Vårdbehov i Västra Götaland Västra hälso- och sjukvårdsnämnden Koncernavdelning data och analys Feb

Transkript

1 Vårdbehov i Västra Götaland Västra hälso- och sjukvårdsnämnden Koncernavdelning data och analys Feb

2 Sammanfattning Västra Andelen äldre i samma nivå som länet som helhet. Cirka fler personer 65 år eller äldre år Lägre andel i befolkningen i Västra med stillasittande fritid, dagligrökare, litet intag av frukt/grönt, fetma, diabetes och lägre andel med två eller fler riskfaktorer för förtida död. högt blodtryck, men andelen med fetma har ökat. Andel dagligrökare och med riskabla alkoholvanor har minskat. Andel stillasittande fritid, litet intag av frukt/grönt, fetma har ökat. Barn med diabetes: SäS har hög andel ögonbottenundersökningar, blodtryckskontroll och njurfunktionskontroll. SU klarar målet ögonbottenundersökningar, men inte för blodtryckskontroll. Cirka 500 fler besök på SU respektive knappt 200 fler på SäS år 2030 förväntas, och det kommer att behövas cirka 50 fler ögonbottenundersökningar på SU och cirka 20 fler på SäS år Somatisk vård och hälsoutfall vid samtidig psykisk sjukdom. Patienter med psykos/bipolär sjukdom och samtidig somatisk sjukdom har ökad dödlighet, behandlas i lägre grad med relevanta läkemedel och har högre somatisk slutenvårdskonsumtion. Sambandet gäller i hela länet och det är viktigt att uppmärksamma problemet och ställa tydliga krav på såväl psykiatri som somatik. Stroke: Akutvården fungerar i stort sett bra på SU, men andel som fått blodtryckssänkande behandling är låg. Alingsås lasarett har en låg andel reperfusionsbehandlade. Det finns brister och stor förbättringspotential i den sena vårdkedjan när patienten lämnat sjukhus. Ingen enhet på SU når måttlig måluppfyllelse avseende tillgodosedda behov tre månader efter utskrivning, Alingsås når hög måluppfyllelse och Kungälv måttlig. Till följd av åldrande befolkning förväntas nästan 300 fler strokefall år 2030 i Västra nämndområdet, såvida inte strokeincidensen fortsätter att sjunka. Asylsökande: Största antalet asylsökande sedan andra världskriget. Västra nämndområde har tagit emot lägst antal asylsökande och nyanlända i länet i förhållande till sin folkmängd, följt av Göteborg. Asylsökandes andel av besök i vården är liten, men har ökat till följd av ökat antal asylsökande. Cancer: Arbetet med standardiserade vårdförlopp pågår för att öka kvaliteten och minska ledtider inom cancerområdet i regionen. Svårigheter att följa per HSN. Äldre: Områden där VGR inte når måluppfyllelse är tex fördjupad läkemedelsgenomgång och variationen mellan vårdcentraler är mycket stor. Andel oplanerade återinskrivningar bland äldre ses en minskande trend senaste åren i Västra nämndområdet. Psykisk ohälsa: Näst högst andel med psykiatriska diagnoser i länet efter Göteborg. Barn: Lägst andel barn till ensamstående föräldrar, lägst andel barn i ekonomisk utsatthet och högst andel barn med gymnasiebehörighet. Stor variation mellan kommunerna i andel spädbarn som utsätts för tobaksrök i hemmet. Lägre andel som når gymnasiebehörighet i Lilla Edet och Ale. Stor variation mellan kommuner i andel 6-åringar med kariesfrihet. 2

3 Syfte Öka hälso- och sjukvårdens möjligheter att bidra till förbättrad hälsa i Västra Götaland. Underlag som belyser förväntad utveckling över tid av hälsan i befolkningen och faktorer som påverkar hälsan och behovet av hälso- och sjukvård. Identifiera områden där det finns utrymme för hälso- och sjukvården att bidra till en mer jämlik hälsa. 3

4 Områden Barn med diabetes Bill Hesselmar, Kristina Narbro Somatisk vård och hälsoutfall vid samtidig psykisk sjukdom Jarl Torgerson, Anna Kjellström Personer med stroke Bo Palaszewski, Anna Kjellström Asylsökande Anna Kjellström, Bo Palaszewski, Zina Cherigui Cancer Jarl Torgerson Äldre Bill Hesselmar, Anna Kjellström Psykisk ohälsa Barbara Rubinstein Barn Barbara Rubinstein, Göran Henriksson För mer information: Verksamhetsanalysen, vårdbehovsrapporter, nämndpresentationer, fördjupade analyser: Hälsoläget: Kontaktperson: 4

5 Andel av befolkningen 65 år eller äldre 2014 Högst andel 65 år eller äldre i Östra och Norra Källa SCB och Göteborgs stad 5

6 0-6 Prognostiserad förändring av folkmängden i Västra Götaland per åldersgrupp % Andelen 65 år eller äldre i befolkningen förväntas öka i alla HSN w 50% 22% 13% Antal personer 65 år eller äldre 2014 samt förväntad förändring 2030 Norra Västra Göteborg Södra Östra VG % 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 23% 10% 25% 19% I VG ökar andelen från 19 procent av befolkningen år 2014 till 21 procent år % 15% 17% 21% 23% 23% 21 Norra 22 Västra 23 Göteborg 24 Södra 25 Östra Västra Götaland % 19% 21% 6 Källa SCB och Västra Götalandsregionens befolkningsprognos

7 Riskfaktorer för förtida död Västra HSN Andel i befolkningen med två eller flera riskfaktorer för förtida död är lägre i Västra HSN jämfört med i övriga VG (26 procent jämfört med 29 procent i VG). I Västra är andelen lägre för samtliga riskfaktorer nedan med undantag för riskabla alkoholvanor och högt blodtryck Norra Västra Göteborg Södra Östra VG Antal respondenter Stillasittande fritid 17% 14% 16% 15% 14% 15% Dagligrökare 11% 8% 10% 12% 10% 10% Litet intag frukt/grönt 27% 24% 24% 25% 26% 26% Riskabla alkoholvanor 14% 14% 17% 13% 13% 15% Fetma 16% 14% 12% 16% 17% 14% Diabetes 7% 5% 5% 6% 7% 6% Högt blodtryck 23% 19% 18% 22% 21% 20% Två el fler riskfaktorer för förtida död* 32% 26% 27% 30% 29% 29% Hälsa på lika villkor 2015, rött/grönt/grått=statistiskt säkerställd skillnad jämfört mot VG p<0,05 * äter lite frukt/grönt, röker dagligen, stillasittande fritid, riskabla alkoholvanor, fetma, diabetes, högt blodtryck 7

8 Andel med två eller fler riskfaktorer (%) 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Två eller fler riskfaktorer* för förtida död (självskattad) -spridning mellan kommuner/stadsdelar per HSN Norra HSN Västra HSN Göteborgs HSN Södra HSN Östra HSN VG 32% 26% 27% 30% 29% 29% Stor spridning i mellan kommuner i Västra i andel med två eller fler riskfaktorer - Högst andel i Lilla Edet * äter lite frukt/grönt, röker dagligen, stillasittande fritid, riskabla alkoholvanor, fetma, diabetes, högt blodtryck Källa: Folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor

9 Förändring över tid Västra HSN Västra Stillasittande fritid 12% 13% 14% Daligrökare 13% 11% 8% Litet intag frukt/grönt 22% 25% 25% Riskabla alkoholvanor 17% 16% 14% Fetma (>=30) 11% 12% 14% Två eller flera riskfaktorer* 26% 27% 26% Andel dagligrökare resp med riskabla alkoholvanor har minskat sedan Andel med fetma har ökat sedan Hälsa på lika villkor 2015, rött/grönt=statistiskt säkerställd skillnad jämfört mot 2015 p<0,05 * äter lite frukt/grönt, röker dagligen, stillasittande fritid, riskabla alkoholvanor, fetma, diabetes, högt blodtryck 9

10 10 Barn med diabetes

11 Barn med diabetes Cirka 1200 barn i VGR behandlas varje år för diabetes De flesta har typ 1-diabetes vilket innebär livslång behandling med insulin Incidensen (nyinsjuknandet) har inte ökat de senaste 5 åren, men antalet barn med diabetes kommer att öka p.g.a. befolkningsökning Blodsockerkontrollen är god, samtliga kliniker i VGR har resultat i nivå med eller bättre än rikssnitt Användandet av insulinpump och kontinuerlig vävnadssockermätning kommer att öka. Alla förskolebarn och 70% av de äldre barnen kommer troligen att ha insulinpump inom de närmsta åren. 11

12 Barn med diabetes, komplikationsscreening Komplikationsscreening omfattar ögonbottenundersökning och kontroll av blodtryck och njurfunktion från och med 10 års ålder. Målet är att minst 80% av barnen genomgått ögonbottenundersökning de senaste 3 åren. Totalt når VGR målet 2014, men det finns inomregionala variationer. SU har 85% och SÄS-Borås 96% undersökta

13 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Barn med diabetes, komplikationsscreening För blodtryck och njurfunktionskontroll är målet 80% kontrollerade per år. Målet för blodtryckskontroll nåddes inte helt 2014, men VGR totalt är i nivå med riket. SU har något lägre andel kontrollerade än riket. SÄS-Borås har störst andel kontrollerade i VGR Stor inomregional spridning i andelen njurfunktionskontrollerade 2014, 29% (NU- NÄL) till 82% (SÄS-Borås). Endast en klinik når målet 2014, men alla utom en är i nivå med eller över rikssnittet. Blodtryckskontroll SÄS-Borås SU SkaS-Lidköping SkaS-Skövde NU-NÄL NU-Uddevalla Riket 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Njurfunktionskontroll

14 Barn med diabetes, prognos Barn med diabetes bör kontrolleras på specialistmottagning var tredje månad. Vid dålig diabeteskontroll rekommenderas tätare kontakter. P.g.a. befolkningsökning beräknas det bli cirka 500 fler besök vid SU och 200 fler besök vid SÄS-Borås 2030 jämfört med idag. 14

15 Barn med diabetes, prognos Ögonbottenundersökning Det kommer att behövas cirka 25% fler undersökningar 2030 jämfört med Insulinpump Användandet av insulinpump har ökat de senaste åren. Inom de närmsta åren bör 75% av barnen med diabetes ha insulinpump. Andelen med insulinpump 2014: SU 54% SÄS-Borås 39% VGR 53% Riket 50% 15

16 Somatisk vård och hälsoutfall vid samtidig psykisk sjukdom 16

17 Somatisk vård och hälsoutfall vid samtidig psykisk sjukdom I Västra Götaland, i alla HSN, liksom i riket i övrigt, har patienter med psykos/bipolär sjukdom och samtidig somatisk sjukdom (diabetes, hjärtinfarkt, hjärtsvikt, stroke) Ökad dödlighet Lägre grad av behandling med relevanta läkemedel Högre konsumtion av somatisk slutenvård Detta jämfört med psykiskt friska med samma sjukdomar 17

18 Somatisk vård och hälsoutfall vid samtidig psykisk sjukdom Det är väl känt att individer med allvarlig psykisk sjukdom har en livsstil som ökar risken för medicinska komplikationer. De Röker oftare Dricker mer alkohol Har sämre kostvanor Har lägre grad av fysisk aktivitet än personer som inte lider av psykos/bipolär sjukdom. 18

19 Somatisk vård och hälsoutfall vid samtidig psykisk sjukdom Överdödligheten, översjukligheten och den medicinska underbehandlingen vid samtidig allvarlig psykisk sjukdom är ett sjukvårdsproblem här och nu. Det viktiga är att uppmärksamma problemet och ställa tydliga krav på såväl psykiatri som somatik att ge vård på lika villkor Det kräver ingen sofistikerad ny teknik eller betydande nyrekrytering av personal. 19

20 20 Stroke

21 Viktigt i strokevården God tillgång till vårdplatser på särskild strokeenhet Hög andel reperfusionsbehandlade (propplösande+mekanisk) Bra fungerande vårdkedja akutvård, öppenvård, hemsjukvård 21

22 Måluppfyllelse per sjukhus 2014 Indikator Täckningsgrad Uppföljda tre Direktintag på månader efter strokeenhet stroke Sväljförmåga testad Reperfusionsbehandlade Trombocythämmande behandling Antikoagulerande behandling Blodtryckssänkande behandling Statinbehandling Tillgodosedda behov öppenvård Uppföljning i efter utskrivning Patientgrupp ICD10 I61, I63, I64 I61, I63, I64 I61, I63, I64 I61, I63, I64 I63 I63, ej I48 I63, I48 <80år I61, I63, I64 I63 I61, I63, I64 I61, I63, I64 Hög måluppfyllelse Måttlig måluppfyllelse Alingsås > Borås (SÄS) > Kungälv > NÄL > SkaS Skövde > SkaS Lidköping > Östra > Mölndal Sahlgrenska > Hög måluppfyllelse Måttlig måluppfyllelse Låg måluppfyllelse 22

23 Måluppfyllelse Kungälvs sjukhus, Alingsås, Sahlgrenska universitetssjukhuset Indikator Täckningsgrad Uppföljda tre Direktintag på månader efter strokeenhet stroke Sväljförmåga testad Reperfusionsbehandlade Trombocythämmande behandling Antikoagulerande behandling Blodtryckssänkande behandling Statinbehandling Tillgodosedda behov öppenvård Uppföljning i efter utskrivning Patientgrupp ICD10 I61, I63, I64 I61, I63, I64 I61, I63, I64 I61, I63, I64 I63 I63, ej I48 I63, I48 <80år I61, I63, I64 I63 I61, I63, I64 I61, I63, I64 Hög måluppfyllelse Måttlig måluppfyllelse Alingsås > Kungälv > Östra > Mölndal Sahlgrenska > Hög måluppfyllelse Måttlig måluppfyllelse Låg måluppfyllelse Akutvården fungerar bra i stora drag, men Alingsås har låg andel reperfusionsbehandlade (propplösande+mekanisk) Låg andel blodtryckssänkande behandling på Sahlgrenska Brister finns i den sena vårdkedjan Ingen enhet når hög måluppfyllelse i andel som följts upp tre månader efter utskrivning ingen enhet på SU når måttlig måluppfyllelse avseende tillgodosedda behov tre månader efter utskrivning, Alingsås når hög måluppfyllelse och Kungälv måttlig. 23

24 Prognostiserat antal strokevårdtillfällen Antal vårdtillfällen 2014 Förväntat antal fler vårdtillfällen 2030 Västra HSN Västra Götaland

25 Faktorer av betydelse framtida utveckling av stroke Informera befolkning om påverkbara livsstilsfaktorer vilka är av betydelse för risken för strokeinsjuknande Ny AKUT strokekampanj för att få fler patienter att känna igen symptom för att öka chansen till reperfusionsbehandling 25

26 26 Asylsökande

27 Definitioner Flykting - Enligt flyktingkonventionen, svensk lag och EU: regler är flykting någon som har välgrundade skäl att vara rädd för förföljelse på grund ras, nationalitet, religiös eller politisk uppfattning, kön, sexuell läggning eller tillhörighet till viss samhällsgrupp. Asylsökande - En asylsökande är en person som tagit sig till Sverige och sökt skydd och som inte har fått ett slutligt svar på sin ansökan om asyl. Nyanländ En person som har fått uppehållstillstånd i Sverige, blivit kommunplacerad och fått svenskt personnummer. Under två år kan en nyanländ ansöka om etableringsersättning. Alla asylsökande beviljas inte uppehållstillstånd Kommunmottagen - "Som nyanländ kommunmottagen räknas de utländska medborgare som beviljats uppehållstillstånd i Sverige som flyktingar skyddsbehövande, efter synnerligen ömmande omständigheter eller som anhöriga." Inskriven i migrationsverkets mottagningssystem tolkas som asylsökande Ensamkommande barn - Ett ensamkommande barn är ett barn under 18 år som kommer till Sverige utan båda sina föräldrar eller någon annan vuxen person som har trätt i föräldrarnas ställe. Det gäller även barn som efter ankomsten till Sverige står utan sådan ställföreträdare. LMA kort - LMA = Lagen om Mottagande av Asylsökande: En tillfällig handling med foto som utfärdas av Migrationsverket, den visar att innehavaren är asylsökande i Sverige och därmed berättigad till vård enligt gällande bestämmelser. 27

28 Hälso- och sjukvård flyktingar Asylsökande har rätt till vård som inte kan anstå och till hälsoundersökningar Asylsökande barn (under 18 år) har rätt till samma vård som folkbokförda barn Vårdgivarna ersätts för hälso- och sjukvård till asylsökande via statlig schablonersättning När en asylsökande fått uppehållstillstånd och blivit kommunplacerad ersätts vårdgivarna inom ordinarie ersättningsmodeller År 2016 finns ett statsbidrag för att ersätta vårdgivarna för tillkommande vårdbehov Samordning av hälso- och sjukvårdsfrågor i VGR via regional samordnare Fördjupad analys av vårdbehov planeras 28

29 Antal asylsökande, riket Syrien Antalet flyktingar påverkas av väpnade konflikter i världen. Balkankonflikten Kuwait 1990 Iran Irak Afghanistan Irakkriget 2003 och/eller asylsökande - Största antalet flyktingar till Sverige år 2015 sedan andra världskriget Andra faktorer som naturkatastrofer etc inte lika betydelsefulla. 29

30 Fördelning asylsökande resp kommunmottagna Kommunmottagna 2015 (nyanlända) Boende inskrivna i mottagningssystem (asylsökande) Procentuell ökning folkmängd Ensamkommande barn Kommunmottagna+ inskrivna aldrig haft HSN Totalt uppehållstillstånd Kommunmottagna Norra ,8% 3,3% Västra ,2% 1,1% Göteborg ,4% 1,5% Södra ,5% 2,3% Östra ,7% 3,1% VG ,5% 2,1% En mindre andel kommunmottagna och asylsökande i Västra och Göteborgs HSN i relation till folkmängden, jämfört med i övriga HSN. Källa: migrationsverket 30

31 Stor variation mellan kommuner I Västra HSN är det små variationer i andel kommunmottagna och/eller asylsökande år 2015, men andelen är lägst i länet I länet som helhet har Mellerud, Åmål, Bengtsfors och Töreboda kommunmottagit störst antal nyanlända i länet år 2015 i förhållande till sin folkmängd. Mellerud, Götene, Karlsborg, Töreboda, Gullspång har kommunmottagit och/eller asylsökande i störst antal i förhållande till sin folkmängd. Kommunerna i Västra nämndsområdet och Göteborg har mottagit lägst antal i förhållande till sin folkmängd. 31 Källa: migrationsverket N Bengtsfors N Dals-Ed N Färgelanda N Lysekil N Mellerud N Munkedal N Orust N Sotenäs N Strömstad N Tanum N Trollhättan N Uddevalla N Vänersborg N Åmål V Ale V Alingsås V Härryda V Kungälv V Lerum V Lilla Edet V Mölndal V Partille V Stenungsund V Tjörn V Öckerö G Göteborg S Bollebygd S Borås S Herrljunga S Mark S Svenljunga S Tranemo S Ulricehamn S Vårgårda Ö Essunga Ö Falköping Ö Grästorp Ö Gullspång Ö Götene Ö Hjo Ö Karlsborg Ö Lidköping Ö Mariestad Ö Skara Ö Skövde Ö Tibro Ö Tidaholm Ö Töreboda Ö Vara Procentuell ökning av folkmängden per kommun 0% 2% 4% 6% 8% 10% 12% Kommunmottagna 2015 NORRA VÄSTRA Kommunmottagna och inskrivna 2015 GÖTEBORG SÖDRA ÖSTRA

32 Asylsökandes andel av besök i vården Västra Götaland Asylsökandes andel av besök i vården En liten andel av det totala antalet besök i vården En växande andel av besök i såväl primärvård som specialiserad vård 32

33 33 Cancer

34 Cancer Generellt sett är överlevnaden efter cancersjukdom inte annorlunda i VGR än i riket Väntetiderna är lika långa i VGR som i riket och generellt sett alltför långa Det finns skillnader i medicinskt utfall/utförda medicinska åtgärder mellan VGR och riket Dessa frågor hanteras inom arbetet med standardiserade vårdförlopp (SVF) 34

35 Cancer Redovisningen av cancerdata i Öppna jämförelser och Verksamhetsanalysen är ofta inte nedbruten längre än till landstingsnivå Cancersjukvården i VGR är helt/delvis (beroende på diagnos) centraliserad till vissa sjukhus. Allt sammantaget gör detta uppföljning per HSN komplicerad 35

36 Cancer Standardiserade vårdförlopp (SVF) är en statlig satsning om 500 MSEK/år ( ) för att öka kvaliteten och minska ledtider inom cancerområdet RCC Väst leder VGRs arbete, utförarna står för genomförandet, KLG är styrgrupp, HSS fattar beslut om handlingsplaner och fördelning av budgetmedel (70 MSEK/år) Satsning på personalförsörjning inom radiologi, patologi, onkologi samt på vårdförloppskoordinatorer och förbokade tider på röntgen, operation och strålning, liksom information till och utbildning av primärvården 36

37 37 Äldre

38 Fördjupad läkemedelsgenomgång i primärvården, 75 år och äldre Regionalt mål Ingen hälso- och sjukvårdsnämnd når det regionala målet Statistiskt säker skillnad inom regionen lägre nivå i HSN- Östra Stor spridning mellan de olika Vårdcentralerna inom varje HSN Källa 38

39 Olämpliga läkemedel till äldre dygnsdoser per 100 listade, 75 år och äldre Ingen statistiskt säker skillnad mellan olika HSN i regionen Stor spridning mellan de olika Vårdcentralerna inom varje HSN Källa 39

40 Äldre - Indikatorer där resultaten i VGR är sämre än mål/riket Mått VGR-resultat sämre än regionalt mål eller riksgenomsnitt Fördjupad läkemedelsgenomgång i primärvården 75 år och äldre* VGR 47 % (regionalt mål 65 %) Återkommande slutenvård i livets slutskede VGR 8,9% (riket 8,2%) Utskrivningsklara patienter på sjukhus (Vårddagar per 1000 invånare) VGR 186 dagar (riket 110) Palliativ vård - brytpunktssamtal VGR 53,1% (riket 56,1%) Palliativ vård munhälsobedömning sista levnadsveckan VGR 37,9% (riket 44,5%) Palliativ vård smärtskattning sista levnadsveckan VGR 25,7% (riket 35,1%) Användning av antiinflammatoriska läkemedel till äldre VGR 3,1% (riket 2,7%) Användning av antipsykotiska läkemedel till äldre (75 år och äldre) VGR 2,7% (riket 2,3%) Lämpliga sömnmedel till äldre VGR 60% (riket 61,2%) *2015 ökad ersättningen för hembesök ökat. Från 2016 ökad målrelaterade ersättningen och ny indikator införs för samordnad individuell plan (SIP). 40

41 Äldre - Indikatorer där resultaten i VGR når mål/riksgenomsnitt Mått VGR-resultat som når regionalt mål eller riksgenomsnitt Trycksår i sluten vård VGR 13,7% (riket 13,6%) Oplanerad återinskrivning inom 30 dagar, av patienter 65 år och äldre, med vissa utvalda sjukdomar VGR 10,2% (riket 10,4%) Palliativ vård vid behovsmedicin med opiater mot smärta VGR 92,8% (riket 92,4%) Tio eller fler läkemedel samtidigt, till äldre VGR 10,5% (riket 10,3%) Basbehandling vid hjärtsvikt VGR 59,8% (riket 59,3%) varken VGR eller riket når mål (65%) 41

42 En minskande trend i de flesta nämndsområden senaste åren. 42

43 Psykisk ohälsa Nedsatt psykiskt välbefinnande Självmordstankar Psykiatrisk sjuklighet Konsumtion av sömn- och lugnande medel 43

44 Psykisk ohälsa Fler kvinnor än män bedöms ha nedsatt psykiskt välbefinnande, får psykiatriska diagnoser i sjukvården och konsumerar sömn- och lugnande mediciner. 44

45 Andel personer, år, med nedsatt psykiskt välbefinnande % 20% 17% 16% 19% 19% 14% 15% 11% 17% 20% 14% 15% 19% 12% GÖTEBORG NORRA NÄMNDOMRÅDET SÖDRA NÄMNDOMRÅDET samtliga kvinnor män VÄSTRA NÄMNDOMRÅDET ÖSTRA NÄMNDOMRÅDET 45

46 Andel personer, år, med nedsatt psykiskt välbefinnande 2015 ALE HÄRRYDA MÖLNDAL PARTILLE LILLA EDET KUNGÄLV ALINGSÅS LERUM STENUNGSUND TJÖRN ÖCKERÖ 19% 18% 18% 18% 17% 16% 16% 15% 15% 14% 14% 46

47 Andel personer, år, med självmordstankar % 7% 6% 5% 6% 5% 5% 5% 5% 6% 5% 5% 4% 5% 5% GÖTEBORG NORRA NÄMNDOMRÅDET SÖDRA NÄMNDOMRÅDET samtliga kvinnor män VÄSTRA NÄMNDOMRÅDET ÖSTRA NÄMNDOMRÅDET Ingen större skillnad mellan könen trots relativt stor skillnad när man studerar fullbordade självmord. 47

48 Andel personer, år, med självmordstankar 2015 ALE 6% LILLA EDET PARTILLE ALINGSÅS HÄRRYDA LERUM STENUNGSUND KUNGÄLV 6% 6% 5% 5% 5% 5% 5% MÖLNDAL 4% ÖCKERÖ 3% TJÖRN 3% 48

49 Näst högst andel efter Göteborg. Vanligare med psykiatriska diagnoser bland kvinnor, hela F-kapitlet ingår 49

50 Andel personer med psykiatrisk sjuklighet i befolkningen, 2014 PARTILLE KUNGÄLV ALE MÖLNDAL LILLA EDET ÖCKERÖ ALINGSÅS HÄRRYDA STENUNGSUND TJÖRN LERUM Hela F-kapitlet ingår 11% 15% 15% 14% 14% 14% 13% 13% 13% 12% 12% Källa : Vega 50

51 Västra avviker inte. Hela VG-regionen ligger klart över snittet för riket 51

52 52

53 Barn Barnfattigdom Rökare i hemmiljön Kariesfrihet Psykisk ohälsa Tillgång till hälsodata Gymnasiebehörighet 53

54 Barn Vart sjätte barn i nämndområdet bor ihop med en ensamstående förälder 6% bedöms vara ekonomiskt utsatta I Lilla Edet och Ale är det en stor andel spädbarn som utsätts för tobaksrök i hemmiljön Det finns stora luckor när det gäller tillgången till data om barns och ungdomars hälsa Andelen ungdomar som uppnår gymnasiebehörighet är lägre i Lilla Edet och Ale än i de övriga kommunerna. 54

55 Lägst andel i Västra 55

56 Med ekonomiskt utsatta avses personer som lever i ett hushåll som har en disponibel inkomst som är lägre än 60 procent av medianinkomsten i Sverige, räknat per konsumtionsenhet. Lägst andel i Västra Källa Öppna jämförelser, SKL 56

57 Födda v, mor röker Födda v, far röker Födda månader, mor röker Födda månader, far röker 57 Källa Barnhälsovård, VGR

58 Källa Västra Götalandsregionen 58

59 ÖCKERÖ HÄRRYDA KUNGÄLV LERUM MÖLNDAL STENUNGSUND ALINGSÅS PARTILLE TJÖRN ALE Andel kariesfria 6-åringar % 88% 87% 85% 85% 84% 83% 82% 79% 78% LILLA EDET 75% Källa Västra Götalandsregionen 59

60 Kraftigt ökande trend av psykiatriska tillstånd både i riket och i Västra Götaland Vård pga neuropsykiatriska tillstånd, år Vård pga depressiv episod, barn år Antal per invånare år Antal per invånare år Vård pga ångestsyndrom, år Vård pga depressiv episod, år Antal per invånare år Antal per invånare år

61

62 Fysisk hälsa Psykisk hälsa Psykosocialt Levnadsvanor Tandhälsa Livsvillkor Åldersgrupper Längd/vikt vaccinationsstatus Språk, hörsel, syn, utveckling Neuropsykiatriska tillstånd olycksfall sömn Huvudvärk magont välbefinnande nedstämdhet koncentrationssvårigheter Depressiva episoder självskadediagnoser Trivsel i skolan mobbning Kostvanor Fysisk aktivitet ANDTS kariesförekomst riskbarn Små ekonomiska resurser Upplevda svårigheter Uppväxtmiljö (passiv rökning m.fl.) 0-5(6) (6) Grönt = tillgång till heltäckande data; gult = bristfällig kvalitet eller dålig täckning; rött = ingen tillgång på data. 62

63 100% Gymnasiebehörighet % 80% 70% 78% 79% 83% 88% 86% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% GÖTEBORGSNÄMNDEN NORRA NÄMNDEN SÖDRA NÄMNDEN VÄSTRA NÄMNDEN ÖSTRA NÄMNDEN KÄLLA : SIRIS 63

64 ÖCKERÖ KUNGÄLV TJÖRN HÄRRYDA LERUM STENUNGSUND PARTILLE ALINGSÅS MÖLNDAL ALE LILLA EDET Gymnasiebehörighet % 93% 92% 92% 90% 90% 89% 86% 85% 81% 79% Lägst andelar i Lilla Edet och Ale. KÄLLA: 64

65 65