Lagutskottets betänkande rd

Transkript

1 LaUB 7/1996 rd- RP 96/1995 rd Lagutskottets betänkande rd Regeringens proposition med förslag till reform av verkställigheten av beslut som gäller vårdnad om barn och umgängesrätt Riksdagen remitterade den 28 september 1995 regeringens proposition 96/1995 rd tilllagutskottet för beredning. På lagutskottets begäran har social- och hälsovårdsutskottet lämnat utlåtande i ärendet. Utlåtandet (ShUU 1/1996 rd) ingår som bilaga till detta betänkande. Utskottet har hört lagstiftningsrådet Markku Helin, lagstiftningsrådet Tuula Linna och sakkunnige Matti Rintala vid justitieministeriet, yngre regeringssekreteraren Pia-Liisa Heiliö vid social- och hälsovårdsministeriet, ordföranden för arbetsgruppen för barnens rättigheter, ambassadrådet Anja-Riitta Ketokoski vid utrikesministeriet, utvecklingschefen Sirpa Taskinen vid Forsknings- och utvecklingscentralen för social- och hälsovården stakes, eo. hovrättsrådet Marjatta Möller vid Helsingfors hovrätt, tingsdomaren Jaakko Rinne vid Jyväskylä tingsrätt, förste stadsfogden Heikki Mälkki vid stadsfogdeämbetet i Tammerfors, länssocialinspektören Juhani Kaimio och byråchefen Ilkka Helle vid länsstyrelsen i Uleåborgs län, ledande socialarbetaren Ritva Creutz vid Helsingfors stads socialverk, socialarbetaren Kristiina Leikas och socialarbetaren Taru Timlin vid Åbo stads socialcentral, socialdirektören Reino Väisänen från Suonenjoki kommun, konsultative juristen Antero Jaakkola vid Finlands Kommunförbund, generalsekreteraren Martti Esko vid Kyrkans central för familjefrågor, ombudsmannen Mauri Upanne vid Centralförbundet för Barnskydd, vicehäradshövdingen Helena Molander vid Mannerheims Barnskyddsförbund, ombudsmannen Mirja Winter-Heikkilä vid Rädda Barnen r.f., ombudsmannen Heljä Sairisalo vid Förbundet för ensamförsörjare och föräldrar med gemensam vårdnad, ordföranden Kari Karjalainen och vicehäradshövdingen Janne Kangas vid Elatusvelvollisten Liitto, ordföranden Tiina Kaarela vid Pelastakaa edes äidit, chefspsykologen Sointu Talvitie och sekreteraren Sanna Koskinen vid Psykologer inom Hälsovården, advokaten Ulla Riitta Harju vid Finlands Advokatförbund, ordföranden Pekka Louekoski vid stadsfogdarnas i Finland Förening, länsmannen Antero Puisto vid Suomen Nimismiesyhdistys, lagmannen Nanny Granfelt vid Tingsrättsdomarna, ombudsmannen för Familjevärnets Centralförbund PESUE, magistern i samhällsvetenskaper Anu Suomela, föreståndaren Sirkka-Liisa Aaltio vid Esbo skyddshem, skolföreståndaren Jyrki Korsikko i egenskap av pappa som tvistat om umgängesrätt för sitt barn, magistern i samhällsvetenskaper, socialarbetare Kristiina Koivunen som representant för mammor som förelagts vite, professorn, överläkare Fredrik Almqvist, medicine och kirurgie doktorn, barnpsykiater Tytti Solantaus, biträdande professorn, juris licentiat (disp.) Eva Gottberg, docenten, juris doktor Sami Mahkonen, biträdande professorn Matti Pellonpää och juris licentiaten Veli-Pekka Viljanen. Dessutom har juristen Tapio Räty vid Helsingfors stads socialverk och redaktören Erkki Saksa lämnat skriftliga utlåtanden. Regeringens proposition I anknytning till tre stora reformpaket i genomförandefasen, revideringen av lokalförvaltningen, totalreformen av utsökningslagstiftningen och indragningen av överexekutorsinstitutionen, föreslår regeringen att lagstiftningen som reglerar verkställigheten av beslut som gäller vårdnad om barn och umgängesrätt revideras. Verkställighetslagen skrivs helt om och i vissa andra lagar görs smärre ändringar. Rätten att förordna om verkställighet av beslut som gäller vårdnad och umgängesrätt föreslås övergå från överexekutor (länsstyrelsen) till tingsrätten. Ett verkställighetsärende skall behandlas i tingsrätten med iakttagande av det som gäller för ansökningsärenden. En begäran om verkställighet av ett beslut som gäller vårdnad om barn får framställas direkt till utmätningsmannen, om det inte har gått tre månader från den dag då beslutet meddelades. Utmätningsmannen kan överföra ärendet till tingsrätten

2 2 LaUB 7/1996 rd- RP 96/1995 rd Den praktiska verkställigheten skall skötas av utmätningsmannen tillsammans med socialmyndigheterna. Verkställighetsåtgärder får inte vidtas mot barnets vilja, om barnet har fyllt 12 år och inte heller om barnet är yngre än 12 år men är så utvecklat att avseende kan fåstas vid dess vilja. Medlingsförfarandet skall vidareutvecklas. Medlingen blir en kommunal uppgift enligt socialvårdslagen och medlaren utses vanligen av kommunen. Enligt förslaget skall domstolen i samband med ett verkställighetsärende kunna precisera eller i någon mån ändra villkoren för umgängesrätten. Om förhållandena inte längre är desamma som då beslutet meddelades och verkställigheten av beslutet klart strider mot barnets bästa skall tingsrätten förkasta ansökan om verkställighet. Förslaget innehåller bestämmelser om verkställighetsförordnande som utfårdas i samband med verkställigheten och om tvångsmedel. Tilllämpliga tvångsmedel är vite som föreläggs sökandens motpart och hämtning av barn som utförs av utmätningsmannen. När domstolen förordnar att ett beslut skall verkställas får den också utfårda föreskrifter som förpliktar sökanden och motparten, om föreskrifterna är nödvändiga för att säkerställa verkställigheten och värna barnets bästa. Domstolen kan förordna att förpliktelserna skall uppfyllas vid vite. Den nya lagen tillåter att verkställighetsåtgärder i brådskande fall får vidtas utan att motparten hörs, men då skall de sociala myndigheterna i allmänhet temporärt placera barnet i vård. Temporära skyddsåtgärder av denna typ är generellt sett möjliga bara när det finns grundad anledning att anta att den andra vårdnadshavaren olovligt ämnar föra ut barnet ur landet. Lagarna avses träda i kraft samtidigt som reformen av lokalförvaltningen, den l december Utskottets ställningstaganden Allmän motivering Bakgrunden till reformen och behovet av lagstiftning När lokalförvaltningsreformen hade passerat planeringsfasen och lagstiftningen och den praktiska tillämpningen låg för handen blev det aktuellt med åtgärder för att ändra lagstiftningen om verkställigheten av beslut som gäller vårdnad om barn och umgängesrätt. Det blev klart att verkställigheten av beslut gällande vårdnad om barn och umgängesrätt måste flyttas över på någon annan myndighet i och med att överexekutorsinstitutionen dras in. Avsikten var att förbereda en nödvändig organisationsreform av teknisk karaktär. Vid lagberedningen framgick det också att det i verkställighetslagstiftningen förekom problem som behövde rättas till och därför togs materiella ändringar med i regeringens proposition. De sakkunniga som lagutskottet hört har på de flesta punkter godkänt de grundläggande organisatoriska lösningarna för reformen utan anmärkningar. Däremot har helt divergerande och motstridiga åsikter framförts om innehållet. Utskottet har därför sett sig föranlett att uttryckligen ta ställning till de bestämmetser som mött kritik. Med stöd av erhållen utredning och det som sägs i social- och hälsovårdsutskottets utlåtande finner utskottet den föreslagna lagstiftningen behövlig. Regeringens grundläggande förslag angående verkställigheten av beslut som gäller vårdnad om barn och umgängesrätt är sakliga. Nämnden tillstyrker lagförslagen i propositionen, men föreslår en hel mängd detaljändringar i dem. Utskottet anför följande om de centrala grundbegreppen och riktlinjerna i lagförslagen. Det inbördes förhållandet mellan olika lagar Lagen om verkställighet av beslut beträffande vårdnad om barn och umgängesrätt är inte och kan inte vara ett självständigt regelverk. Verkställigheten grundar sig på ett beslut av domstol eller på ett fastställt avtal som ingåtts med stöd av lagen angående vårdnad om barn och umgängesrätt. De två lagarna bildar tillsammans en kedja av civilrättsliga bestämmelser, där lagen angående vårdnad om barn och umgängesrätt utgör den första länken och verkställighetslagen den andra. I verkställighetslagen måste ofrånkomligen göras hänvisningar till allmänna lagar som gäller verkställighet: utsökningslagen och viteslagen. Bara om det finns behov att frångå bestämmelserna i de allmänna lagarna kan särskilda bestämmelser tas in i verkställighetslagen. Ibland kan det uppstå situationer då vårdnaden och umgängesrätten måste ordnas med stöd av barnskyddslagen och med omhändertagande av barnet som sista utväg. Barnskyddslagen har

3 LaUB 7/1996 rd- RP 96/1995 rd 3 karaktär av en skydds- och säkringslag som stöder sig på det allmänna och därav följer att barnskyddslagen är primär i förhållande till såväl lagen angående vårdnad om barn och umgängesrätt som lagen om verkställighet av beslut beträffande vårdnad om barn och umgängesrätt. Barnets bästa, barnets vilja och hörande av barnet I lagstiftningen om vårdnad och umgängesrätt ingår tre begrepp som till typen liknar varandra men som på avgörande punkter skiljer sig från varandra: barnets bästa, barnets vilja och hörande av barnet. Eftersom begreppen ofta blandas ihop har utskottet gjort följande sammanfattning: Lagen angående vårdnad om barn och umgängesrätt utgår från att umgängesrätten framför allt avgörs av barnets bästa. Barnets bästa är också den springande punkten i verkställigheten av vårdnaden om barn och umgängesrätt. Verkställigheten utgår från att barnets intresse vägts in i ett beslut om vårdnaden och umgängesrätten. situationen har emellertid kunnat förändras när det blir aktuellt med verkställigheten eller nya synpunkter kan komma fram vid medlingen. Därför kan barnets bästa i verkställighetsfasen vara något helt annat än i det ursprungliga beslutet. Det är omöjligt att i lag slå fast vad som är barns bästa, utan detta bör avgöras från fall till fall. A v lagarnas ordalydelse har följt att umgängesrätten betraktas som en rätt för barnet. Uttrycket är emellertid i viss mån vilseledande. Artikel 8 i Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna ålägger staten en aktiv förpliktelse att trygga existerande umgängesrelationer och därmed får en förälders normala och godtagbara önskan att hålla kontakt med sitt barn rättsligt skydd. Enligt 2 i det första lagförslaget får verkställighet inte ske mot barnets vilja om barnet fyllt 12 år. Om ett barn är yngre än 12 år får verkställighet inte heller ske mot dess vilja om barnet är så utvecklat att avseende kan fåstas vid dess vilja. Bestämmelsen är förenlig med den nuvarande lagen. Barnet har alltså rätt att en gång eller för gott vägra gå med på ett sammanträffande eller motsätta sig att vårdnaden överförs på den andra parten. Denna rätt har barn som fyllt 12 år men också yngre barn, om de är tillräckligt utvecklade. Regeringen framhåller i motiveringen till sin proposition att också utmätningsmannen bör ta hänsyn till barnets självbestämmanderätt i en hämtningssituation. Det bör dock observeras att mycket unga barn inte kan och inte får ställas inför ett valtvång och att det kan vara svårt att få reda på vad barnet vill. Det finns ingen åldersgräns för hörande av barn, utan barnet bör höras i mån av möjlighet. Bestämmelser om detta ingår i 7 och 11 i det första lagförslaget. Barn bör i regel höras vid medling men i domstol endast i ytterst exceptionella fall. Medling Enligt propositionen är medling det primära sättet att lösa en konflikt när det inte gått att verkställa beslutet på frivillig väg. Medlingsförfarandet föreslås bli effektiviserat. De sakkunniga som utskottet har hört har enhälligt ställt sig bakom denna utgångspunkt men har samtidigt kommit med flera beaktansvärda förslag om hur medlingsbestämmelsen ytterligare kunde förbättras. Social- och hälsovårdsutskottet föreslår också flera ändringar i medlings bestämmelserna. Lagutskottet håller med social- och hälsovårdsutskottet om att bestämmelserna om medlarnas behörighetskrav, medlingens syfte och längd samt rätten att få sekretessbelagda uppgifter bör tydliggöras. A v lagen bör klart framgå att en eller flera personer kan förordnas till medlare. Härigenom går det att bilda tvärfackliga grupper som kan ta större hänsyn till allt som har med barnets bästa att göra. En av medlarna kunde vara någon som är förtrogen med barnpsykiatri eller barnpsykologi, medan den andra kunde vara en person som specialiserat sig på vuxenpsykiatri eller vuxenpsykologi och som kan bedöma hur föräldrarna psykiskt klarar av sin föräldraroll. Meningen är att domstolarna utan lagskrivna förutsättningar i varje enskilt fall skall avgöra om det behövs en eller flera medlare. Behandlingen av ett ärende i tingsrätten På det hela taget har det upplevts som positivt att behandlingen av verkställighetsbeslut överförs från överexekutor, dvs. länsstyrelsen, till tingsrätten, eftersom rätten på så sätt har möjlighet att höra såväl parterna och medlarna som vittnen muntligt. Motsatta åsikter har också framförts: bestämmelsen har ansetts strida mot läran om maktens tredelning. Denna uppfattning grundar sig emel-

4 4 LaUB 7/1996 rd- RP 96/1995 rd lertid inte på dagens rättsordning. Med verkställande makt avses förvaltning, inte verkställighet av domar. Verkställighet av beslut är rättstilllämpning, som enligt läran om maktens tredelning faller inom samma sektor som den lagskipande makten. Detta framgår bland annat av 53 regeringsformen. I många länder tillåter rättsordningen numera att underrätterna själva sköter om verkställigheten av sina beslut. Många av de sakkunniga som utskottet hört har ställt sig tveksamma till att ett ärende får behandlas i en endomarsammansättning. Verkställighetsärendena är för det mesta stridiga och också annars besvärliga. För att de skall kunna avgöras krävs allsidig prövning och erfarenhet. Därför anser utskottet att huvudregeln bör vara normal sammansättning för tingsrätten vid ansökningsärenden, med andra ord en domare och tre nämndemän. Ofta är det just nämndemännen som har den livserfarenhet som krävs i dessa frågor. Chanserna är också större att bägge könen blir företrädda i rätten. Parterna har emellertid om de så vill rätt att med stöd av 5 l mom. lagen om behandling av ansökningsärenden vid allmän underrätt byta ut nämndemanssammansättningen. Den uppfattning som utskottet har om målens karaktär innebär också att dessa frågor inte bör ges i uppdrag åt notarier. Enligt de allmänna processprinciperna vilar bevisbördan på sökanden som skall visa att motparten har hindrat honom eller henne att träffa barnet. Sökanden skall visa att han eller hon har ett sådant behov av rättsskydd som kräver beslut i ett ansökningsärende. Redan i ansökningen skall enligt 6 lagen om ansökningsärenden sökandens yrkande och behövliga grunder för detta uppges. Fri rättegång kan beviljas i verkställighetsärenden enligt lagen om fri rättegång. I övriga fall tillämpas 21 kap. rättegångsbalken om rättegångskostnader. Social- och hälsovårdsutskottet betonar i sitt utlåtande att verkställighetslagen skall vara sådan att ingen skall kunna göra förtret i umgängesfrågor. Lagutskottet konstaterar att det finns ett flertal bestämmelser i lagen som bidrar till att syftet nås. En sådan paragraf är framför allt den som gäller åtgärder för säkrande av verkställigheten (19 i det första lagförslaget). Bland säkringsåtgärderna kan nämnas att sökanden förpliktas att vara närvarande när barnet hämtas, att sökanden får träffa barnet under övervakning och att sökanden i god tid skall meddela om han får förhinder att träffa barnet. När detta lagrum tillämpas framgår det om sökanden på allvar ansökt om verkställighet med barnets bästa för ögonen eller om ansökan gjorts för att göra förtret. Utskottet föreslår att paragrafen ytterligare kompletteras på det sätt som social- och hälsovårdsutskottet föreslagit, nämligen att förpliktelser av denna typ förordnas bli fullgjorda också vid äventyr att verkställigheten förfaller. Härvid leder sökandens försummelse till att påföljden också förfaller för den andra parten. Utskottet finner det viktigt att domstolarna aktivt begagnar sig av de möjligheter som paragrafen erbjuder och överväger vilka slags villkor och förpliktelser lämpligen kan tillgripas i de olika fallen. Utskottet vill samtidigt lyfta fram 13 i det första lagförslaget som tillåter att villkoren för umgängesrätten ändras för den tid medlingen pågår, exempelvis till dagssammanträffanden eller övervakade sammanträffanden. Det här är ett sätt att förhindra att barnet och den förälder som får träffa barnet glider ifrån varandra när vårdnadshavaren av en eller annan orsak anser at! sammanträffandena inte är trygga för barnet. Andrade villkor kan också ge avgörande information om huruvida vårdnadshavarens farhågor är motiverade eller inte. Ett verkställighetsärende är till karaktären ett indispositivt civilmål där officialprincipen tillämpas. Detta betyder att domstolen på tjänstens vägnar bland annat bör se till att barnets intressen tillvaratas. I praktiken får domstolen de uppgifter den behöver för ändamålet av företrädare för socialväsendet Utskottet framhåller att det vid det aktuella arbetet att utveckla barnpolitiken bör utredas vilket behov och vilka möjligheter det finns att komplettera rättens sammansättning med en speciell sakkunnig i barnfrågor. En sakkunnigledamot av denna typ har inte ansetts höra hemma i rätten. Det oaktat ingår sakkunniga i rätten i många svåra mål typ sjörättsmål och patentmål Likaså är det skäl att utreda vilka möjligheter det finns att förordna en god man att bevaka barnets intressen när barnets bästa hotas att överskuggas av föräldrarnas inbördes stridigheter. Utskottet hänvisar på denna punkt till social- och hälsovårdsutskottets betänkande om statsrådets redogörelse 2/1995 rd "Från barnskydd mot barnpolitik". Hämtning Regeringen föreslår att hämtning fortfarande skall vara den sista utvägen för verkställighet. Samtidigt föreslås att hämtning också skall an-

5 LaUB 7/1996 rd- RP 96/1995 rd 5 vändas för att tillgodose umgängesrätten. Hämtningsbestämmelserna har väckt häftig debatt inte bara i utskottet utan också i massmedierna. Utskottet menar att hämtningsbestämmelserna är nödvändiga men framhåller samtidigt att hämtning är den sista utvägen för verkställighet. Utskottet anser också att frågan om hämtning alltid skall avgöras för ett fall i sänder och att det inte finns skäl att i lagen medge upprepade hämtningar. Utskottet håller med social- och hälsovårdsutskottet om att det är skäl att öka antalet personer som är närvarande då barnet hämtas och som vid behov kan inkallas eller ombes att närvara. Utmätningsmannen bör i första hand be den person som medlat i saken komma med, eller om denna inte står till förfogande, någon annan representant för socialvården. Därtill bör en person som står barnet nära ombes att närvara, om en sådan är tillgänglig. Vid behov kan medlaren eller socialvårdsmyndigheten enligt prövning också kalla en läkare eller annan liknande sakkunnig till platsen. Med tanke på reella situationer krävs det att inte bara rätten utan också utmätningsmannen har rätt att be medlaren fortsätta medlingen och förplikta sökanden att infinna sig. Utskottet har alldeles speciellt försökt klarlägga när utmätningsmannen kan avstå från verkställighet. Omständigheterna växlar från fall till fall och därför kan saken inte regleras genom lag. Avgörandet grundar sig antingen på 2 verkställighetslagen, med andra ord barnets vilja, eller, genom hänvisningarna i verkställighetslagen, på de allmänna förfarandereglerna i utsökningslagen. De sistnämnda utgår från att utmätningsmannen inte kan avstå från verkställighet utom vid förhinder. För att åskådliggöra saken lyfter utskottet fram vissa typen av situationer som kan förekomma i praktiken: - Om ett barn som är tillräckligt utvecklat motsätter sig hämtning skall utmätningsmannen också vid hämtningen ta hänsyn till barnets önskemål. Om utmätningsmannen anser att barnets motstånd inte kommer sig av själva situationen utan att barnet faktiskt menar vad det säger skall utmätningsmannen avstå från verkställighet. -Om ett litet barn är upprört och inte lugnar ner sig skall hämtningen framskjutas till en senare tidpunkt. Att situationen är dramatisk är i och för sig ingen orsak att avstå från verkställigheten. Hämtningen bör följande gång ske på ett annat sätt. I princip bör försök göras tills hämtningen lyckas och på ett sätt som inte upprör barnet alltför mycket. I rättspraxis är det emellertid ofta läkarens eller någon liknande sakkunnigs uppfattning som blir avgörande. Utskottet finner denna modell lämplig. - Det faktum att den förälder hos vilken barnet är motsätter sig hämtningen är ingen orsak att avstå från verkställigheten, utan då förfogar utmätningsmannen över maktmedel enligt utsökningslagen, exempelvis handräckning från polisen. - Om barnet inte står att finna och utmätningsmannen anser det utrett att barnet har förts utomlands förfaller verkställigheten och utmätningsmannen sänder handlingarna tillbaka till sökanden och meddelar om det hinder som kommit i vägen för verkställigheten. - Om barnet inte står att finna och säkra uppgifter föreligger att barnet göms i Finland skall utmätningsmannen be handräckning av polisen, eller vid behov av en annan utmätningsman, för att få reda på var barnet befinner sig eller flytta över verkställighetsärendet på en annan utmätningsman. Verkställighetsförfarandets olika moment Redan med utgångspunkt i regeringens proposition skiljer sig bestämmelserna om verkställighet av ett vårdnadsbeslut och verkställigheten av beslut som gäller umgängesrätt från varandra. Utskottet föreslår att de skall skilja sig än mer från varandra. För att ge en helhetsbild presenterar utskottet en sammanfattning av de olika moment som kan höra a) till ett vårdnadsbeslut, b) till ett verkställighetsbeslut. A. VERKST ÄLLIGHET A V ETT V ÅRDNADSBESLUT I verkställigheten av ett vårdnadsbeslut kan följande moment ingå: l. Direkt verkställighet Om beslutet är nytt (under 3 månader) kan verkställighet sökas direkt hos utmätningsmannen. Utmätningsmannen hämtar barnet eller, om saken inte är klar, anvisar sökanden till tingsrätten för verkställighetsbeslut 2. Domstolsförordnande om verkställighet 2.1 Verkställighet söks hos tingsrätten.

6 6 LaUB 7/1996 rd- RP 96/1995 rd 2.2 Tingsrätten förordnar om medling utom när - barnets bästa kräver att beslutet av vägande skäl genast verkställs - det är uppenbart att medlingen inte leder till resultat eller - mindre än tre månader har förflutit från det beslutet meddelades, om det inte finns särskild anledning att ordna medling. 2.3 Ärendet behandlas vid rättens sammanträde. - Rätten sammanträder i normal sammansättning. - Vid behandlingen iakttas officialprincipen. -Tingsrätten kan av grundad anledning förlänga medlingen. - Tingsrätten hör sökanden, sökandes motpart, medlaren och eventuella andra personer. - Tingsrätten kan förordna att en läkare eller annan sakkunnig skall undersöka barnet. 2.4 När behandlingen är slut fattar tingsrätten beslut. - Tingsrätten kan avslå ansökan ell~r - den kan godkänna ansökan, varvid sökandens motpart åläggs att överlåta barnet vid vite eller hot om hämtning. Beslutet kan förenas med villkor och förpliktelser för den ena eller bägge föräldrarna och vite föreläggas. Förpliktelserna kan också förordnas bli fullgjorda vid äventyr att verkställigheten förfaller. 3. Utdömande av vite och bestämmande av förvandlingsstraff Söks hos tingsrätten, ärendet behandlas av rätten i normal sammansättning och tingsrätten fattar beslut i ärendet. 4. Hämtning - Hämtningen initieras när domstolen på sökandens begäran sänder beslutet till utmätningsmannen eller sokanden själv lämnar beslutet till utmätningsmannen. Utmätningsmannen hämtar barnet men kan också be medlaren fortsätta medlingen innan han hämtar barnet. Utmätningsmannen åtföljs av minst en annan person när han hämtar barnet. 5. Interimistiska säkringsåtgärder 5.1 Om det föreligger fara för att barnet förs ur landet kan den domstol där verkställighetsärendet är anhängigt i brådskande fall utan att höra motparten förordna att barnet skall placeras i en institution eller ställa andra villkor. Utmätningsmannen eller polismyndigheten skall ta hand om barnet. 5.2 Om det föreligger fara för att barnet förs ur landet kan polismyndigheten eller utmätningsmannen i synnerligen brådskande fall ta hand om barnet också om ett verkställighetsärende inte är anhängigt. Socialmyndigheterna skall placera barnet i en institution och domstolen omedelbart underrättas om saken. B. VERKST ÄLLIGHET A V BESLUT OM UMGÄNGESRÄ TT Vid verkställigheten av ett beslut om umgängesrätt kan direkt verkställighet inte tillämpas och interimistiska säkringsåtgärder inte tillgripas. Verkställigheten kan bestå av följande moment: l. Domstolsförordnande om verkställighet 1.1 Verkställighet söks hos tingsrätten. l. 2 Tingsrätten förordnar att medling skall ske utom när - barnets bästa kräver att beslutet av vägande skäl genast verkställs eller - det är uppenbart att medlingen inte leder till resultat. 1.3 Ärendet behandlas vid rättens sammanträde. - Rätten sammanträder i normal sammansättning. - Vid behandlingen iakttas officialprincipen. - Tingsrätten kan av grundad anledning eller egen prövning förlänga medlingen. - Tingsrätten hör sökanden, sökandens motpart, medlaren och eventuella andra personer. - Tingsrätten kan förordna att en lä-

7 LaUB 7/1996 rd- RP 96/1995 rd 7 kare eller annan sakkunnig skall undersöka barnet. - Tingsrätten kan temporärt ändra villkoren för umgängesrätten. 1.4 När behandlingen är slut fattar tingsrätten beslut. - Tingsrätten kan avslå ansökan eller - den kan godkänna ansökan, varvid sökandens motpart åläggs att överlämna barnet vid vite eller hot om hämtning. Mindre ändringar kan göras i villkoren för umgängesrätten. Till beslutet kan fogas villkor och skyldigheter för den ena eller bägge föräldrarna samt vite föreläggas att de iakttas. Sökanden kan förpliktas att deponera sitt eget eller barnets pass. Förpliktelserna kan också förordnas bli fullgjorda vid äventyr att verkställigheten förfaller. 2. Utdömande av vite och bestämmande av förvandlingsstraff Söks hos tingsrätten, ärendet behandlas av rätten i normal sammansättning och tingsrätten fattar beslut i ärendet. 3. Hämtning -Hämtningen mitleras när domstolen på sökandens begäran sänder beslutet till utmätningsmannen eller sökanden själv lämnar beslutet till utmätningsmannen. Utmätningsmannen hämtar barnet men kan också be medlaren fortsätta medlingen innan han hämtar barnet. Utmätningsmannen åtföljs av minst en annan person när han hämtar barnet. Genomförandet av reformen Lagstiftning är inte nog för att lagens ambitioner att förbättra verkställighetsförfarandet skall gå i uppfyllelse, utan det krävs också praktiskt kunnande. Detta går inte att uppnå utan gott samarbete myndigheter emellan, utbildning och anslag. För att de nuvarande missförhållandena skall avhjälpas och det nya systemet få en god start förutsätter utskottet att justitieministeriet och social- och hälsovårdsministeriet i samråd utarbetar de anvisningar och blanketter som behövs, -för medlarna arrangeras introduktionsutbildning på riksnivå, - för domarna likaså arrangeras adekvat utbildning och -tillräckliga anslag finns att tillgå när lagen skall börja tillämpas. Social- och hälsovårdsutskottet föreslår i sitt utlåtande att kommunerna för att klara av de svåraste situationerna samverkar och koncentrerar medlingen till några rikstäckande enheter som har tillgång till en stark styrgrupp med expertis från olika områden och över ett brett spektrum. Ett annat alternativ är att tillsätta en expertgrupp som de kommunala myndigheterna kunde tillkalla för att ge handräckning i utredningen av de mest komplicerade fallen. F ör att ett sådant samarbete skall komma i gång förutsätter utskottet att social- och hälsovårdsministeriet initierar en utredning som klargör vilka möjligheter det finns för ett sådant styrsystem för medling och vid behov hjälper till med att sätta upp systemet. I samband med behandlingen av lagförslaget har vissa skeptiska åsikter uttalats om att det nya systemet kanske inte fungerar och lagens syftemål inte uppnås. Utskottet finner det absolut nödvändigt att en effektiv uppföljning inleds så snart lagen trätt i kraft för att se om regelsystemet fungerar. Så snart missförhållanden yppar sig skall förslag om avhjälpande genast läggas fram. Samtidigt bör det utredas om det finns missförhållanden i lagen angående vårdnad om barn och umgängesrätt eller i tillämpningen av den som bör rättas till. Detaljanmärkningar l. Lagen om verkställighet av beslut beträffande vårdnad om barn och umgängesrätt Allmänt. Utskottsbehandlingen har visat att lagförslaget är svåröverskådligt. Efter de otaliga ändringar som utskottet föreslår ser lagförslaget ut att bli än mer svårtolkat. För att hjälpa upp situationen föreslår utskottet att lagförslaget omstruktureras. Bestämmelserna om domstol delas upp i två kapitel, det ena om behandlingen i domstol och det andra om resultatet av behandlingen, dvs. beslutet. Be-

8 8 LaUB 7/1996 rd- RP 96/1995 rd stämmelserna om utmätningsmannen och hämtning placeras in under ett eget kapitel På detta sätt följer kapitlen händelseförloppet. Med avvikelse från gängse praxis har utskottet i syfte att åskådliggöra den nya lagstrukturen i sitt förslag till beslut också tagit med de lagrum i propositionen som inte föreslås ändrade. Ändringarna har märkts ut på vedertaget sätt. Till följd av omstruktureringen ändras paragrafnumreringen på vissa punkter. Detta har i allmänhet inte motiverats särskilt. Likaså ändras hänvisningarna inne i lagförslaget men inte heller de får någon egen motivering. l kap. Allmänna stadganden 3. Skyddande av barnet i samband med verkställighet. Paragrafen ger uttryck för den princip som de som tillämpar lagen absolut inte får göra avsteg från: åtgärder som riktar sig mot barn skall utföras så hänsynsfullt som möjligt och på ett sätt som inte upprör barnet. Föreslagna 2 mom. stadgar alldeles särskilt om hämtning av barn. Social- och hälsovårdsutskottet föreslår i sitt utlåtande att bestämmelserna preciseras. Om preciseringen görs ändrar 2 mo m. karaktär. Då är det inte längre fråga om en principiell allmän bestämmelse som hör under l kap., utan en bestämmelse som i detalj reglerar verkställigheten och därmed hör hemma bland bestämmelserna om utmätningsmannens åtgärder. Utskottet föreslår att 2 mom. stryks och att l mom. ges en allmännare lydelse. 4. Ansökan om verkställighet. Föreslagna 2 mom. stadgar om s.k. direkt verkställighet. Enligt momentet kan verkställighet av ett beslut som gäller vårdnaden om ett barn sökas direkt hos utmätningsmannen om det har förflutit mindre än tre månader från det beslutet meddelades. Direkt verkställighet kan tillämpas bara då det är ett beslut angående vårdnaden om ett barn som skall verkställas. Lagrummet har vanligen lästs fel. Därför föreslår utskottet att 2 mom. tydliggörs och den senare satsen klart anger att lagrummet endast är tillämpligt på beslut som gäller vårdnad. 2 kap. Medling Med hänvisning till social- och hälsovårdsutskottets utlåtande föreslår lagutskottet att denna medling benämns verkställighetsmedling. Härvid skiljer den sig från frivillig medling enligt äktenskapslagen. 6. Förordnande av medlare. I J mom. ingår bestämmelser om vem tingsrätten utser till medlare. Lagutskottet föreslår med hänvisning till social- och hälsovårdsutskottets utlåtande att momentet kompletteras med en bestämmelse om att medlingsuppdraget vid behov kan ges till två eller flera medlare. 2 mom. stadgar om när förordnande om medling inte ges. Medling ordnas inte om mindre än tre månader har förflutit från det beslutet meddelades, såvida det inte finns särskild anledning att göra det. Utskottet ser ingen anledning till att ett nytt umgängesbeslut inte skulle beröras av medlingen. Utskottet föreslår därför att 2 mom. l punkten ändras så att det enda fallet då medling inte ordnas är om mindre än tre månader har förflutit från det ett beslut om vårdnad meddelades, om det inte finns särskild anledning att ordna medling. Samtidigt föreslår utskottet att momentet skrivs på ett annat sätt och att punkterna byter ordning. 7. Medlingens syfte och anordnande av medling. Syftet med medlingen är enligt l mom. att förmå parterna att iaktta beslutet. Social- och hälsovårdsutskottet föreslår att momentet skrivs om för att medlingen inte i första hand utgår från att beslutet tolkas bokstavligen utan enligt sin andemening. Utskottet instämmer i detta och föreslär att momentet ges en friare formulering. 8. Medlarens rapport och tystnadsplikt. Paragrafen stadgar om medlingstiden, om medlarens rapport, om komplettering av rapporten och om medlarens möjlighet att få sekretessbelagd information. Social- och hälsovårdsutskottet föreslår i sitt utlåtande ett flertal ändringar i paragrafen. Såsom det framgår av den allmänna motiveringen understöder lagutskottet förslaget, men föreslår att stadgandena byter plats. Lagutskottet föreslår att J mom. kompletteras med en bestämmelse om att tingsrätten på grundad begäran av medlaren kan förlänga medlingstiden. Till 2 mom. fogas ett stadgande om att tingsrätten, om den anser att fortsatt medling främjar samverkan mellan parterna, i ett ärende

9 LaUB 7/1996 rd- RP 96/1995 rd 9 gällande umgängesrätt utan förordnande om verkställighet kan förordna att medlaren skall fortsätta medlingen. Medlaren skall härvid tillställa tingsrätten en ny rapport inom den tid som föreskrivs. I fråga om 4 mo m. föreslår utskottet en exaktare bestämmelse om rätt att få uppgifter och handräckning av myndigheterna enligt 56 socialvårdslagen. Orsaken är att medling inte kanjämställas med de kommunala socialvårdsmyndigheternas uppdrag och ger därmed inte medlaren rätt att få nödvändiga uppgifter av andra myndigheter. Enligt lagrummet gäller den utvidgade rätten att få uppgifter respektive tystnadsplikten alla personer som förordnas till medlare, alltså också dem som tingsrätten med stöd av 6 av grundad anledning förordnar till medlare utan att de har varit tillsatta som medlare enligt 9. Utskottet föreslår också att paragrafrubriken preciseras så att den motsvarar innehållet i paragrafen. 9. Tillsättande av medlare. Enligt paragrafen kan endast personer som är inkomna i uppfostrings- och familjerådgivningsarbete eller i barnskyddsarbete utses till medlare. Social- och hälsovårdsutskottet föreslår att behörighetskravet för medlare vidgas från erfarenhet av uppfostrings- och familjerådgivningsarbete till att också omfatta förtrogenhet med psykologi, psykiatri eller socialarbete. Lagutskottet föreslår att paragrafen ändras i enlighet med detta. 3 kap. Behandlingen av ärenden Utskottet föreslår att paragraferna omgrupperas så att 3 kap. innehåller bestämmelser om behandlingen av ärenden i domstol. Följaktligen ändras rubriken till "Behandlingen av ärenden i domstol". l O. Tillämpliga stadganden. Enligt l och 2 mom. tillämpas på behandlingen av ärenden i domstol vad som stadgas om ansökningsärenden, dock så att tingsrätten är domför med ordföranden ensam. Utskottet anser, såsom framgår av den allmänna motiveringen, att normal sammansättning för tingsrätten i ansökningsärenden skall gälla som huvudregel, vilket innebär att domaren och tre nämndemän är närvarande i rätten. Följaktligen föreslår utskottet att bestämmelsen om att tingsrätten är domför med ordföranden ensam stryks i 2 mom. Till följd av strykningen krävs en ordföljdsändring i den återstående texten. I 3 mom. hänvisas till utsökningslagen. Eftersom kapitlet endast innehåller bestämmelser om domstol blir momentet obehövligt och utskottet föreslår att det stryks. 12. Annan utredning. Domstolen skall enligt 2 mom. inte bara inhämta ett utlåtande av en statlig eller kommunal myndighet utan också höra personer som kan lämna uppgifter om saken när den skaffar annan utredning. En person som hörs i domstolen kan enligt momentet yppa en uppgift som skall hållas hemlig, om uppgiften tagits in i medlarens rapport. Det kan vara besvärligt att genom komplettering av medlarens rapport skaffa en sekretessbelagd uppgift som är absolut nödvändig för barnets skull till underlag för ärendets behandling. Därför föreslår lagutskottet med hänvisning till social- och hälsovårdsutskottets utlåtande att till 2 mom. fogas en bestämmelse om att en person som hörs i domstolen kan yppa en uppgift som skall hållas hemlig, om uppgiften kunde ha intagits i medlarens rapport. Utskottet vill göra domstolarna uppmärksamma på att sekretessbelagda uppgifter bara får yppas vid behandlingar inom lyckta dörrar. I 3 mom. sägs att domstolen kan bestämma att barnet skall undersökas av en läkare. Flera sakkunniga som utskottet hört menar att undersökning av barn är ett viktigt utredningsinstrument och anser att domstolen bör kunna bestämma om psykologiska eller sociala undersökningar för barnet. Utskottet föreslår att 3 mom. vidgas så att domstolen kan bestämma att barnet skall undersökas av en läkare eller en annan sakkunnig. Med sakkunnig avses barnpsykiater, annan specialistläkare, barnpsykolog eller person som är förtrogen med sociala undersökningar av barn. Tingsrätten kan bestämma om undersökning på eget initiativ, på begäran av medlaren eller på grundad begäran av parterna. Begäran bör vara grundad eftersom onödiga undersökningar inte är till barnets bästa. De närmare arrangemangen kring undersökningen sköts av socialvårdsmyndigheten och kostnaderna betalas av statsmedel för att en så objektiv undersökning som möjligt skall garanteras. Närmare bestämmelser om undersökning av barnet utfårdas genom förordning

10 lo LaUB 7/1996 rd- RP 96/1995 rd 4 kap. Domstolens heslut i verkställighetsärenden (Nytt kapitel och ny rubrik) Utskottet föreslår att bestämmelserna om domstolsbeslut sammanförs under ett nytt 4 kap. 13. Precisering av villkoren för umgängesrätten. Enligt paragrafen kan domstolen, när den beslutar om verkställigheten av ett beslut, göra mindre ändringar i villkoren för umgängesrätten. sakkunniga har framhållit att paragrafen är viktig i praktiken eftersom små temporära ändringar ofta kan resultera i att träffar kan ordnas. I sakkunnigutlåtandena har också önskemål om större ändringar framlagts. Bestämmelsen är till sin juridiska karaktär ett undantagsstadgande i verkställighetsrätten. Utskottet menar att bestämmelsen kunde göras litet flexiblare så att något större ändringar temporärt kan göras i villkoren för umgängesrätten. Utskottet föreslår att paragrafen ändras så att den särskilt tar upp möjligheten att göra temporära ändringar och framför allt möjligheten att göra permanenta mindre ändringar. Kravet är att ändringen leder till att umgängesrätten begagnas och att den är förenlig med barnets bästa. Villkoren bör inte ändras, inte ens temporärt, om det ger upphov till nya konflikter mellan föräldrarna. Vad paragrafens tillämpningsområde och syfte beträffar hänvisar utskottet till den allmänna motiveringen ovan. Utskottet föreslår att paragrafen kompletteras med att villkoren för umgängesrätten kan ändras temporärt också om beslutet inte har vunnit laga kraft. Dessutom föreslår utskottet att paragrafrubriken preciseras. 14. A v slag på ansökan med beaktande av barnets bästa. I 2 mom. ingår en uttömmande förteckning över de fall då tingsrätten kan avslå en ansökan om överlämnande av barnet till dess lagliga vårdnadshavare. Med hänvisning till social- och hälsovårdsutskottets utlåtande föreslår lagutskottet att det i 2 punkten inte skall krävas synnerligen vägande skäl. Det räcker med vägande skäl för att ett vårdnadsärende skall prövas av domstol. Utskottet påpekar att det i motiveringen sägs att paragrafen gäller avslag på ansökan om verkställighet med beaktande av barnets bästa. Ansökan kan givetvis avslås också av någon annan orsak. Om till exempel sökandens motpart har fullgjort sina skyldigheter genom att tillåta umgänge eller lagt fram ett godtagbart skäl till varför umgänge inte har förekommit, skall ansökan om föreläggande eller utdömande av vite avslås. [ 15. Verkställighet utanförordnande av domstol] och [ 16. Hur ett ärende som gäller vårdnaden om barnet och umgängesrätten påverkar behandlingen av verkställighetsärendet j Utskottet föreslår att 15 och 16 stryks eftersom de gäller utmätningsmannens befogenheter. l 4 kap. Verkställighetsförordnande och tvångsmedel) Utskottet föreslår att kapitelrubriken stryks som obehövlig. 15 ( 17). Verkställighet av vårdnadsbeslut. Verkställigheten kan enligt 2 mom. förordnas ske vid hot om antingen hämtning eller vite. I momentet nämns hämtning först och därefter vite. I följande paragraf, 16 (18), är ordningen den omvända. Meningen är att det först skall övervägas om resultat kan nås med ett lindrigare hot. Om detta inte anses möjligt tillgrips ett grövre medel, dvs. hämtning. Utskottet föreslår att ordföljden ändras så att vite nämns först och därefter hämtning. I 3 mom. ingår en hänvisning till utmätningsmannens rätt att utan tingsrättens förordnande hämta barnet. Enligt den nya systematiken ingår i 4 kap. bara bestämmelser om domstolsbeslut. Utskottet föreslår därför att 3 mom. stryks som obehövligt. Lagen anger inte klart om domstolens beslut "att verkställa" kallas beslut, förordnande eller dom. För att tydliggöra detta föreslår utskottet att paragrafrubriken ändras och får lydelsen "Förordnande om verkställighet av vårdnadsbeslut". 16 (18). Verkställighet av beslut som gäller umgängesrätt. I 3 mom. ingår bestämmelser om förordnande om hämtning av barn. Enligt momentet kan det bestämmas att hämtningen skall gälla flera för barnet särskilt viktiga sammanträffanden under en sexmånadersperiod, räknat från den dag då beslutet meddelades. Utskottet anser att det inte är på sin plats med en bestämmelse om upprepade hämtningar under en sexmånadersperiod. Hämtning är en så

11 LaUB 7/1996 rd - RP 96/1995 rd Il uppskakande upplevelse för ett barn att det för varje enskilt sammanträffande bör övervägas om hämtning skall tillgripas. Utskottet föreslår att sista meningen i 3 mom. stryks. Utskottet föreslår också att paragrafrubriken ändras och får lydelsen "Förordnande om verkställighet av beslut som gäller umgängesrätt". 17 ( 19). Åtgärder för säkrande av verkställigheten. Paragrafen stadgar om villkor och förpliktelser som domstolen kan ålägga vid vite eller hot om hämtning på det sätt som krävs i varje enskilt fall. När utskottet hört sakkunniga har det visat sig att den finska termen "turvaamistoimet" i paragrafrubriken är svår att förstå. Utskottet har därför försökt ta reda på om ordet kunde ersättas med ett allmänspråkligt ord. Det har visat sig att ordet behövs för lagsystematiken eftersom det anger att paragrafen är en specialbestämmelse i förhållande till paragraferna om "turvaamistoimet" i rättegångsbalken. Enligt l mom. l punkten kan domstolen förordna att sökandens motpart inte får byta vistelseort för barnet eller placera barnet i vård utanför hemmet. Innebörden är att domstolen vid behov kan förbjuda att barnet göms undan för den andra föräldern. Utskottet föreslår att l punkten ändras så att förbudet kan gälla bägge föräldrarna. Samtidigt föreslås verbet "siirtää" i den finska versionen bli utbytt mot "muuttaa". Enligt 2 punkten kan domstolen förplikta sökandens motpart att meddela barnets vistelseort. Utskottet föreslår att denna punkt med villkor endast för sökandens motpart (vårdnadshavarföräldern) flyttas lägre ner i förteckningen. Domstolen kan enligt 5 punkten förplikta sökanden eller sökandens motpart att deponera sitt giltiga pass eller barnets pass hos utmätningsmannen. Lagrummet strider mot de nya bestämmelserna om de grundläggande fri- och rättigheterna som säger att var och en har rätt att lämna landet. I denna rättighet kan nödvändiga begränsningar stadgas genom lag för att säkerställa rättegång eller verkställighet av straff (RF 7 2m om.). Av stadgandet följer att lagrummet vid vanlig lagstiftningsordning endast kan gälla verkställighet av umgängesrätt och skyldighet att deponera sökandens eget och barnets giltiga pass. Utskottet föreslår att 5 punkten ändras i enlighet med detta. Social- och hälsovårdsutskottet har föreslagit att det skall bestämmas att sökanden skall uppfylla förpliktelsen vid äventyr att verkställigheten av verkställighetsförordnandet förfaller, varvid sökandens försummelse leder till att påföljden också för den andra parten förfaller. Utskottet föreslår att denna av social- och hälsovårdsutskottet föreslagna bestämmelse tas in i 2 mom. 5 kap. Verkställighet som hör till utmätningsmannen (Nytt kapitel och ny kapitelrubrik) Med hänvisning till det som sagts i den allmänna motiveringen föreslår utskottet att bestämmelserna om verkställighet som hör till utmätningsmannen samlas i ett eget 5 kap. 21. Utmätningsmannens befogenheter och stadganden som skall iakttas (ny). Utskottet föreslår att de grundläggande bestämmelserna om utmätningsmannens befogenheter och de stadganden som skall iakttas vid verkställigheten enligt denna lag tas in i paragrafen. Enligt l mom. hör verkställigheten enligt lagförslaget till utmätningsmannen. Angående utmätningsmannens verkställighetsåtgärder gäller det som stadgas i utsökningslagen. Bestämmelsen motsvarar vedertagen praxis även om den gällande lagen saknar en uttrycklig bestämmelse om detta. Den bestämmelse som ströks i l O 3 mo m. blir 2 mom. i denna paragraf. 22 ( 15). Verkställighet utan förordnande av domstol. Utskottet föreslår att detta lagrum gällande s.k. direkt verkställighet som slopades under 15 tas in i det nya 5 kap. Det är skäl att i paragrafen uttryckligen nämna att direkt verkställighet kan komma i fråga bara i vårdnadsärenden. Utskottet föreslår att paragrafrubriken ändras så att "förordnande" ersätts med "verkställighetsförordnande". 23. Fortsatt medlaruppdrag (ny). Social- och hälsovårdsutskottet har föreslagit att bestämmelserna om handräckning kompletteras med skyldighet för den som anordnat medling att fortsätta att främja samverkan mellan parterna och att vara på plats när barnet hämtas. Utskottet föreslår en ny paragrafutifrån social- och hälsovårdsutskottets förslag. Enligt paragrafen skall medlaren bistå utmätningsmannen

12 12 LaUB 7/1996rd- RP 96/1995 rd så att hämtning kan undvikas och ärendet lösas på annat sätt. 24. Hämtning (ny). Utskottet föreslår att detaljbestämmelserna om hämtning skrivs in i en egen paragraf. I l mom. stadgas att i första hand den person som varit medlare eller, om han är förhindrad, någon annan företrädare för socialvårdsmyndigheten skall vara närvarande vid hämtning. Dessutom skall medlaren eller företrädaren för socialvården be en person som står barnet nära, om en sådan står att få, vara närvarande samt vid behov också kalla in en läkare eller annan sakkunnig. Föreslagna 2 mom. stadgar att utmätningsmannen kan förplikta sökanden att vara närvarande då barnet hämtas vid äventyr att ett verkställighetsförordnande av domstolen eller en s.k. direkt verkställighet annars förfaller. Om verkställigheten förfaller innebär det att sökanden blir tvungen att på nytt söka verkställighet av beslutet eller avtalet. Detta leder inte till att det domstolsbeslut eller fastställda avtal gällande vårdnad och umgängesrätt som ligger till grund för verkställigheten inte skulle vara verkställbart. 6 kap. Särskilda stadganden 25 (24). Interimistiska säkringsåtgärder. Den domstol som behandlar verkställighetsärendet kan enligt l mo m. utfårda ett förordnande om interimistiska säkringsåtgärder. Placering av barnet på anstalt för att tillgodose umgängesrätten kan förordnas endast av synnerligen vägande skäl. Utskottet menar att placeringen av ett barn på institution för att tillgodose umgängesrätten är en alltför drastisk åtgärd. Därför föreslår utskottet att bestämmelsen om detta i l mom stryks. A v strykningen följer att paragrafen endast gäller verkställighet av vårdnadsbeslut För att detta skall framgå av paragrafen föreslår utskottet att l mom. och paragrafrubriken kompletteras. Dessutom är det skäl att byta ut verbet "siirtää" i den finska lagtexten mot "muuttaa" som i 17(19). 26 ( 23). Indrivning av vite och bestämmande av förvandlingsstraff. Enligt paragrafen får förvandlingsstraff inte dömas ut för vite som inte betalts, om inte vägande skäl kräver det. Social- och hälsovårdsutskottet föreslår att tröskeln för förvandlingsstraff ytterligare höjs genom att vägande skäl byts ut mot synnerligen vägande skäl. Lagutskottet föreslår att paragrafen ändras i enlighet med detta. 27 ( 16). Hur ett ärende som gäller vårdnaden om barnet och umgängesrätten påverkar behandlingen av verkställighetsärendet. Den naturliga platsen för bestämmelsen som ströks i 16 är (27). Förbud mot sökande av ändring. Paragrafen stadgar om när ändring genom besvär inte får sökas i ett ärende. En temporär ändring av villkoren för umgängesrätt enligt 13 är ett sådant interimistiskt beslut som vanligen inte får överklagas. Klagan kan dock anföras. Utskottet föreslår att paragrafen kompletteras så att den motsvarar allmän praxis. 31 (28).Ersättningar och kostnader som betalas av statens medel. Utskottet har gjort de lagtekniska ändringar som följer av ändringarna i (29). Handräckning. Paragrafen stadgar att socialvårdsmyndigheten på utmätningsmannens begäran skalllämna handräckning. I 23 och 24 föreslås detaljbestämmelser om socialvårdsmyndigheternas skyldighet att fortsätta medlingen och vara närvarande vid hämtning. Utskottet föreslår därför att l mo m. omformuleras till en generell bestämmelse. 2. Lagen om ändring av lagen angående vårdnad om barn och umgängesrätt Lagförslagets 48 a hänvisar till 24 i lagförslag l. I och med att utskottet ändrat paragrafnumreringen i lagförslaget har hänvisningarna setts över. 3. Lagen om ändring av l kap. 4 utsökningslagen Lagförslaget är inte längre nödvändigt eftersom riksdagen med anledning av regeringens proposition l rd antagit en lag där l kap. utsökningslagen totalreviderats. Därför föreslår utskottet att lagförslag 3 förkastas.

13 LaUB 7/1996 rd- RP 96/1995 rd Lagen om ändring av 6 kap. 12 lagen om verkställighet av straff Lagförslagets 6 kap. 12 hänvisar till 23 i lagförslag l. Eftersom utskottet har föreslagit en omnumrering av paragraferna i lagförslag l har utskottet ändrat hänvisningen i paragrafen. Med stöd av det ovan sagda föreslår lagutskottet vördsamt att lagförslag 3 förkastas, att lagförslag 4, 5 och 7 godkänns utan ändringar och att lagförslag l, 2 och 6 godkänns sålydande: l. Lag om verkställighet av beslut beträffande vårdnad om barn och umgängesrätt I enlighet med riksdagens beslut stadgas: l kap. Allmänna stadganden l Tillämpningsområde Domstolens beslut och interimistiska förordnanden (beslut) beträffande vårdnad om barn och umgängesrätt verkställs på det sätt som stadgas i denna lag. Vad som i denna lag stadgas om verkställighet av beslut beträffande vårdnad om barn skall iakttas också vid verkställighet av domstolens beslut och interimistiska förordnanden om hos vem barnet skall bo samt beslut om överlämnande av barnet till dess vårdnadshavare. Ett avtal som det i 6 socialvårdslagen nämnda kommunala organet (socialvårdsmyndigheten) har fastställt i enlighet med 8 lagen angående vårdnad om barn och umgängesrätt verkställs i den ordning som bestäms i denna lag, på samma sätt som ett domstolsbeslut som har vunnit laga kraft. Vad som i denna lag stadgas om verkställighet av beslut beträffande vårdnad om barn och umgängesrätt tillämpas också vid ansökan om att ett barn skall överlämnas till dess lagliga vårdnadshavare eller om att umgängesrätten skall verkställas, om barnet vårdas av någon annan än den som i egenskap av vårdnadshavare, med stöd av umgängesrätt eller på någon annan laglig grund har rätt att hålla barnet hos sig, även om det mot den som har barnet i sin vård inte finns något sådant beslut eller avtal som avses i l eller 2 mo m. Ansökan om överlämnande av barnet kan dock inte med stöd av 4 2 mom. göras hos utmätningsmannen. Om verkställighet av beslut som har meddelats i en främmande stat samt av förordnanden om återlämnande av barn stadgas i Beaktande av barnets vilja Har ett barn fyllt 12 år får verkställighet inte ske mot barnets vilja. Om ett barn är yngre än 12 år får verkställighet inte heller ske mot dess vilja, om barnet är så utvecklat att avseende kan fåstas vid dess vilja. 3 skyddande av barnet i samband med verkställighet Alla åtgärder som gäller barn skall utföras så hänsynsfullt som möjligt och på ett sätt som inte upprör barnet. (2 mom. utesl.) Om hämtningen inte kan ske eller en annan åtgärd inte kan vidtas på grund av att barnet är sjukt eller i upprört sinnestillstånd eller av någon annan orsak, skall den uppskjutas till en senare tidpunkt. 4 Ansökan om verkställighet Verkställighet söks hos den tingsrätt inom vars domkrets barnet eller sökandens motpart är

14 14 LaUB 7/1996 rd- RP 96/1995 rd bosatt eller där någondera av dem vistas. Om det inte har kunnat utredas på vilken ort barnet eller sökandens motpart bor eller vistas, skall verkställighet sökas hos den tingsrätt inom vars domkrets sökanden bor eller, om han inte bor i Finland, hos Helsingfors tingsrätt. Verkställighet av ett beslut som gäller vårdnaden om ett barn kan dock sökas hos utmätningsmannen på den ort där barnet bor eller vistas, om mindre än tre månader har förflutit från det vårdnadsbeslutet meddelades. Ansökan om verkställighet skall göras skriftligen. Till ansökan skall fogas beslutet i original eller kopia styrkt av den myndighet som har meddelat beslutet. 5 Överföring av ett ärende Om tingsrätten finner att den inte är behörig att behandla ansökan, skall den på sökandens begäran överföra ärendet till en behörig domstol. En behörig tingsrätt kan överföra ärendet till en annan behörig domstol, om det uppenbart är mera ändamålsenligt att ärendet behandlas där. Om verkställighet med stöd av 4 l mom. har sökts hos tingsrätten på sökandens boningsort eller hos Helsingfors tingsrätt, skall denna begära handräckning av polisen med stöd av 32 2 m om. för att få reda på var barnet och sökandens motpart vistas. Om det då konstateras att också en annan tingsrätt är behörig, kan ärendet överföras i enlighet med l mom. Till dess ärendet har överförts skall tingsrätten dock i ärendet vidta de åtgärder som enligt denna lag ankommer på den. Den överförande tingsrättens beslut och andra åtgärder i ärendet är i kraft tills den tingsrätt till vilkt;:n ärendet har överförts beslutar något annat. Arendet får inte återföras, om inte nya särskilda skäl kräver det. Om den tingsrätt till vilken ärendet har överförts från en icke behörig tingsrätt anser att den inte är behörig i ärendet skall den avvisa ärendet. 2 kap. Verkställighetsmedling 6 Förordnande av medlare När ansökan har inkommit till tingsrätten skall denna ge en person som utsetts med stöd av 9 (medlare) i uppgift att anordna medling i saken. Om det finns grundad anledning kan tingsrätten förordna också någon annan lämplig person till medlare. Vid behov kan medlingsuppdraget anförtros två eller flera medlare. Medling behöver inte ordnas om l) barnets bästa kräver att beslutet av vägande skäl genast verkställs, 2) det med beaktande av tidigare ordnad medling är uppenbart att medlingen inte leder till resultat, eller 3) mindre än tre månader har förflutit från det vårdnadsbeslutet meddelades, om det inte finns särskild anledning att ordna medling. 7 Medlingens syfte och anordnande av medling Syftet med medlingen är attfrämja samverkan mellan parterna för att tillgodose barnets välfärd i enlighet med verkställighetsbes lutet. Medlaren skall genast personligen ta kontakt med parterna. Han skall också försöka ordna en gemensam förhandling mellan parterna. Medlaren skall personligen samtala med barnet, om detta är möjligt med beaktande av barnets ålder och utvecklingsnivå. Vid samtalet skall medlaren försöka utreda barnets egna önskemål och åsikter på det sätt som stadgas i 11 lagen angående vårdnad om barn och umgängesrätt. Tingsrätten kan ge medlaren närmare anvisningar om hur uppgiften skall utföras. 8 Medlingstid, medlingsrapport och uppgifter som skall hemlighållas Medlaren skall inom en av tingsrätten bestämd tid tillställa denna en rapport över de åtgärder han har vidtagit. Denna tid får inte utan tvingande skäl bestämmas vara längre än fyra veckor. På grundad begäran av medlaren kan tingsrätten dock förlänga medlings tiden. Om medlingen inte har lett till resultat skall i rapporten opartiskt och sanningsenligt framföras de omständigheter som kan ha betydelse för avgörandet i saken. Om tingsrätten efter att ha fått medlarens rapport vid verkställigheten av umgängesrätt dock anser attfortsatt medlingfrämjar samverkan mellan parterna, kan den utan förordnande om verkställighet förordna att medlaren skall fortsätta med medlingen. M ed/aren skall härvid tillställa tingsrätten en ny rapport inom den tid som föreskrivs i l mo m.

15 LaUB 7/1996 rd- RP 96/1995 rd 15 Om tingsrätten anser att medlarens rapport är bristfållig, eller om det vid behandlingen av ärendet har framkommit nya omständigheter som påkallar en komplettering av rapporten, skall medlaren komplettera sin rapport inom en av tingsrätten bestämd tid. Medlaren har rätt att få uppgifter enligt 56 l mom. socialvårdslagen (710/82) och handräckning enligt paragrafens 3 mom. Beträffande medlarens tystnadsplikt gäller vad som stadgas i socialvårdslagen. I medlarens rapport kan dock intas också sådana uppgifter som skall hemlighållas, om detta är nödvändigt med hänsyntiii barnets bästa. En uppgift som har intagits i rapporten skall härvid hållas hemlig. Domstolen får överlämna uppgiften bara åt en part i det ärende för vars behandling uppgiften har erhållits, och åt en annan domstol eller myndighet som deltar i verkställigheten av samma beslut. 9 Tillsättande av medlare Socialvårdsmyndigheten skall tillsätta ett tiilräckligt antal personer för att i kommunen sköta de medlingsuppgifter som avses i 6-8. Tiii medlare kan utses endast personer som är inkomna i psykologiskt, psykiatriskt eller socialt arbete med barn och familjer eller i barnskyddsar bete. Tingsrätten skall utan dröjsmål underrättas om tillsättandet och återkallandet av det. 3 kap. Behandlingen av ärenden i domstol lo Tillämpliga stadganden Om inte någon annat stadgas i denna lag, skall på domstolsbehandlingen av ett verkställighetsärende tillämpas vad som stadgas om ansökningsärenden. ( Utesl.) Ansökan om ändring i ett beslut av tingsrätten skall genast sändas (utesl.) till hovrätten, och hovrätten skall genast besluta Oll); avbrytande av verkställigheten enligt 28. Arendet skall i alla rättsinstanser behandlas som brådskande. (3 mo m. utesl.) Il Hörande av barn i domstol Domstolen kan höra barnet med iakttagande i tillämpliga delar av 11 och 15 2 mom. lagen angående vårdnad om barn och umgängesrätt. 12 Annan utredning Om ärendet behandlas vid domstolens sammanträde, kan medlaren kallas till sammanträdet för att höras. Om det är nödvändigt för att saken skall bli utredd skall domstolen inhämta ett utlåtande av en statlig eller kommunal myndighet och höra personer som kan lämna uppgifter om saken. En person som hörs i domstolen kan yppa en uppgift som enligt vad som stadgas eller bestäms skall hållas hemlig, om uppgiften med stöd av 8 4 mo m. har intagits eller kunde ha intagits i medlarens rapport. När medlarens rapport innehållande uppgifter som skall hållas hemliga läggs fram i domstolen eller när en person som blir hörd yppar sådana uppgifter, skall den muntliga behandlingen till behövliga delar förrättas utan att allmänheten är närvarande, och rättegångsmaterialet skall till behövliga delar hållas hemligt med iakttagande i tillämpliga delar av lagen om offentlighet vid rättegång (945/84). Domstolen kan också bestämma att barnet skall undersökas av en läkare eller någon annan sakkunnig som har anvisats av socialvårdsmyndigheten. Beträffande den skyldighet att iaktta förordnandet som skall åläggas vårdnadshavaren gäller vad som stadgas i lagen om vissa blodundersökningar och andra undersökningar rörande ärftliga egenskaper (702/75). 4kap. Domstolens beslut i verkställighetsärenden 13 Precisering eller temporär ändring av villkoren för umgängesrätten Domstolen kan på begäran för den tid behandlingen pågår eller annars temporärt ändra villkoren för umgängesrätten eller göra permanenta mindre ändringar i dem eller precisera dem, om det främjar möjligheterna att utöva umgängesrätten

16 16 LaUB 7/1996 rd- RP 96/1995 rd och är i barnets intresse. Permanenta ändringar i villkoren får göras bara om det beslut som skall verkställas har vunnit laga kraft. 14 A v slag på ansökan med beaktande av barnets bästa Tingsrätten skall avslå ansökan, om det på grund av att förhållandena har ändrats eller av någon annan anledning uppenbart strider mot barnets intresse att beslutet verkställs. Om ansökan dock gäller överlämnande av barnet till dess lagliga vårdnadshavare med stöd av l 3 mom., kan tingsrätten avslå ansökan endast l) om barnet med vårdnadshavarens samtycke har getts i någon annans vård och det finns skäl att anta att det med beaktande av vårdförhållandets längd, kontakten mellan barnet och vårdnadshavaren samt arten av förhållandet mellan dem skulle kunna strida mot barnets bästa att barnet återlämnades till vårdnadshavaren, eller 2) om det annars av (utesl.) vägande skäl är i barnets intresse att frågan om vårdnaden prövas av domstol. Tingsrätten skall i sitt beslut nämna de omständigheter som ligger till grund för avslaget. När tingsrätten har avslagit ansökan med stöd av l eller 2 mom. kan frågan om vårdnaden om barnet eller umgängesrätten eller om överlämnande av barnet anhängiggöras vid domstol genom ansökan av sökanden eller socialnämnden i enlighet med lagen angående vårdnad om barn och umgängesrätt, om inte saken redan är anhängig vid domstol. Också sökandens motpart kan anhängiggöra saken. Tingsrätten skall underrätta parterna och socialnämnden om deras rätt att föra saken till domstol. Om saken redan är anhängig vid domstol skall tingsrätten underrätta denna domstol om sitt beslut. [ 15 och 16 ] (Utesl.) [ 4 kap.] l Verkställighetsförordnande och tvångsmedel ] (Utesl.) 15(17) Förordnande om verkställighet av vårdnadsbeslut När domstolen beslutar att ett beslut som gäller vårdnaden om ett barn skall verkställas, skall sökandens motpart förpliktas att överlämna barnet till sökanden. Verkställigheten kan förordnas ske antingen så att motparten vid vite förpliktas att överlämna barnet eller så att det bestäms att barnet skall hämtas. (3 m om. utesl.) 16 (18) Förordnande om verkställighet av beslut som gäller umgängesrätt Ett beslut som gäller umgängesrätt verkställs så att sökandens motpart förpliktas att tillåta sammanträffanden mellan barnet och sökanden samt att vidta andra åtgärder för att sammanträffandena skall komma till stånd på det sätt som bestämts i det beslut som skall verkställas. Verkställigheten kan förordnas ske så att sökandens motpart vid vite förpliktas att fullgöra vad som bestäms i beslutet. Verkställigheten av ett beslut om umgängesrätten kan dock även förordnas att ske så att det bestäms att barnet skall hämtas, om det kan anses sannolikt att sammanträffandet inte annars kommer till stånd, och om det finns synnerligen vägande skäl till detta med tanke på barnets bästa. ( Utesl.) 17 (19) Åtgärder för säkrande av verkställigheten När domstolen bestämmer att ett beslut som gäller vårdnad och umgängesrätt skall verkställas kan den utöver de förpliktelser som nämns i 15 och 16 l) förordna attsökanden eller sökandens motpart inte får byta vistelseort för barnet eller placera barnet i vård utanför hemmet, (2 punkten utesl.) 2) förplikta sökanden att vara närvarande när barnet hämtas, 3) bestämma att sökanden före tidpunkten för sammanträffandet med eller omhänderhavandet av barnet skall meddela om han är förhindrad att träffa barnet eller att hålla det hos sig, 4) förplikta sökanden (utesl. )att vid verkställigheten av umgängesrätt deponera sitt eget och barnets giltiga pass hos utmätningsmannen, 5)förplikta sökandens motpart att meddela barnets vistelseort,

17 LaUB 7/1996 rd- RP 96/1995 rd 17 6) förplikta sökanden eller sökandes motpart att på annat sätt göra någonting eller förbjuda dem att göra någonting eller 7) förordna något annat som är förpliktande för sökanden eller motparten och som behövs för att säkra verkställigheten och skydda barnets intresse. De förpliktelser som åläggs för att säkra verkställigheten skall förordnas bli fullgjorda vid vite. En förpliktelse som åläggs sökanden kan dock förordnas bli fullgjord också vid äventyr att verkställigheten av domstolens verkställighetsförordnande förfaller. Vid verkställighet enligt denna lag kan det inte beslutas om säkringsåtgärder med stöd av 7 kap. 3 rättegångsbalken. 18 (20) Föreläggande av vite Vite föreläggs till ett visst belopp. A v särskilda skäl kan vitet dock fördägga s så att dess storlek bestäms på basis av tid (löpande vite). Löpande vite föreläggs så att för vitet bestäms ett fast grundbelopp och ett tilläggsbelopp för varje i föreläggandet angiven tidsperiod (vitesperiod) inom vilken beslutet inte har iakttagits. För verkställighet av umgängesrätt kan löpande vite också föreläggas så att det fastställs ett tillläggsbelopp som skall betalas för varje gång som beslutet inte har iakttagits. Ett löpande vite kan föreläggas för en tidsperiod på högst sex månader, räknat från den dag då vitet förelades. Den domstol som har förelagt vitet skall omedelbart underrätta den som förpliktelsen gäller om förpliktelsen och vitet. Nytt vite får inte föreläggas, om inte frågan om utdömande av det tidigare vitet har behandlats och den tidsperiod för vilken löpande vite har förelagts inte har gått till ända. 19 (21) Utdömande av vite Om en part har underlåtit att uppfylla en förpliktelse som har ålagts honom, kan domstolen på ansökan av hans motpart döma ut vitet, även om beslutet om vitesföreläggande inte har vunnit laga kraft. Om det har bestämts att ett barn skall hämtas kan också utmätningsmannen ansöka om att ett vite som med stöd av 17 har förelagts i syfte att säkerställa hämtningen skall dömas ut och att nytt vite skall föreläggas. Innan ett vite döms ut skall parten beredas tillfålle att bli hörd. Vitet kan inte dömas ut, om parten visar att han har haft en godtagbar orsak att inte uppfylla sin förpliktelse eller om förpliktelsen har uppfyllts innan beslutet om utdömande av vitet har meddelats. 20 (22) Tillämpning av viteslagen Vid föreläggande och utdömande a v vite enligt denna lag iakttas därtill i tillämpliga delar 8, 11, 12 2 mom. samt 13 viteslagen (1113/90). 5 kap. Verkställighet som hör till utmätningsmannen 21 (ny) Utmätningsmannens befogenheter och stadganden som skall iakttas Utöver vad som stadgas i 22 hör verkställigheten till utmätningsmannen när domstolen har bestämt att barnet skall hämtas eller givit ettförordnande enligt 25 l mo m. eller ett annat förordnande enligt denna lag, om inte verkställigheten enligt denna lag eller domstolens beslut skall skötas av parten. Om utdömande av vite stadgas i 19. Angående utmätningsmannens verkställighetsåtgärder gäller, om inte något annat stadgas i denna lag, i tillämpliga delar vad som stadgas i utsökningslagen om verkställighet av dom eller beslut samt om kostnader och sökande av ändring. 22(15) Verkställighet utan verkställighetsforordnande av domstol När utmätningsmannen beslutar om verkställighet rörande vårdnad med stöd av 4 2 mom. skall han hämta barnet, om beslutet inte iakttas frivilligt. Om utmätningsmannen dock anser att verkställigheten kräver föreläggande av vite i stället för hämtning, skall han överföra ärendet till den tingsrätt som avses i 4 l mom. Han skall förfara på samma sätt om omständigheterna efter det beslutet meddelades har förändrats och detta kan ha betydelse för verkställigheten eller om det i saken av särskilda skäl borde ordnas medling eller om det finns någon annan grundad anledning till en överföring

18 18 LaUB 7/1996 rd- RP 96/1995 rd När utmätningsmannen överför ett ärende skall han i sitt beslut ange orsaken till överföringen. 23 (ny) Fortsatt medlaruppdrag Den som har anordnat medling enligt denna lag skall också efter det att domstolen bestämt att barnet skall hämtas på utmätningsmannens begäran fortsätta att främja samverkan mellan parterna och att stödja barnet. 24 (ny) Hämtning Vid hämtning skall den som har anordnat medling enligt denna lag eller en företrädare för socialvårdsmyndigheten vara närvarande. Medlaren eller företrädaren för socialvården skall inkalla en tillgänglig person som står barnet nära samt vid behov också inkalla en läkare eller annan sakkunnig. Utmätningsmannen kan ålägga sökanden att vara närvarande när barnet hämtas vid äventyr att domstolens verkställighetsförordnande eller verkställighet enligt 22 förfaller. 6kap. Särskilda stadganden 25 (24) Interimistiska säkringsåtgärder vid verkställighet av vårdnadsbeslut Om det finns skäl att anta att ett barn i syfte att förhindra verkställigheten kommer att föras ur landet eller flyttas från ställe till ställe eller om saken annars är brådskande, kan den domstol som behandlar verkställighetsärendet, för att säkra verkställigheten av vårdnadsbeslutet, omedelbart och utan att höra motparten bestämma att socialvårdsmyndigheten tillfålligt skall placera barnet på en anstalt som ägs eller upprätthålls av staten, kommunen eller en samkommun eller i annan lämplig vård eller besluta om åtgärder för säkrande av verkställigheten enligt 17 (interimistisk säkringsåtgärd). ( Utesl.) I synnerligen brådskande fall som avses i l mom. och där det inte finns möjlighet att begära domstolens förordnande i saken kan utmätningsmannen eller polismyndigheten på vårdnadshavarens yrkande, i syfte att säkra verkställigheten av ett beslut som gäller vårdnaden om barnet, omedelbart ta hand om barnet, oberoende av om ett verkställighetsärende enligt denna lag är anhängigt. Socialvårdsmyndigheten skall då placera barnet i enlighet med l mom. Utmätningsmannen eller polismyndigheten skall omedelbart meddela om en åtgärd enligt 2 mo m. till den domstol som behandlar verkställighetsärendet eller, om något verkställighetsärende inte är anhängigt vid domstol, till den tingsrätt inom vars domkrets åtgärden har vidtagits. Domstolen skall så snart som möjligt efter det meddelandet inkommit förordna om en interimistisk säkringsåtgärd i enlighet med l och 4 mom. eller bestämma att åtgärden skall återkallas. Utmätningsmannen eller polismyndigheten skall genast meddela om en åtgärd enligt 2 mom. också till den utmätningsman som behandlar ansökan om verkställighet enligt 4 2 mo m. En interimistisk säkringsåtgärd om vilken domstolen har bestämt med stöd av l och 3 mom. gäller till dess beslut har meddelats i verkställighetsärendet. Om något verkställighetsärende inte är anhängigt vid domstol när tingsrätten bestämmer om en interimistisk säkringsåtgärd med stöd av 3 mom., är säkringsåtgärden dock i kraft endast den tid som tingsrätten har bestämt, högst en vecka. En interimistisk säkringsåtgärd skall omedelbart förordnas bli återkallad när den inte längre är befogad. 26 (23) Indrivning av vite och bestämmande av förvandlingsstraff Vite som har dömts ut med stöd av denna lag indrivs i utsökningsväg och den bötfåll de instäms till rättegång för fastställande av förvandlingsstraff i enlighet med 6 kap. 5 och 6 lagen om verkställighet av straff. För vite får förvandlingsstraff dock inte dömas ut, om inte särskilt vägande skäl det kräver. Om förvandlingsstraffinte har bestämts, fortsätter indrivningen i utsökningsväg av de viten som varit föremål för förvandling. 27 (16) Hur ett ärende som gäller vårdnaden om barnet och umgängesrätten påverkar behandlingen av verkställighetsärendet Den omständigheten att ett ärende som gäller vårdnaden om barnet och umgängesrätten är anhängigt utgör inte hinder för verkställigheten av ett beslut, om verkställigheten av beslutet inte

19 LaUB 7/1996 rd- RP 96/1995 rd 19 har förbjudits eller det inte har förordnats att verkställigheten skall avbrytas, eller om inte något annat verkställbart beslut eller interimistiskt förordnande har meddelats om vårdnaden eller umgängesrätten. Ett ärende som gäller vårdnaden om ett barn och umgängesrätten och ett verkställighetsärende enligt denna lag kan inte behandlas vid samma rättegång. 28 (25) Beslutets verkställbarhet Tingsrättens beslut om verkställighet enligt denna lag kan verkställas genast även om beslutet inte har vunnit laga kraft, om inte något annat har bestämts i beslutet eller fullföljdsdomstolen med iakttagande i tillämpliga delar av vad utsökningslagen stadgar om avbrytande av verkställighet med anledning av besvär över utmätning bestämmer något annat. Egendom som har utmätts för indrivning av vite får dock inte säljas förrän det beslut genom vilket vitet dömts ut har vunnit laga kraft. 29 (26) Sändande av beslut till utmätningsmannen När det har bestämts att utmätningsmannen skall hämta ett barn skall domstolen, om dess beslut är verkställbart, på sökandens begäran sända beslutet till den behöriga utmätningsmannen och uppmana denne att sörja för att beslutet blir verkställt. 30 (27) Förbud mot sökande av ändring Genom besvär får ändring inte sökas i ett beslut genom vilket l) ett ärende har överförts med stöd a v 5 eller 22 2 mom. eller 2) ansökan har avslagits med stöd av 14, (utesl.) 3) det med stöd av 25 förordnats om tillfällig placering av ett barn eller förelagts vite, eller 4) villkoren för umgängesrätt med stöd av 13 temporärt ändrats för den tid behandlingen pågår. Over beslut genom vilket domstolen har bestämt att barnet skall placeras eller temporärt ändrat villkoren för umgängesrätt kan klagan dock anföras. För klagan gäller ingen tidsbegränsning. 31 (28) Ersättningar och kostnader som betalas av statens medel Ersättningar till vittnen och sakkunniga som har hörts på domstolens förordnande, ersättning till läkare eller annan sakkunnig för uppgifter enligt denna lag samt kostnader för medling och för placering av barn enligt 25 betalas av statens medel. Till en part betalas i förskott av statens medel också nödvändiga kostnader för resor och uppehälle för läkarundersökning eller annan sakkunnigundersökning enligt 12 3 mom., med iakttagande i tillämpliga delar av de stadganden som anges i nämnda lagrum. De ersättningar och kostnader som avses i denna paragraf skall bäras av staten. 32 (29) Handräckning På utmätningsmannens begäran skall socialvårdsmyndigheten lämna handräckning som behövs för verkställigheten. På domstolens eller utmätningsmannens begäran skall polismyndigheten lämna handräckning för att utreda var barnet och dess vårdnadshavare befinner sig samt för att säkra verkställigheten av beslutet. 33 (30) Verkställighet av beslut som har meddelats i en främmande stat samt av förordnanden om återlämnande av barn Ett i Danmark, Norge eller Sverige meddelat beslut som gäller vårdnad om barn och umgängesrätt verkställs i Finland med stöd av 8 och 12 lagen om erkännande och verkställighet av nordiska domar angående privaträttsligt anspråk ( ) i enlighet med denna lag. På motsvarande sätt verkställs också i Island meddelade beslut som gäller vårdnad om barn och som avses i artikel l O stycke l i konventionen mellan Finland, Danmark, Island, Norge och Sverige om erkännande och verkställighet a v domar (F ördrs 9/33). Ett beslut som har meddelats i en främmande stat och som i Finland fastställts vara verkställbart verkställs i enlighet med 45 lagen angående vårdnad om barn och umgängesrätt, om det är frågan om ett sådant beslut beträffande vårdnad om barn och umgängesrätt som har meddelats i en annan än en i l mom. nämnd stat eller om ett

20 20 LaUB 7/1996 rd- RP 96/1995 rd beslut enligt 26 lagen angående vårdnad om barn och umgängesrätt där det har konstaterats att barnet utan tillstånd har förts bort eller inte återlämnats. Ett förordnande om återlämnande av barn enligt 30 lagen angående vårdnad om barn och umgängesrätt verkställs i enlighet med 46 i nämnda lag. 34 (31) Närmare stadganden Närmare stadganden om verkställigheten av denna lag utfårdas genom förordning. 35 (32) Ikraftträde/se Denna lag träder i kraft den l december Samtidigt upphävs lagen den 4 juli 1975 om verkställighet av beslut som gäller vårdnad om barn och umgängesrätt (523175) jämte ändringar. Om det i någon annan lag hänvisas till sistnämnda lag, skall förevarande lag tillämpas i dess ställe. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft. Om övergångsstadganden stadgas särskilt genom lag. 2. Lag om ändring av lagen angående vårdnad om barn och umgängesrätt I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen den 8 april 1983 angående vårdnad om barn och umgängesrätt (361/83) 44, 45 l mom. och 46 l och 2 mom., sådana de lyder i lag av den 4 mars 1994 (186/94), samt fogas tilllagen en ny 48 a som följer: (Såsom i regeringens proposition) 48 a Interimistiska säkringsåtgärder Om det finns grundad anledning att anta att den ena vårdnadshavaren utan den andra vårdnadshavarens samtycke olovligen ämnar föra barnet ur landet, kan utmätningsmannen eller polismyndigheten på vårdnadshavarens yrkande omedelbart ta hand om barnet, varvid barnet skall placeras på det sätt som stadgas i 25 2 mom. lagen om verkställighet av beslut beträffande vårdnad om barn och umgängesrätt ( l ) (interimistisk säkringsåtgärd). En interimistisk säkringsåtgärd kan vidtas endast om saken är så brådskande att vårdnadshavaren inte genom att begära ett tillfålligt förordnande enligt 17 kan förhindra att barnet förs ur landet. En interimistisk säkringsåtgärd skall i enlighet med 25 3 mom. lagen om verkställighet av beslut beträffande vårdnad om barn och umgängesrätt genast på tjänstens vägnar föras till domstol. Domstolens beslut i vilket det bestäms att barnet skall placeras tillfålligt är i kraft den tid domstolen bestämmer, högst en vecka. Beträffande åtgärden gäller i övrigt i tillämpliga delar vad 25 i nämnda lag stadgar om interimistiska säkringsåtgärder. lkraftträdelsestadgandet (Såsom i regeringens proposition)

21 La UB 7/1996 rd - RP 96/1995 rd Lag om ändring av 6 kap. 12 lagen om verkställighet av straff I enlighet med riksdagens beslut ändras 6 kap. 12 l mom. lagen den 19 december 1889 om verkställighet av straff, sådant detta lagrum lyder i lag av den 21 juli 1977 (595177), som följer: 6 kap. Om böter och förvandlingsstraff för böter 12 Då underrättens beslut i mål om bestämmande av förvandlingsstraff har avkunnats, får indrivningen i utsökningsväg av de böter som har förvandlats inte fortsätta. Om ett förvandlings- straff med stöd av 26 lagen om verkställighet av beslut beträffande vårdnad om barn och umgängesrätt ( l ) inte har bestämts, fortsätter dock indrivningen av vitet. Ikraftträdelsestadgandet (Såsom i regeringens proposition) Helsingfors den 6 juni 1996 I den avgörande behandlingen deltog ordföranden Henrik Lax /sv, vice ordföranden Matti Vähänäkki /sd samt medlemmarna Sulo Aittoniemi /cent, Jouko Jääskeläinen /fkf, Juha Karpio /saml, Anne Knaapi /saml (delvis), Irina Krohn /gröna, Pekka Kuosmanen /saml, Annika Lapintie /vänst, Kari Myllyniemi /cent (delvis), Reino Ojala /sd, Markku Pohjola /sd, Heikki Rinne /sd, Mauri Salo /cent, Jukka Tarkka /ungf och Jorma Vokkolainen /vänst (delvis).

22 22 LaUB 7/1996 rd- RP 96/1995 rd SOCIAL- OCH HÄLSOV ÅRDSUTSKOTTET Utlåtande 1/1996 rd Regeringens proposition 96/1995 rd Bilaga Till Lagutskottet Lagutskottet begärde den 5 december 1995 utlåtande av social- och hälsovårdsutskottet om regeringens proposition 96/1995 rd med förslag till reform av verkställigheten av beslut som gäller vårdnad om barn och umgängesrätt. Med anledning av ärendet har utskottet hört lagstiftningsrådet Tuula Linna och lagstiftningsrådet Markku H e lin vid justitieministeriet, äldre regeringssekreteraren Maini Kosonen vid socialoch hälsovårdsministeriet, utvecklingschefen SirpaTaskinen vid Forsknings- och utvecklingscentralen för social- och hälsovården, konsultative tjänstemannen Antero Jaakkola vid Finlands Kommunförbund, barnombudsmannen Helena Molander vid Mannerheims Barnskyddsförbund, juristen Tiina Saukkonen vid Rädda Barnen rf, ombudsmannen Heljä Sairisalo vid Förbundet för ensamförsörjare och föräldrar med gemensam vårdnad, organisationssekreteraren Arto Marjomäki och vicehäradshövdingen Janne Kangas vid Elatusvelvollisten Liitto, ombudsmannen Anu Suomela vid Familjevärnets Centralförbund och juris licentiaten Anja Hannuniemi. Regeringens proposition I anknytning till totalrevideringen av utsökningslagstiftningen och indragningen av överexekutor föreslår regeringen att verkställigheten av beslut som gäller vårdnad om barn och umgängesrätt skall ses över. Rätten att förordna om verkställigheten av beslut som gäller vårdnad om barn och umgängesrätt skall höra till tingsrätten. En begäran om verkställighet skall kunna framställas också direkt till utmätningsmannen, om det inte har gått tre månader från den dag då beslutet om vårdnaden om barnet gavs. Utmätningsmannen kan föra över ärendet på tingsrätten. Utmätningsmannen skall tillsammans med socialmyndigheterna ha hand om den praktiska verkställigheten. Verkställighetsåtgärder får inte vidtas mot barnets vilja, om det har fyllt 12 år, och inte heller om barnet är yngre än 12 år men är så utvecklat att avseende kan fåstas vid dess vilja. Medlingsförfarandet föreslås bli utvecklat. Enligt socialvårdslagen är det kommunens sak att se till att medling ordnas, och därvid utser kommunen i vanliga fall någon till medlare. I samband med ett verkställighetsärende skall domstolen kunna precisera och i någon mån ändra villkoren för umgängesrätten. Om omständigheterna har förändrats efter det beslutet gavs och verkställigheten klart strider mot barnets intresse, skall tingsrätten förkasta ansökan om verkställighet. I den föreslagna lagen stadgas om verkställighetsförordnande som utfårdas i samband med verkställigheten och om tvångsmedel. Vite kan föreläggas som tvångsmedel och utmätningsmannen kan hämta barnet. Samtidigt som domstolen förordnar om verkställighet av ett beslut om vårdnad om barn och umgängesrätt kan den utfårda andra föreskrifter som är förpliktande för den som ansökt om verkställighet och för motparten, om sådana föreskrifter är nödvändiga för att säkerställa verkställigheten och för att värna barnets intresse. Domstolen kan förordna vid vite att förpliktelserna skall uppfyllas. I brådskande fall kan verkställighetsåtgärder vidtas utan att motparten hörs, varvid socialmyndigheterna vanligtvis temporärt placerar barnet i lämplig vård. I regel är sådana åtgärder tillåtliga om det finns grundad anledning att anta att den andra vårdnadshavaren olovligen ämnar föra ut barnet ur landet. Lagarna avses träda i kraft i samband med reformen av lokalförvaltningen den l december Utskottets ställningstaganden Allmänt Behovet av den föreslagna lagstiftningen. Utskottet anser att lagförslagen behövs och är angelägna. Det är viktigt att ett sådant beslut om vårdnaden om ett barn och umgängesrätt som

23 LaUB 7/1996 rd- RP 96/1995 rd 23 tillgodoser barnets intresse verkställas. Verkställigheten bör i första hand ske på frivillig väg, vid behov med hjälp av medling, men i princip bör tvångsmedel också vara möjliga att tillgripa. Antalet ärenden och det aktuella problemets omfattning. Hittills har antalet verkställighetsärenden som gäller vårdnad om barn och umgängesrätt varit omkring 200 per år. En betydande del av de verkställighetsärenden som görs anhängiga årligen antingen avvisas, förfaller eller avslås. Till exempel av 199 fall som avgjordes 1995 avvisades 10, förföll 40 och avslogs 77. Två fall hänsköts till domstol. Totalt 70 ansökningar bifölls. Merparten av de sistnämnda gäller utsättande av vite. Enligt uppskattning har det årligen funnits fårre än tio fall där barn blivit hämtade. I relation till antalet avtal som socialnämnden fastställt, till exempel fall 1994, är verkställighetsärendena mycket få. Om de fall av vårdnad och umgängesrätt som behandlats i domstolarna vägs in i jämförelsen, ligger antalet verkställighetsärenden betydligt under en procent av det totala antalet. Trots att ärendena är fåtaliga, är det fråga om ett svårt problem, eftersom fallen ofta är mycket tillspetsade. situationen är svår för både barnet och föräldrarna. Förebyggande effekt och utveckling av procedurerna. Utskottet uppmärksammar att en effektiv verkställighetslag i sig kan ha en förebyggande effekt. Den bidrar till att parterna i ett förfarande där vårdnad om barnet och umgängesrätten fastställs ser sitt ansvar och försöker komma till en fungerande lösning och att föräldrarna seriöst går in för att avtala om vårdnaden om barnet och umgängesrätten och för att följa avtalet. De förebyggande åtgärderna har lyfts fram i lagförslaget också därför att medlarna i familjefrågor kunde ge handräckning också efter en skilsmässa för att en verkställighetsprocess skall kunna undvikas. Medlingen är uppbyggd på så sätt att tvångsmedel skall kunna undvikas. Behandlingen av frågor som gäller vårdnad och umgängesrätt i barnets intresse bör fortsatt utvecklas. Det gäller att uppmärksamma att grunderna för beslut blir tillräckligt allsidigt, noggrant och sakkunnigt utredda. Umgängesrätt. Vad gäller vårdnad om barn och umgängesrätt bör verkställigheten i alla delar ta hänsyn till barnets intresse. I det ursprungliga beslutet om vårdnad om barn och umgängesrätt har barnets intresse i princip redan utretts. Därför avser beslut enligt den föreslagna lagstiftningen i första hand att verkställa beslutet i sin ursprungliga form eller med hänsyn till eventuella förändringar i omständigheterna. Med hänsyn till förändrade förhållanden eller utifrån någon annan erhållen utredning kan ansökan om verkställighet också avslås. Den gällande lagen om vårdnad om barn och umgängesrätt utgår från att umgängesrätten skall avgöras med hänsyn framför allt till barnets intresse. Detta har lett till att umgängesrätten betraktas som en rätt för barnet. Också en förälders fullt acceptabla önskan att hålla kontakt med barnet får dock ett rättsligt skydd bland annat därigenom att en förälder som vill träffa sitt barn kan inleda en verkställighetspr~~ess. A ven artikel 8 i Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna anses innebära en aktiv förpliktelse för staten att värna existerande umgängesrelationer. I merparten av fall ger umgängesrätten inte upphov till några problem. Den har i mycket få fall utnyttjats för att göra förtret eller hanterats med så stor likgiltighet att föräldern inte alls har kommit för att träffa sitt barn. Det är dock antagligen omöjligt att förena barnets intresse med att tvinga en förälder som är ovillig att träffa sitt barn till att göra det. Det kan bli en mycket ledsam upplevelse för ett barn att träffa en förälder som på grund av skuldkänslor, depression eller av någon annan anledning inte orkar med att träffa barnet. Veterligen finns det inget liknande förfarande i andra rättsordningar heller. Utskottet understryker dock att lagen bör medverka till att förhindra att någon gör förtret i umgängesfrågor. Enligt förslaget förpliktas den part som gjort verkställighetsförfarande anhängit till exempel vid vite eller vid äventyr att verkställigheten förfaller att meddela om han inte vill träffa barnet. En annan typ av problemfall är de där någondera föräldern av grundad anledning eller på grund av oriktig information eller vuxna människors vilja att göra varandra förtret vill skydda sitt barn för umgänge med den andra föräldern. Utskottet menar att dessa, relativt sällan förekommande fall bör uppmärksammas och lyfter särskilt fram medling samt undersökningar, utredningar och myndighetsåtgärder som behövs för att slå fast vad som är barnets intresse.

24 24 LaUB 7/1996 rd- RP 96/1995 rd Umgänge med speciellt närstående personer. Utskottet framhåller att barnets rätt att träffa dem som står det nära, det må sedan vara fråga om någondera föräldern eller någon annan som står barnet särskilt nära, såsom en mor- eller farförälder, en tidigare fosterförälder, ett syskon eller någon annan liknande person, inte får vara beroende av den vuxna människas välvilja hos vilket barnet bor. Enligt gällande lag om vårdnad och umgängesrätt har det inte ansetts vara möjligt att fastställa umgängesrätt för till exempel far- eller morföräldrar. I ett inernationellt perspektiv är umgängesrätt mellan barnet och dess far- eller morföräldrar eller andra personer som står det nära inte i sig ett okänt begrepp. Också hos oss bör det utredas om barnets umgängesrätt kunde utvidgas till att omfatta personer som står barnet nära. Å andra sidan finns det utan vidare risk för att en reglering av nya "umgängesrelationer" i lagen om vårdnad och umgängesrätt betyder fler verkställighetsprocesser som är till skada för barnet. Om man vill fastställa detta slag av umgängesrätt måste lagen också tillhandahälla behöriga tvångsmedel. Samverkan mellan myndigheter, utbildning och resurser. Enligt utskottets uppfattning bör justitieministeriet i samräd med social- och hälsovårdsministeriet utreda på vilket sätt lagen om vårdnad om barn och umgängesrätt eventuellt bör utvecklas och därtill vilka resurser och hurdan utbildning lagen kräver samt på vilket sätt personalens kunskaper och fårdigheter kan påverkas. Medlarnas utbildning och handledningen av dem bör uppmärksammas och tillräckliga resurser avsättas för ändamålet. För hantering av de svåraste situationerna bör kommunerna samverka för att koncentrera medlingen till några rikstäckande enheter som har tillgång till en stark styrgrupp som representerar expertisen inom olika områden över ett brett spektrum. Det vore kanske en ännu bättre och effektivare lösning att tillsätta en expertgrupp som de lokala, kommunala myndigheterna kunde tillkalla för att ge handräckning i utredningen av de svåraste situationerna. God man. Vid beslut om vårdnad och umgängesrätt och i det förfarande som regeringen föreslär för verkställighet av sådana beslut kunde det vara behövligt och lämpligt ur barnets synvinkel att det utsågs en god man för barnet. På denna punkt hänvisar utskottet bland annat till statsrådets redogörelse 2/1995 rd "Från barnskydd mot barnpolitik" och sitt betänkande om redogörelsen. Detaljerade förslag Lagutskottet bad social- och hälsovårdsutskottet i sitt utlåtande särskilt uppmärksamma stadgandena om medling, förfarandet när barn blir hörda, åldersgränsen 12 år, sättet att vidta hämtning som behövlig sanktion för verkställighet samt barnets intresse rent generellt. A v denna orsak tar social- och hälsovärdsutskottet särskilt upp följande frågor. Hämtning. I 3 i det första lagförslaget regleras vissa aspekter på hämtning av barn. Utskottet anser att det mycket väl går att vidga kretsen av personer som är på plats och som vid behov kan tillkallas när barnet hämtas. Den som varit medlare vid verkställighet av ett beslut som lett till att barnet hämtats kommer före den myndighet som nämns i regeringens proposition. Denna person kunde tillkalla inte bara en läkare såsom regeringen föreslår utan också någon annan expert. Som experter av detta slag kan tänkas till exempel andra personer som varit med om att ordna medling, de som företräder den barnpsykiatriska expertisen eller uppfostrings- eller familjerådgivningen eller andra som är särskilt insatta i barnfrågor eller barnskyddsproblematiken. Det är viktigt inte minst när de allra yngsta barnen hämtas att någon som står barnet nära är på plats, till exempel far- eller morföräldrarna, barnets syskon eller andra personer som barnet litar på och känner. Om det är fråga om en minoritet, kan det samtidigt säkerställas att det finns någon sådan på plats som talar ett språk som barnet förstår. Om en sådan person är utomstående i relation till myndigheterna, kan det inte bli fråga om ett förordnande utan om en begäran till en sådan person att vara på plats. Medling. Medling enligt lagen om verkställighet av beslut beträffande vårdnad om barn och umgängesrätt föreslås bli ändrad till verkställighetsmedling för att skilja det frän medling enligt äktenskapslagen. Utskottet föreslär ett särskilt stadgande i lagen om att också flera andra lämpliga personer kan förordnas till medlare, varigenom det går att bilda tvärfackliga grupper och ta större hänsyn till allt som har med barnets intresse att göra. Med tanke på barnets intresse är det vidare ändamälsenligt att behörighetskravet för en medlare vidgas så att det utöver erfarenhet av uppfostrings- och familjerådgivningsarbete enligt propositionen även omfattar förtrogenhet

25 LaUB 7/1996 rd -RP 96/1995 rd 25 med psykologi, psykiatri eller socialarbete. Därigenom blir det också noggrannare fastslaget med tanke på ett system med flera medlare på vilka områden de i första hand skall vara experter. Syftet med medling anges i 7 l mom. i det första lagförslaget. A ven om regeringen i sin motivering framhåller att kravet på att ett beslut om vårdnad om barnet och umgängesrätt i detta lagrum inte betyder att det inte vore fråga om medling där också sådana behövliga och lämpliga synpunkter kan beaktas som i själva verket ändrar beslutet, kan stadgandets formulering leda till att medlingen i första hand utgår från att beslutet snarare tolkas bokstavligen än enligt sin andemening. Utskottet föreslår därför att stadgandena får en friare formulering, men att medlingen i alla fall bör utgå från beslutet om vårdnad om barnet och umgängesrätten. Vid domstolen spelar medlarens rapport enligt 8 i praktiken en stor roll. För att garantera att medlaren i sin rapport skall ha tillgång till uppgifter som med tanke på barnets intresse alltid måste hållas hemliga, anser utskottet det vara motiverat med ett stadgande om att medlaren har rätt att få upplysningar och handräckning av myndigheterna enligt 56 socialvårdslagen. Flera sakkunniga har i sina utlåtanden framhållit att fyra veckor är en för kort tid för medling. Å andra sidan är det inte önskvärt att medlingen drar ut på tiden med hänsyn till att barnet fjärmas från den förälder som vill träffa det. I normala fall finns det ingenting som talar för att medlingen skall ta längre än fyra veckor, men det kan dock vara lämpligt att medlingstiden förlängs på initiativ av medlaren. Likaså kan tingsrätten ges befogenhet att förordna om fortsatt medling sedan medlaren lämnat sin rapport, om fortsatt medling kan främja samverkan mellan parterna. Medlaren bör i så fall lämna en ny rapport över fortsatt medling. En väl avvägd lösning på problemet vore att medlingstiden åtminstone vad gäller umgängesrätten enligt rättens prövning efter fyra veckor kunde förlängas med ytterligare fyra veckor. Medlaren bör dock innan han fortsätter medlingen konstatera att en förlängning främjar samverkan mellan parterna. Samtidigt som medlingen börjar eller fortsätter kunde tingsrätten för att hindra att barnet och föräldern fjärmas från varandra, med stöd av 13 bestämma, att umgänget genast får börja men att det temporärt sker till exempel på dagen eller under övervakning. På grund av olägenheterna med fjärmande och förlängd medling föreslår utskottet ett nytt 5 mom. i 8 om att fortsatt medling är möjlig bara vid tvister om umgängesrätten. Det som stadgas om handräckning kunde kompletteras med skyldighet för den som ordnat medling att fortsätta att främja samverkan mellan parterna och att vara på plats när barnet hämtas. A v slag på ansökan om verkställighet. I 14 i det första lagförslaget finns en uttömmande uppräkning av de fall då ansökan om överlämnande av barnet till dess lagliga vårdnadshavare avslås. Med tanke på barnets intresse är detta stadgande det allra centralaste och därför föreslår utskottet att kravet på att skälet skall vara synnerligen vägande stryks i 14 2 mom. 2 punkten i det fall att frågan om vårdnaden på nytt skall prövas av domstol på grund av barnets intresse. Yppande av en uppgift som skall hållas hemlig. Enligt 8 4 mo m. i det första lagförslaget kan det i medlarens rapport tas in uppgifter som skall hållas hemliga, om detta är nödvändigt med hänsyn till barnets bästa. En uppgift som har tagits in i rapporten skall hållas hemlig, och domstolen får överlämna uppgiften bara till en part i det ärende för vilket uppgiften lämnats och till den domstol eller myndighet som är med om att verkställa beslutet. När domstolen skaffar annan utredning enligt 12 i det första lagförslaget skall den inhämta ett utlåtande av en statlig eller en kommunal myndighet och höra dem som kan lämna uppgifter om saken. En person som hörs i domstolen kan enligt stadgandet yppa en uppgift som skall hållas hemlig, om uppgiften har tagits in i medlarens rapport. Enligt utskottets uppfattning vore det lämpligt att en sådan person kunde yppa en sekretessbelagd uppgift också om den är av det slag att medlaren kunde ha tagit in den i sin rapport, dvs. om uppgiften är nödvändig med tanke på barnets intresse. Därför föreslår utskottet att 12 kompletteras med ett stadgande om att en person som hörs i domstolen kan yppa en sekretessbelagd uppgift, om den kunde ha blivit intagen i medlarens rapport. Uppgiften är då på samma sätt hemlig som i medlarens rapport. Säkringsåtgärder. Utskottet finner det viktigt att åtgärder för säkrande av verkställigheten vidtas med hänsyn till barnets bästa. Det förutsätter effektiv tillämpning bland annat av föreskriftena om att sökanden skall vara närvarande när barnet hämtas, att sökanden och barnet får umgås under övervakning, att sökanden före tidpunkten för sammanträffandet med eller omhänderhavandet av barnet skall meddela om han är

26 26 LaUB 7/1996 rd- RP 96/1995 rd förhindrad att träffa barnet eller att ha det hos sig och föreskrifter om andra liknande omständigheter som visar att sökandens ansökan om verkställighet grundar sig på en verklig strävan att handla i barnets intresse. Det kan också bestämmas att sökanden skall uppfylla förpliktelsen vid äventyr att verkställigheten av verkställighetsbeslutet förfaller, varvid sökandens försummelse leder till att påföljden också för den andra parten förfaller. Enligt 23 i det första lagförslaget får förvandlingsstraffinte dömas ut för vite, om inte vägande skäl det kräver. Förvandlingsstraff skall med hänsyn till sakens natur tillgripas i ytterst exceptionella fall och därför föreslår utskottet att tröskeln för förvandlingsstraff enligt 23 höjs. Hänvisande till det ovan anförda och propositionens motivering föreslår social- och hälsovårdsutskottet vördsamt att detförsta lagförslaget skall godkännas utan ändringar utom att 3, rubriken för 2 kap. samt 6-9, 12, 14, 19, 23,28 och 29 godkänns sålydande: 3 skyddande av barnet i samband med verkställighet (l mom. såsom i regeringens proposition) Vid hämtningen skall den som i saken anordnat medling enligt denna lag eller en företrädare för socialvårdsmyndigheten vara närvarande. Denne skall vid behov också tillkalla en läkare eller någon annan sakkunnig samt begära att någon som står barnet nära är på plats. (3 mom. såsom i regeringens proposition) 2kap. Verkställighetsmedling 6 Förordnande om medlare När ansökan har inkommit till tingsrätten skall denna ge en person som utsetts med stöd av 9 (medlare) i uppgift att anordna medling i saken. Om det finns grundad anledning kan tingsrätten förordna också någon annan lämplig person till medlare. Vid behov kan medlingsuppdraget anförtros två eller flera medlare. (2 mom. såsom i regeringens proposition) 7 Medlingens syfte och anordnande av medling Syftet med medlingen är attfrämja samverkan mellan parternaför att tillgodose barnets välfärd i enlighet med verkställighetsbeslutet. (2--4 mom. såsom i regeringens proposition) 8 Medlarens rapport och tystnadsplikt Medlaren skall inom en av tingsrätten bestämd tid tillställa denna en rapport över de åtgärder han har vidtagit. Denna tid får inte utan tvingande skäl bestämmas vara längre än fyra veckor. På motiverad begäran av medlaren kan tingsrätten dock förlänga medlingstiden (2 och 3 mom. såsom i regeringens proposition) Medlaren har rätt att få uppgifter enligt 56 l mo m. socialvårdslagen (710/82) och handräckning enligt paragrafens 3 mom. Beträffande medlarens tystnadsplikt gäller vad som stadgas i socialvårdslagen. I medlarens rapport kan dock intas också sådana uppgifter som skall hemlighållas, om detta är nödvändigt med hänsyn till barnets bästa. En uppgift som har intagits i rapporten skall hållas hemlig. Domstolen får överlämna uppgiften bara åt en part i det ärende för vars behandling uppgiften har erhållits, och åt en annan domstol eller myndighet som deltar i verkställigheten av samma beslut. Om tingsrätten efter att ha fått medlarens rapport vid verkställigheten av umgängesrätt anser att fortsatt medlingfrämjar samverkan mellan parterna, kan den utan förordnande om verkställighet förordna att medlaren skall fortsätta medlingen. Medlaren skall härvid anordna medling med iakttagande i tillämpliga delar av vad som stadgas om medling i denna lag samt tillställa tingsrätten en ny rapport inom den tid som föreskrivs i l mom. (Nytt) 9 Tillsättande av medlare Socialvårdsmyndigheten skall tillsätta ett tillräckligt antal personer för att i kommunen sköta de medlingsuppgifter som avses i 6-8. Till medlare kan utses endast personer som är inkomna i psykologiskt, psykiatriskt eller socialt arbete med barn och familjer eller i barnskyddsar bete. Tingsrätten skall utan dröjsmål underrättas om tillsättandet och återkallandet av det.

27 LaUB 7/1996 rd- RP 96/1995 rd Annan utredning (l mom. såsom i regeringens proposition) Om det är nödvändigt för att saken skall bli utredd skall domstolen inhämta ett utlåtande av en statlig eller kommunal myndighet och höra personer som kan lämna uppgifter om saken. En person som hörs i domstolen kan yppa en uppgift som enligt vad som stadgas eller bestäms skall hållas hemlig, om uppgiften med stöd av 8 4 mom. har intagits eller kunde ha intagits i medlarens rapport. När medlarens rapport innehållande uppgifter som skall hållas hemliga läggs fram i domstolen eller när en person som blir hörd yppar sådana uppgifter, skall den muntliga behandlingen till behövliga delar förrättas utan att allmänheten är närvarande, och rättegångsmaterialet skall till behövliga delar hållas hemligt med iakttagande i tillämpliga delar av lagen om offentlighet vid rättegång. (945/84). Domstolen kan också bestämma att barnet skall undersökas av en läkare eller någon annan sakkunnig som har anvisats av socialvårdsmyndigheten. Beträffande den skyldighet att iaktta förordnandet som skall åläggas vårdnadshavaren gäller vad som stadgas i lagen om vissa blodundersökningar och andra undersökningar rörande ärftliga egenskaper (702/75). 14 A vs/ag på ansökan med beaktande av barnets bästa (l mom. såsom i regeringens proposition) Om ansökan dock gäller överlämnande av barnet till dess lagliga vårdnadshavare med stöd av l 3 mom., kan tingsrätten avslå ansökan endast (l punkten såsom i regeringens proposition) 2) om det annars av (utes/.) vägande skäl är i barnets intresse att frågan om vårdnaden prövas av domstol. (3 och 4 mom. såsom i regeringens proposition) 19 Åtgärder för säkrande av verkställigheten (l mom. såsom i regeringens proposition) De förpliktelser som åläggs för att säkra verkställigheten skall förordnas bli fullgjorda vid vite. En förpliktelse som ålagts sökanden kan dockförordnas bli fullgjord också vid äventyr att verkställigheten av domstolens verkställighetsförordnande förfaller. (3 mom. såsom i regeringens proposition) 23 Indrivning av vite och bestämmande av förvandlingsstraff Vite som har dömts ut med stöd av denna lag indrivs i utsökningsväg och den bötfåll de instäms till rättegång för fastställande av förvandlingsstraff i enlighet med 6 kap. 5 och 6 lagen om verkställighet av straff. För vite får förvandlingsstraff dock inte dömas ut, om inte synnerligen vägande skäl det kräver. Om förvandlingsstraff inte har bestämts, fortsätter indrivningen i utsökningsväg av de viten som varit föremål för förvandling. 28 Ersättningar och kostnader som betalas av statens medel Ersättningar till vittnen och sakkunniga som har hörts på domstolens förordnande, ersättning till läkare och andra sakkunniga för uppgifter enligt denna lag samt kostnader för medling och för placering av barn enligt 24 betalas av statens medel. (2 och 3 mom. såsom i regeringens proposition) 29 Handräckning Den som i saken anordnat medling enligt denna lag är på utmätningsmannens begäran skyldig att fortsätta att främja samverkan mellan parterna och att stödja barnet samt, om hämtning inte kan undvikas, att vara närvarande vid hämtningen. På utmätningsmannens begäran skall också socialvårdsmyndigheten lämna behövlig handräckning (utesl.). (2 mom. såsom i regeringens proposition) Helsingfors den20mars 1996