7. Särskilt ägardirektiv till Lilla Edets Industri och Fastighets AB (Leifab) avseende köp av fastigheten Klostret 4:1 i Lödöse Dnr 2016/KS0049

Transkript

1 Kallelse Kommunfullmäktige Tid: Onsdagen den 13 april kl Plats: Stora salongen, Folkets Hus, Lilla Edet Ärenden 1. Upprop 2. Val av justerare samt fastställande av tid för justering 3. Godkännande av dagordning 4. Avsägelse från Mikael Karlsson (S) från uppdraget som ersättare i individnämnden, samt fyllnadsval Dnr 2014/KS0232 Föredraganden 5. Avsägelse från Peder Engdahl (M) från uppdraget som ersättare i demokrati- och mångfaldsberedningen, samt fyllnadsval Dnr 2014/KS Valärende - Avsägelser - Fyllnadsval Dnr 2014/KS Särskilt ägardirektiv till Lilla Edets Industri och Fastighets AB (Leifab) avseende köp av fastigheten Klostret 4:1 i Lödöse Dnr 2016/KS Årsredovisning 2015 för Lilla Edets kommun Dnr 2016/KS Revisionsberättelse Dnr 2016/KS Revisionsberättelse - Beviljande av ansvarsfrihet Jenny Book Torring, ÅF Konsult Ingeborg Sylte, t.f ekonomichef Lena Palm, kommunchef Fredrik Carlsson, PWC 10. Allmänna bestämmelser för arbete i/på kommunal mark Dnr 2016/KS0068

2 Kallelse Kommunfullmäktige 11. Kommunal borgen till fiberföreningar Dnr 2016/KS Svar på motion om byggnation i strandnära läge Dnr 2013/KS Svar på motion om fria besök på återvinningscentralen Dnr 2015/KS Redovisning av motioner som inte beretts färdigt Dnr 2016/KS Överföring av investeringsmedel från 2015 till 2016 Dnr 2016/KS Motion om ändring av lokal ordningsföreskrift avseende användning av fyrverkerier Dnr 2016/KS Delgivning Bert Åkesson (S) Ordförande

3

4

5 Inger Andersson Certifierad kommunal revisor Samuel Meytap Auktoriserad revisor Christopher Hansson Revisor Granskning av årsredovisning 2015 Lilla Edets kommun Mars 2016

6 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning Inledning Bakgrund Revisionsfråga och metod Revisionskriterier Granskningsresultat Verksamhetens utfall, finansiering och ekonomiska ställning Förvaltningsberättelse Översikt över utvecklingen av verksamheten Investeringsredovisning Driftredovisning Bokslutsprognoser och utfall Balanskrav God ekonomisk hushållning Finansiella mål Mål för verksamheten Nämndernas redovisning av sitt uppdrag Rättvisande räkenskaper Resultaträkning Balansräkning Kassaflödesanalys Sammanställd redovisning Tilläggsupplysningar PwC

7 1. Sammanfattning Vi bedömer att årsredovisningen huvudsakligen redogör för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen. Vi bedömer vidare att årsredovisningen i allt väsentligt uppfyller kraven på rättvisande räkenskaper och är upprättad enligt god redovisningssed med undantag för redovisning av avsättningar för social fond om 1,4 mnkr. Vår bedömning är att denna avvikelse inte är så stor att årsredovisningen behöver ändras innan den fastställs av fullmäktige. Vi uppfattar att det finns en osäkerhet i kommunens fordran på Trafikverket och att det föreligger ett nedskrivningsbehov bland kommunens exploateringstillgångar. Kommunen lever inte upp till kommunallagens krav på en ekonomi i balans (KL 8:5 a-b). Resultatet för 2015 blev minus 8,6 mnkr. Vid avstämning mot balanskravet skall inga realisationsvinster exkluderas, varför resultat gentemot avstämning av balanskrav uppgår till minus 8,6 mnkr. Det skäl (avsättning om 9,3 mnkr för avfallsdeponi) som anges för att inte återställa underskottet nämns inte bland de exempel som lyfts fram i förarbeten kring synnerliga skäl för att inte återställa ett negativt resultat. Kommunen har tidigare ett negativt resultat om 8,6 att återställa. Förvaltningsberättelsen saknar en samlad utvärdering av kommunens ekonomiska ställning. Med tanke på kommunens svaga ekonomiska ställning ser vi det som extra angeläget att detta görs. Resultatet är inte förenligt med det finansiella målet om god ekonomisk hushållning som fullmäktige beslutat. 10 (53 %) av 19 prioriterade verksamhetsmål kopplade till god ekonomisk hushållning bedöms som uppfyllda. Sju (37 %) mål uppges som delvis uppfyllda och två (10 %) mål bedöms ej uppfyllda. Med ledning av vad som framkommer i årsredovisningen har vi ingen avvikande uppfattning gällande Kommunstyrelsens bedömning av måluppfyllelsen. För inriktningsmålen som ska vara uppfyllda under mandatperioden, det vill säga senast 2018, anges ingen prognos. Lilla Edets kommun avviker i några fall från god redovisningssed avseende värderingsfrågor och tilläggsupplysningar. Vi vill framhålla följande avvikelser i samband med granskning av bokslutet. PwC 1 av 15

8 RKR 10.2 avseende redovisning av avsättningar. Avsättning för social fond om 1,4 mnkr är inte förenlig med god redovisningssed. Avvikelser finns även vad gäller tilläggsupplysningar och information i not till avsättningarna. Fullständig information enligt RKR 8.2 sammanställd redovisning lämnas inte, exempelvis saknas noter. Vidare bör en sammanhållen förvaltningsberättelse utvecklas. RKR 11.4 avseende redovisning av materiella anläggningstillgångar. Materiella tillgångar som har uppförts i samband med exploatering redovisas inte som anläggningstillgång i kommunens balansräkning. Samtliga inkomster och utgifter hänförliga till exploateringsverksamheten balanseras. Avräkning gentemot kommunens resultaträkning inklusive värdering av balanserade poster har inte skett. Risk föreligger för stora nedskrivningsbehov. Nettoredovisning sker av inkomster och utgifter för ett exploateringsområde vilket inte är förenligt med god redovisningssed. RKR:s vägledning för redovisning av kommunal markexploatering följs inte heller. Komponentmetoden gällande avskrivningar tillämpas från och med nyinvesteringar Under 2016 kommer en analys av historiska tillgångar att genomföras. Kommunens succesiva övergång till komponentavskrivning strider inte mot RKR s normgivning då den medger ett succesivt införande. Ovanstående innebär dock att det finns risk för osäkerheter i redovisningen av materiella anläggningstillgångar och avskrivningar. RKR:s rekommendation nummer 13.2 avseende redovisning av leasing och hyresavtal. Samlad bild av kommunens leasing- och hyresavtal saknas. Hyreskontrakt av finansiell karaktär skall redovisas som en tillgång i kommunens balansräkning, medan förpliktelsens avseende framtida hyresbetatalningar skall redovisas som en skuld i balansräkningen. PwC 2 av 15

9 2. Inledning 2.1. Bakgrund I den kommunala redovisningslagen (KRL) regleras externredovisningen för kommuner och landsting. I lagen finns bestämmelser om årsredovisningen. Vidare regleras den kommunala redovisningen av uttalanden från Rådet för kommunal redovisning (RKR) och i tillämpliga delar av Redovisningsrådet och Bokföringsnämndens normering. Revisionsobjekt är Kommunstyrelsen som enligt kommunallagen är ansvarig för årsredovisningens upprättande. När det gäller nämndernas redovisning, skall den enligt kommunallagen utformas på det sätt som fullmäktige bestämmer Revisionsfråga och metod Revisorerna har bland annat till uppgift att pröva om räkenskaperna är rättvisande. Inom ramen för denna uppgift bedöms om årsredovisningen är upprättad i enlighet med lag om kommunal redovisning (kap 3 8). Vidare ska revisorerna enligt kommunallagen (9:9a) avge en skriftlig bedömning av om resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de mål fullmäktige beslutat om. Bedömningen ska biläggas årsbokslutet. Detta sker inom ramen för upprättandet av revisionsberättelsen. Granskningen, som sker utifrån ett väsentlighets- och riskperspektiv, ska besvara följande revisionsfrågor: Lämnar årsredovisningen upplysning om verksamhetens utfall, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen? Med verksamhetens utfall avses utfallet i förhållande till fastställda mål och ekonomiska ramar. Har balanskravet uppfyllts och hanteras eventuella underskott i enlighet med balanskravets regler? Är årsredovisningens resultat förenligt med de mål fullmäktige beslutat avseende god ekonomisk hushållning? Är räkenskaperna i allt väsentligt rättvisande? Med rättvisande avses följsamhet mot lag, rekommendationer och god redovisningssed. Granskningen av årsredovisningen omfattar: förvaltningsberättelse (inklusive drift- och investeringsredovisning) resultaträkning kassaflödesanalys PwC 3 av 15

10 balansräkning sammanställd redovisning Bilagor och specifikationer till årsredovisningens olika delar har granskats. Vi har även bedömt kommunens ekonomiska ställning och utveckling, efterlevnaden av balanskravet och om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål för god ekonomisk hushållning som fullmäktige beslutat om. Vidare har vi också inom ramen för granskningen av årsredovisningen bedömt nämndernas redovisningar av hur de fullgjort sitt uppdrag från fullmäktige. Granskningen baseras på nämndernas rapportering till fullmäktige såsom den presenteras i årsredovisningen. Granskning av resultatsammanställning för VA-verksamheten omfattas inte av denna granskning. Granskningen har utförts enligt god revisionssed för kommuner och landsting. Det innebär att granskningen planerats och genomförts ur ett väsentlighets- och riskperspektiv för att i rimlig grad kunna bedöma om årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild. Med rättvisande bild menas att årsredovisningen inte innehåller fel som påverkar resultat och ställning eller tilläggsupplysningar på ett sätt som kan leda till ett felaktigt beslutsfattande. Granskningen omfattar därför att bedöma ett urval av underlagen för den information som ingår i årsredovisningen. Då vår granskning av den anledningen inte varit fullständig utesluter den inte att andra än här framförda brister kan förekomma. Vårt uppdrag omfattar inte en granskning och prövning om den interna kontrollen som görs inom nämnderna är tillräcklig. Granskningen har introducerats genom kontakter och samplanering med kommunens kommunledningskontor. Granskningen har delvis utförts enligt god revisionssed med utgångspunkt i SKYREV:s utkast Vägledning för redovisningsrevision i kommuner och landsting. Vägledningen baseras på ISA (International Standards on Auditing). Som framgår av vägledningen kan implementeringen ske successivt varför tillämpliga ISA helt eller delvis har följts beroende på om vägledningen har beaktats i årets revisionsplan. Granskningen har skett genom intervjuer, dokumentgranskning och granskning av räkenskapsmaterial. Vår granskning och våra synpunkter baseras på det utkast till årsredovisning som presenterades och Kommunstyrelsen fastställer årsredovisningen Rapportens innehåll har sakgranskats av ekonomichef och redovisningschef Revisionskriterier Kommunstyrelsen är ansvarig för upprättandet av årsredovisningen som enligt 8 kap 18 KL ska godkännas av kommunfullmäktige. Granskningen av årsredovisningen innebär en bedömning av om rapporten följer: Kommunallagen och lag om kommunal redovisning PwC 4 av 15

11 God redovisningssed rekommendationer från rådet för kommunal redovisning Fullmäktigebeslut avseende god ekonomisk hushållning PwC 5 av 15

12 3. Granskningsresultat 3.1. Verksamhetens utfall, finansiering och ekonomiska ställning Förvaltningsberättelse Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att uppgifterna i årsredovisningen till övervägande del överensstämmer med kraven i KRL Översikt över utvecklingen av verksamheten Analys och rättvisande bedömning av ekonomi och ställning Förvaltningsberättelsen saknar en samlad utvärdering av kommunens ekonomiska ställning (KRL 4:5). Vi bedömer dock att den ekonomiska översikten ger en god bild av Lilla Edets kommuns finansiella ställning, resultat och utveckling. Olika nyckeltal och ekonomiska begrepp redovisas på ett informativt och lättillgängligt sätt. Redovisningen utgår ifrån den så kallade RK-modellen (resultat kapacitet och risk kontroll) och redovisas över en treårsperiod, vilket ger en bra bild av utvecklingen. I en tabell redovisas dessutom ett antal nyckeltal över en femårsperiod. Med tanke på kommunens svaga ekonomi ser vi det dock som extra angeläget att det görs en samlad utvärdering där även den ekonomiska utvecklingen framöver bedöms. Vi vill lyfta fram några väsentliga nyckeltal. Soliditeten, exklusive pensionsåtaganden intjänade före 1998 uppgår till 19,4 %. Det är en försämring om 2,3 % -enheter gentemot föregående bokslut. Inkluderas pensionsåtagande intjänade före 1998 (upptagna som ansvarsförbindelse) är soliditeten nere i minus 28,3 %. Det är dock en förbättring med mindre än 1 % -enhet sedan föregående bokslut. Nettokostnaderna har ökat med närmare 4,6 %. Noterbart är att kommunen under 2015 erhållit återbetalning från AFA med 4,6 mnkr. Skatteintäkter och generella statsbidrag har ökat med 4,8 %. Det tillfälliga stödet till kommuner och landsting som staten gett för att hantera den rådande flyktingsituationen har medfört en intäktsförstärkning om 0,5 mnkr för Lilla Edet. Kompensation för höjd PO-avgift har inneburit en intäktsförstärkning om närmare 1 mnkr. I likhet med föregående år vill vi poängtera nödvändigheten av att ekonomin är i balans. Lilla Edet står inför omfattande investeringsutgifter och det är osäkert hur mycket skredförebyggande åtgärder som blir en kostnad för kommunen. Vidare är såväl fastighets- som vägunderhåll eftersatt. Vi har även fått indikationer på att det föreligger risk för ett omfattande nedskrivningsbehov inom exploateringsverksamheten. Vidare uppfattar vi osäkerhet kring kommunens fordringar på Trafikverket. Händelser av väsentlig betydelse Av årsredovisningen framgår i viss omfattning väsentliga händelser under året. PwC 6 av 15

13 Förväntad utveckling Av årsredovisningen framgår i viss omfattning den förväntade utvecklingen inom olika verksamheter. Kopplingen bör göras tydligare till hur detta kommer att påverka kommunens ekonomi och prioriteringar inom olika områden. När det gäller skredförebyggande åtgärder så är kommunen skyldig att genomföra utredningar i syfte att undersöka vilka åtgärder som krävs. Staten ska stå för 60 % och fastighetsägaren för 40 % av kostnaderna. Skredförebyggande åtgärder kräver alltmer resurser och det är, trots ovanstående beslut, oklart i vad mån kommunen kommer att belastas för kostnaderna. Vidare skall uppmärksammas att i en del fall är det kommunen som är fastighetsägare. Väsentliga personalförhållanden Den obligatoriska redovisningen av sjukfrånvaro redovisas enligt KRL 4:1 a, det vill säga frånvaron specificeras på lång- och korttidsfrånvaro, män och kvinnor samt åldersindelad. Sjukfrånvaron har ökat med 0,9 % -enheter sedan föregående år och uppgår nu till 6,8 %. Noterbart är att medarbetare under 29 år har högst sjukfrånvaro 7,5 %. Långtidssjukfrånvaron har däremot minskat och uppgår nu till 42,7 %. I övrigt lämnar den personalekonomiska redovisningen uppgifter om ålder- och könsfördelning, pensionsavgångar och personalrörlighet. Gemensam förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelsen saknar en beskrivning av den samlade kommunala verksamhetens organisation och särskilda upplysningar om ekonomi och verksamhet i koncernföretagen i enlighet med RKR 8.2. Information om ekonomi och verksamhet per bolag lämnas dock. Pensionsredovisning I förvaltningsberättelsen upplyses om pensionsmedel och pensionsförpliktelser i enlighet med RKR 7.1. Upplysningar har även lämnats i årsredovisningen om särskild avtalspension och visstidspensioner i enlighet med RKR 2.1. Beräkning av kostnader för det nya pensionsavtalet för förtroendevalda har gjorts och påverkar resultatet med 0,1 mnkr. Andra förhållanden som har betydelse för styrning och uppföljning av verksamheten I förvaltningsberättelsen beskrivs kommunens styrmodell. I avsnittet om verksamhetsredovisning framgår de olika nämndernas måluppfyllelse avseende fullmäktiges prioriterade mål. I årsredovisningen finns ett avsnitt benämnt Uppföljning av kommunens kvalitet. Här redovisas och kommenteras mer de fem prioriterade mål som är knutna till Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) undersökning Kommunens Kvalitet i Korthet. Vidare sker jämförelse med övriga kommuner i Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) med undantag av Göteborg stad, Stenungssund och Öckerö. Jämförelse görs avseende verksamhetens nettokostnad per invånare samt PwC 7 av 15

14 verksamhetens resultat per invånare. Lilla Edet visar på högst nettokostnad och lägst resultat per invånare. Vidare finns såväl en miljö- som en välfärdsredovisning Investeringsredovisning Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att investeringsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av årets investeringar. Investeringsredovisningen innehåller på respektive nämnd uppgift om utfall, budget samt avvikelse. Redovisning av utfall finns även på objektstyp. Investeringsredovisningen är kommenterad. Det budgeterade utrymmet för investeringar år 2015 uppgår till 49,7 mnkr. Utfallet slutar på 27,7 mnkr, vilket ger en utnyttjandegrad om knappt 56 %. I delårsrapporten beräknades att drygt 75 % av investeringsbudgeten skulle tas i anspråk. Självfinansieringsgraden uppgår till 16 %. Kommunens investeringsredovisning avviker något från kraven i förarbetena till KRL (4 kap 2) då det gäller totalkalkyl för fleråriga projekt samt en prognos avseende färdigställande. Vi rekommenderar att investeringsredovisningen kompletteras med dessa uppgifter Driftredovisning Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att driftredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av hur utfallet förhåller sig till fullmäktiges budget Bokslutsprognoser och utfall Lilla Edets kommun har redovisat två bokslutsprognoser baserade på april respektive augusti (delårsrapport) månads redovisning. Bedömning och iakttagelser I tabellen nedan visas nämndernas budget, utfall, avvikelse samt prognostiserad avvikelse vid de olika prognostillfällena. Reviderad budget Bokslut Budgetavvikelse april Budgetavvikelse aug Nämnd belopp i mnkr Avvikelse Kommunfullmäktige, revision 1,3 1,2 0,1 0,0-0,1 Kommunstyrelsen 55,6 54,6 1,0 0,3 1,5 Överförmyndaren 1,0 1,1-0,1 0,0-0,4 Individnämnden 78,3 80,6-2,3-4,3-4,0 Omsorgsnämnden 193,9 194,4-0,5-4,1 0,5 Utbildningsnämnden 272,4 281,2-8,8-4,4-9,0 Kultur- och fritidsnämnden 22,7 21,6 1,1 0,0 0,5 Tekniska nämnden 19,4 26,6-7,2 0,0-9,0 Miljö- och byggnämnden 16,1 14,9 1,2 0,3 0,6 Summan nämnderna 660,7 676,2-15,5-12,2-19,4 PwC 8 av 15

15 Som framgår ovan redovisade efter april månad såväl Individnämnden som Omsorgsnämnden och Utbildningsnämnden ett prognostiserat underskott i storleksordningen 4,1 4,4 mnkr. Efter augusti månad kvarstod Individnämndens underskott. Omsorgsnämnden angav ett mindre överskott, medan Utbildningsnämnden mer än dubblerade sitt underskott och prognostiserade ett budgetöverskridande om 9 mnkr, vilket är i nivå med slutligt utfall. Tekniska nämndens underskott om 9 mnkr var en följd av nytt beslut avseende sluttäckning av Högtorpsdeponin. I bokslutet hade underskottet minskat något. I samband med behandling av aprilprognosen beslutade Kommunfullmäktige ( 37, 17 juni 2015) att uppdra åt kommunchefen att genomlysa orsakerna till de stora underskotten inom individ- och familjeomsorgen och hemtjänsten. Vidare uppmanade Kommunfullmäktige individnämnden, omsorgsnämnden och utbildningsnämnden att, senast till kommunstyrelsen återrapportera åtgärder för att komma i ekonomisk balans. Följande nämnder ska redovisa ett positivt resultat om åtminstone; kommunstyrelsen 900 tkr, kultur- och fritidsnämnden 500 tkr, miljö- och byggnämnden 300 tkr, tekniska nämnden 300 tkr och senast återrapportera till kommunstyrelsen vilka effekterna blir. Som framgår ovan så har såväl Kommunstyrelsen som Kultur- och fritidsnämnden, Miljö- och byggnämnden samt Tekniska nämnden (exklusive avsättning deponin) klarat att uppnå kraven på positiva resultat. Av verksamhetsredovisningen framgår att det delvis är en följd av vakanta tjänster (Kommunstyrelsen) och senareläggning av renoveringar (Kultur- och fritidsnämnden). Omsorgsnämnden redovisar i princip en ekonomi i balans. Huruvida de stora volymökningarna inom hemsjukvården och hemtjänsten kommer att påverka ekonomin framöver är oklart. Individnämnden har minskat sitt underskott gentemot vad som tidigare prognostiserades. Kostnadsutvecklingen inom individ- och familjeomsorgen har bromsats upp. Det största underskottet 8,8 mnkr svarar Utbildningsnämnden för. Som förklaringen uppges detta huvudsakligen bero på höga personalkostnader inom grundskolan och då företrädesvis på högstadiedelen under våren Efter att de två högstadieskolorna slagits samman anges att det är ett tydligt steg mot en ekonomi i balans. Vi uppfattar att åtgärder vidtagits för att få en förbättrad ekonomi, men vill ändock understryka vikten av att kommunen tar ett samlat grepp om åtgärder för att få en ekonomi i balans Balanskrav Bedömning och iakttagelser Kommunen lever inte upp till kommunallagens krav på en ekonomi i balans (KL 8:5 a-b). Resultatet för 2015 blev minus 8,6 mnkr. Vid avstämning mot balanskravet skall inga realisationsvinster exkluderas, varför resultat gentemot avstämning av balanskrav uppgår till minus 8,6 mnkr. Det skäl (avsättning om 9,3 mnkr för avfallsdeponi) som anges för att inte återställa underskottet, nämns inte PwC 9 av 15

16 bland de exempel som lyfts fram i förarbeten kring synnerliga skäl. Kommunen har tidigare ett negativt resultat om 8,6 att återställa. Enligt kommunallagen ska ett negativt resultat täckas inom en treårsperiod. I 2014 års årsredovisning sidan 24 angavs att Återhämtningen kommer att göras genom förstärkt bemanning och kontroll av i första hand individ- och familjeomsorgen men även äldre- och funktionshinderomsorgen, i syfte att kraftigt minska köpta placeringar inom dessa verksamheter. I 2014 års granskningsrapport noterade vi att de budgeterade resultaten de kommande tre åren ( ) sammantaget uppgick till 11,2 mnkr, vilket översteg årets underskott enligt balanskravets bestämmelser. I Mål- och resursplan 2016 samt flerårsplan för saknas uppgift om hur det negativa resultatet ska återställas. I årsredovisning 2015, sidan 25 anges att Återhämtning kommer att göras genom en ändrad skolstruktur, utökad controllerfunktion, åtgärder i enlighet med de genomlysningar som genomfördes inom individ- och familjeomsorgen och hemtjänsten, fortsatt genomlysning och effektiviseringsåtgärder av kommunens verksamheter samt ökade skatteintäkter God ekonomisk hushållning Kommunfullmäktige beslutade 2006 om vision för kommunens framtida tillstånd Vision Visionen innehåller sex olika strategiska områden som i sin tur är nedbrutna i inriktningsmål och därefter årsspecifika prioriterade mål. Målen ses som grunden i god ekonomisk hushållning Finansiella mål I årsredovisningen görs en överskådlig avstämning mot kommunens finansiella mål som fastställts i mål- och resultatplan 2015: Finansiellt mål, fastställt av fullmäktige i mål- och resultatplan 2015 samt flerårsplan för Inriktningsmål är att redovisat resultat är lägst 1 % av verksamhetens nettokostnad. Utfall i årsredovisning 2015 Nettokostnaden uppgår till 681,3 mnkr vilket motsvarar ett önskat resultat om lägst 6,8 mnkr. Resultatet blev minus 8,6 mnkr Måluppfyllelse Kommunstyrelsens bedömning Inriktningsmålet uppfylls inte. Målsättningen är reviderad till 0,75% för år 2015 i det prioriterade målet. Se ovan. Det reviderade målet uppfylls inte. PwC 10 av 15

17 Bedömning och iakttagelser Enligt gällande styrmodell gäller inriktningsmålen under mandatperioden (år 2015 till 2018). I Mål- och resursplan 2016 samt flerårsplan för anges ett inriktningsmål om ett resultat om lägst 1 % av verksamhetens nettokostnad. Prioriterat mål för 2016 är ett resultat om lägst 0,5 % av verksamhetens nettokostnad, Det budgeterade resultatet uppgår till 5,5 mnkr, vilket motsvarar 0,7 %. För åren 2017 och 2018 budgeteras ett resultat om 0,72 respektive 0,56 %. I tidigare granskningar har vi noterat bristande måluppfyllelse för föregående mandatperiod Vi måste återigen påtala att kraftiga åtgärder måste vidtas för att svara upp mot fullmäktiges finansiella mål för god ekonomisk hushållning Mål för verksamheten Bedömning och iakttagelser Förvaltningsberättelsen innehåller en redovisning av kommunens inriktningsmål för mandatperioden , nedbrutet till prioriterade mål Sammantaget rör det sig om 19 olika prioriterade mål, varav tio mål (53 %) bedöms som uppfyllda under året. Sju (26 %) mål delvis uppfyllda och två (10 %) mål bedöms som ej uppfyllda. Vi har gjort en avstämning gentemot vad som förutspåddes i april- respektive augustiprognosen och kan konstatera att utfallet blev bättre i årsredovisningen, än vad som tidigare förtutspåddes. Det ska dock tilläggas att flera av målen inte gick att bedöma i prognoserna mestadels beroende på hänvisning till undersökningen Kommunens Kvalitet i Korthet som inte presenteras förrän i januari Med ledning av vad som anges i årsredovisningen har vi ingen avvikande uppfattning avseende Kommunstyrelsens bedömning av måluppfyllelsen Nämndernas redovisning av sitt uppdrag Av KL 3:15 framgår att nämnderna ska redovisa till fullmäktige hur de fullgjort sina uppdrag och fullmäktige beslutar om omfattningen av redovisningen och formerna för den. Bedömning och iakttagelser De flesta nämnderna uppger sig klarat majoriteten av grunduppdragen. Noterbart är att Utbildningsnämnden inte uppfattar sig ha en tillräckligt god kvalitet. I detta sammanhang ska lyftas fram att nämnden redovisar ett budgetunderskott om 8,8 mnkr. Vi förordar att en tydlig handlingsplan upprättas i syfte att säkerställa att Utbildningsnämnden får sin ekonomi i balans. Tekniska nämnden anser sig PwC 11 av 15

18 uppfylla grunduppdraget, men att standarden på kommunens gator delvis är undermålig. Individnämnden anger att de i huvudsak har uppfyllt sitt grunduppdrag, men inte klarat det inom tilldelade resurser. Lagstiftningens rättssäkerhetskrav har inte helt kunnat uppfyllas. Styrelsen och de olika nämnderna har konkretiserat fullmäktiges mål. Måluppfyllelsegraden varierar från Kultur- och fritidsnämnden och Omsorgsnämnden som i princip har uppnått samtliga mål till Kommunstyrelsen som uppger sig klarat cirka hälften av målen, Utbildningsnämnden har endast nått upp till ett fåtal av målen och Individnämnden endast till en lägre del eller inte alls Rättvisande räkenskaper Resultaträkning Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att resultaträkningen uppfyller KRL:s krav och i övrigt är upprättad i enlighet med god redovisningssed med undantag för redovisad avsättning benämnd social fond om 1,4 mnkr. Denna avsättning är inte förenlig med god redovisningssed och bör återföras som en intäkt i årets bokslut. Nedan följer några iakttagelser kring bokslut Skatter och fastighetsavgift har beräknats enligt gällande prognos per december från Sveriges kommuner och landsting. Under året har kommunen erhållit 1 mnkr i bidrag för kompensation för höjda sociala avgifter för unga. Bidraget är korrekt bokfört som ett generellt bidrag. Under året har kommunen erhållit 4,6 mnkr i återbetalning av AFA-medel. Beloppet är korrekt redovisat som en jämförelsestörande post. I december månad erhöll kommunen drygt 5,9 mnkr i extra statsbidrag för flyktingmottagande. Bidraget har huvudsakligen periodiserats till år 2016, vilket är i enlighet med gällande rekommendationer. 0,5 mnkr har resultatförts på En periodiseringskontroll visar på några felaktigheter, men inget belopp av väsentlig betydelse Balansräkning Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att balansräkningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av tillgångar, avsättning, skulder och eget kapital. Vi vill dock reservera oss för osäkerhet i kommunens fordran på Trafikverket samt värderingen i exploateringsverksamheten. PwC 12 av 15

19 Balansräkningen är uppställd enligt KRL och omfattar till viss del tillräckligt med noter. Nedan återfinns några iakttagelser från vår granskning av balansräkningen. I balansräkningen finns en avsättning om 1,4 mnkr ( Social fond ) sedan år 2010 vilket inte är förenligt med kommunal redovisningslag och gällande rekommendationer. Under 2015 har 0,5 mnkr disponerats och resterande medel beräknas vara förbrukade I balansräkningen redovisas även avsättning för återställande av deponi. Under 2015 har Länsstyrelsen fattat beslut om godkännande av reviderad plan avseende sluttäckning av Högstorpsdeponin. Prognos för de totala kostnaderna för sluttäckning, , samt kontrollprogram är beräknade till 12,8 mnkr. I bokslut 2014 fanns endast 3,6 mnkr avsatta, varför det under 2015 gjorts ytterligare avsättning om 9,3 mnkr. Kommunen betalar drift- och kapitalkostnader för konstgräsplan. Kapitalkostnaden erläggs till LEIFAB som stått för byggnationen. Det rör sig om finansiell leasing enligt RKR Enligt uppgift kommer kommunen att köpa planen av LEIFAB vid halvårsskiftet. Skredförebyggande åtgärder kräver alltmer resurser och det är oklart i vad mån kommunen kommer att belastas för kostnaderna. Det är angeläget att kommunen har bra rutiner för att följa upp riskerna med i vad mån kommunen kommer att kunna få ersättning för nedlagda kostnader. Komponentmetoden gällande avskrivningar tillämpas från och med nyinvesteringar Under 2016 kommer en analys av historiska tillgångar att genomföras. Kommunens succesiva övergång till komponentavskrivning strider inte mot RKR s normgivning då den medger ett succesivt införande. Ovanstående innebär dock att det finns risk för osäkerheter i redovisningen av materiella anläggningstillgångar och avskrivningar. Kommunens exploateringsverksamhet är fortsatt omfattande och det är angeläget att kommunen utvecklar bra rutiner för att följa upp verksamheten och eftersträva en redovisning i enlighet med RKR:s vägledning. I balansräkningen är exploateringsverksamheten värderad till 92,3 mnkr. Vi har fått indikationer på att det för flera exploateringsområden finns risk för omfattande nedskrivningsbehov. Det är angeläget att en genomgång görs för att få en realistisk värdering. I balansräkningen finns upptaget fordringar på Trafikverket. Fordringarna avser Lödöse station och gång- och cykelväg genom Nygård. Vi uppfattar att det råder viss osäkerhet kring hur säkra dessa är. PwC 13 av 15

20 Kassaflödesanalys Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att kassaflödesanalysen redovisar kommunens finansiering och investeringar Sammanställd redovisning Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att den sammanställda redovisningen ger en helhetsbild av kommunens ekonomiska ställning och åtaganden. Konsolideringen av underliggande enheter beskrivits på ett korrekt sätt. Olikheter i redovisningsprinciper mellan enheter och dess resultateffekter har inte beskrivits. Notförteckning till de finansiella rapporterna saknas. Sammanhållen förvaltningsberättelse i enlighet med RKR 8.2 upprättas inte. En finansiell analys på koncernnivå görs dock Tilläggsupplysningar Bedömning och iakttagelser Under rubriken Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar anges att Lilla Edets kommun i allt väsentligt följer Lagen om kommunal redovisning och rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning. Avvikelser är främst en i balansräkningen upptagen avsättning social fond. Vi bedömer att Lilla Edets kommun avviker från god redovisningssed avseende tilläggsupplysningar i viss omfattning. I de fall avvikelse anges skall orsak och om möjligt även eventuell resultatpåverkan anges. Följande rekommendationer har kommunen inte följt fullt ut: RKR 8.2 Sammanställd redovisning Delvis Förvaltningsberättelsen bör kompletteras med information om kommunala entreprenader samt information om den samlade verksamhetens utveckling, personalförhållanden och förhållanden av betydelse för styrning och uppföljning. RKR 10.2 Avsättningar och ansvarsförbindelser Delvis Social fond uppfyller inte kriterierna för avsättning. RKR 11.4 Materiella anläggningstillgångar Delvis Tillgångar hänförliga till exploateringsverksamheten redovisas inte på korrekt sätt i balansräkningen. Komponentmetoden gällande avskrivningar tillämpas från och med nyinvesteringar Under 2016 kommer en analys av historiska tillgångar att genomföras. Kommunens PwC 14 av 15

21 succesiva övergång till komponentavskrivning strider inte mot RKR s normgivning då den medger ett succesivt införande. Ovanstående innebär dock att det finns risk för osäkerheter i redovisningen av materiella anläggningstillgångar och avskrivningar. RKR 12.1 Immateriella tillgångar Inte Immateriella tillgångar redovisas bland kommuners inventarier. RKR 13.2 Redovisning av hyres- /leasingavtal RKR 18 Redovisning av intäkter från avgifter, bidrag och försäljning Inte Delvis Samlad bild av kommunens leasingoch hyresavtal saknas. Hyresavtal där kommunen har den huvudsakliga risken skall redovisas såsom finansiell leasing. Materiella tillgångar som har uppförts i samband med exploatering redovisas inte som anläggningstillgång i kommunens balansräkning. Samtliga inkomster och utgifter hänförliga till exploateringsverksamheten balanseras. Avräkning gentemot kommunens resultaträkning inklusive värdering av balanserade poster har inte skett. Nettoredovisning sker av inkomster och utgifter för ett exploateringsområde vilket inte är förenligt med god redovisningssed. RKR: s vägledning för redovisning av kommunal markexploatering följs inte heller Inger Andersson Projektledare Fredrik Carlsson Uppdragsledare PwC 15 av 15

22 LILLA EDETS KOMMUN Revisorerna Kommunfullmäktige Lilla Edets kommun REVISIONSBERÄTTELSE FÖR ÅR 2015 Uppdrag Vi av fullmäktige utsedda revisorer har granskat den verksamhet som bedrivits av kommunstyrelsen, nämnderna, fullmäktigeberedningar och genom utsedda lekmannarevisorer verksamheten i de kommunala bolagen. Kommunstyrelsen, nämnderna och beredningarna ansvarar för att verksamheten bedrivs i enlighet med gällande mål, beslut och riktlinjer samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. De ansvarar också för att det finns en tillräcklig intern kontroll samt återredovisning till fullmäktige. Revisorernas ansvar är att granska verksamhet, intern kontroll och räkenskaper samt att pröva om verksamheten bedrivits i enlighet med fullmäktiges uppdrag och mål samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. Granskningen har utförts enligt kommunallagen, kommunens revisionsreglemente och god revisionssed i kommunal verksamhet. Granskningen har genomförts med den inriktning och omfattning som behövs för att ge rimlig grund för bedömning och ansvarsprövning. Granskningsinriktning Vi har granskat delårsrapport, årsbokslut och årsredovisning. Därutöver har vi fortlöpande tagit del av nämndernas protokoll samt träffat nämnderna under hösten. Verksamhetsbesök har genomförts löpande under året. Vi har även översiktligt granskat den interna kontrollen avseende kommunens huvudboksprocess. Vi har noterat ett antal brister och lämnat rekommendationer för framtida utveckling. Lekmannarevisorerna har upprättat separata granskningsrapporter avseende Lilla Edets Industri och Fastighets AB och Lilla Edets Fjärrvärme AB. De sakkunnigas rapport avseende granskningen av årsredovisningen 2015 redovisas i bilaga till denna revisionsberättelse. Mål för God Ekonomisk Hushållning I kommunallagen föreskrivs att det för verksamheten skall anges mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. För ekonomin skall anges de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Revisorerna skall bedöma om resultatet i årsbokslutet är förenligt med de mål som fullmäktige beslutat. 1

23 LILLA EDETS KOMMUN Revisorerna Resultatet är inte förenligt med det finansiella målet om god ekonomisk hushållning som fullmäktige beslutat. Tio (53 %) av 19 prioriterade verksamhetsmål kopplade till god ekonomisk hushållning bedöms som uppfyllda. Sju (37 %) mål uppges som delvis uppfyllda och två (10 %) mål bedöms ej uppfyllda. Med ledning av vad som framkommer i årsredovisningen har vi ingen avvikande uppfattning gällande Kommunstyrelsens bedömning av måluppfyllelsen. Noterbart är att Utbildningsnämnden ånyo inte anser sig ha klarat sitt grunduppdrag, trots ett underskott om 8,8 mnkr. Vi förordar att en tydlig handlingsplan upprättas i syfte att säkerställa att Utbildningsnämnden klarar sitt uppdrag. Bedömning Vi bedömer sammantaget att kommunstyrelsen, nämnderna och fullmäktigeberedningarna har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Räkenskaperna bedöms i allt väsentligt vara rättvisande med undantag för redovisad avsättning avseende social fond 1,4 mnkr. Denna avsättning är inte förenlig med god redovisningssed. Vi förutsätter att denna avsättning löses upp till kommande år. Lilla Edets kommun avviker i några fall från god redovisningssed avseende värderingsfrågor och tilläggsupplysningar. Avvikelser finns bland annat gällande redovisning av hyres- och leasingavtal (t ex konstgräsplan och kommunhus) samt gällande exploateringsredovisningen. Åtgärder avseende ägarförhållanden gällande konstgräsplanen planeras till halvårsskiftet Vi saknar en samlad ekonomisk bild över möjligheter och risker i den kommunala koncernen vilket krävs enligt god sed (RKR 8). Kommunen lever inte upp till kommunallagens krav på en ekonomi i balans. Resultatet för 2015 blev minus 8,6 mnkr. Det skäl (avsättning om 9,3 mnkr för avfallsdeponi) som anges för att inte återställa underskottet, nämns inte bland de exempel som lyfts fram i förarbeten kring synnerliga skäl. Kommunen har tidigare ett negativt resultat om 8,6 att återställa. Enligt kommunallagen ska ett negativt resultat täckas inom en treårsperiod. I likhet med föregående år vill vi lyfta fram att då Lilla Edets kommun står inför omfattande investeringsutgifter och det är osäkert hur mycket skredförebyggande åtgärder som blir en kostnad för kommunen. Vidare är såväl fastighets- som vägunderhåll eftersatt, varför vi vill poängtera nödvändigheten av att ekonomin är i balans. 2

24 LILLA EDETS KOMMUN Revisorerna Kommunens exploateringsverksamhet är omfattande och vi har fått indikationer på att det för flera exploateringsområden finns risk för omfattande nedskrivningsbehov. Det är angeläget att en genomgång och fördjupad redovisning görs för att få en realistisk värdering. I balansräkningen finns upptaget fordringar på Trafikverket avseende Lödöse station och gång- och cykelväg genom Nygård. Vi uppfattar att det råder osäkerhet kring dessa fordringar. Överläggningar med Trafikverket pågår i samband med revisionsberättelsens avlämnande varför vi inte kan bedöma dessa fordringars substans. Revisorernas uttalande Vi tillstyrker att fullmäktige beviljar ansvarsfrihet för kommunstyrelsen, nämnderna, fullmäktigeberedningar samt enskilda ledamöter i dessa organ. Vi tillstyrker att kommunens årsredovisning för 2015 godkänns. Lilla Edet den 4 april 2016 Lilla Edets kommuns revisorer Jan-Erik Ambjörnsson Jörgen Hellman Madeleine Dahlgren Marianne Munther Kamilla Nilsson Bilaga: Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2015; PwC 3

25

26 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl /KS Allmänna bestämmelser för arbete i/på kommunal mark Dnr 2016/KS0068 Sammanfattning Bestämmelserna riktar sig till alla som arbetar på allmän platsmark eller nyttjar marken inom kommunen. Detta innebär att den som utför arbetet eller nyttjar marken måste ha tillstånd för detta av kommunen. Bestämmelserna är framtagna för att minimera trafikstörningarna, skapa trafiksäkra arbetsplatser, värna om de oskyddade trafikanterna samt att återställandet utförs så att kvaliteten på de allmänna platserna bibehålls. Bestämmelserna gäller även för andra arbeten som kan påverka kommunal mark eller kommunala anläggningar. I samband med denna revidering av bestämmelserna har hänsyn tagits till dels omgivande kommuners bestämmelser för en harmonisering samt de upphandlingsunderlag som normalt används vid upphandling av VA-arbeten. Bestämmelserna har också tagit hänsyn till andra schaktmetoder än grävning som utvecklas på senaste tid speciellt inom kommunikationsbranschen. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från kommunchefen, daterad Tekniska nämndens protokoll Förslag till beslut Kommunfullmäktige godkänner Bestämmelser för arbete i/på kommunal mark. Lena Palm Kommunchef lena.palm@lillaedet.se Beslutet expedieras till Tekniska nämnden Tekniska chefen

27

28

29 Bestämmelser för arbete i/på kommunal mark Framtagen av: Tekniska avdelningen Datum: Version: 1.0 Diarienummer: 2016/S015 Fastställd av: Kommunfullmäktige 2016-??-??

30 Samhällsbyggnadsförvaltningen Tekniska avdelningen Bestämmelser för arbete i/på kommunal mark Förord Dessa bestämmelser riktar sig till alla som arbetar eller nyttjar allmän platsmark inom kommunen. Detta innebär att den som utför arbetet måste ha tillstånd för detta av kommunen. Bestämmelserna är framtagna för att minimera trafikstörningarna, skapa trafiksäkra arbetsplatser, värna om de oskyddade trafikanterna samt att återställandet utförs så att kvaliteten på de allmänna platserna bibehålls. Bestämmelserna gäller även för andra arbeten som kan påverka kommunal mark eller kommunala anläggningar. Innehåll Förord... 2 Innehåll... 2 Planering... 4 Allmänt... 4 Ansvar byggherre... 4 Tillstånd... 4 Akutåtgärder... 4 Trafikanordningsplan, TA-plan... 4 Schaktfritt utförande... 5 Syn... 5 Utförande... 5 Information/samordning... 5 Anmälningar till beställaren... 5 Åtaganden... 6 Skada på egendom... 6 Miljökrav... 6 Återställande... 6 Beläggning... 6 Tillgänglighetsanpassning... 7 Återställande av övriga ytor... 7 Plattor, stenar och kantstöd

31 Samhällsbyggnadsförvaltningen Tekniska avdelningen Bestämmelser för arbete i/på kommunal mark Vägmarkering, skyltar... 7 Efter utförandet... 8 Färdiganmälan och slutbesiktning... 8 Garantier... 8 Inmätning... 8 Koordinatsystem... 9 Tekniska och administrativa krav... 9 Allmänt... 9 Avfall... 9 Arbetstider... 9 Nyttjande av kommunal mark... 9 Arbeten på annans mark Kostnader, avgifter och påföljd Bilagor: Bilaga 1 Detaljtyplista Bilaga 2 Prislista, gällande innevarande år Bilaga 3 Ansökan om grävtillstånd

32 Samhällsbyggnadsförvaltningen Tekniska avdelningen Bestämmelser för arbete i/på kommunal mark Planering Allmänt Information om befintlig ledningsdragning och andra anordningar, till exempel byggnadsverk, GCvägar, vägar, planteringsytor, ledningar, kopplingsskåp och brunnar i och på mark ska inhämtas av byggherren/entreprenören innan arbetet påbörjas. Vid arbete på längre sträckor eller större område kallar kommunen till samråd med byggherre/entreprenör och vid behov upprättas en överenskommelse om arbetets utförande. Ansvar byggherre Byggherren ansvarar för att lagar och föreskrifter följs, att erforderliga tillstånd erhållits samt att den anlitade entreprenören följer de anvisningar Lilla Edets kommun meddelat. Tillstånd Tillstånd för grävning i allmän mark ansöks om hos Lilla Edets kommun, Tekniska avdelningen, på blanketten ansökan om grävtillstånd minst tre veckor före planerad start. För oförutsedda akutåtgärder ska en anmälan ske senast inom 24 timmar efter arbetet påbörjats. Detta görs på samma blankett. Lilla Edets Kommun har rätt att avbryta jobb som saknar tillstånd utan att ersätta byggherren eller dess entreprenör. För arbeten i statliga vägar ska tillstånd sökas hos Trafikverket även om kommunen är markägare. Byggherren/entreprenören ansvarar för och söker övriga tillstånd som kan behövas från t ex Polisen, SGI eller Miljöförvaltningen. Vid ny- eller omläggning av ledningar ansvarar byggherren för att söka erforderliga tillstånd hos Mark- och exploateringsavdelningen, Lilla Edet Kommun. Akutåtgärder Akutåtgärder på befintliga ledningar ska anmälas på blankett ansökan om grävtillstånd till kommunen@lillaedet.se samtidigt som arbetet beställs av entreprenör eller senast inom 24 timmar. Samma bestämmelser som för planerade arbeten gäller för akuta åtgärder. Här kan dock en tidigare inlämnad och godkänd TA-plan åberopas (vid åberopning av tidigare godkänd TA-plan ska Lilla Edets kommuns diarienummer, dnr, för godkännandet anges). Trafikanordningsplan, TA-plan Vid arbeten som berör något trafikantslag (oskyddade trafikanter såväl som fordon) ska en trafikanordningsplan, TA-plan, upprättas av byggherren/entreprenören. Denna ska granskas och 4

33 Samhällsbyggnadsförvaltningen Tekniska avdelningen Bestämmelser för arbete i/på kommunal mark godkännas av trafikansvarig på kommunen innan starttillstånd erhålles. Kontroll av dess efterlevnad kan komma att ske. Ett förslag till TA-plan biläggs ansökan och godkänd TA-plan ska alltid finnas på arbetsplatsen eller i arbetsfordonet. Schaktfritt utförande Alternativa förläggningsmetoder avser förläggning av kabel eller ledning i gatu- eller parkmark. Exempel på metoder är: spårfräsning, kedjegrävning, kabelförläggning genom sågning, kabelplöjning och styrd borrning. Schaktfritt alternativ bör alltid övervägas och användas där så är möjligt. Syn Innan arbetet påbörjas ska byggherren/entreprenören samt kommunen utföra gemensam syn av arbetsområdet. Byggherren/entreprenören kallar till syn och för protokoll. Dokumentation ska även ske med fotografier. Utförande Information/samordning Utryckningsfordon ska kunna nå fastigheter. Befintliga fastigheter ska ha fungerande post- och tidningsutbärning liksom sophämtning m m. Vid arbeten inom skredkänsliga områden ska extra försiktighet vidtas vid upplägg av schaktmassor, bodar, sprängning, packning o dyl. Mer information finns på SGIs hemsida, Göta älv. Information till fastighetsägare, boende, näringsidkare med flera om störningar eller olägenheter på grund av entreprenadarbeten sköts av byggherren/entreprenören. Informationen skickas även till Lilla Edets kommun, tekniska avdelningen. Vid arbeten som påverkar andra myndigheters ansvarsområden ska anmälan göras till respektive myndighet. Eventuella tillstånd inhämtas av byggherren/entreprenören. Anmälningar till beställaren Under entreprenadtiden ska Jour- och beredskapslista med telefonnummer vara upprättad och i funktion för att entreprenören ska kunna åtgärda uppkomna situationer på arbetsplatsen under icke 5

34 Samhällsbyggnadsförvaltningen Tekniska avdelningen Bestämmelser för arbete i/på kommunal mark arbetstid. Gällande Jour- och beredskapslista ska skickas till kommunen innan arbetet påbörjas (kan mejlas till och ska därefter alltid finnas hos: Byggherren/entreprenören Lilla Edet Kommun, tekniska avdelningen. Åtaganden Vid arbete i/på kommunal mark ska kommunen beredas möjlighet att lägga ner tomrör för framtida installationer. Rörläggningen och inmätningen ska ske av den som utför arbetet i/på kommunal mark. Kostnaden för tomrörläggningen och inmätningen sker på byggherren/entreprenörens bekostnad medan Lilla Edets kommun bekostar materialet. Skada på egendom Vid skada på kommunens egendom, stomnätspunkt, vegetation eller dylikt ska detta omedelbart anmälas samt snarast återställas till ursprungligt skick på byggherren/entreprenörens bekostnad. Om så icke kan ske ska skälig ersättning utgå. När inmätning från stomnätspunkter erfordras ska kommunen ange lämpliga punkter. Om en befintlig stomnätspunkt är belägen så att den inte kan skyddas från påverkan av arbeten kan, efter anmälan till Mark- och exploateringsavdelningen, punkten flyttas innan arbetet påbörjas. Flytten sker på sökandes bekostnad. Anmälan görs till Mark- och exploateringsavdelningen. Miljökrav Vid misstanke om att ämnen som kan ge risk för miljöstörning påträffas under schaktning, som inte var känt innan arbetets påbörjande, ska arbetet omedelbart stoppas och kommunens miljökontor kontaktas. Detta gäller även tjärasfalt. Återställande Återfyllning och packning ska utföras enligt gällande Anläggnings-AMA. Lagerföljden i vägkroppen får ej ändras. Återfyllning med grusmaterial avslutas vid överkant av befintligt ytskikt. Förorenade massor får ej användas till återfyllning. Beläggning Efter utfört schaktningsarbete ska asfalten beskäras ytterligare 0,5 m runt om schaktöppningen, vilket då utgör schaktreparationsbredden. Om då avståndet mellan schaktreparationskant och asfaltskant, motveck, kantstöd eller tidigare lagningar är <0,5 m beläggs hela mellanrummet. Anslutning till kantstöd, husväggar, stolpar mm utförs med noggrannhet. 6

35 Samhällsbyggnadsförvaltningen Tekniska avdelningen Bestämmelser för arbete i/på kommunal mark Vid schaktreparationer i körbana ska beläggningsskarven läggas parallellt med befintligt körfält alternativt 90 grader mot körriktningen. Beläggningsskarvar får ej utföras i hjulspåren. Utgör schaktreparationsbredden >50 % av körbanans bredd ska hela körbanan beläggas. Utgör schaktreparationsbredden >50 % av körfältsbredden ska hela körfältsbredden beläggas. Om schaktningsarbete utförs på gång- eller GC-banebredden ska hela gång- eller GC- banan beläggas. Om schaktning sker på en gata som kommunen planerar att belägga samma år sker inget påslag för framtida underhåll. Vid schaktning i yta med asfaltbeläggning som är utförd minst tre år fördubblas påslaget för framtida underhåll. Betäckningar ska vara inpassade i förhållande till omgivande beläggningsyta (mark-höjd). Efter justering ska betäckningar ligga i nivå med beläggningens överyta (mark-höjd). Återställande av asfalterade ytor utförs av kommunen på byggherren/entreprenörens bekostnad, se separat prislista. Tillgänglighetsanpassning Vid all återställning ska tillgänglighetsaspekten beaktas. Grundprincipen är att kanter upp till gångbanor ska anpassas för rullstolar och rollatorer. Höjdskillnader i sidled ska tydligt markeras. Lutningar, viloplan, sinusplattor, färgkontraster mm ska följa Trafikverkets regler. Återställande av övriga ytor Återställande av övriga ytor ska ske till ursprungligt skick. Gräsytor som ej kan återställas får besås. Plattor, stenar och kantstöd Befintliga plattor, stenar och kantstöd är kommunal egendom och ska återanvändas alternativt återlämnas. Om någon platta, sten eller kantstöd skadas ska det ersättas med motsvarande enhet på byggherrens bekostnad. Vägmarkering, skyltar Målade vägmarkeringar, fundament, stolpar och dess skyltar ska återställas enligt gällande Anläggnings-AMA. 7

36 Samhällsbyggnadsförvaltningen Tekniska avdelningen Bestämmelser för arbete i/på kommunal mark Efter utförandet Färdiganmälan och slutbesiktning Byggherren/entreprenören ska skriftligen meddela Lilla Edets kommun när arbetet slutförts. Byggherren/entreprenören kallar till slutbesiktning efter inmätning redovisats. Garantier Om samförstånd syn eller slutbesiktning ej råder gällaqnde omfattning, innehåll eller slutsatser, ska utomstående besiktningsman anlitas på byggherren/entreprenörens bekostnad. Byggherren har det fulla ansvaret till dess Lilla Edets kommun godkänt arbetets utförande. Detta inkluderar även allmänt underhåll såsom vår-/höststädning, vinterväghållning mm. Om en anläggning ej placerats enligt ansökan kan kommunen komma att kräva att den läggs rätt. Detta sker i så fall på byggherren/entreprenörens bekostnad. Garantibesiktning verkställs efter två år från godkänd slutbesiktning. Inmätning Dokumenten för Mätningskungörelsen (MK) och Handbok till mätningskungörelsen (HMK) ska ligga till grund för mätning, beräkning och kartframställning i verksamheten (MBK) i Lilla Edets kommun. Den som ansvarar för mätnings- och kartarbetena ska uppfylla kompetenskraven enligt 13 MK. Vid nyanläggning utförs inmätning med geodetiska metoder från gällande stomnät. Utgångspunkt är att utfört arbete i/på kommunal mark ska dokumenteras med en detaljeringsnivå motsvarande redovisning på kommunens primär- och ledningskarta, se gällande detaljtyplista. Mätningarna redovisas med den noggrannhet och de toleransmått i plan och höjd som rekommenderas för tillämpliga anläggningar i HMK-Ge:D, bilaga F. För övriga ledningsslag eller andra anordningar som ej är redovisade i bilagan gäller toleranskravet 100 mm i plan och 30 mm i höjd. Samtliga ledningar i mark inmäts före återfyllning. Redovisningen ska mätas in med x, y och z koordinator i kommunens för området gällande koordinatsystem, se nedan, till Mark- och exploateringsavdelningen en (1) vecka innan syn och på ett sådant sätt att informationen direkt kan läggas till aktuell primär- och ledningskarta. Inmätningen ska redovisa och inkludera minst två väldokumenterade (x, y, z) fixar/arbetsfixar, för att möjliggöra kontroll av inmätta detaljer. Till Mark- och exploateringsavdelningen ska inmätta detaljer redovisade med symboler och linjer levereras i dwg-format samt en utskriven relationsritning i skala 1:1 000 av motsvarande fil. Koordinatförteckning krävs på ledningsförläggning. 8

37 Samhällsbyggnadsförvaltningen Tekniska avdelningen Bestämmelser för arbete i/på kommunal mark Filen ska innehålla uppgifter på alla inmätta förändringar som genomförts i förhållande till redovisning på kommunens primärkarta inklusive redovisning av ledningsnät. Mark- och exploateringsavdelningen gör en kontroll av den digitala filens innehåll och kvalitet. De inmätta detaljtyperna ska följa ritmaner (symboler och linjer) enligt gällande detaljtyplista, se bilaga, samt uppfylla MK:s och HMK:s anvisningar. Uppfyller inte levererad fil mark- och exploateringsavdelningens krav bekostas nödvändiga kompletteringar av byggherren/entreprenören. Saknas en detaljtyp kontaktas Mark- och exploateringsavdelningen. Koordinatsystem Lilla Edets Kommun tillämpar för (x, y) koordinatsystemet SWEREF och alla inmätta och redovisade punkter ska anges i detta system. För koordinatsystem i höjd, kontakta Mark- och exploateringsavdelningen för angivet projekt. Tekniska och administrativa krav Allmänt Alla ledningar, rör eller andra anordningar ska anmälas till Ledningskollen.se. Kommunal mark, inklusive väg- och cykelvägnät, får ej ianspråktagas för annan användning än det avsetts för utan tillstånd. Upplag mm måste ha skriftligt godkännande från Lilla Edets kommun, Mark och exploateringsavdelningen. Avfall Avfall i form av överblivet material får ej kvarlämnas på plats eller spolas ner i det kommunala avlopps- eller dagvattensystemet. Arbetstider Arbete som orsakar buller får inte bedrivas under tiden Det gäller alla dagar i veckan. Nyttjande av kommunal mark Innan allmän platsmark får nyttjas för annat ändamål ska en ansökan göras hos Polisen som använder kommunen som remissinstans. 9

38 Samhällsbyggnadsförvaltningen Tekniska avdelningen Bestämmelser för arbete i/på kommunal mark Lilla Edets kommun förbehåller sig rätten att avgöra om nyttjanderättsavtal ska upprättas. Nyttjanderättsavtal tecknas med Lilla Edets kommun, Mark- och exploateringsavdelningen innan marken tas i anspråk. Arbeten på annans mark Vid arbeten på annans mark ska eventuellt spill från arbetena tas omhand innan det når det kommunala dagvattennätet. Vid borrning får enbart vatten, ej borrvätska med borrkax, släppas ut till det kommunala avlopps- eller dagvattennätet. Kostnader, avgifter och påföljd Ansökningsavgift debiteras i samband med ansökan enligt gällande taxa oavsett om grävarbetet blir utfört eller ej. Om schaktning påbörjas utan starttillstånd utgår en sanktionsavgift om kr. Vid akutåtgärder som inte anmälts inom 24 timmar utgår en sanktionsavgift om kr. Den som utför arbete i/på mark ägd av Lilla Edets kommun ska bekosta utförda åtgärder. Samtliga kostnader för arbetet, inklusive trafikanordningar samt mät- och kartarbeten, bekostas av byggherren/entreprenören. Kartunderlag från kommunen erhålls enligt gällande taxa. All asfaltering utförs av kommunen till fastställd taxa. Inget befintligt träd på, eller intill, arbetsområdet får skadas i grenverk, stammar eller rotsystem. Skadas någon del härav utgår vite enligt gällande taxa. Om slutbesiktning ej gjorts inom angiven tid tillkommer en förseningsavgift enligt gällande taxa per påbörjad vecka. Avfall, sprängsten eller annat som härrör från schaktningen, som omnämnts vid slutbesiktningen och inte är omhändertaget inom en vecka, omhändertas av kommunen och tillser dess kvittblivning på byggherrens bekostnad. Bilagor: Bilaga 1 Detaljtyplista Bilaga 2 Prislista, gällande innevarande år Bilaga 3 Ansökan om grävtillstånd 10

39

40

41

42 Datum Dnr /xxx Kommunstyrelsen Kommunal borgen till fiberföreningar Sammanfattning Frågan har uppkommit om att ge borgen för lån som fiberföreningar tar innan bidrag utbetalas av Länsstyrelsen. Enligt kommunens IT-infrastrukturprogram strävar kommunen efter att IT-infrastrukturen i kommunen skall vara öppen och leverantörsoberoende och klara av kommunikation för framtidens slutkundstjänster till kommunens innevånare, företag och offentliga myndigheter. Kommunen har inte intresse av att själva anlägga, äga, driva eller direkt tillhandahålla IT. Det ansvarar bredbandsaktörerna på marknaden för. Däremot ska kommunen vara aktiv och i största möjliga mån påverka inriktning och utformning i önskad riktning vid planering och utbyggnad av bredbandsnät. För de områden där marknadsaktörerna inte själva förmår att förse boende och företag med framtidssäkra bredbandsanslutningar, kan det bli aktuellt att gå in med stöd i olika former. De ekonomiska medel som kan göras tillgängliga räcker inte på långa vägar för att stödja alla projekt. En prioritering måste då göras och en princip formuleras som är både logisk och i någon mening rättvis. Den viktigaste principen är ett aktivt intresse från ett byalag eller annan aktör. FInansiering De boende kan genom att bilda lokala fiberföreningar skapa förutsättningar få tillgång till bredband. Detta genom egna arbetsinsatser och med en finansiering bestående av avgifter från berörda hushåll och bidrag. Fiberföreningar kan få bidrag från Länsstyrelsen eller annan myndighet som gör en beräkning av den stödberättigade kostnaden för föreningen baserad på föreningens preliminära ansökan och antal hushåll i området. Godkänns ansökan kan föreningen få upp till 50 % av den verkliga kostnaden. Bidraget betalas ut när arbetet är slutfört och föreningen lämnat in slutredovisning. Den resterande delen finansieras genom avgifter från föreningens medlemmar. För tiden från projektstart till bidrag betalas ut och avgifter från samtliga medlemmar betalats in måste projektet finansieras på annat sätt, exv genom banklån.eftersom föreningen oftast inte har någon egen säkerhet kan det vara svårt att få lån. Det finns därför

43 ett behov av kommunal borgen, som gör det möjligt för föreningen att ta upp lån och genomföra projektet. sid- 2 - I kommunens IT-infrastrukturprogram konstateras att fiberföreningar är en betydelsefull del i bredbandsutbyggnaden i de områden där marknadens aktörer inte på egen hand bygger ut bredbandsnätet. Kommunen har en restriktiv hållning till borgensåtaganden. En förutsättning för att för att överväga borgen måste vara att ändamålet är av mycket stort allmänt intresse. Ett övervägande som måste göras är hur stor andel av investeringsutgiften som ett borgensåtagande ska täcka. När projektet är klart är ca 50 % finansierat av bidrag från Länsstyrelsen eller av annan myndighet och ca 50 % genom avgifter från föreningens medlemmar. Risken som kommunen tar är att projektet inte slutförs och att bidrag inte betalas ut samt att föreningens medlemmar inte betalas sina andelar. Risken kan minskas genom att borgen begränsas till att motsvara det beviljade bidraget och att kommunen ställer krav på föreningen att den del som föreningen ska finansiera själv redan är utdebiterad mot föreningens medlemmar. Risken blir lägre för kommunen, dels genom att borgensåtagandet blir lägre, dels genom att risken att projektet inte slutförs minskar. Innan kommunen beviljar borgensåtagande bör kommunen också säkerställa att föreningarna uppfyller formella krav och har en hållbar ekonomisk kalkyl. Varje förening ska som villkor för kommunal borgen inkomma med för föreningen gällande registreringsbevis, stadgar, kopia på godkänd ansökan från bidragsgivande myndighet samt en ekonomisk kalkyl över fiberinvesteringen. Vid prövning av borgen ska kontrolleras att utbetalningen av bidraget, under förutsättning att utbyggnaden genomförs enligt ansökan, är garanterad. Om krav ställs på att det som föreningen ska finansiera själv redan är utdebiterad mot föreningens medlemmar ska detta styrkas genom bankkontoutdrag. Om kommunal borgen beviljas bör den gälla från investeringens start fram till en månad efter det att föreningen fått bidraget utbetalt från Länsstyrelsen eller annan bidragsgivande myndighet/organisation. Det blir dock svårt att tidsbegränsa borgen med visst angivet datum eftersom det inte är möjligt att göra en helt säker tidsplan för projektet. Ett normalt projekt beräknas ta ca 15 månader. Kommunfullmäktige beslutar om borgen. Borgen för fiberföreningar behöver behandlas snabbt. Beslut om borgen i varje enskilt ärende behöver därför fattas av kommunstyrelsen eller av kommunstyrelsens arbetsutskott. Beslutsunderlag Kommunchefens tjänsteskrivelse sid 2/3

44 sid- 3 - Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar följande: Kommunstyrelsen får, med rätt att delegera vidare, efter prövning bevilja borgen till fiberförening i Lilla Edets kommun under följande förutsättningar: Föreningen ska till ansökan om borgen bifoga - För föreningen gällande registreringsbevis samt stadgar - Kopia på beslut om bidrag från bidragsgivande myndighet - Ekonomisk kalkyl över fiberinvesteringen - Kontoutdrag från föreningens bankkonto där det framgår att ett belopp motsvarande den del av fiberinvesteringen som inte finansieras genom bidrag är inbetalt. Detta eftersom den ej bidragsfinansierade delen ska betalas i förskott av föreningens medlemmar för att borgen ska beviljas. Avtal upprättas om att ledningsrätt och fibernät övergår i kommunens ägo om borgensåtagandet utfaller. Avtalet utformas av kommunen. Lena Palm kommunchef sid 3/3

45

46

47 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl /KS Svar på motion om byggnation i strandnära läge Dnr 2015/KS0403 Sammanfattning Ärendet Motion inkommen ang. Bebyggelse i strandnära läge inkom ett svar till Samhällsbyggnadsnämnden där flera område utpekades som alternativ. Bodasjön i Prässebo, Thorskog Stendammen, Öresjö-Metholmen- Vabacken, Vanderydsvattnet, Västersjön, Tunge-området, och Västerlanda-Ballabo. Områdena som föreslagit och dess lämplighet har inte utretts. Motionen är av intressant karaktär och för att klargöra om det är möjligt att bebygga i närheten av sjö eller älv, krävs ett fördjupat utredningsarbete. Utredningen bör ta hänsyn till kulturarvsplanen, naturvårdsplanen, Länsstyrelsens strandskyddsområde och riksintresse, kommunikationsmöjligheter, vatten-, avlopp- och dagvatten hanteringen, översvämningsutredningen, SGI s Göta älv utredning och översiktsplanens intensioner. Länsstyrelsens strandskyddsområde är vanligtvis 100 eller 300 meter från strandlinjen. Strandskyddet stärker allemansrätten vid vatten och hjälper växter och djur att överleva. Enligt allemansrätten får man inte utvidga sin privata zon på andras bekostnad. Om lämpligheten uppnås bör området inkluderas i översiktsplanen.

48 sid- 2 - Beslutsunderlag Inkommen motion Tjänsteskrivelse /S0004 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att lämpligheten för bostadsbebyggelse i strandnära läge skall utredas i översiktsplanens revideringsarbete. Cecilia Friberg Mark- och exploateringschef cecilia.friberg@lillaedet.se Beslutet expedieras till Cecilia Friberg, Mark och exploateringschef Peder Engdahl sid 2/2

49 Motion till Kommunfullmäktige ililla Edet. "Lätta upp byggnation i strandnära läge" Moderaterna i Lilla Edet föreslår att arbeta in Landsbygdsutveckling. i strandnära lägen (LIS) i den befintliga översiktsplanen. Vi tror att det kommer stimulera utvecklingen i Lilla Edet, Precis som Länsstyrelsens utredning visar Lilla `E~let Peder Engd~hl (M) Vad är LIS? Detta har jag klippt ut från Länsstyrelsens hemsida "Syftet med att redovisa områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen är att stimulera den lokala och regionala utvecklingen i områden som har god tillgång till fria strandområden och där en viss byggnation kan ske utan att strandskyddets syften åsidosätts. Behovet av att stimulera en sådan utveckling finns främst i landsbygdsområden som inte är belägna i närheten av stora tätorter. Med åtgärder som främjar landsbygdsutvecklingen avses bl.a. sådana åtgärder som långsiktigt kan antas ge positiva sysselsättningseffekter och som kan bidra till att upprätthålla serviceunderlaget ilandsbygder. Man behöver även uppskatta vilka långsiktiga effekter som de föreslagna lättnaderna kan ha på strandskyddets syften. Det ska fortfarande långsiktigt finnas god allemansrättslig tillgång till strandområden och bevaras goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten. Områdena bör sammantaget inte omfatta mer än en begränsad del av de strandområden inom en kornmun som omfattas av strandskydd. Länsstyrelsen kommer att ha en viktig roll vid bedömningen genom att ge råd och stöd till kommunerna men också genom att granska om kommunernas förslag stäimner överens ined kriterierna för områden där lättnaderna i strandskyddet rar tillämpas."

50 ~f,.a W W ~.F~;- LILLA EDETS ~ ~o~~,l7s.a~~~ / o KOMMUN ;, Miljö- och byggnämndens protokoll Yttrande över motion om byggnation i strandnäts lägen Dru 2014/0004 Sammanfattning Kommunstyrelsen önskar yttrande från miljö- och byggnämnden över ärende enligt rubrik. Kommunen har många sjöar och definitivt möjlighet till planerad bebyggelse i anslutning till några av dessa. Vilka som är lämpliga bör utredas djupare. Beslutsunderlag I Lilla Edets kommun finns ca 125 sjöar solv idag omfattas av strandskydd, det stora flertalet ligger i Hjärtum-Västerlandas höjdorruåden där samhällsservice iövrigt är begränsad. Det har genom planförfarande ~joi~ts ett antal bebyggelseområden under talet. Öresjö ett antal oiruåden, kring Västersjön samt ett område vid Vanderydsvattnet. Alla dessa avsåg fritidsbebyggelse vilket vi idag ser iver övergår till permanentboende utan att t.ex. va-frågorna är lösta på ett bra sätt. Miljö- och byggnämndens beslut Kommunen har många sjöar och definitivt möjlighet till planerad bebyggelse i anslutning till några av dessa. Vilka som är lämpliga bör utredas djupare. Beslutet expedieras till Kommunstyrelsen Lilla Edets konvvun Besöksadress: Järnvägsgatan 12 Tel: E-post: komnnmen a lillaedetse Lilla Edet Intemet: ~v~vw.lillaedet.se Fas: sid 4/24

51 .~..~. W W ~"f T7 LILLA EDETS \~_:/ KOMMUN Samhällsbyggnadsnämnden protokoll Remiss angående bebyggelse i strandnära lägen Dnr 2014/5006 Sammanfattning Det har inkommit en förfrågan om "bebyggelse i strandnäsa läge". Frågan är av intressant karaktär och för att klargöra om det är möjligt att bebygga i närheten av sjö eller älv, krävs ett fördjupat utredningsarbete. Länsstyrelsens strandskyddsområde är vanligtvis 100 eller 300 meter från strandlinjen. Strandskyddet stärker allemansrätten vid vatten och hjälper växter och djur att överleva. Enligt allemansrätten får man inte utvidga sin privata zon på andras bekostnad. Om utredningsarbetet skall inledas, bör Samhällsbyggnadsnämnden besluta vad man anser vara ett strandnäsa läge. Utredningen bör ta hänsyn till kulturarvsplanen, naturvårdsplanen, Länsstyrelsens strandskyddsområde och riksintresse, kommunikationsmöjligheter, vatten-, avlopp- och dagvatten hanteringen, översvämningsutredningen, SGI's Göta älv utredning och översiktsplanens intensioner. Förslag till utredningsområde: Bodasjön i Prässebo Det finns idag bebyggelse inom strandnäsa läge runt sjön och en viss förtätning är tänkbar. Inom området finns idag en kommunal badplats med tillhörande parkering och allmänna ytor. Enligt ÖP93 var en förtätning av fritids och helårsboende kring sjön möjlig. I anslutning till området finns två mindre detaljplaner. Thorskog - Stendammen Positivt planbesked har givits för planläggning av mindre område, men planarbetet har avstannat. Sökande valde att i första hand planlägga ett större område närmare slottet. I sydöstra delen av Stendammen finns idag gles bebyggelse för permanent bruk, en mindre förtätning är troligen möjlig. Öresj ö-metholmen-v abacken Området har idag en blandad bebyggelse i form av fritidsbebyggelse, permanentbebyggelse och lantbruk. Försiktig förtätning inom området bör utredas. I flera dokument beskrivs VA-problematiken inom Öresjöområdet. (/

52 ,~; ~ ~~.~..~, W W LILLA EDETS \:_~_/ KOMMUN Samhällsbyggnadsnämnden protokoll forts. Vanderydsvattnet Iden västra delen av sjön finns redan en samlad bebyggelse. Förtätning inom detta område bör utredas. Västersjön Området kring sjön är detaljplanerat orruåde, det kan finnas outnyttjade byggrätter inom detaljplaneområdet. Området är idag mer eller mindre ett permanentat fritidsområde. Landsbygd mellan Lödöre och Göta Trafikmiljön är klart förbättrad när E45:an är flyttad. En utredning bör göras om det finns förutsättning för ny bebyggelse mellan älven och landsväg 2002, trots vetskapen om översvämningsrisken och slcredproblematiken. Västerlanda-Ballabo Enligt ÖP93-R29 kan ny bebyggelse tillåtas i berg och skogsparti, där bebyggelsenej stör riksintressena. Området bör därför utredas. ". ~ ~, ~ ~ ~..._ '.` ~., :, s Hjårtiim ~~ 1 ~~ _ ~ - f t ~I ~ ~ { --._'., ~,~- [ 1 ~' j illa Edef'~, u' +;,%.,~ ' \' F t ~ / '. l,- ~ '.,Göta ~i i (~ Y '-f, ~st h då. -- _., ~~ /~ ~` ~ ~'~ "~'~,

53 .f..t, W W R~ LILLA EDETS ~~ \:~-/ KOMMUN Samhällsbyggnadsnämnden protokoll forts. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från mark- och exploateringschef, daterad , dnr 2014/ ÖP2010 och ÖP93 Översiktskartan Yrkande Ulrik Brodd (FP): Samhällsbyggnadsnämnden ställer sig positiv till motionen och att förslag på områden som kan utredas skickas med. Beslutsgång Ordföranden finner att samhällsbyggnadsnämnden bifaller Ulrik Brodd (FP) förslag. Beslut Samhällsbyggnadsnämnden ställer sig positiv till motionen och förslag på områden som kan utredas skickas med. Beslutet expedieras till Kommunstyrelsen ~~l ~

54

55 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl /KS Svar på motion om fria besök på återvinningscentralen Dnr 2015/KS0430 Sammanfattning Jörgen Andersson (C) inkom med en motion om att kommunens invånare snarast ska ges fritt tillträde till återvinningscentralen. Motionen har remitterats till tekniska nämnden som avgett följande svar: Enligt beslut i kommunfullmäktige är alla besök på återvinningscentralen avgiftsfria. Härmed anser tekniska nämnden motionen vara besvarad. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från administrativa chefen, daterad Motion, daterad Förslag till beslut Kommunfullmäktige anser motionen besvarad. Maria Olegård Administrativ chef maria.olegard@lillaedet.se Beslutet expedieras till Motionären Tekniska nämnden

56

57

58

59

60

61 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl /KS Redovisning av ännu ej besvarade motioner 2016 Dnr 2016/KS0082 Sammanfattning Följande motioner har ännu ej besvarats: Motion från Peder Engdahl (M), Julia Färjhage (C), Marie-Louise Nielsen (KD) och Tommy Nilzén (MP) om öppna nämndsammanträden och frågestund. (Inkom ) Kommunledningsförvaltningen har fått besked från kommunalråden att avvakta handläggning med hänvisning till demokrati- och mångfaldsberedningens arbete. Motion från Julia Färjhage (C), Paulina Svenungsson (C), Jörgen Andersson (C), Karin Hallhagen (C) och Roy Beckman (C) om en giftfri kommun. (Inkom ) Kommunledningsförvaltningen har gjort ett omtag och remitterat motionen till samtliga nämnder. Motion från Julia Färjhage (C) och Karin Hallhagen (C) om cykelväg i Västerlanda, etapp 1. (Inkom ) Motionen är återremitterad av kommunfullmäktige i avvaktan på cykelplan. Motion från Peder Engdahl (M) om att upphandla all teknisk verksamhet. (Inkom ) Motionen har varit remitterad till tekniska nämnden. Kommunledningsförvaltningen har fått besked från kommunalråden att avvakta handläggning med hänvisning till tekniska nämndens beslut. Motion från Julia Färjhage (C), Jörgen Andersson (C), Paulina Svenungsson (C), Fredrik Hermansson (C) och Lars Ivarsbo (C) om Inlandsön, (Inkom ) Motionen är remitterad till kultur- och fritidsnämnden som svarat. Komplettering av svaret är begärd av kultur- och fritidsnämnden. Motion från Camilla Olofsson (M), Julia Färjhage (C) och Emma Samuelsson (MP) med förslag om att webbsända kommunfullmäktige. (Inkom ) Motionen handläggs på kommunledningskontoret.

62 sid- 2 - Motion från Jörgen Andersson (C) och Julia Färjhage (C) om Nygårds ryttarsällskap. (Inkom ) Motionen är remitterad till kultur- och fritidsnämnden. Motion från Julia Färjhage (C), Camilla Olofsson (M) och Christian Samuelsson (MP) om bredband i hela kommunen. (Inkom ) Motionen handläggs av kommunledningsförvaltningen. Motion från Jörgen Andersson (C) och Julia Färjhage (C) om hästnära boende. (Inkom ) Motionen är remitterad till miljö- och byggnämnden, som svarat, och kulturoch fritidsnämnden. Motion från Peder Engdahl (M) och Camilla Olofsson (M) om obligatorisk undervisning i självförsvar för flickor i årskurs 6-9 (Inkom ) Motionen är remitterad till utbildningsnämnden och kultur- och fritidsnämnden. Motion från Julia Färjhage (C), Jörgen Andersson (C), Paulina Svenungsson (C), Fredrik Hermansson (C) och Lars Ivarsbo (C) om laddstolpar mm. (Inkom ) Motionen handläggs på kommunledningsförvaltningen. Motion från Christer Ädel (SD), Carl Carlsson (SD) och Anders Johansson (SD) om det organiserade kvinnoförtrycket. (Inkom ) Motionen handläggs på kommunledningsförvaltningen. Motion från Christer Ädel (SD) om åldersbestämning av ensamkommande ungdomar. (Inkom ) Motionen är remitterad till individnämnden. Motion från Anna Larsson (MP) om annonstavlor samt klädbytesskåp i kommunens förskolor. (Inkom ) Motionen är remitterad till utbildningsnämnden. Motion från Julia Färjhage (C), Jörgen Andersson (C), Paulina Svenungsson (C), Fredrik Hermansson (C) och Lars Ivarsbo (C) om att ta fram en livsmedelspolicy för kommunen. (Inkom ) Motion från Fredrik Hermansson (C) och Julia Färjhage (C) om offentliga prisoch stipendieutdelningar. (Inkom ) Motion från Julia Färjhage (C), Jörgen Andersson (C), Paulina Svenungsson (C), Fredrik Hermansson (C) och Lars Ivarsbo (C) om att köpa in hjärtstartare (Inkom ) Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från administrativa chefen, daterad sid 2/3

63 sid- 3 - Förslag till beslut Kommunfullmäktige noterar redovisningen av ej besvarade motioner. Maria Olegård Administrativ chef maria.olegard@lillaedet.se sid 3/3

64

65 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr /KS0144 Överföring av investeringsmedel från 2015 till 2016 Sammanfattning I samband med bokslutsarbetet prövas om ianspråktagna investeringsmedel får överföras till kommande år. Under budgetåret 2015 disponerade kultur- och fritidsnämnden över en investeringsram på 2 miljoner kronor. En miljon av dessa är inte ianspråktagna En del av dessa medel var planerade att användas till klubbhuset på Strömsvallen. Renoveringsbehoven visade sig dock vara mer omfattande och kostnadskrävande än vad man tidigare känt till. Hela arbetet med renoveringsprocessen har därför skjutits framåt i tiden då nämnden behöver mer detaljerad information om processen. Under 2015 beslöt nämnden att byta lokal för huvudbiblioteket. I och med lokalbytet för huvudbiblioteket uppstod behov av en anpassad och moderniserad möblering. Genom att projektet Strömsvallen blivit framskjutet bedömdes att det fanns ett investeringsutrymme för bibliotekets möblering och att möbler skulle inköpas. Möbelköpet försenades och kunde inte bokföras på Kommunledningsförvaltningen föreslår att investeringsmedel avseende kultur och fritid överförs från år 2015 till 2016 till ett belopp på kronor. Kostnadsmässigt är såväl avskrivningskostnaden som kapitalkostnaden för inventarieköpet inräknat i den kommande driftbudgeten för biblioteket. Beslutsförslag Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar att godkänna överföringen av tkr av 2015 års investeringsanslag till Lena Palm kommunchef

66

67

68