Miljömålsnätverket. 22 maj 2017

Transkript

1 Miljömålsnätverket 22 maj 2017

2 Miljömålsnätverket 22 maj 2017

3 Miljö- och samhällsbyggnadsdialogens organisation och omvärld KSL:s kommundirektörsgrupp Samtliga kommuner Miljö- och samhällsbyggnadsrådet KSL:s samhällsbyggnadsnätverk Samtliga kommuner Regionala styr- eller samverkansgrupper VAS-rådet, Samverkan Stockholm m fl Relevanta nätverk Miljömål, klimat, översiktsplanering m.m. Länsstyrelsen, Trafikverket, KSL, Landstinget, Stockholm, Lidingö, Järfälla, Norrtälje, Nacka, Vallentuna Rådets beredningsgrupp Länsstyrelsen, Trafikverket, KSL, Landstinget, Stockholm, Sundbyberg, Nynäshamn

4

5 Senaste nytt från Miljö- och samhällsbyggnadsrådet Möte 16 maj.

6 Höstens träffar Avfallsförebyggande seminarium 11 september Gemensam träff miljömåls-, klimat- och översiktsplanerarnätverken 22 september Tema: Grön infrastruktur, Grön BoStad, jordbruksmark och Agenda 2030 Gemensam träff miljömåls- och klimatnätverken 14 november Tema: Upphandling

7 Dialog om exploatering av jordbruksmark Miljö- och samhällsbyggnadsrådet

8 Jordbruksmarken minskar Stockholms län ett av fem län som exploaterat mest jordbruksmark under perioden I Stockholms län finns den högvärdiga jordbruksmarken tätortsnära En fråga om lönsamhet och markpriser

9 Global och nationell resurs Krävs ca. 0,40 hektar åkermark per person med dagens konsumtionsmönster. I Stockholm finns ca. 0,04 ha. och i hela riket 0,27 ha. Den globala livsmedelsproduktionen behöver öka med ungefär 60 procent fram till år 2050.

10 3 kapitlet 4 miljöbalken Jordbruk är en näring av nationell betydelse I enlighet med miljöbalken får brukningsvärd jordbruksmark endast tas i anspråk om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. Idag exploateras jordbruksmark utan de avvägningar och beslutsunderlag som lagstiftningen kräver.

11 Pågående initiativ och processer Flera nationella initiativ lyfter jordbruksmarken, bl.a. riksintresseutredningens slutbetänkande och den nationella livsmedelsstrategin Regionala processer och initiativ som RUFS, Stockholms läns livsmedelsstrategi, Landsbygds- och skärgårdsstrategin, regional handlingsplan för grön infrastruktur, tidiga samhällsplaneringsdialoger m.m. Jordbruksverket har i uppdrag att i samverkan med Boverket och länsstyrelsen arbeta för att sprida kunskap om jordbruksmarkens värden

12 Kommunernas arbete med jordbruksmark Exploateringen av jordbruksmarken i regionen riskerar att accelerera Det finns goda exempel i länet på kommuner som jobbar med frågan strategiskt Hur ser behovet av stöd ut i kommunerna?

13 Handlingsplan för miljö- och klimatperspektiven i tillväxtarbetet

14 Uppdraget Länsstyrelsen ska ta fram och genomföra en regional handlingsplan för att integrera och stärka klimat- och miljöperspektiven i det regionala tillväxtarbetet för perioden

15 Uppdraget Handlingsplanen: ska verka för att det regionala tillväxtarbetet bidrar till förverkligandet av Generationsmålet och de 16 miljökvalitetsmålen. ska sättas i relation till existerande regionala strategier och handlingsprogram innehålla insatser som genomförs i samverkan med länets aktörer integreras i verksamhet och planering för verksamhet inom det regionala tillväxtarbetet *ska länkas till arbetet med RB 2 Länsstyrelsen ska bidra till genomförandet av Agenda 2030

16 Uppdraget Planen ska: innehålla insatser och dess inriktning inom samtliga prioriteringar i den nationella strategin innehålla målsättningar, huvudsakliga aktiviteter och tidsplan visa hur insatserna kan bidra till relevanta delar av generationsmålet och miljökvalitetsmålen identifiera eventuella åtgärds- och utvecklingsbehov på nationell nivå identifiera eventuella behov av stöd från statliga myndigheter följas upp fortlöpande

17 Arbetsprocess för handlingsplanen

18 En nationell strategi för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft Övergripande Strategin ska vara vägledande för arbetet med hållbar regional tillväxt och attraktionskraft i hela landet fram till Den ska bidra till att uppnå målet med den regionala tillväxtpolitiken Utvecklingskraft i alla delar av landet med stärkt lokal och regional konkurrenskraft Strategin ska också bidra till regeringens tre prioriterade områden: 1. Nå målet om lägst arbetslöshet i EU Nå de nationella miljömålen 3. Sluta jämställdhetsgapet

19 En nationell strategi för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft Fyra samhällsutmaningar 1. Demografisk utveckling 2. Globalisering 3. Klimat, miljö och energi 4. Social sammanhållning Dessa är aktuella utmaningar som kommer att påverka Sveriges regioner och det regionala tillväxtarbetet. Tillväxtpolitiken ska därför bidra till en långsiktigt hållbar utveckling för att möta dessa.

20 En nationell strategi för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft Fyra prioriteringar 1. Innovation och företagande 2. Attraktiva miljöer och tillgänglighet 3. Kompetensförsörjning 4. Internationellt samarbete Prioriteringarna är tvärsektoriella och omfattar fler politikområden. Hållbarhetsdimensionerna (ekonomi, social och miljö) ska vara integrerade i arbetet. Hållbar tillväxt är inte enbart beroende på näringslivets villkor utan beror även på miljöer där människor bor och verkar och behöver därför ta hänsyn samtliga perspektiv.

21 En nationell strategi för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft Utmaningsområde: Klimat, miljö och energi Tillväxtarbetet ska relatera till det övergripande målet för miljöpolitiken, generationsmålet och de 16 miljökvalitetsmålen Verka för visionen om att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären 2050 Produktions- och energisystemet behöver utvecklas så att beroendet av fossil energi minskar, andelen förnybar energi ökar, den negativa miljöpåverkan från transportsektorn minskas och en energieffektiv samhällsutveckling främjas En hållbar utveckling ställer krav på effektiva och giftfria kretslopp, hushållning med naturresurser och hållbara konsumtionsmönster Utmaningarna utgör samtidigt en drivkraft för teknik-, varu- och tjänsteutveckling i alla branscher och därmed en miljödriven näringslivsutveckling med affärsmöjligheter för svenska företag Kräver nya affärsmodeller som förändrad och förbättrad teknik, ekosystemsförvaltning, förnybara energikällor och förbättrade kretsloppsflöden. Verka för att minska klimatpåverkan för resor och transporter genom insatser för: Fossilfrifordonsflotta bättre förutsättningar för gång, cykel och kollektivtrafik Större andel godstransporter på järnväg och till sjöss Hållbar stadsutveckling som omfattar åtgärder för en effektivare kollektivtrafik Samhällsplanering som främjar hållbar och transportsnål samhällsutveckling med bla digitala lösningar

22

23 Agenda 2030 Vid FN:s toppmöte den 25 september 2015 antog världens stats- och regeringschefer Agenda 2030 Agendan har 17 globala mål och 169 delmål för hållbar utveckling. Agendan trädde i kraft den 1 januari 2016 och ska vara vägledande för de beslut som FN och världens länder fattar under de efterföljande 15 åren. Länderna har därigenom åtagit sig att från och med den 1 januari 2016 fram till år 2030 leda världen mot en hållbar och rättvis framtid.

24

25 Syftet med Agenda 2030 De globala målen för hållbar utveckling syftar till att utrota fattigdom och hunger, förverkliga de mänskliga rättigheterna för alla, uppnå jämställdhet och egenmakt för alla kvinnor och flickor samt säkerställa ett varaktigt skydd för planeten och dess naturresurser Sammantaget: att skapa ett långsiktigt hållbart samhälle för alla.

26 Syftet med Agenda 2030 Agendans mål är integrerade och odelbara och balanserar de tre dimensionerna av hållbar utveckling: den ekonomiska, sociala och miljömässiga dimensionen. Agenda 2030 är inte juridiskt bindande, utan förutsätter vilja och engagemang hos länderna för att uppnås.

27 Hållbar utveckling Begreppet hållbar utveckling definierades i Brundtlandkommissionens rapport Vår gemensamma framtid (1987) som en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. Hållbar utveckling kräver långsiktighet, förståelse för och kunskap om framtida generationers utmaningar och behov. Detta innebär att barn- och ungdomsperspektivet är centralt i arbetet. Agenda 2030 bygger vidare på det arbete som genomförts inom ramen för bl.a. millenniemålen och bygger vidare på resultaten från bl.a. FN:s världstoppmöte om hållbar utveckling i Johannesburg år 2002 som i sin tur byggde vidare på åtaganden från Riokonferensen 1992.

28 Vad är nytt med Agenda 2030 Agenda 2030 är ett historiskt dokument för första gången finns en samlad strategi för hur alla världens länder gemensamt ska uppnå hållbar utveckling. Det unika med agendan är omfattningen, att målen är integrerade och odelbara och att den är universell dvs. den riktar sig till världens alla länder. Agendan är den samlade globala visionen för hur vi vill att världen ska se ut år 2030.

29 Hur ska Agenda 2030 nås Inget land kan ensamt nå de globala målen i Agenda Varje land sätter upp sina egna nationella delmål med utgångspunkt i den globala ambitionsnivån, men med hänsyn tagen till nationella förhållanden. De mest utsatta länderna står inför särskilda utmaningar. Det innebär att de länder som har hunnit längre i sitt arbete kring hållbar utveckling både måste se till att de själva uppfyller sin del och att de bidrar till genomförandet av agendan i andra länder. Arbetet måste bl.a. göras mot bakgrund av att det sätt som de utvecklade länderna t.ex. konsumerar och producerar idag inte är hållbart i ett globalt perspektiv. Innovation och smarta lösningar är därför avgörande för att skapa rättvisa och hållbara livssituationer för alla.

30 Regeringens övergripande målsättning och skäl för att inrätta delegationen Regeringens ambition är att Sverige ska vara ledande i genomförandet av FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling. Agenda 2030-delegationen En tillfällig myndighet som fram till den 11 mars 2019 har regeringens uppdrag att arbeta enligt särskilda direktiv. Nationell handlingsplan levereras i maj 2017.

31 Agenda 2030-delegationens sammansättning Parul Sharma (Ordförande) Head of CSR Compliance på Advokatfirman Vinge och rektor på the Academy for Human Rights in Business. Ida Texell (ledamot) Förbundsdirektör och räddningschef på Brandkåren Attunda. Mattias Klum (ledamot) Fotograf, filmare och författare, specialiserad på natur, kultur och globala miljöfrågor. Ingrid Petersson (ledamot) GD på Formas. Johan Hassel (ledamot) VD Tankesmedjan Global Utmaning. Johan Rockström (ledamot) Professor i miljövetenskap vid Stockholms universitet och chef för Stockholm Resilience Centre. Johanna Sandahl (ledamot) Ordförande i Naturskyddsföreningen samt tre sakkunniga från finans-, miljö och energi- samt utrikesdepartementet

32 Länsstyrelsens arbete med Agenda 2030 Nytt uppdrag att bidra till genomförandet av Agenda 2030 och bistå regeringen i arbetet I stort sett samtliga 17 globala mål och ett stort antal av delmålen berör Länsstyrelsens verksamhet Relationen till Nationella miljömålen: Målen i Agenda 2020 och miljömålen är samstämmiga beträffande ambitioner för miljöarbetet och miljötillståndet Målsystemen kompletterar varandra, bra att Agenda 2030 har tydligt fokus på åtgärder Positivt är också att Agenda 2030 har ett särskilt mål för Hållbara produktions- och konsumtionsmönster (mål 12), som är svagt belysta i miljömålen

33 Länsstyrelsens arbete med Agenda 2030 Miljö Miljömål: begränsad klimatpåverkan, frisk luft, giftfri miljö, ingen övergödning, god bebyggd miljö, ett rikt växt- och djurliv Miljöfarlig verksamhet Vattenverksamhet & vattenförvaltning Regional vattenförsörjningsplan, grundvattenskydd Naturvård, biologisk mångfald Fysisk planering Planeringsprocessen/PBL Allmänna intressen i PBL människor, miljö och samhälle Statliga intressen miljökvalitetsnormer, riksintressen, strandskydd hälsa och säkerhet, översvämning/erosion. Samverkan om risk och säkerhet Klimatanpassning

34 Länsstyrelsens arbete med Agenda 2030 Hållbar regional tillväxt Regionala utvecklingsprogram Landsbygdsutveckling, jordbruksmark, Regional livsmedelsstrategi, fiske Social hållbarhet och jämställdhet Mänskliga rättigheter Jämställdhet Våld i nära relationer Prostitution och människohandel Integration Samordning och tillsyn: alkohol, narkotika, barns rättigheter, tobak, doping, personligt ombud.