LUNDS KOMMUN PROTOKOLL 1(9) 20.30) Carolina Nordbeck. Gerd Johansson Gunilla Järbel Torell. Ingrid Malmqvist Norin Jeanette Persson

Transkript

1 LUNDS KOMMUN PROTOKOLL 1(9) Tid: Klockan Plats: : s lokaler, Annegården, Lund Omfattning: Anna Andersson Närvarande: Ann-Christin Fast Anne Kammenhed Bengt Bengtsson Camilla Neptune Carolina Nordbeck Dan Ishaq Elin Gustafsson Gerd Johansson Gunilla Järbel Torell Hanna Gunnarsson Ingrid Malmqvist Norin Jeanette Persson John Lager Linda Andersson Mai Almén Martin Stensson Nilla Bolding Oskar Krantz Per Jakobsson Torsten Czernyson Lundabygdens Dövas Förening ( ) SRF Lundabygden Vård och omsorgsförvaltningen, sekreterare SRF Lundabygden Tekniska nämnden Socialnämnden Kommunstyrelsen Barn- och skolnämnd Lund Öster LKF Vård- och omsorgsnämnden Socialnämnden Barn- och skolnämnd Lund Öster Kommunstyrelsen Anmält frånvaro: Ann-Christine Selander Börje Anehamre Emma Fager Malmström Halina Tufvesson Jan-Erik Johansson Lena Gustafsson Vilhelm Ekensteen Kultur- och fritidsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Lundabygdens Dövas Förening Stadsbyggnadskontoret Byggnadsnämnden

2 LUNDS KOMMUN PROTOKOLL 2(9) 52 Mötets öppnande Elin Gustafsson hälsar alla välkomna och förklarar mötet öppnat. Elin Gustafsson berättar att vi har möblerat mötesrummet så att alla sitter vid ett bord som står i en halvmåneform med öppningen framåt. Det är ett förslag från diskussionerna om rådets arbete vid det förra sammanträdet den 30 augusti Anna Andersson säger att det är en bra möblering. 53 Upprop av närvarande samt meddelande om förhinder Samtliga närvarande presenterar sig. Sekreteraren Anne Kammenhed talar om vem som har anmält förhinder. 54 Val av justerare samt ersättare Funktionshinderrådet beslutar: att utse Oskar Krantz till justerare och Martin Stensson till ersättare. 55 Godkännande av dagordning Elin Gustafsson föreslår att punkten 7 i kallelsen utgår och tas upp vid nästa sammanträde eftersom vissa handlingar till punkten inte blivit utskickade. Anne Kammenhed skickar ut handlingarna efter dagens sammanträde. Funktionshinderrådet beslutar: att punkten 7 Remiss från kommunsstyrelsen i kallelsen skjuts upp till nästa möte. att till punkten 11 Övrigt lägga fyra nya punkter: Frågan om tillgänglighetsrådgivarens arbetstid. Information om hur det går med uppföljningen av planen Delaktighet för alla samt ny plan. Information om arvodena. Information om påvebesöket och parkeringstillstånd för personer med funktionsnedsättning. att i övrigt fastställa den föreslagna dagordningen. 56 Frågor från föregående mötesprotokoll Rådet beslutar att godkänna protokollet och lägga till handlingarna.

3 LUNDS KOMMUN PROTOKOLL 3(9) 57 Tema ledsagning Elin Gustafsson välkomnar Milena Vujosevic och Doris Svensson från myndighetsfunktionen på vård- och omsorgsförvaltningen. De ska berätta om ledsagning enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Hon hälsar också Ann-Margreth Olsson, ordförande i vård- och omsorgsnämnden, välkommen. Milena Vujosevic och Doris Svensson inleder med att presentera sig. De berättar att de arbetar som LSS- och SoL-handläggare (socialtjänstlagen). De berättar att när en ansökan om ledsagning kommer in, tittar kommunen först på om den som ansöker tillhör en personkrets. Kommunen använder metoden Individens behov i centrum (IBIC) när man handlägger ansökningen. IBIC är ett systematiskt arbetssätt som innebär att kommunen utgår från en mall med olika behovsområden exempelvis boende. Arbetssättet används för att reda ut vad man behöver stöd med och vad man klarar själv. Det används även vid uppföljningarna på boenden och daglig verksamhet. Milena Vujosevic och Doris Svensson säger vidare att ett exempel på när kommunen ger avslag är när den som ansöker inte tillhör personkretsen. Den som får ett avslag kan överklaga till förvaltningsrätten inom tre veckor från att man har fått beslutet. Milena Vujosevic och Doris Svensson avslutar sin presentation med att visa statistik på antal beslut om ledsagning från 2006 till Gerd Johansson berättar att behovet av ledsagning ser lite olika ut för gruppen från Föreningen för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning (personkrets 1). Det är en bred grupp och behovet består inte bara i att ta personen från punkt A till punkt B. Gerd Johansson berättar vidare att vuxna med utvecklingsstörning exempelvis bor i gruppbostäder eller hemma med hjälp av assistans. Alla som bor på gruppbostäder är inte intresserade av samma sak. Därför är det svårt för personalen att tillgodose allas behov. Kontinuiteten för aktiviteter är viktig och det kan inte vara beroende av om personalen har tid, om man kommer iväg på sin aktivitet. Därför är det viktigt att man på ett gruppboende också kan få ledsagning. Det är positivt att de som har assistent kan få ledsagningen betald i Lund. Jeanette Persson berättar vidare om behoven i personkrets 1. Många barn går i skola i sin hemkommun. När man kommer till årskurs tre börjar kompisarna gå hem med egen nyckel. Då vill barnen med funktionsnedsättning göra som sina jämnåriga, men de får stanna på fritids tillsammans med yngre barn. Familjer söker ledsagning för att tioåringar ska kunna gå hem som sina jämnåriga. Lunds kommun har dock en trettonårsgräns för att bevilja ledsagning. Det behöver ändras tycker Jeanette Persson. Bengt Bengtsson och Ann-Christin Fast berättar om ledsagning i personkrets 3. För att vi ska leva oss in i hur det är att inte se, delar de ut ögonbindlar till några av rådets medlemmar. Bengt Bengtsson säger att friheten är det viktiga med ledsagning. Att man ska kunna komma ut. Alternativet är ett fängelse i exempelvis hemmet. Bengt Bengtsson säger att när lagen skrevs, var det ursprungligen blinda som skulle få ledsagning. Nu verkar det ha blivit en norm att inte bevilja till blinda. Bengt Bengtsson frågar dem som satt på sig ögonbindlar, om de skulle vilja gå på teater såhär? Ann-Christine Fast delar ut en artikel ur SRFs tidning Perspektiv och berättar att den handlar om en doktorsavhandling som kommit fram till att det är kulturen som utformas

4 LUNDS KOMMUN PROTOKOLL 4(9) på förvaltningarna som påverkar vilka beslut som fattas. Ann-Christine Fast berättar att Laholms kommun har testat med fritt antal timmar för dem som beviljats ledsagning. I Sveriges kommuners och landstings (SKL) projekt Påverka radikalt försökte man komma fram till lösningar tillsammans med brukarna och man började med ledsagningen. Man utgår från att den som fått insatsen vet bäst vad som behövs. Inte heller för döva eller dövblinda är ledsagningen från dörr till dörr. Den ger goda levnadsvillkor. Doris Svensson svarar på att kommunens kultur skulle påverka ärendena och berättar att kommunen följer rättspraxis på området. Bengt Bengtsson säger att det är individuella prövningar, så kommunen kan inte säga att man följer rättspraxis. Ann-Christine Fast säger också att det ska göras en individuell prövning så man kan inte fästa vikt vid praxis. Doris Svensson säger att kommunen självfallet gör individuella bedömningar. Vid avgörandena har de dock både lagstiftning och rättspraxis att förhålla sig till. Nilla Bolding säger att personer med funktionsnedsättning är beroende av var man bor. Man kan inte bara flytta till en annan kommun om man exempelvis blir förälskad eller får ett nytt jobb. Mycket begränsar friheten. Nilla Bolding säger att detta rör våra grundläggande villkor och det är viktigt. Gerd Johansson säger att det vore bra om ledsagningen fungerade som färdtjänsten. När man har blivit beviljad förmånen, kan man använda den så mycket man behöver. Ann-Margreth Olsson tackar för att funktionshinderrådet tar upp temat ledsagning. Hon berättar att IBIC betyder att den enskildes mål ska påverka förmånerna. Däremot är Lunds kommuns ekonomi inte så bra. Hon säger att vi får titta på Laholms exempel att man använder det man vill och behöver. Anna Andersson säger att några döva har ledsagning. Några har varit besvikna på ledsagningen. Exempelvis behövde en medlem ledsagning när Lundabygdens dövas förening hade 95-årsjubileum och fick betala för ledsagningen. Tack till alla gäster säger Elin Gustafsson. Det är ett aktuellt tema både lokalt och nationellt. Det finns säkert anledning att återkomma till detta tema längre fram. Rådet tar en paus för att återsamlas igen Förslag till nya regler och arbetsordning för Funktionshinderrådet Elin Gustafsson berättar att en arbetsgrupp har gått igenom funktionshinderrådets arbete och kommit fram till förslag på nya regler och arbetsordning. Syftet med dagens punkt är att diskutera förslaget. Eftersom kommunstyrelsen ska se över arbetet i alla kommunens råd, är det viktigt att förslaget går vidare till kommunsstyrelsen. Mai Almén berättar att hon har varit med i arbetsgruppen tillsammans med Bengt Bengtsson, Elin Gustafsson, Torsten Czernyson och Vilhelm Ekensteen. Mai Almén säger

5 LUNDS KOMMUN PROTOKOLL 5(9) att funktionshinderföreningarna inte är nöjda med remisshanteringen. Ett exempel på remisser som fungerar är detaljplanerna till bygg- och trafikmiljögruppen. Planerna skickas från stadsbyggnadskontoret och sedan avgör rådet vilka vi vill svara på. Elin Gustafsson säger att det är en fråga om transparens och kunskap om vilka beslut som är på gång. Det finns ingen enkel lösning eftersom det är många olika ärenden inom kommunen. Elin Gustafsson föreslår att föreningarna formulerar ett tillägg till förslaget som kan skickas vidare till kommunsstyrelsen. Elin Gustafsson säger att arbetsgruppen också har diskuterat frågan om ordförandeskap. Arbetsgruppen var inte överens men har föreslagit att det ska vara ett kommunalråd som är ordförande i funktionshinderrådet. Hanna Gunnarsson håller inte med om att ordföranden ska vara kommunalråd. Om man begränsar det till kommunalråd, är det bara fem personer som kan bli ordförande. Hanna Gunnarsson tycker att man ska välja den personen i kommunen som har störst intresse och mest kompetens att ha hand om sakfrågorna. Nilla Bolding stödjer förslaget till regler och säger att det är viktigt att ordföranden har en stark ställning i kommunen och därför ska vara kommunalråd. Nilla Bolding säger att kommunrevisionen har en begränsad kunskap om våra frågor. Nilla Bolding yrkade att en person adjungeras från kommunrevisionen till funktionshinderrådet. Torsten Czernyson säger att han håller med Hanna Gunnarsson om att ordförande inte behöver vara kommunalråd. Torsten Czernyson tycker också att Elin Gustafssons förslag att göra tillägg om remisserna är bra. Bengt Bengtsson tycker att det är synd att två politiker från kommunstyrelsen tycker att det inte är bra att arbetsgruppen har föreslagit kommunalråd som ordförande. Bengt Bengtsson säger att funktionshinderfrågorna är eftersatta i samhället och spänner över vida områden. Därför tycker han att det är viktigt att den som är ordförande ska vara kommunalråd. Oskar Krantz säger att de enda argumenten mot att ett kommunalråd ska vara ordförande är tid och kompetens. De är valda och kan ta sig tid till ordförandeskapet. Funktionshinderperspektivet ska genomsyra hela samhället. Oskar Krantz säger att bevakningen av remisser låter som ett tekniskt problem och att det borde gå att lösa med indexering av offentliga dokument. Oskar Krantz yrkar på avslag av Nilla Boldings yrkande om en adjungerad ledamot från kommunrevisionen. Elin Gustafsson säger att arbetsgruppen har diskuterat olika spår i frågan om ordförande och är i stort överens om förslaget utom på den här punkten. Elin Gustafsson säger att det är olämpligt att adjungera en person från kommunrevisionen eftersom de ska revidera oss. Elin Gustafsson håller med om att frågan om remisser borde gå att lösa. Hon säger också att tillägget om remisser är viktigt, eftersom det är likadant i de andra råden. Mai Almén yrkar att översända utkast på nya regler och arbetsordning för funktionshinderrådet till kommunstyrelsen inför den övergripande översynen av de kommunala råden samt med tillägg:

6 LUNDS KOMMUN PROTOKOLL 6(9) Att man i samtliga nämnder, kommunstyrelsen och kommunkontoret aktivt arbetar fram en modell för hur frågor som rör funktionshinderaspekten före beslut remitteras till kommunala funktionshinderrådet. Oskar Krantz yrkande om avslag på yrkandet om en adjungerad ledamot från kommunstyrelsen vann bifall. Funktionshinderrådet beslutar: att utkast till nya regler och arbetsordning för funktionshinderrådet översänds till kommunstyrelsen inför den kommande översynen av de kommunala råden. att göra följande tillägg till utkastet: att man i samtliga nämnder, kommunstyrelsen och kommunkontoret aktivt arbetar fram en modell för hur frågor som rör funktionshinderaspekten före beslut remitteras till kommunala funktionshinderrådet. 59 Rapporter från arbetsgrupper och nämnder utifrån de olika nämndsområdena Nilla Boldin rapporterar från brukarrådet för kollektivtrafiken som snart ska ses och prata om framtiden för färdtjänsten och om färdtjänstavtalen. Färdtjänsten fungerar inte bra i dag säger Nilla Bolding. Hon får medhåll från Jeanette Persson som berättar att man inte får svar när man lämnar klagomål. Camilla Neptune säger att hon är ny i tekniska nämnden. De har pratat om färdtjänsten och det är en upphandling på gång. Hons säger att synpunkterna om som kom upp i dag, även kom upp i nämndens diskussion. Det är inte bara kostnaden som man tittar på utan också kvalitet. Mai Almén säger att det finns möjlighet att strunta i priset. I dagens upphandling har man också ställt kvalitetskrav men man struntar i det. Vi har bett att få underlagen. Bengt Bengtsson säger att mötet i kommunservicegruppen handlade om bostadsanpassning. Ann-Christine Fast undrar om gruppen pratade om bostadsanpassning för synskadade. Bengt Bengtsson svarar att de pratade om att syncentralen arbetar tillsammans med bostadsanpassarna med bland annat trappräcken och dörröppnare. Nilla Bolding berättar att bygg- och trafikmiljögruppen har haft möten och svarat på detaljplaner genom att ibland bereda skriftligen och ibland vid möten exempelvis en detaljplan om Hardebergabanan. Nilla Bolding tycker att våra yttranden ska skickas till hela funktionshinderrådet.

7 LUNDS KOMMUN PROTOKOLL 7(9) Elin Gustafsson berättar att kommunstyrelsen har börjat med att ta fram en ny vision genom att ha workshops med exempelvis ungdomar. Eventuellt finns intresse för funktionshinderföreningarna att delta i processen i ett tidigt skede. Kommunstyrelsen håller också på att följa upp planen Delaktighet för alla och går igenom nämndernas svar. Snart kommer information om hur vi går vidare. En ny process ska påbörjas direkt. Elin Gustafsson berättar vidare att arbetet med MR-stad har påbörjats. Kommunen kommer också att delta på olika sätt på MR-dagarna. Elin Gustafsson berättar slutligen att Myndigheten för delaktighet ska se över sin webbplats. Därför har de kontaktat Elin Gustafsson och bett att Lund ska vara med i arbetet. Elin Gustafsson uppmanar föreningarna att skicka synpunkter till henne per e-post senast under vecka vecka 43. John Lager säger att vård- och omsorgsnämnden ska ta upp föreningarnas bidrag för nästa år. Nämnden ska också svara på en remiss från socialförvaltningen om handlingsplan om våld i nära relationer. Hanna Gunnarsson säger att på varje möte i Barn- och skolnämnd Lund Öster kommer det varningar från verksamheter som inte kommer att klara sin budget. I beskrivningarna från rektorerna finns det förklaringar som på olika sätt berör barn med funktionsnedsättningar. Hanna Gunnarsson tycker att rådets skolgrupp borde komma igång för att vi ska kunna ha insyn i det här. Elin Gustafsson säger vi generellt ser att ökat behov av olika insatser på skolområdet. Hon berättar om ett lärarnätverk för särskolorna. Anne Kammenhed ska vara sammankallande i nätverket och på så sätt blir det en bättre koppling till rådet. Jeanette Persson tycker att det även behövs ett nätverk för de andra skolfrågorna. Gerd Johansson berättar att LSS gruppens möte blev inställt på grund av sjukdom. Ann-Christine Fast tycker att vi ska få ha synpunkter på handlingsplanen för våld i nära relation. Elin Gustafsson undersöker om funktionshinderrådet kan tycka till om handlingsplanen. 60 Anmälningsärenden Anmälningspunkten läggs till handlingarna.

8 LUNDS KOMMUN PROTOKOLL 8(9) 61 Övrigt Frågan om vad som händer med uppföljningen av planen Delaktighet för alla samt hur det går med arbetet med en ny plan besvarades under 59 Rapporter från arbetsgrupper och nämnder utifrån de olika nämndsområdena, kommunsstyrelsens punkt. Elin Gustafsson läser upp information från Mai Almén om vad som gäller under påvebesöket i Lund: Lunds centrum den oktober Blåmarkerade gator har stoppförbud samtliga dessa dagar. - Varutransporter och taxi får köra in och lasta av och släppa av passagerare - åtminstone under fredagen och lördagen. Alltså kan man åka färdtjänst dessa dagar. - Man får inte köra in med privatbilar vilket innebär att man inte får stanna och parkera med parkeringstillstånd för rörelsehindrade. Lunds centrum måndagen den 31 oktober Måndagen den 31 oktober kl stängs centrum av Lund av för all biltrafik. Inga parkerade bilar får finnas där då. - Eventuellt kommer stan att stängas av tidigare om polisen skulle anse det nödvändigt! Aktuell information och kartan som markeringarna i informationen refererar till finns på hemsidan: Nilla Bolding berättar att frågan om vad som händer med tillgänglighetsfrågorna nu när tillgänglighetsrådgivaren inte arbetar heltid längre diskuterades på bygg- och trafikmiljögruppens möte den 17 oktober. Det är en 100 %-tjänst som idag bara fylls till 65 %. Nilla Bolding tycker inte att det är acceptabelt att 35 % av tjänsten är vakant. Vi tycker att det ska finnas tillgänglighetsrådgivare upp till en 100 %-tjänst. Mai Almén säger att det finns mycket att göra som inte hinns med på 65 %. Exempelvis behöver bostadshus inventeras angående var det kan vara meningsfullt att installera hissar. För att få statliga pengar måste inventeringen ha gjorts. Kommunen gjorde en inventering av lekplatser för ett tag sedan, så vi vet vem vi vill föreslå som inventerare av bostadshusen. Elin Gustafsson undersöker frågan och återkommer. Nilla Bolding informerar om att kommunrevisionen fick besök av kommunens ekonomichef. Han fick frågan om hur det funkar med utbetalningarna av arvoden, eftersom Nilla Bolding säger att de förtroendevalda inte får sina pengar. Ekonomichefen skulle kontrollera och återkomma.

9 LUNDS KOMMUN PROTOKOLL 9(9) 62 Tid för nästa möte Nästa möte är tisdagen den 6 december klockan i Handikapporganisationernas samarbetsorganisations (s) lokaler på Annegården. Anne Kammenhed Sekreterare Elin Gustafsson Oskar Krantz