Vårdbehov i Västra Götaland Södra hälso- och sjukvårdsnämnden Koncernavdelning data och analys Feb

Transkript

1 Vårdbehov i Västra Götaland Södra hälso- och sjukvårdsnämnden Koncernavdelning data och analys Feb

2 Sammanfattning Södra Högre andel äldre än i länet som helhet, äldst befolkning i Norra och Östra, vilket påverkar resursbehovet av hälso- och sjukvård. Cirka fler personer 65 år eller äldre år Högre andel i befolkningen med som är dagligrökare, har fetma och högt blodtryck. Lägre andel med riskabla alkoholvanor. Andelen dagligrökare och med riskabla alkoholvanor minskar i Södra, men stillasittande, fetma och litet intag frukt/grönt ökar över tid. Barn med diabetes: SäS har högst andel i regionen med ögonbottenundersökning, blodtryckskontroll och njurfunktionskontroll. Cirka 200 fler besök vid SäS år 2030 förväntas, och det kommer att behövas cirka 20 fler ögonbottenundersökningar år 2030 vid SäS. Somatisk vård och hälsoutfall vid samtidig psykisk sjukdom: Patienter med psykos/bipolär sjukdom och samtidig somatisk sjukdom har ökad dödlighet, behandlas i lägre grad med relevanta läkemedel och har högre somatisk slutenvårdskonsumtion. Sambandet gäller i hela länet och det är viktigt att uppmärksamma problemet och ställa tydliga krav på såväl psykiatri som somatik. Stroke: SäS når måttlig eller hög måluppfyllelse på flertalet indikatorer på sjukhus och vid uppföljning tre månader efter sjukhusvistelse. För direktintag på strokeenhet når man måttlig måluppfyllelse och för andel reperfusionsbehandlade hög. Det finns stora förbättringspotentialer i den sena vårdkedjan efter sjukhus i hela länet. Södra har en högre andel personer med sjukhusvårdad stroke per invånare än i övriga HSN-områden. Södra har även en högre andel dagligrökare, respektive med högt självrapporterat blodtryck som är riskfaktorer för stroke. Till följd av åldrande befolkning förväntas cirka 140 fler strokefall år 2030 i Norra, såvida inte strokeincidensen fortsätter att sjunka. Asylsökande: Största antalet asylsökande sedan andra världskriget. Södra nämndområdet har tagit emot antal asylsökande och nyanlända i ungefär samma grad som länet i helhet i förhållande till sin folkmängd. Asylsökandes andel av besök i vården är liten, men har ökat till följd av ökat antal asylsökande. Cancer: Arbetet med standardiserade vårdförlopp pågår för att öka kvaliteten och minska ledtider inom cancerområdet i regionen. Svårigheter att följa per HSN. Äldre: Områden där VGR inte når måluppfyllelse är tex fördjupad läkemedelsgenomgång och variationen mellan vårdcentraler är mycket stor. En minskning ses i oplanerade återinskrivningar bland äldre senaste åren i Södra området. Psykisk ohälsa: Andelen som uppger nedsatt psykiskt välbefinnande är lägre i Södra nämndområdet jämfört med övriga. Barn: Stor variation mellan kommuner i andel 6-åringar med kariesfrihet. Stor variation mellan kommunerna i andel spädbarn som utsätts för tobaksrök i hemmet. Allt färre ungdomar når gymnasiebehörighet i vissa kommuner. 2

3 Syfte Öka hälso- och sjukvårdens möjligheter att bidra till förbättrad hälsa i Västra Götaland. Underlag som belyser förväntad utveckling över tid av hälsan i befolkningen och faktorer som påverkar hälsan och behovet av hälso- och sjukvård. Identifiera områden där det finns utrymme för hälso- och sjukvården att bidra till en mer jämlik hälsa. 3

4 Områden Barn med diabetes Bill Hesselmar, Kristina Narbro Somatisk vård och hälsoutfall vid samtidig psykisk sjukdom Jarl Torgerson, Anna Kjellström Personer med stroke Bo Palaszewski, Anna Kjellström Asylsökande Anna Kjellström, Bo Palaszewski, Zina Cherigui Cancer Jarl Torgerson Äldre Bill Hesselmar, Anna Kjellström Psykisk ohälsa Barbara Rubinstein Barn Barbara Rubinstein, Göran Henriksson För mer information: Verksamhetsanalysen, vårdbehovsrapporter, nämndpresentationer, fördjupade analyser: Hälsoläget: Kontaktperson: 4

5 Andel av befolkningen 65 år eller äldre 2014 Högst andel 65 år eller äldre i Östra och Norra, men även högre andel i Södra Källa SCB och Göteborgs stad 5

6 0-6 Prognostiserad förändring av folkmängden i Västra Götaland per åldersgrupp % Andelen 65 år eller äldre i befolkningen förväntas öka i alla HSN w 50% 22% 13% Antal personer 65 år eller äldre 2014 samt förväntad förändring 2030 Norra Västra Göteborg Södra Östra VG % 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 23% 10% 25% 19% I VG ökar andelen från 19 procent av befolkningen år 2014 till 21 procent år % 15% 17% 21% 23% 23% 21 Norra 22 Västra 23 Göteborg 24 Södra 25 Östra Västra Götaland % 19% 21% 6 Källa SCB och Västra Götalandsregionens befolkningsprognos

7 Riskfaktorer för förtida död, Södra HSN Högre andel än länet Dagligrökare Fetma Högt blodtryck Två eller fler riskfaktorer Lägre andel än länet Riskabla alkoholvanor Norra Västra Göteborg Södra Östra VG Antal respondenter Stillasittande fritid 17% 14% 16% 15% 14% 15% Dagligrökare 11% 8% 10% 12% 10% 10% Litet intag frukt/grönt 27% 24% 24% 25% 26% 26% Riskabla alkoholvanor 14% 14% 17% 13% 13% 15% Fetma 16% 14% 12% 16% 17% 14% Diabetes 7% 5% 5% 6% 7% 6% Högt blodtryck 23% 19% 18% 22% 21% 20% Två el fler riskfaktorer för förtida död* 32% 26% 27% 30% 29% 29% Hälsa på lika villkor 2015, rött/grönt/grått=statistiskt säkerställd skillnad jämfört mot VG p<0,05 * äter lite frukt/grönt, röker dagligen, stillasittande fritid, riskabla alkoholvanor, fetma, diabetes, högt blodtryck 7

8 Andel med två eller fler riskfaktorer (%) 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Två eller fler riskfaktorer* för förtida död (självskattad) -spridning mellan kommuner/stadsdelar per HSN Norra HSN Västra HSN Göteborgs HSN Södra HSN Östra HSN VG 32% 26% 27% 30% 29% 29% Liten spridning mellan kommuner i Södra, men en högre andel i Svenljunga * äter lite frukt/grönt, röker dagligen, stillasittande fritid, riskabla alkoholvanor, fetma, diabetes, högt blodtryck Källa: Folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor

9 Förändring över tid, Södra HSN Södra Stillasittande fritid 13% 14% 15% Daligrökare 16% 14% 12% Litet intag frukt/grönt 24% 27% 28% Riskabla alkoholvanor 17% 15% 13% Fetma (>=30) 14% 14% 16% Två eller flera riskfaktorer* 31% 30% 30% Andel dagligrökare resp med riskabla alkoholvanor har minskat sedan Andel med fetma har ökat sedan Andel med stillasittande fritid och lågt frukt/gröntintag har ökat sedan 2007 Hälsa på lika villkor 2015, rött/grönt=statistiskt säkerställd skillnad jämfört mot 2015 p<0,05 * äter lite frukt/grönt, röker dagligen, stillasittande fritid, riskabla alkoholvanor, fetma, diabetes, högt blodtryck 9

10 Barn med diabetes 10

11 Barn med diabetes Cirka 1200 barn i VGR behandlas varje år för diabetes De flesta har typ 1-diabetes vilket innebär livslång behandling med insulin Incidensen (nyinsjuknandet) har inte ökat de senaste 5 åren, men antalet barn med diabetes kommer att öka p.g.a. befolkningsökning Blodsockerkontrollen är god, samtliga kliniker i VGR har resultat i nivå med eller bättre än rikssnitt Användandet av insulinpump och kontinuerlig vävnadssockermätning kommer att öka. Alla förskolebarn och 70% av de äldre barnen kommer troligen att ha insulinpump inom de närmsta åren. 11

12 Barn med diabetes, komplikationsscreening Komplikationsscreening omfattar ögonbottenundersökning och kontroll av blodtryck och njurfunktion från och med 10 års ålder. Målet är att minst 80% av barnen genomgått ögonbottenundersökning de senaste 3 åren. Totalt når VGR målet 2014, men det finns inomregionala variationer. SÄS-Borås har flest undersökta i VGR

13 Barn med diabetes, komplikationsscreening För blodtryck och njurfunktionskontroll är målet 80% kontrollerade per år. Målet för blodtryckskontroll nåddes inte helt 2014, men VGR totalt är i nivå med riket. SÄS-Borås har störst andel kontrollerade i VGR Stor inomregional spridning i andelen njurfunktionskontrollerade 2014, 29% (NU- NÄL) till 82% (SÄS-Borås). Endast en klinik når målet 2014, men alla utom en är i nivå med eller över rikssnittet. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Blodtryckskontroll SÄS-Borås SU SkaS-Lidköping SkaS-Skövde NU-NÄL NU-Uddevalla Riket 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Njurfunktionskontroll

14 Barn med diabetes, prognos Barn med diabetes bör kontrolleras på specialistmottagning var tredje månad. Vid dålig diabeteskontroll rekommenderas tätare kontakter. P.g.a. befolkningsökning beräknas det bli drygt 200 fler besök vid SÄS-Borås 2030 jämfört med idag. 14

15 Barn med diabetes, prognos Ögonbottenundersökning Det kommer att behövas cirka 25% fler undersökningar 2030 jämfört med Insulinpump Användandet av insulinpump har ökat de senaste åren. Inom de närmsta åren bör 75% av barnen med diabetes ha insulinpump. Andelen med insulinpump 2014: SÄS-Borås 39% VGR 53% Riket 50% 15

16 Somatisk vård och hälsoutfall vid samtidig psykisk sjukdom 16

17 Somatisk vård och hälsoutfall vid samtidig psykisk sjukdom I Västra Götaland, i alla HSN, liksom i riket i övrigt, har patienter med psykos/bipolär sjukdom och samtidig somatisk sjukdom (diabetes, hjärtinfarkt, hjärtsvikt, stroke) Ökad dödlighet Lägre grad av behandling med relevanta läkemedel Högre konsumtion av somatisk slutenvård Detta jämfört med psykiskt friska med samma sjukdomar 17

18 Somatisk vård och hälsoutfall vid samtidig psykisk sjukdom Det är väl känt att individer med allvarlig psykisk sjukdom har en livsstil som ökar risken för medicinska komplikationer. De Röker oftare Dricker mer alkohol Har sämre kostvanor Har lägre grad av fysisk aktivitet än personer som inte lider av psykos/bipolär sjukdom. 18

19 Somatisk vård och hälsoutfall vid samtidig psykisk sjukdom Överdödligheten, översjukligheten och den medicinska underbehandlingen vid samtidig allvarlig psykisk sjukdom är ett sjukvårdsproblem här och nu. Det viktiga är att uppmärksamma problemet och ställa tydliga krav på såväl psykiatri som somatik att ge vård på lika villkor Det kräver ingen sofistikerad ny teknik eller betydande nyrekrytering av personal. 19

20 Stroke 20

21 Viktigt i strokevården God tillgång till vårdplatser på särskild strokeenhet Hög andel reperfusionsbehandlade (propplösande+mekanisk) Bra fungerande vårdkedja akutvård, öppenvård, hemsjukvård 21

22 Måluppfyllelse per sjukhus Indikator Täckningsgrad Uppföljda tre Direktintag på månader efter strokeenhet stroke Sväljförmåga testad Reperfusionsbehandlade Trombocythämmande behandling Antikoagulerande behandling Blodtryckssänkande behandling Statinbehandling Tillgodosedda behov öppenvård Uppföljning i efter utskrivning Patientgrupp ICD10 I61, I63, I64 I61, I63, I64 I61, I63, I64 I61, I63, I64 I63 I63, ej I48 I63, I48 <80år I61, I63, I64 I63 I61, I63, I64 I61, I63, I64 Hög måluppfyllelse Måttlig måluppfyllelse Alingsås > Borås (SÄS) > Kungälv > NÄL > SkaS Skövde > SkaS Lidköping > Östra > Mölndal Sahlgrenska > Hög måluppfyllelse Måttlig måluppfyllelse Låg måluppfyllelse 22

23 Måluppfyllelse Södra Älvsborgs sjukhus Indikator Täckningsgrad Uppföljda tre Direktintag på månader efter strokeenhet stroke Sväljförmåga testad Reperfusionsbehandlade Trombocythämmande behandling Antikoagulerande behandling Blodtryckssänkande behandling Statinbehandling Tillgodosedda behov öppenvård Uppföljning i efter utskrivning Patientgrupp ICD10 I61, I63, I64 I61, I63, I64 I61, I63, I64 I61, I63, I64 I63 I63, ej I48 I63, I48 <80år I61, I63, I64 I63 I61, I63, I64 I61, I63, I64 Hög måluppfyllelse Måttlig måluppfyllelse Borås (SÄS) > Hög måluppfyllelse Måttlig måluppfyllelse Låg måluppfyllelse Når måttlig eller hög måluppfyllelse på flertalet indikatorer Låg måluppfyllelse på testad sväljförmåga 23

24 Prognostiserat antal strokevårdtillfällen Antal vårdtillfällen 2014 Förväntat antal fler vårdtillfällen 2030 Södra HSN Västra Götaland

25 Faktorer av betydelse framtida utveckling av stroke Informera befolkning om påverkbara livsstilsfaktorer vilka är av betydelse för risken för strokeinsjuknande Ny AKUT strokekampanj för att få fler patienter att känna igen symptom för att öka chansen till reperfusionsbehandling 25

26 Asylsökande 26

27 Definitioner Flykting - Enligt flyktingkonventionen, svensk lag och EU: regler är flykting någon som har välgrundade skäl att vara rädd för förföljelse på grund ras, nationalitet, religiös eller politisk uppfattning, kön, sexuell läggning eller tillhörighet till viss samhällsgrupp. Asylsökande - En asylsökande är en person som tagit sig till Sverige och sökt skydd och som inte har fått ett slutligt svar på sin ansökan om asyl. Nyanländ En person som har fått uppehållstillstånd i Sverige, blivit kommunplacerad och fått svenskt personnummer. Under två år kan en nyanländ ansöka om etableringsersättning. Alla asylsökande beviljas inte uppehållstillstånd Kommunmottagen - "Som nyanländ kommunmottagen räknas de utländska medborgare som beviljats uppehållstillstånd i Sverige som flyktingar skyddsbehövande, efter synnerligen ömmande omständigheter eller som anhöriga." Inskriven i migrationsverkets mottagningssystem tolkas som asylsökande Ensamkommande barn - Ett ensamkommande barn är ett barn under 18 år som kommer till Sverige utan båda sina föräldrar eller någon annan vuxen person som har trätt i föräldrarnas ställe. Det gäller även barn som efter ankomsten till Sverige står utan sådan ställföreträdare. LMA kort - LMA = Lagen om Mottagande av Asylsökande: En tillfällig handling med foto som utfärdas av Migrationsverket, den visar att innehavaren är asylsökande i Sverige och därmed berättigad till vård enligt gällande bestämmelser. 27

28 Hälso- och sjukvård flyktingar Asylsökande har rätt till vård som inte kan anstå och till hälsoundersökningar Asylsökande barn (under 18 år) har rätt till samma vård som folkbokförda barn Vårdgivarna ersätts för hälso- och sjukvård till asylsökande via statlig schablonersättning När en asylsökande fått uppehållstillstånd och blivit kommunplacerad ersätts vårdgivarna inom ordinarie ersättningsmodeller År 2016 finns ett statsbidrag för att ersätta vårdgivarna för tillkommande vårdbehov Samordning av hälso- och sjukvårdsfrågor i VGR via regional samordnare Fördjupad analys av vårdbehov planeras 28

29 Antal asylsökande, riket Syrien Antalet flyktingar påverkas av väpnade konflikter i världen. Balkankonflikten Kuwait 1990 Iran Irak Afghanistan Irakkriget Största antalet flyktingar till Sverige år 2015 sedan andra världskriget Andra faktorer som naturkatastrofer etc inte lika betydelsefulla. 29

30 Fördelning asylsökande resp kommunmottagna Kommunmottagna 2015 (nyanlända) Boende inskrivna i mottagningssystem (asylsökande) Procentuell ökning folkmängd Ensamkommande barn Kommunmottagna+ inskrivna aldrig haft HSN Totalt uppehållstillstånd Kommunmottagna Norra ,8% 3,3% Västra ,2% 1,1% Göteborg ,4% 1,5% Södra ,5% 2,3% Östra ,7% 3,1% VG ,5% 2,1% Södra HSN har mottagit nyanlända och antal asylsökande i nivå med länet som helhet. Källa: migrationsverket 30

31 Stor variation mellan kommuner I Södra HSN har Svenljunga och Tranemo kommunmottagit och/eller asylsökande i störst antal i förhållande till sin folkmängd. I länet som helhet har Mellerud, Åmål, Bengtsfors och Töreboda kommunmottagit störst antal nyanlända i länet år 2015 i förhållande till sin folkmängd. Mellerud, Götene, Karlsborg, Töreboda, Gullspång har kommunmottagit och/eller asylsökande i störst antal i förhållande till sin folkmängd. Kommunerna i Västra nämndsområdet och Göteborg har mottagit lägst antal i förhållande till sin folkmängd. Källa: migrationsverket 31 N Bengtsfors N Dals-Ed N Färgelanda N Lysekil N Mellerud N Munkedal N Orust N Sotenäs N Strömstad N Tanum N Trollhättan N Uddevalla N Vänersborg N Åmål V Ale V Alingsås V Härryda V Kungälv V Lerum V Lilla Edet V Mölndal V Partille V Stenungsund V Tjörn V Öckerö G Göteborg S Bollebygd S Borås S Herrljunga S Mark S Svenljunga S Tranemo S Ulricehamn S Vårgårda Ö Essunga Ö Falköping Ö Grästorp Ö Gullspång Ö Götene Ö Hjo Ö Karlsborg Ö Lidköping Ö Mariestad Ö Skara Ö Skövde Ö Tibro Ö Tidaholm Ö Töreboda Ö Vara Procentuell ökning av folkmängden per kommun 0% 2% 4% 6% 8% 10% 12% Kommunmottagna 2015 NORRA VÄSTRA Kommunmottagna och inskrivna 2015 GÖTEBORG SÖDRA ÖSTRA

32 Asylsökandes andel av besök i vården Västra Götaland Asylsökandes andel av besök i vården En liten andel av det totala antalet besök i vården En växande andel av besök i såväl primärvård som specialiserad vård 32

33 Cancer 33

34 Cancer Generellt sett är överlevnaden efter cancersjukdom inte annorlunda i VGR än i riket Väntetiderna är lika långa i VGR som i riket och generellt sett alltför långa Det finns skillnader i medicinskt utfall/utförda medicinska åtgärder mellan VGR och riket Dessa frågor hanteras inom arbetet med standardiserade vårdförlopp (SVF) 34

35 Cancer Redovisningen av cancerdata i Öppna jämförelser och Verksamhetsanalysen är ofta inte nedbruten längre än till landstingsnivå Cancersjukvården i VGR är helt/delvis (beroende på diagnos) centraliserad till vissa sjukhus. Allt sammantaget gör detta uppföljning per HSN komplicerad 35

36 Cancer Standardiserade vårdförlopp (SVF) är en statlig satsning om 500 MSEK/år ( ) för att öka kvaliteten och minska ledtider inom cancerområdet RCC Väst leder VGRs arbete, utförarna står för genomförandet, KLG är styrgrupp, HSS fattar beslut om handlingsplaner och fördelning av budgetmedel (70 MSEK/år) Satsning på personalförsörjning inom radiologi, patologi, onkologi samt på vårdförloppskoordinatorer och förbokade tider på röntgen, operation och strålning, liksom information till och utbildning av primärvården 36

37 Äldre 37

38 Fördjupad läkemedelsgenomgång i primärvården, 75 år och äldre Regionalt mål Ingen hälso- och sjukvårdsnämnd når det regionala målet Statistiskt säker skillnad inom regionen lägre nivå i HSN- Östra Stor spridning mellan de olika Vårdcentralerna inom varje HSN Källa 38

39 Olämpliga läkemedel till äldre dygnsdoser per 100 listade, 75 år och äldre Ingen statistiskt säker skillnad mellan olika HSN i regionen Stor spridning mellan de olika Vårdcentralerna inom varje HSN Källa 39

40 Äldre - Indikatorer där resultaten i VGR är sämre än mål/riket Mått VGR-resultat sämre än regionalt mål eller riksgenomsnitt Fördjupad läkemedelsgenomgång i primärvården 75 år och äldre* VGR 47 % (regionalt mål 65 %) Återkommande slutenvård i livets slutskede VGR 8,9% (riket 8,2%) Utskrivningsklara patienter på sjukhus (Vårddagar per 1000 invånare) VGR 186 dagar (riket 110) Palliativ vård - brytpunktssamtal VGR 53,1% (riket 56,1%) Palliativ vård munhälsobedömning sista levnadsveckan VGR 37,9% (riket 44,5%) Palliativ vård smärtskattning sista levnadsveckan VGR 25,7% (riket 35,1%) Användning av antiinflammatoriska läkemedel till äldre VGR 3,1% (riket 2,7%) Användning av antipsykotiska läkemedel till äldre (75 år och äldre) VGR 2,7% (riket 2,3%) Lämpliga sömnmedel till äldre VGR 60% (riket 61,2%) *2015 ökad ersättningen för hembesök ökat. Från 2016 ökad målrelaterade ersättningen och ny indikator införs för samordnad individuell plan (SIP). 40

41 Äldre - Indikatorer där resultaten i VGR når mål/riksgenomsnitt Mått VGR-resultat som når regionalt mål eller riksgenomsnitt Trycksår i sluten vård VGR 13,7% (riket 13,6%) Oplanerad återinskrivning inom 30 dagar, av patienter 65 år och äldre, med vissa utvalda sjukdomar VGR 10,2% (riket 10,4%) Palliativ vård vid behovsmedicin med opiater mot smärta VGR 92,8% (riket 92,4%) Tio eller fler läkemedel samtidigt, till äldre VGR 10,5% (riket 10,3%) Basbehandling vid hjärtsvikt VGR 59,8% (riket 59,3%) varken VGR eller riket når mål (65%) 41

42 14% Andel oplanerade återinskrivningar 1-30 dagar 65 år eller äldre per HSN (diagnosspecifik återinskrivning Socialstyrelsen) 12% 10% 9,1% 8,4% 9,8% 9,3% 8,0% 9,0% 8% 6% 4% 2% 0% Norra Västra Göteborg Södra Östra VG 2008kv4-2009kv3 2009kv4-2010kv3 2010kv4-2011kv3 2011kv4-2012kv3 2012kv4-2013kv3 2013kv4-2014kv3 2014kv4-2015kv3 En minskande trend i de flesta nämndsområden senaste åren. 42

43 Psykisk ohälsa Nedsatt psykiskt välbefinnande Självmordstankar Psykiatrisk sjuklighet Konsumtion av sömn- och lugnande medel 43

44 Psykisk ohälsa Fler kvinnor än män bedöms ha nedsatt psykiskt välbefinnande, får psykiatriska diagnoser i sjukvården och konsumerar sömn- och lugnande mediciner. Södra nämndområdet har en lägre andel personer med nedsatt psykiskt välbefinnande än genomsnittet i regionen. 44

45 Andel personer, år, med nedsatt psykiskt välbefinnande % 20% 17% 16% 19% 19% 14% 15% 11% 17% 20% 14% 15% 19% 12% GÖTEBORG NORRA NÄMNDOMRÅDET SÖDRA NÄMNDOMRÅDET samtliga kvinnor män VÄSTRA NÄMNDOMRÅDET ÖSTRA NÄMNDOMRÅDET Fler kvinnor än män bedöms ha nedsatt psykiskt välbefinnande. Södra HSN har den lägsta andelen med nedsatt psykiskt välbefinnande. 45

46 Inga stora skillnader mellan kommunerna i Södra HSN. 46

47 Andel personer, år, med självmordstankar % 7% 6% 5% 6% 5% 5% 5% 5% 6% 5% 5% 4% 5% 5% GÖTEBORG NORRA NÄMNDOMRÅDET SÖDRA NÄMNDOMRÅDET samtliga kvinnor män VÄSTRA NÄMNDOMRÅDET Ingen större skillnad mellan könen trots relativt stor skillnad när man studerar fullbordade självmord. 47 ÖSTRA NÄMNDOMRÅDET

48 48

49 Vanligare med psykiatriska diagnoser bland kvinnor, hela F-kapitlet ingår 49

50 50

51 51

52 Liten variation mellan kommunerna, samtliga ligger nära rikssnittet 52

53 Barn Barnfattigdom Rökare i hemmiljön Kariesfrihet Psykisk ohälsa Tillgång till hälsodata Gymnasiebehörighet 53

54 Barn Nästan vart femte barn i nämndområdet bor ihop med en ensamstående förälder Vart tionde barn bedöms vara ekonomiskt utsatt En stor andel spädbarn i Svenljunga, Herrljunga och Ulricehamn utsätts för tobaksrök i hemmiljön Det är stora skillnader mellan kommunerna när det gäller barnens tandhälsa Det finns stora luckor när det gäller tillgången till data om barns och ungdomars hälsa Det är allt färre ungdomar som uppnår gymnasiebehörighet. 54

55 55

56 Med ekonomiskt utsatta avses personer som lever i ett hushåll som har en disponibel inkomst som är lägre än 60 procent av medianinkomsten i Sverige, räknat per konsumtionsenhet. Källa Öppna jämförelser, SKL VÅRDBEHOV I VÄSTRA GÖTALAND 56

57 Födda v, mor röker Födda v, far röker Födda månader, mor röker Födda månader, far röker 57 Källa Barnhälsovård, VGR

58 Andel kariesfria % 77% 76% 84% 79% 36% 39% 43% 43% 38% GÖTEBORG NORRA NÄMNDOMRÅDET SÖDRA NÄMNDOMRÅDET 6-åringar 19-åringar VÄSTRA NÄMNDOMRÅDET ÖSTRA NÄMNDOMRÅDET Källa Västra Götalandsregionen 58

59 Andel kariesfria 6-åringar 2015 BOLLEBYGD 87% VÅRGÅRDA 85% MARK SVENLJUNGA 78% 77% ULRICEHAMN 77% TRANEMO 75% BORÅS 75% HERRLJUNGA 65% Källa Västra Götalandsregionen 59

60 Kraftigt ökande trend av psykiatriska tillstånd både i riket och i Västra Götaland Antal per invånare år Vård pga neuropsykiatriska tillstånd, år Antal per invånare år Vård pga depressiv episod, barn år Antal per invånare år Vård pga ångestsyndrom, år Antal per invånare år Vård pga depressiv episod, år 60

61 61

62 Fysisk hälsa Psykisk hälsa Psykosocialt Levnadsvanor Tandhälsa Livsvillkor Åldersgrupper Längd/vikt vaccinationsstatus Språk, hörsel, syn, utveckling Neuropsykiatriska tillstånd olycksfall sömn Huvudvärk magont välbefinnande nedstämdhet koncentrationssvårigheter Depressiva episoder självskadediagnoser Trivsel i skolan mobbning Kostvanor Fysisk aktivitet ANDTS kariesförekomst riskbarn Små ekonomiska resurser Upplevda svårigheter Uppväxtmiljö (passiv rökning m.fl.) Barndataförekomst 0-5(6) (6) Grönt = tillgång till heltäckande data; gult = bristfällig kvalitet eller dålig täckning; rött = ingen tillgång på data. 62

63 100% Gymnasiebehörighet % 80% 70% 78% 79% 83% 88% 86% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% GÖTEBORGSNÄMNDEN NORRA NÄMNDEN SÖDRA NÄMNDEN VÄSTRA NÄMNDEN ÖSTRA NÄMNDEN KÄLLA : SIRIS 63

64 Låga och sjunkande andelar, särskilt i Svenljunga och Vårgårda 64

65 65