Härmed ges du möjlighet att lämna synpunkter på Jordbruksverkets förslag till ändringar i föreskrifterna:

Transkript

1 Från: Anna Pettersson Skickat: den 24 april :30 Till: Regelrådet; Kopia: Utsädeskontroll; Växtkontroll hbg; Registrator; Ingrid Karlsson; Carin Bunnvik Ämne: Remiss ändring av föreskrifter rörande intagning av växtsorter i svenska sortlistan Bifogade filer: Remiss 2018, intagning sorter i sortlistan.pdf; Direktiv SE 2018_100.pdf; Konsekvensutredning 2018 Intagning sorter i sortlistan bevarandesorter och amatörsorter, remiss.pdf; Ändringsföreskrift, Intagning sorter, remiss.pdf; Ändringsföreskrift, Bevarandesorter lantbruks, remiss.pdf; Ändringsföreskrift, Amatörsorter, remiss.pdf; SÄRSKILD KONSEKVENSANALYS intagning sorter i sortlistan.pdf; SÄRSKILD KONSEKVENSANALYS bevarandesorter.pdf; SÄRSKILD KONSEKVENSANALYS amatör- och bevarandesorter.pdf Uppföljningsflagga: Flagga: Följ upp Har meddelandeflagga Hej! Härmed ges du möjlighet att lämna synpunkter på Jordbruksverkets förslag till ändringar i föreskrifterna: Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2001:33) om intagning av växtsorter i den svenska sortlistan, Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2009:66) om godkännande av bevarandesorter av lantbruksväxter och om produktion och saluföring av utsäde av sådana sorter, och Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2010:79) om bevarandesorter och amatörsorter av köksväxter.

2 Dina eventuella synpunkter behöver vara Jordbruksverket tillhanda senast onsdagen den 23 maj Lämna synpunkterna till ange respektive diarienummer. Ändringarna föranleds av att kommissionens genomförandedirektiv (EU) 2018/100 av den 22 januari 2018 måste införlivas i svensk lagstiftning senast den 1 september Ändringarna i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2001:33) om intagning av växtsorter i den svenska sortlistan, innebär att: - ängsgröe, oljerättika, sojaböna, vitsenap och grundstammar till gurka flyttas från bilaga 2 (UPOV-riktlinjer) till bilaga 1 (CPVO-protokoll) och får därmed nya protokollsnummer fastställda av CPVO. - pigglusern, skivlusern, mattlusern, humlelusern, klotlusern, tagglusern, rynklusern, snäcklusern och tornlusern, som nyligen har tagits med i EU:s gemensamma utsädeslagstiftning, förs in i bilaga 2 (UPOV-riktlinjer). UPOV har sedan 2006 haft provningsriktlinjer för dessa arter. - i bilaga 2 har namnet lusern ändrats till mellanlusern. - i bilaga 3 lägger vi till den nationella genbanken för vegetativt förökat växtmaterial i punkten 2.f. - i bilaga 3 och 4 tar vi bort texten om att protokoll eller utdrag som styrker firmatecknarens tätt att teckna företaget bör bifogas, eftersom vi begär in komplettering när detta behövs istället. Ändringarna i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2009:66) om godkännande av bevarandesorter av lantbruksväxter och om produktion och saluföring av utsäde av sådana sorter, innebär att: - i bilaga 1 ändras UPOV-riktlinjen för sojaböna till protokoll fastställd av CPVO. Ändringarna i Statens jordbruksverksföreskrifter (SJVFS 2010:79) om bevarandesorter och amatörsorter av köksväxter, innebär att: - i bilaga 1 ändras UPOV-riktlinjen för grundstammar till gurka till protokoll fastställd av CPVO. Med vänliga hälsningar AP

3 Anna Pettersson Handläggare utsäde, växtsortsfrågor, växtförädlarrätt Växtregelenheten Jordbruksverket Besöksadress: Vallgatan 8, Jönköping Tfn

4 1(3) REMISS Dnr /2018, Dnr /2018, Dnr /2018. Växtregelenheten Anna Pettersson Tfn: E-post: Enligt sändlista Remiss om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2001:33) om intagning av växtsorter i den svenska sortlistan, om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2009:66) om godkännande av bevarandesorter av lantbruksväxter och om produktion och saluföring av utsäde av sådana sorter, och om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2010:79) om bevarandesorter och amatörsorter av köksväxter Härmed ges du möjlighet att lämna synpunkter på Jordbruksverkets förslag till ändringar i ovan nämnda föreskrifter. Dina eventuella synpunkter behöver vara Jordbruksverket tillhanda senast onsdagen den 23 maj Ändringarna föranleds av att kommissionens genomförandedirektiv (EU) 2018/100 av den 22 januari måste införlivas i svensk lagstiftning senast den 1 september Ändringarna i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2001:33) om intagning av växtsorter i den svenska sortlistan, innebär att: - ängsgröe, oljerättika, sojaböna, vitsenap och grundstammar till gurka flyttas från bilaga 2 (UPOV-riktlinjer) till bilaga 1 (CPVO-protokoll) och får därmed nya protokollsnummer fastställda av CPVO. - pigglusern, skivlusern, mattlusern, humlelusern, klotlusern, tagglusern, rynklusern, snäcklusern och tornlusern, som nyligen har tagits med i EU:s 1 Kommissionens genomförandedirektiv (EU) 2016/1914 av den 31 oktober 2016 om ändring av direktiv 2003/90/EG och 2003/91/EG om tillämpningsföreskrifter för artikel 7 i rådets direktiv 2002/53/EG respektive artikel 7 i rådets direktiv 2002/55/EG vad gäller vilka egenskaper som minst ska ingå i undersökningar samt minimikraven för utförandet av undersökningar av vissa sorter av arter av lantbruksväxter och köksväxter (EGT , s 7, Celex 32016L1914). Jordbruksverket Jönköping jordbruksverket@jordbruksverket.se

5 Jordbruksverket Dnr /2018, Dnr /2018, Dnr /2018 2(3) gemensamma utsädeslagstiftning, förs in i bilaga 2 (UPOV-riktlinjer). UPOV har sedan 2006 haft provningsriktlinjer för dessa arter. - i bilaga 2 har namnet lusern ändrats till mellanlusern. - i bilaga 3 lägger vi till den nationella genbanken för vegetativt förökat växtmaterial i punkten 2.f. - i bilaga 3 och 4 tar vi bort texten om att protokoll eller utdrag som styrker firmatecknarens tätt att teckna företaget bör bifogas, eftersom vi begär in komplettering när detta behövs istället. Ändringarna i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2009:66) om godkännande av bevarandesorter av lantbruksväxter och om produktion och saluföring av utsäde av sådana sorter, innebär att: - i bilaga 1 ändras UPOV-riktlinjen för sojaböna till protokoll fastställd av CPVO. Ändringarna i Statens jordbruksverksföreskrifter (SJVFS 2010:79) om bevarandesorter och amatörsorter av köksväxter, innebär att: - i bilaga 1 ändras UPOV-riktlinjen för grundstammar till gurka till protokoll fastställd av CPVO. Med vänliga hälsningar Anna Pettersson Bilagor: l. Förslag till Föreskrifter (SJVFS 2018:xx) om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2001:33) om intagning av växtsorter i den svenska sortlistan. 2. Förslag till Föreskrifter (SJVFS 2018:xx) om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2009:66) om godkännande av bevarandesorter av lantbruksväxter och om produktion och saluföring av utsäde av sådana sorter. 3. Förslag till Föreskrifter (SJVFS 2018:xx) om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2010:79) om bevarandesorter och amatörsorter av köksväxter. 4. Direktiv (EU) 2018/ Konsekvensutredning. 6. Särskilda konsekvensanalyser, 3 st.

6 Jordbruksverket Dnr /2018, Dnr /2018, Dnr /2018 3(3) Sändlista: Lantbrukarnas Riksförbund, e-post: Lantmännen, e-post: Näringslivets regelnämnd, e-post: Regelrådet, e-post: Kommerskollegium, e-post: Lantmännen ek. För., e-post: Scandinavian Seed AB, e-post: Skånefrö AB, e-post: SLU, att. Jannie Hagman, Magnus Halling, Bodil Sandström, e-post: Svenska Foder AB, e-post: Svenska Utsädesföretagens Förening, e-post: Svenska vallföreningen, e-post: Forsbecks AB, e-post: Olssons Frö AB, e-post: SW Horto AB, e-post: Föreningen Foder och Spannmål, e-post: Nelsons frö, e-post: NordGen Växter, e-post: Röttle natur och kultur, att. Agneta Börjesson, e-post: Kopia för kännedom via e-post till: Näringsdepartementet: Jordbruksverket, Utsädesenheten: Jordbruksverket, Växtkontrollenheten:

7 L 17/34 SV Europeiska unionens officiella tidning DIREKTIV KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEDIREKTIV (EU) 2018/100 av den 22 januari 2018 om ändring av kommissionens direktiv 2003/90/EG och 2003/91/EG om tillämpningsföreskrifter för artikel 7 i rådets direktiv 2002/53/EG respektive artikel 7 i rådets direktiv 2002/55/EG vad gäller vilka egenskaper som minst ska ingå i undersökningar samt minimikraven för utförandet av undersökningar av vissa sorter av arter av lantbruksväxter och köksväxter (Text av betydelse för EES) EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, med beaktande av rådets direktiv 2002/53/EG av den 13 juni 2002 om den gemensamma sortlistan för arter av lantbruksväxter ( 1 ), särskilt artikel 7.2 a och b, och med beaktande av rådets direktiv 2002/55/EG av den 13 juni 2002 om saluföring av utsäde av köksväxter ( 2 ), särskilt artikel 7.2 a och b, och av följande skäl: (1) Kommissionens direktiv 2003/90/EG ( 3 ) och 2003/91/EG ( 4 ) antogs för att säkerställa att de sorter som medlemsstaterna för in i sina nationella sortlistor överensstämmer med de protokoll som Gemenskapens växtsortsmyndighet (CPVO) fastställt vad gäller vilka egenskaper som minst ska ingå vid undersökningar av de olika arterna samt minimikraven för undersökningar av sorterna, i den mån sådana protokoll utfärdats. För de sorter som inte omfattas av CPVO:s protokoll ska enligt de direktiven riktlinjerna från Internationella unionen för skydd av växtförädlingsprodukter (UPOV) tillämpas. (2) Sedan den senaste ändringen av direktiven 2003/90/EG och 2003/91/EG genom kommissionens genomförandedirektiv (EU) 2016/1914 ( 5 ) har Gemenskapens växtsortsmyndighet och Internationella unionen för skydd av växtförädlingsprodukter utfärdat ytterligare protokoll och riktlinjer och uppdaterat de gällande protokollen och riktlinjerna. (3) Direktiven 2003/90/EG och 2003/91/EG bör därför ändras i enlighet med detta. (4) De åtgärder som föreskrivs i detta direktiv är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder. HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. Artikel 1 Bilagorna I och II till direktiv 2003/90/EG ska ersättas med texten i del A i bilagan till det här direktivet. ( 1 ) EGT L 193, , s. 1. ( 2 ) EGT L 193, , s. 33. ( 3 ) Kommissionens direktiv 2003/90/EG av den 6 oktober 2003 om tillämpningsföreskrifter för artikel 7 i rådets direktiv 2002/53/EG vad gäller vilka egenskaper som minst skall ingå i undersökningar samt minimikraven för utförandet av undersökningar av vissa sorter av arter av lantbruksväxter (EUT L 254, , s. 7). ( 4 ) Kommissionens direktiv 2003/91/EG av den 6 oktober 2003 om tillämpningsföreskrifter för artikel 7 i rådets direktiv 2002/55/EG vad gäller vilka egenskaper som minst skall ingå i undersökningar samt minimikraven för utförandet av undersökningar av vissa sorter av arter av köksväxter (EUT L 254, , s. 11). ( 5 ) Kommissionens genomförandedirektiv (EU) 2016/1914 av den 31 oktober 2016 om ändring av direktiv 2003/90/EG och 2003/91/EG om tillämpningsföreskrifter för artikel 7 i rådets direktiv 2002/53/EG respektive artikel 7 i rådets direktiv 2002/55/EG vad gäller vilka egenskaper som minst ska ingå i undersökningar samt minimikraven för utförandet av undersökningar av vissa sorter av arter av lantbruksväxter och köksväxter (EUT L 296, , s. 7)

8 L 17/35 Europeiska unionens officiella tidning SV Artikel 2 Bilagorna till direktiv 2003/91/EG ska ersättas med texten i del B i bilagan till det här direktivet. Artikel 3 För undersökningar som inletts före den 1 september 2018 får medlemsstaterna tillämpa den lydelse av direktiven 2003/90/EG och 2003/91/EG som gäller innan de ändras genom det här direktivet. Artikel 4 Medlemsstaterna ska senast den 31 augusti 2018 anta och offentliggöra de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv. De ska genast överlämna texten till dessa bestämmelser till kommissionen. De ska tillämpa dessa bestämmelser från och med den 1 september När en medlemsstat antar dessa bestämmelser ska de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen ska göras ska varje medlemsstat själv utfärda. Artikel 5 Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning. Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna. Artikel 6 Utfärdat i Bryssel den 22 januari På kommissionens vägnar Jean-Claude JUNCKER Ordförande

9 L 17/36 SV Europeiska unionens officiella tidning BILAGA DEL A BILAGA I Förteckning över de arter som avses i artikel 1.2 a och som ska överensstämma med CPVO:s provningsprotokoll ( 1 ) Vetenskapligt namn Trivialnamn CPVO:s protokoll Festuca arundinacea Schreb. Rörsvingel TP 39/1, Festuca filiformis Pourr. Finsvingel TP 67/1, Festuca ovina L. Fårsvingel TP 67/1, Festuca pratensis Huds. Ängssvingel TP 39/1, Festuca rubra L. Rödsvingel TP 67/1, Festuca trachyphylla (Hack.) Krajina Hårdsvingel TP 67/1, Lolium multiflorum Lam. Italienskt rajgräs TP 4/1, Lolium perenne L. Engelskt rajgräs TP 4/1, Lolium hybridum Hausskn. Hybridrajgräs TP 4/1, Pisum sativum L. Ärt TP 7/2 rev. 2, Poa pratensis L. Ängsgröe TP 33/1, Vicia sativa L. Fodervicker TP 32/1, Brassica napus L. var. napobrassica (L.) Kålrot TP 89/1, Rchb. Raphanus sativus L. var. oleiformis Pers. Oljerättika TP 178/1, Brassica napus L. Raps TP 36/2, Cannabis sativa L. Hampa TP 276/1, Glycine max (L.) Merr. Sojaböna TP 80/1, Gossypium spp. Bomull TP 88/1, Helianthus annuus L. Solros TP 81/1, Linum usitatissimum L. Lin TP 57/2, Sinapis alba L. Vitsenap TP 179/1, Avena nuda L. Nakenhavre TP 20/2, Avena sativa L. (även A. byzantina K. Koch) Havre och rödhavre TP 20/2, Hordeum vulgare L. Korn TP 19/4, Oryza sativa L. Ris TP 16/3, Secale cereale L. Råg TP 58/1, xtriticosecale Wittm. ex A. Camus Hybrider som uppkommit genom TP 121/2 rev. 1, korsning av en art av släktet Triticum med en art av släktet Secale Triticum aestivum L. Vete TP 3/4 rev. 2, Triticum durum Desf. Durumvete TP 120/3, Zea mays L. Majs TP 2/3, Solanum tuberosum L. Potatis TP 23/3, ( 1 ) Dessa protokoll finns på CPVO:s webbplats (

10 SV Europeiska unionens officiella tidning L 17/37 BILAGA II Förteckning över de arter som avses i artikel 1.2 b och som ska överensstämma med Upovs provningsriktlinjer ( 1 ) Vetenskapligt namn Trivialnamn Upovs riktlinje Beta vulgaris L. Foderbeta TG 150/3, Agrostis canina L. Brunven TG 30/6, Agrostis gigantea Roth. Storven TG 30/6, Agrostis stolonifera L. Krypven TG 30/6, Agrostis capillaris L. Rödven TG 30/6, Bromus catharticus Vahl Plattlosta TG 180/3, Bromus sitchensis Trin. Alaskagräs TG 180/3, Dactylis glomerata L. Hundäxing TG 31/8, xfestulolium Asch. et Graebn. Hybrider som uppkommit genom TG 243/1, korsning av en art av släktet Festuca med en art av släktet Lolium Phleum nodosum L. Vildtimotej TG 34/6, Phleum pratense L. Timotej TG 34/6, Lotus corniculatus L. Käringtand TG 193/1, Lupinus albus L. Vitlupin TG 66/4, Lupinus angustifolius L. Blålupin TG 66/4, Lupinus luteus L. Gullupin TG 66/4, Medicago doliata Carmign. Pigglusern TG 228/1, Medicago italica (Mill.) Fiori Skivlusern TG 228/1, Medicago littoralis Rohde ex Loisel. Mattlusern TG 228/1, Medicago lupulina L. Humlelusern TG 228/1, Medicago murex Willd. Klotlusern TG 228/1, Medicago polymorpha L. Tagglusern TG 228/1, Medicago rugosa Desr. Rynklusern TG 228/1, Medicago sativa L. Blålusern TG 6/5, Medicago scutellata (L.) Mill. Snäcklusern TG 228/1, Medicago truncatula Gaertn. Tornlusern TG 228/1, Medicago varia T. Martyn Lusern TG 6/5, Trifolium pratense L. Rödklöver TG 5/7, Trifolium repens L. Vitklöver TG 38/7, Vicia faba L. Åkerböna TG 8/6, Arachis hypogaea L. Jordnöt TG 93/4, Brassica rapa L. var. silvestris (Lam.) Briggs Rybs TG 185/3, Carthamus tinctorius L. Safflor TG 134/3, Papaver somniferum L. Vallmo TG 166/4, Sorghum bicolor (L.) Moench Durra/sorgum TG 122/4, Sorghum sudanense (Piper) Stapf. Sudangräs TG 122/4, Sorghum bicolor (L.) Moench Sorghum sudanense (Piper) Stapf Hybrider som uppkommit genom korsning av Sorghum bicolor och Sorghum sudanense TG 122/4, ( 1 ) Dessa riktlinjer finns på Upovs webbplats (

11 L 17/38 SV Europeiska unionens officiella tidning DEL B BILAGA I Förteckning över de arter som avses i artikel 1.2 a och som ska överensstämma med CPVO:s provningsprotokoll ( 1 ) Vetenskapligt namn Trivialnamn CPVO:s protokoll Allium cepa L. (Cepa-gruppen) Lök TP 46/2, Allium cepa L. (Aggregatum-gruppen) Schalottenlök TP 46/2, Allium fistulosum L. Piplök TP 161/1, Allium porrum L. Purjolök TP 85/2, Allium sativum L. Vitlök TP 162/1, Allium schoenoprasum L. Gräslök TP 198/2, Apium graveolens L. Selleri TP 82/1, Apium graveolens L. Rotselleri TP 74/1, Asparagus officinalis L. Sparris TP 130/2, Beta vulgaris L. Rödbeta (inklusive Cheltenhambeta) TP 60/1, Beta vulgaris L. Mangold TP 106/1, Brassica oleracea L. Foderkål TP 90/1, Brassica oleracea L. Blomkål TP 45/2 rev., Brassica oleracea L. Vinterbroccoli eller broccoli TP 151/2 rev., Brassica oleracea L. Brysselkål TP 54/2 rev., Brassica oleracea L. Kålrabbi TP 65/1 rev., Brassica oleracea L. Savojkål, vitkål och rödkål TP 48/3 rev., Brassica rapa L. Kinesisk kål TP 105/1, Capsicum annuum L. Chilipeppar eller paprika TP 76/2 rev., Cichorium endivia L. Frisésallat och escarolesallat TP 118/3, Cichorium intybus L. Industricikoria TP 172/2, Cichorium intybus L. Cikoriasallat (witloof) TP 173/1, Citrullus lanatus (Thunb.) Matsum. et Nakai Vattenmeloner TP 142/2, Cucumis melo L. Melon TP 104/2, Cucumis sativus L. Slanggurka och druvgurka TP 61/2, Cucurbita maxima Duchesne Jättepumpa TP 155/1, Cucurbita pepo L. Pumpa eller squash TP 119/1 rev., Cynara cardunculus L. Kronärtskocka och kardon TP 184/2, Daucus carota L. Morot och fodermorot TP 49/3, Foeniculum vulgare Mill. Fänkål TP 183/1, Lactuca sativa L. Trädgårdssallat TP 13/5 rev. 2, Solanum lycopersicum L. Tomat TP 44/4 rev. 2, Petroselinum crispum (Mill.) Nyman ex A. W. Hill Persilja TP 136/1, Phaseolus coccineus L. Rosenböna TP 9/1, ( 1 ) Dessa protokoll finns på CPVO:s webbplats (

12 SV Europeiska unionens officiella tidning L 17/39 Vetenskapligt namn Trivialnamn CPVO:s protokoll Phaseolus vulgaris L. Buskböna och störböna TP 12/4, Pisum sativum L. (partim) Märgärt, spritärt och sockerärt TP 7/2 rev. 2, Raphanus sativus L. Rädisa, (svart) rättika TP 64/2 rev., Rheum rhabarbarum L Rabarber TP 62/1, Scorzonera hispanica L. Svartrot TP 116/1, Solanum melongena L. Aubergine/Äggplanta TP 117/1, Spinacia oleracea L. Spenat TP 55/5 rev. 2, Valerianella locusta (L.) Laterr. Vintersallat TP 75/2, Vicia faba L. (partim) Bondböna TP Broadbean/1, Zea mays L. (partim) Sockermajs och popmajs TP 2/3, Solanum lycopersicum L. Solanum Tomatjordstammar TP 294/1 rev. 2, habrochaites S. Knapp & D.M. Spooner; Solanum lycopersicum L. Solanum peruvianum (L.) Mill.; Solanum lycopersicum L. Solanum cheesmaniae (L. Ridley) Fosberg Cucurbita maxima Cucurbita moschata Arthybrider av Cucurbita maxima Duch. Cucurbita moschata Duch. som används som grundstammar TP 311/1, BILAGA II Förteckning över de arter som avses i artikel 1.2 b och som ska överensstämma med Upovs provningsriktlinjer ( 1 ) Vetenskapligt namn Trivialnamn Upovs riktlinje Brassica rapa L. Rova TG 37/10, Cichorium intybus L. Sallatscikoria eller rosensallat TG 154/4, ( 1 ) Dessa riktlinjer finns på Upovs webbplats (

13 Myndighet Statens jordbruksverk Diarienummer Dnr /2018, Dnr /2018, Dnr /2018. Rubrik Ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2001:33) om intagning av växtsorter i den svenska sortlistan, ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2009:66) om godkännande av bevarandesorter av lantbruksväxter och om produktion och saluföring av utsäde av sådana sorter, och ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2010:79) om bevarandesorter och amatörsorter av köksväxter. A Allmänt Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå Med dessa föreskriftsändringar vill vi: 1. Införliva kommissionens genomförandedirektiv (EU) 2018/100 av den 22 januari 2018 om ändring av kommissionens direktiv 2003/90/EG och 2003/91/EG om tillämpningsföreskrifter för artikel 7 i rådets direktiv 2002/53/EG respektive artikel 7 i rådets direktiv 2002/55/EG vad gäller vilka egenskaper som minst ska ingå i undersökningar samt minimikraven för utförandet av undersökningar av vissa sorter av arter av lantbruksväxter och köksväxter. De arter som berörs av protokolls- och riktlinjeändringarna är: ängsgröe, oljerättika, sojaböna, vitsenap och grundstammar till gurka. Foderväxtarterna pigglusern, skivlusern, mattlusern, humlelusern, klotlusern, tagglusern, rynklusern, snäcklusern och tornlusern läggs till eftersom de nu finns med i utsädesförordningens (2000:1330) bilaga 1 och UPOV har sedan tidigare provningsriktlinjer för dessa arter. För lusern ändras namnet till mellanlusern, eftersom det är det namnet som numera anges i utsädesförordningen (2000:1330) bilaga 1. Detta medför ändringar i tre föreskrifter. Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2001:33) om intagning av växtsorter i den svenska sortlistan (härefter sortföreskriften). Vi ändrar i bilagorna 1 och 2. För ängsgröe, oljerättika, sojaböna, vitsenap och grundstammar till gurka innebär ändringen att arterna flyttas från listan över arter med UPOV-riktlinjer till listan över arter med CPVO-protokoll. Arterna har därmed fått nya protokollsnummer. Arterna pigglusern, skivlusern, mattlusern, humlelusern, klotlusern, tagglusern, rynklusern, snäcklusern och tornlusern har nyligen tagits med i EU:s gemensamma utsädeslagstiftning, och UPOV har sedan 2006 provningsriktlinjer för dessa arter. Ändringen innebär att hänvisning till dessa provningsriktlinjer förs in i bilaga 2 till sortföreskriften. För lusern ändras namnet till mellanlusern, som en följd av att arten ändrat namn i bilaga 1 i utsädesförordningen (2000:1330). Vi ändrar i bilaga 3, där den nationella genbanken för vegetativt förökat växtmaterial läggs till i punkten 2.f. över de uppgifter som ska finna med i en ansökan om intagning av en bevarandesort eller amatörsort i sortlistan. Den nationella genbanken för vegetativt förökat 1 (6)

14 växtmaterial invigdes den 15 juni Denna ändring är ett förtydligande att sorter som är vegetativt förökade inte är uteslutna. Ändringen innebär alltså ingen ändring i sak. I bilaga 3 och 4 tar vi även bort texten om att protokoll eller utdrag som styrker firmatecknarens tätt att teckna företaget bör bifogas, eftersom vi begär in komplettering när detta behövs istället. Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2009:66) om godkännande av bevarandesorter av lantbruksväxter och om produktion och saluföring av utsäde av sådana sorter (härefter bevarandeföreskriften). Vi ändrar i bilaga 1. För sojaböna innebär ändringen att hänvisning görs till frågeformulären i CPVO:s protokoll istället för UPOV:s riktlinjer. Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2010:79) om bevarandesorter och amatörsorter av köksväxter (härefter amatörföreskriften). Vi ändrar i bilaga 1. För grundstammar till gurka innebär ändringen att hänvisning görs till frågeformulären i CPVO:s protokoll istället för UPOV:s riktlinjer. Direktivet som nu ska genomföras, kommissionens genomförandedirektiv (EU) 2018/100, omfattar inte uttryckligen bevarandesorter av lantbruksväxter eller bevarande- och amatörsorter av köksväxter. Dock framgår det av artikel 4.2 i direktiv 2008/62/EG 1 och artikel 4.2 i direktiv 2009/145/EG 2 att motsvarande krav på protokoll och frågeformulär ska tillämpas på dessa sorter. Därför behöver föreskrifterna om bevarande- och amatörsorter ändras med anledning av det nya direktivet. Beskrivning av alternativa lösningar för det man vill uppnå och vilka effekterna blir om någon reglering inte kommer till stånd Förslaget som gäller ändringarna i bilagorna, innebär att direktivet införlivas i svensk lagstiftning senast den 31 augusti 2018, det vill säga sista datum för införlivande. Om direktivet införlivas efter det angivna datumet innebär det en försening. Vid en försening av införlivandet av direktivet kan Sverige få sanktioner av EU. Om vi inte införlivar direktivet kan svenska utsädesföretag komma att missgynnas gentemot andra länders utsädesföretag. Ändringarna uppdaterar vilka riktlinjer och protokoll som medlemsstaterna ska använda vid teknisk provning av arterna, för att säkerställa att sorterna i de nationella sortlistorna följer protokollen som Gemenskapens växtsortmyndighet (CPVO), och riktlinjerna som Internationella unionen för skydd av växtförädlingsprodukter (UPOV), har fastställt. Frågeformulären i dessa protokoll och riktlinjer används som preliminära sortbeskrivningar som bifogas ansökningar om intagning av sorter i sortlistan. Vi kan därför inte identifiera några lämpliga alternativa lösningar. I Sverige görs numera teknisk provning (DUS-provning) endast för sockerbetsorter. För ändringen i bilagorna 3 och 4 i sortföreskriften är alternativet att inte ändra, trots att dessa ändringar gör föreskriften och uppgiften som ska lämnas i ansökan mer tydlig och heltäckande. 1 Kommissionens direktiv 2008/62/EG av den 20 juni 2008 om vissa undantag för godkännande av lantsorter och andra sorter av lantbruksväxter som är naturligt anpassade till lokala och regionala betingelser och som hotas av genetisk utarmning, samt saluföring av utsäde och utsädespotatis av dessa lantsorter och andra sorter. (EGT L 162, , s.13, Celexnr 2008L0062). 2 Kommissionens direktiv 2009/145/EG av den 26 november 2009 om vissa undantag för godkännande av lantsorter och andra sorter av köksväxter som traditionellt har odlats på vissa platser och i vissa regioner och som hotas av genetisk utarmning och av köksväxtsorter som saknar reellt värde för kommersiell odling men som har utvecklats för att odlas under särskilda omständigheter och om saluföring av utsäde av dessa lantsorter och andra sorter. (EGT L 312, , s.44, Celexnr 2009L0145). 2 (6)

15 Uppgifter om vilka som berörs av regleringen Ändringarna i bilagorna berör de myndigheter som ska utföra den tekniska provningen av en ny sorts särskiljbarhet, enhetlighet och stabilitet (DUS-provning), för de växtarter som protokollen och riktlinjerna omfattar. Vid Jordbruksverkets utsädesenhet i Svalöv provas endast sockerbetor, så myndigheten berörs inte av de aktuella ändringarna i denna aspekt. Det är de provningsanstalter i andra EU-stater som är CPVO-godkända för de berörda arterna som berörs. Ändringarna i bilagorna berör även växtförädlings- och utsädesföretag som vill skicka in en ansökan om intagning av en ny växtsort av en lantbruks- eller köksväxtart i den svenska sortlistan. Till en ansökan ska en preliminär sortbeskrivning bifogas. Denna utgörs av det frågeformulär som finns sist i respektive arts CPVO-protokoll eller UPOV-riktlinje. Endast de senaste versionerna av protokollen respektive riktlinjerna finns på CPVOs respektive UPOVs hemsida. Av de arter som berörs av direktivet del A bilaga I och del B bilaga I, har det under de senaste 8 åren inte kommit in några ansökningar för de aktuella arterna. Senaste gången det kom in en ansökan för en ängsgröesort var Det är utsädesföretag och växtförädlingsföretag samt ombud för dessa som skulle kunna beröras. Det läggs till UPOV-riktlinjer för 9 nya foderarter. Dessa arter har nyligen lagts till i EU:s direktiv 66/401/EEG 3 om saluföring av utsäde av foderväxter, på begäran av Portugal. Eftersom vi inte har någon utsädesproduktion eller växtförädling i Sverige av dessa arter, bedömer vi det som att inga svenska utsädesföretag är berörda av aktuell föreskriftsändring kom det in en ansökan om intagning av en amatörsort av en potatislök (Allium cepa L. Aggregatum-gruppen) som i Sverige endast förökas vegetativt. Sökande undrade om även vegetativt förökade sorter av Allium cepa L. omfattades av utsädeslagstiftningen. För att tydliggöra detta har vi nu lagt till att Den nationella genbanken för vegetativt förökat växtmaterial, som invigdes den 15 juni 2016, också kan utgöra källa för information om sorten. För amatör- och bevarandesorter har 5 sökande lämnat in ansökningar sedan De som skulle kunna vara berörda av ändringen i bilaga 3 av föreskriften är två utsädesföretag, en privatperson, en förening och en nordisk institution för bevarande och hållbart nyttjande av växter, husdjur och skog. Landsbygdssäkring Vi bedömer att de föreslagna förändringarna i föreskrifterna inte förändrar möjligheterna att bo, verka och leva på landsbygden, jämfört med nu gällande bestämmelser i föreskrifterna. Folkhälsa Utsädesproduktion och utsäde i allmänhet påverkar många jordbruksföretag på landsbygden som vill ha utsäde, råvaror eller processade produkter av bra kvalitet. Ett utsäde med hög kvalitet är en förutsättning för en skördad vara med hög kvalitet. En skördad vara med hög kvalitet är en förutsättning för en processad vara med hög kvalitet. Varor av hög kvalitet är bra för folkhälsan. Hållbarhetsbedömning Vi bedömer att förslaget inte har någon påverkan. Uppgifter om de bemyndiganden som myndighetens beslutanderätt grundar sig på 3 Rådets direktiv av den 14 juni 1966 om saluföring av utsäde av foderväxter (66/401/EEG). 3 (6)

16 Bemyndigande för ändringarna i de tre föreskrifterna finns i 10 och 28 utsädesförordningen (2000:1330). I 10 anges: Jordbruksverket prövar frågor om godkännande och registrering av växtsorter och deras benämning för införande i den svenska sortlistan. Ett sådant godkännande får återkallas och en sort får avregistreras ur sortlistan om villkoren för registrering inte längre är uppfyllda. Jordbruksverket prövar också frågor om fastställande av en officiellt erkänd beskrivning. Jordbruksverket får meddela föreskrifter om förfarandet för godkännande och registrering av växtsorter och om fastställande av en officiellt erkänd beskrivning för införande i sortlistan. Jordbruksverket får meddela föreskrifter om hur en sort ska upprätthållas och om hur ett sortgodkännande kan förnyas, återkallas eller avregistreras ur sortlistan. I 28 anges: Ytterligare föreskrifter för verkställighet av utsädeslagen (1976:298) meddelas av Jordbruksverket. Uppgifter om vilka kostnadsmässiga och andra konsekvenser regleringen medför och en jämförelse av konsekvenserna för de övervägda regleringsalternativen Den som ansöker om intagning av en sort i den svenska sortlistan ska med ansökan bifoga ett formulär som återfinns sist i respektive CPVO-protokoll eller UPOV-riktlinje. Detta formulär utgör den preliminära sortbeskrivningen. Efter det att en ansökan kommit in till Jordbruksverket, beställer vi en DUS-provning på en CPVO-godkänd provningsanstalt i en EUmedlemsstat med för arten och sorten lämpliga odlingsbetingelser. Det kan t.ex. vara i Finland, Danmark, Tyskland, Polen, Nederländerna eller Frankrike. Detta beror till viss del även på var sökande önskar prova sin sort. Eftersom olika arter kan utveckla sina morfologiska karaktärer olika beroende bl.a. på dagslängd, temperatur och växtperiod, så försöker vi beställa provning så nära det område i Sverige som sökande tänkt marknadsföra sorten i. Med provningsbeställningen bifogar vi en kopia på den preliminära sortbeskrivningen, som sökande bifogat ansökan. Den preliminära sortbeskrivningen använder provningsanstalten för att planera vilka sorter som ska odlas var på provningsfältet. De sorter som har likartade morfologiska karaktärer placeras nära varandra. Eftersom vi beställer DUS-provning hos CPVO-godkända DUS-provningsanstalter och det är CPVO som bestämmer kostnaden för en DUS-provning på dessa stationer, är kostnaden för arten densamma oavsett vilken station som väljs. Det är sökanden eller dennes ombud som betalar för DUS-provningen. De föreslagna förändringarna bedöms därför inte medföra några nya administrativa bördor eller få några andra betydande kostnadsmässiga konsekvenser för de företag som vi har identifierat. I protokollen eller riktlinjerna krävs det egentligen ingen ny information som bedöms beröra de företag som fyller i den preliminära sortbeskrivningen. De administrativa kostnaderna bedöms totalt sett vara oförändrade för de berörda företag som vi har identifierat. Om vi inte skulle göra föreskriftsändringarna beträffande protokollen och riktlinjerna så skulle det kunna leda till att svenska sökanden använder fel version och detta skulle kunna leda till problem vid handläggningen eller vid DUS-provningen. För ansökningar om intagning av amatör- och bevarandesorter är det uppskattningsvis 5 typer av sökande som skulle kunna vara berörda genom sina ansökningar. Eftersom ändringen är ett förtydligande, ändrar det inte något vad gäller kostnader för ansökningarna. 4 (6)

17 För förslaget att ta bort texten om att protokoll eller utdrag som styrker firmatecknarens rätt att teckna företaget bör bifogas ansökan med för ingen ändring i sak, eftersom vi fortfarande har möjlighet att begära in dessa uppgifter som komplettering till ansökan. Vi behöver dock inte göra det varje gång en sökande lämnar in flera ansökningar vid ett och samma tillfälle. Förslaget får dock ses som en förenkling för sökande. Förslagen bedöms inte medföra några andra kostnader eller konsekvenser för företagen. Bedömning av om regleringen överensstämmer med eller går utöver de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen Förslagen bedöms överensstämma med de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till den Europeiska unionen. De går inte utöver de skyldigheterna. Bedömning av om särskilda hänsyn behöver tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och om det finns behov av speciella informationsinsatser Föreskrifterna föreslås träda i kraft den 1 september Inga hänsyn utöver de som anges i direktivet bedöms behöva tas när det gäller ikraftträdandedatum. En övergångsbestämmelse införs i föreskrifterna om ändring i (SJVFS 2001:33) om intagning av växtsorter i den svenska sortlistan, i enlighet med direktivet. Det innebär att DUS-provningar som inletts före den 1 september 2018 ska bedömas enligt de äldre versionerna av protokollen. Vi har inga pågående provningar för de aktuella arterna. Eftersom direktivet berör alla medlemsstater, förutsätter vi att provningsstationerna i dessa länder följer respektive lands införlivande av direktivet. Just nu finns inga inkomna oavslutade ärenden för intagning av bevarande- eller amatörsorter i svenska sortlistan. Speciella informationsinsatser bedöms inte behövas. De företag som berörs får kännedom via remissen. B Kommuner och landsting Markera med x (X) Regleringen bedöms inte få effekter för kommuner eller landsting. Konsekvensutredningen innehåller därför inte någon beskrivning av punkten i avsnitt B. ( ) Regleringen bedöms få effekter för kommuner eller landsting. Konsekvensutredningen innehåller därför en beskrivning av punkten i avsnitt B. Beskrivning av effekter för kommuner eller landsting 5 (6)

18 C Företag Med företag avses här en juridisk eller en fysisk person som bedriver näringsverksamhet, det vill säga försäljning av varor och/eller tjänster yrkesmässigt och självständigt. Att yrkesmässigt bedriva näringsverksamhet bör tolkas brett. Markera med x (X) Regleringen bedöms inte få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Konsekvensutredningen innehåller därför inte någon beskrivning av punkterna i avsnitt C. ( ) Regleringen bedöms få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Konsekvensutredningen innehåller därför en beskrivning av punkterna i avsnitt C. D Samråd Beskrivning av ett eventuellt tidigt samråd Inget tidigt samråd har gjorts. E Kontaktperson Ange vem som kan kontaktas vid eventuella frågor Anna Pettersson, tfn , e-post: anna.pettersson@jordbruksverket.se 6 (6)

19 Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn ISSN SJVFS 2018:xx Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2001:33) om intagning av växtsorter i den svenska sortlistan; Utkom från trycket den x Omtryck beslutade den x. Statens jordbruksverk föreskriver 1, med stöd av 10 och 28 utsädesförordningen (2000:1330), att bilagorna 1-4 till verkets föreskrifter (SJVFS 2001:33) om intagning av växtsorter i den svenska sortlistan 2 ska ha följande lydelse. Författningen kommer därför att ha följande lydelse från och med den dag då denna författning träder i kraft. Inledande bestämmelser 1 Dessa föreskrifter innehåller bestämmelser om 1. ansökan om intagning av växtsorter i den svenska officiella sortlistan av de arter av lantbruks- och köksväxter som anges i bilaga 1 till utsädesförordningen (2000:1330), 2. teknisk provning och godkännande av dessa växtsorter för intagning i svenska officiella sortlistan, 3. borttagande av dessa växtsorter ur den svenska officiella sortlistan, 4. administration av svenska officiella sortlistan, och 5. upprätthållande av växtsorter publicerade i den officiella svenska sortlistan. För godkännande av bevarande- och amatörsorter gäller även bestämmelserna i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2009:66) om godkännande av bevarandesorter av lantbruksväxter och om produktion och saluföring av utsäde av sådana sorter, och Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2010:79) om bevarandesorter och amatörsorter av köksväxter. (SJVFS 2016:16). 1 a Grundläggande bestämmelser om växtsorter finns i utsädeslagen (1976:298) och utsädesförordningen (2000:1330). (SJVFS 2016:16). 1 b Sorter (inavelslinjer och hybrider) som uteslutande är avsedda som komponenter till hybridsorter behöver endast godkännas för intagning i sortlistan, om utsäde av dessa sorter ska saluföras under sin sortbenämning. Jordbruksverket kan besluta om intagning i sortlistan även av sorter av andra arter än de som anges i första stycket. (SJVFS 2016:16). 1 Jfr kommissionens genomförandedirektiv (EU) 2018/100 av den 22 januari 2018 om ändring av kommissionens direktiv 2003/90/EG och 2003/91/EG om tillämpningsföreskrifter för artikel 7 i rådets direktiv 2002/53/EG respektive artikel 7 i rådets direktiv 2002/55/EG vad gäller vilka egenskaper som minst ska ingå i undersökningar samt minimikraven för utförandet av undersökningar av vissa sorter av arter av lantbruksväxter och köksväxter, (EUT L17, , s.34, Celex 32018L0100). 2 Författningen senast omtryckt SJVFS 2017:11.

20 SJVFS 2018:x Ansökan 2 En ansökan om intagning i sortlistan ska ges in till Jordbruksverket. För en bevarande- eller amatörsort ska ansökan innehålla de uppgifter som anges i bilaga 3, och för övriga sorter ska ansökan innehålla de uppgifter som anges i bilaga 4. När en ansökan om intagning av en växtsort i sortlistan lämnas in, ska även en sortbenämning föreslås. Om det, för en amatör- eller bevarandesort, finns fler än en sortbenämning för sorten ska detta anges tillsammans med historiska belägg för dessa. Förslaget på sortbenämning får lämnas in efter det att ansökan om intagning av en växtsort lämnats in, under hela den tid då teknisk provning sker. Förslaget på sortbenämning ska då innehålla de uppgifter som anges i bilaga 5. Med ansökan om intagning i sortlistan ska en preliminär sortbeskrivning bifogas. Den preliminära sortbeskrivningen ska göras på frågeformuläret i de i bilaga 1 angivna CPVO-protokollen eller de i bilaga 2 angivna UPOV-riktlinjerna för respektive art. Jordbruksverket beslutar om teknisk provning i enlighet med 4 och 6 i dessa föreskrifter för andra sorter än bevarande- och amatörsorter. Ansökan ska, om Jordbruksverket begär det, åtföljas av ett utsädesprov för kontroll av sortens identitet. Utsädesprovet ska tas ut och hanteras på så sätt som Jordbruksverket beslutar. (SJVFS 2016:16). Förutsättningar för godkännande 3 Jordbruksverket fattar beslut om godkännande av en sort för intagning i sortlistan på grundval av resultat från officiell provning enligt 4 och 6, inhämtande av uppgifter om tillstånd för utsläppande på marknaden enligt 9, godkännande för användning som livsmedel eller foder enligt 10 andra stycket samt om sorten har en sortbenämning som efter kungörande kan godkännas av Jordbruksverket i enlighet med 11. (SJVFS 2005:88). 4 En sort kan godkännas för intagning i sortlistan om: 1. Sorten är särskiljbar, vilket betyder att den, oavsett om det ursprungliga materialet från vilken den framställts uppkommit genom naturligt urval eller genom växtförädlingsarbete, klart går att skilja, med avseende på ett eller flera viktiga kännetecken, från alla andra sorter som är kända inom EES 3 eller Schweiz enligt definitionen i 5. Kännetecknen hos en sort ska vara klart identifierbara och möjliga att beskriva noggrant. Om det vid Jordbruksverkets prövning visar sig att två eller flera anmälda sorter inte är särskiljbara från varandra ska den sort, för vilken ansökan först har givits in, ha företräde. 2. Sorten är tillräckligt enhetlig, vilket betyder att de plantor den består av, med mycket få avvikelser, är likartade eller genetiskt identiska vad beträffar alla i sammanhanget väsentliga kännetecken. Hänsyn ska härvid tas till växtarters skilda reproduktionssystem. 3. Sorten är stabil, vilket betyder att den efter upprepad förökning i enlighet med den av förädlaren angivna förökningsmetoden, i fråga om sina väsentliga kännetecken fortsatt överensstämmer med sortbeskrivningen. (SJVFS 2005:88). 3 Med EES avses Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, vilket utgörs av Europeiska unionen (EU) och de länder inom Europeiska frihandelssammanslutningen (Efta) som undertecknat avtalet om det europeiska ekonomiska samarbetsområdet. 2

21 SJVFS 2018: 2018:xx2018:xxxx 5 För att en sort ska anses som känd inom EES eller i Schweiz, ska den vid tidpunkten för ingivandet av ansökan om en ny sorts godkännande vara 1. intagen i den gemensamma sortlistan över arter av lantbruksväxter eller i den gemensamma sortlistan över arter av köksväxter, 2. godkänd för certifiering och saluföring i ett EES-land eller i Schweiz men ännu inte intagen i någon av de gemensamma sortlistorna enligt punkt 1, eller 3. godkänd för certifiering i ett annat land utanför EES än Schweiz. En sort ska även anses känd inom EES och Schweiz när en ansökan om godkännande har lämnats in i Sverige, i något annat EES-land eller i Schweiz vid den tidpunkt som anges i första stycket. En sort ska dock inte anses som känd inom EES eller i Schweiz om de i första och andra styckena angivna förutsättningarna inte längre gäller i något EES-land eller i Schweiz, vid den tidpunkt då ett beslut om godkännande av den nya sorten fattas. (SJVFS 2004:24). 6 En sort kan godkännas för intagning i sortlistan om den har ett tillfredsställande odlings- och bruksvärde, som grundar sig på resultat som framkommit vid ett tillräckligt antal officiella värdeprovningsförsök under minst två år. Dessa försök ska utföras på ett sådant sätt att minst följande egenskaper hos sorten kan bedömas 1. avkastningsförmåga, 2. resistens mot växtskadegörare, 3. hur sorten reagerar på faktorer i den fysiska miljön, samt 4. kvalitetsegenskaper. De metoder som använts för att bedöma egenskaperna ska anges i samband med redogörelsen för resultaten. En sorts odlings- och bruksvärde ska anses som tillfredsställande om dess egenskaper som helhet, vid en jämförelse med andra sorter som är intagna i sortlistan, visar ett klart framsteg i minst ett bestämt geografiskt område vad gäller odlingen, utnyttjandet av den skördade varan eller av produkter som framställs av den. Vid bedömningen får Jordbruksverket bortse från enstaka mindre goda egenskaper hos sorten om dessa uppvägs av andra överlägsna sådana. Jordbruksverket får vid sin prövning ta hänsyn även till andra provningsresultat som kan tillmätas betydelse vid bedömningen. Intagning i sortlistan får nekas om odlingen av en sort kan medföra hälsofara för människor, djur eller växter. (SJVFS 2005:88). 7 För köksväxtsorter utom rotcikoria ska, om upprätthållaren begär det, anges om utsäde av en godkänd sort endast får saluföras som standardutsäde, genom att det i sortlistan anges att det är fråga om en s.k. b-sort. För sådana sorter får resultaten från inofficiella undersökningar och kunskap som erhållits genom praktiska odlingserfarenheter beaktas vid Jordbruksverkets prövning. (SJVFS 2007:36). 8 Kravet på prövning av en sorts odlings- och bruksvärde enligt 6 omfattar inte 1. grässorter som, enligt sökandes försäkran, ska användas för annat ändamål än foder, 2. sorter, vilkas utsäde är avsett att saluföras endast a) i Schweiz eller i ett annat EES-land än Sverige, och detta land har godkänt sorten såvitt avser dess odlings- och bruksvärde, eller 3

22 SJVFS 2018:x b) i ett annat land utanför EES än Schweiz, 3. sorter (inavelslinjer och hybrider) som uteslutande är avsedda som komponenter till hybridsorter som uppfyller de krav som anges i 4, 4. sorter av köksväxtarter, med undantag av rotcikoria, samt 5. sorter av arter som avses i 1 b. (SJVFS 2016:16). 9 En sort, som är eller innehåller en sådan genetiskt modifierad organism som avses i 13 kap. 4 miljöbalken, får endast godkännas för intagning i sortlistan under förutsättning att ett tillstånd för utsläppande på marknaden finns enligt 13 kap. 12 miljöbalken eller att ett godkännande för utsläppande på marknaden finns som uppfyller kraven om ömsesidigt erkännande enligt 3 kap. 43 förordningen (2002:1086) om utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön. För provning i Sverige enligt 4 och 6 av en sådan sort som avses i första stycket fordras tillstånd för avsiktlig utsättning enligt 13 kap. 12 miljöbalken. Uppgift om att en sort som tagits in i sortlistan är genetiskt modifierad ska framgå av sortlistan. (SJVFS 2004:24). 10 Om en sort ska användas i livsmedel eller foder enligt definitionerna i artiklarna 2 och 3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 av den 28 januari 2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet 4, får sorten inte vara skadlig för människors eller djurs hälsa vid avsiktlig konsumtion för att kunna godkännas för intagning i sortlistan. Om material från en sort är avsett att användas i livsmedel som omfattas av artikel 3, eller i foder som omfattas av artikel 15, i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 av den 22 september 2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder 5, ska ett godkännande enligt nämnda förordning finnas för denna användning för att sorten ska kunna godkännas för intagning i sortlistan. (SJVFS 2004:24). 11 Jordbruksverket tillämpar vid sin prövning av sortbenämningens lämplighet artikel 63 i rådets förordning (EG) nr 2100/94 av den 27 juli 1994 om gemenskapens växtförädlarrätt 6 samt kommissionens förordning (EG) nr 637/2009 av den 22 juli 2009 om tillämpningsföreskrifter beträffande lämpligheten hos sortbenämningar för arter av lantbruks- och köksväxter 7. Om en sortbenämning senare skulle befinnas olämplig, kan Jordbruksverket återkalla godkännandet och förelägga upprätthållaren att föreslå en annan benämning för godkännande. Jordbruksverket kan bestämma att den ursprungliga benämningen under en viss tid ska användas som tilläggsnamn. (SJVFS 2009:86). Provningens utförande 12 Provningen av en sorts särskiljbarhet, enhetlighet och stabilitet ska utföras av Jordbruksverket eller av en myndighet i ett annat EES-land, Schweiz eller ett tredjeland om provningen enligt Jordbruksverkets beslut kan jämställas med provning som utförs här i landet. 4 EGT L 31, , s. 1 (Celex 32002R0178). 5 EUT L 268, , s. 1 (Celex 32003R1829). 6 EGT L 227, , s. 1 (Celex 31994R2100). 7 EUT L 191, , s. 10 (Celex 32009R0637). 4