INNEHÅLL. PM Genomgång miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsmål för luft. - Projekt Lagerströmsplatsen (studentbostäder)

Transkript

1 DEVELOPMENT PARTNER PM Genomgång miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsmål för luft - Projekt Lagerströmsplatsen (studentbostäder) ADRESS COWI AB Skärgårdsgatan 1 Box Göteborg TEL FAX WWW cowi.se INNEHÅLL 1 Miljökvalitetsnormer (MKN), nationella och lokala miljökvalitetsmål för luft Miljökvalitetsnormer (MKN) för luft Nationella miljökvalitetsmål som rör luft Lokala mål/delmål för Frisk luft och God bebyggd miljö 3 2 Luftkvaliteten i Göteborgsområdet problemområden och luftföroreningstyper Luftövervakning/mätstationer Problemområden och luftföroreningstyper 5 3 Jämförelse mellan mätningar vid Gårda mätstation och miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsmål 5 4 Spridning och halter i anlutning till Lagerströmsplatsen Gårdastationens relevans Partiklar från tågtrafik 8 5 Miljökvalitetsnormer och miljömål i den fysiska planeringen 9 6 Slutsatser 9 7 Referenser 10 PROJEKTNR. DOKUMENTNR. VERSION UTGIVNINGSDATUM UTARBETAD DELILAH LITHNER GRANSKAD GODKÄND

2 2/11 PM Genomgång miljökvalitetsnormer - Projekt Lagerströmsplatsen (studentbostäder) 1 Miljökvalitetsnormer (MKN), nationella och lokala miljökvalitetsmål för luft För att skydda människors hälsa och miljön från luftföroreningar finns miljökvalitetsnormer (MKN) och nationella och lokala miljökvalitetsmål. I dessa anges antingen gränsvärden eller målsättningsvärden för olika typer av luftföroreningar. 1.1 Miljökvalitetsnormer (MKN) för luft Miljökvalitetsnormer (MKN) för luft finns reglerade i luftkvalitetsförordning (2010:477). I förordningen anges vika föroreningsnivåer som inte får överträdas. Sådana gränsvärdesnormer finns för: Kvävedioxid (tim-, dygns- och årsmedelvärde) Kväveoxider (årsmedelvärde) Svaveldioxid (tim-, dygns- och årsmedelvärde) Kolmonoxid (timmedelvärde, enbart utanför bebyggt område) Bensen (årsmedelvärde) Partiklar PM 10 (dygns- och årsmedelvärde) Partiklar PM 2,5 (årsmedelvärde) (fr.o.m. 1 januari 2015) Bly (årsmedelvärde) Ozon (timmedelvärde) Utöver dessa gränsvärdesnormer finns miljökvalitetsnormer som är målsättningsnormer (vilket innebär att de bör uppnås) för att skydda människors hälsa. Sådana målsättningsnormer finns för: Ozon Bens(a)pyren Arsenik Kadmium Nickel Partiklar PM 2,5 Miljökvalitetsnormerna för utomhusluft gäller i hela landet och för all utomhusluft förutom arbetsplatser samt vägtunnlar och tunnlar för spårbunden trafik.

3 PM Genomgång miljökvalitetsnormer - Projekt Lagerströmsplatsen (studentbostäder) 3/ Nationella miljökvalitetsmål som rör luft Av de 16 nationella miljökvalitetsmålen är det miljökvalitetsmålen Frisk luft och God bebyggd miljö som ur luftsynvinkel är aktuella att beakta vid en eventuell byggnation på Lagerströmsplatsen. Miljökvalitetsmålet Frisk luft "Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas" (Regeringen, 2012a). I regeringens precisering (2012a) anges att halterna av luftföroreningar inte ska överskrida lågrisknivåer för cancer eller riktvärden för skydd mot sjukdomar eller påverkan på växter, djur, material och kulturföremål. Riktvärdena sätts med hänsyn till känsliga grupper och finns för följande ämnen: Bensen Ben(a)pyren Butadien Formaldehyd Partiklar PM10 Partiklar PM2,5 Marknära ozon Ozonindex Kvävedioxid Miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö "Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö (Regeringen, 2012b). I regeringens precisering (2012b) av miljökvalitetsmålet anges bl.a. att: "- människor inte utsätts för skadliga luftföroreningar, kemiska ämnen, ljudnivåer och radonhalter eller andra oacceptabla hälso- eller säkerhetsrisker," 1.3 Lokala mål/delmål för Frisk luft och God bebyggd miljö Göteborgs stad har beslutat om lokala mål och delmål till de nationella miljökvalitetsmålen Frisk luft och God bebyggd miljö. Ur luftkvalitetssynvinkel är det enbart det lokala målet för Frisk luft som är aktuellt. Lokalt mål "Luften i Göteborg ska vara så ren att den inte skadar människors hälsa eller ger upphov till återkommande besvär."

4 4/11 PM Genomgång miljökvalitetsnormer - Projekt Lagerströmsplatsen (studentbostäder) Lokala delmål finns för partiklar (PM 10 och PM 2,5 ), kvävedioxid och flyktiga organiska kolväten (VOC). 2 Luftkvaliteten i Göteborgsområdet problemområden och luftföroreningstyper Luftkvaliteten i Göteborgsområdet redovisas varje år av Miljöförvaltningen i en årsrapport. 2.1 Luftövervakning/mätstationer Luftkvaliteten övervakas kontinuerligt i Göteborgsområdet med hjälp av fyra fasta och tre flyttbara mätstationer. De fasta mätstationerna är Femman (tak), Mölndal (tak), Haga (gata) och Gårda (gata). Den mätstation som ligger närmast Lagerströmsplatsen är Gårdastationen. Gårdastationen är en gatustation där NO X, SO 2, bensen och PM 10 mäts på 4 m höjd. Denna mätstation ligger vid motorvägen (E20/E6) i Gårda i höjd med Tritongatan, ca m söder om Lagerströmsplantsen på den andra sidan av motorvägen (jämfört med Lagerströmsplatsen), se figur 1. Mätstationen är en DOAS-station (differentiell optisk absorptionsspektroskopi). Mätsträckan löper parallellt med vägen från brofundamentet (där analysatorn sitter) till en husvägg 185 meter norrut (Miljöförvaltningen, 2013). 0 Figur 1. (t.v) Gårda mätstation markerad nederst i kartan och Lagerströmsplatsen markerad överst i kartan. (t.h.) Gårda mätstation inrymd i fundamentet till gångbron över E6 i Gårda på den östra sidan om E6. Fotot (t..h.) hämtat från: Miljöförvaltningens (2013) luftkvalitetsrapport.

5 PM Genomgång miljökvalitetsnormer - Projekt Lagerströmsplatsen (studentbostäder) 5/ Problemområden och luftföroreningstyper I Göteborg är det främst halter av kvävedioxid, partiklar (PM10) och ozon som periodvis överskrider miljökvalitetsnormerna (Miljöförvaltningen, 2013). Kvävedioxid är den förorening där överträdelsen av MKN är störst. Allra sämst är luftkvaliteten vid Gårda mätstation. Detta gäller både kvävedioxider, partiklar (PM10). MKN för kolmonoxid, svaveldioxid och bensen har klarats under året. Däremot överskreds MKN för ozon (som är en målsättningsnorm) under tre dygn i Göteborgsområdet under Jämförelse mellan mätningar vid Gårda mätstation och miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsmål I tabell 1 visas uppmätta halter av luftföroreningar vid Gårda mätstation under de senaste fem åren. Dessa halter jämförs med MKN och nationella och lokala miljökvalitetsmål. Tabell 1. Uppmätta halter av luftföroreningar vid Gårda mätstation under perioden jämfört med MKN och lokala miljökvalitetsmål. Källa: Data från Miljöförvaltningens luftkvalitetsrapport (2013); Miljödepartementet (2010); Göteborgs stad (2009; 2011). Luftförorening i gaturum vid Medelvärde MKN Nationella miljökvali- Gårda tetsmål Kvävedioxid Årsmedelvärde (μg/m 3 ) 39,6 41,4 48,9 44,6 49, >20 3) 98 percentil timmedelv ) Antal timmar > Antal timmar > percentil dygn 79,9 75,8 110,3 105,5 105,8 60 1) 60 Antal dygn > Partiklar (PM 10 ) Årsmedelvärde (μg/m 3 ) 25,0 23,7 19,0 23,2 22, Antal dygn > ) avser timmedelvärde 2) målsättningsnorm som övergår till gränsvärdesnorm 1 januari ) vid 95 % av alla förskolor, skolor och bostäder i Göteborg senast år respektive 98 percentil innebär att halten underskrids 90 respektive 98 procent av tiden. Lokala miljökvalitetsmål 90 percentil dygn 39 39,6 30,0 41,0 38,2 50 1) (marknivå) Antal dygn > Antal dygn >35????? 37 Partiklar (PM 2,5 ) Årsmedelvärde (μg/m 3 ) 11,7 8,8 7,7 25 2) (taknivå) Dygnsmedelvärde 25 Bensen Årsmedelvärde (μg/m 3 ) 3,8 3,4 3,3 3,6 5 1 Svaveldioxid 98 percentil timmedelv. 5,4 200 Antal timmar > Antal timmar > percentil dygn 4,6 100 Antal dygn >100 7

6 6/11 PM Genomgång miljökvalitetsnormer - Projekt Lagerströmsplatsen (studentbostäder) Av tabell 1 framgår att under 2012 överskreds samtliga MKN (tim-, dygns- och årsmedelvärden) för kvävedioxid i Gårda. Dessa överträdelser var dessutom större än under de föregående 4 åren (se tabell 1). Störst var överträdelserna för timvärdena. För partiklar (PM 10 ) överträddes inte MKN, men däremot både de nationella och lokal miljökvalitetsmålen som är satta lägre än MKN. Även det nationella miljökvalitetsmålet för bensen överskrids. Partiklar PM 2,5, marknära ozon och kolmonoxid mättes inte vid Gårda mätstation under 2012 och kan därför inte jämföras mot MKN och miljökvalitetsmål. 4 Spridning och halter i anlutning till Lagerströmsplatsen Gårdastationens relevans Med hjälp av spridningsberäkningar fås en bild av hur luften är på platser där det inte finns någon mätstation. Sådana datorberäkningar görs av Miljöförvaltningen för kvävedioxid. Nedan visas beräknade kvävedioxidhalter för år 2011som årsmedelvärden (Figur 2), dygns medelvärden (Figur 3) och timmedelvärden (Figur 4) vid området runt Lagerströmsplatsen. Eftersom luftkvaliteten med avseende på kvävedioxid var bättre i Gårda under det år som figurerna visar (d.v.s. år 2011), än under 2012, visar dessa kartor sannolikt en något bättre luftkvalitet än kartor från 2012 skulle göra. Figur 2. Årsmedelvärde för kvävedioxid år 2011 runt Lagerströmsplatsen. Källa Miljöförvaltningen (2012a), urklippt från stor karta över Göteborgsområdet.

7 PM Genomgång miljökvalitetsnormer - Projekt Lagerströmsplatsen (studentbostäder) 7/11 Figur 3. Dygnsvärden 98 percentil för kvävedioxid 2011 i området runt Lagerströmsplatsen. Källa Miljöförvaltningen (2012b), urklippt från stor karta över Göteborgsområdet. Figur 4. Timmedelvärden 98 percentil för kvävedioxid år 2011 i området runt Lagerströmsplatsen. Källa Miljöförvaltningen (2012c), urklippt från stor karta över Göteborgsområdet.

8 8/11 PM Genomgång miljökvalitetsnormer - Projekt Lagerströmsplatsen (studentbostäder) Eftersom inga mätningar har gjorts precis vid Lagerströmsplatsen går det inte att bestämma några exakta halter, utan mätdata från Gårdastationen får användas för att göra en grov bedömning av luftkvaliteten. De största skillnaderna mellan Lagerströmsplatsen och Gårda mätsation är att mätningar görs på 4 m höjd, på andra sidan motorvägen och lite närmare än motorvägen. Den förhärskande vindriktningen i Göteborg kommer ofta från sydväst, vilket kan innebära att mer partiklar från motorvägen borde deponeras på den nordostliga sidan (där Lagerströmsplatsen ligger) jämfört med Gårda mätstation. Dessutom tillkommer partiklar från tågtrafik vid Lagerströmsplatsen som inte finns med i mätningarna vid Gårda mätstation. 4.1 Partiklar från tågtrafik Avståndet mellan järnvägsspår till närmsta föreslagna husfasader vid Lagerströmsplatsen är enbart 30 m. Detta innebär att Lagerströmsplatsen, utöver partiklar från vägtrafik, även belastas av partiklar från tågtrafiken. Tågtrafikens bidrag till partikelhalter finns inte med i mätningarna från Gårda mätstation. Utsläpp till luft från järnvägstrafiken består mest av metallpartiklar som frigörs vid slitage på räls, kontaktledning, hjul och bromsar. Dessa metallpartiklar är jämförelsevis tunga och transporteras därför inte iväg så långt utan faller ner nära järnvägen (Trafikverket, 2012). Enligt en rapport från VTI (2003) om föroreningsnedfall från järnvägstrafik visar deras nedfallstudier att det kan det röra sig om 15 olika metaller som har järnvägen som sin källa. För de metaller där en föroreningsgradient kunde ses avtog halterna exponentiellt från järnvägen och har planat ut inom m från järnvägen. Hur mycket partiklar som frigörs från tågtrafiken vid Lagerströmsplatsen är inte känt, men dessa är sannolikt lägre än i de studier som redovisas nedan. Detta eftersom halterna partiklar blir högre vid stationer (p.g.a. att mer partiklar frigörs när tåget bromsar) än på platser där tågen bara kör förbi. Spridningen av partiklarna beror enligt VTI (2003) på bl.a. väder- och trafikförhållanden. Torrare och varmare väder i kombination med högre trafikfrekvens ger tydligare samband än fuktigt, kallt väder med låg trafikintensitet. Deras studier av den förhärskande vindriktningens inverkan på spridningen visar att vinden tycks vara en viktig spridningsmekanism för järnvägsrelaterade metaller (VTI, 2013). Även inandningsbara partiklar i järnvägsmiljöer har studerats av VTI (2006). Resultaten visar bl.a. att järn står för den viktsmässigt största andelen partiklar (74-84%). Andra metaller som förekom i relativt hög koncentration var koppar, zink, krom, nickel och antimon. Fördelningen mellan grova och fina partiklar (särskilt antalet ultrafina partiklar <0,1μm) varierade kraftigt mellan olika tåg (VTI, 2006). Dygnsmedelvärdet för PM10 i järnvägsmiljöer (järnvägsstationer) ovan mark (Linköping, Stockholm C, Lund och Eslöv varierade mellan μg/m 3 (med högst halter på Stockholm C). På de underjordiska stationerna (Arlanda S och Arlanda C) var dygnsmedelvärdet på perrongerna avsevärt högre (88 respektive 237 μg/m 3 ) (VTI, 2006). På de underjordiska stationerna dominerades partiklarna till antal av ultrafina partiklar i storleksordningen 0,02 0,05 μm (Arlanda C) respektive 0,01 0,02 μm (Ar-

9 PM Genomgång miljökvalitetsnormer - Projekt Lagerströmsplatsen (studentbostäder) 9/11 landa S), medan de till massa dominerades av partiklar som var 5 7 μm (Arlanda respektive 2 3 μm (Arlanda S). De ultrafina partiklarna är avsevärt mindre än gränsen för PM2,5 (som innefattar partiklar 2,5 μm). 5 Miljökvalitetsnormer och miljömål i den fysiska planeringen Enligt miljöbalken (5 kap. 3 ) ska myndigheter och kommuner ansvara för att miljökvalitetsnormerna följs. Enligt Plan- och bygglagen (2 kap 10 ) ska, vid planläggning och i andra ärenden enligt PBL miljökvalitetsnormerna i 5 kap. miljöbalken eller i föreskrifter som har meddelats med stöd av 5 kap. miljöbalken, följas. Länsstyrelsen ska enligt PBL: under samrådet verka för att en bebyggelse eller ett byggnadsverk inte blir olämplig med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion (5 kap. 14 ). yttra sig över planförslaget om förslaget innebär att en miljökvalitetsnorm inte följs (5 kap 22 ). överpröva kommunens beslut, om beslutet kan antas innebära att. 3. en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap. miljöbalken inte följs, eller 5. en bebyggelse blir olämplig med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion (11 kap. 10 ). 6 Slutsatser Lagerströmsplatsen ligger vid ett av Göteborgs allra mest miljöbelastade områden, nära det område (Gårda) i Göteborg där luftkvaliteten bedömts vara sämst. Luftkvaliteten i närområdet vid Gårda mätstation har övervakats under många år och visar att samtliga MKN (års-, dygns-, och timmedelvärden) för kväveoxid överträds. Dessutom överskrids de nationella miljökvalitetsmålen för partiklar och bensen och även de lokala miljökvalitetsmålen för partiklar (PM10). Tillgängliga data från Gårda mätstation (som inte visserligen inte är helt platsspecifika), samt översiktliga spridningskartor (Figur 3), visar att det finns risk att miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid inte klaras på Lagerströmsplatsen. Den omedelbara närheten till tågrälsen innebär även att partiklar från järnväg eventuellt skulle kunna utgöra ett problem även för MKN för partiklar (något som inte syns i mätdata från Gårda mätstation) om dessa adderas till partiklar från vägtrafiken. För att få en mer platsspecifik bedömning av läget vid på Lagerströmsplatsen rekommenderas att platsspecifika spridningsberäkningar av framförallt kvävedioxid och partiklar utförs.

10 10/11 PM Genomgång miljökvalitetsnormer - Projekt Lagerströmsplatsen (studentbostäder) 7 Referenser Göteborgs stad Göteborgs Miljökvalitetsmål för Frisk luft. 5e118f4533bc/Frisk_luft.pdf?MOD=AJPERES Göteborgs stad Göteborgs Miljökvalitetsmål för God bebyggd miljö. Miljödepartementet Luftkvalitetsförordning (2010:477), SFS. Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/_sfs / Miljöförvaltningen. 2012a. Årsmedelvärde för kvävedioxid år Urklippt från karta över hela Göteborg. 11_ar_no2.pdf/$file/RS2011_ar_no2.pdf Miljöförvaltningen. 2012b. Dygnsvärden 98 percentil för kvävedioxid 2011 Urklippt från karta över hela Göteborg 1_dygn_no2.pdf/$file/RS2011_dygn_no2.pdf Miljöförvaltningen 2012c. Timmedelvärden 98 percentil för kvävedioxid år. Urklippt från karta över hela Göteborg. 1_timme_no2.pdf/$file/RS2011_timme_no2.pdf Miljöförvaltningen Luftkvaliteten i Göteborgsområdet. Årsrapport R_2013_7.pdf/$file/N800_R_2013_7.pdf Regeringen. 2012a. Frisk luft. Precisering av miljökvalitetsmålet Frisk luft. (websida) Regeringen. 2012b. God bebyggd miljö. Precisering av miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö.(websida) Trafikverket Järnvägens partikelutsläpp. (websida) Väg- och transportforskningsinstitutet (VTI) Föroreningsnedfall från järnvägstrafik. VTI meddelande

11 PM Genomgång miljökvalitetsnormer - Projekt Lagerströmsplatsen (studentbostäder) 11/11 Väg- och transportforskningsinstitutet (VTI) Inandningsbara partiklar i järnvägsmiljöer.