Moraliskt ansvar. Susanna Radovic Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori CELAM Göteborgs universitet.

Transkript

1 Moraliskt ansvar Susanna Radovic Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori CELAM Göteborgs universitet

2 Moraliska och andra handlingar När personer utför vissa typer av handlingar så anser vi att de förtjänar beröm eller klander. En person som bevittnar en bilolycka och räddar en person ur en brinnande bil förtjänar (kanske) beröm. En person som bevittnar en bilolycka och inte gör något alls, förtjänar klander. Jämför: En person som äter ett äpple.

3 Klander, rättfärdiganden och ursäkter Moraliskt relevanta handlingar beröm eller klander. Klandervärd handling = någon bör klandras? Personen som inte ringde till räddningstjänsten kanske hade tappat telefonen Den kanske var upptagen med att försöka släcka elden. Den kanske var ett litet barn på tre år. Den kanske hade hamnat i ett chocktillstånd och inte kunde tänka klart.

4 Rättfärdiganden och ursäkter En persons klandervärda beteende kan rättfärdigas eller berättigas om hon t ex uppnådde något mer gott genom att göra det eller om det finns en förklaring som tar bort hennes skuld. Upptagen med att släcka Tappat telefonen En persons klandervärda beteende kan ursäktas om personen av någon anledning inte kunde hjälpa att hon gjorde som hon gjorde. I chock Ett barn

5 Moraliska agenter Vi kan endast berömma eller klandra personer som har begått frivilliga handlingar. Handlingen måste ha sitt ursprung i agenten. Handlingen ska inte vara resultatet av yttre tvång. Agenten måste veta vad hon gör eller vilka effekter hennes handlande får. Uppfyller man inte dessa kriterier kan man inte klandras för sina handlingar

6 Ansvar, klander, skuld och straff Den som är ansvarig för något klandervärt bär skuld och den som bär skuld är det rättvist att straffa. Vad innebär det att vara ansvarig för sina handlingar? Ansvarig för en mängd olika saker. Ansvarig för beslutet att ta cykeln till jobbet Ansvarig för konsekvenserna av sina beslut Ansvarig för bra, dåliga eller neutrala saker Kausalt ansvarig för saker som händer

7 Framåtblickande och bakåtblickande ansvar Tilldelande av ansvar på förhand Tova är ansvarig för att planen är servade. Susanna är ansvarig för flygbolagets ekonomi. Tilldelande av ansvar i efterhand. Vem är ansvarig för att planet störtade? Vem är ansvarig för att Flygfint gick i konkurs?

8 Ansvar ursäkter och rättfärdiganden Personen som blev utpekad för att ha orsakat företagets konkurs, bör hon med nödvändighet hållas ansvarig? Hon kanske inte kunde hjälpa det. Det stod inte i hennes makt att förhindra katastrofen. Hon var grundligen lurad och visste inte att ekonomin såg ut som den gjorde. Hon var tvingad att försätta företaget i konkurs.

9 Sex betydelser av ansvarig (i) Smith hade alltid varit en ansvarsfull person och (ii) som kapten för ett fartyg var han ansvarig för sina passagerare och besättnings säkerhet. (iii) Men på sin sista resa drack hans sig redlös och var därmed ansvarig för att skeppet gick under och många liv gick förlorade. (iv) Smiths försvarsadvokat argumenterade för att alkoholen och hans depression bar skulden (var ansvariga för) hans beteende, men (v) åklagarens medicinska experter intygade att han var fullt ansvarig när han började dricka och inte led av en depression (iv) Smith bör ta ansvar för sina offers familjers förluster, men förmodligen blir hans arbetsgivare ansvarig för dem eftersom Smith inte har några pengar eller adekvat försäkring.

10 Sex betydelser av ansvarig Dygd-ansvar en person som har en ansvarsfull karaktär och som därmed tenderar att uppföra sig ansvarsfullt. Roll-ansvar de plikter en person har i och med en viss roll såsom kapten. Dessa kan uppfyllas mer eller mindre bra. Resultat-ansvar De resultat (t ex händelser) för vilken en person hålls ansvarig. Kausalt ansvar en storm kan vara orsak till en översvämning. Kapacitetsansvar de förmågor en agent behöver för att kunna bedömas som ansvarig (rationellt tänkande, förmåga att fatta beslut, etc) Straffansvar de påföljder som åläggs den ansvariga/skyldiga agenten. Ej relevant för straffansvar (?) Relevant för straffansvar Relevant Relevant (att utesluta) Relevant

11 Hot mot möjligheten att handla moraliskt Fatalism

12 Möjlighet att handla moraliskt Determinism

13 Vad är moral? Moraliska problem är praktiska problem som har med beslutsfattande att göra. Det unika med moraliska beslutsproblem är att man är intresserad av vad som är moraliskt rätt att göra och inte t ex mest ekonomiskt, eller mest tidsbesparande. Det innebär att moraliska diskussioner alltid aktualiserar grundläggande frågor om vad som är bra och dåligt, rätt och fel, gott och ont.

14 Vad är moral? Hur bestämmer vi vad som är moraliskt rätt och fel? Pliktetik - Man talar om vad som är rätt och fel genom att rada upp plikter eller skyldigheter som vi människor har. Att inte skada Att inte döda Att avtal ska hållas Att

15 Vad är moral? Pliktetik Formuleras i termer av rättigheter. Vi (samhället) har en plikt att tillgodose människors rättigheter. Rätten till liv Rätten till frihet Rätten att fritt uttrycka sina åsikter osv

16 Vad är moral? Pliktkonflikter Plikt 1: Man ska inte ljuga. Plikt 2: Man ska inte skada andra människor. Rättighetskonflikter Rätten till frihet Rätten till liv och hälsa Lösningar: Man kan försöka avgöra vilken plikt som väger tyngst. Dvs man gör en hierarki över plikterna. T ex plikten att inte skada är överordnad plikten att tala sanning. Lösningar: Hierarki Rätten till liv och hälsa är överordnad rätten till frihet Man kan börja fundera över vilka konsekvenser eller resultat ens handlingar får. Konsekvenserna

17 Vad är moral? Konsekvensetik (utilitarism) Den rätta handlingen är den som har de bästa konsekvenserna. Problem: Hur vet man vilka konsekvenser ens handlande kommer att få? Får man göra vad som helst om det har bra konsekvenser? Är det riktigt att ändamålet helgar medlen?

18 Moralens koppling till juridiken Avgränsning av moraliska agenter Ursäktande och rättfärdigande omständigheter Framåtblickande och bakåtblickande ansvar Vad är rätt och fel? Är juridiken plikt- (eller rättighets-etisk) eller konsekvensetisk? Hur avgör man det? - allmänt lagstiftning - i det enskilda i en domstol

19 (Straff)ansvar ur juridiskt perspektiv

20

21

22

23 Skuldform Avsiktsuppsåt (direkt uppsåt) Insiktsuppsåt (indirekt uppsåt) Likgiltighetsuppsåt Medveten oaktsamhet Kognitivt element (kunskap) Insikt om risken att handlandet kan orsaka en viss följd / GP ser följden som praktiskt möjlig Praktisk visshet om att handlandet kommer att orsaka en viss följd Insikt om risken att handlandet kan orsaka en viss följd / GP ser följden som praktiskt möjlig Voluntativt element (inställning) Vilja/avsikt att åstadkomma följden Likgiltighet inför följden Ej likgiltig inför följden: om GP insett att följden skulle inträffa hade han/hon avstått från handlingen Omedveten oaktsamhet GP inser inte att det föreligger risk för följden, men borde ha insett det

24 Straffrättsliga principer

25 Skuldkravet: kravet på uppsåt/oaktsamhet Ivar Strahl (1976): Uppsåtets syfte är att avgränsa området av handlingar som ska vara kriminaliserade, inte att komma med sanningar om själslivet. Monica Strömmerstedt (1987): Uppsåtet ska vara ett ändamålsenligt medel för straffrättskipningen.

26 Principer för kriminalisering Gärningen ska typiskt sett kränka eller hota ett rättsligt erkänt intresse eller värde. Kriminalisering måste vara generell (brottstyper, ej enskilda gärningar/personer). Ultima ratio - bestraffning är samhällets mest ingripande och förnedrande sanktion; kriminalisering bör därför tillgripas endast i sista hand eller för de mest förkastliga gärningarna. Brott förutsätter moraliskt ansvar; straffrättsligt ansvar får inte åläggas om gärningspersonen saknade ansvarsförmåga, eller handlade utan uppsåt eller oaktsamhet, eller på annan grund måste anses vara ursäktad. Brottstyperna måste vara definierade i lag (generell normgivning, tillgänglig för allmänheten). Brottstyperna måste vara begripligt och bestämt definierade. Kriminalisering får inte ske retroaktivt till gärningspersonens nackdel. Kriminaliseringen bör genom straffskalans utformning återspegla också måttet av förkastlighet hos brottstypen. Repressionsnivån (straffhotet) bör inte vara strängare än vad som är nödvändigt för att hålla brottsligheten på en tolerabel nivå.

27 Annat som påverkar avgränsningen av juridiskt ansvar? Praktisk tillämpbarhet möjligt för domstolen att använda Bevisning bevisbörda och beviskrav Att döma lagom många?