingshemmet 27 november, 1 sönd. i Advent 10 Gudstjänst, Martin Lindh. Barnkören. 12 Gudstjänst, Martin Lindh. Kyrkokören. 18 Lovsångsgudstjänst, Tord Nordblom. Ungdomskören. 4 december, 2 sönd. i Advent 10 Högmässa, Tord Nordblom 12 Gudstjänst, Tord Nordblom 11 december, 3 sönd. i Advent 10 Gudstjänst,Tord Nordblom 16 Barnens Julsamling, Tord Nordblom. 18 december, 4 sönd. i Advent 10 Gudstjänst, Åke Gillberg 12 Högmässa, Åke Gillberg 18 Musikgudstjänst, Peter Frykman. Kyrkokören, Ungdomskören. 24 december, Julafton 17 Julbön, Åke Gillberg. Kyrkokören. 25 december, Juldagen 07 Julotta, Tord Nordblom. Kyrkokören. 16 Gudstjänst för stora och små, Tord Nordblom. Ungdomskören, barnkören. 26 december, Annandag jul 10 Gudstjänst, Åke Gillberg 12 Gudstjänst, Åke Gillberg 18 Nattvardsgudstjänst, Sigvard Möller 31 dec, Nyårsafton 17 Nyårsbön, Martin Lindh. Solosång. 1 januari, Nyårsdagen 12 Högmässa, Tord Nordblom. Kyrkokören. 18 Gudstjänst, Göte Siverbo. Solosång. 6 januari, Trettondedag Jul 10 och 12 Gudstjänst, Tord Nordblom. Kyrkokören. 8 januari, 1 sönd. e Trettondagen 10 och 12 Gudstjänst, Åke Gillberg 15 januari, 2 sönd. e Trettondagen 10 Gudstjänst, Tord Nordblom 12 Högmässa, Tord Nordblom 22 januari, 3 sönd. e Trettondagen 10 och 12 Gudstjänst, Åke Gillberg 11

12 Välkommen att fira Julafton Öppet hus kl i Ytterby församlingshem Julafton är en dag då släkt och familjer ofta brukar komma samman. Men vi har det så olika. Några har sin familj långt borta och har inte alltid möjlighet att träffas. Andra kanske har en splittrad familj eller kanske inte alls har någon som man räknar till sin familj. Då kan julafton bli en extra tung dag. Detta är en av anledningarna till att vi år efter år har öppet hus i församlingshemmet på julafton. Det är ungdomar ur vår ungdomsgrupp som är värdar. Men de önskar inte i första hand att det är ungdomar som kommer. De hoppas att det också detta år skall komma folk i olika åldrar och från olika sammanhang som vill äta av deras hembakta bröd, gräddat i vedeldad ugn, av gröten och julgodiset och som också vill dela gemenskapen med dem. Du behöver inte betala något men får gärna lägga en peng i en korg som är framsatt. Pengarna går till Abrigo Rainha Silvía-ett hem för unga mammor och deras barn i Rio de Janeiro. Vill du ha skjuts? Ring ,