SAMMANFATTNING AV RISK- OCH SÅRBARHETSANALYSEN FÖR HALMSTADS KOMMUN...

Transkript

1

2 Innehåll SAMMANFATTNING AV RISK- OCH SÅRBARHETSANALYSEN FÖR HALMSTADS KOMMUN... 4 VAD ÄR MÅLET OCH SYFTET MED RISK- OCH SÅRBARHETSANALYSEN?... 4 VILKA HAR ETT ANSVAR ATT GENOMFÖRA I RISK- OCH SÅRBARHETSANALYSER OCH HUR HAR ARBETET GENOMFÖRTS?... 4 VAD VISAR RISK- OCH SÅRBARHETSANALYSEN 2015 SAMMANFATTNINGSVIS FÖR HALMSTADS KOMMUN?... 5 VILKET LAGRUM STYR ARBETET MED RISK- OCH SÅRBARHETSANALYSER?... 6 VAD TAS INTE UPP I DETTA DOKUMENT? BESKRIVNING AV KOMMUNEN OCH DESS GEOGRAFISKA OMRÅDE... 8 OM HALMSTADS KOMMUN... 8 OM HALMSTADS KOMMUNS ORGANISATION... 9 OM HALMSTAD KOMMUNS ANSVAR VID SAMHÄLLSSTÖRNINGAR OCH KRISER/EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER METOD FÖR HUR RISK- OCH SÅRBARHETSARBETET HAR BEDRIVITS SYFTE OCH MÅL MED RISK- OCH SÅRBARHETSANALYSEN ARBETSPROCESS OCH METOD AVGRÄNSNINGAR OCH OSÄKERHET I BEDÖMNINGAR IDENTIFIERAD SAMHÄLLSVIKTIG VERKSAMHET I HALMSTADS KOMMUN ARBETSPROCESSEN FÖR ATT IDENTIFIERA SAMHÄLLSVIKTIG VERKSAMHET IDENTIFIERAD SAMHÄLLSVIKTIG KOMMUNAL VERKSAMHET I HALMSTADS KOMMUN IDENTIFIERADE KRITISKA BEROENDEN FÖR HALMSTADS SAMHÄLLSVIKTIGA VERKSAMHET ARBETSPROCESSEN FÖR ATT IDENTIFIERA KRITISKA BEROENDEN IDENTIFIERAT KRITISKT BEROENDE - INFRASTRUKTUR IDENTIFIERAT KRITISKT BEROENDE - VERKSAMHETSNÄRA SYSTEM IDENTIFIERAT KRITISKT BEROENDE - PERSONAL IDENTIFIERAT KRITISKT BEROENDE - INFORMATION IDENTIFIERAT KRITISKT BEROENDE - KAPITALVAROR OCH TJÄNSTER IDENTIFIERADE OCH ANALYSERADE RISKER FÖR HALMSTADS KOMMUN OCH KOMMUNENS GEOGRAFISKA OMRÅDE ARBETSPROCESSEN FÖR ATT IDENTIFIERA OCH ANALYSERA RISKER DEN GENERELLA RISKBILDEN FÖR HALMSTADS KOMMUN IDENTIFIERADE RISKER SOM KAN FÖRANLEDA EN KRIS/EXTRAORDINÄR HÄNDELSE RISKANALYS - NATUR- OCH VÄDERRELATERADE OLYCKA - STORM RISKANALYS - NATUR- OCH VÄDERRELATERADE OLYCKA - ÖVERSVÄMNING RISKANALYS - NATUR- OCH VÄDERRELATERADE OLYCKA - RAS, SKRED OCH EROSION RISKANALYS - NATUR- OCH VÄDERRELATERADE OLYCKA - VÄRMEBÖLJA RISKANALYS - NATUR- OCH VÄDERRELATERADE OLYCKA - KLIMATFÖRÄNDRINGAR RISKANALYS - ANNAN OLYCKA - UTSLÄPP AV KEMIKALIER, FARLIGT GODS OCH FARLIGA VERKSAMHETER RISKANALYS - ANNAN OLYCKA - UTSLÄPP AV RADIOAKTIVT ÄMNE RISKANALYS - ANNAN OLYCKA - SKOGSBRAND RISKANALYS - TEKNISK INFRASTRUKTUR - AVBROTT I ELFÖRSÖRJNINGEN RISKANALYS - TEKNISK INFRASTRUKTUR - AVBROTT I VÄRME/KYLA RISKANALYS - TEKNISK INFRASTRUKTUR - AVBROTT I DRICKSVATTENFÖRSÖRJNINGEN RISKANALYS - TEKNISK INFRASTRUKTUR - AVBROTT I IT RISKANALYS - TEKNISK INFRASTRUKTUR - AVBROTT I TRANSPORTSYSTEM RISKANALYS - SJUKDOMAR/SMITTA PANDEMI, EPIDEMI OCH INFLUENSA RISKANALYS - SJUKDOMAR/SMITTA - EPIZOOTI/ZOONOS RISKANALYS - ANTAGONISTISKA HOT OCH SOCIAL ORO - VÅLDSBEJAKANDE EXTREMISM OCH SKOLSKJUTNINGAR RISKANALYS - RISKOBJEKT

3 6. BESKRIVNING AV IDENTIFIERADE SÅRBARHETER OCH BRISTER I KRISBEREDSKAP INOM HALMSTADS KOMMUN OCH DESS GEOGRAFISKA OMRÅDE A. OM IDENTIFIERADE SÅRBARHETER/BRISTER I DET FÖREBYGGANDE ARBETET MED ATT MINSKA RISKER INOM HALMSTAD B. OM IDENTIFIERADE SÅRBARHETER/BRISTER I FÖRMÅGAN ATT HANTERA KRISER/EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER ERFARENHETER AV ÖVNINGAR NÖDVATTENÖVNING ERFARENHETER AV ÖVNINGAR - OLJESKYDDSÖVNING ERFARENHETER AV ÖVNINGAR SKOLSKJUTNINGAR ERFARENHETER AV INTRÄFFADE HÄNDELSER STORMAR ERFARENHETER AV INTRÄFFADE HÄNDELSER - ÖVERSVÄMNINGAR AUGUSTI ERFARENHETER AV INTRÄFFADE HÄNDELSER - VATTENLÄCKA ERFARENHETER AV INTRÄFFADE HÄNDELSER - BRANDEN I OCEANHAMNEN BEHOV AV ÅTGÄRDER FÖR KOMMUNEN MED ANLEDNING AV RISK- OCH SÅRBARHETSANALYSENS RESULTAT A. ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA RISKER FÖR SAMHÄLLET, D.V.S. DET FORTSATTA ARBETET MED ATT FÖREBYGGA RISKER OCH SÅRBARHETER I SAMHÄLLET B. ÅTGÄRDER FÖR ATT ÖKA FÖRMÅGAN ATT HANTERA KRISER/EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER ANSVARET FÖR ÅTGÄRDERNA OCH UPPFÖLJNING AV DET FORTSATTA ARBETET REFERENSER BILAGA 1 TABELL ÖVER BEGREPP OCH DEFINITION BILAGA 2 - ÖVERSIKT: VILKA SKILLNADER/LIKHETER FINNS DET MELLAN KRISER OCH EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER? BILAGA 3 - MALL FÖR RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS - HÄNDELSER BILAGA 4 - ÖVERSIKT ÖVER RISKER OCH SÅRBARHETER BILAGA 5 - GENOMFÖRDA ÅTGÄRDER Dnr KS 2014/0359 Risk- och sårbarhetsanalysen har tagits fram i samverkan med representanter från kommunens förvaltningar och bolag. Magnus Ericson (brandingenjör) Räddningstjänsten Karin Martini (säkerhetshandläggare) Stadskontoret Petra Strokirk (säkerhetshandläggare) Stadskontoret Ann-Mari Mäkikangas (avdelningschef/säkerhetschef) Stadskontoret Avdelningen för ledningsstöd Säkerhetsfunktionen Stadskontoret, Halmstads kommun Fastställd av kommunstyrelsens ledningsutskott och kommunstyrelsen Reviderad på sidan, 25. Foto: Framsida - Översvämningar Getinge augusti Matton. 3

4 Sammanfattning av risk- och sårbarhetsanalysen för Halmstads kommun Vad är målet och syftet med risk- och sårbarhetsanalysen? Vårt samhälle måste fungera även vid störningar och kriser. Risk- och sårbarhetsanalyser (RSA) är ett arbete för att dels minska risken för sårbarheter i samhället, dels öka förmågan att klara krissituationer. Genom analysarbetet gäller det att identifiera samhällsviktiga verksamheter och beroenden, analysera risker och sårbarheter samt identifiera åtgärder. Skydd av samhällsviktig verksamhet handlar om att säkerställa en förmåga att förebygga, hantera och återhämta sig från allvarliga störningar hos de verksamheter, som är av betydelse för befolkningens liv och hälsa, samhällets funktionalitet samt samhällets grundläggande demokratiska värden. Kommunen har ett geografiskt områdesansvar avseende krisberedskap, vilket innebär att kommunen ska vara sammanhållande för både den interna kommunala verksamheten och externa parter före, under och efter en kris/extraordinär händelse inom kommunens geografiska område. Syftet med risk- och sårbarhetsanalysen är att den ska utgöra en grund för krisberedskapsarbetet inom Halmstads kommun. Planering och genomförande av förebyggande åtgärder med anledning av risk- och sårbarhetsanalysens resultat syftar till att stärka kommunens totala förmåga att motstå och hantera allvarliga samhällsstörningar genom att: Ge beslutsunderlag för beslutsfattare och verksamhetsansvariga. Ligga till grund för genomförande av fortsatta verksamhetsspecifika risk- och sårbarhetsanalyser. Utgöra underlag för planering och genomförande av förebyggande åtgärder vilka syftar till en reducering av identifierade hot och risker. Bidra till att ge en riskbild av kommunens geografiska område och hur kommunens verksamheter kan påverkas. Ge ett underlag för information om samhällets risker till allmänheten. Målet med den kommunövergripande risk- och sårbarhetsanalysen är att den ska ge berörda parter inom Halmstads kommuns geografiska område och aktörer inom länet en förståelse för vad som är skyddsvärt samt vilka hot och risker som identifierats i kommunens geografiska område. Analysen ska också ge en bild av vilken förmåga och vilka befintliga resurser som finns för att förebygga och hantera olika typer av samhällsstörningar. Målet med den förebyggande verksamheten är att minimera antalet störningar och kriser/extraordinära händelser och effekterna av dessa genom att berörda aktörer vidtar förebyggande och sårbarhetsreducerande åtgärder. Vilka har ett ansvar att genomföra i risk- och sårbarhetsanalyser och hur har arbetet genomförts? Halmstads kommuns samtliga förvaltningar och bolag har ansvar att medverka i arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser utifrån de tre grundprinciperna i krishantering; ansvarsprincipen, likhetsprincipen och närhetsprincipen. Ansvarsprincipen innebär att den som har ansvar för en viss verksamhet under normala förhållanden har motsvarande ansvar för verksamheten under en kris. Likhetsprincipen innebär att en verksamhets organisation så långt det är möjligt ska vara den samma såväl under vardagsförhållande som under kris. Närhetsprincipen innebär att en kris ska hanteras där den inträffar och av dem som är närmast berörda och ansvariga. Innebörden av de tre principerna är att krishanteringen i så stor utsträckning som möjligt ska ske med den löpande verksamhetens kunskaper, resurser, rutiner och metoder. Syftet med detta är att underlätta omställningen från den ordinarie verksamheten till krishantering och att säkerställa kompetens. Krishanteringen knyts därmed på detta sätt till verksamhetsansvaret. Risk- och sårbarhetsanalysen för Halmstads kommun har under genomförts i ett processarbete uppdelad i en förberedelsefas, en utbildningsfas, en analysfas och en avslutande 4

5 beslutsfas. Representanter från förvaltningar och bolag har medverkat i de arbetsmöten, informationsmöten och utbildningstillfällen, som stadskontorets säkerhetsfunktion arrangerat mellan juni 2014 och juni Nedan finns en skiss som ger en övergripande beskrivning av arbetet. 1. Risk- & sårbarhetanalyser genomförs för respektive förvaltning/bolag. 2. Genomförande av förebyggande /förhindrande åtgärder med de risker/sårbarheter som identifierats i analysen. Respektive förvaltning/bolag ansvarar för sitt arbete. 2. Den kommunövergripande risk- och sårbarhetsanalysen belyser enbart de risker som respektive förvaltning/bolag identifierat kan leda till en kris/extraordinär händelse. Analysen ska vara upprättad senast 31 oktober år 1 i varje mandatperiod. Kommunstyrelsen tar beslut om RSAn. 3. Årlig uppföljning för att följa utvecklingen i arbetet med risker och sårbarheter inom respektive förvaltning/bolag. Uppföljningen ska vara klar senast den 15 februari varje år. Vad visar risk- och sårbarhetsanalysen 2015 sammanfattningsvis för Halmstads kommun? Följande verksamheter inom Halmstads kommun är identifierade som samhällsviktig verksamhet: Barn- och ungdomsförvaltningen. Fastighetskontoret. Hallands Hamnar AB. Halmstad Energi och Miljö AB. Halmstads Fastighets AB. Halmstads stadsnät AB. Hemvårdsförvaltningen. Laholmsbuktens VA Miljö- och hälsoskyddskontoret. Räddningstjänsten. Servicekontoret. Socialförvaltingen. Stadskontoret. Teknik- och fritidsförvaltningen. Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen. 5

6 De mest framträdande kritiska beroendena som påverkar den samhällsviktiga verksamheten och som vid avbrott/störning kan leda till en kris/extraordinär händelse är: Infrastruktur - avseende beroendet för kommunalteknisk försörjning, såsom VA, elnät och kommunikation. Verksamhetsnära system - avseende beroendet t.ex. för drift- och övervakningssystem eller journalsystem. Personal - avseende beroendet av personal såväl som i vardagen som i en kris. Information - avseende beroendet av intern och extern information i vardag såväl som i en kris. Kapital, varor och tjänster - avseende beroende av t.ex. förbrukningsartiklar, såsom livsmedel och hygienartiklar. Karaktäristiskt inslag för riskbilden i Halmstad är: Kraftiga väderstörningar som kännetecknas av vindar med stormstyrka. En växande kommun sommartid med stark turistnäring. Trendprognos som påvisar en ökad mängd farligt gods som passerar kommunen, sjöledes, via vägnätet eller via tågbanan. Översvämningsproblematik i vattendragen. De mest framträdande identifierade riskerna som kan föranleda en kris/extraordinär händelse är: Natur- och väderrelaterade olycka - storm, översvämning och skyfall, ras, skred och erosion, värmebölja samt effekter av klimatförändringar. Annan olycka - utsläpp av kemikalier, farligt gods och farlig verksamhet, utsläpp av radioaktivt ämne, skogsbrand. Avbrott i teknisk infrastruktur - elförsörjning, värme/kyla, dricksvattenförsörjning, IT och transportsystem. Sjukdomar/smitta - pandemi, epidemi, influensa och epizooti/zoonos. Antagonistiska hot och social oro - våldsbejakande extremism. Riskobjekt. De åtgärder som bedöms ha störst betydelse för att minska risken för sårbarheter i samhället är det fortsatt arbete med RSA inom förvaltningar och bolag, t.ex. med fokus på kontinuitetsplanering. Dessutom behöver arbetet med kommunens geografiska områdesansvar utvecklas. De pågående/planerade åtgärder som bedöms ha störst betydelse för att öka förmågan att hantera kriser/extraordinära händelser är fortsatt utveckling kring krisorganisationen i kommunen. Vilket lagrum styr arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser? Halmstads kommuns risk- och sårbarhetsanalys följer Myndigheten för samhällskydd och beredskaps (MSB) föreskrifter om kommuners risk- och sårbarhetanalyser (MSBFS 2015:5). Enligt föreskrifterna ska varje kommun senast den 31 oktober under det första kalenderåret efter ordinarie val till kommunfullmäktige ställa samman och rapportera resultatet av sitt arbete med risk- och sårbarhetsanalys. Kommunen ska därefter regelbundet följa upp sin risk- och sårbarhetsanalys och med utgångspunkt i denna bedöma sin generella krisberedskap. Uppföljningen och bedömningen ska rapporteras till länsstyrelsen senast den 15 februari året efter vart och ett av mandatperiodens fyra år. Uppföljningen och bedömningen görs i relation till särskilda indikatorer som finns beskrivning i den styrande förordningen. Vad tas inte upp i detta dokument? Detta dokument ger inte omfattande beskrivningar av arbete enligt kommunens geografiska områdesansvar med extern samhällsviktig verksamhet, då detta arbete återfinns som en planerad åtgärd för kommande arbete i samråd med Länsstyrelsens regionala plan för RSA-arbete. 6

7 Detta dokument tar inte upp de risker och sårbarheter som respektive förvaltning och bolag identifierat för sin verksamhet som inte bedöms leda till en kris/extraordinär händelse. Det är naturligvis av vikt att det förebyggande arbetet med att hantera även dessa risker och sårbarheter fortsätter. Det åligger förvaltningar och bolag att hantera det vidare i det fortsatta arbetet inom den egna verksamheten. Risk- och sårbarhetsanalyser är ett arbete för att: A. dels minska risken för sårbarheter i samhället, B. dels öka förmågan att hantera krissituationer. Ordinarie verksamhet Störning/allvarlig händelse Kris Extraordinär händelse Höjd beredskap Krig A. Den förebyggande delen: minska risker i samhället Vilka risker och sårbarheter kan det finnas inom ordinarie verksamhet? Vilka beroenden finns inom verksamheten som påverkar hur allvarliga konsekvenserna blir av en risk/sårbarhet? Hur är verksamhetens förmåga att dels kunna förebygga risken/sårbarheten, dels hantera konsekvenserna om risken/sårbarheten utvecklas till en störning/allvarlig händelse? B. Den hanterande delen: öka förmåga att hantera kriser/extraordinära händelser Hur är verksamhetens förmåga att hantera konsekvenserna om störningen/den allvarliga händelsen eskalerar och blir en kris/extraordinär händelse? 7

8 1. Beskrivning av kommunen och dess geografiska område Om Halmstads kommun Halmstad är till ytan sett landets 19:e största kommun och har en befolkning på drygt invånare. Kommunen är belägen på västkusten i Hallands län, ca 14 mil söder om Göteborg och 13 mil norr om Malmö. Förutom Halmstad består Hallands län av ytterligare fem kommuner som tillsammans har ett invånarantal på drygt personer. Kommunen i översikt, markerade ruta är Halmstads tätort. Den pågående och planerade samhällsutbyggnaden inom kommunens gränser fokuserar bland annat på utveckling av följande tätorter; Gullbrandstorp, Haverdal, Harplinge, Getinge, Kvibille, Oskarström, Åled, Simlångsdalen, Trönninge, Eldsberga och Steninge. I dessa tätorter sker satsningar på nya bostäder och arbetsplatser som kan stärka kommersiell/offentlig service och kollektivtrafik. Halmstad är länets residensstad, vilket medför att Länsstyrelsen och Region Halland har sitt säte här. I staden finns även högskola, länssjukhus, en garnison med bland annat luftvärnsregemente (Lv 6) och militärhögskola (MHS H) samt försvarsmaktens tekniska skola (FMTS). Halmstads kommuns näringsliv domineras av små och medelstora företag. Halmstad har inget dominerande företag och inte heller någon dominerande bransch. Istället är bredden mellan olika branscher stor. Europaväg E6/E20 går genom Halmstads kommun. Det finns för närvarande tre trafikplatser som leder in mot centrum. Riksvägarna 25 och 26 samt länsväg 15 tillhör de större vägarna som går genom kommunen. Västkustbanan passerar kommunen och Halmstads tätort. Det finns även en kollektivtrafik på både lokal och regional nivå. Halmstads Flygplats AB är ett kommunalt bolag. 8

9 Flygplatsen ligger 2 km från centrum och är länets enda flygplats med reguljär linjetrafik och med dagliga förbindelser till Stockholm. Hamnen i Halmstad, som ägs av kommunen, fungerar som en viktig omlastningsterminal för gods som fraktas till sjöss, på väg och på järnväg. Många turister besöker kommunen sommartid, vilket innebär att antalet personer som vistas inom kommunens geografiska område ökar två till tre gånger. De områden där antalet människor ökar mest är Östra Stranden, Tylösand, Frösakull, Ringenäs och Haverdal. Om Halmstads kommuns organisation Halmstads kommun har 14 förvaltningar och åtta kommunala bolag som tillsammans ansvarar för den mesta av samhällsservicen till kommunens invånare. Varje förvaltning och bolag arbetar inom olika ämnesområden som till exempel miljöfrågor, äldreomsorg, näringslivet och energi- och avfallsfrågor. Halmstads kommunala verksamhet för invånare i siffror elever i förskola/skola/särskola 1250 platser på äldreboenden/servicehus vårdtagare i hemtjänst m² lokalyta 15 miljoner m² park och naturpark 69 mil gator och vägar 200 mil va-ledningar Ca m 3 dricksvatten produceras per dygn 34 grundskolor Tre gymnasieskolor måltider lagas vardagligen 22 stora idrottshallar 62 fotbollsplaner i kommunal regi Nio bibliotek Ca medarbetare i över 70 yrkesgrupper, ca 380 chefer 71 ledamöter i kommunfullmäktige 9

10 Om Halmstad kommuns ansvar vid samhällsstörningar och kriser/extraordinära händelser Det svenska krishanteringssystemet bygger på tre olika nivåer; kommunal nivå, regional nivå och nationell nivå. Det svenska systemet för krisberedskap har tre grundprinciper: Ansvarsprincipen innebär att kommunen som har ansvar för en verksamhet under normala förhållanden också ska ha det i en krissituation. På det sättet tas kompetensen inom kommunen till vara och ansvar och utrymme ges att agera även i en krissituation. Likhetsprincipen betyder att verksamheten, under en kris, ska fungera på liknande sätt som vid normala förhållanden, så långt det är möjligt. Närhetsprincipen innebär att en kris ska hanteras där den inträffar och av dem som är närmast berörda och ansvariga. Det är således i första hand den drabbade kommunen som har ansvar för insatsen. Kommunen ansvarar för och leder sin egen verksamhet även vid hanteringen av samhällsstörningar och kriser/extraordinära händelser. Kommunen ska ha en god förmåga att inom sitt geografiska område hantera krissituationer i fred. I detta sammanhang avses en kris/extraordinär händelse vara en händelse som avviker från det normala och som innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser. Inom Halmstads kommun har även skillnaden mellan kris och extraordinär händelse klargjorts genom översikten i bilaga 2. Kommunens ansvar för krisberedskap regleras i följande lagrum: Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH). Lagen reglerar kommunernas åtaganden vilka syftar till att kommuner ska minska sårbarheten i sina verksamheter. Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners risk- och sårbarhetsanalyser; MSBFS (2015:5). Kommunen ska anpassa arbetet med risk- och sårbarhetsanalys till de egna behoven och till övriga förutsättningar. Från och med 31/ ska kommunen även ha ett fastställt styrdokument som exempelvis beskriver hur kommunens krisorganisation är organiserad, aktiveras och leds i händelse av en extraordinär händelse. Förordning (2006:637) om kommuners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Förordningen understryker kommunernas rapporteringsskyldighet till statliga myndigheter. Kommunen ska i samband med en störning i samhället förse Länsstyrelsen i Hallands län med lägesrapporter och information om händelseutvecklingen, tillståndet och den förväntade utvecklingen samt om vidtagna och planerade åtgärder. Lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO). I denna lag regleras bland annat den enskildes, kommunernas och statens skyldigheter vilket inkluderar räddningstjänst under höjd beredskap. Enligt LSO ska kommunen upprätta ett handlingsprogram för arbete med skydd mot olyckor. I handlingsprogrammet finns även riktlinjer för hantering av kriser/extraordinära händelser i Halmstads kommun. Geografiskt områdesansvar avseende krisberedskap innebär att kommunen ska vara sammanhållande före, under och efter en samhällsstörning inom Halmstads kommuns geografiska område. Kommunen ska verka för samordning och gemensam inriktning av de åtgärder som behöver vidtas. Halmstads kommun ska inom sitt geografiska område i fråga om allvarliga samhällsstörningar i fredstid verka för att samverkan och samordning uppnås med andra aktörer i planerings- och förberedelsearbetet för extraordinära händelser i fredstid. Under en extraordinär händelse ska kommunen samordna åtgärder som vidtas av olika aktörer Kommunens geografiska områdesansvar innefattar: Att ha en god kunskap och en samlad bild om risker och sårbarhet ska undanröjas eller minskas. Att ha en planering för att hantera konsekvenserna av en extraordinär händelse. Att ha god förmåga kunna vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa samhällsviktig verksamhet upprätthålls. Att verka för samordning med berörda parter utifrån grundprinciperna i samhällets krishanteringssystem: ansvarsprincipen, likhetsprincipen och närhetsprincipen. 10

11 och information till allmänheten. Kommunen ska också analysera vilka extraordinära händelser i fredstid, som kan inträffa inom det geografiska området och vilken påverkan händelserna kan ha på den egna verksamheten. Vid händelse av samhällsstörningar vilka leder till nedsatt förmåga i samhället förutsätts kommunen vidta bland annat initiativ till att en samlad lägesbild upprättas kontinuerligt. Syftet är att berörda aktörer (interna som externa aktörer) som ska hantera händelsen kan få en samstämd uppfattning om vad som hänt, vilka åtgärder som vidtagits och de åtgärder som behöver samordnas. Halmstads kommun har ett genomgripande krisledningssystem, vilket ger information om strukturer, roller/mandat, rutiner, verktyg och arbetsuppgifter för den kommunala krisorganisationen. Kommunens krisledningssystem finns publicerat på kommunens intranät och utbildningar/stöd kring tillämpning av det erbjuds kontinuerligt och efter behov. Kommunens krisledningssystem inklusive rutiner/rollbeskrivningar/ verktyg/mallar finns publicerat i sin helhet på kommunens intranät. Utbildningar/stöd kring tillämpning av det erbjuds kontinuerligt och efter behov. Varje förvaltning och bolag förväntas ha en egen krisledningsorganisation som är uppbyggd på motsvarande sätt som den kommunövergripande krisstaben, för att effektivt och samordnat kunna arbeta med samma strukturer/metoder/verktyg och ge varandra personalstöd vid långvariga kriser. Samverkan inom och mellan kommunala förvaltningar och bolag anses fungera väl, likaså samverkan med andra kommuner och andra aktörer utanför det egna geografiska området. Säkerhetsfunktionen inom Avdelningen för ledningsstöd, Stadskontoret ansvarar för att styra/leda, samordna och stödja arbetet med kommunens krisledningssystem. Säkerhetsfunktionen arbetar även med viss omvärldsbevakning i syfte att tidigt kunna identifiera och varna för kriser/extraordinära händelser. Med hänseende till att personal är utbildad i stabsmetodik, övningar genomförs utifrån identifierade behov, väl uppbyggd samverkan med länsstyrelsen och andra externa aktörer/organisationer, ändamålsenliga lokaler för stab samt många erfarenheter av flera inträffade kriser/extraordinära händelser görs bedömningen att det finns goda förutsättningar för att kunna hantera även framtida kriser/extraordinära händelser. Halmstads kommuns krisledningsorganisation 11

12 2. Metod för hur risk- och sårbarhetsarbetet har bedrivits Syfte och mål med risk- och sårbarhetsanalysen Syftet med risk- och sårbarhetsanalysen är att den ska utgöra en grund för krisberedskapsarbetet inom Halmstads kommun. Planering och genomförande av förebyggande åtgärder med anledning av risk- och sårbarhetsanalysens resultat syftar till att stärka kommunens totala förmåga att motstå och hantera allvarliga samhällsstörningar genom att: Ge beslutsunderlag för beslutsfattare och verksamhetsansvariga. Ligga till grund för genomförande av fortsatta verksamhetsspecifika risk- och sårbarhetsanalyser. Utgöra underlag för planering och genomförande av förebyggande åtgärder vilka syftar till en reducering av identifierade hot och risker. Bidra till att ge en riskbild av kommunens geografiska område och hur kommunens verksamheter kan påverkas. Ge ett underlag för information om samhällets risker till allmänheten. Målet med den kommunövergripande risk- och sårbarhetsanalysen är att den ska ge berörda parter inom Halmstads kommuns geografiska område och aktörer inom länet en förståelse för vad som är skyddsvärt samt vilka hot och risker som identifierats i kommunens geografiska område. Analysen ska också ge en bild av vilken förmåga och vilka befintliga resurser som finns för att förebygga och hantera olika typer av samhällsstörningar. Målet med den förebyggande verksamheten är att minimera antalet störningar och kriser/extraordinära händelser och effekterna av dessa genom att berörda aktörer vidtar förebyggande och sårbarhetsreducerande åtgärder. Arbetsprocess och metod En övergripande process uppdelad i fyra olika faser för arbetet med risk- och sårbarhetsanalysen har tagits fram i samverkan inom säkerhetsnätverket i Halland, i vilket Region Halland och samtliga kommuner i länet ingår. Personal från säkerhetsfunktionen vid Avdelningen för ledningsstöd, Stadskontoret tog därefter fram en tidsplan för genomförandet för Halmstads kommun. Säkerhetsfunktionen har arrangerat, koordinerat och sammanställt arbetet med den kommunövergripande risk- och sårbarhetsanalysen. Arbetsprocess för risk- och sårbarhetsanalys Under förberedelsefasen informerades kommunchefen och förvaltningscheferna där det kommande arbetet presenterades och förankrades. I denna fas bjöds representanter in från samtliga förvaltningar och bolag för att medverka i arbetet med framtagandet av risk- och sårbarhetsanalysen. Deras funktion har varit att driva och koordinera respektive verksamhets arbete samt vara kontaktpersoner till säkerhetsfunktionen. Utbildningsfasen har bestått av ett uppstartsmöte och tre arbetsmöten där representanter från förvaltningar och bolag arbetat tillsammans. Arbetsmötena var inplanerade så tid medgavs till eget arbete i respektive förvaltning/bolag mellan mötena. Genomförandet av arbetsmötena har haft olika teman och inriktning med syftet att förmedla kunskap som ger deltagaren ökad förståelse för hela RSA processen. Arbetsmöte ett avsåg att förmedla kunskap som gav deltagarna ökad förståelse för RSAprocessen och grundprinciper i krishanteringssystemet. Ett grupparbete genomfördes där målet var att få en bild av respektive förvaltning/bolags sårbarhet. Under mötet fick deltagarna möjlighet 12

13 att använda och prova på det verktyg som användes i analysarbetet. Gruppernas arbete sammanfattades, redovisades och dokumenterades. Arbetsmöte två var inriktat på kritiska beroenden och hur detta kan påverka verksamheten inom respektive förvaltning/bolag. Ett grupparbete genomfördes där grupperna gjorde en analys om beroendet av exempelvis el försörjning, transporter och dricksvattenförsörjning. Gruppernas arbete sammanfattades, redovisades och dokumenterades. Arbetsmöte tre, som var det sista mötet innan inlämning, var inriktad på att ge samtliga förvaltningar och bolag en nulägesbild av RSA-arbetet. Detta för att ge en förståelse för helheten och deras del i denna. Några förvaltningar redovisade sitt genomförda arbete. Genomförda, pågående och planerade åtgärder i förvaltningar och bolag diskuterades. Deltagarna fick en beskrivning av det kommunövergripande arbetet som tog vid efter deras inlämning. Under analysfasen har förvaltningar och bolag arbetat med sina analyser. Muntlig rådgivning har lämnats till förvaltningar och bolag utifrån behov. Personal från säkerhetsfunktionen har även medverkat i arbetsmöten som genomförts tillsammans med ledningsgrupper i följande förvaltningar och bolag: Barn- och ungdomsförvaltningen. Fastighetskontoret. Halmstads Energi och Miljö AB. Hemvårdsförvaltningen. Laholmsbuktens VA. Räddningstjänsten. Servicekontoret. Teknik- och fritidsförvaltningen. Sammanställning av erhållet och inhämtat material har genomförts av personal från säkerhetsfunktionen. Sammantaget har Halmstads kommuns risk- och sårbarhetsanalys grundat sig på följande källor: Tidigare risk- och sårbarhetsanalys för Halmstads kommun. Inhämtning av underlag genom arbetsmöten med förvaltningar och bolag. Inhämtning av underlag via frågeformulär till förvaltningar och bolag. Arbetsmöten genomförda hos förvaltningar och bolag. Utvärderingar från genomförda övningar. Utvärderingar från inträffade händelser. Regional risk- och sårbarhetsanalys för Hallands län Inför den avslutande beslutsfasen har den sammanställda risk-och sårbarhetsanalysen genomgått en remissrunda där synpunkter inhämtats från samtliga förvaltnings- och bolagschefer i Halmstads kommun. Kommunens risk- och sårbarhetsanalys har därmed utformats enligt riktlinjer från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSBFS 2015:5). Avgränsningar och osäkerhet i bedömningar Vad det gäller identifiering av samhällsviktig verksamhet har i denna risk- och sårbarhetsanalys endast kommunal verksamhet inom det geografiska området ingått. Identifiering av extern samhällsviktig verksamhet kommer att genomföras i framtida RSA-arbete, i samråd med den regionala planen för RSA arbete. Analysarbetet i denna risk- och sårbarhetsanalys har varit fokuserat på att identifiera risker och händelser som kan leda till en kris/extraordinär händelse. Analyser av beroenden har i denna analys genomförts av förvaltningar och bolag som bedriver samhällsviktig verksamhet. Risk- och sårbarhetsanalysen beskriver samlade bedömningar av risker, sårbarheter och kritiska beroenden som kan komma att påverka Halmstads kommuns verksamheter och förmågan att upprätthålla samhällsviktiga verksamheter. Analyserna i denna risk- och sårbarhetsanalys bygger på underlag och samlade bedömningar från tjänstemän/verksamhetsansvariga med god kunskap och kännedom om sina respektive verksamheter. För identifierade händelser har konsekvenserna bedömts kvalitativt. 13

14 3. Identifierad samhällsviktig verksamhet i Halmstads kommun Arbetsprocessen för att identifiera samhällsviktig verksamhet Dagens moderna samhälle präglas av ökad komplexitet och ökade beroendeförhållanden (MSB, 2013). Det i sin tur skapar nya utmaningar för samhällets krisberedskap där vissa samhällsfunktioner är viktigare än andra. Eftersom samhället även måste fungera vid en allvarlig kris är det en utmaning att säkerställa funktioner av verksamheter som är av särskild betydelse för befolkningen. Samhällsviktiga verksamheter behöver därför identifieras vilket möjliggör mer effektivt arbete med att förebygga avbrott och allvarliga störningar i samhället. Genom att samhället skapar en förmåga att förebygga, motstå, hantera och återhämta sig skapas resiliens (MSB, 2013). Identifiering och redovisning av samhällsviktig verksamhet inom Halmstads kommun följer MSB:s vägledning för samhällsviktig verksamhet (MSB, 2014). Genomförandet sker i tre olika moment. 1. Identifiering av samhällssektor. Med samhällssektor avses i detta sammanhang de olika områden inom vilka viktiga samhällsfunktioner finns och samhällsviktig verksamhet kan identifieras. 2. Identifiering av viktig samhällsfunktion. Viktig samhällsfunktion är ett samlingsbegrepp för de verksamheter som upprätthåller en viss funktionalitet. Varje sådan funktion ingår i en eller flera samhällssektorer och upprätthålls av en eller flera samhällsviktiga verksamheter. 3. Identifiering av samhällsviktig verksamhet. Samhällsviktig verksamhet ur ett krisberedskapsperspektiv är sådan verksamhet som uppfyller ett eller båda av följande villkor: Ett bortfall av eller en svår störning i verksamheten kan ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt. Samhällssektorer med exempel på viktiga samhällsfunktioner (MSB, 2013) 14

15 Identifierad samhällsviktig kommunal verksamhet i Halmstads kommun Energiförsörjning Med sektorn energiförsörjning avses produktion och distribution av el, biogas, fjärrvärme, bränslen och drivmedel (MSB, 2013). Dagens samhälle är helt beroende av en stabil energiförsörjning för att upprätthålla samhällsviktiga funktioner. Konsekvenserna av ett elavbrott påverkar i stort sett alla verksamheter i samhället och är dessutom oftast omedelbara. Försörjning av drivmedel är väsentlig för hela tranportsektorn under såväl vardag som vid en kris. Tillgång till drivmedel i form av diesel är väsentligt i samband med elavbrott för drift av reservkraftverk för produktion av el (Krisberedskapsmyndigheten, 2007). Inom Halmstads kommun finns två nätägare med ansvar för drift och underhåll av elnät (stam-, regional- och lokalnät) och transformatorstationer, Halmstad Energi och Miljö AB och Eon Elnät AB. Halmstad Energi och Miljö AB försörjer Halmstad tätort med fjärrvärme. För detta ändamål finns två större kraftproduktionsanläggningar. Kristinehed som producerar värme från avfall och kraftvärmeblocket Oceanen som producerar värme baserat på biobränsle som flis. Båda anläggningarna producerar dessutom el. Finansiella tjänster Sektorn finansiella tjänster innefattar exempelvis betalningar, tillgång till kontanter, värdepappershandel och det centrala betalningssystemet (MSB, 2013). Dessa tjänster möjliggör nödvändigheter såsom att handla mat, mediciner och andra behov. Hantering av kontanter har minskat och fler människor är idag beroende av att kontokort och andra betalningsfunktioner fungerar. Finansiella tjänster är en viktig del i samhällets funktionalitet. Inom Halmstads kommun har bl.a. hemvårdsförvaltningen, socialförvaltningen, utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, och stadskontoret ansvar för utbetalningar. Dels gäller det utbetalningar av bidrag till berättigade personer och dels utbetalning av löner till personalen. Av denna anledning bedöms verksamheten vara samhällsviktig. Handel och industri Sektorn handel och industri innefattar exempelvis bygg- och entreprenad verksamhet, detaljhandel och tillverkningsindustri. För Halmstads kommuns del görs bedömningen, utifrån kriterier från MSB, att ingen verksamhet inom denna sektor bör klassas som samhällviktig verksamhet. Hälso- och sjukvård samt omsorg Sektorn hälso- och sjukvård samt omsorg innefattar exempelvis akutsjukvård, primärvård, tandvård och psykiatri. Utöver sjukvård innefattas även smittskydd för djur och människor samt omsorg av barn, funktionshindrade, äldre samt socialtjänst. Vidare innefattas läkemedels- och materielförsörjning i den här samhällssektorn. I Halmstad finns ett sjukhus med akutsjukvård för vilket Region Halland ansvarar. 15

16 Inom Halmstads kommun har hemvårdsförvaltningen ansvaret för äldreomsorgen och den kommunala hälso- och sjukvården. Förvaltningen ansvarar för och utför hemsjukvård på kommunens särskilda boenden samt i det ordinära boendet för de som är inskrivna i hemsjukvården. Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som bor och vistas här får den hjälp och det stöd de behöver. Socialförvaltningen ansvarar för insatser till barn, ungdomar, familjer och personer med funktionsnedsättning eller någon form av beroende. Socialförvaltningen bedriver även förebyggande och uppsökande arbete. Barn- och ungdomsförvaltningen ansvarar bland annat för barn och elever inom förskola och grundskola (enligt Skolplikten). Bedömningen görs att barnomsorg och grundskola upp till årskurs 9 är att anse som samhällsviktig verksamhet. Andra samhällsviktiga verksamheter kan påverkas negativt om föräldrars möjlighet till att gå till arbetet förhindras. Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen ansvarar bland annat för arbetsmarknadsinsatser, försörjningsstöd, insatser för nyanlända och daglig verksamhet för funktionshindrade. Ovan nämnda verksamheter bedöms vara samhällsviktiga. Information och kommunikation Sektorn information och kommunikation innefattar exempelvis teletjänster, radiokommunikation, internet, distribution av post, webbaserad information och sociala medier. Inom Halmstads kommun är information och kommunikation en viktig kommunövergripande verksamhet såväl i vardagen som vid en samhällsstörning. I händelse av en extra ordinär händelse utgör sektorn information och kommunikation en viktig del i krisberedskapsarbetets genomförande. Genom internet har sociala medier visat sig vara en god resurs för informationsspridning i såväl vardag som vid en kris. Servicekontoret utför bland annat tjänster inom IT, internpost, internet och telefonväxel för kommunens förvaltningar och bolag. Deras ansvar är att kommunens telefoni, datorer, internet och nätverk fungerar, dygnet runt. Räddningstjänsten använder radiokommunikationssystem RAKEL för både talkommunikation och utalarmering. Kommunens krisledningsorganinsation använder också RAKEL för talkommunikation där stadskontoret är ansvariga. Halmstads Stadsnät AB är ansvariga för det nätverk som utgör förbindelser mellan kommunens verksamheter. Ovan nämnda verksamheter bedöms vara samhällsviktiga. Kommunalteknisk försörjning Sektorn kommunalteknisk försörjning innefattar exempelvis dricksvattenförsörjning, avloppshantering, renhållning och väghållning. Dessa verksamheter levererar grundläggande tjänster för både medborgare och andra verksamheter inom kommunen. Inom Halmstads kommun ansvarar Laholmsbuktens VA för den allmänna vatten- och avloppsförsörjningen. Uppdraget utförs i samverkan med Laholms kommun. Avsikten är att ge brukarna en trygg, säker och kostnadseffektiv vatten- och avloppsförsörjning. Syftet med samarbetet är att säkra vattenförsörjningen och få en effektivare och resursstarkare organisation. Tillgång till rent dricksvatten med god kvalitet är en nödvändighet. För att uppnå detta behövs en fungerande organisation med handlingsberedskap för oförutsedda händelser i hela produktionskedjan. Samma gäller för avloppsreningen för vilken produktionskedjan också måste fungera. 16

17 Halmstads Energi och Miljö AB, HEM, ansvarar för omhändertagande av avfall och återvinning. Verksamheten omfattar avfallsförbränning med energiproduktion, deponering, mellanlagring, sortering, förbehandling av olika avfallsslag samt insamling och transport av hushållsavfall inom Halmstads kommun. Teknik- och fritidsförvaltningen ansvarar för den offentliga miljön, vilket bl.a. innefattar drift, underhåll, planering och förnyelse av gator, broar, trafiksignaler, belysning och gång- och cykelbanor. Halkbekämpning, snöröjning på gator och gång- och cykelbanor samt snöbortforsling ligger också på teknik- och fritidsförvaltningens ansvar. Ovan nämnd verksamhet bedöms vara samhällsviktig. Livsmedel Sektorn livsmedel innefattar exempelvis primärproduktion, tillverkning och distribution av livsmedel. Även kontroll av livsmedel innefattas. Inom Halmstads kommun ansvarar servicekontoret för produktion och distribution av mat till bland annat förskolor, skolor samt äldreomsorgen. Verksamheten är indelad i åtta områden med både tillagnings- och mottagningskök med egen personal. Miljö- och hälsoskyddskontoret ansvarar för kontroll av livsmedel enligt livsmedelslag (2006:804). I förvaltningens uppdrag ingår att spåra objektsburen smitta enligt miljöbalken och livsmedelslagen. Även kontroll av animaliska biprodukter och tillsyn enligt lagen om skydd mot internationella hot mot människors hälsa ingår i uppdraget. LBVA tillhanda håller dricksvattenförsörjning. Ovan nämnd verksamhet bedöms vara samhällsviktig. Offentlig förvaltning Sektorn offentlig förvaltning innefattar exempelvis nationell, regional och lokal ledning, begravningsverksamhet och andra funktioner inom offentlig förvaltning. Inom Halmstads kommun finns ett ansvar att upprätthålla kommunal ledning. Oavsett tidpunkt ska personal kunna hantera händelser och ha mandat att fatta beslut. Kommunen har ett krisledningssystem vilket ger information struktur, rutiner och arbetsuppgifter i krisledningsorganisationen. Under uppkomna kriser eller vid extraordinära händelser kan denna organisation bemannas utifrån behov. Vid en extraordinär händelse ska kommunens krisledningsnämnd kunna träda in. I Halmstads kommun består krisledningsnämnden för tiden av de sex kommunråden. Halmstads kommun har ingen formell TiB funktion. Stabschefsfunktionen i den kommunövergripande krisledningsorganisationen ska kontaktas (dygnet runt, året runt) vid händelser som riskerar att utvecklas till en kris/extraordinär händelser eller om en kris/extraordinär händelse redan uppstått. Stabschefsfunktionen i den kommunövergripande krisledningsorganisationen och brandingenjör i beredskap vid kommunens räddningstjänst har en nära kommunikation och samverkan i dylika händelser. Nedan listas de förvaltningar och kommunala bolag som har personal i beredskap. Beredskapsfunktionen nås genom personsökare och telefon dygnet runt för att kunna hantera akuta åtgärder och upprätthålla verksamhetens förmåga. Fastighetskontoret. Hallands Hamnar Halmstad AB. Halmstad Energi och Miljö AB. Halmstads Fastighets AB. Halmstads stadsnät AB. Laholmsbuktens VA. Räddningstjänsten. Servicekontoret. Socialförvaltningen. Teknik- och fritidsförvaltningen. 17

18 Skydd och säkerhet Sektorn skydd och säkerhet innefattar exempelvis räddningstjänst, polis, domstolar, kriminalvård och tull. Inom Halmstads kommun bedriver räddningstjänsten verksamhet som regleras av lag om skydd mot olyckor. Den främsta uppgiften är att säkra ett förebyggande brandskydd och vid olyckor minska konsekvenserna för den enskilde och för samhället. Räddningstjänsten har ett nära samarbete med exempelvis kommunens säkerhetsfunktion, länsstyrelsen i Halland, polis, ambulans och andra räddningstjänster i länet. I räddningstjänstens lokaler finns Hallands integrerade larm och ledning, HILL, vilken fungerar som ledningscentral för länets räddningstjänster. HILL är integrerad med SOS Alarms trafikrum. Kommunens trygghetslarm är kopplade till en central som drivs och bemannas av hemvårdsförvaltningen. Här sker mottagning av trygghetslarm och utlarmning av hemtjänst. Redundanta lokaler för verksamheten finns hos räddningstjänsten. Stadskontoret har ansvar för kommunens säkerhetsskyddsfrågor. Ovan nämnd verksamhet bedöms vara samhällsviktig. Socialförsäkringar Sektorn socialförsäkringar innefattar exempelvis det allmänna pensionssystemet, sjuk- och arbetslöshetsförsäkringen. Verksamheterna inom sektorn hanteras på central nivå, nationellt. För Halmstads kommuns del görs bedömningen, utifrån kriterier från MSB, att ingen verksamhet inom denna sektor bör klassas som samhällviktig verksamhet. Transporter Sektorn transporter innefattar exempelvis flygtransport, järnvägstransport, sjötransport, vägtransport och kollektivtrafik. Inom Halmstads kommuns verksamhet finns flera förvaltningar och bolag, med samhällsviktig verksamhet, som har behov av transportfunktioner för genomförandet av sin verksamhet. Det gäller såväl i vardagen som vid samhällsstörningar. Exempel på verksamheter är räddningstjänsten, servicekontoret, hemvårdsförvaltningen, teknik- och fritidsförvaltningen och Halmstads Energi och Miljö AB. Hallands hamnar i Halmstad utgör en viktig verksamhet med mottagning och utskeppning av gods. Hamnen kan också vara en lämplig plats för mottagning av förstärkningsresurser vid en allvarlig samhällsstörning varför den bedöms vara samhällsviktig verksamhet. Halmstads kommuns förvaltningar och bolag har också ett externt försörjningsberoende av olika typer av förbrukningsartiklar för drift av verksamheterna. En förutsättning för samhällets funktion är fungerande vägnät för transporter såväl i vardagen som vid en samhällsstörning. 18

19 Översikt - samhällsviktig verksamhet inom Halmstads kommuns verksamheter Samhällssektor Samhällsfunktion Samhällsviktig verksamhet Identifierad förvaltning/bolag Energiförsörjning Produktion av el Halmstad Energi och Miljö AB Distribution av el Produktion och distribution av fjärrvärme Finansiella tjänster Betalningar, tillgång till kontanter Stadskontoret Centrala betalningssystem Socialförvaltningen värdepappershandel m.m. Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Hemvårdsförvaltningen Handel och industri Bygg- och entreprenadverksamhet Hälso- och sjukvård samt omsorg detaljhandel, tillverkning m.m. Läkemedels- och materielförsörjning Omsorg om barn, funktionshindrade och äldre Socialtjänst Smittskydd för djur och människor m.m. Information och kommunikation Telefoni Internet & sociala medier Radiokommunikation Distribution av post Produktion och distribution av dagstidningar Kommunalteknisk försörjning Dricksvattenförsörjning Avloppshantering Renhållning Väghållning Livsmedel Distribution av livsmedel Primärproduktion av livsmedel Kontroll av livsmedel Tillverkning av livsmedel m.m. Offentlig förvaltning, ledningsfunktioner och stödfunktioner Skydd och säkerhet Räddningstjänst Alarmeringstjänst Lokal ledning Stadskontoret Socialförsäkringar Allmänna pensionssystemet Sjuk- och arbetslöshetsförsäkringen m.m. Barn- och ungdomsförvaltningen Hemvårdsförvaltningen Socialförvaltningen Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Stadskontoret Servicekontoret Halmstads stadsnät AB Teknik- och fritidsförvaltningen Laholmsbuktens VA Fastighetskontoret Halmstads Fastighets AB Halmstads Energi och Miljö AB Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen Servicekontoret Laholmsbuktens VA Räddningstjänsten Stadskontoret Hemvårdsförvaltningen Transporter Flygtransport Järnvägstransport Sjötransport Vägtransport Kollektivtrafik m.m. Räddningstjänsten Servicekontoret Teknik-och fritidsförvaltningen Hemvårdsförvaltningen Halmstad Energi och Miljö AB Hallands Hamnar AB 19

20 4. Identifierade kritiska beroenden för Halmstads samhällsviktiga verksamhet Arbetsprocessen för att identifiera kritiska beroenden Beroenden som är avgörande för att samhällsviktiga verksamheter ska kunna fungera benämns som kritiska beroenden. Beroendeanalysen ger grunden till att skapa en bättre bild av vad den enskilda samhällsviktiga verksamheten och samhället i sin helhet är beroende av att för att kunna fungera. Det i sin tur möjliggör ett välgrundat underlag för beslut när det gäller att förebygga och begränsa konsekvenserna av en inträffad händelse. 1 Välj samhällssektor. 2 Välj viktig samhällsfunktion. 3 Identifiera den samhällsviktiga verksamheten, d.v.s. de specifika verksamheter/anläggningar och tjänster som upprätthåller funktionen. 4 Identifiera beroenden för den valda identifierade samhällsviktiga verksamheten. Analysera särskilt kritiska beroenden. Arbetsmodellen för identifiering av beroenden Halmstad kommuns risk- och sårbarhetsanalys påbörjades med identifiering av samhällsviktig verksamhet och beroenden, vilket genomfördes via arbetsmöten, materialinsamling samt återkoppling till tidigare risk- och sårbarhetsanalys (se tidigare kapitel). Därefter identifierades beroenden för de identifierade samhällsviktiga verksamheterna. I analysen av beroendena lyftes speciellt de beroenden som är särskilt kritiska, vilka blev sorterade i följande fem kategorier: Infrastruktur Verksamhetsnära system Personal Information Kapital, varor och tjänster I arbetet med att analysera beroendena fördes samtal utifrån de tre perspektiven konsekvenser, stötdämpare och uthållighet genom följande frågeställningar: Konsekvenser: Om en aktör som vi har ett beroende till inte kan leverera det vi behöver - vilken inverkan har det på vår egen verksamhet? Stötdämpare: Finns det andra sätt att tillgodose verksamhetens behov utan den leverantör vi är beroende av? Uthållighet: Vilken tidsperiod kan vår verksamhet klara sig utan den leverantör vi är beroende av verksamheten? Syftet var att tydliggöra verksamhetens förmåga att hantera störningar/kriser då det finns konstaterade beroenden. Nedan finns en sammanfattning av analyserna för de aktörer inom kommunens verksamhet som identifierats som samhällsviktig verksamhet. 20

21 Identifierat kritiskt beroende - infrastruktur Med infrastruktur avses bland annat kommunalteknisk försörjning, elnät och tele/kommunikation. Förutsättningen för att samhället ska fungera är tillgången till el. För Halmstads kommun är påverkan stor vid ett elbortfall p.g.a. olika samhällsviktiga system förutsätter el. Reservkraft finns för/inom delar utav fastigheter/objekt som inhyser kommunal samhällsviktig verksamhet. Några fastigheter/objekt är förberedda med koppling för mobil reservkraft. Identifierade kritiska beroenden: Infrastruktur Verksamhetsnära system Personal Information Kapital, varor och tjänster Kommunalteknisk försörjning i form av vatten och avlopp är av central betydelse för flertalet av kommunens verksamheter, t.ex. hemvårdsförvaltningen. Nödvattenförsörjning tillämpas exempelvis vid ett rörbrott eller vid förorenat vatten. Ett intakt och fungerande framkomligt vägnät är av stor betydelse för framkomligheten för exempelvis hemtjänsten, räddningstjänsten, mattransporter till skolor och äldreboenden. Transporter till kommunens verksamheter i form av förbrukningsvaror och annan utrustning från leverantörer är också en angelägen del. Vägar som inte är framkomliga får följdeffekter där fler olika verksamheter i samhället kan komma att stå still. Vintertid är en fungerande organisation och halkbekämpning av betydande vikt. Beroendet av telefonin är central för kommunens samtliga förvaltningar och bolag. Kommunikation används dagligen för olika ändamål där samhällsviktig verksamhet är inkluderad. Vid ett teleavbrott används RAKEL som kommunikationsmedel. Samtliga förvaltningar och flera bolag har tillgång till RAKEL-mobiler. Internet används såväl dagligdags som under en kris. Erfarenheter påvisar dess betydelse, där såväl inhämtning av information, som spridning av information till allmänheten är central för att kunna hantera krisen. Identifierat kritiskt beroende - verksamhetsnära system Verksamhetsnära system är anpassade efter verksamhetens specifika behov. Generellt används epost som kommunikationsmedel för kontakt såväl internt som externt i kommunen. För Halmstads kommuns verksamheter finns drift- och övervakningssystem, vilka används för samhällsviktig verksamhet. Bland dem återfinns bland annat hantering av produktion av dricksvatten och avlopp samt elförsörjning. Inom vård- och omsorgsverksamheten finns verksamhetssystem för journalhantering och dokumentation (inkl. information om enskilda personers livsnödvändiga mediciner). Identifierat kritiskt beroende - personal Oavsett typ av störning så kan omfattande personalbortfall få allvarliga konsekvenser i samhällsviktig verksamhet. Halmstad kommuns samtliga förvaltningar och bolag är beroende av sin personal för att verksamheten ska kunna pågå utan avbrott. Beroendet gäller även personer med nyckelfunktionsroller, kanske speciellt där eftersom det finns få möjligheter till ersättare. Nyckelkompetens behöver finnas på mer än en person i verksamheterna för att det inte ska bli sårbart. Beroendet avspeglar sig såväl i vardagen som under en kris. 21

22 Identifierat kritiskt beroende - information Beroendet avser intern och extern information som är av betydande karaktär för att bedriva verksamhet i vardag såväl som vid en kris. I vardagen kan en annalkande kris uppmärksammas i ett tidigt skede och adekvata åtgärder förberedas. Halmstad kommuns krisledningssystem förutsätter att dels kommunen som helhet, dels respektive förvaltning och bolag har förmågan att utifrån adekvat information skapa en lägesbild av händelserna under en kris. Den lägesbilden kan exempelvis bygga på information om händelsen, trolig utveckling, resurser, genomförda åtgärder, tagna beslut och en prognos om händelseutvecklingen på längre sikt. Samspelet med media avseende informationsförmedling är också av stor vikt i en framgångsrik krishantering. Identifierat kritiskt beroende - kapitalvaror och tjänster Detta avser fysiska varor och tjänster som verksamheten förbrukar eller behöver för att bedriva sin verksamhet. Halmstad kommun har identifierat ett starkt kritiskt beroende inom området kapitalvaror och tjänster. I stort sett samtliga av kommunens verksamheter påtalar beroendet av olika artiklar. Aktörer med samhällsviktig verksamhet inom vård och omsorg redovisar beroendet av livsmedel och hygienartiklar. Fordon, transporter och drivmedel är ytterligare ett kritiskt beroende. Det avser både transporter av mat till exempelvis skolor och äldreboenden samt fordon för servicepersonal i förvaltningar och bolag med samhällsviktig verksamhet. Ytterligare kritiska beroenden som identifierats är drivmedel för drift av reservkraft samt beroendet av olika leverantörer av IT-system och andra tekniska system. 22

23 5. Identifierade och analyserade risker för Halmstads kommun och kommunens geografiska område Arbetsprocessen för att identifiera och analysera risker En kommunövergripande riskinventering är genomförd genom processarbete i olika arbetsmöten, informationsmöten, dokumentinventering m.m. i syfte att både identifiera risker och analysera dessa. I arbetet har olika slags risker (se översikt i bilaga 4) lyfts baserat på verksamheternas behov. I det efterföljande analysarbetet har emellertid enbart de identifierade risker som flest verksamheter lyft fram analyserats vidare. Analysarbetet har också avgränsats till att enbart analysera risker som kan leda till en kris/extraordinär händelse. Riskerna har därefter kategoriserats med följande indelning, natur- och väderrelaterad händelse, andra olyckor, teknisk infrastruktur, sjukdomar/smitta, antagonistiska hot och social oro och avslutningsvis presenteras riskobjekten. I riskanalysen för respektive identifierad risk klargörs konsekvenser med kopplingar till befolkningens liv och hälsa, samhällets funktionalitet, grundläggande värden som rättssäkerhet och demokrati samt skador på egendom och miljö. Den generella riskbilden för Halmstads kommun Halmstads kommun har en riskbild som sträcker sig över hela kommunen. Med dess välutvecklade infrastruktur och goda möjlighet att transportera gods till och från kommunen ökar även riskbilden med farligt gods med lastbil, järnväg, sjöfart och flyg. Riskobjekt med brand- och/eller miljöfarligverksamhet finns fördelade över hela kommunen. Kommunen karaktäriseras även av sitt vatten, med den långa kustremsan, insjöarna och vattendragen. På grund av sitt läge i Laholmsbukten är Halmstad extra utsatt när havet och åmynningarna förväntas stiga i framtiden till följd av klimatförändringar (Framtidsplan 2030). Vid extrema väder har kommunen en påverkan från havet redan idag. Det finns sex vattendrag som är riskidentifierade för översvämning och de är delvis kartlagda. Karaktäristiskt inslag för riskbilden i Halmstad är: Kraftiga väderstörningar som kännetecknas av vindar med stormstyrka. En växande kommun sommartid med stark turistnäring. Trendprognos som påvisar en ökad mängd farligt gods som passerar kommunen, sjöledes, via vägnätet eller via tågbanan. Översvämningsproblematik i vattendragen. Halmstads kommun växer stadigt och befolkningen ökar. Med oroligheter runt om i världen sker befolkningstillväxten snabbare än prognostiserat, vilket den samhällsviktiga kommunala verksamheten måste ta höjd för och följa dess utveckling. Turismnäringen är central i kommunen och sommartid mer än dubbleras antalet personer som vistas inom det geografiska området. Det ökar den komplexa riskbilden då turisterna rör sig på en begränsad yta och främst längsmed vattendragen. Utöver den ordinarie turismnäringen, står Halmstads kommun värd för flertalet större evenemang inom närtid. Detta kräver en god hanteringsförmåga om något oväntat inträffar. I all samhällsplanering är det av vikt att vara öppen för framtida oplanerade yttre faktorer. Omständigheter i omvärlden vilka kan leda till att allvarligare störningar uppstår som indirekt berör kommunen. Politisk instabilitet med ökad flyktingtillströmning som följd, ekonomiska kriser som gör att världsekonomin rubbas eller brist på naturtillgångar vilket leder till ökade energipriser är exempel på faktorer. 23

24 Identifierade risker som kan föranleda en kris/extraordinär händelse Följande risker, som kan föranleda en kris/extraordinär händelse, har identifierats och analyserats i kommunens arbete med risker och sårbarheter: Natur- och väderrelaterade olycka storm. Natur- och väderrelaterade olycka - översvämning och skyfall. Natur- och väderrelaterade olycka - ras, skred och erosion. Natur- och väderrelaterade olycka värmebölja. Natur- och väderrelaterade olycka klimatförändringar. Annan olycka - utsläpp av kemikalier, farligt gods och farlig verksamhet. Annan olycka - utsläpp av radioaktivt ämne. Annan olycka skogsbrand. Teknisk infrastruktur avbrott i elförsörjning. Teknisk infrastruktur avbrott i värme/kyla. Teknisk infrastruktur avbrott i dricksvattenförsörjning. Teknisk infrastruktur avbrott i IT. Teknisk infrastruktur avbrott i transportsystem. Sjukdomar/smitta - pandemi, epidemi och influensa. Sjukdomar/smitta - epizooti/zoonos. Antagonistiska hot och social oro - våldsbejakande extremism och skolskjutningar. Riskobjekt. Riskanalys - natur- och väderrelaterade olycka - storm Naturolyckor uppstår i samspelet mellan naturrisker och sårbarheter i samhället, det vill säga naturkatastrofer blir endast katastrofer när människors liv eller deras livsmiljö hotas. Halmstads geografiska läge innebär att västliga och sydvästliga vindar kan förväntas leda till kraftiga väderrelaterade påfrestningar. Kraftigare stormar medför omfattande elavbrott, telekommunikationsavbrott och nedfallna träd som förhindrar framkomligheten, vilket kan leda till risk för befolkningens liv/hälsa om t.ex. hemsjukvården inte når vårdtagaren. Vägar och järnvägar påverkas med störningar i transportsektorn som följd. Även kommunaltekniska försörjningssystem kan påverkas om framkomligheten till exempelvis va-anläggningar förhindras och eventuella larm inte kan åtgärdas. Halmstad kommuns geografiska läge ger kraftiga väderrelaterade påfrestningar. Den samhällsviktiga verksamheten som är mest utsatt vid en storm är i det inledande skedet vård- och omsorg, men även andra förvaltningar i form av hög arbetsbelastning under och efter händelsen, t.ex. teknik- och fritidsförvaltningen som säkerställer vägnätets framkomlighet samt räddningstjänsten blir i hög utsträckning påverkade. Svårigheter vid uppröjningsarbetet efter en storm kan göra att det tar tid att reparera skadade ledningar som försörjer samhällsviktig verksamhet. Riskanalys - natur- och väderrelaterade olycka - översvämning En översvämning kännetecknas av att vatten täcker ytor utanför den normala gränsen för sjö, vattendrag eller hav. Markområden som normalt inte gränsar till vatten kan drabbas av översvämning på grund av häftigt regn. Konsekvenserna av översvämningar och höga flöden är främst störningar i samhällets funktionalitet och skador på egendom/miljö. Som följd av vårfloder sker frekvent översvämningar, vilka t.ex. orsakas av större snölager, snabb avsmältning och regn. Konsekvenserna av översvämningar och höga flöden är främst egendomsskador. Stabiliteten i slänter sjunker i samband med att vattnet drar sig tillbaka, vilket ökar risken för ras och skred på grund av att erosion kan uppstå. Kvalitén på dricksvattnet kan försämras i samband med översvämningar respektive kraftig nederbörd. 24

25 Vid extrema skyfall kan dagvattensystemen inte ta hand om regnmängderna, ytavrinning kommer uppstå och lågpunkter i samhället svämmar över. Halmstads kommun har va-anläggningar som är i behov av invallning, då de ligger i riskzon för översvämning. Vid extrema nivåer i vissa vattendrag innebär det att det blir svårt att leda ut avloppsvatten från reningsvatten. Det kan finnas en risk för bräddningar av spillvattnet från ledningsnätet, framförallt det kombinerade ledningsnätet. Översvämningarna riskerar således att påverka avloppsvattenreningen, vilket i sin tur kan ge störningar i sanitet och hygienförutsättningar. Detta kan orsaka smittspridning såväl för den enskilde men även för den verksamhet som bedriver samhällsviktig verksamhet. Riskanalys - natur- och väderrelaterade olycka - ras, skred och erosion Högre havsnivåer och ökad nederbörd ger ökade flöden och avrinning i vattendragen, vilket medför ökad risk för erosion. Ras, skred och erosion är i många fall en naturlig process men kan även utlösas av mänskliga ingrepp i naturen. Ökad nederbörd, förändrade grundvattennivåer och fluktuerande vattennivåer påverkar jordens stabilitet negativt och kan öka risken för ras och skred (Framtidsplan 2030). I samband med ett större ras och skred kan konsekvenserna bli omfattande, även utanför olycksområdet. Större samhälleliga skador på miljön och egendomen, t.ex. infrastruktur såsom el- och vattenförsörjning samt transportleder påverkas vilket i sin tur medför att hela samhället kan bli påverkat i olika grad. Ras och skred kan även innebära ökad risk för spridning av markförorening från förorenade områden och ökad läckage från industriområden. Halmstads kommuns geografiska placering tillhör de områden i Sverige som kommer att få ökade flöden och som har erosionskänsliga jordarter. Erosion i ett vattendrag medför en större sedimenttransport, vilket kan leda till problem nedströms med avsättning av material samt påverka vattenkvaliten och livsvillkoren för djur och växter i vattnet. Kommunens framtidsplan för samhällsutbyggnad (Framtidsplan 2030) pekar på att områden som identifierats som ras- och skredriskbenägna längs vattendrag ska i så stor utstäckning som möjligt inte bebyggas, istället bör åtgärder vidtas för att så långt som möjligt förebygga ras, skred och erosion. Riskanalys - natur- och väderrelaterade olycka - värmebölja SMHI definierar värmebölja som en sammanhängande period på minst fem dygn med temperaturer över 25 C varje dag. Beräkningar visar att antalet värmeböljor kommer att öka och antalet dygn de höga temperaturerna håller i sig blir fler. Längs kusten och vid större sjöar är temperaturerna oftast något lägre och stabilare och beroende på vindstyrkor och riktningar påverkar detta inlandet i olika utsträckning. Medeltemperaturen sommartid beräknas öka från 15 C till 18 C till år 2100 vilket ger fler dagar med högre temperaturer och under längre perioder med temperaturer över 25 C. Halland drabbas nästintill årligen av värmeböljor. Flertalet inträffar under juli och augusti månad. Värmeböljor uppstår inte lokalt utan berör större delar utav landet samtidigt. Däremot så spelar de lokala förhållandena in, i egenskap av lokala faktorer, såsom vind, luftfuktighet, höjdskillnad och stadsmiljön som kan påverka temperaturen ett par grader. Halmstads kommun har ett pågående arbete med utbyggnad av fjärrkyla som förutspås bli en viktig investering för att hantera ett framtida varmare klimat. Ett varmare klimat innebär en ökad risk för befolkningens liv/hälsa i form av smittorisk och risk för att nya sjukdomar sprids. Långvariga värmeböljor leder till en ökad dödlighet, särskilt bland sårbara grupper som äldre och sjuka. Vid en värmebölja kan det bli begränsad dricksvattentillgång eftersom behovet överstiger kapaciteten. I detaljplanering finns idag inga riktlinjer för att minska effekten av kommande värmeböljor vad avser detaljplanering och grönstruktur i orterna. 25

26 Riskanalys - natur- och väderrelaterade olycka - klimatförändringar Klimatförändringarna innebär att risken för att naturolyckor inträffar ökar i framtiden. Klimatet har redan förändrats och under de senaste 100 åren har medeltemperaturen på jorden ökat med 0,7 C. Ständiga rapporter om krympande glaciärer och istäcken på Antarktis och Arktis, stigande havsnivåer och förändrade nederbördsmönster ger oss en inblick och förvarning för framtiden. SMHI beräknar att medeltemperaturen kommer att öka med 2 C, att nederbördsmängderna kommer öka med 10 % och att havsnivån kommer öka med en meter i Halland till år Detta ställer stora krav på anpassning av samhället för att minska risker och sårbarhet vid extremväder för att rädda liv och samhällsviktiga funktioner. Enligt beräkningar från SMHI:s nuvarande beräkningar finns inga indikationer på att vindhastigheterna kommer att öka i och med ett förändrat klimat eller att stormarna kan komma mer frekvent. Dock ökar risken för skador på infrastruktur till följd av storm i och med ett mildare och blötare klimat mindre utsträckning av tjäle i marken. Halmstads kommun har en hög attraktionskraft att bo vid vattnet och det finns många samhällen längs kusten och vid åarna (Framtidsplan 2030). Vatten är svårt att stoppa och riskerna som redan finns idag kommer öka ytterligare till följd av klimatförändringarna. Med ett förändrat klimat försvåras driften av VA-system genom att förändrade nederbördsmönster kommer att utsätta kommunens grundvattenmagasin för stora ansträngningar vattenkvaliteten riskerar att försämras. Dagvatten- och spillvattensystemen behöver klimat anpassas vilket kommer innebära stora kostnader initialt men kostnaderna om det inte utförs kan bli mångfalt större. I Halmstads kommun finns ett flertal vattendrag där översvämningar redan idag är ett problem. Den förväntade ökande mängden nederbörd kommer att föra med sig ökad tillrinning till åar och sjöar. Suseån rinner genom ett flackt slättlandskap och har inte några sjöar i systemet som kan buffra stora mängder vatten. I Nissan som är ett reglerat vattendrag med ett flertal strömkraftverk finns också behov för klimatanpassning. Sannolikheten för dammbrott ökar vid mycket höga och långvariga flöden och regelbundet underhåll är väsentligt för att minska riskerna. Vid höga flöden i Nissan och högt vattenstånd i havet kan vattennivåerna i Nissans mynning och centrala Halmstad idag stiga med ca 2,5 meter. En höjning av havsnivån med en meter till år 2100 innebär att den nivån kan bli 3,5 meter. För Fylleån, Genevadsån, Skintan och Nyrebäcken saknas information om risker för och konsekvenser av översvämningar. Kommunen utför åtgärder i Getinge för att skydda samhället från skadliga verkningar av översvämningar i Suseån. Vallar, pumpar och dagvattendammar är några exempel på åtgärder som planeras för att minimera skador på egendom och miljö. Stigande havsnivåer ökar risken för saltinträngning i grundvattnet vilket i Halmstads kommun kan få stor påverkan för dricksvattenförsörjningen. Ledningsnät för dagvatten och spillvatten ligger ofta nära kusten för att få en så stor fallhöjd som möjligt. Driftsäkerheten kan påverkas kraftigt vid höjt grundvattenstånd och erosion till följd av höjda havsnivåer. Västra strandens avloppsreningsverk ligger lågt och kan behöva skyddsåtgärder. Nederbördsmängderna beräknas öka med 10 % och mestadels av den ökningen kommer troligtvis under vinterhalvåret (Framtidsplan 2030). Mildare klimat kommer att ge färre dagar med snötäcke men minusgrader i kombination med kraftig nederbörd kan ge stora snömängder. Ökade medeltemperaturer och oftare förekommande och längre varaktiga värmeböljor ökar risken för skogsbränder. Antal brandriskdagar beräknas bli 50 % fler i södra Sverige år Högre temperaturer och längre värmeböljor sommartid ökar risken för torka. Under sommarhalvåret, då invånarantalet fördubblas ökar också efterfrågan på kommunens dricksvattentillgångar. Vid längre varma och torra perioder kan nivåerna i grundvattenmagasinen bli mycket låga. Tillgång och kvalitet på vatten påverkas. Vid långvarig torka behövs uppmaningar till allmänheten att vara sparsamma med vattenförbrukningen, alternativt behöver bevattningsförbud införas. 26

27 Riskanalys - annan olycka - utsläpp av kemikalier, farligt gods och farliga verksamheter För att förebygga allvarliga olyckor inom kemindustrin och begränsa följderna för människors liv och miljön har EU antagit Sevesodirektivet. Verksamheter som omfattas av sevesolagstiftningen är i de flesta fall att betrakta som farlig verksamhet enligt lagen om skydd mot olyckor. Halmstads kommuns geografiska placering innebär exponering för ett stort antal transporter av farligt gods på vägar, järnväg och sjötransporter. Det går även en stor naturgasledning genom kommunen till vilken även ett gaslager är kopplad. Utöver det finns det anläggningar som bedriver farlig verksamhet enligt lagen om skydd mot olyckor. Bland dessa omfattas några av lagen om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor. Det är anläggningar som hanterar ämnen som på olika sätt kan skada den enskilde, egendom eller miljön. Utsläpp av farliga ämnen (inkluderat släckvatten efter brand) kan orsaka föroreningar i grundvattentäkter, utslagning av reningsprocesser på avloppsreningsverk eftersom den biologiska reningen är sårbar och känslig. Kommunens långa kustremsa utmed Kattegatt innebär en betydande exponering för risker från fartygstrafik. Oljetankers passerar genom Kattegatt till och från oljehamnar i Östersjön. Med hamnens placering den s.k. Nordic triangle, d.v.s. mellan Oslo, Köpenhamn och Stockholm förekommer det även hantering av farligt gods och oljetransporter till hamnen. Riskanalys - annan olycka - utsläpp av radioaktivt ämne Länsstyrelsen har enligt lagen om skydd mot olyckor (2003:778) samt förordningen (2003:789) regeringens uppdrag att organisera en beredskap om en kärnteknisk olycka skulle inträffa vid Ringhals kärnkraftverk i Varberg. Länsstyrelsens uppdrag inkluderar även om en kärnteknisk olycka inträffar utomlands och radioaktivt utsläpp drabbar Halmstad. Halmstads kommun ingår inte i den inre beredskapszonen för Ringhals. Däremot så finns det en regional förväntan om att utgöra mottagningsplats för de drabbade kommunerna. Sker en sådan händelse ställer det stora krav på framförallt den samhällsviktiga verksamheten att kunna bistå med hjälp, exempelvis vårdplatser. Kommunen har ett utpekat krav enligt LSO att bistå med mankraft. Riskanalys - annan olycka - skogsbrand Skogsbränder kan uppstå vid längre perioder med höga temperaturer och torka. Vid extrem torka kan det finnas risk för bränder genom åsknedslag, den mänskliga faktorn eller i samband med avverkning. Spridningshastigheten beror på brandtyp, bränsle, topografi samt väder. Halmstads kommun består av stora skogsområden, främst i kommunens ytterområden. För räddningstjänsten innebär omfattande skogsbränder ett tidsmässigt långt och resurskrävande släckarbete. Flertalet förvaltningar och bolag kan påverkas i förlängningen. Bostadshus och fastigheter som inhyser samhällsviktig verksamhet, samt skolor kan hotas och evakuering av människor kan bli aktuell. Riskanalys - teknisk infrastruktur - avbrott i elförsörjningen Orsaken till ett avbrott i elförsörjningen kan bero på ledningsbrott med väderrelaterade orsaker, såsom åsknedslag eller storm. Tekniska fel i anläggningar eller stamnätet, sabotage samt solstormar kan även leda till avbrott. Tillgång till el är i stor utsträckning en förutsättning för all annan energiförsörjning. Det starka beroendet av el ger denna energiform en särställning inom energiförsörjningen. Teorin förstärks av att flertalet andra samhällsverksamheter för sin funktion är beroende av att ha tillgång till el. 27

28 Halmstads kommun har identifierat och prioriterat samhällsviktiga elanvändare vid en effektbrist i projektet STYREL. Det arbetet inkluderade all identifierad samhällsviktig verksamhet i Halmstads kommun i samverkan med elnätsföretagen Halmstad miljö och energi AB samt E.ON. Resultatet påvisade svagheterna vid ett utbrett elbortfall och dess beroenden. Kommunen berörs kraftfullt vid ett längre och omfattande elavbrott. Det är därmed en utav de risker som samtliga förvaltningar och bolag som bedriver samhällsviktig verksamhet omnämner som en av de mest allvarliga som kan drabba dess verksamhet. Halmstads kommun har verksamheter som har förberett för reservkraft för ökad robusthet, exempel huvuddelen utav vattenverken och deltidsbrandstationerna, BAS (Brand Ambulans SOS) (huvudbrandstation) samt enstaka äldreboenden och tillagningskök. Riskanalys - teknisk infrastruktur - avbrott i värme/kyla Vid en kris i energiförsörjningen måste temperaturkraven sänkas för att kunna hushålla med energi och samtidigt kunna säkra att energiförsörjningen är tillräcklig för att de lägsta temperaturkraven ska uppfyllas. Klimatförändringarna kommer kraftigt att påverka värme- och kylbehoven. Värmebehovet kommer att minska till följd av temperaturhöjningen medan kylbehovet kommer att öka. Med fler värmeböljor i framtiden kan den generella slutsatsen dras att behovet av en säker energitillförsel, främst för att tillfredsställa kylbehovet till känsliga/utsatta grupper bli än större i framtiden. Halmstads kommun har samhällsviktig verksamhet som inte är förberedd för reservkraft såsom ett större antal avloppsanläggningar, stödcentra samt vårdboenden. De aktörerna som bedriver samhällsviktig verksamhet och inte har tillgång till reservkraft, kan tvingas att omlokalisera sin verksamhet. Förskole- och skolomsorgen kan tvingas att stänga. Det kan uppstå svårigheter med livsmedelsförsörjningen. Vid omfattande och långvarig störning i uppvärmningen kan det innebära att kommunens insatser koncentreras till de människor som är i störst behov för att säkerställa befolkningens liv/hälsa. Riskanalys - teknisk infrastruktur - avbrott i dricksvattenförsörjningen Ett avbrott i dricksvattenförsörjningen påverkar de flesta människorna och verksamheterna i samhället. Vattnet lyfts fram som jordens viktigaste livsmedel. Bortsett från dricksvatten så används vatten i livsmedelshantering, inom industrin samt för att klara den personliga hygienen. Ett längre avbrott i vattenförsörjningen bedöms därför få mycket omfattande konsekvenser för de kommuner som blir drabbas. Som samhällsfunktion karaktäriseras vattenförsörjningen av att den är storskalig och komplex. Samtidigt skall den vara robust för att fungera tjugofyra timmar om dygnet, årets alla dagar. Verksamheten är på samma gång känslig med beroende av el och andra tekniska system. Risken för förorening av vattentäkter finns genom exempelvis mänskligt handhavande, bristfällig avloppshantering och utsläpp vid en olycka. Ytterliggare hot som kan påverka dricksvattenförsörjningen är värmebölja, översvämningar och bränder. Även avsiktliga angrepp, i form av fysisk skadegörelse, förgiftning av vattnet eller sabotage av tekniska system. För kommunens verksamheter är dricksvattnet nödvändigt om inte livsviktigt inom delar av verksamheten. Vattnet utgör förutsättningen för samhällets funktionalitet - för att kunna bedriva det dagliga arbetet, alltifrån servicekontorets matlagning till barnomsorg, äldreomsorg och den enskilde. Halmstads kommuns ledningssystem för dricksvatten är uppbyggt med viss redundans från andra vattenverk. Om ett vattenverk behöver tas ur drift så kan vatten distribueras från andra vattenverk i kommunen. En större del av den samhällsviktiga verksamheten, såsom vård och omsorg, förskolor och skolor, centralkök är kritiskt beroende av dricksvatten. Föroreningar i dricksvattnet kan medföra spridning av sjukdomar vilket i sin tur kan leda till ökad belastning på vård och omsorg. Tillgång på vatten är även en förutsättning för att avloppssystemen skall fungera. Fungerar inte avloppssystemet tvingas exempelvis skolor att hålla stängt, vilket i sin tur kan leda till personalbrist inom samhällsviktig verksamhet och i förlängningen kan det leda till ökad risk för befolkningens liv/hälsa för redan utsatta grupper. 28

29 Riskanalys - teknisk infrastruktur - avbrott i IT Det ökade beroendet av informationsteknik (IT) innebär ökade risker. Det sker en tydlig ökning av incidenter såsom dataintrång, bedrägerier och spridning av skadlig kod. Konsekvenser som kan uppstå till följd av nätangrepp eller angrepp mot informationssäkerhet handlar exempelvis om störda funktioner inom samhällsviktig verksamhet, eldistribution, dricksvattenförsörjning, tele- och datanät, transportsystem, kommunens webbplats. Halmstads kommun bedriver verksamhet där IT blir en alltmer integrerad del i vardagen, vilket i sin tur leder till en alltmer komplex IT-miljö med höga krav på tillgänglighet. Utan ett fungerande IT system, kan inte de dagliga arbetsuppgifterna utföras för flertalet förvaltningar och bolag. Verksamheter som är samhällsviktiga kan inte bedriva sin verksamhet, vilket exempelvis kan innebära att vårdtagare inom vård och omsorg inte kan behandlas med stöd av deras journaler. Olika typer av larmsystem inom kommunens verksamhet, exempelvis va-anläggningar kommer att påverkas negativt. Riskanalys - teknisk infrastruktur - avbrott i transportsystem Behovet av resor och transporter i samhället inom både person- och godstrafiken ökar samtidigt som samtliga transportslag järnväg, luftfart och sjöfart etc. i större utsträckning är beroende av andra sektorer i samhället för att kunna fungera. Idag är i princip all samhällsviktig verksamhet beroende av transporter, samtidigt så är transporterna beroende av el, bränsle och kommunikationsförsörjning för att själva fungera. Kombinationen av ett långvarigt elavbrott och avbrott i transporterna försvårar möjligheten att upprätthålla samhällsviktig verksamhet än mer, eftersom flertalet verksamheter behöver ha tillgång till diesel till sina reservaggregat. För Halmstads kommun betyder det att utebliven leverans av drivmedel ger stora störningar i den kommunala verksamheten och i samhällets funktionalitet i stort, exempelvis för uttryckningsfordon och leveranser till samhällsviktig verksamhet. Produkter som används dagligen såsom sterilprodukter, förbrukningsmateriel och medicinteknisk utrustning når inte fram till verksamheter inom vård och omsorg. Mat kan t.ex. inte produceras i kommunens tillagningskök och maten till livsmedelsbutikerna uteblir. Riskanalys - sjukdomar/smitta pandemi, epidemi och influensa Smittspridning kan ske genom luft, vatten, föda, djur/djurprodukter. Klimatförändringar och ett omfattande resande ökar risken för sjukdomar orsakade av bakterier, virus och parasiter, både med tidigare kända och sådana sjukdomar som tidigare inte funnits i Sverige. Utvecklingstrenden mot ett förändrat sjukdomspanorama kommer troligen att beröra Sverige allt mer framöver. Den årliga influensaepidemin pågår oftast under perioden december till februari. Vid en utbredd influensaepidemi ökar belastningen inom alla vårdformer. Även kräksjuka kan under perioder drabba ett stort antal personer under kort tid, vilket kan leda till personalbrist där samhällsviktig verksamhet bedrivs. I förlängningen ger högre förekomster av smittsamma sjukdomar ett ökat behov av att behandla med antibiotika och antiparasitära medel som i sin tur leder till ökad resistensutveckling hos mikroorganismer och parasiter. Halmstads kommun får direkta konsekvenser av en pandemi främst med risk för befolkningens liv och hälsa. En pandemi kan leda till omfattande personalbortfall i samhällsviktig verksamhet. Utpekade verksamheter med störst sårbarhet och som anses särskilt utsatta vid en pandemi är vård- och omsorgsverksamheten. 29

30 Riskanalys - sjukdomar/smitta - epizooti/zoonos Epizootisjukdomar benämns de smittsamma sjukdomar som anses så allvarliga för djurhälsan, animalieproduktionen och ibland även humanhälsan att det finns ett samhälleligt intresse av att exkludera den från den svenska djurpopulationen. Zoonos är när sjukdom sprids mellan djur och människa. Den spridningen sker bland annat genom närkontakt mellan människa och djur, alternativt via livsmedel, t.ex. salmonella. Halmstad har varit drabbad av blåtunge epizooti och ett antal nöt- och fårbesättningar smittades. Samverkan skedde då mellan flertalet myndigheter och bland annat frivilligorganisationen Blå stjärnan involverades i arbetet. Riskanalys - antagonistiska hot och social oro - våldsbejakande extremism och skolskjutningar Våldsbejakande extremism är ett samlingsbegrepp för rörelser, ideologier eller miljöer som inte accepterar en demokratisk samhällsordning och som främjar våld för att uppnå ett ideologiskt mål. I olika sammanhang och under olika omständigheter så lockas individer att bruka våld eller bryta mot lagen för att försöka uppnå förändringar i samhället. I Sverige har tre våldsbejakande extrema miljöer identifierats. Dessa är den våldsbejakande högerextremistiska vitmakt-miljön, den våldsbejakande vänsterextremistiska autonoma miljön och den våldsbejakande islamistiska extremistmiljön. Samtliga miljöerna är ett hot mot demokratiska värden, rätten att inte utsättas för diskriminering och människors trygghet. De oönskade händelser som identifierats som en risk till följd av detta är: polarisering mellan människor på grund av extrema åsikter/ideologier. hot mot människor på grund av t.ex. åsikter, etnicitet, religion eller sexualitet. terrorism. Sedan 2013 har oron för framförallt den våldsbejakande islamistiska extremismen ökat. Detta med anledning av att terrororganisationen Islamiska fronten (IS) framfart i Syrien och Irak. SÄPO uppskattar att cirka 300 personer har åkt till oroshärden för att delta i striderna för IS. Halmstads kommun har invånare som åkt ner för att strida i Syrien, människor som sympatiserar med IShandlingar. Sedan 2014 har kommunen en arbetsgrupp som hanterar frågan, där fokus ligger på våldsbejakande islamistisk extremism tillsammans med regionala aktörer. Skolskjutningar och annat grövre våld är mycket ovanligt i svenska skolor, dock förekommer hot om våld och grova våldsbrott i skolor både i Sverige och internationellt. I en trygg skola minskar sannolikheten för grövre våld, då grövre våld kan vara en konsekvens av att mobbning och trakasserier trappats upp under en längre tid. Att motverka våld i skolan har ett större samhällsintresse då konsekvenserna kan leda till risk för befolkningens liv/hälsa och påverkan på grundläggande värden i samhället. Om skolan inte lyckas förebygga det grövre våldet är risken överhängande att elever skolas in i en föreställningsvärld där våld betraktas som en normalitet. Riskanalys - riskobjekt Riskobjekt är ett fysiskt objekt som påverkar omgivningen på ett negativt sätt vid en oönskad händelse. En sådan händelse vid något av riskobjekten kan ge omfattande konsekvenser bland annat på befolkningens liv/hälsa och skador på egendom/miljö, men även samhällets funktionalitet i stort. Riskobjekten omfattas av lagstiftning, som exempelvis lagen (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO), lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor, elsäkerhetslagstiftning, lag om brandfarliga och explosiva varor (LBE), miljöbalken (MB) m.fl. Flera av nämnda lagstiftningar ställer krav på att verksamhetsutövare eller ägare ska analysera riskerna med 30

31 verksamheten. För farligt gods finns ADR, ett europagemensamt regelverk för transport av farligt gods på landsväg, och RID, ett europagemensamt regelverk för transport av farligt gods på järnväg. I tabellen nedan presenteras riskobjekt som identifierats i Halmstads kommun. Sekretess enligt Offentlighets och sekretesslagen 2009:400 kap 18, 8 31

32 6. Beskrivning av identifierade sårbarheter och brister i krisberedskap inom Halmstads kommun och dess geografiska område Beskrivningarna nedan finns uppdelade i två delar. Den ena delen handlar om det förebyggande arbetet med att minska risker för samhället, d.v.s. det fortsatta stödjande arbetet med att förebygga risker och sårbarheter i kommunen och dess geografiska område. Den andra delen handlar om att öka förmågan att hantera krissituationer, d.v.s. stärka förmågan att hantera en kris/extraordinär händelse då den uppstår. Den första delen tar fokus på fortsatt arbete med RSA främst inom förvaltningar/bolag. Den andra delen påvisar erfarenheter och åtgärder från hantering av kriser inom kommunen. Risk- och sårbarhetsanalyser är ett arbete för att: A. dels minska risken för sårbarheter i samhället, B. dels öka förmågan att hantera krissituationer. Ordinarie verksamhet Störning/allvarlig händelse Kris Extraordinär händelse Höjd beredskap Krig A. Den förebyggande delen: minska risker i samhället Vilka risker och sårbarheter kan det finnas inom ordinarie verksamhet? Vilka beroenden finns inom verksamheten som påverkar hur allvarliga konsekvenserna blir av en risk/sårbarhet? Hur är verksamhetens förmåga att dels kunna förebygga risken/sårbarheten, dels hantera konsekvenserna om risken/sårbarheten utvecklas till en störning/allvarlig händelse? B. Den hanterande delen: öka förmåga att hantera kriser/extraordinära händelser Hur är verksamhetens förmåga att hantera konsekvenserna om störningen/den allvarliga händelsen eskalerar och blir en kris/extraordinär händelse? 32

33 A. Om identifierade sårbarheter/brister i det förebyggande arbetet med att minska risker inom Halmstad Nedan finns en summerande översikt av identifierade risker, konsekvensbedömningar (uppdelad efter påverkan på befolkningens liv/hälsa, samhällets funktionalitet, grundläggande värden som rättsäkerhet och demokrati och skador på egendom/miljö), sannolikhetsbedömningar och kommentarer. Sannolikhetsbedömningen är baserad på en summerad kvalitativ bedömning från de arbetsmöten, som arrangerats och de underlag förvaltningar/bolag lämnat in när de genomfört sin RSA med koppling till olika händelser. Sannolikhetsbedömningen ska dock enbart ses som en antydan på bedömning då de bakomliggande osäkerhetsfaktorerna är många. Mest frekvent omnämnda risker Annan olycka - brand - utsläpp Väderrelaterade händelser - Storm - Översvämning - Snö Avbrott i el Avbrott ITverksamhetssystem Sjukdom/smitta - pandemi Avbrott i dricksvatten Avbrott i telekommunikation Avbrott i transportsystem Konsekvensbedömning (huvudsaklig påverkan) Påverkan på befolkningens liv/hälsa & skador på egendom/miljö Påverkan på befolkningens liv/hälsa, samhällets funktionalitet & skador på egendom/miljö Påverkan på befolkningens liv/hälsa & samhällets funktionalitet Påverkan på befolkningens liv/hälsa, samhällets funktionalitet & grundläggande värden (rättsäkerhet) Påverkan på befolkningens liv/hälsa & samhällets funktionalitet Påverkan på befolkningens liv/hälsa & samhällets funktionalitet Påverkan på samhällets funktionalitet Påverkan på befolkningens liv/hälsa & samhällets funktionalitet Sannolikhet Hög - Hög-medel - Hög-medel Hög-medel Hög-medel - Medel Låg Låg Kritiskt beroende Är även identifierad som ett kritiskt beroende som därmed kan skapa andra risker och accentuera konsekvenser. Är även identifierad som ett kritiskt beroende som därmed kan skapa andra risker och accentuera konsekvenser. Är även identifierad som ett kritiskt beroende som därmed kan skapa andra risker och accentuera konsekvenser. Är även identifierad som ett kritiskt beroende som därmed kan skapa andra risker och accentuera konsekvenser. Är även identifierad som ett kritiskt beroende som därmed kan skapa andra risker och accentuera konsekvenser. 33

34 De risker som de kommunala förvaltningarna och bolagen mest frekvent omnämnt under arbetet med risk- och sårbarhetsanalysen finns även redovisade i nedanstående ruta; Identifierade risker. (Det finns fler framtagna risker och dessa redovisas i bilaga 4.) Identifierade risker Avbrott i el Avbrott i dricksvatten Avbrott i tele-kommunikation Sjukdom/smitta - pandemi - Personalbrist Avbrott i transportsystem Avbrott IT- verksamhetssystem Väderrelaterade händelser - Storm - Översvämning - Snö Annan olycka (brand/utsläpp) Identifierade kritiska beroenden El - Reservkraft - Vatten Nödvatten - Verksamheternas behov Transportsystem (drivmedel) - Livsmedel - Omsorg - Kemikalier - Försörjningsavtal Internet/IT - Backupsystem - Svartfiber - Serverhall Kommunikation, tele/rakel - Alternativa system - Reservkraft Infrastruktur (vägar, järnväg, sjöfart) - Alternativ Livsmedel/läkemedel (kemikalier, andra behov) - Lager - Avtal Säkra platser - Utrymning - Inrymning Hur stor påverkan dessa risker kan få på den samhällsviktiga verksamheten är beroende av: A. varaktighet på händelsen, B. tid på året/dygnet då händelen inträffar, C. riskens omfattning, D. och om det finns system med tidiga varningar. A. Vilka konsekvenser blir det? B. Vilka stötdämpare finns det så att konsekvenserna inte blir så allvarliga? C. Vilken uthållighet finns? I arbetsgruppen har diskussioner förts om det är möjligt att helt eliminera risker, men slutsatsen är att det är omöjligt. Kommunens målsättning i det fortsatta arbetet är att inrikta processen på att mildra riskernas konsekvenser i möjligaste omfattning bl.a. genom förebyggande åtgärder. I vilken utsträckning konsekvenserna av riskerna påverkar de kommunala samhällsviktiga verksamheterna kan bero på händelsens varaktighet, tid på dygnet och året samt dess geografiska omfattning. En tidig varning ger krisledningsorganisationen tid för att vidta lämpliga åtgärder för att minska skadeverkningen. 34

35 Under arbetsmöten i RSA-processen har diskussioner genomförts med syfte att ta fram kritiska beroenden för kommunens verksamheter och ur det kunna vidta lämpliga förbättrande åtgärder. I det inledande arbetet har beroenden för kommunala verksamheter med samhällsviktig verksamhet prioriterats. Framtagna kritiska beroenden redovisas också i skissen ovan. I den fortsatta RSA-processen behöver kommunen arbeta vidare med att konsekvensbeskriva beroenden. Vilken påverkan kan exempelvis ett elavbrott få på kommunens samhällsviktiga verksamheter? Hur förberedd är verksamheten? Vilka stötdämpare finns? Vilken uthållighet har verksamheten tids- och personalmässigt? Dessa delar kommer tillsammans att ge en bild av verksamhetens förmåga att hantera respektive kritiskt beroende. Några förvaltningar och bolag har påbörjat arbetet med att ta fram en beroendeanalys för sina verksamheter. I detta arbete har delar av en arbetsmodell för beroendeanalyser från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap använts. Bild hämtad ur Beroendeanalys- så gör du! MSB. För att kunna motstå olika störningar behöver de kommunala samhällsviktiga verksamheterna ha en planering för de identifierade riskerna och rutiner för avbrott i de identifierade beroendena. Det kan uppstå situationer då kommunens förmåga inte är tillräcklig avseende exempelvis materiella och personella resurser. Därför är det väsentligt att det finns kännedom om egna resurser. På samma sätt är det viktigt att ha kunskap om hur externa resurser kan rekvireras. I länet finns en god samverkan med bl.a. Försvarsmakten samt genom det Regionala Rådet och Säkerhetsnätverket i Halland. Kommunen har behov av att skapa planer för att vid situationer som exempelvis en extraordinär händelse vara förberedd på att utrymma eller inrymma större grupper av människor. De två kanske allvarligaste beroendena handlar om el- och vattenförsörjning som inte bara påverkar den samhällsviktiga verksamheten utan också kommuninvånarna i Halmstad. I stort sett varenda samhällsviktig verksamhet är beroende av elförsörjning för drift av datorer, telefoner, belysning, kommunikationsutrustning, medicinteknisk utrustning med mera. Dricksvattenförsörjningen är både kommunens invånare och de samhällsviktiga verksamheterna direkt beroende av. Ett avbrott i leveransen av dricksvatten ger omedelbara konsekvenser i hela samhället. Den ansvariga förvaltningen för vattenförsörjningen i kommunen har en plan för nödvattenförsörjning, vilket ger en begränsad mängd vatten till kommunens verksamheter. Vad avser reservkraft har räddningstjänstens lokaler och rådhuset reservkraftsförsörjning. Reservkraft finns också inom dricksvattenförsörjning, avloppshantering och energiförsörjning. Vissa av 35

36 kommunens äldreboenden och gruppbostäder är förberedda för reservkraftsmatning med mobilt aggregat. Äldreomsorgens trygghetscentral och tillagningsköken i kommunen saknar möjlighet för reservkraft. Ett avbrott i försörjningen av drivmedel kan påverka många av kommunens samhällsviktiga verksamheter. Även övriga samhället påverkas eftersom drivmedel är direkt kopplat till transporter. Även drift av reservkraft påverkas vid avbrott i drivmedelsförsörjning. Samtliga av kommunens samhällsviktiga verksamheter har ett beroende av internet och telefoni. Mobiltelefoni är speciellt viktigt för exempelvis hemtjänsten, fastighetsskötsel och personal som arbetar med vatten och avlopp, eftersom de rör sig mellan olika geografiska platser. Kommunikationssystemet RAKEL har införskaffats till kommunen. Räddningstjänsten använder systemet fullt ut för både tal och utalarmering. Inom kommunens övriga verksamheter har RAKEL implementerats om än i mindre omfattning. Denna åtgärd innebär ett minskat beroende av telefoni. Samhällsviktiga verksamheter har också ett beroende av personal i form av exempelvis personal inom hemsjukvården eller spetskomptens inom dricksvattenproduktion och elförsörjning. Utifrån de kritiska beroenden som är identifierade skapas det en sårbarhet hos kommunens verksamheter. Målet med arbetet är att minska sårbarheten. För att uppnå detta kommer kommunen att behöva arbeta vidare med och utveckla arbetet med RSA-processen. B. Om identifierade sårbarheter/brister i förmågan att hantera kriser/extraordinära händelser Halmstads kommun har de senaste åren drabbats av flera kriser med olika omfattning. En kris, översvämningarna 2014, klassades dessutom som en extraordinär händelse enligt den utarbetade struktur för kriser jämfört med extraordinära händelser som tagits fram för kommunens krisledning (se bilaga 2). Efter varje händelse genomförs uppföljningar och utvärderingar och ur dessa har många erfarenheter dragits. Inom kommunen genomförs övningar och utbildningar inom krisberedskapsområdet och även dessa följs upp och utvärderas. Kommunen deltar också i regionala övningar, vilket skapar en välutvecklad samverkan inom länet och ger ett större perspektiv på krisen. Nedan nämns några exempel på erfarenheter och åtgärder som vidtagits efter övningar och händelser. Erfarenheter av övningar nödvattenövning 2015 Under 2015 arrangerade kommunen tillsammans med Livsmedelsverket en nödvattenövning. Syftet var att öva samverkan mellan olika funktioner inom kommunen och andra aktörer, som berörs i samband med en kris kopplat till vattenförsörjning. Befintliga krishanteringsplaner provades också. Erfarenheter Behov av en krisplanering inom äldreomsorgen. Behov av en nödvattenplan. Oklar roll- och ansvarsfördelning. Brist på nödvattentankar. Åtgärder Påbörjat arbete intensifierades. Påbörjad. Roller och ansvar har klargjorts under övningens gång. Fler vattentankar har köpts in. 36

37 Erfarenheter av övningar - oljeskyddsövning 2014 Halmstads kommun deltog i slutet av 2014 i en regional samverkansövning med fokus på att hantera ett allvarligt utsläpp av olja till havs. Inriktningen på scenariot hade valts av styrgruppen för Regionala Rådet för samhällsskydd och beredskap i Hallands län. Styrgruppen består bland annat av kommunchefer. Övningen genomfördes som en simuleringsövning med motspel och syftet var att tydliggöra berörda organisationers ansvar, roller och samverkansbehov. Erfarenheter Behovet av en fastställd oljeskyddsplan med insatskort tydliggjordes. Ansvar och rollfördelning vid en oljeolycka behövde klargöras. Utbilda och öva/träna personalen i oljeskyddsberedskap och hur förebyggande och avhjälpande åtgärder kan utföras. Behov av att ha utrustning för en förstainsats. Behov av att genomföra funktionsövningar gällande teknikanvändning (Lync, WIS, LUPP, RAKEL m m). Åtgärder Under hösten 2015 kommer planen med tillhörande bilagor att fastställas av KS. Ansvars- och rollfördelning klargörs i Oljeskyddsplanen. Berörd personal kommer fortlöpande att genomgå utbildning bl.a. via MSB. Omvärldsbevakning och ev. upphandling genomförs av berörda förvaltningar. Kommunen deltar i de återkommande övningar som länsstyrelsen erbjuder samt genomför interna utbildningar/övningar. Erfarenheter av övningar skolskjutningar genomförde Halmstads kommun övningar inom området skolskjutning. Alla tre skolområdena övades tillsammans med barn- och ungdomsförvaltningens ledningsgrupp vid tre olika tillfällen. Syftet var att uppnå en högre beredskapsförmåga och minska skadeutfallet vid en skolskjutning. Genom förebyggande åtgärder exempelvis motverka mobbning och skapa ett gott arbetsklimat i skolan ökar möjligheten att förebygga skador och tillbud. Erfarenheter Behov av fortsatta utbildningar/övningar med viss regelbundenhet. Scenarion att genomföra lokalt med sin egen personal. Se över rutiner för kommunikationsvägar, larmvägar och kristelefon. Ökad närvaro på sociala medier/nätarenor Åtgärder Pågående. Ligger i planeringsfasen. Påbörjad och förstärkt i samband med en gemensam kommunikationsavdelning. Kontinuerligt arbete. Erfarenheter av inträffade händelser stormar Under de senaste åren har kommunen drabbats av flera stormar (Sven, Egon, Svea, Alexander m.fl.) med olika vindstyrka. Följdeffekterna har t.ex. blivit omfattande elavbrott, telekommunikationsbortfall, materiella skador, trafikolyckor och nedfallna träd som förhindrat framkomligheten. Delar av kommunens samhällsviktiga verksamhet i form av bl.a. vård- och omsorgverksamhet, Laholmsbuktens VA, teknik- och fritidsförvaltning samt räddningstjänsten är speciellt utsatta vid stormar. 37

38 Händelseförloppet är oftast kort, men efterarbetet i form av t.ex. röjning kan ta flera veckor. Det finns idag bra rutiner för att hantera stormar. Erfarenheter Behov av närmare samarbete med räddningstjänstens stab. Behov av gemensam lägesbild mellan räddningstjänsten och den kommunövergripande krisstaben. Behov av reservkraft. Bortfall av mobiltelefoni. Åtgärder Gemensamma stabsgenomgångar samt nära samarbete mellan stabschef i den kommunövergripande staben och räddningstjänstens stab har påbörjats. Ett samarbete mellan räddningstjänstens stab och stabscheferna i den kommunövergripande staben avseende stabsarbete har inletts. Inventering av befintlig reservkraft samt vilket behov som finns i kommunens verksamheter har genomförts. Fler nybyggnationer förses med en så kallad handske, som underlättar inkoppling av reservkraft. Fler förvaltningar har köpt in ytterligare RAKELmobiler. Erfarenheter av inträffade händelser - översvämningar augusti 2014 I mitten av augusti drabbades Halmstad av ett så kallat hundraårsregn, ett regn som statistiskt sett inträffar vart 100:e år. Samhällena Getinge, Oskarström, Åled och Sennan blev mest påverkade av de höga flödena. Det kraftiga skyfallet orsakade översvämningar, avstängda vägar, elavbrott, stängda förskolor, en stängd grundskola, evakuering av ett gruppboende och boende i ett femtiotal av det kommunala fastighetsbolagets lägenheter. På grund av översvämningarna gick flera avloppsreningsverk på reducerad effekt. Boende i de drabbade områdena uppmanades att vara sparsamma med vatten. Händelsen klassades som en extraordinär händelse och den kommunövergripande krisstaben var bemannad dygnet runt under en veckas tid. Erfarenheter Kommunikationskanaler för icke-digital information saknades och efterfrågades av berörda invånare. Behov av ett varningssystem för höga flöden. Vatten från Suseån respektive Nissan steg upp och in i bostadsområden. Krisstabens analysfunktion avsatte avsevärd tid till att sköta bemanning och service m.m. Stor och utdragen händelse som skapade högt tryck på stabschefen. Åtgärder Kommunikationsavdelningen har börjat arbeta med andra sätt att få ut information, t.ex. flygblad. Det finns numera en rutin att använda det nationella informationsnumret. Flödesmätare har monterats i Nissan och Suseån. Tillfälliga vallar har byggts i samhället Getinge. Permanenta vallar är under planering och kommer att byggas inom närtid. En HR-funktion har inrättats i den kommunövergripande staben för att bland annat lösa bemanningsfrågor. Inrättande av en roll som biträdande stabschef övervägs. 38

39 Erfarenheter av inträffade händelser - vattenläcka 2014 En stor vattenläcka medförde tryckförändringar och missfärgat vatten i flera områden i centrala Halmstad. Kommunen gick ut med rekommendationer att inte dricka av eller tvätta kläder i, vattnet så länge det var missfärgat. Dricksvattentankar placerades ut på flera platser. Erfarenheter Behov av en nödvattenplan. Stort behov av kommunikatörer, speciellt i inledningsfasen. Nödvattentankar kom ut sent. Omfattningen av skadan insågs för sent, omfallsplanering saknades. Onödigt omständiga arbetssätt inom krisstaben Åtgärder Ansvarig förvaltning har påbörjat arbetet. Kommunikationsfunktionen i krisstaben aktiverar två kommunikatörer åt gången. Nya rutiner har upprättats hos ansvarigt bolag. Genom uppföljning och utvärdering efter händelsen har ansvarsfördelningen tydliggjorts samt behovet att snabbt involvera fler än den egna förvaltningen. Ett webbaserat system finns nu med förberedda smsgrupper, vilket påskyndar och underlättar utskick via sms. En gemensam e-post för krisstaben har börjat användas för effektivare och säkrare kommunikation. Mer material för staben finns på plats i lokalerna på BAS (huvudbrandstation). 39

40 Erfarenheter av inträffade händelser - branden i Oceanhamnen 2012 I september 2012 drabbades kommunen av den allvarligaste händelsen på många år. En industribyggnad i hamnen innehållande flera olika kemikalier började brinna. Det förelåg länge explosionsrisk och allmänheten i närområdet uppmanades att hålla sig inomhus och borta från fönster. Det var inledningsvis ovisst kring vilken släckningsmetod som skulle användas på grund av alla kemikaler i byggnaden. Kontakter togs med MSB och experter i Tyskland. Det blev en kraftig rökutveckling som stundtals hotade att gå in över centrala Halmstad och ett eventuellt evakueringsbehov började analyseras. Väderförhållandena höll dock i sig och vindriktningen kom aldrig att ändras in över centrum. Inga människor kom till skada under händelsen. Erfarenheter Vikten av att ha en omfallsplanering. Vad händer om vinden vänder? Planering för utrymning av stora grupper av människor saknas. Oerhört stort informationsbehov från både allmänhet och media. Otydlighet i krisstaben kring vem som skulle göra vad. Stort behov av stabspersonal. VMA med ljudsignal får inte allmänheten att reagera. Vikten av bra samarbete mellan olika externa aktörer, t.ex. polis och kustbevakningen. Åtgärder Kommunen har deltagit i det regionala projektet om utrymning. Behov finns av att fortsätta arbetet med planering kring utrymning såväl internt som i samråd med andra organisationer. Flera olika kanaler användes för att få ut information bl.a.: radio, tv, webb, bambuser, VMA och olika sociala medier. Kommunikationsfunktionen utökade sin bemanning. Funktionskort med tydlig arbetsbeskrivning har tagits fram och börjat användas. Mer personal har tagits in och utbildats för att kunna delta i krisstaben. Kommunen har deltagit i länsstyrelsen arbete kring detta och avvaktar just nu den nationella utvecklingen i frågan. Samverkan har utvecklats i kommunen och i länet. 40

41 7. Behov av åtgärder för kommunen med anledning av risk- och sårbarhetsanalysens resultat Åtgärderna nedan finns uppdelade i två delar. Den ena delen handlar om åtgärder för det förebyggande arbetet med att minska risker för samhället, d.v.s. det fortsatta arbetet med att förebygga risker och sårbarheter i kommunen. Den andra delen handlar om åtgärder för att öka förmågan att hantera krissituationer, d.v.s. stärka förmågan att hantera en kris/extraordinär händelse då den uppstår. A. Åtgärder för att minska risker för samhället, d.v.s. det fortsatta arbetet med att förebygga risker och sårbarheter i samhället Pågående & planerade åtgärder Minska riskerna för sårbarheten genom nya/reviderade styrdokument (planer/rapporter/rutiner/mm): - Framtagande av nödvattenplan. - Framtagande av dagvattenplan. - Framtagande av plan för hur räddningstjänsten agerar vid ett avbrott i telefoni och bortfall radiokommunikation. - Kunskapsuppbyggnad inom informationssäkerhet. Minska riskerna för sårbarheten genom åtgärder i verksamheten: - Installation av UV-ljus på samtliga vattenverk inom kommunen. - Utredning är påbörjad av dels hur VA- systemet påverkar översvämningarna, dels hur VA- systemet påverkas av översvämningar. - Stabilitetsutredningar pågår som bland annat ska ge svar på hur nära Suseån de permanenta vallarna kan placeras, utan att riskera att orsaka till exempel jordskred. Byggnation av dagvattendammar samt installation av pumpar. - Utbyggnad av fjärrkyla. Planeras vara klart / / Pågår sedan 2001 Förslag på ytterligare åtgärder och rekommendationer Minska riskerna för sårbarheten genom nya/reviderade styrdokument (planer/rapporter/rutiner/mm): - Ta fram nytt stödmaterial för kontinuitetsanalyser, beroendeanalyser, avbrottstider m.m. för fördjupat RSAarbete. - Utveckla kommunens arbete med det geografiska områdesansvaret. Minska riskerna för sårbarheten genom åtgärder i verksamheten: - Fortsatt arbete med risk- och sårbarhetsanalyser för att ytterligare öka förståelsen och förmågan för hantering av åtgärder för att minska risker i samhället. Fördjupning avseende exempelvis kontinuitetsanalyser, beroendeanalyser och avbrottstider. - Dagvatten- och spillvattensystemen behöver klimatanpassas. - Identifiering av var lågvattenpunkter i kommunen och vilka kommunala verksamheter som bedrivs där är en viktig del i att klimatanpassa samhället. - Utredning kring eventuella behov av skyddsåtgärder vid Västra strandens avloppsreningsverk p.g.a. stigande havsnivåer. - Inventering av samhällsviktig verksamhet utanför kommunens egen organisation. 41

42 B. Åtgärder för att öka förmågan att hantera kriser/extraordinära händelser Pågående & planerade åtgärder Öka förmågan att hantera kriser/extraordinära händelser genom nya/reviderade styrdokument (planer/rapporter/rutiner/mm): - Styrdokument för kommunens krisberedskap ink. utbildnings- och övningsplan för mandatperioden. - Stöd till de förvaltningar/bolag som utvecklar sina kris- och beredskapsplaner. - Strategi för reservkraft. - Checklista för el- och telebortfall. Öka förmågan att hantera kriser/extraordinära händelser genom utveckling av den kommunövergripande krisledningsorganisationen: - Vidareutveckla arbetet med att ta fram och använda lägesbilder vid en kris eller extraordinär händelse. - Halmstad Direkts roll vid en kris eller extraordinär händelse. - Bemanningsförsörjning för den kommunövergripande krisledningsstaben. - Utveckling av samarbetet med frivilliga organisationer. - Utveckling av stabslokalen. Öka förmågan att hantera kriser/extraordinära händelser genom utbildningar: - Krisledningsnämnden. - Stabschefsutbildning. - Stabs- och ledningsmetodik utbildning. - Utbildning i teknisk utrustning, t.ex. WIS och RAKEL. - Hantering av oljepåslag. Planeras vara klart Efter behov Fortlöpande/efter behov Fortlöpande, se särskild utbildnings- och övningsplan. - Fortlöpande, se särskild utbildnings- och övningsplan. - Fortlöpande, se särskild utbildnings- och övningsplan Öka förmågan att hantera kriser/extraordinära händelser genom övningar: - Vidareutveckla övningskoncept där övningar kan användas i grupper och på kort tid utifrån olika verksamheters behov och förutsättningar. - Övning för POSOM inkl. media träning. - Deltagande i regionala övningar, t.ex. kärnkraftsolycka övning Gripen. Öka förmågan att hantera kriser/extraordinära händelser avseende kommunikation: - Utveckla kommunikationsarbetet för att nå ut med information vid avbrott i internet. - Kunskapsuppbyggnad kring 72-timmars kampanjen. - Fortlöpande, se särskild utbildnings- och övningsplan Förslag på ytterligare åtgärder och rekommendationer Öka förmågan att hantera kriser/extraordinära händelser genom nya/reviderade styrdokument (planer/rapporter/rutiner/mm): - Kunskapsuppbyggnad om kommunens uppgifter vid höjd beredskap och krig. - Kunskapsuppbyggnad om kommunens förmåga att ta emot förstärkningsresurser. - Utveckla arbetet med en kommunal utrymnings/evakueringsplan. Öka förmågan att hantera kriser/extraordinära händelser genom utveckling av den kommunövergripande krisledningsorganisationen: - Överväg utveckling av en TIB-funktion. - Utveckla arbetet med det geografiska områdesansvaret i en kris. Öka förmågan att hantera kriser/extraordinära händelser genom utbildningar: - Utbildningar i oljebekämpning. Öka förmågan att hantera kriser/extraordinära händelser genom övningar: - Övning för krisledningsnämnden. Öka förmågan att hantera kriser/extraordinära händelser genom investeringar: - Inköp av utrustning och material för bekämpning av oljepåslag från havet. 42

43 Ansvaret för åtgärderna och uppföljning av det fortsatta arbetet Risk- och sårbarhetsanalyser (RSA) är ett arbete för att dels minska risken för sårbarheter i samhället, dels öka förmågan att klara krissituationer. Ansvaret för åtgärderna som behövs för att minska sårbarheterna och öka hanteringsförmågan i en kris/extraordinär händelse följer grundprinciperna i all krishantering; ansvarsprincipen, likhetsprincipen och närhetsprincipen. Halmstads kommuns samtliga förvaltningar och bolag har därav ansvar att vidta de åtgärder som krävs för att minska riskerna inom sin verksamhet och öka förmåga att hantera krissituationer. Säkerhetsfunktionen inom Avdelningen för ledningsstöd, Stadskontoret, har ett funktionsansvar i kommunen för att styra/leda, samordna och stödja arbetet med kommunens krisledningssystem och stödja processerna med risk- och sårbarhetsanalyser inom förvaltningar/bolag. Enligt de nya statliga föreskrifterna, som trädde i kraft i mars 2015, ska kommunen regelbundet följa upp sin risk- och sårbarhetsanalys och med utgångspunkt i denna bedöma sin generella krisberedskap. Uppföljningen och bedömningen ska rapporteras till länsstyrelsen senast den 15 februari året efter vart och ett av mandatperiodens fyra år. Rapporteringen görs samlat för kommunen och den ska ske i elektronisk form enligt särskilda indikatorer som anges i en bilaga till förskrifterna (MSBFS 2015:5). Säkerhetsfunktionen inom Avdelningen för ledningsstöd, Stadskontoret, ansvarar för ledningen och samordningen av uppföljningen. 43

44 Referenser Beroende- och konsekvensanalys - energi. Krisberedskapsmyndigheten Beroendeanalys - så gör du! Krisberedskapsmyndigheten Faller en - faller då alla? Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Framtidsplan 2030 Strategisk översiktsplan för Halmstads kommun. Samhällsbyggnadskontoret Halmstads kommun, beslut i kommunfullmäktige den 17 juni Förordning) om skydd mot olyckor, 2003:789. Grövre våld i skolan vad man vet och vad man kan göra. Skolverket Halmstads kommuns krisledningsorganisation. Halmstads kommun Handlingsplan för skydd av samhällsviktig verksamhet. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Kommunallag, 1991:900. Lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH), 2006:544. Lagen om skydd mot olyckor (LSO), 2003:778. Myndigheten för samhällskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners risk- och sårbarhetanalyser, MSBFS 2015: Redovisning Översvämningar i Hallands län , Länsstyrelsen Hallands län, Lst dnr Regional risk- och sårbarhetsanalys för Hallands län. Länsstyrelsen i Hallands län Risk och sårbarhetsanalys Uppföljning av och rapportering om Halmstads kommuns arbete med risk- och sårbarhetsanalys. Stadskontoret. Halmstads kommun Riskanalys av farligt gods i Hallands län. Länsstyrelsen i Hallands län Samhällets säkerhet och beredskap, proposition 2001/02:15, Regeringskansliet Socialtjänstlag, 2001:453. Vägledning för samhällsviktig verksamhet. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Övning Barbro Utvärderingsrapport - underlag vid utvärderingsseminarium. Länsstyrelsen Hallands län. 2014/

45 Bilaga 1 Tabell över begrepp och definition Begrepp Extraordinär händelse Kontinuitetsplanering Krisberedskap Kritiska beroenden Risk Riskobjekt Samhällsviktig verksamhet Sårbarhet Definiton Med extraordinär händelse avses i denna lag en sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun eller ett landsting.(sfs 2006:544) En metod för att säkerställa en organisations leveransförmåga genom att planera för fortsatt verksamhet vid nedsatt förmåga. Det vill säga att trots avbrott kunna leverera de tjänster och produkter som är viktigast för organisationen och dess målgrupper. (Krisberedskapsmyndigheten, 2006) Förmågan att genom utbildning, övning och andra åtgärder samt genom den organisation och de strukturer som skapas före, under och efter en kris förebygga, motstå och hantera krissituationer. (MSBFS 2015:5) Beroenden som är avgörande för att samhällsviktiga verksamheter ska kunna fungera. Sådana beroenden karaktäriseras av att ett bortfall eller en störning i levererande verksamheter relativt omgående leder till funktionsnedsättningar, som kan få till följd att en extraordinär händelse inträffar. (MSBFS 2015:5) En sammanvägning av sannolikheten för att en händelse ska inträffa och de konsekvenser händelsen kan leda till. (MSBFS 2015:5) Ett fysiskt objekt som påverkar omgivningen på ett negativt sätt vid en oönskad händelse. Objekten omfattas av lagstiftning som exempelvis lagen (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO), lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor, elsäkerhetslagstiftning, lag om brandfarliga och explosiva varor (LBE) och miljöbalken (MB). En verksamhet som uppfyller minst ett av följande villkor. Ett bortfall av eller en svår störning i verksamheten kan ensamt eller tillsammans med motsvarandehändelser i andra verksamheter på kort tid leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt. (MSBFS 2015:5) De egenskaper eller förhållanden som gör ett samhälle, ett system, eller egendom mottagligt för de skadliga effekterna av en händelse. (MSBFS 2015:5) 45

46 Bilaga 2 - Översikt: Vilka skillnader/likheter finns det mellan kriser och extraordinära händelser? Lagrum Definition Krishanteringssystemets grundprinciper Geografiskt områdesansvar Kris inom förvaltning/bolag Händelsen klassas som kris då förvaltningschefen/bolagschefen/berörd chef tagit beslut om att upprätta krisledningsstab. Lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH 2006:544): kommuner och landsting skall minska sårbarheten i sin verksamhet och ha en god förmåga att hantera krissituationer i fred. (LEH 2006:544 1:1) Det finns ingen officiell definition av kris. Olika aktörer definierar kris på olika sätt. Exempel på kriterier som används: Oväntat, avviker från det normala Hotat grundläggande värden (liv, hälsa, miljö, förtroende, viktiga samhällsfunktioner) Kräver skyndsamma åtgärder Kännetecknas av osäkerhet Kräver samverkan mellan många aktörer Ordinarie resurser och rutiner räcker inte till Drabbar många människor Ansvarsprincipen. Likhetsprincipen. Närhetsprincipen. Finns ingen officiell definition av det geografiska ansvaret under en kris, se dock under extraordinär händelse. Kommunen ska ta initiativ till att aktörer som bedriver samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område ges möjlighet att samverka i syfte att uppnå samordning av förberedelser inför och åtgärder under en extraordinär händelse. Kris som berör flera förvaltningar/bolag Lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH 2006:544): kommuner och landsting skall minska sårbarheten i sin verksamhet och ha en god förmåga att hantera krissituationer i fred. (LEH 2006:544 1:1) Det finns ingen officiell definition av kris. Olika aktörer definierar kris på olika sätt. Exempel på kriterier som används: Oväntat, avviker från det normala Hotat grundläggande värden (liv, hälsa, miljö, förtroende, viktiga samhällsfunktioner) Kräver skyndsamma åtgärder Kännetecknas av osäkerhet Kräver samverkan mellan många aktörer Ordinarie resurser och rutiner räcker inte till Drabbar många människor Ansvarsprincipen. Likhetsprincipen. Närhetsprincipen. Finns ingen officiell definition av det geografiska ansvaret under en kris, se dock under extraordinär händelse. Kommunen ska ta initiativ till att aktörer som bedriver samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område ges möjlighet att samverka i syfte att uppnå samordning av förberedelser inför och åtgärder under en extraordinär händelse. Politisk ledning Ordinarie nämnd/styrelse. Kommunchefen tillsammans med kommunsstyrelsens ordförande bedömer behovet av krisledningsnämndens aktivering/involvering. Krisledning Förvaltningens/bolagets/berörd chefs krisledningsstab. Om händelsen berör fler förvaltningar/bolag träder den kommungemensamma krisledningsstaben in som samordnare efter kommunchefens beslut. Extraordinär händelse Krisen klassas som en extraordinär händelse efter beslut av kommunchefen. Lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH 2006:544): kommuner och landsting skall minska sårbarheten i sin verksamhet och ha en god förmåga att hantera krissituationer i fred. (LEH 2006:544 1:1) Med extraordinär händelse avses i denna lag en sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun eller ett landsting. (LEH 2006:544 1:4) Ansvarsprincipen. Likhetsprincipen. Närhetsprincipen. Kommuner skall inom sitt geografiska område i fråga om extraordinära händelser i fredstid verka för att 1. olika aktörer i kommunen samverkar och uppnår samordning i planerings- och förberedelsearbetet, 2. de krishanteringsåtgärder som vidtas av olika aktörer under en sådan händelse samordnas, och 3. informationen till allmänheten under sådana förhållanden samordnas. (LEH 2006:544 3:7) Kommunråden = Krisledningsnämnden tar beslut om behov finns. Krisledningsnämnden får fatta beslut om att överta hela eller delar av verksamhetsområden från övriga nämnder i den utsträckning som det är nödvändigt med hänsyn till händelsen. Kommungemensam krisledningsstab med underordnade staber på förvaltningar/bolag efter behov. Stadskontorets roll Kan stödja vid behov. Kommunchefens krisledningsstab. Kommunchefens krisledningsstab. Metodik som tillämpas Den kommungemensamma stabmetodiken enligt Den kommungemensamma stabmetodiken enligt Den kommungemensamma stabmetodiken enligt

47 Nåbarhet mellan kommunchef och förvaltningschefer/ bolagschefer Krisledningsgrupp Inställelsetid till krisledningsgruppsmöte Kommunikation med krisledningsgruppen Kommunikationsansvar Utbildning och övning Ekonomiska konsekvenser kommunens krisledningssystem. kommunens krisledningssystem. kommunens krisledningssystem. Förvaltningschefen/bolagschefen ansvarar för att Kommunchef/förvaltningschefer/bolagschefer ska Kommunchef/förvaltningschefer/bolagschefer ska informera kommunchefen skyndsamt. vara ständigt nåbara. vara ständigt nåbara. Förvaltningschefen/bolagschefen/berörd chef utser sin krisledningsgrupp. Förvaltningschefen/bolagschefen/berörd chef beslutar om inställelsetid efter aktuellt behov. Förvaltningschefen/bolagschefen/berörd chef beslutar i frågor om kommunikation. Förvaltningen/bolagets kommunikatör i krisledningsstaben ansvarar för kommunikationen. Stadskontoret kan erbjuda stöd. Förvaltningen/bolaget ansvarar för att förtroendevalda och anställd personal får den utbildning och övning som behövs för att de ska kunna lösa sina uppgifter vid händelse av kris. Stadskontoret via säkerhetsfunktionen ansvarar för att arrangera och erbjuda utbildningar och övningar för förvaltningars/bolags personal. Hanteras inom ram kan dock efter behov särredovisas för att kunna klargöra ekonomiska konsekvenser i efterhand. Krisledningsgruppen består av kommunchef, stabschef, andra funktioner från krisledningsstaben, och de förvaltningschefer/bolagschefer vars verksamhet berörs av händelsen. Kommunchefen beslutar om inställelsetid efter aktuellt behov. Kommunikation från/till den kommungemensamma krisledningsstaben sker via: - mail från den särskilda stabmailadressen - sms från den särskilda stabssms-funktionen - telefon - webb/fb - RAKEL Den kommungemensamma krisledningsstabens kommunikatörsfunktion ansvarar för kommunikationen. Förvaltningen/bolagets kommunikatör kan erbjuda stöd. Förvaltningen/bolaget/stadskontoret ansvara för att förtroendevalda och anställd personal får den utbildning och övning som behövs för att de ska kunna lösa sina uppgifter vid händelse av kris. Stadskontoret via säkerhetsfunktionen ansvarar för att arrangera och erbjuda utbildningar och övningar för förvaltningars/bolags personal. Hanteras inom ram kan dock efter behov särredovisas för att kunna klargöra ekonomiska konsekvenser i efterhand. Krisledningsgruppen består av kommunchef, stabschef, andra funktioner från krisledningsstaben, och samtliga förvaltningschefer/bolagschefer. Tjänstgörande KC/FC/BC-funktion ska kunna inställa sig inom 30 min. Kommunikation från/till den kommungemensamma krisledningsstaben sker via: - mail från den särskilda stabmailadressen - sms från den särskilda stabssms-funktionen - telefon - webb/fb - RAKEL. Den kommungemensamma krisledningsstabens kommunikatörsfunktion ansvarar för kommunikationen. Förvaltningen/bolagets kommunikatör kan erbjuda stöd. Stadskontoret via säkerhetsfunktionen ansvara för att förtroendevalda och anställd personal får den utbildning och övning som behövs för att de ska kunna lösa sina uppgifter vid extraordinära händelser i fredstid. Stadskontoret via säkerhetsfunktionen ansvarar för att arrangera och erbjuda utbildningar och övningar för förvaltningars/bolags personal. Hanteras inom ram - särredovisas för att kunna klargöra ekonomiska konsekvenser i efterhand. Ordinarie verksamhet Störning/allvarlig händelse Kris Extraordinär händelse Höjd beredskap Krig 47

48 Bilaga 3 - Mall för risk- och sårbarhetsanalys - händelser S = Sannolikhet för att händelsen inträffar K = Konsekvens av händelsen HF = Hanteringsförmåga Bedömning K, S och HF sker enligt bilaga 1 Förvaltning/Bolag: Datum: Handläggare: Deltagare: 1. Händelse S 2. Konsekvens K 3. Sårbarhet 4. Hanteringsförmåga HF 5. Förslag på åtgärder 6 Kommentar Exempel: Pandemi Exempel: Stor belastning Sjukskrivningar Exempel: Pandemiplanering saknas Nyckelfunktioner Exempel: Bristfällig hanteringsförmåga och redundans Exempel: Ta fram plan för hantering av pandemi Kompetensspridning Exempel: Tre personer från ledningsgruppen ska i höst åka på MSBs kurs om pandemihantering

49 Bilaga 4 - Översikt över risker och sårbarheter Kategori Händelse Naturolyckor Storm Översvämning Snöoväder Ras och skred Värmebölja Skyfall Extrem kyla Isstorm Solstorm Andra olyckor Tågolycka med farligt gods Stor trafikolycka Olycka i hamnen med farligt gods Trafikolycka med farligt gods Tågolycka Flygolycka Brand i publik lokal Brand i vårdanläggning Brand i flerfamiljshus Brand i skola Brand på oljedepå Brand på oljebryggan Brand i industrilokal Brand i lantgård Torvbrand Skogsbrand Brand i villa Brand på fartyg i hamn Brand i publikt transportmedel Kemikalieolycka Kärnkraftsolycka, radioaktivt utsläpp Oljepåslag mot kusten Fartygsolycka Kommuninvånare som drabbas av olycka utanför kommungränsen Teknisk infrastruktur och försörjningssystem Avbrott i telesystemet Elavbrott Avbrott i IT Avbrott i dricksvattenförsörjning Avbrott i finansiella system Avbrott i avloppsrening Avbrott i transportsystem Avbrott i fjärrvärme Avbrott i avfallshanteringen Informationssäkerhetshot Antagonistiska hot och social oro Sjukdomar/smitta Krig Bränslebrist Upplopp Gängbildningar Huliganer Hot Terrorism Polarisering Mobbning Självmord Hot och våld Bombhot Hot mot anläggningar Anlagd brand Sabotage/skadegörelse Skolskjutningar Sekretessbelagt material som sprids Sexualbrott Stölder Förföljelse Gisslantagande Förtroendekris Pandemi Smittspridning via livsmedel Epizooti Zoonos Vattenburen smitta Personalbrist Krig

50 Bilaga 5 - Genomförda åtgärder Nedan redovisas åtgärder som gjorts i Halmstads kommun under för att minska sårbarheten i samhället och öka förmågan att hantera kriser/extraordinära händelser. Genomförda åtgärder Öka förmågan att hantera kriser/extraordinära händelser genom framtagna styrdokument (planer/rapporter/rutiner/mm): Oljeskyddsplan med insatskort. Rutin för hantering av hot och våld mot tjänstemän. Rutin för hantering av hot och våld mot förtroendevalda. Rutin för utrymning av kommunfullmäktige. Evakueringsplaner för äldreboenden. Ras- och skredriskanalys för krisledning Skogsbrandplan (Räddningstjänsten). Stormplan (Hallands hamnar). Översiktsplan Framtidsplan (Samhällsbyggnadskontoret). Planering enligt Styrel. Planering enligt Styrgas. Öka förmågan att hantera kriser/extraordinära händelser genom utveckling av den kommunövergripande krisledningsorganisationen: Utveckling av krisledningssystemet avseende rutiner, checklistor m.m. HR-funktion inrättat i krisstaben. POSOM har utrustats med ipad, iphone samt har en RAKEL-mobil att tillgå vid behov. Öka förmågan att hantera kriser/extraordinära händelser genom utbildningar: Löpande grund- och repetitionsutbildningar för RAKEL. Stabs- och ledningsmetodik utbildningar genomförs regelbundet under året. Stabschefsutbildningar genomförs regelbundet under året. Utbildningar i krisledningssystemet/kommunens krisorganisation för förvaltningar/ avdelningar/chefer. Utbildningsinsatser inom våldsbejakande extremism. Introduktion av ny krisledningsnämnd i samband med ny mandatperiod. Öka förmågan att hantera kriser/extraordinära händelser genom övningar: Nödvattenövning har genomförts i samarbete med Livsmedelsverket. Regional övning med inriktning mot oljeskadeskydd. Utrymning av kommunfullmäktige. Inventering genomförd avseende det interna behovet av övningar. Öka förmågan att hantera kriser/extraordinära händelser avseende kommunikation: Flera förvaltningar och bolag har köpt in fler än en RAKEL- mobil. Regelbundna interna sambandsprov via RAKEL. Deltagande vid regionala sambandsprov via RAKEL. Ökad användning av de Lync utrustningar som har tilldelats kommunen. Ökad användning av WIS. Öka förmågan att hantera kriser/extraordinära händelser genom utvärdering efter inträffade kriser/extraordinär händelse: Vattenläckan i centrala Halmstad april Torvbrand i hamnen juni Flytt av Najaden juli Skadegörelse och inbrottsvåg Midsommar juli Översvämningarna augusti Åtgärder med anledning av identifierade sårbarheter vid inträffade kriser: Flödesmätare installerade i Suseån och Nissan. Nederbördsmätare i Slättåkra vid avloppsreningsverket. Invallningar i anslutning till Suseån och bostadsområden i Getinge. Tillfälliga invallningar i anslutning till Suseån och bostadsområden i Getinge. Uppställningsplats för farligt gods flyttad till Villmansstrand. Vid inbrottslarm på vattenverk bräddas dricksvattnet till sabotage kan uteslutas. Fler dricksvattentankar har köpts in. Behovet av en redundant serverhall åtgärdas. Kostnads- och nyttoanalys av översvämningsåtgärder i Getinge (Samhällsbyggnadskontoret). Översvämningskarteringar för Nissan och Suseån. 50

51 51