SVERIGES SCHACKFÖRBUND Sweden Chess Federation

Transkript

1 SVERIGES SCHACKFÖRBUND Sweden Chess Federation Nya stadgar i SSF Vid SSF-kongressen i Göteborg 2004 tillsattes en arbetsgrupp med uppgift att modernisera stadgarna i SSF språkligt och i ett par avseenden även föreslå sakliga förändringar. Förslaget mottogs positivt och ett par förändringar antogs redan av kongressen Samtidigt gavs gruppen i uppgift att inför kongressen 2006 utveckla förslaget och sprida det på remiss under våren i god tid före kongressen. I arbetsgruppen har ingått: Tuve Lindeberg, Stockholm (sammankallande) tuves@glocalnet.net Gert Brushammar, Växjö (sekreterare) gert.brushammar@schack.se Johan Sigeman, Malmö (CS) johan.sigeman@schack.se Gruppen har arbetat fram de förslag som förelagts distrikten för granskning. Vid distriktsledarkonferensen i Stockholm 2 april diskuterades det senaste förslaget och synpunkter från den granskningen har vägts in i det nu presenterade förslaget som härmed föreläggs kongressen 2006 för beslut. Stadgeförslaget innehåller tre kolumner: den första kolumnen anger ordalydelsen i nuvarande stadgar den andra kolumnen är gruppens förslag till nya stadgar den tredje kolumnen innehåller i förekommande fall kommentarer som belyser tanken bakom det lagda förslaget Bilaga: Förslag till nya stadgar för SSF Enligt kongressuppdrag Stockholm, Malmö och Växjö i maj 2006 Tuve Lindeberg, Johan Sigeman och Gert Brushammar Utskriven

2 Antagna av kongressen i Karlskrona Rediverade av kongressen i Linköping Reviderade av kongressen i Uppsala Reviderade av kongressen i Sundsvall , 18, 22 och 26 Reviderade av kongressen i Borlänge och 30 Reviderade av kongressen i Lindesberg Reviderade av kongressen i Borlänge , 14, 17, 22 och 26 Reviderade av kongressen i Lidköping , 14, 17 och Reviderade av kongressen i Linköping Reviderade av kongressen i Göteborg Stadgar för Sveriges Schackförbund Förkortningar som används i stadgarna: AU = arbetsutskottet CS = centralstyrelsen DF = distriktsförbund FIDE = världsschackförbundet Kapitel 1: NAMN; SÄTE OCH ÄNDAMÅL 1 Sveriges schackförbund, i fortsättningen kallat förbundet, är en sammanslutning av distriktsförbunden i Sverige. Förbundet är anslutet till FIDE. 2 Förbundet har sitt säte där kansliet är beläget och är en av staten erkänd riksorganisation. 3 Förbundets uppgift är - att leda schacklivet i Sverige och företräda svenskt schack gentemot utlandet, - att tillvarata spelares, föreningars och distriktsförbundens intressen, - att utfärda bestämmelser för och organisera förbundets tävlingar samt 1 Namn Sveriges Schackförbund, i fortsättningen kallat Förbundet, är en sammanslutning av distriktsförbund för schack i Sverige. 2 Säte Förbundets styrelse har sitt säte i Norrköping. 3 Ändamål Förbundets uppgift är - att leda schacklivet i Sverige och företräda svenskt schack internationellt - att tillvarata spelarnas, föreningarnas och distriktsförbundens intressen - att utfärda bestämmelser för och organisera Förbundets tävlingar samt - att i övrigt främja schackspelet. - att i övrigt verka för schackets utbredning särskilt bland ungdom Utskriven Sid 2(10)

3 Kapitel 2: MEDLEMSKAP 4 Medlemmar i förbundet är distriktsförbunden och särskilda medlemmar. 5 Schackföreningar som tillhör DF är därigenom också medlemmar i förbundet. Föreningarnas enskilda medlemmar är tillika medlemmar i förbundet. 4 Medlemskap Förbundet har tre former av medlemskap: - distriktsförbund - förening i ett distriktsförbund som är anslutet till Förbundet - enskild föreningsmedlem i en förening som ingår i ett distriktsförbund som är anslutet till Förbundet Distriktsförbund antas som medlem i Förbundet av kongressen. Förening och föreningsmedlemmar ansluts genom det distriktsförbund de tillhör. 6 Distriktsförbund och föreningar har egna stadgar och får fritt ordna sina angelägenheter, om dessa inte strider mot förbundets syften och verksamhet. DF:s område fastställs av CS. Distriktsförbund och föreningar är självständiga juridiska personer vars stadgar ej får strida mot Förbundets. Distriktsförbunds geografiska verksamhetsområde fastställs av kongressen. 7 Hedersledamot och särskild medlem 5 Hedersmedlem och särskild medlem a: Till hedersledamot av förbundet kan på förslag av CS och efter beslut av kongressen kallas person som gjort der svenska schacklivet synnerliga tjänster. Fråga härom behöver CS inte delge DF före kongressen. Utdelande av förtjänsttecken och liknande beslutas av CS. b: Specialsammanslutning för schack kan av CS antagas till särskild medlem av förbundet. Avgiften för sådant medlemskap samt de villkor i övrigt som skall gälla för medlemskap bestämmes av CS. 8 Medlemsmatrikel och medlemsavgift Förening skall göra aktuell medlemsmatrikel. Av kongressen fastställda medlemsavgifter insänds till respektive DF för vidarebefordran till förbundet. a: Till hedersmedlem i Förbundet kan på förslag av styrelsen och efter beslut av kongressen utses person som gjort det svenska schacklivet synnerliga tjänster. Fråga härom behöver styrelsen inte delge distriktsförbund före kongressen. Utdelande av förtjänsttecken och liknande beslutas av styrelsen. b: Specialsammanslutning för schack kan av kongressen antagas till särskild medlem i Förbundet. Avgiften för sådant medlemskap samt de villkor i övrigt som skall gälla för medlemskap bestämmes av kongressen. 6 Medlemsavgifter Distriktsförbund skall senast den 31 mars till Förbundet erlägga de medlemsavgifter kongressen fastställt. Distriktsförbund skall dessutom till Förbundet inge de underlag för beräkningen och redovisningen av medlemsavgifterna som vid varje tidpunkt föreskrivs av styrelsen. Utskriven Sid 3(10)

4 9 Medlemsrapportering Varje förening skall snarast efter varje kalenderårsskifte eller vid tidpunkt som DF bestämmer till respektive DF dels lämna uppgifter om antalet medlemmar vid utgången av föregående verksamhetsår, dels erlägga föreskrivna medlemsavgifter. Uppgiften skall även innehålla medlemmarnas namn, födelsetid och adress. De uppgifter DF erhåller skall vara SSF:s kansli tillhanda senast den 28 februari samt medlemsavgifterna senast den 31 mars. DF skall snarast, dock senast en månad, efter respektive DF:s kongress sända en verksamhetsberättelse till SSF:s kansli. Den skall innehålla uppgift om DF:s totala antal medlemmar. Det åligger DF att tillse att föreningarnas medlemregistrering sker i så god tid att redovisningen till SSF:s kansli kan ske inom föreskriven tid. Medlemsrapportering med mera, som icke sker i överensstämmelse med ovanstående, kan resultera i disciplinära påföljder enligt 10. DISCIPLINÄRA ÅTGÄRDER Varning, avstängning och uteslutning 10 Enskild medlem, förening eller DF, som bryter mot förbundets stadgar eller tävlingsbestämmelser, ej i tid uppfyller sina ekonomiska förpliktelser med mera mot förbundet eller på annat sätt agerar till skada för svenskt schack, kan av CS eller dess kommittéer ådömas avgifter, tilldelas varning eller avstängas viss tid. 7 Disciplinära åtgärder Disciplinära åtgärder utgörs av: - varning - avstängning - uteslutning - ekonomiska sanktioner Disciplinär åtgärd kan vidtas mot medlem som bryter mot dessa stadgar eller som inte uppfyller sina ekonomiska åtaganden mot Förbundet enligt följande: - distriktsförbund kan av Kongressen varnas eller uteslutas - förening eller föreningsmedlem kan av styrelsen avstängas från deltagande i förbundets tävlingar - för distriktsförbund och föreningar kan ekonomiska sanktioner utfärdas av styrelsen Disciplinära åtgärder som beslutats av styrelsen kan överprövas av Kongressen. Styrelsen skall utfärda regler och informera om dessa regler vad gäller disciplinära åtgärder. Regelverket fastställs av kongressen. Beslut av kommitté kan överklagas till CS. Utskriven Sid 4(10)

5 Beslut i av CS behandlade ärenden kan överklagas till kongressen. 11 Beslut om uteslutning fattas av kongressen på förslag av CS. 12 Beslut om andra påföljder än avgifter skall motiveras samt preciseras till sin innebbörd. Varning gäller under ett år om inte annat beslutas. Ny förseelse under beslutad varningstid bedöms strängare. Kapitel 3: ORGAN 13 Förbundets organ är kongressen och CS. Valbar till förtroendeuppdrag i förbundet är envar enskild medlem i den mån inte annat framgår av dess stadgar. Anställd befattningshavare inom förbundet är dock ej valbar. 8 Kongress Förbundets högsta beslutande organ är kongressen. Mellan kongresserna svarar en styrelse för verksamheten. Kongressombud: - skall vara medlem i Förbundet - anställd i Förbundet kan inte vara kongressombud - ledamot av styrelsen kan inte vara kongressombud Centralstyrelse, arbetsutskott och särskilda CSorgan. 14 Centralstyrelse 9 Styrelse a: Förbundets angelägenheter förvaltas av CS som företräder förbundet i alla avseenden om inte annat föreskrivs i dessa stadgar. b: CS består av ordförande och tolv övriga ledamöter. Ordförandens mandattid är ett år och övriga ledamöters två år. Halva antalet väljs varje år. CS utser inom sig vice ordförande och övriga funktionärer. Till sekreterare, skattmästare och representant i FIDE får dock utses person som icke tillhör CS. Styrelsen består av ordförande, skattmästare samt ytterligare elva ledamöter. Ordförandens mandattid är ett år. Övriga väljs på två år, med halva antalet varje år. Styrelsen konstituerar sig själv i övrigt varvid en av ledamöterna skall utses att vara skattmästare. Anställd i Förbundet kan ej väljas till ledamot av styrelsen. Styrelsen kallas skriftligen senast två veckor före möte. Tanken att i stadgarna låta antalet ledamöter i styrelsen vara varierbart medför komplikationer som är svåra att överblicka och fördelen med variabelt antal motverkas kanske av svårigheter med omröstningar och liknande. Förslag om variabel styrelsestorlek lämnas därför inte här. Skattmästare (med huvudansvar för ekonomiförvaltningen) skall ingå i styrelsen. Representation i schackunioner, t ex FIDE, väljer styrelsen fritt Beslutsordning Utskriven Sid 5(10)

6 CS är beslutsför när minst hälften av ledamöterna är närvarande. Varje ledamot har en röst. Beslut fattas med enkel röstövervikt. Vid lika röstetal har ordförande utslagsröst. 16 CS skall bland sina ledamöter utse ett arbetsutskott att förvalta löpande angelägenheter samt bereda CS-ärenden. CS fastställer instruktion för arbetsutskottet. 17 Kommittéer och särskilda organ CS kan vid behov för angelägenheter som kräver särskild förvaltning utse kommittéer eller andra särskilda organ. CS kan uppdra åt kommitté, särkilt organ eller funktionär att på CS vägnar besluta i vissa grupper av ärenden vilka anges i instruktion eller särkilt beslut. Beslut som fattas med stöd av sådant uppdrag skall genast anmälas till CS. CS kan när som helst återkalla lämnat uppdrag. Styrelsen är beslutsför när minst hälften av ledamöterna är närvarande. Varje ledamot har en röst. Beslut fattas med enkel majoritet. Vid lika röstetal har ordförande utslagsröst. 11 Arbetsutskott, kommittéer mm Styrelsen kan vid behov utse arbetsutskott, kommittéer eller andra organ för att löpande sköta eller bereda vissa frågor. Det åligger styrelsen att delegera beslutsrätt och fastlägga instruktion för sådant arbetsutskott, kommitté eller annat organ. Styrelsen har alltid ansvaret för beslut fattade i styrelse och kommittéer men äger rätt att delegera beslutsfattandet till kommittén Det fråntar inte styrelsens ansvaret gentemot kongressen men skrivningen behöver finnas för att möjliggöra beslutsdelegering. Den delegerade beslutsrätten innefattar även rätt att besluta om disciplinära åtgärder inom ramen för kommitténs verksamhetsområde. 18 Årsredovisningar och revisorer 12 Revisorer a: Förbundets räkenskapsår är 1 januari-31 december.. 13 Räkenskapsår Förbundet skall ha två ordinarie revisorer, varav minst en skall vara auktoriserad eller godkänd, samt två revisorssuppleanter. b: Senast 30 april skall CS årsberättelse överlämnas till revisorerna, som har att avge berättelse därom inom tre veckor. Förbundets räkenskapsår är 1 januari-31 december. Utskriven Sid 6(10)

7 Kongressen 19 Kongressen är förbundets högsta organ. Samtliga beslut som fattas i andra organ inom förbundet kan prövas av kongressen. 20 Ordinarie kongress Ordinarie kongress hålls årligen på tid och plats som CS beslutar, som regel i samband med förbundets mästerskapstävlingar. Kalllse till kongress utsänds till DF senast sex veckor före kongressen 21 Kongressen består av ombud för DF. Även enskild medlem har närvaro- och yttranderätt. Varje ombud har en röst. Distriktsförbund får sända ombud i förhållande till medlemsantalet. Antalet ombud från varje DF bestäms i förhållande till medlemsantalet så att DF med 500 medlemmar eller därunder får utse högst 1 ombud, medlemmar får utse 2 ombud, medlemmar får utse 3 ombud, medlemmar får utse 4 ombud, medlemmar får utse 5 ombud, medlemmar får utse 6 ombud, mer än medlemmar får utse 7 ombud, samt därutöver ytterligare ett ombud för varje femhundratal medlemmar. Ett distriktsförbund kan dock inte få fler röster än som motsvarar 20 procent av Förbundets totala antal medlemmar. Ombud skall förete fullmakt från DF och får bara företräda ett DF. Ledamot av CS får icke vara ombud. Kongressen är beslutsför med det antal ombud som infunnit sig. Ombud får medelst fullmakt från sitt DF representera högst det antal ombud som DF enligt tredje stycket ovan är berättigat till. 14 Ordinarie kongress Ordinarie kongress hålls årligen på tid och plats som styrelsen beslutar, som regel i samband med Förbundets mästerskapstävlingar. Skriftlig kallellse till kongress skall kungöras i Tidskrift för Schack. Härutöver skall skriftlig kallelse skickas till distriktsförbunden senast sex veckor före kongressen. Rösträtt vid kongress har varje anslutet distriktsförbund med en röst för varje påbörjat 500-tal föreningsmedlemmar. Ett distriktsförbund kan dock inte få fler röster än som motsvarar 20 procent av Förbundets totala antal medlemmar. Föreningsmedlem och förening har närvaro- och yttranderätt vid kongress. Ombud skall ha fullmakt från det distriktsförbund ombudet företräder. Ombud får bara företräda ett distriktsförbund. Kongressen är beslutsför med det antal ombud som infunnit sig. I och med detta vet alla DF före kongressen hur många röster man har. Genom detta kan DF fatta beslut om närvaro och skriva fullmakter i förväg, vilket nu inte är möjligt. Ändringen antogs av kongressen CS-ledamöters icke-valbarhet framgår av 8. Utskriven Sid 7(10)

8 Beslut fattas, utom i ärenden som avser 29 och 30 med enkel röstövervikt. Vid lika röstetal avslås förslaget. Beslut fattas, utom i ärenden som avser 22 och 23 med enkel röstövervikt. Vid lika röstetal avslås förslaget. Fattade beslut träder i kraft med omedelbar verkan då kongressen avslutas, om inte kongressen beslutar annat. Nyhet! Alternativen är a) vid klubbslaget b) vid kongressens avslutning och c) när protokollet justerats. Vi förordar b). Kongressbeslut kan innehålla specialklausuler t ex att ny medlemsavgift börjar gälla vid årsskiftet. 22 Obligatoriska ärenden vid ordinarie kongress 15 Obligatoriska ärenden vid ordinarie kongress 1. Val av ordförande vid kongressen 2. Frågan stadgeenlig kallelse 3. Fastställandet av dagordningen 4. Justering av röstlängd 5. Val av två justeringsmän att jämte ordföranden justera protokollet 6. Protokoll från föregående kongress 7. CS verksamhetsberättelse med resultat- och balansräkning 8. Revisionsberättelse 9. Fråga om fastställande av resultat- och balansräkning samt om ansvarsfrihet för CS:s ledamöter 10. Propositioner och motioner 11. Verksamhetsplan och budget 12. Medlemsavgifter till förbundet 13. Val av ordförande i CS jämte övriga ledamöter 14. Val av revisorer och två revisorsuppleanter 15. Fastställande av antal ledamöter i valberedningen samt val av valberedningen och sammankallande i denna 1. Val av kongresspresidium 2. Fråga om stadgeenlig kallelse 3. Fastställandet av dagordningen 4. Justering av röstlängd 5. Val av två justerare tillika rösträknare att jämte ordföranden justera protokollet 6. Anmälan av protokoll från föregående kongress 7. Styrelsens verksamhetsberättelse med resultat- och balansräkning 8. Revisionsberättelse 9. Fastställande av resultat- och balansräkning samt fråga om ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter 10. Propositioner och motioner 11. Medlemsavgifter och distriktsindelning 12. Verksamhetsplan och budget 13. Presentation av nominerade kandidater 14. Val av ordförande i styrelsen 15. Val av övriga ledamöter i styrelsen 16. Val av två revisorer och två revisorsuppleanter 17. Fastställande av antal ledamöter i valberedningen samt val av valberedningen och sammankallande i denna Nominering och kandidatpresentation vid kongressen är nyhet. Anmärkning till moment 14: Av de ordinarie revisorerna ska en vara auktoriserad. Anmärkning till moment 15: Valberedningen skall bestå av tre till fem ledamöter. Valberedningens uppgift är att lämna förslag vid val enligt moment Valberedning Valberedningen skall bestå av minst tre och högst fem ledamöter. Valberedningens uppgift är att lämna förslag vid val enligt 15 punkt 14, 15 och 16. Valberedningens förslag bilägges kallelsen till kongressen. Valberedningens förslag bifogas kallelsen till kongressen. Eventuella motförslag skall vara SSF:s kansli tillhanda Eventuella motförslag skall vara Förbundet tillhanda senast två Utskriven Sid 8(10)

9 senast två veckor före kongressen för att omgående tillställas anmälda kongressombud. veckor före kongressen för att omgående tillställas anmälda kongressombud. Om av valberedningen nominerad kandidat på grund av sjukdom, avsägelse eller liknande anledning inte står till förfogande äger kongressen välja annan kandidat trots att ovan föreskriven tid för nominering löpt ut. Tillägget här är att kongressen kan ta upp nya förslag i det speciella fallet att en vakans uppstått efter det att kongresshandlingarna skickats ut. Med vakans menas att det av valberedningen föreslagna namnet inte längre är valbart t ex pga sjukdom, utlandsvistelse, avsägelse eller liknande. 23 Valprocedur Erhåller vid val av en person fler än två kandidater röster väljs den som får absolut majoritet. I annat fall måste ett särskilt val äga rum mellan de två kandidater som uppnår högsta röstetal. Vid lika röstetal avgör lottning. 17 Valprocedur Erhåller vid val av en person fler än två kandidater röster väljs den som får absolut majoritet. I annat fall måste ett särskilt val äga rum mellan de två kandidater som får flest röster. Vid lika röstetal avgör lottning. Vid val av flera personer förklaras de valda som uppnår högsta röstetal. Vid lika röstetal avgör lottning. Vid val av flera personer förklaras de valda som får högst röstetal. Vid lika röstetal avgör lottning. Personval skall ske genom sluten omröstning om något ombud så begär. 24 Propositioner Fråga som CS önskar hänskjuta till kongressen skall delges DF senast sex veckor före kongressen. 25 Motioner Motionsrätt till kongressen tillkommer DF och föreningar. Motioner skall inges till CS före 1 april. CS skall tillställa DF yttrande över inkomna motioner senast sex veckor före kongressen. 26 Verksamhetsberättelse Verksamhetsberättelse skall vara DF tillhanda senast sex veckor före kongressen. Personval skall ske genom sluten omröstning om något ombud så begär. 18 Propositioner Fråga som styrelsen önskar hänskjuta till kongressen skall delges distriktsförbunden senast sex veckor före kongressen. 19 Motioner Motionsrätt till ordinarie kongress tillkommer distriktsförbund och föreningar. Motioner skall inges till styrelsen senast tre månader före kongress. Styrelsen skall tillställa distriktsförbunden yttrande över inkomna motioner senast sex veckor före kongressen. 20 Verksamhetsberättelse Verksamhetsberättelse och revisionsberättelse skall vara distriktsförbunden tillhanda senast sex veckor före ordinarie kongress. Utskriven Sid 9(10)

10 27 Extra kongress Extra kongress inkallas av CS vid behov eller när minst tre DF som representerar minst 25 procent av det totala antalet enskilda medlemmar begär detta för uppgivet ändamål. Har en sådan begäran inkommit skall CS föranstalta om extra kongress att avhållas inom två månader. Inträffar ordinarie kongress inom fyra månader från det begäran inkom får CS istället hänskjuta frågan till behandling på ordinarie kongress. Kallelse skall utsändas minst två veckor före kongressen och innehålla uppgift om vilka ärenden som skall behandlas. Har DF påkallat kongressen skall CS yttrande i saken bifogas kallelsen. I övrigt gäller i tillämpade delar vad som stadgas om ordinarie kongress. 21 Extra kongress Extra kongress inkallas av styrelsen vid behov eller när minst tre distriktsförbund med sammanlagt mer än 25 procent av det totala antalet föreningsmedlemmar i Förbundet så begär, med angivande av ändamålet för den extra kongressen. Vid sådan begäran skall styrelsen kalla till extra kongress att avhållas inom åtta veckor. Inträffar ordinarie kongress inom fyra månader från det begäran om extra kongress inkommer kan ärendet hänskjutas till behandling på den ordinarie kongressen om styrelsen bedömer att saken kan anstå till dess. Skriftlig kallelse till extra kongress skall utsändas minst tre veckor före kongressen med angivande av de ärenden som skall behandlas. Har distriktsförbund begärt kongressen skall styrelsens yttrande i saken bifogas kallelsen. Kapitel 4: SÄRSKILDA BESTÄMMELSER 28 Tävlingsbestämmelser För förbundets tävlingar gäller särskilt utfärdade tävlingsbestämmelser för Sveriges schackförbund. Tvister vid förbundets tävlingar avgörs av tävlingsledningen. Part som icke åtnjutes med dess beslut äger hänskjuta tvister till CS. CS skall även pröva av DF avgjord tävlingstvist som i behörig ordning överklagats till förbundet. 29 Stadgeändring För ändring av dessa stadgar krävs beslut vid kongressen med minst 2/3 röstövervikt bland de ombud som är närvarande vid omröstningen. 30 Upplösning För upplösning av förbundet krävs beslut med minst 2/3 röstövervikt bland de ombud som är närvarande vid omröstningen, vid två på varandra följande kongresser. En av kongresserna skall vara ordinarie kongress. Om förbundets upplösning beslutas skall kongressen även besluta hur förbundets tillgångar skall disponeras. 22 Stadgeändring För ändring av dessa stadgar krävs beslut vid kongressen med minst 2/3 majoritet bland de ombud som är närvarande vid omröstningen. 23 Upplösning För upplösning av Förbundet krävs beslut med minst 2/3 majoritet bland de ombud som är närvarande vid omröstningen, vid två på varandra följande kongresser. En av kongresserna skall vara ordinarie kongress. Om Förbundets upplösning beslutas skall kongressen även besluta hur Förbundets tillgångar skall disponeras. Utskriven Sid 10(10)