REMISS. Dnr /17, Dnr / Enligt sändlista 1(4)

Transkript

1 1(4) REMISS Dnr /17, Dnr /17 Växtregelenheten Anna Pettersson Tfn: E-post: Enligt sändlista Remiss om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2001:33) om intagning av växtsorter i den svenska sortlistan, och om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2010:79) om bevarandesorter och amatörsorter av köksväxter Härmed ges du möjlighet att lämna synpunkter på Jordbruksverkets förslag till ändringar i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2001:33) om intagning av växtsorter i den svenska sortlistan, och förslag till ändringar i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2010:79) om bevarandesorter och amatörsorter av köksväxter. Dina eventuella synpunkter behöver vara Jordbruksverket tillhanda senast den 19 maj Ange dnr /17 respektive /17 om du lämnar synpunkter. Ändringarna föranleds av att kommissionens genomförandedirektiv (EU) 2016/1914 av den 31 oktober måste införlivas i svensk lagstiftning senast den 1 juli Ändringarna i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2001:33) om intagning av växtsorter i den svenska sortlistan, innebär att: - bomull, fodervicker, rörsvingel, ängssvingel och rabarber flyttas från bilaga 2 (UPOV-riktlinjer) till bilaga 1 (CPVO-protokoll) och får därmed nya protokollsnummer fastställda av CPVO. - provningsriktlinjer från UPOV har lagts till i bilaga 2 för grundstammar till gurka. 1 Kommissionens genomförandedirektiv (EU) 2016/1914 av den 31 oktober 2016 om ändring av direktiv 2003/90/EG och 2003/91/EG om tillämpningsföreskrifter för artikel 7 i rådets direktiv 2002/53/EG respektive artikel 7 i rådets direktiv 2002/55/EG vad gäller vilka egenskaper som minst ska ingå i undersökningar samt minimikraven för utförandet av undersökningar av vissa sorter av arter av lantbruksväxter och köksväxter (EGT , s 7, Celex 32016L1914). Jordbruksverket Jönköping jordbruksverket@jordbruksverket.se

2 Jordbruksverket Dnr /17, dnr /17 2(4) - i bilaga 2 har texten sudangräs och korsningar mellan sorghum och sudangräs lagts till efter Sorghum. - Ändring av punkten 5 i 20. Genom föreskriften (SJVFS 2016:42) har Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2002:50) om saluföring m.m. av utsäde av Fragaria (smultronsläktet) upphört att gälla. Bestämmelserna som gäller utsäde av Fragaria spp. finns numera i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2016:44) om saluföring m.m. av förökningsmaterial för fruktplantor och fruktplantor avsedda för fruktproduktion. Vi gör därför en hänvisning till föreskriften (SJVFS 2016:44) istället. - Tillägg av punkten 7 i 20. Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2004:79) om saluföring m.m. av förökningsmaterial av prydnadsväxter samt av annat föröknings- och plantmaterial av grönsaker än utsäde. I denna föreskrift finns bestämmelser om t.ex. utsäde från frökällor och frötäkter för produktion av vedartade prydnadsväxter. Det finns även bestämmelser om utsäde av fruktplantor avsedda för fruktproduktion andra än de fruktplantarter som omfattas av rådets direktiv 2008/90/EG. Ändringarna i Statens jordbruksverksföreskrifter (SJVFS 2010:79) om bevarandesorter och amatörsorter av köksväxter, innebär att: - i bilaga 1 ändras UPOV-riktlinjen för rabarber till protokoll fastställd av CPVO. - för grundstammar till gurka har de nya provningsriktlinjerna från UPOV lagts till i bilaga 1. - vi använder en ny föreskriftslayout, vilket bl.a. innebär att definitionerna i 3 i föreskriften nu ligger i en tabell istället för löpande text och att rubrikerna i bilagorna är i versal text istället för gemen text. - vi ändrar 1 så att punktlistan blir en fullständig mening. Med vänliga hälsningar Anna Pettersson Bilagor: l. Förslag till Föreskrifter (SJVFS 2017:xx) om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2001:33) om intagning av växtsorter i den svenska sortlistan. 2. Förslag till Föreskrifter (SJVFS 2017:xx) om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2010:79) om bevarandesorter och amatörsorter av köksväxter.

3 Jordbruksverket Dnr /17, dnr /17 3(4) 3. Konsekvensutredning. 4. Särskild konsekvensanalys.

4 Jordbruksverket Dnr /17, dnr /17 4(4) Sändlista: Lantbrukarnas Riksförbund, e-post: Lantmännen, e-post: Näringslivets regelnämnd, e-post: Regelrådet, e-post: Kommerskollegium, e-post: Lantmännen ek. För., e-post: Scandinavian Seed AB, e-post: Skånefrö AB, e-post: SLU, att. Jannie Hagman, Magnus Halling, Kent Dryler, e-post: Svenska Foder AB, e-post: Svenska Utsädesföretagens Förening, e-post: Svenska vallföreningen, e-post: Forsbecks AB, e-post: Olssons Frö AB, e-post: SW Horto AB, e-post: Föreningen Foder och Spannmål, e-post: Nelsons frö, e-post: NordGen Växter, e-post: Röttle natur och kultur, att. Agneta Börjesson, e-post: Kopia för kännedom via e-post till: Näringsdepartementet: Jordbruksverket, Utsädesenheten: Jordbruksverket, Växtkontrollenheten:

5 SV Europeiska unionens officiella tidning L 296/7 DIREKTIV KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEDIREKTIV (EU) 2016/1914 av den 31 oktober 2016 om ändring av direktiv 2003/90/EG och 2003/91/EG om tillämpningsföreskrifter för artikel 7 i rådets direktiv 2002/53/EG respektive artikel 7 i rådets direktiv 2002/55/EG vad gäller vilka egenskaper som minst ska ingå i undersökningar samt minimikraven för utförandet av undersökningar av vissa sorter av arter av lantbruksväxter och köksväxter (Text av betydelse för EES) EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, med beaktande av rådets direktiv 2002/53/EG av den 13 juni 2002 om den gemensamma sortlistan för arter av lantbruksväxter ( 1 ), särskilt artikel 7.2 a och b, med beaktande av rådets direktiv 2002/55/EG av den 13 juni 2002 om saluföring av utsäde av köksväxter ( 2 ), särskilt artikel 7.2 a och b, och av följande skäl: (1) Kommissionens direktiv 2003/90/EG ( 3 ) och 2003/91/EG ( 4 ) antogs för att säkerställa att de sorter som medlemsstaterna för in i sina nationella sortlistor överensstämmer med de riktlinjer som Gemenskapens växtsortsmyndighet (CPVO) fastställt vad gäller vilka egenskaper som minst ska ingå vid undersökningar av de olika arterna samt minimikraven för undersökningar av sorterna, i den mån sådana riktlinjer utfärdats. För övriga sorter ska enligt de direktiven riktlinjerna från Internationella unionen för skydd av växtförädlingsprodukter (Upov) tillämpas. (2) Gemenskapens växtsortsmyndighet och Internationella unionen för skydd av växtförädlingsprodukter har utfärdat ytterligare riktlinjer och uppdaterat de gällande riktlinjerna. (3) Direktiven 2003/90/EG och 2003/91/EG bör därför ändras i enlighet med detta. (4) De åtgärder som föreskrivs i detta direktiv är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder. HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. Artikel 1 Bilagorna I och II till direktiv 2003/90/EG ska ersättas med texten i del A i bilagan till det här direktivet. Artikel 2 Bilagorna till direktiv 2003/91/EG ska ersättas med texten i del B i bilagan till det här direktivet. ( 1 ) EGT L 193, , s. 1. ( 2 ) EGT L 193, , s. 33. ( 3 ) Kommissionens direktiv 2003/90/EG av den 6 oktober 2003 om tillämpningsföreskrifter för artikel 7 i rådets direktiv 2002/53/EG vad gäller vilka egenskaper som minst skall ingå i undersökningar samt minimikraven för utförandet av undersökningar av vissa sorter av arter av lantbruksväxter (EUT L 254, , s. 7). ( 4 ) Kommissionens direktiv 2003/91/EG av den 6 oktober 2003 om tillämpningsföreskrifter för artikel 7 i rådets direktiv 2002/55/EG vad gäller vilka egenskaper som minst skall ingå i undersökningar samt minimikraven för utförandet av undersökningar av vissa sorter av arter av köksväxter (EUT L 254, , s. 11).

6 L 296/8 SV Europeiska unionens officiella tidning Artikel 3 För undersökningar som inletts före den 1 juli 2017 får medlemsstaterna tillämpa den lydelse av direktiven 2003/90/EG och 2003/91/EG som gäller innan de ändras genom det här direktivet. Artikel 4 Medlemsstaterna ska senast den 30 juni 2017 anta och offentliggöra de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv. De ska genast överlämna texten till dessa bestämmelser till kommissionen. De ska tillämpa dessa bestämmelser från och med den 1 juli När en medlemsstat antar dessa bestämmelser ska de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen ska göras ska varje medlemsstat själv utfärda. Artikel 5 Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning. Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna. Artikel 6 Utfärdat i Bryssel den 31 oktober På kommissionens vägnar Jean-Claude JUNCKER Ordförande

7 L 296/9 Europeiska unionens officiella tidning SV BILAGA DEL A BILAGA I Förteckning över de arter som avses i artikel 1.2 a och som ska överensstämma med CPVO:s provningsprotokoll Vetenskapligt namn Trivialnamn CPVO:s protokoll Festuca arundinacea Schreb. Rörsvingel TP 39/1, Festuca filiformis Pourr. Finsvingel TP 67/1, Festuca ovina L. Fårsvingel TP 67/1, Festuca pratensis Huds. Ängssvingel TP 39/1, Festuca rubra L. Rödsvingel TP 67/1, Festuca trachyphylla (Hack.) Krajina Hårdsvingel TP 67/1, Lolium multiflorum Lam. Italienskt rajgräs TP 4/1, Lolium perenne L. Engelskt rajgräs TP 4/1, Lolium x boucheanum Kunth Hybridrajgräs TP 4/1, Pisum sativum L. Ärt TP 7/2 rev., Vicia sativa L. Fodervicker TP 32/1, Brassica napus L. var. napobrassica (L.) Kålrot TP 89/1, Rchb. Brassica napus L. Raps TP 36/2, Cannabis sativa L. Hampa TP 276/1, Gossypium spp. Bomull TP 88/1, Helianthus annuus L. Solros TP 81/1, Linum usitatissimum L. Lin TP 57/2, Avena nuda L. Nakenhavre TP 20/2, Avena sativa L. (även A. byzantina K. Havre och rödhavre TP 20/2, Koch) Hordeum vulgare L. Korn TP 19/4, Oryza sativa L. Ris TP 16/3, Secale cereale L. Råg TP 58/1, xtriticosecale Wittm. ex A. Camus Hybrider som uppkommit genom TP 121/2 rev. 1, korsning av en art av släktet Triticum med en art av släktet Secale Triticum aestivum L. Vete TP 3/4 rev. 2, Triticum durum Desf. Durumvete TP 120/3, Zea mays L. Majs TP 2/3, Solanum tuberosum L. Potatis TP 23/2, Dessa protokoll finns på CPVO:s webbplats (

8 L 296/10 SV Europeiska unionens officiella tidning BILAGA II Förteckning över de arter som avses i artikel 1.2 b och som ska överensstämma med Upovs provningsriktlinjer Vetenskapligt namn Trivialnamn Upovs riktlinje Beta vulgaris L. Foderbeta TG 150/3, Agrostis canina L. Brunven TG 30/6, Agrostis gigantea Roth. Storven TG 30/6, Agrostis stolonifera L. Krypven TG 30/6, Agrostis capillaris L. Rödven TG 30/6, Bromus catharticus Vahl Plattlosta TG 180/3, Bromus sitchensis Trin. Alaskagräs TG 180/3, Dactylis glomerata L. Hundäxing TG 31/8, xfestulolium Asch. et Graebn. Hybrider som uppkommit genom korsning av en art av släktet Festuca med en art av släktet Lolium TG 243/1, Phleum nodosum L. Vildtimotej TG 34/6, Phleum pratense L. Timotej TG 34/6, Poa pratensis L. Ängsgröe TG 33/7, Lotus corniculatus L. Käringtand TG 193/1, Lupinus albus L. Vitlupin TG 66/4, Lupinus angustifolius L. Blålupin TG 66/4, Lupinus luteus L. Gullupin TG 66/4, Medicago sativa L. Blålusern TG 6/5, Medicago x varia T. Martyn Lusern TG 6/5, Trifolium pratense L. Rödklöver TG 5/7, Trifolium repens L. Vitklöver TG 38/7, Vicia faba L. Åkerböna TG 8/6, Raphanus sativus L. var. oleiformis Pers. Oljerättika TG 178/3, Arachis hypogaea L. Jordnöt TG 93/4, Brassica rapa L. var. silvestris (Lam.) Briggs Rybs TG 185/3, Carthamus tinctorius L. Safflor TG 134/3, Papaver somniferum L. Vallmo TG 166/4, Sinapis alba L. Vitsenap TG 179/3, Glycine max (L.) Merr. Sojaböna TG 80/6, Sorghum bicolor (L.) Moench Sorghum TG 122/4, Sorghum sudanense (Piper) Stapf. Sudangräs TG 122/4, Sorghum bicolor (L.) Moench x Sorghum sudanense (Piper) Stapf Hybrider som uppkommit genom korsning av Sorghum bicolor och Sorghum sudanense Dessa riktlinjer finns på Upovs webbplats ( TG 122/4,

9 L 296/11 Europeiska unionens officiella tidning SV DEL B BILAGA I Förteckning över de arter som avses i artikel 1.2 a och som ska överensstämma med CPVO:s provningsprotokoll Vetenskapligt namn Trivialnamn CPVO:s protokoll Allium cepa L. (Cepa-gruppen) Lök TP 46/2, Allium cepa L. (Aggregatum-gruppen) Schalottenlök TP 46/2, Allium fistulosum L. Piplök TP 161/1, Allium porrum L. Purjolök TP 85/2, Allium sativum L. Vitlök TP 162/1, Allium schoenoprasum L. Gräslök TP 198/2, Apium graveolens L. Stjälkselleri TP 82/1, Apium graveolens L. Rotselleri TP 74/1, Asparagus officinalis L. Sparris TP 130/2, Beta vulgaris L. Rödbeta (inklusive Cheltenhambeta) TP 60/1, Beta vulgaris L. Mangold TP 106/1, Brassica oleracea L. Foderkål TP 90/1, Brassica oleracea L. Blomkål TP 45/2, Brassica oleracea L. Vinterbroccoli eller broccoli TP 151/2, Brassica oleracea L. Brysselkål TP 54/2, Brassica oleracea L. Kålrabbi TP 65/1, Brassica oleracea L. Savojkål, vitkål och rödkål TP 48/3, Brassica rapa L. Salladskål TP 105/1, Capsicum annuum L. Chilipeppar eller paprika TP 76/2, Cichorium endivia L. Frisésallat och escarolesallat TP 118/3, Cichorium intybus L. Industricikoria TP 172/2, Cichorium intybus L. Cikoriasallat (witloof) TP 173/1, Citrullus lanatus (Thunb.) Matsum. et Nakai Vattenmelon TP 142/2, Cucumis melo L. Melon TP 104/2, Cucumis sativus L. Slanggurka och druvgurka TP 61/2, Cucurbita maxima Duchesne Jättepumpa TP 155/1, Cucurbita pepo L. Pumpa eller squash TP 119/1 rev., Cynara cardunculus L. Kronärtskocka och kardon TP 184/2, Daucus carota L. Morot och fodermorot TP 49/3, Foeniculum vulgare Mill. Fänkål TP 183/1, Lactuca sativa L. Sallat TP 13/5 rev., Solanum lycopersicum L. Tomat TP 44/4 rev.2,

10 L 296/12 SV Europeiska unionens officiella tidning Vetenskapligt namn Trivialnamn CPVO:s protokoll Petroselinum crispum (Mill.) Nyman ex Persilja TP 136/1, A. W. Hill Phaseolus coccineus L. Rosenböna TP 9/1, Phaseolus vulgaris L. Buskböna och störböna TP 12/4, Pisum sativum L. (partim) Märgärt, spritärt och sockerärt TP 7/2 rev., Raphanus sativus L. Rädisa, (svart) rättika TP 64/2 rev., Rheum rhabarbarum L Rabarber TP 62/1, Scorzonera hispanica L. Svartrot TP 116/1, Solanum melongena L. Aubergine/Äggplanta TP 117/1, Spinacia oleracea L. Spenat TP 55/5 rev., Valerianella locusta (L.) Laterr. Vintersallat TP 75/2, Vicia faba L. (partim) Bondböna TP Broadbean/1, Zea mays L. (partim) Sockermajs och popmajs TP 2/3, Solanum lycopersicum L. x Solanum habrochaites S. Knapp & D.M. Spooner; Solanum lycopersicum L. x Solanum peruvianum (L.) Mill.; Solanum lycopersicum L. x Solanum cheesmaniae (L. Ridley) Fosberg Tomatjordstammar TP 294/1 rev., Dessa protokoll finns på CPVO:s webbplats ( BILAGA II Förteckning över de arter som avses i artikel 1.2 b och som ska överensstämma med Upovs provningsriktlinjer Vetenskapligt namn Trivialnamn Upovs riktlinje Brassica rapa L. Rova TG 37/10, Cichorium intybus L. Sallatscikoria eller rosensallat TG 154/3, Cucurbita maxima x Cucurbita moschata Arthybrider av Cucurbita maxima Duch. x Cucurbita moschata Duch. som används som grundstammar TG 311/1, Dessa riktlinjer finns på Upovs webbplats (

11 Myndighet Statens jordbruksverk Diarienummer Dnr /17, Dnr /17. Rubrik Ändring av Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2001:33) om intagning av växtsorter i den svenska sortlistan, och ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2010:79) om bevarandesorter och amatörsorter av köksväxter. A Allmänt Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå Med dessa föreskriftsändringar vill vi: 1. Införliva kommissionens genomförandedirektiv (EU) 2016/1914 av den 31 oktober 2016 om ändring av direktiv 2003/90/EG och 2003/91/EG om tillämpningsföreskrifter för artikel 7 i rådets direktiv 2002/53/EG respektive artikel 7 i rådets direktiv 2002/55/EG vad gäller vilka egenskaper som minst ska ingå i undersökningar samt minimikraven för utförandet av undersökningar av vissa sorter av arter av lantbruksväxter och köksväxter. De arter som berörs av protokolls- och riktlinjeändringarna är: bomull, fodervicker, rörsvingel, ängssvingel, rabarber och grundstammar till gurka. För sorghum ändrar vi texten så att protokollets titel avspeglar att även sudangräs och korsningar mellan sorghum och sudangräs omfattas av protokollet. Detta medför ändringar i två föreskrifter. Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2001:33) om intagning av växtsorter i den svenska sortlistan (härefter sortföreskriften). Vi ändrar i bilagorna 1 och 2. För bomull, fodervicker, rörsvingel, ängssvingel, och rabarber innebär ändringen att arterna flyttas från listan över UPOV:s riktlinjer till listan över CPVO:s protokoll och arterna har därmed fått nya protokollsnummer. För grundstammar till gurka har UPOV tagit fram nya provningsriktlinjer. Ändringen innebär att en hänvisning till dessa provningsriktlinjer införs i bilaga 2. För sorghum läggs text till i bilaga 2 eftersom protokollet även omfattar sudangräs och korsningar mellan sorghum och sudangräs. I föreskriften (SJVFS 2001:33) om intagning av växtsorter i den svenska sortlistan, ändrar vi också i 20. Bestämmelserna är information om vilka andra föreskrifter som gäller för certifiering m.m. av utsäde och förökningsmaterial av växter. Eftersom Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2002:50) om saluföring m.m. av utsäde av Fragaria (smultronsläktet) har upphört att gälla och bestämmelserna numera återfinns i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2016:44) om saluföring m.m. av förökningsmaterial för fruktplantor och fruktplantor avsedda för fruktproduktion, gör vi en hänvisning till denna föreskrift istället. Vi gör även en hänvisning till Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2004:79) om saluföring m.m. av förökningsmaterial av prydnadsväxter samt av annat föröknings- och plantmaterial av grönsaker än utsäde, där bestämmelser finns som gäller utsäde från frökällor och frötäkter för produktion av vedartade prydnadsväxter. 20 är en upplysningsbestämmelse. 1 (6)

12 Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2010:79) om bevarandesorter och amatörsorter av köksväxter (härefter bevarande- och amatörföreskriften). Vi ändrar i bilaga 1. För rabarber innebär ändringen att hänvisning görs till frågeformulären i CPVO:s protokoll istället för UPOV:s riktlinjer. För grundstam till gurka innebär ändringen att en hänvisning till dessa provningsriktlinjer införs. Direktivet som nu ska genomföras, kommissionens genomförandedirektiv (EU) 2016/1914, omfattar inte uttryckligen bevarande- och amatörsorter av köksväxter. Dock framgår det av artikel 4.2 i direktiv 2009/145/EG1 att motsvarande krav på protokoll och frågeformulär ska tillämpas på de sorterna. Därför behöver bevarande- och amatörföreskriften ändras med anledning av det nya direktivet. I bevarande- och amatörföreskriften ändrar vi andra stycket i 1, så att det blir en fullständig mening. Vi ändrar även layouten så att den stämmer med Jordbruksverkets nya föreskriftsmall. Det förs in en tabell i 3 för definitioner. Definitionerna är dock samma som innan. Dessa två ändringar innebär alltså ingen ändring i sak. Beskrivning av alternativa lösningar för det man vill uppnå och vilka effekterna blir om någon reglering inte kommer till stånd Förslaget som gäller ändringarna i bilagorna, innebär att direktivet införlivas i svensk lagstiftning senast den 30 juni 2017, det vill säga sista datum för införlivande. Om direktivet införlivas efter det angivna datumet innebär det en försening. Vid en försening av införlivandet av direktivet kan Sverige få sanktioner av EU. Om vi inte införlivar direktivet kan svenska utsädesföretag komma att missgynnas gentemot andra länders utsädesföretag. Ändringarna uppdaterar vilka riktlinjer och protokoll som medlemsstaterna ska använda vid teknisk provning av arterna, för att säkerställa att sorterna i de nationella sortlistorna följer protokollen som Gemenskapens växtsortmyndighet (CPVO), och riktlinjerna som Internationella unionen för skydd av växtförädlingsprodukter (UPOV), har fastställt. Vi kan därför inte identifiera några lämpliga alternativa lösningar. I Sverige görs numera teknisk provning (DUS-provning) endast för sockerbetsorter. För ändringen i 20 punkt 5 i sortföreskriften, som nu hänvisat till en upphävd föreskrift, är alternativet att upphäva punkten istället. Att upphäva punkten skulle innebära att vi inte informerade om samtliga föreskrifter som är aktuella. Att inte ändra punkten skulle innebära att vi lät en felaktig hänvisning finnas kvar. Alternativet till att lägga till hänvisning till föreskriften (SJVFS 2004:79), är att inte lägga till hänvisningen. Punktlistan i 20 blir dock inte heltäckande och läsaren kan missa vissa bestämmelser som gäller utsäde. Alternativet för ändringen av 1 och att använda nya föreskriftsmallen i bevarande- och amatörföreskriften, är att inte ändra, trots att dessa ändringar gör föreskriften mer lättillgänglig. 1 Kommissionens direktiv 2009/145/EG av den 26 november 2009 om vissa undantag för godkännande av lantsorter och andra sorter av köksväxter som traditionellt har odlats på vissa platser och i vissa regioner och som hotas av genetisk utarmning och av köksväxtsorter som saknar reellt värde för kommersiell odling men som har utvecklats för att odlas under särskilda omständigheter och om saluföring av utsäde av dessa lantsorter och andra sorter. (EGT L 312, , p.44, Celexnr 2009L0145). 2 (6)

13 Uppgifter om vilka som berörs av regleringen Ändringarna i bilagorna berör de myndigheter som ska utföra den tekniska provningen av en ny sorts särskiljbarhet, enhetlighet och stabilitet (DUS-provning), för de växtarter som protokollen och riktlinjerna omfattar. Vid Jordbruksverkets utsädesenhet i Svalöv provas endast sockerbetor, så myndigheten berörs inte av de aktuella ändringarna. Det är de provningsanstalter i andra EU-stater som är CPVO-godkända för de berörda arterna som berörs. Ändringarna i bilagorna berör även växtförädlings- och utsädesföretag som vill skicka in en ansökan om intagning av en ny växtsort av en lantbruks- eller köksväxtart i den svenska sortlistan. Till en ansökan ska en preliminär sortbeskrivning bifogas. Denna utgörs av det frågeformulär som finns sist i respektive arts CPVO-protokoll eller UPOV-riktlinje. Endast de senaste versionerna av protokollen respektive riktlinjerna finns på CPVOs respektive UPOVs hemsida. Av de arter som berörs av direktivet, har det endast kommit in ansökningar för rörsvingel och ängssvingel. Inga ansökningar gäller amatör- eller bevarandesorter. Under de senaste fem åren har det kommit in fyra ansökningar gällande rörsvingel och åtta ansökningar gällande ängssvingel. Det är två företag har kommit in med ansökningar, det ena är ett svenskt växtförädlings- /utsädesföretag och det andra är ett finskt växtförädlings-/utsädesföretag. Ändringen av hänvisningen till andra föreskrifter i 20 i sortföreskriften berör alla som läser föreskriften. Ändringen av 1 och de layoutmässiga ändringarna i bevarande- och amatörföreskriften berör alla som läser föreskriften. Vi bedömer att de föreslagna förändringarna i föreskrifterna inte förändrar möjligheterna att bo, verka och leva på landsbygden, jämfört med nu gällande bestämmelser i föreskrifterna. Utsädesproduktion och utsäde i allmänhet påverkar många jordbruksföretag på landsbygden som vill ha utsäde, råvaror eller processade produkter av bra kvalitet. Ett utsäde med hög kvalitet är en förutsättning för en skördad vara med hög kvalitet. En skördad vara med hög kvalitet är en förutsättning för en processad vara med hög kvalitet. Varor av hög kvalitet är bra för folkhälsan. Uppgifter om de bemyndiganden som myndighetens beslutanderätt grundar sig på Bemyndigande för ändringarna i de två föreskrifterna finns utsädesförordningen (2000:1330). För ändringarna i bilaga 1 och 2 i (SJVFS 2001:33) finns bemyndigande i 10 utsädesförordningen (2000:1330). I 10 anges: Jordbruksverket prövar frågor om godkännande och registrering av växtsorter och deras benämning för införande i den svenska sortlistan. Ett sådant godkännande får återkallas och en sort får avregistreras ur sortlistan om villkoren för registrering inte längre är uppfyllda. Jordbruksverket prövar också frågor om fastställande av en officiellt erkänd beskrivning. Jordbruksverket får meddela föreskrifter om förfarandet för godkännande och registrering av växtsorter och om fastställande av en officiellt erkänd beskrivning för införande i sortlistan. Jordbruksverket får meddela föreskrifter om hur en sort ska upprätthållas och om hur ett sortgodkännande kan förnyas, återkallas eller avregistreras ur sortlistan 3 (6)

14 Ändringarna i 20 i (SJVFS 2001:33) är upplysningsbestämmelser om övriga föreskrifter. Eftersom det är upplysningsbestämmelser så behöver inget bemyndigande anges. För ändringarna i bilaga 1 i (SJVFS 2010:79) finns bemyndigande i 10. I 10 anges: Jordbruksverket prövar frågor om godkännande och registrering av växtsorter och deras benämning för införande i den svenska sortlistan. Ett sådant godkännande får återkallas och en sort får avregistreras ur sortlistan om villkoren för registrering inte längre är uppfyllda. Jordbruksverket prövar också frågor om fastställande av en officiellt erkänd beskrivning. Jordbruksverket får meddela föreskrifter om förfarandet för godkännande och registrering av växtsorter och om fastställande av en officiellt erkänd beskrivning för införande i sortlistan. Jordbruksverket får meddela föreskrifter om hur en sort ska upprätthållas och om hur ett sortgodkännande kan förnyas, återkallas eller avregistreras ur sortlistan. Ändringarna i 1 i (SJVFS 2010:79) är upplysningsbestämmelser om att bestämmelser återfinns i en annan föreskrift. Eftersom det är upplysningsbestämmelser så behöver inget bemyndigande anges. Uppgifter om vilka kostnadsmässiga och andra konsekvenser regleringen medför och en jämförelse av konsekvenserna för de övervägda regleringsalternativen Den som ansöker om intagning av en sort i den svenska sortlistan ska med ansökan bifoga ett formulär som återfinns sist i respektive CPVO-protokoll eller UPOV-riktlinje. Detta formulär utgör den preliminära sortbeskrivningen. Efter det att en ansökan kommit in till Jordbruksverket, beställer vi en DUS-provning på en CPVO-godkänd provningsanstalt i en EUmedlemsstat med för arten och sorten lämpliga odlingsbetingelser. Det kan t.ex. vara i Finland, Danmark, Tyskland, Polen, Nederländerna eller Storbritannien. Detta beror till viss del även på var sökande önskar prova sin sort. Eftersom olika arter kan utveckla sina morfologiska karaktärer olika beroende bl.a. på dagslängd, temperatur och växtperiod, så försöker vi beställa provning så nära det område i Sverige som sökande tänkt marknadsföra sorten i. Med provningsbeställningen bifogar vi en kopia på den preliminära sortbeskrivningen, som sökande bifogat ansökan. Den preliminära sortbeskrivningen använder provningsanstalten för att planera vilka sorter som ska odlas var på provningsfältet. De sorter med likartade karaktärer placeras nära varandra. Eftersom vi beställer DUS-provning hos CPVO-godkända DUS-provningsanstalter och det är CPVO som bestämmer kostnaden för en DUS-provning på dessa stationer, är kostnaden för arten densamma oavsett vilken station som väljs. Sökanden betalar för DUS-provningen. De föreslagna förändringarna bedöms därför inte medföra några nya administrativa bördor eller få några andra betydande kostnadsmässiga konsekvenser för de företag som vi har identifierat. I protokollen eller riktlinjerna krävs det egentligen ingen ny information som bedöms beröra de företag som fyller i den preliminära sortbeskrivningen. De administrativa kostnaderna bedöms totalt sett vara oförändrade för de berörda företag som vi har identifierat. Om vi inte skulle göra föreskriftsändringarna beträffande protokollen och riktlinjerna så skulle det kunna leda till att svenska sökande använde fel version och fick problem vid handläggningen. Förslagen bedöms inte medföra några andra kostnader eller konsekvenser för företagen. 4 (6)

15 Bedömning av om regleringen överensstämmer med eller går utöver de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen Förslagen bedöms överensstämma med de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till den Europeiska unionen. De går inte utöver de skyldigheterna. Bedömning av om särskilda hänsyn behöver tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och om det finns behov av speciella informationsinsatser Föreskrifterna föreslås träda i kraft den 1 juli Inga särskilda hänsyn bedöms behöva tas när det gäller ikraftträdandedatum. En övergångsbestämmelse införs i föreskrifterna om ändring i (SJVFS 2001:33) om intagning av växtsorter i den svenska sortlistan, i enlighet med direktivet. Det innebär att DUS-provningar som inletts före den 1 juli 2017 ska bedömas enligt de äldre versionerna av protokollen. För sju sorter pågår provningar fortfarande, tre i Polen, tre i Finland och en i Tyskland. Eftersom direktivet berör alla medlemsstater, förutsätter vi att provningsstationerna i dessa länder följer respektive lands införlivande av direktivet. För att täcka upp den eventualiteten att en ansökan om intagning av en bevarande- eller amatörsort i svenska sortlistan skulle komma in före ikraftträdandet, införs en övergångsbestämmelse i föreskrifterna om ändring i (SJVFS 2010:79) om bevarandesorter och amatörsorter av köksväxter. Just nu finns dock inga inkomna oavslutade ärenden. Speciella informationsinsatser bedöms inte behövas. De företag som berörs får kännedom via remissen. B Kommuner och landsting Markera med x (X) Regleringen bedöms inte få effekter för kommuner eller landsting. Konsekvensutredningen innehåller därför inte någon beskrivning av punkten i avsnitt B. ( ) Regleringen bedöms få effekter för kommuner eller landsting. Konsekvensutredningen innehåller därför en beskrivning av punkten i avsnitt B. Beskrivning av effekter för kommuner eller landsting C Företag Med företag avses här en juridisk eller en fysisk person som bedriver näringsverksamhet, det vill säga försäljning av varor och/eller tjänster yrkesmässigt och självständigt. Att yrkesmässigt bedriva näringsverksamhet bör tolkas brett. 5 (6)

16 Markera med x (X) Regleringen bedöms inte få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Konsekvensutredningen innehåller därför inte någon beskrivning av punkterna i avsnitt C. ( ) Regleringen bedöms få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Konsekvensutredningen innehåller därför en beskrivning av punkterna i avsnitt C. D Samråd Beskrivning av ett eventuellt tidigt samråd Inget tidigt samråd har gjorts. E Kontaktperson Ange vem som kan kontaktas vid eventuella frågor Anna Pettersson, tfn , e-post: anna.pettersson@jordbruksverket.se 6 (6)

17 Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn ISSN SJVFS Nummer Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2001:33) om intagning av växtsorter i den svenska sortlistan; Utkom från trycket den 1 juli 2017 Omtryck beslutade den 22 juni Statens jordbruksverk föreskriver1, med stöd av 10 utsädesförordningen (2000:1330), att 20 och bilagorna 1 och 2 i verkets föreskrifter (SJVFS 2001:33) om intagning av växtsorter i den svenska sortlistan2 ska ha följande lydelse. Författningen kommer därför att ha följande lydelse från och med den dag då denna författning träder i kraft. Inledande bestämmelser 1 Dessa föreskrifter innehåller bestämmelser om 1. ansökan om intagning av växtsorter i den svenska officiella sortlistan av de arter av lantbruks- och köksväxter som anges i bilaga 1 till utsädesförordningen (2000:1330), 2. teknisk provning och godkännande av dessa växtsorter för intagning i svenska officiella sortlistan, 3. borttagande av dessa växtsorter ur den svenska officiella sortlistan, 4. administration av svenska officiella sortlistan, och 5. upprätthållande av växtsorter publicerade i den officiella svenska sortlistan. För godkännande av bevarande- och amatörsorter gäller även bestämmelserna i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2009:66) om godkännande av bevarandesorter av lantbruksväxter och om produktion och saluföring av utsäde av sådana sorter, och Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2010:79) om bevarandesorter och amatörsorter av köksväxter. (SJVFS 2016:16). 1 a Grundläggande bestämmelser om växtsorter finns i utsädeslagen (1976:298) och utsädesförordningen (2000:1330). (SJVFS 2016:16). 1 b Sorter (inavelslinjer och hybrider) som uteslutande är avsedda som komponenter till hybridsorter behöver endast godkännas för intagning i sortlistan, om utsäde av dessa sorter ska saluföras under sin sortbenämning. Jordbruksverket kan besluta om intagning i sortlistan även av sorter av andra arter än de som anges i första stycket. (SJVFS 2016:16). 1 Jfr kommissionens genomförandedirektiv (EU) 2016/1914 av den 31 oktober 2016 om ändring av direktiv 2003/90/EG och 2003/91/EG om tillämpningsföreskrifter för artikel 7 i rådets direktiv 2002/53/EG respektive artikel 7 i rådets direktiv 2002/55/EG vad gäller vilka egenskaper som minst ska ingå i undersökningar samt minimikraven för utförandet av undersökningar av vissa sorter av arter av lantbruksväxter och köksväxter, (EUT L296, , s.7, Celex 3216L0296). 2 Författningen senast omtryckt SJVFS 2016:16.

18 SJVFS Nummer Ansökan 2 En ansökan om intagning i sortlistan ska ges in till Jordbruksverket. För en bevarande- eller amatörsort ska ansökan innehålla de uppgifter som anges i bilaga 3, och för övriga sorter ska ansökan innehålla de uppgifter som anges i bilaga 4. När en ansökan om intagning av en växtsort i sortlistan lämnas in, ska även en sortbenämning föreslås. Om det, för en amatör- eller bevarandesort, finns fler än en sortbenämning för sorten ska detta anges tillsammans med historiska belägg för dessa. Förslaget på sortbenämning får lämnas in efter det att ansökan om intagning av en växtsort lämnats in, under hela den tid då teknisk provning sker. Förslaget på sortbenämning ska då innehålla de uppgifter som anges i bilaga 5. Med ansökan om intagning i sortlistan ska en preliminär sortbeskrivning bifogas. Den preliminära sortbeskrivningen ska göras på frågeformuläret i de i bilaga 1 angivna CPVO-protokollen eller de i bilaga 2 angivna UPOV-riktlinjerna för respektive art. Jordbruksverket beslutar om teknisk provning i enlighet med 4 och 6 i dessa föreskrifter för andra sorter än bevarande- och amatörsorter. Ansökan ska, om Jordbruksverket begär det, åtföljas av ett utsädesprov för kontroll av sortens identitet. Utsädesprovet ska tas ut och hanteras på så sätt som Jordbruksverket beslutar. (SJVFS 2016:16). Förutsättningar för godkännande 3 Jordbruksverket fattar beslut om godkännande av en sort för intagning i sortlistan på grundval av resultat från officiell provning enligt 4 och 6, inhämtande av uppgifter om tillstånd för utsläppande på marknaden enligt 9, godkännande för användning som livsmedel eller foder enligt 10 andra stycket samt om sorten har en sortbenämning som efter kungörande kan godkännas av Jordbruksverket i enlighet med 11. (SJVFS 2005:88). 4 En sort kan godkännas för intagning i sortlistan om: 1. Sorten är särskiljbar, vilket betyder att den, oavsett om det ursprungliga materialet från vilken den framställts uppkommit genom naturligt urval eller genom växtförädlingsarbete, klart går att skilja, med avseende på ett eller flera viktiga kännetecken, från alla andra sorter som är kända inom EES3 eller Schweiz enligt definitionen i 5. Kännetecknen hos en sort ska vara klart identifierbara och möjliga att beskriva noggrant. Om det vid Jordbruksverkets prövning visar sig att två eller flera anmälda sorter inte är särskiljbara från varandra ska den sort, för vilken ansökan först har givits in, ha företräde. 2. Sorten är tillräckligt enhetlig, vilket betyder att de plantor den består av, med mycket få avvikelser, är likartade eller genetiskt identiska vad beträffar alla i sammanhanget väsentliga kännetecken. Hänsyn ska härvid tas till växtarters skilda reproduktionssystem. 3. Sorten är stabil, vilket betyder att den efter upprepad förökning i enlighet med den av förädlaren angivna förökningsmetoden, i fråga om sina väsentliga kännetecken fortsatt överensstämmer med sortbeskrivningen. (SJVFS 2005:88). 3 Med EES avses Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, vilket utgörs av Europeiska unionen (EU) och de länder inom Europeiska frihandelssammanslutningen (Efta) som undertecknat avtalet om det europeiska ekonomiska samarbetsområdet. 2

19 SJVFS Nummer 5 För att en sort ska anses som känd inom EES eller i Schweiz, ska den vid tidpunkten för ingivandet av ansökan om en ny sorts godkännande vara 1. intagen i den gemensamma sortlistan över arter av lantbruksväxter eller i den gemensamma sortlistan över arter av köksväxter, 2. godkänd för certifiering och saluföring i ett EES-land eller i Schweiz men ännu inte intagen i någon av de gemensamma sortlistorna enligt punkt 1, eller 3. godkänd för certifiering i ett annat land utanför EES än Schweiz. En sort ska även anses känd inom EES och Schweiz när en ansökan om godkännande har lämnats in i Sverige, i något annat EES-land eller i Schweiz vid den tidpunkt som anges i första stycket. En sort ska dock inte anses som känd inom EES eller i Schweiz om de i första och andra styckena angivna förutsättningarna inte längre gäller i något EES-land eller i Schweiz, vid den tidpunkt då ett beslut om godkännande av den nya sorten fattas. (SJVFS 2004:24). 6 En sort kan godkännas för intagning i sortlistan om den har ett tillfredsställande odlings- och bruksvärde, som grundar sig på resultat som framkommit vid ett tillräckligt antal officiella värdeprovningsförsök under minst två år. Dessa försök ska utföras på ett sådant sätt att minst följande egenskaper hos sorten kan bedömas 1. avkastningsförmåga, 2. resistens mot växtskadegörare, 3. hur sorten reagerar på faktorer i den fysiska miljön, samt 4. kvalitetsegenskaper. De metoder som använts för att bedöma egenskaperna ska anges i samband med redogörelsen för resultaten. En sorts odlings- och bruksvärde ska anses som tillfredsställande om dess egenskaper som helhet, vid en jämförelse med andra sorter som är intagna i sortlistan, visar ett klart framsteg i minst ett bestämt geografiskt område vad gäller odlingen, utnyttjandet av den skördade varan eller av produkter som framställs av den. Vid bedömningen får Jordbruksverket bortse från enstaka mindre goda egenskaper hos sorten om dessa uppvägs av andra överlägsna sådana. Jordbruksverket får vid sin prövning ta hänsyn även till andra provningsresultat som kan tillmätas betydelse vid bedömningen. Intagning i sortlistan får nekas om odlingen av en sort kan medföra hälsofara för människor, djur eller växter. (SJVFS 2005:88). 7 För köksväxtsorter utom rotcikoria ska, om upprätthållaren begär det, anges om utsäde av en godkänd sort endast får saluföras som standardutsäde, genom att det i sortlistan anges att det är fråga om en s.k. b-sort. För sådana sorter får resultaten från inofficiella undersökningar och kunskap som erhållits genom praktiska odlingserfarenheter beaktas vid Jordbruksverkets prövning. (SJVFS 2007:36). 8 Kravet på prövning av en sorts odlings- och bruksvärde enligt 6 omfattar inte 1. grässorter som, enligt sökandes försäkran, ska användas för annat ändamål än foder, 2. sorter, vilkas utsäde är avsett att saluföras endast a) i Schweiz eller i ett annat EES-land än Sverige, och detta land har godkänt sorten såvitt avser dess odlings- och bruksvärde, eller b) i ett annat land utanför EES än Schweiz, 3

20 SJVFS Nummer 3. sorter (inavelslinjer och hybrider) som uteslutande är avsedda som komponenter till hybridsorter som uppfyller de krav som anges i 4, 4. sorter av köksväxtarter, med undantag av rotcikoria, samt 5. sorter av arter som avses i 1 b. (SJVFS 2016:16). 9 En sort, som är eller innehåller en sådan genetiskt modifierad organism som avses i 13 kap. 4 miljöbalken, får endast godkännas för intagning i sortlistan under förutsättning att ett tillstånd för utsläppande på marknaden finns enligt 13 kap. 12 miljöbalken eller att ett godkännande för utsläppande på marknaden finns som uppfyller kraven om ömsesidigt erkännande enligt 3 kap. 43 förordningen (2002:1086) om utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön. För provning i Sverige enligt 4 och 6 av en sådan sort som avses i första stycket fordras tillstånd för avsiktlig utsättning enligt 13 kap. 12 miljöbalken. Uppgift om att en sort som tagits in i sortlistan är genetiskt modifierad ska framgå av sortlistan. (SJVFS 2004:24). 10 Om en sort ska användas i livsmedel eller foder enligt definitionerna i artiklarna 2 och 3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 av den 28 januari 2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet4, får sorten inte vara skadlig för människors eller djurs hälsa vid avsiktlig konsumtion för att kunna godkännas för intagning i sortlistan. Om material från en sort är avsett att användas i livsmedel som omfattas av artikel 3, eller i foder som omfattas av artikel 15, i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 av den 22 september 2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder5, ska ett godkännande enligt nämnda förordning finnas för denna användning för att sorten ska kunna godkännas för intagning i sortlistan. (SJVFS 2004:24). 11 Jordbruksverket tillämpar vid sin prövning av sortbenämningens lämplighet artikel 63 i rådets förordning (EG) nr 2100/94 av den 27 juli 1994 om gemenskapens växtförädlarrätt6 samt kommissionens förordning (EG) nr 637/2009 av den 22 juli 2009 om tillämpningsföreskrifter beträffande lämpligheten hos sortbenämningar för arter av lantbruks- och köksväxter7. Om en sortbenämning senare skulle befinnas olämplig, kan Jordbruksverket återkalla godkännandet och förelägga upprätthållaren att föreslå en annan benämning för godkännande. Jordbruksverket kan bestämma att den ursprungliga benämningen under en viss tid ska användas som tilläggsnamn. (SJVFS 2009:86). Provningens utförande 12 Provningen av en sorts särskiljbarhet, enhetlighet och stabilitet ska utföras av Jordbruksverket eller av en myndighet i ett annat EES-land, Schweiz eller ett tredjeland om provningen enligt Jordbruksverkets beslut kan jämställas med provning som utförs här i landet. När det gäller sorter av de arter som anges i bilaga 1 ska provningen utföras enligt de provningsriktlinjer för respektive art som utfärdats av förvaltningsrådet för 4 EGT L 31, , s. 1 (Celex 32002R0178). 5 EUT L 268, , s. 1 (Celex 32003R1829). 6 EGT L 227, , s. 1 (Celex 31994R2100). 7 EUT L 191, , s. 10 (Celex 32009R0637). 4

21 SJVFS Nummer Gemenskapens växtsortsmyndighet (CPVO). Provningen av sorter av de arter som anges i bilaga 2 ska utföras enligt de provningsriktlinjer som fastställts av Internationella unionen för skydd av växtförädlingsprodukter (UPOV). Samtliga sortegenskaper enligt riktlinjerna i bilaga 1 ska användas, respektive alla egenskaper som märkts med en asterisk (*) i de riktlinjer som anges i bilaga 2, om inte observation av en viss egenskap är omöjlig genom att en annan egenskap uttrycks, eller en viss egenskap inte kommer till uttryck på grund av de miljöförhållanden under vilka provningen utförs. Provningen av sorter av övriga arter ska utföras enligt de riktlinjer som Jordbruksverket fastställer. Provningen av en sorts odlings- och bruksvärde utförs genom Sveriges lantbruksuniversitets försorg. Provningen kan kortas i de fall ett officiellt provningsresultat från ett EES-land, Schweiz eller ett tredjeland finns och då detta resultat enligt Jordbruksverket kan jämställas med provning som utförts här i landet. Sökanden ska tillhandahålla utsäde eller förökningsmaterial av en sort som anmälts till provning, i den mängd och av den kvalitet som den provande myndigheten begär. De myndigheter som utför provning enligt första eller fjärde stycket ska årligen informera sökanden om de preliminära provningsresultaten. (SJVFS 2005:88). Sortlistan 13 Jordbruksverket kungör beslut om intagning i eller uttagning ur sortlistan, förnyat godkännande för en sort liksom andra ändringar av betydelse. Övriga EES-länder, Europeiska kommissionen och Schweiz ska underrättas om dessa beslut och om ingivna, återkallade och avslagna ansökningar samt om förslag till sortbenämningar. För varje ny sort ska en kort beskrivning av sorten bifogas. Underrättelsen till kommissionen utgör en anmälan till EU:s gemensamma sortlista för arter av lantbruksväxter respektive för arter av köksväxter8. (SJVFS 2009:86). 14 Jordbruksverket publicerar årligen den officiella svenska sortlistan, som för varje sort ska innehålla 1. sortens benämning, om denna är en kod ska det särskilt framgå 2. namnet på den som är ansvarig för upprätthållandet av sorten och dennes eventuella ombud i landet, 3. tidpunkten för sortens intagning i sortlistan, 4. tidpunkten när sortgodkännandets giltighetstid löper ut, 5. eventuell synonym sortbenämning som används i ett annat EES-land eller i Schweiz, 6. förbehåll som gäller för en sådan sort som avses i 8 första stycket punkt 2 (exportsort), 7. uppgift om eventuell förlängd period enligt 16 fjärde stycket för saluföring och certifiering av en sort vars giltighetsperiod löpt ut, samt 8. uppgift om att en sort är genetiskt modifierad. För sorter av raps och rybs ska det framgå om de är dubbellåga (00), dvs. har påvisats producera frö med en högsta glukosinolathalt på 25 µmol/g vid en vattenhalt på 9 %, bestämd i enlighet med EN ISO :1995, och högst 2 % erukasyra av det totala innehållet av fettsyra, bestämt i enlighet med EN ISO 5508: Kommissionen publicerar de gemensamma sortlistorna i Europeiska unionens officiella tidning (EUT). 5

22 SJVFS Nummer För en grässort, som är avsedd för annat ändamål än foder, får det anges i sortlistan om sorten vid officiell provning i Sverige har bedömts ha ett tillfredsställande odlingsoch bruksvärde. (SJVFS 2005:88). 15 Jordbruksverket ska för varje godkänd sort sammanställa dokumentation som innehåller en sortbeskrivning och de uppgifter som legat till grund för intagningen i sortlistan. Denna dokumentation ska lämnas till övriga EES-länder, Schweiz och kommissionen om så begärs. Jordbruksverket ska bevara referensprov av godkända sorter för efterkontroll. (SJVFS 2005:88). Giltighetstid för sortgodkännande 16 Ett godkännande är giltigt fram till utgången av det tionde kalenderåret efter det år då sorten godkändes för intagning i sortlistan. Ett godkännande kan därefter förnyas med 10 år i taget, under förutsättning att sorten enligt Jordbruksverkets bedömning odlas i tillräcklig omfattning, eller bör bibehållas i syfte att bevara de växtgenetiska resurserna, och att den fortfarande uppfyller kraven på särskiljbarhet, enhetlighet och stabilitet. En ansökan om förnyat godkännande ska ges in till Jordbruksverket senast två år före godkännandetidens utgång. Jordbruksverket ska i sortlistan ange om en ansökan om förnyat godkännande givits in. Skulle ansökan inte vara slutbehandlad vid tioårsperiodens utgång, får Jordbruksverket tillfälligt förlänga godkännandets giltighetstid till dess ett beslut om förnyat godkännande är fattat. Om en sorts giltighet löpt ut utan att förnyelse begärts eller erhållits, eller sortgodkännandet av annan anledning återkallats, ska den tas ut ur sortlistan. Certifiering och saluföring av förökningsmaterial av en sort, som godkänts enligt dessa eller tidigare föreskrifter, får dock ske till och med den 30 juni det tredje året efter giltighetens utgång. Om upprätthållaren önskar använda sig av denna möjlighet ska det meddelas till Jordbruksverket, senast innan sortgodkännandets giltighetstid löper ut. Annars kan denna möjlighet inte utnyttjas. En sådan förlängd period ska framgå av sortlistan. (SJVFS 2005:88). Övriga bestämmelser 17 Den som är ansvarig för en sorts upprätthållande ska 1. svara för att sorten upprätthålls enligt vedertaget bruk för upprätthållande av sorten, 2. föra och bevara anteckningar om förökning av sorten, att användas för kontroll av upprätthållandet. I anteckningarna ska även ingå uppgifter som omfattar generationerna före basutsäde eller motsvarande kategori, samt 3. på anmodan av Jordbruksverket ta ut och sända in prov av förökningsmaterial för kontroll. Sådant prov kan även tas ut officiellt. Upprätthållande kan ske i ett annat EES-land, Schweiz eller i ett tredjeland vars kontroll av upprätthållande av sorter av ministerrådet har bedömts vara likvärdig med upprätthållande inom EU9. (SJVFS 2005:88). 9 Se rådets beslut 2005/834/EG av den 8 november 2005 om likvärdighet av kontroller i vissa tredjeländer av förfaranden för upprätthållande av sorter och om ändring av beslut 2003/17/EG (EUT L 312, , s. 51, Celex 32005D0834). 6

23 SJVFS Nummer 18 Jordbruksverket återkallar ett godkännande och tar ut en sort ur sortlistan om 1. det efter provning visar sig att sorten inte längre är särskiljbar, tillräckligt enhetlig eller stabil, eller 2. den som är ansvarig för upprätthållandet av sorten begär det, såvida inte upprätthållandet tillgodoses av någon annan. (SJVFS 2005:88). 19 Jordbruksverket får återkalla ett godkännande och ta ut en sort ur sortlistan 1. om bestämmelserna i dessa föreskrifter inte följs, 2. om upprätthållaren trots uppmaning inte ställer nödvändigt förökningsmaterial till förfogande för efterkontroll, 3. om upprätthållaren trots uppmaning inte betalar förfallna avgifter i angiven tid, eller 4. om intagningen i sortlistan skett på oriktiga grunder. (SJVFS 2005:88). 20 Bestämmelser om produktion och certifiering av utsäde finns i 1. Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1994:22) om certifiering m.m. av utsäde av stråsäd, 2. Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1994:23) om certifiering m.m. av utsäde av beta, foder-, olje- och fiberväxter, 3. Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1994:24) om certifiering m.m. av utsäde av köksväxter, 4. Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2002:49) om saluföring m.m. av utsäde av icke-vedartade arter av prydnadsväxter, 5. Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2016:44) om saluföring m.m. av förökningsmaterial för fruktplantor och fruktplantor avsedda för fruktproduktion, 6. Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1995:90) om certifiering m.m. av utsädespotatis, och 7. Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2004:79) om saluföring m.m. av förökningsmaterial av prydnadsväxter samt av annat föröknings- och plantmaterial av grönsaker än utsäde. (SJVFS 2017:xx). Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser 1. Denna författning10 träder i kraft den 1 juli Äldre föreskrifter gäller för provningar av en sort enligt 12 av de i bilaga 1 eller 2 angivna arterna, som har påbörjats före den 1 juli LEIF DENNEBERG Anna Pettersson 10 SJVFS 2017:xx. 7

24 SJVFS Nummer (Växtregelenheten) 8

25 SJVFS Nummer Bilaga 1 Arter för vilka provningsriktlinjer ( Protocol for Distinctness, Uniformity and Stability Tests ) för respektive art har utfärdats av förvaltningsrådet för Gemenskapens växtsortsmyndighet (CPVO). De senaste versionerna av protokollen och frågeformulären som ska användas i samband med ansökan finns tillgängliga på CPVO:s webbplats ( Lantbruksväxter11 Art Bomull Durumvete Engelskt rajgräs Finsvingel, finbladig fårsvingel Fodermajs Fodervicker Fårsvingel Hampa Havre, rödhavre Hybridrajgräs Hårdsvingel Italienskt rajgräs Korn Kålrot Nakenhavre Potatis Raps Ris Råg Rågvete Rödsvingel Rörsvingel Skuggsvingel Solros Spånadslin, oljelin Styvt rajgräs Större hårdsvingel Vete Westerwoldiskt rajgräs Protokoll TP/88 TP/120 TP/4 TP/67 TP/2 TP/32 TP/67 TP/276 TP/20 TP/4 TP/67 TP/4 TP/19 TP/89 TP/20 TP/23 TP/36 TP/16 TP/58 TP/121 TP/67 TP/39 TP/67 TP/81 TP/57 TP/4 TP/67 TP/3 TP/4 11 Ändringen innebär bland annat att bomull, fodervicker, rörsvingel och ängssvingel flyttas från bilaga 2 till bilaga 1 och får nytt protokollsnummer. 9

26 SJVFS Nummer Ängssvingel Ärt TP/39 TP/7 Köksväxter12 Art Aubergin, äggplanta Blekselleri, stjälkselleri Blomkål Blomsterböna, rosenböna Bondböna Broccoli Brysselkål Böna (buskböna, störböna, brun böna) Chilipeppar, paprika Endiviasallat, Witlof cikoria Escarolesallat, friséesallat Fänkål Grönkål Gräslök Gurka (slanggurka, druvgurka) Jättepumpa inklusive vinterpumpa Kardon, kronärtskocka Kålrabbi Lök (Cepa-gruppen) Mangold Melon Morot, fodermorot Persilja Piplök Pumpa, squash Purjolök Rabarber Rotcikoria Rotselleri Rädisa, trädgårdsrättika Rödbeta inklusive Cheltenhambeta Rödkål Protokoll TP/117 TP/82 TP/45 TP/9 TP/Broadbean TP/151 TP/54 TP/12 TP/76 TP/173 TP/118 TP/183 TP/90 TP/198 TP/61 TP/155 TP/184 TP/65 TP/46 TP/106 TP/104 TP/49 TP/136 TP/161 TP/119 TP/85 TP/62 TP/172 TP/74 TP/64 TP/60 TP/48 12 Ändringen innebär bland annat att rabarber flyttas från bilaga 2 till bilaga 1 och får nytt protokollsnummer. 10

27 SJVFS Nummer Salladskål Sallat Savojkål Schalottenlök Sockermajs, popmajs Sparris Spenat Svartrot Tomat Tomatgrundstammar Vattenmelon Vintersallat Vitkål Vitlök Ärt (märgärt, spritärt, sockerärt) (SJVFS 2017:xx). TP/105 TP/13 TP/48 TP/46 TP/2 TP/130 TP/55 TP/116 TP/44 TP/294 TP/142 TP/75 TP/48 TP/162 TP/7 11

28 SJVFS Nummer Bilaga 2 Arter för vilka provningsriktlinjer ( Test Guidelines ) för respektive art har fast-ställts av Internationella unionen för skydd av växtförädlingsprodukter (UPOV). De senaste versionerna av riktlinjerna och frågeformulären som ska användas i samband med ansökan finns tillgängliga på UPOV:s webbplats ( Lantbruksväxter13 Art Alaskagräs Blålupin Blålusern Brunven Foderbeta Gullupin Hundäxing Jordnöt Krypven Kärringtand Lusern Oljerättika Plattlosta Rajsvingel Rybs Rödklöver Rödven Safflor Sojaböna Sorghum, sudangräs och korsningar mellan sorghum och sudangräs Storven Timotej Turftimotej, vild timotej Vallmo Vitklöver Vitlupin Vitsenap Åkerböna Ängsgröe Riktlinjernas nr TG/180 TG/66 TG/6 TG/30 TG/150 TG/66 TG/31 TG/93 TG/30 TG/193 TG/6 TG/178 TG/180 TG/243 TG/185 TG/5 TG/30 TG/134 TG/80 TG/122 TG/30 TG/34 TG/34 TG/166 TG/38 TG/66 TG/179 TG/8 TG/33 13 Ändringen innebär bland annat att bomull, fodervicker, rörsvingel och ängssvingel flyttas från bilaga 2 till bilaga 1 och får nytt protokollsnummer. 12

29 SJVFS Nummer Köksväxter14 Art Sallatscikoria, rosensallat Grundstammar till gurka Rova inklusive majrova (SJVFS 2017:xx). Riktlinjernas nr TG/154 TG/311 TG/37 14 Ändringen innebär bland annat att rabarber flyttas från bilaga 2 till bilaga 1 och får nytt protokollsnummer. 13

30 SJVFS Nummer Bilaga 3 ANSÖKAN OM INTAGNING AV EN BEVARANDESORT ELLER AMATÖRSORT I SORTLISTAN En ansökan om intagning av en bevarandesort eller amatörsort i sortlistan ska innehålla följande uppgifter: 1. Sökande. a) a. Namn och adress. b) b. Organisationsnummer (endast svenska sökande). c) c. Telefonnummer (om sådant finns). d) d. Mobilnummer (om sådant finns). e) e. E-postadress (om sådant finns). 2. Uppgifter om bevarandesorten (om det är aktuellt att ansöka om en bevarandesort). a) Artnamn, vetenskapligt och svenskt. b) Form, vårsådd sort, höstsådd sort, mellanform eller växelform. c) Sortnamn. d) Synonymer (om sådana finns). e) Sortens ursprung (så långt det är känt). f) Uppgift om sorten finns i NordGens genbank, och i så fall accessionsnumret. g) Uppgift om utsädets typ (certifikatutsäde eller standardutsäde). 3. Uppgifter om amatörsorten (om det är aktuellt att ansöka om en amatörsort). a) Artnamn, vetenskapligt och svenskt. b) Form, typ eller stam. c) Sortnamn. d) Synonymer (om sådana finns). e) Sortens ursprung (så långt det är känt). f) Uppgift om sortbeskrivning bifogas ansökan. 4. Sortens särskiljbarhet, enhetlighet och stabilitet. a) Uppgift om dokument som upplyser om sortens särskiljbarhet, enhetlighet och stabilitet bifogas ansökan. b) Uppgift om varifrån uppgift om sortens särskiljbarhet, enhetlighet och stabilitet hämtats. 5. Bevarandevärde. Uppgift om varför sorten ska anses som bevarandevärd. 6. Annan information av betydelse. Uppgift om annan dokumentation av betydelse för Jordbruksverkets bedömning bifogas ansökan. 7. Bilagor. Uppgift om annan dokumentation som bifogas ansökan. 14

31 SJVFS Nummer 8. Fakturering av ansökningsavgift till annan än sökande (endast om det är aktuellt). a) Namn och adress. b) Organisationsnummer. c) Telefonnummer. d) Mobilnummer. e) E-postadress. 9. Underskrift. Den som har rätt att teckna företaget ska datera och skriv under ansökan. Protokoll eller utdrag som styrker firmatecknarens rätt att teckna företaget bör bifogas. (SJVFS 2016:16). 15

32 SJVFS Nummer Bilaga 4 ANSÖKAN OM INTAGNING I SORTLISTAN En ansökan om intagning i sortlistan ska innehålla följande uppgifter: 1. Sökande. a) Namn och adress. b) Organisationsnummer (endast svenska sökande). c) Telefonnummer (om sådant finns). d) Mobilnummer (om sådant finns). e) E-postadress (om sådant finns). 2. Ombud. a) Namn och adress. b) Organisationsnummer (endast svenska sökande). c) Telefonnummer (om sådant finns). d) Mobilnummer (om sådant finns). e) E-postadress (om sådant finns). 3. Uppgifter om sorten. a) Artnamn, vetenskapligt och svenskt (eller engelskt). b) Preliminär sortbeteckning eller förädlingsnummer. c) Förslag till sortbenämning och uppgift om sortbenämningen är ett fantasinamn eller en kod (förslag på sortbenämning kan lämnas in vid ett senare tillfälle under provningsperioden). d) Uppgift om sortbenämningen föreslagits av er i varumärkesansökan eller om den är för er ett registrerat varumärke i Sverige eller annat land. e) Uppgift om ansökan avser godkännande för intagning i sortlistan som lantbruksväxt, gräs för annat ändamål än foder eller köksväxt. För intagning som lantbruksväxt, uppge avsedd användning. f) Uppgift om ansökan om växtförädlarrätt eller intagning i sortlista tidigare lämnats in för sorten i Sverige eller något annat land (eller till CPVO), uppge vilket land eller CPVO och status på ansökan. g) Uppgift om var officiell provning av sortens särskiljbarhet, enhetlighet och stabilitet ska provas eller har provats. h) Uppgift om sorten är en genetiskt modifierad organism enligt definitionen i 13 kap. miljöbalken. Om den är det, ange unik identitetsbeteckning. i) Uppgift om vem som ska ha fakturan för ansökningsavgiften (endast om sökande har ombud). 4. Bilagor (om de inte lämnats in tidigare). a) Uppgift om preliminär sortbeskrivning bifogas ansökan. b) Uppgift om ombudsfullmakt bifogas ansökan (endast om ombud finns). 16

33 SJVFS Nummer 5. Underskrift. Den som har rätt att teckna företaget ska datera och skriv under ansökan. Protokoll eller utdrag som styrker firmatecknarens rätt att teckna företaget bör bifogas. (SJVFS 2016:16). 17

34 SJVFS Nummer Bilaga 5 ANSÖKAN OM SORTBENÄMNING 1. Sökande. a) Namn och adress. b) E-postadress (om sådant finns). 2. Ombud. a) Namn och adress. b) E-postadress (om sådant finns). 3. Uppgift om sorten. a) Uppgift om vilken sort ansökan gäller (journalnummer för tidigare inlämnad ansökan om intagning av växtsort i sortlistan). b) Art. c) Preliminär sortbeteckning eller förädlarnummer. d) Förslag till sortbenämning. e) Uppgift om sortbenämningen har lämnats in i något annat land eller till CPVO, och i så fall vilka länder. Uppgift om sortbenämningen blivit godkänd i något annat land, eller av CPVO, och i så fall vilket land samt datum. f) Uppgift om sortbenämningen föreslagits av er i varumärkesansökan eller om den är för er registrerat varumärke i Sverige eller annat land. 4. Underskrift. Den som har rätt att teckna företaget ska datera och skriv under ansökan. (SJVFS 2016:16). 18

35 Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn ISSN SJVFS Nummer. Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2010:79) om bevarandesorter och amatörsorter av köksväxter; Utkom från trycket den 1 juli 2017 Omtryck beslutade den 29 juni Statens jordbruksverk föreskriver1, med stöd av 10 utsädesförordningen (2000:1330), att 1 och bilaga 1 i verkets föreskrifter (SJVFS 2010:79) om bevarandesorter och amatörsorter av köksväxter2 ska ha följande lydelse. Författningen kommer därför att ha följande lydelse från och med den dag då denna författning träder i kraft. ALLMÄNNA BESTÄMMELSER Tillämpningsområde 1 Dessa föreskrifter innehåller regler för godkännande av bevarandesorter respektive amatörsorter av de köksväxtarter som anges i bilaga 1, samt för produktion och saluföring av utsäde av sådana sorter. I Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2001:33) om intagning av växtsorter i den svenska sortlistan finns det regler för 1. ansökan om intagning av en bevarandesort i den svenska officiella sortlistan, 2. borttagande av en bevarandesort ur den svenska officiella sortlistan, 3. administration av svenska officiella sortlistan, och 4. upprätthållande av växtsorter publicerade i den officiella svenska sortlistan. (SJVFS 2017:xx). Grundläggande bestämmelser 2 Grundläggande bestämmelser om utsäde av bevarande- och amatörsorter av köksväxter finns i utsädeslagen (1976:298) och utsädesförordningen (2000:1330). (SJVFS 2016:17). Definitioner 3 De termer som används i utsädeslagen (1976:298) har samma betydelse i dessa föreskrifter. 1 Jfr kommissionens genomförandedirektiv 2016/1914 av den 31 oktober 2016 om ändring av direktiv 2003/90/EG och 2003/91/EG om tillämpningsföreskrifter för artikel 7 i rådets direktiv 2002/53/EG respektive artikel 7 i rådets direktiv 2002/55/EG vad gäller vilka egenskaper som minst ska ingå i undersökningar samt minimikraven för utförandet av undersökningar av vissa sorter av arter av lantbruksväxter och köksväxter, (EUT L 1296, , s. 7, Celex 32016L1914). 2 Författningen senast omtryckt SJVFS 2016:17.

36 SJVFS Nummer. I dessa föreskrifter förstås med bevarandesort: en lantsort eller en annan sort, som även kan vara förädlad, som är naturligt anpassad till de lokala och regionala betingelserna i Sverige och som hotas av genetisk utarmning, lantsort: en uppsättning populationer eller kloner av en växtart som är naturligt anpassade till betingelserna i sin region, amatörsort: köksväxtsorter som saknar reellt värde för kommersiell odling men som har utvecklats för att odlas under särskilda omständigheter. En sort ska anses vara utvecklad för att odlas under särskilda omständigheter om den har utvecklats för att odlas under särskilda jordbrukstekniska eller klimatiska förhållanden eller särskilda markförhållanden, genetisk utarmning: gradvis förlust av genetisk mångfald mellan och inom populationer eller sorter av samma art, eller reducering av den genetiska basen för en art till följd av mänskligt agerande eller miljöförändringar, samt ursprungsregion: den region som bevarandesorten traditionellt har odlats i och som den är naturligt anpassad till. Om inte annat specifikt anges för en bevarandesort anses Sverige utgöra ursprungsregionen. GODKÄNNANDE AV SORTER Godkännande av bevarandesorter 4 För att en lantsort eller en annan sort ska kunna godkännas som bevarandesort ska följande villkor vara uppfyllda. 1. En ansökan enligt 2 i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2001:33) om intagning av växtsorter i den svenska sortlistan, ska ha lämnats in till Jordbruksverket. 2. Sorten ska ha ett godkänt resultat som särskiljbar, enhetlig och stabil från en officiell provning, eller uppfylla de krav på särskiljbarhet, enhetlighet och stabilitet som framgår av bilaga Sorten ska vara av intresse för bevarandet av de växtgenetiska resurserna, genom att den är bedömd som bevarandevärd i första hand enligt de kriterier för bevarande som har ställts upp inom Programmet för odlad mångfald (POM). 4. Sorten får inte vara intagen i EU:s gemensamma sortlista som annat än bevarandesort. Om sorten tidigare har varit intagen i den gemensamma sortlistan får den inte godkännas som bevarandesort förrän minst två år har passerat sedan den togs ut ur den gemensamma sortlistan eller inte längre fick saluföras. 5. Sorten får inte vara skyddad av nationell växtförädlarrätt eller gemenskapens växtförädlarrätt och inte heller vara föremål för en ansökan om växtförädlarrätt. 6. Sorten ska upprätthållas i sin ursprungsregion. Om Jordbruksverket beslutar att godkänna sorten tas den in i den svenska sortlistan och markeras som en sort vars utsäde antingen har certifierats som certifikatutsäde av en bevarandesort eller kontrollerats som standardutsäde av en bevarandesort. En sådan sort ska införas i EU:s gemensamma sortlista över arter av köksväxter som en 2

37 SJVFS Nummer. bevarandesort vars utsäde ska certifieras i enlighet med artikel 10 i kommissionens direktiv 2009/145/EG eller kontrolleras i enlighet med artikel 11 i det direktivet. Sorter som endast kan kontrolleras som standardutsäde av en bevarandesort införs i EU:s gemensamma sortlista över arter av köksväxter som en bevarandesort vars utsäde ska kontrolleras i enlighet med artikel 11 i kommissionens direktiv 2009/145/EG. (SJVFS 2016:17). 5 har upphävts genom (SJVFS 2016:17). 6 Om en sortbenämning inte varit känd före den 25 maj 2000 ska den uppfylla kraven i kommissionens förordning (EG) nr 637/2009 av den 22 juli 2009 om tillämpningsföreskrifter beträffande lämpligheten hos sortbenämningar för arter av lantbruks- och köksväxter3. Detsamma gäller om sortbenämningen varit känd före 25 maj 2000, men kränker tredje parts äldre rätt som är skyddad enligt artikel 2 i den förordningen. Godkännande av amatörsorter 7 För att en amatörsort ska kunna godkännas som sådan ska följande villkor vara uppfyllda. 1. En ansökan enligt 2 i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2001:33) om intagning av växtsorter i den svenska sortlistan, ska ha lämnats in till Jordbruksverket. 2. Sorten ska ha ett godkänt resultat som särskiljbar, enhetlig och stabil från en officiell provning, eller uppfylla de krav på särskiljbarhet, enhetlighet och stabilitet som framgår av bilaga Sorten får inte vara intagen i EU:s gemensamma sortlista som annat än amatörsort. Om sorten tidigare har varit intagen i den gemensamma sortlistan får den inte godkännas som amatörsort förrän minst två år har passerat sedan den togs ut ur den gemensamma sortlistan eller inte längre fick saluföras. 4. Sorten får inte vara skyddad av nationell växtförädlarrätt eller gemenskapens växtförädlarrätt och inte heller vara föremål för en ansökan om växtförädlarrätt. Om Jordbruksverket beslutar att godkänna sorten tas den in i den svenska sortlistan och markeras som en amatörsort vars utsäde endast har kontrollerats som standardutsäde av en amatörsort. En sådan sort ska införas i EU:s gemensamma sortlista över arter av köksväxter som en amatörsort vars utsäde ska kontrolleras i enlighet med artikel 26 i kommissionens direktiv 2009/145/EG. (SJVFS 2016:17). 8 har upphävts genom (SJVFS 2016:17). 9 Om en sortbenämning inte varit känd före den 25 maj 2000 ska den uppfylla kraven i kommissionens förordning (EG) nr 637/2009 av den 22 juli 2009 om tillämpningsföreskrifter beträffande lämpligheten hos sortbenämningar för arter av lantbruks- och köksväxter. Detsamma gäller om sortbenämningen varit känd före 25 maj 2000, men kränker tredje parts äldre rätt som är skyddad enligt artikel 2 i den förordningen. 3 EUT L 191, , s.10, Celex 32009R

38 SJVFS Nummer. VILLKOR FÖR PRODUKTION OCH SALUFÖRING AV UTSÄDE Produktion av utsäde av bevarandesorter 10 Utsäde av en bevarandesort får endast produceras i ursprungsregionen. 11 Utsäde som används för vidare uppförökning ska härstamma från utsäde som producerats på så sätt att sorten upprätthålls enligt vedertaget bruk. 12 När den som saluför utsäde av en bevarandesort också producerar utsädet, ska storlek och plats för utsädesodlingen anmälas till Jordbruksverket. Anmälan ska göras senast 14 dagar före produktionssäsongens start så att tillsyn av utsädesodlingen kan genomföras i den utsträckning Jordbruksverket anser nödvändig. Om det på grundval av anmälningarna är sannolikt att de högsta tillåtna arealerna enligt bilaga 1 av en bevarandesort kommer att överskridas, får varje berörd producent endast saluföra den kvantitet som Jordbruksverket tilldelar under respektive produktionssäsong. (SJVFS 2015:28). Villkor för saluföring av utsäde av bevarandesorter 13 En bevarandesort måste vara godkänd och intagen på den svenska sortlistan innan utsäde av sorten får saluföras. 14 Genom undantag från Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1994:24) om certifiering m.m. av utsäde av köksväxter kan utsäde av en bevarandesort saluföras som certifikatutsäde av en bevarandesort eller kontrollerat standardutsäde av en bevarandesort utan att ha varit föremål för officiell undersökning. Detta förutsätter att utsädet ändå uppfyller de krav på kvalitet, sundhet och ogräsförekomst som framgår av dessa föreskrifter, bortsett från kravet på minsta sortrenhet. Utsädet ska dock ha godtagbar sortrenhet. 15 Analyser ska göras av att utsädet uppfyller kraven i 14. Analyserna ska göras på prov från homogena partier. Analyserna ska utföras i enlighet med de metoder som föreskrivs av International Seed Testing Association (ISTA) förutom i fråga om vad som där rekommenderas i fråga om minsta provvikt. ISTAs rekommedationer i fråga om minsta provvikt framgår av bilaga 1a i SJVFS 1994:24. Reglerna om högsta partivikt för utsäde framgår av Jordbruksverkets föreskrifter (SJVFS 1994:24) om certifiering m.m. av utsäde av köksväxter. 16 Utsädet får endast saluföras i förseglade förpackningar. Förpackningarna ska förseglas på ett sådant sätt att de inte kan öppnas utan att förseglingen skadas eller synlig åverkan uppkommer på etiketten eller själva förpackningen. Förpackningarna ska märkas med en leverantörsetikett enligt vad som framgår av bilaga 3 eller med en påtryckt eller påstämplad text med samma information. 17 Utsäde av en bevarandesort får endast saluföras i sin ursprungsregion. 18 Den högsta kvantitet utsäde som får saluföras i Sverige per år av en bevarandesort får inte överstiga den mängd som behövs för att producera köksväxter på det antal hektar som framgår av bilaga 1. 4

39 SJVFS Nummer. Villkor för saluföring av utsäde av amatörsorter 19 En amatörsort behöver inte vara godkänd i Sverige men måste vara godkänd och intagen på EU:s gemensamma sortlista som en amatörsort. 20 Genom undantag från Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1994:24) om certifiering m.m. av utsäde av köksväxter kan utsäde av amatörsorter saluföras som kontrollerat standardutsäde av en amatörsort utan officiell undersökning. Detta förutsätter att utsädet ändå uppfyller de krav på kvalitet, sundhet och ogräsförekomst som framgår av dessa föreskrifter, bortsett från kravet på minsta sortrenhet. Utsädet ska dock ha godtagbar sortrenhet. 21 Analyser ska göras av att utsädet uppfyller kraven i 20. Analyserna ska utföras i enlighet med de metoder som föreskrivs av International Seed Testing Association (ISTA) förutom i fråga om vad som där rekommenderas i fråga om minsta provvikt. ISTAs rekommedationer i fråga om minsta provvikt framgår av bilaga 1a i SJVFS 1994:24. Reglerna om högsta partivikt för utsäde framgår av Jordbruksverkets föreskrifter (SJVFS 1994:24) om certifiering m.m. av utsäde av köksväxter. 22 Utsädet får endast saluföras i förseglade förpackningar. Förpackningarna ska förseglas på ett sådant sätt att de inte kan öppnas utan att förseglingen skadas eller synlig åverkan uppkommer på etiketten eller själva förpackningen. Förpackningarna ska märkas med en leverantörsetikett enligt vad som framgår av bilaga 3 eller med en påtryckt eller påstämplad text med samma information. 23 Den högsta nettovikt per förpackning utsäde som får saluföras i Sverige per år av en amatörsort framgår av bilaga 4. Gemensamma bestämmelser om rapportering, efterkontroller och tillsyn 24 Den som saluför utsäde av en bevarandesort eller en amatörsort ska för varje produktsäsong rapportera sin sålda kvantitet till Jordbruksverket. 25 Jordbruksverket kontrollerar genom stickprovskontroller att kvaliteten på utsäde på marknaden uppfylls. 26 Vid tillsyn över att villkoren för produktion och saluföring följs uppmärksammas särskilt sorten och kvantiteterna samt, i fråga om utsäde av bevarandesorter, platsen för utsädesproduktionen. Övriga bestämmelser 27 Bestämmelser om produktion och certifiering av utsäde finns i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1994:24) om certifiering m.m. av utsäde av köksväxter. (SJVFS 2016:17). 1. Denna författning4 träder i kraft den 1 juli SJVFS 2017:xx. 5

40 SJVFS Nummer. 2. Äldre föreskrifter gäller för beskrivning av sort enligt bilaga 2 av de i bilaga 1 angivna arterna, för ansökningar som kommit in före den 1 juli LEIF DENNEBERG Anna Pettersson (Växtregelenheten) 6

41 SJVFS Nummer. Bilaga 1 FÖRTECKNING ÖVER KÖKSVÄXTARTER, TEKNISKA FRÅGE- FORMULÄR FRÅN GEMENSKAPENS VÄXTSORTMYNDIGHET (CPVO) ELLER INTERNATIONELLA UNIONEN FÖR SKYDD AV VÄXTFÖRÄDLINGSPRODUKTER (UPOV) I DE FALL SÅDANA FINNS, SAMT DEN MAXIMALA AREALEN FÖR ODLING AV VARJE BEVARANDESORT. Gröda / Art Lök, schalottenlök Vetenskapligt namn Allium cepa L. - Cepa-gruppen - Aggregatumgruppen Frågeformulär (se respektive Högsta antal hektar för produktion av köksväxt per bevarandesort CPVO-TQ 046 Cepa-gruppen = 40 Aggregatumgruppen = 20 Piplök Allium fistulosum L. CPVO-TQ Purjolök Allium porrum L. CPVO-TQ Vitlök Allium sativum L. CPVO-TQ Gräslök Dansk körvel Blekselleri, rotselleri Sparris Rödbeta inklusive Cheltenhambeta, mangold Allium schoenoprasum L. Anthriscus cerefolium (L.) Hoffm. Apium graveolens L. CPVO-TQ CPVO-TQ (Blekselleri), CPVO-TQ 074 (Rotselleri) CPVO-TQ Asparagus officinalis L. Beta vulgaris L. CPVO-TQ 060 (Rödbeta, inklusive Cheltenhambeta) CPVO-TQ 106 (Mangold) 20 7

42 SJVFS Nummer. Grönkål, blomkål, broccoli, brysselkål, savojkål, vitkål, rödkål, kålrabbi Rova inklusive majrova och salladskål Chilipeppar, paprika Friséesallat, escarolesallat Endiviasallat eller witlofcikoria, sallatscikoria, rotcikoria Vattenmelon Brassica oleracea L. Brassica rapa L. Capsicum annuum L. Cichorium endivia L. Cichorium intybus L. Citrullus lanatus (Thunb.) Matsum. et Nakai CPVO-TQ (Grönkål), CPVO-TQ 045 (Blomkål), CPVO-TQ 151 (Broccoli), CPVO-TQ 054 (Brysselkål), CPVO-TQ 048 (Savojkål, Vitkål, Rödkål), CPVO-TQ 065 (Kålrabbi) UPOV-TG/37 40 (Majrova) CPVO-TQ 105 (Salladskål) CPVO-TQ CPVO-TQ CPVO-TQ (endiviasallat eller witlof-cikoria), UPOV-TG/154 (sallatscikoria), CPVO-TQ 172 (rotcikoria) CPVO-TQ Melon Cucumis melo L. CPVO-TQ Druvgurka, Cucumis sativus L. CPVO-TQ slanggurka Jättepumpa inklusive vinterpumpa Cucurbita maxima Duch. CPVO-TQ Grundstammar till gurka Cucurbita maxima Duch. x Cucurbita moschata Duch. UPOV-TG/ Pumpa, squash Cucurbita pepo L. CPVO-TQ Kardon, Cynara cardunculus CPVO-TQ kronärtskocka L. Fodermorot, Daucus carota L. CPVO-TQ morot Fänkål Foeniculum vulgare CPVO-TQ Mill. Sallat Lactuca sativa L. CPVO-TQ

43 SJVFS Nummer. Persilja Petroselinum CPVO-TQ crispum (Mill.) Nyman ex A. W. Hill Blomsterböna, Phaseolus CPVO-TQ rosenböna coccineus L. Buskböna, Phaseolus vulgaris CPVO-TQ störböna L. Märgärt, sockerärt, spritärt Pisum sativum L. (partim) CPVO-TQ Rädisa, trädgårdsrättika Raphanus sativus L. CPVO-TQ Rabarber Rheum CPVO-TQ rhabarbarum L. Svartrot Scorzonera CPVO-TQ hispanica L. Tomat Solanum CPVO-TQ lycopersicum L. Tomatgrundstammar Solanum lycopersicum L. Solanum habrochaites S. Knapp & D.M. Spooner; Solanum lycopersicum L. Solanum peruvianum (L.) Mill.; Solanum lycopersicum L. Solanum cheesmaniae (L. Ridley) Fosberg CPVO-TQ Aubergin, Solanum melongena CPVO-TQ äggplanta L. Spenat Spinacia oleracea L. CPVO-TQ Vintersallat Valerianella locusta CPVO-TQ (L.) Laterr. Bondböna Vicia faba L. CPVO-TQ 40 (partim) Broadbean/1 Popmajs, Zea mays L. CPVO-TQ sockermajs (partim) (SJVFS 2017:xx). 9

44 SJVFS Nummer. Bilaga 2 KRAV FÖR SÄRSKILJBARHET, ENHETLIGHET OCH STABILITET För sorter som saknar en officiell provning av särskiljbarhet, enhetlighet och stabilitet ska följande uppgifter lämnas för att säkerställa identifiering: 1. En beskrivning av sorten enligt de tekniska frågeformulär som anges i bilaga 1 till dessa föreskrifter, så att sortens särskiljbarhet och stabilitet kan bedömas. Saknas sådana formulär ska sorten beskrivas på sådant sätt som Jordbruksverket beslutar. 2. Sortens enhetlighet bedöms utifrån provningsriktlinjerna för respektive art som anges i bilaga 1 respektive bilaga 2 till Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2001:33) om intagning av växtsorter i den svenska sortlistan. Undantag från riktlinjerna är att, när enhetligheten bestäms, accepteras upp till 10 % plantor av klart avvikande typ i kontrollparceller med normal planttäthet. 3. All information från odlingar och observationer av sorten som har gjorts, även från egen förökning och användning. 10

45 SJVFS Nummer. Bilaga 3 MÄRKNINGSKRAV FÖR UTSÄDE AV BEVARANDESORTER 1. Texten "EG:s regler och standarder". 2. Namn och adress på den som ansvarar för märkningen eller personens identifieringsnummer. 3. Förseglingsåret uttryckt på följande sätt: förseglad (år), eller året för den sista provtagningen för den senaste grobarhetsanalysen, uttryckt på följande sätt: provtaget (år). 4. Art. 5. Bevarandesortens benämning. 6. Texten certifikatutsäde av en bevarandesort eller standardutsäde av en bevarandesort. 7. Ursprungsregion. 8. Partiets referensnummer som tilldelats av den person som ansvarar för anbringandet av etiketterna. 9. Deklarerad netto- eller bruttovikt eller deklarerade frön. 10. Om vikten anges och pesticider i pulverform, pelleteringsmedel eller andra fasta tillsatser används, anges typ av kemisk behandling eller tillsats samt det ungefärliga förhållandet mellan frögyttringarnas eller frönas vikt och totalvikten. Märkningskrav för utsäde av amatörsorter 1. Texten "EG:s regler och standarder". 2. Namn och adress på den som ansvarar för märkningen eller personens identifieringsnummer. 3. Förseglingsåret uttryckt på följande sätt: förseglad (år), eller året för den sista provtagningen för den senaste grobarhetsanalysen, uttryckt på följande sätt: provtaget (år). 4. Art. 5. Sortens benämning. 6. Texten amatörsort. 7. Partiets referensnummer som tilldelats av den person som ansvarar för anbringandet av etiketterna. 8. Deklarerad netto- eller bruttovikt eller deklarerade frön. 9. Om vikten anges och pesticider i pulverform, pelleteringsmedel eller andra fasta tillsatser används, anges typ av kemisk behandling eller tillsats samt det ungefärliga förhållandet mellan frögyttringarnas eller frönas vikt och totalvikten. 11

46 SJVFS Nummer. Bilaga 4 FÖRTECKNING ÖVER KÖKSVÄXTARTER OCH HÖGSTA NETTOVIKT PER FÖRPACKNING SOM FÅR SALUFÖRAS. Gröda / Art Vetenskapligt namn Högsta nettovikt per förpackning (g) Lök, Allium cepa L. 25 schalottenlök - Cepa-gruppen - Aggregatum-gruppen Piplök Allium fistulosum L. 25 Purjolök Allium porrum L. 25 Vitlök Allium sativum L. 25 Gräslök Allium schoenoprasum L. 5 Dansk körvel Anthriscus cerefolium (L.) 25 Hoffm. Blekselleri, Apium graveolens L. 5 rotselleri Sparris Asparagus officinalis L. 5 Rödbeta inklusive Beta vulgaris L. 25 Cheltenhambeta, mangold Grönkål, Brassica oleracea L. 5 blomkål, broccoli, brysselkål, savojkål, vitkål, rödkål, kålrabbi Rova inklusive majrova Brassica rapa L. 25 och salladskål Chilipeppar, paprika Capsicum annuum L. 5 Friséesallat, Cichorium endivia L. 5 escarolesallat Endiviasallat eller Cichorium intybus L. 5 witlof-cikoria, sallatscikoria, rotcikoria Vattenmelon Citrullus lanatus (Thunb.) 5 Matsum. et Nakai Melon Cucumis melo L. 5 Druvgurka, Cucumis sativus L. 25 slanggurka Jättepumpa inklusive Cucurbita maxima 25 vinterpumpa Duchesne Pumpa, squash Cucurbita pepo L

47 SJVFS Nummer. Kardon, Cynara cardunculus L. 5 kronärtskocka Fodermorot, Daucus carota L. 25 morot Fänkål Foeniculum vulgare Mill. 5 Sallat Lactuca sativa L. 25 Persilja Petroselinum crispum 25 (Mill.) Nyman ex A. W. Hill Blomsterböna, Phaseolus coccineus L. 250 rosenböna Buskböna, Phaseolus vulgaris L. 250 störböna Märgärt, Pisum sativum L. (partim) 250 sockerärt, spritärt Rädisa, Raphanus sativus L. 25 trädgårdsrättika Rabarber Rheum rhabarbarum L. 5 Svartrot Scorzonera hispanica L. 25 Tomat Solanum lycopersicum L. 5 Aubergin, äggplanta Solanum melongena L. 5 Spenat Spinacia oleracea L. 250 Vintersallat Valerianella locusta (L.) 25 Laterr. Bondböna Vicia faba L. (partim) 250 Popmajs, sockermajs Zea mays L. (partim)

48 SÄRSKILD KONSEKVENSANALYS - administrativa bördor för företagen I tabellen ska du ange de nya eller ändrade paragrafer i föreskriften/allmänna rådet som innehåller administrativa bördor för företagen och göra en bedömning av den samlade kostnaden för respektive börda. Endast en börda ska anges per rad. Du ska bifoga den ifyllda tabellen till konsekvensutredningen. Föreskriftens namn: Föreskrifter (SJVFS 2017:5) om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2010:79) om bevarandesorter och amatörsorter av köksväxter, dnr /17 Ange paragraf med ny eller ändrad administrativ börda Ange typ av administrativ börda Ange den legala grunden för den administrativa bördan (ange författning, direktiv eller beslut samt tillämplig artikel/paragraf) 1) Ange om den legala grunden för den administrativa bördan innehåller ett tolkningsutrymme som medger alternativa lösningar och om så är fallet på vilket sätt. 2) Ange också om den administrativa bördan går utöver vad den legala grunden kräver. Ange typ av företag som berörs av den administrativa bördan Ange bedömd tidsåtgång för den administrativa bördan per företag och år Ange hur många företag som berörs av den administrativa bördan 1) Ange den samlade kostnaden för den administrativa bördan för företagen per år 2) Bilaga 1 I bilagan 2 till föreskriften anges att en beskrivning av sorten enligt de tekniska frågeformulär som anges i bilaga 1 till föreskriften ska lämnas med ansökan om intagning i sortlistan, så att sortens särskiljbarhet och stabilitet kan bedömas. Den administrativa bördan skulle vara tiden för ifyllnad av det tekniska formuläret. Det finns redan ett formulär för rabarber och skillnaden i tid att fylla i formulär en får anses som försumbar. Eftersom vi har inte någon produktion av grundstammar till gurka, ser vi det som osannolikt att någon skulle ansöka om intagning av en amatör- eller bevarandesort av gurkgrundstam i svenska sortlistan. Av artikel 2 i kommissionens genomförandedirektiv EU 2016/1914 av den 31 oktober 2016 om ändring av direktiv 2003/90/EG och 2003/91/EG om tillämpningsföreskrifter för artikel 7 i rådets direktiv 2002/53/EG respektive artikel 7 i rådets direktiv 2002/55/EG vad gäller vilka egenskaper som minst ska ingå i undersökningar samt minimikraven för utförandet av undersökningar av vissa sorter av arter av lantbruksväxter och köksväxter, så framgår av bilaga B i direktivet att rabarber får ett CPVO-protokoll, från att tidgare ha haft en UPOV-riktlinje, och att grundstammar till gurka har fått en ny provningsriktlinje från UPOV. 1. Något tolkningsutrymme har vi inte identifierat. 2. Den administrativa bördan går inte utöver vad den legala grunden kräver. 1) Sverige gör inte DUSprovning av rabarber eller grundstammar av gurka. Ev beställning av DUS-provning görs hos annan CPVOgodkänd provningsanstalt inom EU. 2) Vi har inte kunnat identifiera några företag som eventuellt skulle vilja ansöka om intagning i svenska sortlistan av bevarande- eller amatörsorter av rabarber eller grundstam till gurka. 0 företag. 0 minuter 0 företag 0 kr

49 Summan administrativ kostnad per år 0 kr Jämfört med tidigare uppgifter kommer den administrativa bördan att: Minska med kronor x kr per år Vara oförändrad Öka med 0 kronor per år

50 SÄRSKILD KONSEKVENSANALYS - administrativa bördor för företagen I tabellen ska du ange de nya eller ändrade paragrafer i föreskriften/allmänna rådet som innehåller administrativa bördor för företagen och göra en bedömning av den samlade kostnaden för respektive börda. Endast en börda ska anges per rad. Du ska bifoga den ifyllda tabellen till konsekvensutredningen. Föreskriftens namn: Föreskrifter (SJVFS 2017:x) om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2001:33) om intagning av växtsorter i den svenska sortlistan, dnr /17 Ange paragraf med ny eller ändrad administrativ börda Ange typ av administrativ börda Ange den legala grunden för den administrativa bördan (ange författning, direktiv eller beslut samt tillämplig artikel/paragraf) 1) Ange om den legala grunden för den administrativa bördan innehåller ett tolkningsutrymme som medger alternativa lösningar och om så är fallet på vilket sätt. 2) Ange också om den administrativa bördan går utöver vad den legala grunden kräver. Ange typ av företag som berörs av den administrativa bördan Ange bedömd tidsåtgång för den administrativa bördan per företag och år Ange hur många företag som berörs av den administrativa bördan 1) Ange den samlade kostnaden för den administrativa bördan för företagen per år 2)