Länsstyrelsen i Jönköpings läns underlag till Sveriges genomförande av Agenda 2030
|
|
- Camilla Lundgren
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Sida 1/1 Ert datum Er beteckning Fi2016/01355/SFÖ Finansdepartementet Länsstyrelsen i Jönköpings läns underlag till Sveriges genomförande av Agenda 2030 Länsstyrelsen i Jönköpings län lämnar härmed ett underlag och en sammanställning över de mål och delmål som vi anser oss ha störst inverkan på. Allmänt om Länsstyrelsens möjligheter att verka för Agenda 2030 Länsstyrelserna är statens företrädare på regional nivå och har uppdrag och verksamheter inom fler politikområden än kanske några andra statliga myndigheter. Kärnverksamheten på länsstyrelserna har idag stort fokus på områden som är centrala för Agenda 2030, miljö, mänskliga rättigheter, hållbar utveckling etc. I stort sett samtliga 17 globala hållbarhetsmål och ett stort antal av dess delmål berör länsstyrelsernas verksamhet. Det finns potential för länsstyrelserna att arbeta mer för flera av delmålen, men detta förutsätter i allmänhet förtydliganden i länsstyrelsernas uppdrag. Inte minst finns potential i mötet mellan de olika dimensionerna av hållbar utveckling den miljömässiga, sociala och ekonomiska att hantera konflikter mellan dessa och stimulera synergier. Miljö Länsstyrelsen har många uppdrag inom miljöområdet som berör flera mål i Agenda Uppdragen handlar till exempel om miljöfarlig verksamhet, vattenverksamhet, hantering av avfall, naturvård samt skydd och skötsel av naturområden. Några av länsstyrelsens verktyg för en bättre miljö är den prövnings- och tillsynsverksamhet som myndigheten bedriver samt inte minst skydd, vård och skötsel av skyddade områden. Uppdragen syftar till att uppnå de nationella miljömålen. I arbetet med miljömålen har länsstyrelsen en övergripande och samordnande roll som regionala miljömyndighet. Länsstyrelsen svarar också för att ta fram regionala åtgärdsprogram för att nå målen. Miljömålen är det mest omfattande nationella målsystemet med generationsmålet, de 16 miljökvalitetsmålen, preciseringar och etappmål som i huvudsak siktar mot Allmänt kan sägas att målen i Agenda 2030 och miljömålen är samstämmiga Telefon Fax E-post jonkoping@lansstyrelsen.se Webbplats
2 Sida 2/24 beträffande ambitioner för miljöarbetet och miljötillstånd. Samtidigt utvecklar målen i Agenda 2030 delar av miljödimensionen som är svagt belysta i miljömålen, framför allt hållbara konsumtions- och produktionsmönster (mål 12 i agenda 2030). Målen i Agenda 2030 gör också att miljödimensionen av hållbar utvecklingen, som miljömålen syftar till, bättre kopplas till den sociala och ekonomiska dimensionen, vilket är välkommet och nödvändigt om miljömålen ska kunna nås. Flertalet nationella miljömål bedöms dock idag inte möjliga att nå inom uppsatt tidsram och även om Agenda 2030 för flertalet mål har ett senare måldatum kommer vissa mål vara svåra att uppnå. Fysisk planering Fysisk planering i Sverige enligt Plan- och bygglagen (PBL) och infrastrukturlagstiftningen kommer att ha stor inverkan på berörda mål i Agenda 2030 eftersom lagstiftningarna har byggt in ett förhållande till nationella, regionala och lokala mål. Det finns därmed i den fysiska planeringens grunduppdrag. Genom att följa lagstiftningen så kommer fysisk planering/samhällsplaneringen att ha stor inverkan på målen. Länsstyrelsen har flera olika uppdrag i planeringsprocesserna enligt plan- och bygglagen. Lagstiftningen har tydligt reglerat dessa. Uppdragen skiftar utifrån vilket skede den fysiska planeringen är i. I tidiga skeden ska länsstyrelsen bevaka att alla intressen tillgodose medan i slutet av processen, i beslutsskedet, så bevakar länsstyrelsen genom sin tillsyn endast nationella statliga intressen. Flertalet av målen i Agenda 2030 kopplar till de allmänna intressen som finns i PBL:s 2 kap. Det är endast målen som riktas mot utvecklingsländerna eller som inte berör mark- och vattenanvändning som t ex mål 4 God utbildning, mål 17. Genomförande och globalt partnerskap som inte kopplar till PBL:s allmänna intressen. Målen i Agenda 2030 kopplar även till portalparagrafen i både PBL och miljöbalken (MB). Planeringen enligt PBL ska syfta till.. Bestämmelserna syftar till att, med hänsyn till den enskilda människans frihet, främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktig hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer Vad detta innebär, vilka allmänna intressen som ska främjas och tas hänsyn till och hur sammanvägningen ska ske framgår av 2 kap PBL. Jämställdhetsperspektivet är integrerat i fysisk planering genom att det finns i portalparagrafen. Allmänna intressen i PBL människor, miljö och samhälle kan ha nationell dignitet, vara regionala eller lokala. I tidiga skeden bevakar länsstyrelsen alla intressen medan i beslutsskedet så bevakar länsstyrelsen genom sin tillsyn endast särskilda statliga intressen såsom miljökvalitetsnormer enligt 5 kap MB, riksintressen 3 och 4 kap MB, strandskydd 7 kap MB samt att bebyggelse inte blir olämplig med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion. Den sistnämnda punkten har stor inverkan på flera av målen i Agenda Länsstyrelsen bedömer att uppdraget enligt PBL är tillräckligt för att inrymma målen enligt Agenda Det finns dock ett stor behov av att tydliggöra länsstyrelsens roll som statlig samordnare att samordna statliga intressen. Det finns också ett behov av att arbeta med klimatanpassning i befintlig bebyggelse, där PBL inte har genomslag.
3 Sida 3/24 Hållbar regional tillväxt Länsstyrelsen har i förordning 2007:825 3 i uppgift att arbeta med regional tillväxt. Regeringen har tagit fram En nationell strategi för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft som utgör grunden för arbetet. En annan tydlig uppgift är att samordna de statliga myndigheterna och se till att de tillämpar de regionala utvecklingsprogrammen i sin verksamhet vilket regleras i förordning 2007: Länsstyrelsen har också till uppgift att arbeta med landsbygdsutveckling vilket till stor del sker inom det av EU delvis finansierade Landsbygdsprogrammet. Landsbygdsprogrammet resulterade i att minst kronor investerades i länets landsbygd för att stärka upp kompetensen inom jordbruket och dess miljöpåverkan, säkra och öka antalet arbetstillfällen på landsbygden, främja livsmedelsproduktionen samt förbättra arbetsmiljön för företagare på landsbygden. Produktionen i länet har blivit mer hållbar genom investeringar i förnybar energi, minskad miljöpåverkan och rationellare drift med mera. Genom ovanstående uppdrag har Länsstyrelsen påverkan på flera av målen och delmålen i Agenda 2030 såsom till exempel 5 och 7 men framförallt mot målen 8 och 9. Social hållbarhet och jämställdhet Social hållbarhet handlar om att bygga upp ett samhälle där grundläggande mänskliga rättigheter respekteras. Det innebär också att skapa miljöer och sammanhang där individer kan tillgodogöra sig kunskap, utvecklas och ha god hälsa. Utgångspunkten är ett rättighetsperspektiv och grunden de mänskliga rättigheterna. Ekonomiska, politiska, sociala och kulturella rättigheter för alla människor är en förutsättning för ett social hållbart samhälle. Länsstyrelsens roll avseende dessa frågor är att bland annat att samordna insatser i länet till exempel genom samverkan med andra myndigheter och organisationer. Sakområden som länsstyrelsen arbetar med inom ramen för social hållbarhet är mänskliga rättigheter, jämställdhetsperspektivet i sin helhet samt dess underliggande fjärde delmål; mäns våld mot kvinnor inklusive våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel, Därutöver arbetar länsstyrelsen med integration, samordning och tillsyn alkohol, narkotika, barns rättigheter, tobak och dopning, nationella minoriteter samt personligt ombud. Länsstyrelsens arbete på regional och lokal nivå är en bidragande faktor till att nå flera av målen i Agenda Det finns flera mål där länsstyrelsens verksamhet har en direkt koppling till Agenda 2030, som exempel kan nämnas mål kring jämställdhet, hälsa samt inkluderande samhällen. För att uppnå både nationella mål inom hållbarhetsområdet samt målen inom agenda 2030 bedömer länsstyrelsen att arbetet med att lyfta den sociala dimensionen av hållbarhetsarbetet behöver intensifieras.
4 Mål och delmål Stor inverkan nationellt j/n Verksamhet inom myndigheten som avses samt om den bedöms som tillräcklig? (ja/nej) Stor inverkan internationellt? (ja/nej) Verksamhet inom myndigheten som avses samt om den bedöms som tillräcklig? (Internationellt) (ja/nej) Kommentarer UNDERLAG Sida 4/24 Länsstyrelsens svar i tabellform 1.2 Ja Nej Nej Nej 1.b Ja Nej Nej Ja 2.3 Ja Nej Nej Ja 2.4 Ja Ja Ja Ja Ja, utifrån regeringsuppdragets utformning och det ansvar som ligger på länsstyrelsen. Då vissa delar av det svenska jordbruket har lönsamhetsproblem finns en risk för att inte tillräckliga åtgärder görs. Det skulle behövas regionala livsmedelsstrategier som långsiktigt jobbade med frågan "hållbar matproduktion". Insatserna kopplat till fiske är inte tillräckliga eftersom en privatisering av fiskresursen succesivt införs vilket kan leda till storskaligare fiske som enbart har ett företagsekonomiskt fokus. Flera av länsstyrelsens uppdrag berör jordbrukssektorn och delmålet, framför allt lantbruk/landsbygd, naturvård, vattenförvaltning, miljöskydd, miljömål, energi/klimat och klimatanpassning. Länsstyrelsens inverkan på ett miljömässigt hållbart jordbruk är främst nationell, men ett mer hållbart svenskt jordbruk kan också inverka positivt på miljö och hälsa i andra länder. Länsstyrelsen bedöms kunna
5 Sida 5/ Ja Ja Ja Ja göra mer för ett hållbart jordbruk och även för en mer hållbar livsmedelsproduktion. Minskade projektmedel i landsbygdsprogrammet har dock på sistone minskat möjligheten att ta olika initiativ. Länsstyrelsens arbete för hållbar konsumtion, som kommit igång under senare år, föranlett av generationsmålets nya formulering 2010, ger också möjligheter att ta upp livsmedelsfrågan, t.ex. matsvinn och köttkonsumtion. Det saknas ingripandegrund för ianspråktagande av värdefull jordbruksmark. Länsstyrelsen förmedlar inom landsbygdsprogrammet ersättni ngar i syfte att bevara genetisk variation hos odlade växter och tamdjur (lantraser). I naturvårdsarbetet arbetar länsstyrelsen för biologisk mångfald på olika sätt. 2.a Ja Ja Ja Ja För att lyckas krävs förtydliganden och efterfrågan av innovation, forskning etc. Ett sätt att lyckas är att etablera arbetssätt inom fondsamordningen på nationell nivå. På internationellt finns fonder inom EU som bjuder till samarbeten över gränserna. 3.4 Ja Nej Nej Nej Bland annat i miljömålsarbetet finns det koppling till hälsa för att minska hudcancer, minska buller och minska partikelhalter. 3.5 Ja Ja Nej Nej 3.6 Ja Ja Nej Nej
6 Sida 6/ Ja Ja Nej Nej 3.d Ja Ja Nej Nej 4.0 Nej Nej Nej Nej 4.4 Ja Nej Nej Ja Detta delmål är en viktig del av länsstyrelsens miljöskyddsarbete, med prövning, tillsyn och tillsynsvägledning. Även i länsstyrelsens uppgifter rörande samhällsplanering och grundvattenskydd är miljöhälsoaspekter viktiga. Flera av de miljömål som länsstyrelsen ska verka för tar upp kemikalier och föroreningar och i miljöövervakningen följer länsstyrelsen vissa av dessa ämnen i miljön. Mycket arbete sker, men potential finns för mer insatser. Inom miljömålsarbetet har flera länsstyrelser börjat arbeta med giftfri vardag, KemI:s uppdrag. Inverkan internationellt av länsstyrelsens arbete är liten. Ett område där länsstyrelsen dock kan påverka är genom upphandling och i förmedling av kunskap regionalt och lokalt om hållbar upphandling, där kemikalier i importerade produkter nu uppmärksammas mer. Utbildning och kunskap är viktigt för att nå miljömålen och hållbarhetsmålen. Länsstyrelsen har inget ansvar för utbildning, men kan genom några av sina uppdrag verka för att hållbarhetsfrågorna kommer in mer i utbildningsväsendet regionalt och lokalt. Ett av delmålen tar upp utbildning och hållbar utveckling, se vidare kommentaren till delmål 4.7.
7 Sida 7/ Ja Nej Nej Nej 5.1 Ja Nej Ja Nej 5.2 Ja Nej Nej Nej Det finns mycket att utveckla när det gäller arbetet mot diskriminering och stärkandet av mänskliga rättigheter regionalt och lokalt. För att uppnå detta mål krävs målmedvetet arbete på olika nivåer och med olika ansatser. Centralt är ett utvecklat förebyggande arbete. Länsstyrelsen har här en viktig roll, både på nationell, regional och lokal nivå. Främst genom sakkunskap och kunskapsspridning men även genom exempelvis stöd till lokala projekt. Alla berörda aktörer behöver även samverka för att säkerställa att personen får rätt stöd och hjälp och de insatser som genomförs behöver samordnas. Länsstyrelsens bidrar till detta arbete genom att tillhandahålla olika former av utbildning och kompetensutveckling men även genom att sammankalla nätverk och stödja samordningen av insatser. 5.3 Ja Nej Nej Nej Arbete för att nå detta mål behöver ske genom dels nationella insatser, så som lagstiftning och opinionsbildning, och dels regionala och lokala insatser, som exempelvis utbildningsinsatser samt information direkt till elever på skolor eller föräldrar vid introduktionssamtal. Länsstyrelsens roll i att nå målet består främst i att tillhandahålla sakkunskap och erbjuda kompetensutveckling. Vidare i att samordna de insatser som
8 Sida 8/24 5.c Ja Ja Nej Nej 6.0 Ja Ja Nej Nej 6.1 Ja Ja Nej Nej 6.3 Ja Ja Nej Nej sker och stödja den samverkan som finns mellan berörda myndigheter och ideella/idéburna organisationer. Mål 6 berör länsstyrelsens miljöarbete i hög grad och avser samma frågor som miljökvalitetsmålen för vatten. Länsstyrelsens roll är myndighetsutövning och olika främjande insatser. Kommunerna är verksamhetsutövare för VA. Vattenförvaltningen är ett stort uppdrag där mycket arbete sker. Arbetet har stor inverkan nationellt, men insatserna kan också inverka på andra länders miljö. Förbättringar och utveckling av arbetet sker kontinuerligt. Länsstyrelsens verksamhet avser arbete med vattenförvaltning, vattenverksamhet (tillsyn av vattenverksamheter enligt Miljöbalken, arbete med vattenskyddsområden) samt samhällsplanerings- och miljömålsinsatser för miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet. Kan också ingå i internationellt samarbete länsstyrelsen är engagerad i och därigenom inverka internationellt. Länsstyrelsens verksamhet avser arbete med vattenförvaltning, miljöskydd (förorenade områden, tillsyn och tillstånd enligt Miljöbalken, särskilt tillsynsvägledning enskilda avlopp), beredskap, GIS och andra åtgärder inom miljömålsarbetet för framför allt Giftfri miljö, t.ex. utbildning
9 Sida 9/24 inom upphandling med kemikaliekrav samt kunskapsinsamling genom regional miljöövervakning. Kommer även in i samhällsplaneringen. Kan också ingå i internationellt samarbete länsstyrelsen är engagerad i och därigenom inverka internationellt. 6.4 Ja Ja Nej Nej 6.5 Ja Ja Nej Nej 6.6 Ja Nej Nej Nej 6.b Ja Ja Nej Nej 7.0 Ja Ja Nej Nej Länsstyrelsens verksamhet avser vattenförvaltning (framtagande av regionala vattenförsörjningsplaner), miljöskydd, miljömål, samhällsplanering. Kan också ingå i internationellt samarbete länsstyrelsen är engagerad i och därigenom inverka internationellt. Länsstyrelsens verksamhet avser arbete med vattenförvaltning och även samhällsplanering. Länsstyrelsens insatser avser arbete med naturvård, fiskevård, vattenskyddsområden, vattenförvaltning, att beakta dessa frågor i samhällsplaneringen och naturvården (skydd av områden, restaurering).berörda miljömål nås inte utan att mer resurser tillförs. Länsstyrelsens insatser avser arbete med vattenförvaltning och inom detta arbete med lokala vattenråd. Länsstyrelserna har samordningsansvar för regionalt energi- och klimatarbete. Länsstyrelsen kan bidra till samtliga delmål under mål 7 genom detta och andra
10 Sida 10/ Ja Ja Nej Nej 7.2 Ja Ja Nej Ja 7.3 Ja Ja Nej uppdrag. Länsstyrelen bidrar också genom internationella samarbeten. Påpekas bör dock att det är andra än länsstyrelsen som i allmänhet genomför åtgärderna och är verksamhetsutövare, framför allt företag och kommuner. Länsstyrelserna energi- och klimatuppdrag innebär att länsstyrelsen med ett långsiktigt perspektiv ska främja, samordna och leda det regionala arbetet med att förverkliga regeringens politik avseende energiomställning och minskad klimatpåverkan. Genomförandet av de regionala strukturfondsprogrammen är också något länsstyrelsen arbetar med inom det regionala tillväxtarbetet. Här inbegrips insatser inom det tematiska området Stödja övergången till en koldioxidsnål ekonomi i alla sektorer. Länsstyrelsen ska enligt sitt energi- och klimatuppdrag verka för att öka andelen förnybar energi i länet, särskilt avseende insatser för att uppnå planmässiga förutsättningar inom den nationella planeringsramen för vindkraft till Jönköpings län har som mål att bli ett plusenergilän senast till Inom Landsbygdprogrammet finns stöd att söka för att göra investeringar inom produktion av förnybar energi. Länsstyrelsen ska bedöma hur insatserna har påverkat utsläppen av växthusgaser, energieffektivisering och andelen förnybar energi i länet,
11 Sida 11/24 vilket också bidrar till det globala målet. 7.3 Ja Ja Nej Nej 7.a Ja Ja Ja Nej 8.0 Ja Nej Nej Nej Ingen uttalad uppgift för länsstyrelsen. Indirekt kan länsstyrelsens arbete dock stötta detta genom att vi ska arbete för det regionalt. Erfarenheter i Sverige kan spridas. Det finns ett stort kunnande i Sverige där nya innovationer exporteras. Vissa länsstyrelser är involverade i internationella samarbeten, ex. nätverk för miljöteknik. Trots att det regionala tillväxtansvaret flyttat till regionerna, har länsstyrelsen fortfarande viktiga uppgifter inom detta område. En viktig del är då att verka för miljömässigt hållbar tillväxt och för miljöarbete i näringslivet. Två delmål under mål 8 avser sådana frågor. Vissa länsstyrelser är involverade i internationella samarbeten, ex. nätverk för miljöteknik. 8.1 Ja Nej Ja Nej 8.2 Ja Nej Ja Nej Detta arbetar länsstyrelserna med genom olika projekt- och företagsstöd inom landsbygdsprogrammet. 8.3 Ja Ja Ja Ja Inom landsbygdprogrammet finn mål som stöder en produktiv verksamhet, skapande och bibehållande av arbetstillfällen samt företagande och innovation. 8.4 Ja Nej Ja Nej Det finns många exempel på länsstyrelseinsatser inom olika uppdrag som bidrar till detta delmål, framför allt inom produktion, men på senare är
12 Sida 12/ Ja Nej Ja Nej 8.9 Ja Ja Nej Nej 9.0 Ja Nej Nej Nej 9.1 Ja Nej Nej Ja alltmer arbete också för hållbar konsumtion. Uppdragen är regionalt tillväxtarbete, energi/klimat, miljömål och miljöskydd. Länsstyrelserna är representerade i det nationella arbetet med 10 YFP. Potential finns att göra fler insatser, inte minst för att integrera miljödimensionen i det regionala tillväxtarbetet. I flera län är besöksnäringen en stor och viktig näring. Flera länsstyrelser är också involverade i olika insatser för en hållbar turism, ofta i anslutning till regionalt tillväxtarbete. Natur- och kulturturism är ökande och länsstyrelseuppdragen för naturvård och kulturmiljö är då involverade. Det finns också län som stödjer energi- och klimatprojekt med besöksnäringen och då är länsstyrelsens energi- och klimatuppdrag delaktig. Potential finns för fler insatser. Att länsstyrelsens roll, t.ex. ge råd, stöd och vägledning, att bevaka/utöva tillsyn, tillhandahålla planerings och kunskapsunderlag, samordna staten, tidiga dialoger med kommunerna. Länsstyrelsens miljöverksamhet berörs av målets delar som avser att integrera miljötänkande i infrastruktur, industrialisering och innovation. Dessa aspekter tas framför allt upp i delmål 9.4, se kommentar under detta delmål. Insatserna är inte tillräckliga för att nå uppsatta mål.
13 Sida 13/ Ja Nej Nej Nej 10.2 Ja Nej Ja Nej 10.7 Ja Nej Ja Nej 11.2 Ja Nej Nej Nej Genom flera uppdrag (miljöskydd, samhällsplanering, energi/klimat, miljömål) verkar länsstyrelsen för miljömässigt hållbar utbyggnad och renovering av transportinfrastruktur och annan teknisk infrastruktur, såsom VA, fjärrvärme m.m. Det är dock andra offentliga (regioner, kommuner) som är främst ansvariga. Genom tillsyn och prövning verkar länsstyrelsen för miljöanpassning av industriprocesser, men också genom att stimulera företagen till detta genom regionalt tillväxtarbete och miljömålsarbetet. Genom Länsstyrelsens satsningar på bredband kan mer miljövänliga processer tas fram och resurser används effektivare. Potential finns till fler insatser. Dessa frågor kan också ingå i internationella samarbeten länsstyrelser är involverade i. Vi arbetar aktivt med frågorna kring social hållbarhet och inkludering men samtidigt ökar behovet och efterfrågan. Arbetet behöver utvecklas ytterligare Arbete för hållbara transporter och transportsystem är en viktig fråga för länsstyrelsen inom samhällsplanering, energi/klimat och miljömålsarbetet. Genom myndighetsutövning och aktiv medverkan i olika initiativ och samverkan kan länsstyrelsen verka för transporternas miljömål. Det är regionerna
14 Sida 14/ Ja Nej Nej Nej 11.3 Ja Nej Nej Nej 11.4 Ja Nej Ja Ja som äger den regionala transportplaneringen och kollektivtrafikfrågan. Det är viktigt att regionalt fortsätta utveckla arbetet för hållbara transporter och här har länsstyrelsen en viktig roll. Länsstyrelsen kan på olika sätt verka för detta delmål, bl.a. ska länsstyrelsen vägleda kommunerna i samhällsplaneringen och tillhandahålla regionalt underlagsmaterial. Då kan den miljömässiga hållbarheten inbegripas. Urbaniseringen är en stor fråga även i Sverige som påverkar miljön (både i områden som växer och områden som glesas ut). Länsstyrelsens fortsatta engagemang här är viktigt, bl.a. i att visa hur förtätning kan ske miljömässigt hållbart. Den breda ansatsen till trotts är skyddet av enskilda värden och avgränsade miljöer fortfarande i fokus i svensk kulturmiljövård. Även om befintlig lagstiftning har bedömts tillräcklig, och därmed även skall tillämpas i enlighet med de konventioner som har antagits, finns det stora brister i tillämpningen, inte minst inom den kommunala planeringen. Detta har också påpekats i ett antal utredningar och rapporter från såväl Riksantikvarieämbetet, som Naturvårdsverket och Boverket. Stort fokus har också riktats mot avgränsade värden i form av kulturreservat, byggnadsminnens och riksintressen i Länsstyrelsernas
15 Sida 15/ Ja Nej Nej Nej 11.7 Ja Nej Nej Nej arbete med kulturmiljöns värden medan mer generella värden ofta upplevs svåra att hantera i myndighetsutövningen. Arbetet med kulturmiljöns värden har också blivit eftersatt i miljömålssystemet, delvis till följd av resursbrist. Det bör även påpekas att det, parallellt med insatser till exempel för ökad inkludering och samverkan, finns ett mycket stort behov av fortsatt kunskapsuppbyggnad för att kunna uppfylla hållbarhetsmålen. Exempel där det finns stora behov är kulturhistoriska bebyggelsevärden och kulturhistoriska lämningar, till exempel fornlämningar. I kultur- och naturarvsfrågor är länsstyrelsen en av de viktigaste regionala offentliga aktörerna och förfogar över flera olika styrmedel (inom uppdragen för kulturmiljö, naturvård och samhällsplanering). I miljömålssystemet finns många detaljerade mål för natur och kulturmiljö. Detta delmål avser flera kärnverksamheter på länsstyrelsen (samhällsplanering, miljöskydd, miljömål). Avfalllsförebyggande och resurseffektivitet har fått ökad fokus på senare tid och här finns behov och även potential att göra mer regionalt och lokalt. I detta arbete kan länsstyrelsen ha en uppgift. I samhällsplaneringen och inom flera av miljömålen verkar länsstyrelsen för att det ska finnas grönområden och
16 Sida 16/24 11.a Ja Nej Nej Nej 11.b Ja Nej Nej Nej 12.0 Ja Nej Nej Nej tätortsnära natur. Dessa frågor kommer också upp i länsstyrelsens relativt nya uppdrag inom friluftsmålspolitiken. Här finns möjligheter att göra mer. Länsstyrelsens roll som statlig aktör i regional planering, samordnare av staten på regional nivå och aktör med ansvar att verka för de nationella målen regionalt och lokalt ger en möjlighet att främja dessa kopplingar. Här finns utvecklingspotential. Länsstyrelseuppdrag som berörs är samhällsplanering/byggande, miljömål, regional tillväxt och landsbygd/lantbruk. Genom flera av sina uppdrag (samhällsplanering/byggande, miljömål, energi/klimat, klimatanpassning, prövning och prioritering av tillsynen av förorenade områden) kan länsstyreslen verka för detta delmål. Klimatanpassning lyfts särskilt fram i delmålet och här är länsstyrelsen samordnare regionalt. Främjande av miljömässigt hållbar produktion ingår sedan tidigare i flera av länsstyrelsens uppdrag, inte minst miljöskydd och regional tillväxt. Främjande av hållbar konsumtion har tillkommit som uppdrag genom generationsmålets tillägg 2010 och flera länsstyrelser arbetar nu mer med denna fråga, framför allt inom ramen för miljömålssamt energi/klimatuppdragen. Här finns potential att göra mer.
17 Sida 17/ Ja Nej Nej Nej 12.2 Ja Nej Nej Nej 12.3 Ja Nej Nej Nej Länsstyrelserna medverkar i arbetet med det tioåriga ramverket och är även representerade i den nationella referensgruppen för detta. Insatserna inom fisket är inte tillräckliga eftersom en privatisering av fiskemöjligheterna succesivt införs vilket kan leda till storskaligare fiske som enbart har ett kortsiktigt företagsekonomiskt fokus. Myndigheternas insatser i övrigt är tillräckliga men stärkt samverkan mellan enheter som behandlar frågor kring miljö, vatten, natur och lantbruk skulle kunna öka effekterna. Länsstyrelsen har flera uppdrag (miljöskydd, samhällsplanering/byggande, naturvård, energi/klimat, miljömål) som bidrar och ännu mer skulle kunna bidra till detta delmål. Frågan om resurseffektivitet ökar nu i betydelse för myndigheternas arbete, bl.a. genom introduktion av begreppet cirkulär ekonomi. Arbetet med grön infrastruktur, som länsstyrelserna arbetar med nu, syftar bl.a. till en hållbar förvaltning av naturen. Flera länsstyrelser har börjat arbeta med matsvinnsfrågan, oftast inom ramen för miljömålsarbetet. Länsstyrelserna deltar också i en åtgärd inom Miljömålsrådet om matsvinn. Här finns potential att göra mer.
18 Sida 18/ Ja Ja Nej Ja 12.5 Ja Nej Nej Ja 12.7 Ja Nej Nej Nej Myndigheten skulle kunna höja effekten av projektverksamheterna genom att utveckla arbetet mot särskilda målgrupper, såsom maskinfirmor och andra entreprenörer inom jordbruket. Detta delmål tar upp miljöfrågor som hanteras mer utförligt i flera av miljömålssystemets mål, under Giftfri miljö, Frisk luft m.fl. Länsstyrelsen verkar för dessa genom flera uppdrag, framför allt i miljöskyddsarbetet, men även för frivilliga initiativ inom miljömålsuppdaget. Avfallsförebyggande är ett område som fått ökat fokus på senare tid och här finns potential för länsstyrelsen att göra mer tillsammans med andra aktörer regionalt och lokalt. Berörda uppdrag är då främst miljömål och miljöskydd. Påpekas bör dock att kommunerna har huvudansvaret för avfallshanteringen. Förutsätter översyn av regelverk. Myndigheterna insatser är alltså inte tillräckliga. Länsstyrelsen är själv ingen stor upphandlande myndighet jämfört med ex. kommuner och landsting. Länsstyrelsen kan dock genom några av sina uppdrag (miljömål, regional tillväxt) främja hållbar upphandling genom samverkan och kompetensutveckling regionalt och lokalt. I Dalarna har länsstyrelsen tagit initiativ till en regional upphandlingsdialog. Samarbete med den nya Upphandlingsmyndigheten och
19 Sida 19/24 KemI diskuteras nu. Här finns potential att göra mer Ja Nej Nej Nej 12.b Ja Nej Nej Ja 13.0 Ja Ja Nej Nej 13.1 Ja Ja Nej Nej Detta delmål har beröringspunkter med delmål 4.7, se kommentar för detta. Länsstyrelsen har i flertalet uppdrag inte enskilda medborgare som målgrupp, men ofta är målgruppen andra parter, inte minst kommunerna, som i sin tur har medborgarna som målgrupp. Länsstyrelsen har en roll i delmål 12.8 och den kan också utvecklas, kanske framför allt inom ramen för miljömålsuppdraget. Detta delmål har beröringspunkter med delmål 4.7, se kommentar för detta. Berörda länsstyrelseverksamheter är regional tillväxt, naturvård, kulturmiljövård, energi/klimat, miljömål. Länsstyrelserna har samordningsansvar för det regionala och lokala klimatanpassningsarbetet samt dessutom regionalt energi- och klimatarbete. Länsstyrelsen kan bidra till flera delmål under mål 13 genom dessa och andra uppdrag. Klimatanpassningsåtgärder är det dock främst kommunerna som behöver vidta. I klimatanpassningsarbetet tar länsstyrelsen fram underlag, sprider kunskap och stöttar kommunerna i omställningen. Länsstyrelserna
20 Sida 20/ Ja Ja Ja Nej 13.3 Ja Ja Nej Ja 14.0 Ja Ja Nej Ja 14.1 Ja Ja Nej Ja deltar i nationella och internationella konferenser om klimatanpassning. Länsstyrelsen använder erfarenheter från andra länder som t.ex. Köpenhamnsöversvämningen. Erfarenheter kan spridas till andra länder. Länsstyrelserna har regelbunden kontakt med nationella myndigheter både inom klimatoch energiarbetet och klimatanpassningsarbetet. Länsstyrelsen deltar i framtagande av regionala strategier har länsstyrelsen ett regleringsbrevsuppdrag att ta fram planeringsunderlag för klimatanpassning. Berörda myndigheter bör tydligare stödja länsstyrelserna i klimatarbetet. Länsstyrelserna ska samordna det regionala och lokala klimatanpassningsarbetet samt energi- och klimatarbetet. Länsstyrelsen tar fram underlag, sprider kunskap och stöttar kommuner och andra aktörer i omställningen. Miljömålsuppdraget är också av betydelse för detta delmål. Miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust och skärgård, som länsstyrelsen ska verka för, täcker upp ambitionerna i detta hållbarhetsmål. Mycket arbete sker inom vattenförvaltningen och andra uppdrag. Kustlänsstyrelserna arbetar för detta delmål genom EU:s havsmiljöförordning, vattenförvaltningen, arbete med LOVA, avfallsförebyggande arbetet, arbetet med förorenade områden, prövning o tillsyn
21 Sida 21/ Ja Ja Nej Nej 14.5 Ja Ja Nej Nej 14.a Ja Ja Nej Nej 14.c Ja Ja Nej Nej 15.0 Ja Ja Nej Nej 15.1 Ja Ja Nej Nej enligt MB, uppdrag om enskilda avlopp i RB, åtgärder inom miljömålssystemet. Samordningen mellan olika planeringssystem, havsplanering och fysisk planering PBL. Kustlänsstyrelserna arbetar för detta delmål genom arbete med skyddade naturområden, planarbete, havsplanering, restaurering. Kustlänsstyrelserna arbetar för detta delmål genom arbete med skyddade områden (natur, kulturmiljö), havsplanering och samhällsplaneringen. Kustlänsstyrelserna genomför regional miljöövervakning som tillgängliggörs via VISS och datavärdar och samarbetar med forskningen. Insatser sker inom ramen för de särskilda uppdrag länsstyrelser får i anslutning till vattenförvaltningen. Hållbarhetsmål 15 motsvaras av flera miljökvalitetsmål för olika naturtyper och miljömålet Ett rikt växt- och djurliv. Länsstyrelsens naturvårdsuppdrag är centralt för att bidra till detta mål regionalt och lokalt. Även andra uppdrag bidrar. Länsstyrelsen kan i internationella samarbeten ta upp dessa frågor. Myndighetens insatser är inte tillräckliga inom lantbruk. En negativ trend av brukad areal åker och betesmark sedan lång tid visar inga tecken på att brytas. Möjlighet till uppsökande
22 Sida 22/ Ja Nej Nej Nej 15.3 Ja Nej Nej Nej 15.4 Ja Ja Nej Ja verksamhet inom Landsbygdsprogrammet skulle ge förbättrad effekt. Länsstyrelsens naturvårdsuppdrag är centralt för att bidra till detta mål regionalt och lokalt. Även andra uppdrag bidrar. Länsstyrelsens nya uppdrag om grön infrastruktur blir också ett viktigt verktyg för detta delmål, liksom tillämpning av ekosystemtjäster. Med dagens resurser är det inte möjligt att nå målet till Tydligare statlig samordning och vägledning behövs. Länsstyrelsens naturvårdsuppdrag är centralt för att bidra till detta mål regionalt och lokalt. Även andra uppdrag bidrar. Länsstyrelsens nya uppdrag om grön infrastruktur blir också ett viktigt verktyg för detta delmål, liksom tillämpning av ekosystemtjäster. Bedömningen är dock att målet inte kan nås till I svensk kontext är delmålet relevant om man vill hävda jordbruksmarkens värde från exploatering. Detta är en fråga länsstyrelsen verkar för i olika uppdrag (samhällsplanering, landsbygd/lantbruk, miljömål) och en fråga som nu får större uppmärksamhet, bl.a. av Miljömålsrådet. Mer insatser kan ske här. Detta mål avser fjällen och motsvaras i miljömålssystemet av Storslagen fjällmiljö. Länsstyrelsen ansvarar för flera frågor som rör fjällen (naturvård/fjällförvaltning,
23 Sida 23/24 kulturmiljövård, miljömålsarbete) Ja Nej Nej Ja 15.8 Ja Ja Nej Ja 15.9 Ja Ja Nej Ja 16.1 Ja Ja Nej Nej Ja Ja Mej Nej Myndighetens insatser inom lantbruk är inte tillräckliga. En negativ trend av brukad areal åker och betesmark sedan lång tid visar inga tecken på att brytas. Den sedan länge pågående trenden med en avfolkande glesbygd, måste brytas för att tillräckligt många miljöer ska kunna skötas. Länsstyrelsen arbetar inom naturvården med flera olika insatser, åtgärdsprogram för hotade arter, reservatsbildning, investeringsstöd inom landsbygdprogrammet med mera. Länsstyrelsen gör vad som är möjligt med de resurser som ges. Att nå detta delmål liksom miljömålen kräver dock stora insatser och är svårt med nuvarande resurser. Frågan om invasiva arter tas också upp i miljömålen och länsstyrelsen har verksamhet inom området (naturvård/tillsyn, vattenförvaltning). Länsstyrelsens nya uppdrag om grön infrastruktur och ekosystemtjänster syftar till detta. Tillämpliga i naturvård, samhällsplanering, miljömålsarbete mfl. verksamheter. Tydligare statlig samordning behövs. Länsstyrelsen godkänner MKBns kvalitet, men det behövs ett tydligare mandat.
24 Sida 24/ Nej Nej 16.5 Ja Ja Nej Nej 16.6 Ja Ja Nej Nej Ja Nej Nej Nej Ja Nej Nej Nej När barnkonventionen blir till lag i Sverige kommer det att ställa ytterligare krav på länsstyrelsen och efterfrågan på stöd i dessa frågor kommer att öka från lokal nivå. Länsstyrelsen för inte politik, men för ut regeringens politik och här kan länsstyrelsen verka för goda avvägningar mellan mål och intressen för att nå en hållbar utveckling. Delmål handlar om samverkan och det är idag något centralt i många länsstyrelseverksamheter på miljöområdet att få till bra samverkan eller samhandling, inte minst i miljömålsarbetet. Anneli Wirtén Vikarierande Landshövding Karin Hermansson Avdelningschef
Stor inverkan internatione llt? (ja/nej) Stor inverkan nationellt j/n. Kommentarer
Mål och delmål Stor inverkan nationellt j/n Verksamhet inom myndigheten som avses samt om den bedöms som tillräcklig? (ja/nej) Stor inverkan internatione llt? (ja/nej) Verksamhet inom myndigheten som avses
Bilaga till Länsstyrelsen i Hallands svar
Bilaga till Länsstyrelsen i Hallands svar Mål och delmål Stor inverkan nationellt j/n Verksamhet inom myndigheten som avses samt om den bedöms som tillräcklig? (ja/nej) Stor inverkan internationellt? (ja/nej)
Uppdrag till statliga myndigheter att bidra med underlag för Sveriges genomförande av Agenda Inledande förklaring till Länsstyrelsens bidrag
YTTRANDE 1 (29) 2016-08-31 Fi2016/01355/SFÖ Till Finansdepartementet Uppdrag till statliga myndigheter att bidra med underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030 Inledande förklaring till Länsstyrelsens
Uppdrag till statliga myndigheter att bidra med underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030 Ert dnr: Fi2016/01355/SFÖ
YTTRANDE 1(30) Anna Svedlund 010-223 42 13 Finansdepartementet 103 33 Stockholm fi.registrator@regeringskansliet.se Uppdrag till statliga myndigheter att bidra med underlag för Sveriges genomförande av
Underlag från Länsstyrelsen Blekinge inför Sveriges genomförande av Agenda 2030
RAPPORT 1 (35) Underlag från Länsstyrelsen inför Sveriges genomförande av Agenda 2030 Enligt uppdraget ska respektive myndighet bedöma vilka mål i agendan som verksamheten har störst på, nationellt internationellt.
Verksamhet inom myndigheten som avses samt om den bedöms som tillräcklig? (Internationellt ) (ja/nej) Stor inverkan nationellt (ja/nej)
2016-08-31 100-13584-2016 1(12) Mål och delmål Stor inverkan nationellt (ja/nej) Verksamhet inom myndighete n som avses samt om den bedöms som tillräcklig? (ja/nej) Stor inverkan internatione llt? (ja/nej)
Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne
Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Generationsmålet för Sveriges miljöpolitik Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation
Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen
1 Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 1 Innehåll Boverkets verksamhet kopplat till miljökvalitetsmålen och delar av generationsmålet... 1 Samhällsplanering...1 Boende...2
Stor Verksamhet inom. Kommentarer. Stor inverkan nationellt j/n myndigheten som avses samt om den bedöms som tillräcklig? (ja/nej)
Mål och delmål Stor inverkan nationellt j/n Verksamhet inom myndigheten som avses samt om den bedöms som tillräcklig? (ja/nej) Stor Verksamhet inom inverkan myndigheten som internationel avses samt om
Temagruppernas ansvarsområde
Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en
Sveriges miljömål.
Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen
HaV:s underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030
1/5 HaV:s underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030 Uppdraget Regeringen gav i april 2016 Havs- och vattenmyndigheten och 84 andra myndigheter i uppdrag 1 att bidra med underlag för Sveriges genomförande
Länsstyrelsernas egen åtgärdslista till Miljömålsrådet 2017
1 (5) Länsstyrelsernas egen åtgärdslista till Miljömålsrådet Regeringen fattade i december 2014 (M2015/213/Mm) beslut om att inrätta ett Miljömålsråd för att stärka berörda myndigheters roll i genomförandet
Fördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket
Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019 Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket Målet för detta webbinarium Ni som lyssnar ska känna till bedömningen av miljötillståndet
Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019
Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019 En sammanhållen politik för hållbar utveckling Viktiga vägval för att nå miljömålen Sverige kan påverka den globala utvecklingen Förebild hantera våra nationella
Underlag till Sveriges genomförande av Agenda 2030 för hållbar utveckling
YTTRANDE Datum 2016-08-30 Diarienummer 100-1334-16 1(25) Sofia Scholler Miljö- och vattenenheten 010-223 92 89 Johan Gråberg Enheten för samhälle och kulturmiljö 010-223 92 27 Finansdepartementet 103 33
Uppdrag gällande Agenda 2030
RAPPORT 1 (41) Dnr 101-2791-2016 Finansdepartementet Avdelningen för offentlig förtvaltning Enheten för statlig förvaltning 103 33 Stockholm Uppdrag gällande Agenda 2030 Allmänt om Länsstyrelsernas möjligheter
Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten
Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens
Sveriges miljömål.
Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är
Miljööverenskommelse
Miljööverenskommelse för ett hållbart Värmland Värmland står inför flera miljö- klimatutmaningar! Nu skrivs miljööverenskommelser i Värmland för att driva arbetet framåt synliggöra kommunernas Landstinget
Tillsammans Vår roll, organisation och arbetssätt
Tillsammans Vår roll, organisation och arbetssätt HUR SKA VI HANTERA klimatförändringen? Vad ska vi göra för att skogarna ska hållas levande? Hur kan vi få en bättre luftkvalitet i städerna? Vilka åtgärder
Med miljömålen i fokus
Bilaga 2 Med miljömålen i fokus - hållbar användning av mark och vatten Delbetänkande av Miljömålsberedningen Stockholm 2014 SOU 2014:50 Begrepp som rör miljömålssystemet Miljömålssystemet Generationsmålet
DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014
DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 Skiss miljömålen Generationsmål GENERATIONSMÅL Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till
MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN
Sida 1 av 5 MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Varför arbeta med miljömål? Det övergripande målet för miljöarbete är att vi till nästa generation, år 2020, ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen
Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans?
Klimatarbete-Miljömål-Transporter Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatvision Sverige ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning och inga
Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013
PROJEKTRAPPORT Miljökontoret 2013-05-23 Dnr 2013-407 Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013 Michael Werthén Magnus Jansson 2 BAKGRUND, SYFTE OCH MÅL 3 METOD OCH GENOMFÖRANDE 4 RESULTAT 4 SLUTSATS
MED SIKTE PÅ ATT FÖRÄNDRA DRIVKRAFTERNA. Miljötillståndsdagen 2018 Malmö Marcus Carlsson Reich
MED SIKTE PÅ ATT FÖRÄNDRA DRIVKRAFTERNA Miljötillståndsdagen 2018 Malmö Marcus Carlsson Reich Sveriges miljömål bidrar till de globala målen Sveriges Miljömål konkretiserar Sveriges genomförande av den
Kommittédirektiv. Översyn av miljömålssystemet. Dir. 2008:95. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008
Kommittédirektiv Översyn av miljömålssystemet Dir. 2008:95 Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska utreda och föreslå förändringar i miljömålssystemets
Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.
Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt
VERKSAMHETSPLANERING 2019 RELATION TILL GLOBALA MÅLEN & MILJÖMÅLEN
11. Hållbara städer 15. Ekosystem och 4. God utbildning för alla 12. Hållbar 6.Rent vatten och 14. Hav och marina 3. Hälsa 10.Minskad ojämlikhet 5.Jämställdhet 13. Bekämpa 9.Hållbar industri 8.Anständiga
Landsbygdsprogrammet 2014-2020
Landsbygdsprogrammet 2014-2020 Smart och hållbar ekonomi för alla Alla EU-stöd i Sverige ska bidra till smart och hållbar tillväxt för alla, det är det övergripande målet i den långsiktiga strategin Europa
Inriktningsdokument för miljöpolitiken i Norrköpings kommun
KS 2017/0149 Inriktningsdokument för miljöpolitiken i Norrköpings kommun norrkoping.se facebook.com/norrkopingskommun instagram.com/norrkopings_kommun Inledning Norrköping är en kommun i förvandling och
Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14
Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...
Inledning. Inledning
Inledning Arbetet för en miljömässigt hållbar utveckling av samhället utgår till stor del från nationella miljömål som fastställts av riksdagen. Målens ambitionsnivå är att till nästa generation, det vill
Länsstyrelsernas insatser är betydelsefulla för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen ska kunna nås.
Regeringsförklaringen 3 oktober 2014 De nationella miljömålen ska klaras. Budgetproppen 2014/15:1 Miljöpolitiken utgår ifrån de nationella miljökvalitetsmålen och det generationsmål för miljöarbetet som
Internationell strategi Sävsjö Kommun
Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap
Stat, region och kommun. Hur kan samspelet - STAT OCH KOMMUNDIALOGEN utvecklas?
Stat, region och kommun. Hur kan samspelet - STAT OCH KOMMUNDIALOGEN utvecklas? 18 augusti 2016 Elisabet Weber Länsarkitekt, Länsstyrelsen Skåne Samhällsplaneringen ett viktigt verktyg att nå HÅLLBAR UTVECKLING
Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål
Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte
Strategiskt miljömålsarbete -att verka genom andra
Strategiskt miljömålsarbete -att verka genom andra DET UNIKA MILJÖMÅLSARBETET Ett systematiskt systematiskt miljöarbete En enig riksdag stod bakom beslutet 1999. Största politiska samordningsprojektet
Nyheter inom Miljömålssystemet
Illustration: Tobias Flygar Nyheter inom Miljömålssystemet Petronella Troselius Historik - Varför miljömålssystemet? 172 olika miljömål mellan 1980-1994: Ingen överblick eller samordning Oklart vem som
Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun
E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T Bilaga M1 Jämförelse med miljömål Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun 2016-02-01 Bg: 5967-4770 Pg: 428797-2
Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna
Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna Fastställd av: Kommunfullmäktige i Karlskrona kommun Fastställt: 2016-11-24, 324. Giltighetstid: 2016-2018 Ansvarig för revidering:
Lägesbild för klimatarbete i Sverige
Lägesbild för klimatarbete i Sverige Kontrollstation 2015 inför målåret 2020 Elin Andersson Länsstyrelsen Jämtlands län Tidslinje över nationella klimatarbetet 1999 miljömål 2007 Klimat- och sårbarhetsutredning
Uppdrag till statliga myndigheter att bidra med underlag för Sveriges genomförande av Agenda (Fi2016/01355/SFÖ)
Länsstyrelsen Yttrande 1(7) Regeringskansliet Finansdepartementet 103 33 Stockholm Uppdrag till statliga myndigheter att bidra med underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030. (Fi2016/01355/SFÖ)
Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83).
Hägersten 2009-11-17 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83). Inledning Utredningens förslag ger miljömålssystemet ett tydligare internationellt perspektiv.
BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH
BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH REGIONALA MILJÖMÅL SOM BERÖR AVFALL NATIONELLA MILJÖMÅL Det övergripande målet för miljöarbetet är att vi till nästa generation, det vill säga med sikte på år
Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige
Regeringsbeslut I:5 2015-02-05 M2015/684/Nm Miljö- och energidepartementet Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige Regeringens beslut Regeringen
Roll och verksamhetsbeskrivning för RUS
Fastställd av RUS styrgrupp 2017-01-19 och förankrad med kontaktlänsråd för miljömålen i länsrådsgrupp 6 för miljö. Ersätter motsvarande dokument från 2011-01-12. Roll och verksamhetsbeskrivning för RUS
Länsstyrelsernas roll i klimat- och energiarbetet
Länsstyrelsernas roll i klimat- och energiarbetet Kerstin Grönman, Mål och visioner Minst 50% av den svenska energin ska vara förnybar Utsläppen av växthusgaser i den del av ekonomin som inte ingår i EU
Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur
Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur Jörgen Sundin Landskapsenheten Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-05-08 1 Grön infrastruktur är nätverk av natur
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning med instruktion för Naturvårdsverket; Utkom från trycket den 4 januari 2013 utfärdad den 20 december 2012. Regeringen föreskriver följande. Uppgifter 1 Naturvårdsverket
Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens.
Förslag till inledande tal med rubriken Regeringens plan för klimatanpassning vid konferensen Klimatanpassning Sverige 2015 den 23 september 2015. Temat för konferensen är Vem betalar, vem genomför och
Stor inverkan nationellt (ja/nej) Myndigheten stödjer möjligheten till livslångt lärande genom arkiv/bibliotek samt besöksmålsverksamhet (ja).
Mål och delmål 4. Säkerställa en inkluderande och likvärdig utbildning av god kvalitet och främja livslångt lärande för alla. Stor inverkan nationellt (ja/) Verksamhet inom myndigheten som avses samt om
Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur
Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur Jörgen Sundin Landskapsenheten Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-04-05 1 Grön infrastruktur är nätverk av natur
Forskning för miljömålen
FORSKNING FÖR MILJÖMÅLEN naturvardsverket.se/forskning Forskning för miljömålen 2012 2016 Vi ska till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta, utan att orsaka
Miljööverenskommelse
Länsstyrelsen Värmland IKJNNEKOmiJiM ^OiyiiViLINSTYRELSEN i,ä 2018-03- 2 2 r,:..s,iål l... Öi Miljööverenskommelse - för ett hållbart Värmland Värmland står inför flera miljö- och klimatutmaningar! Nu
Naturvårdsverket. Vid genomförandet av uppdraget ska även Miljömålsberedningen samt Sveriges Kommuner och Landsting höras. Regeringsbeslut 1 :5
Regeringsbeslut 1 :5 REGERINGEN 2012-03-08 M2012/722/Nm Miljödepartementet Naturvårdsverket 106 48 STOCKHOLM Uppdrag till Naturvårdsverket att utarbeta en landskapsanalys och analysera relevanta styrmedel
Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft
Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft
Kemikalieinspektionens förslag till Miljömålsrådets gemensamma åtgärdslista
4.2.2.a H15-00127 Utveckling av lagstiftning och andra styrmedel Helena Bergström Senior utredare Kemikalieinspektionens förslag till Miljömålsrådets gemensamma åtgärdslista 2017-2019 Kemikalieinspektionens
Länsnaturträff. Helsingborg 5 oktober Malin Andersson Friluftslivssamordnare
Länsnaturträff Helsingborg 5 oktober 2016 Malin Andersson Friluftslivssamordnare Friluftslivspolitiken & friluftsmålen Länsstyrelsens uppdrag Ledinventering Riksintresse Friluftsliv Vad är friluftsliv?
Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen
Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2015 Tommy Persson, miljöstrateg Miljö- och vattenstrategiska
VI SKAPAR SAMHÄLLSNYTTA I SKÅNE. Avfallsförebyggande och miljömålen Tommy Persson, miljöstrateg Länsstyrelsen Skåne
VI SKAPAR SAMHÄLLSNYTTA I SKÅNE Avfallsförebyggande och miljömålen Tommy Persson, miljöstrateg Länsstyrelsen Skåne Länsstyrelsens miljömålsuppdrag Förordning (2007:825) med länsstyrelseinstruktion: 5
Slutsatser från gruppdiskussioner vid seminarium om miljömål och kulturmiljöarbete den 3 oktober, Stockholm
Slutsatser från gruppdiskussioner vid seminarium om miljömål och kulturmiljöarbete den 3 oktober, Stockholm Gruppdiskussioner instruktioner En sekreterare är utsedd för varje grupp. Varje grupp utser själv
LÄNSSTYRELSENS INSTRUKTION
Miljömålens syfte: - Strukturerat miljöarbete - Systematisk uppföljning - Mål för miljödimensionen av hållbar utveckling - Ett gemensamt arbete miljömål.se LÄNSSTYRELSENS INSTRUKTION 5 a Länsstyrelsen
Miljömålsnätverket. 22 maj 2017
Miljömålsnätverket 22 maj 2017 Miljömålsnätverket 22 maj 2017 Miljö- och samhällsbyggnadsdialogens organisation och omvärld KSL:s kommundirektörsgrupp Samtliga kommuner Miljö- och samhällsbyggnadsrådet
MILJÖBEDÖMNING AV AVFALLSPLAN FÖR BENGTSFORD, DALS-ED. FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER
MILJÖBEDÖMNING AV AVFALLSPLAN FÖR BENGTSFORD, DALS-ED. FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER Bilaga 5 till avfallsplan för fyra Dalslandskommuner 2018-2025 2018-06-26 Miljöbedömning av avfallsplanen För Dalslands
Yttrande över betänkandet Gestaltad livsmiljö
YTTRANDE Datum 2016-02-29 Diarienummer 430-3676-15 1(5) Johan Gråberg Enheten för samhälle och kulturmiljö 010-2239227 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Gestaltad livsmiljö
2014-11-05. Dnr Kst 2014/188 Ingen övergödning, strategi för Stockholms län- svar på remiss. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen
TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2014-11-05 Kommunstyrelsen Dnr Kst 2014/188 Ingen övergödning, strategi för Stockholms län- svar på remiss Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen
Miljömålssystemet i korthet
Miljömålssystemet i korthet 1999 fastställde riksdagen 15 nationella miljökvalitetsmål. Även fyra så kallade övergripande miljömålsfrågor ingick i miljömålssystemet: Naturmiljön, Kulturmiljön, Hälsofrågor
ÅTGÄRDSPROGRAM VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT
ÅTGÄRDSPROGRAM 2016-2021 VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT Vattenrådens dag 22 mars 2017 Hanna Tornevall Vattenvårdsdirektör Vattenmyndigheten Västerhavet Förvaltningsplan inklusive miljökvalitetsnormer beslutade
Länsstyrelsens ansvar. Ulf Lindberg Länsantikvarie
Länsstyrelsens ansvar Ulf Lindberg Länsantikvarie Ulf.lindberg@lansstyrelsen.se De nationella målen för kulturmiljöarbetet Det statliga kulturmiljöarbetet ska främja: ett hållbart samhälle med en mångfald
Agenda 2030 och Sverige: Världens utmaning världens möjlighet SOU 2019:13
1(5) Miljödepartementet m.remissvar@regeringskansliet.se Gunilla.Blomquist@regeringskansliet.se Agenda 2030 och Sverige: Världens utmaning världens möjlighet SOU 2019:13 (Er beteckning: M2019/00661/S)
Kulturhistoriska perspektiv på miljömålsarbetet historiska och humanistiska
Kulturhistoriska perspektiv på miljömålsarbetet historiska och humanistiska Kulturmiljö en miljö som är präglad av människors verksamhet - ibland över mycket lång tid Sven Göthe Kulturmiljö i kultur- och
Gotlands miljö. Hur går det och vad kan vi göra?
Gotlands miljö Hur går det och vad kan vi göra? Titel: Gotlands miljö - Hur går det och vad kan vi göra? Foto omslagsbild: Mostphotos. Foto inlaga: Sidan 3, foton från vänster: 1 Scandinav Bildbyrå, 2
Miljööverenskommelse
Miljööverenskommelse för ett hållbart Värmland Värmland står inför flera - och klimatutmaningar! Nu skrivs överenskommelser i Värmland för att driva arbetet framåt och synliggöra kommunernas och Landstinget
Åtgärder per aktör TRAFIKVERKET. i Utmaningar för ett hållbart Västra Götaland - åtgärdsprogram för miljömålen
Åtgärder per aktör TRAFIKVERKET i Utmaningar för ett hållbart Västra Götaland - åtgärdsprogram för miljömålen 2017 2020 i samverkan med: I denna sammanställning finns åtgärderna i Utmaningar för ett hållbart
Länsstyrelsens perspektiv på lokal och regional planering för minskad klimatpåverkan
Länsstyrelsens perspektiv på lokal och regional planering för minskad klimatpåverkan 18 november 2015 Elisabet Weber Länsarkitekt, Länsstyrelsen Skåne Exempel på regional och lokal planering - Skåne Arbete
KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 403.2
Bromölla kommun KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 403.2 Antagen/Senast ändrad Gäller från Dnr Kf 2006-12-18 124 2007-01-01 2004/396-403 Kf 2012-10-29 170 2012-10-30 2011/120 LOKALA MILJÖMÅL FÖR BROMÖLLA
Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen
Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2015 Tommy Persson, miljöstrateg Miljö- och vattenstrategiska enheten Möte Utvecklingsprogram & Sektorsprogram 30 mars
MILJÖMÅL OCH RESURSEFFEKTIVITET
MILJÖMÅL OCH RESURSEFFEKTIVITET Stockholm 27 januari, 2016 Cecilia Mattsson, Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-02-02 1 DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET GENERATIONSMÅLETS
Miljööverenskommelse
Miljööverenskommelse för ett hållbart Värmland Värmland står inför flera - och klimatutmaningar! Nu skrivs överenskommelser i Värmland för att driva arbetet framåt och synliggöra kommunernas och Landstinget
Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden
Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning
ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer
ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella
Ett rikt växt- och djurliv i Skåne
Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Länsstyrelsens arbete med miljökvalitetsmålet Gabrielle Rosquist Vad innebär miljömålet Ett rikt växt- och djurliv? Beskrivning av miljömålet Den biologiska mångfalden
Vi ska värna om och utveckla småföretagarkulturen i Uddevalla kommun
12 BILD! Mål 13 Här listas målsättningar och styrdokument som har påverkat framtagandet av innehållet i denna översiktsplan. Uddevalla kommuns vision Uddevalla hjärtat i Bohuslän där människor växer och
Behovsbedömning ANTAGANDEHANDLING SPN-000/000 1(8) tillhörande tillägg till detaljplan för Manhem 2:1 MM
Behovsbedömning 1(8) SPN-000/000 tillhörande tillägg till detaljplan för Manhem 2:1 MM i Dagsbergs socken i Norrköping kommun, upphävande av del av detaljplan den 18 oktober 2016 ANTAGANDEHANDLING Antagen
JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP
BEHOVSBEDÖMNING OCH STÄLLNINGSTAGANDE TILL DETALJPLAN FÖR JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN OM PLANEN KAN ANTAS INNEBÄRA BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN ENLIGT 6 KAP 11 MB Bild på planområdet
Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål
Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte
miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete
Utskriftsversion Göteborgs Stads miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Läs miljöprogrammet i sin helhet på: www.goteborg.se/miljoprogram Foto: Peter Svenson Miljömålen visar vägen Göteborg ska
Miljömålet Frisk luft 7 oktober 2011 Anne-Catrin Almér, anne-catrin.almer@lansstyrelsen.se Länsluftsdag 2011 Våra 16 nationella miljökvalitetsmål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning
Tillväxtplanering Regionala utvecklingsprogram. Pernilla Nordström Länsstyrelsen i Stockholms län
Tillväxtplanering Regionala utvecklingsprogram Pernilla Nordström Länsstyrelsen i Stockholms län Länsstyrelsen Länsstyrelsens tillväxtuppdrag Kulturen i tillväxtuppdraget Kultur och fysisk planering Länsstyrelsens
Hur bygger vi ett hållbart samhälle och skapar attraktiva städer?
Hur bygger vi ett hållbart samhälle och skapar attraktiva städer? Eva Hägglund Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Sveriges Kommuner och Landsting 1 Hållbar stadutveckling SKL:s Positionspapper
BILAGA 7 - MILJÖBEDÖMNING
Miljöbedömning av gemensam avfallsplan för Karlshamns, Sölvesborgs och Olofströms kommuner En ny avfallsplan för kommunerna Karlshamn, Olofström och Sölvesborg för perioden 2018 2025 är under framtagning.
Yttrande Agenda 2030 och Sverige: Världens utmaning, världens möjlighet
Datum Yttrande Agenda 2030 och Sverige: Världens utmaning, världens möjlighet (dnr ) Länsstyrelsen i Jönköpings län yttrar sig över Agenda 2030-delegationens slutbetänkande Agenda 2030 och Sverige: Världens
Kommunens planering och möjligheten att påverka
Den 4 november 2013 Kommunens planering och möjligheten att påverka Genom sin planering bestämmer kommunen hur mark- och vattenområden ska användas och hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och
Remiss - Ekologisk kompensation - Åtgärder för att motverka nettoförluster av biologisk mångfald och
1 (3) Handläggare: Karin Willis Tillväxt- och regionplanenämnden Remiss - Ekologisk kompensation - Åtgärder för att motverka nettoförluster av biologisk mångfald och ekosystemtjänster, samtidigt som behovet
Vad säger FN:s nya hållbara utvecklingsmål om odlingsjordarna?
Vad säger FN:s nya hållbara utvecklingsmål om odlingsjordarna? KSLA, 10:e december 2015 Nina Weitz, Research Associate Stockholm Environment Institute (SEI) SEI:s ARBETE MED MÅLEN Syfte? Att främja en
EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö
EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö Enheten för regional tillväxt Energikontor Värmland Dag Hallén 11 tematiska mål 1. Stärka forskning, teknisk utveckling och innovation. 2. Öka
Västra Götalands läns åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen
Västra Götalands läns åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2017-2020 Anna Ek, vik. miljömålssamordnare, 3 december 2015 Varför ett nytt åtgärdsprogram? Länsstyrelsens instruktion 5a: Länsstyrelsen ska
Handbok för det interna miljömålsarbetet
Handbok för det interna miljömålsarbetet Sida 1 av 7 Gemensamma mål för en gemensam framtid I Sverige har vi beslutat om sexton nationella miljömål. De anger riktningen på arbetet mot ett hållbart samhälle.