Makt b. Arbetsgång för uppgiften. Inledning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Makt b. Arbetsgång för uppgiften. Inledning"

Transkript

1 Arbetsgång för uppgiften Makt Du ska: Läsa introduktionen till uppgiften. Läsa tematexten i Materialbanken (på pluswebben). Läsa källtexten. Besvara frågorna under rubriken Förstå källan. Besvara frågorna under rubriken Analysera, jämför och resonera. Dokumentera allt digitalt och lämna in uppgiften till din lärare när du är klar. Inledning Tjeckoslovakien var ett land som numera inte finns. Staten bildades efter första världskrigets slut och existerade fram till den 1 januari 1993, då den delades i Tjeckien och Slovakien. Tjeckoslovakien var den enda demokratin i Central- och Östeuropa åren före andra världskriget, men landet ockuperades av tyskarna redan innan kriget bröt ut. Efter kriget blev Tjeckoslovakien fritt och demokratiskt igen, fast det varade inte länge. Tre år efter krigsslutet tog kommunisterna makten, och Tjeckoslovakien blev en kommunistdiktatur liksom en rad andra länder i Östeuropa. På våren 1968 satte ett reformarbete igång i landet. Under ledning av kommunistpartiets generalsekreterare Alexander Dubĉek infördes pressfrihet och större demokratisk öppenhet. Det oroade den sovjetiska ledningen, och i augusti invaderade Sovjet och flera andra öststater Tjeckoslovakien. Dubĉek arresterades och fördes till Moskva, och ersattes på våren 1969 av en mer Sovjetlydig regeringschef. Reformerna drogs tillbaka, och hundratusentals tjeckoslovaker flydde till väst. Men det fanns fortfarande kvar en modig opposition i landet, och 1977 publicerade den ett dokument som krävde att Tjeckoslovakien skulle respektera de mänskliga rättigheterna. Undertecknarna av dokumentet kallade sig Charta 77 efter namnet på dokumentet. (Charta är latin och betyder brev eller dokument.) En av ledarna var författaren Václav Havel, som efter Berlinmurens fall valdes till det demokratiska Tjeckoslovakien förste president. Alexander Dubĉek i sin tur blev parlamentets talman. Här ska vi se på en del av det som står i dokumentet Charta 77, och också på hur det går att förfalska historien genom fotografier. 1 Historiskt arbete 1, s /6

2 Källa 1 och 2: Två versioner av ett foto taget i Tjeckoslovakien den 30 mars b 1 Historiskt arbete 1, s /6

3 Källa 1 och 2: Två versioner av ett foto taget i Tjeckoslovakien den 30 mars b Källa 3: Charta 77 2 Den offentliggjordes i Sbírka zákonou CSSR (nr 120) (Tjeckoslovakisk författningssamling) Internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter samt Internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Båda konventionerna hade undertecknats av Tjeckoslovakien år 1968, bekräftats i Helsingfors år 1975 och vunnit laga kraft hos oss Från och med denna tidpunkt äger alla våra medborgare rätten att använda dem och vår stat är förpliktigad att följa dem. Människors friheter och rättigheter som garanteras i dessa konventioner utgör viktiga värden inom vår civilisation. Många progressiva krafter i historien har inriktat sina ansträngningar på att förverkliga dessa värden. Deras fastställande i lagen kan vara en betydelsefull hjälp till vårt samhälles humana utveckling. Vi hälsar därför med tillfredsställelse att Tjeckoslovakiska socialistiska republiken har anslutit sig till dessa konventioner. Offentliggörandet av konventionerna påminner oss om hur många grundläggande medborgerliga rättigheter som i vårt land tyvärr än så länge endast finns på papperet. Helt illusorisk är till exempel den yttrandefrihet som artikel 19 i den förstnämnda konventionen garanterar. Tiotusentals medborgare förmenas utöva sitt yrke bara därför att de hyser åsikter som skiljer sig från de officiella åsikterna. Samtidigt blir de ofta föremål för allsköns diskriminering och trakasserier från myndigheternas och samhällsorganisationernas sida. Berövade varje möjlighet att försvara sig blir de i praktiken offer för en apartheidpolitik. Hundratusentals andra medborgare förvägras frihet från fruktan (förord till den första konventionen), därför att de tvingas leva i ständig fara för att mista sina arbetsmöjligheter och även andra möjligheter, om de yttrar sin mening. Den andra konventionen 13 tillförsäkrar alla rätten till utbildning. I strid med denna vägras otaliga ungdomar tillträde till studier bara på grund av sina eller till och med sina föräldrars åsikter. Otaliga medborgare måste leva i fruktan att om de skulle uppträda i överensstämmelse med sin övertygelse, skulle de själva eller deras barn berövas rätten till utbildning. Om man hävdar sin rätt att söka, mottaga och sprida information och tankar av alla slag, utan hänsyn till statsgränserna, både muntligt, skriftligt eller i tryck eller genom konst (art. 13, punkt 2 i första konventionen) blir man utsatt inte bara för den redan nämnda diskrimineringen utan även för rättsliga påföljder, ofta under sken av att man begått kriminella handlingar (om detta vittnar bland annat de just pågående rättegångarna mot unga musiker). Friheten att offentligt yttra sin mening undertrycks genom centralstyrning av massmedia, förlag och kulturella institutioner. Politisk, filosofisk eller vetenskaplig åsikt eller konstnärligt uttryck som i det minsta avviker från den 2 Ronny Ambjörnsson & Gunnar Eriksson (red.), Europeiska urkunder (Natur och Kultur, 1998), s /6

4 officiella ideologins eller estetikens trånga ram får inte offentliggöras. Offentlig kritik av krisföreteelser i samhället omöjliggörs. Det är uteslutet att offentligt försvara sig mot osanna och nedsättande påståenden i den officiella propagandan Religionsfriheten, uttryckligen garanterad i den första konventionen, artikel 18, begränsas systematiskt enligt makthavarnas godtycke Om organisationer eller enskilda medborgare råkar i konflikt med dessa direktiv vad tolkningen av egna rättigheter och skyldigheter beträffar, kan de inte vädja till någon opartisk instans, därför att ingen sådan existerar Detta tillstånd hindrar även arbetare från att utan inskränkning bilda fackliga och andra organisationer till försvar av sina ekonomiska och sociala intressen och att fritt utnyttja strejkrätten (art. 8, punkt 1 i andra konventionen). Andra medborgerliga rättigheter, inklusive det uttryckliga förbudet mot godtyckliga ingrepp i privatliv, familj, hem eller korrespondens (art. 17 i första konventionen), kränks allvarligt också genom att inrikesministeriet med de mest skiftande medel kontrollerar medborgarnas liv, till exempel genom telefon- och lägenhetsavlyssning, brevkontroll, skuggning, husundersökningar samt genom att bygga upp ett nät av informatörer bland befolkningen (dessa rekryteras ofta med hjälp av otillbörliga hotelser eller, tvärtom, löften) och så vidare De som på ett sådant sätt döms till fängelse, behandlas där på ett sätt som strider mot deras människovärde, sätter deras hälsa i fara och man försöker bryta ner dem moraliskt. Allmänt åsidosätts också punkt 2 i artikel 12 i första konventionen, den som garanterar medborgarna rätten att fritt lämna sitt land Ansvaret för att de medborgerliga rättigheterna i landet upprätthålls vilar naturligtvis främst på de statliga myndigheterna och de politiska makthavarna. Men inte bara på dem. Alla bär sin del av ansvaret för de allmänt rådande förhållandena och följaktligen också för att de antagna konventionerna upprätthålls. Dessa konventioner är förresten bindande, inte bara för regeringar utan för alla medborgare. Denna känsla av medansvar, tron på det medborgerliga engagemangets mening och vilja till det och även det gemensamma behovet att söka ett nytt och slagkraftigare uttryck för detta engagemang har lett oss till tanken att bilda CHARTA 77, vars grundande vi i dag offentligt proklamerar. CHARTA 77 är en informell och öppen sammanslutning av människor med olika övertygelse, tro och olika yrken som knyts samman av viljan att både enskilt och tillsammans befrämja respekt för de medborgerliga och mänskliga rättigheterna i vårt land och i världen de rättigheter som tillerkänns människor i de två ovannämnda internationella konventionerna, i slutdokumentet från Helsingforskonferensen, i talrika andra internationella dokument mot krig, våld, socialt och andligt förtryck och vilka sammanfattas i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga fri- och rättigheterna. 4/6

5 CHARTA 77 är inte en organisation, den har inga stadgar, permanenta organ eller organisatoriskt betingat medlemskap. Alla som stödjer dess idé, deltar i arbetet och ger den sitt stöd, tillhör den. CHARTA 77 är ingen bas för oppositionell politisk aktivitet. Den vill tjäna allmänintresset liksom många liknande medborgarinitiativ i olika länder i väst och öst. Den vill alltså inte heller skapa något eget program för politiska eller samhälleliga förändringar och reformer utan vill inom sitt verksamhetsområde bedriva en konstruktiv dialog med den politiska och statliga makten, främst genom att peka på olika konkreta fall av kränkning av de mänskliga och medborgerliga rättigheterna, förbereda dokumentation till dessa fall, föreslå lösningar, lägga fram olika mer allmänt hållna förslag i syfte att fördjupa dessa rättigheter och deras garantier, verka som medlare i olika konfliktsituationer som kan uppstå till följd av orättvisor och så vidare. Genom sitt symboliska namn vill CHARTA 77 understryka att den bildas i början av det år som utropats till de politiska fångarnas år Vi som undertecknar detta upprop befullmäktigar professor Jan Patočka, Václav Havel och professor Jiří Hájek att fungera som talesmän för CHARTA 77, representera den såväl inför statliga och andra organisationer som inför den allmänna opinionen hos oss och i världen, och genom sina namnteckningar intyga äktheten av dess dokument. Dessa talesmän kommer att i oss och i andra medborgare som ansluter sig till CHARTA 77 ha sina medarbetare vilka tillsammans med dem ska delta i alla nödvändiga överläggningar, ta på sig deluppgifter och dela allt ansvar med dem. Vi tror att CHARTA 77 skall bidra till att alla medborgare i Tjeckoslovakien kan leva och arbeta som fria människor Analysera, jämför och resonera Källa Se på det första av de två fotografierna (källa 1). Det är taget den 30 mars 1968, dagen då Ludvik Svoboda valdes till president i Tjeckoslovakien. Det är Svoboda som står i förgrunden med hatten i hand, till vänster om den uniformsklädde militären som gör honnör. På andra sidan om Svoboda står det tjeckoslovakiska kommunistpartiets generalsekreterare Alexander Dubĉek, Tjeckoslovakiens politiske ledare. Dubĉek hade utnämnts till kommunistpartiets ledare i januari 1968, vilket innebar början på det som brukar kallas för Pragvåren. Se sedan på det andra fotografiet (källa 2). Den bilden publicerades av de tjeckoslovakiska myndigheterna under hösten året därpå, Jämför med det första fotot. Vad är det som har hänt? Varför manipulerade myndigheterna fotot på det här sättet, tro? 5/6

6 2. Invasionen av Tjeckoslovakien i augusti 1968 genomfördes inte bara av Sovjet utan av Warszawapakten. Vad var Warszawapakten för något? 3. Ta reda på mer vad som hände under Pragvåren och hur reformexperimentet stoppades! 4. Charta 77 var en rörelse som första gången gjorde sig känd genom att sätta samman det manifest som vi återger det mesta av här (källa 3). Det var underskrivet av 241 tjeckoslovakiska medborgare och publicerades också i flera stora västeuropeiska och amerikanska tidningar. Manifestet kritiserar en rad förhållanden i Tjeckoslovakien. Vilka då? 5. Den här retuscheringen av fotot från Pragvåren skedde långt före datorernas och bildredigeringsprogrammens tid, men det gick att förfalska bilder redan då. Idag är det så väldigt mycket enklare. Hur ska en källkritiker egentligen förhålla sig till foton? Kan vi lita på bilder längre? 6. Författarna till manifestet är noga med att Charta 77 inte ska framstå som en oppositionell politisk rörelse. Hur syns det i texten? Varför är det så viktigt, tro? 7. Namnet Charta 77 togs dels för rörelsens födelseår 1977, dels för att det för tankarna till det engelska frihetsbrevet Magna Charta från år Ta reda på vad Magna Charta var för något, och fundera på varför proteströrelsen i Tjeckoslovakien ville anknyta till ett 750 år gammalt dokument! 8. Ta också reda på vad som hände med Charta 77, och särskilt Václav Havel! 6/6

ALLMÄN FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

ALLMÄN FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA Förenta Nationernas generalförsamling antog och kungjorde den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Förklaringen antogs med 48 ja-röster. Inget land röstade emot. Åtta länder

Läs mer

Värdegrund och policy

Värdegrund och policy Värdegrund och policy för, ATSUB/GBG ATSUB/Göteborg har en värdegrund baserad på demokrati, människors lika värde, mänskliga fri- och rättigheter och öppen diskussion. Jämställdhet mellan kvinnor och män

Läs mer

Centrum för Iran Analys

Centrum för Iran Analys Centrum för Iran Analys CENTIA http://www.setiz.se info@setiz.se POLITISK VISION En människa utan vision, är en död människa Förord CENTIA anser att beredning, beslutning och verkställning av detaljerade

Läs mer

FN generalförsamling konvention angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.

FN generalförsamling konvention angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Förenta Nationers generalförsamling antog och kungjorde den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Artikel 1 Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter.

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Malta 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Malta 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Malta 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Malta är en konstitutionell republik och en parlamentariskt uppbyggd rättsstat. Domstolsväsendet

Läs mer

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter Om barnkonventionen Dessa artiklar handlar om hur länderna ska arbeta med barnkonventionen. Artikel 1 Barnkonventionen gäller dig som är under 18 år. I

Läs mer

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA Förenta Nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Artikel 19 handlar om allas rätt

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter

FN:s konvention om barnets rättigheter FN:s konvention om barnets rättigheter Övning: Artiklarna Syfte Övningens syfte är att du ska få en ökad förståelse för vilka artiklarna i konventionen är och se vilka artiklar som berör er verksamhet

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 7 MÄNSKLIGA SKYLDIGHETER

ARBETSMATERIAL MR 7 MÄNSKLIGA SKYLDIGHETER SIDA 1/20 ÖVNING 1- SID. 2 Spelet om rättigheter och skyldigheter Rätt att bo var man vill Åsiktsfrihet Religionsfrihet Rätt till skydd mot diskriminering Alla är födda fria och lika i värde och rättigheter

Läs mer

Det kalla kriget. Freden i Europa förbereds

Det kalla kriget. Freden i Europa förbereds Det kalla kriget När Tyskland anföll Sovjet 1941 bildades en allians mellan USA, Storbritannien och Sovjet. På det stora hela fungerade detta bra. Det fanns dock en motsättning mellan de båda västmakterna

Läs mer

FN:s DEKLARATION OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIG- HETERNA

FN:s DEKLARATION OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIG- HETERNA FN:s DEKLARATION OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIG- HETERNA ARTIKEL 1 Förenta Nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Omedelbart efter denna historiska

Läs mer

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA Förenta Nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Omedelbart efter denna historiska

Läs mer

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa

Läs mer

Sida 1 av 5 Barnkonventionen för barn och unga FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den också kallas, antogs 1989. Barnkonventionen innehåller rättigheter som varje barn ska

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN

LIKABEHANDLINGSPLAN LIKABEHANDLINGSPLAN 2015-2016 VÅR VISION ALLA på vår förskola ska känna sig trygga, sedda, bekräftade, respekterade, bemötas och accepteras för den de är. Föräldrar ska känna tillit och förtroende när

Läs mer

Allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna

Allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna Allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna Eftersom erkännandet av det inneboende värdet hos alla som tillhör människosläktet och av deras lika och obestridliga rättigheter är grundvalen för frihet,

Läs mer

Den allmäna deklarationen för de mänskliga rättigheterna! Förenta Nationen FN

Den allmäna deklarationen för de mänskliga rättigheterna! Förenta Nationen FN Den allmäna deklarationen för de mänskliga rättigheterna! Förenta Nationen FN Den 10 december 1948 antog FN det första internationella dokument som erkänner att alla människor har samma värde och rättigheter.

Läs mer

EUROPEISKA UNIONENS STADGA OM DE GRUNDLÄGGANDE RÄTTIGHETERNA

EUROPEISKA UNIONENS STADGA OM DE GRUNDLÄGGANDE RÄTTIGHETERNA 30.3.2010 Europeiska unionens officiella tidning C 83/389 EUROPEISKA UNIONENS STADGA OM DE GRUNDLÄGGANDE RÄTTIGHETERNA (2010/C 83/02) 30.3.2010 Europeiska unionens officiella tidning C 83/391 Europaparlamentet,

Läs mer

Barnkonventionen kort version

Barnkonventionen kort version Barnkonventionen kort version Fullständig version på länken: https://www.raddabarnen.se/rad och kunskap/skolmaterial/barnkonventionen/helabarnkonventionen/ FN:s konvention om barnets rättigheter består

Läs mer

FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT

FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS EU- FÖRSAMLINGEN Utskottet för politiska frågor 16.10.2014 FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT om kulturell mångfald och mänskliga rättigheter i AVS- och EU-länderna Medföredragande:

Läs mer

Sammanfattande introduktion av Allmän kommentar 1 om artikel 12

Sammanfattande introduktion av Allmän kommentar 1 om artikel 12 FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Sammanfattande introduktion av Allmän kommentar 1 om artikel 12 Likhet inför lagen Myndigheten för delaktighet Myndigheten för delaktighet,

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

Europeiska unionens råd Bryssel den 16 juni 2015 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

Europeiska unionens råd Bryssel den 16 juni 2015 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare Europeiska unionens råd Bryssel den 16 juni 2015 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2015/0130 (NLE) 9969/15 ADD 1 FÖRSLAG från: inkom den: 15 juni 2015 till: JAI 463 DROIPEN 63 COPEN 156 ENFOPOL 156

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Jönköpings kommun

Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Jönköpings kommun Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Ks/2018:353 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga

Läs mer

Trygghetsplan för Solhagas förskola

Trygghetsplan för Solhagas förskola 2015-04-27 Trygghetsplan för Solhagas förskola Trygghetsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Solhagas förskola 2015-2016 Förskolan vilar på demokratins grund. Människolivets okränkbarhet,

Läs mer

Jämlikhet. Alla är lika inför lagen.

Jämlikhet. Alla är lika inför lagen. 6 Jämlikhet Alla är lika inför lagen. Ingen får utan godtagbart skäl särbehandlas på grund av kön, ålder, ursprung, språk, religion, övertygelse, åsikt, hälsotillstånd eller handikapp eller av någon annan

Läs mer

CHARTER. Upphovsrätt 2017 The SOS. Alla rättigheter förbehålls.

CHARTER. Upphovsrätt 2017 The SOS. Alla rättigheter förbehålls. CHARTER Innehållsförteckning FÖRORD... 2 ARTIKEL 1: OBSERVATIONER... 3 ARTIKEL 2: PRINCIPER... 3 ARTIKEL 3: RÄTTEN TILL INDIVIDUELL SUVERÄNITET... 3 ARTIKEL 4: SKYLDIGHETER RELATERADE TILL ANDRAS SUVERÄNITET...

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER

ARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER SIDA 1/9 Abalonien Ni ingår i regeringen i landet Abalonien ett litet land med mycket begränsade resurser. Av olika politiska och ekonomiska anledningar kan inte folket få alla de rättigheter som finns

Läs mer

Absoluta rättigheter enligt MP- och ESKkonventionen

Absoluta rättigheter enligt MP- och ESKkonventionen Absoluta rättigheter enligt MP- och ESKkonventionen 1 Core Human Rights in the Two Covenants Förenta nationerna Byrån för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter (OHCHR) September 2013 Inofficiell

Läs mer

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter!

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EU-VAL 2014 Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EHF-manifest November 2013 E uropavalet i maj 2014 blir avgörande för humanister i Europa. De progressiva värden vi värnar står

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

P7_TA(2010)0290 Nordkorea

P7_TA(2010)0290 Nordkorea P7_TA(2010)0290 Nordkorea Europaparlamentets resolution av den 8 juli 2010 om Nordkorea Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av sina tidigare resolutioner om Koreahalvön, med beaktande

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna.

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Förenta Nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Förklaringen definierar vilka de grundläggande mänskliga rättigheterna är och togs fram

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Stigtomta förskolor 2015/2016 Innehållsförteckning 1. Grunduppgifter 2. Syfte 3. Bakgrund 4. Centrala begrepp 5. Förskolans vision 6. Delaktighet 7.

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna.

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. 1 FNs allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Förenta Nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Förklaringen definierar vilka

Läs mer

ANTAGNA TEXTER Preliminär utgåva. Europaparlamentets resolution av den 9 juli 2015 om Bahrain, framför allt fallet med Nabeel Rajab (2015/2758(RSP))

ANTAGNA TEXTER Preliminär utgåva. Europaparlamentets resolution av den 9 juli 2015 om Bahrain, framför allt fallet med Nabeel Rajab (2015/2758(RSP)) Europaparlamentet 2014-2019 ANTAGNA TEXTER Preliminär utgåva P8_TA-PROV(2015)0279 Bahrain, särskilt fallet med Nabeel Rajab Europaparlamentets resolution av den 9 juli 2015 om Bahrain, framför allt fallet

Läs mer

Faktahäfte Deltagande i det politiska och offentliga livet

Faktahäfte Deltagande i det politiska och offentliga livet Faktahäfte Deltagande i det politiska och offentliga livet Detta faktahäfte är ett fördjupningsmaterial kring FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Faktahäftet tar sin utgångspunkt

Läs mer

Hemtenta Vad är egentligen demokrati?

Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Inledning Demokrati ett begrepp många av oss troligen tycker oss veta vad det är, vad det innebär och någonting många av oss skulle hävda att vi lever i. Ett styrelseskick

Läs mer

Personalfrågor Europeiska Unionens stadga om de grundläggande rättigheterna

Personalfrågor Europeiska Unionens stadga om de grundläggande rättigheterna Cirkulärnr: 2001:8 Diarienr: 2001/0061 P-cirknr: 2001-2:3 Nyckelord: Handläggare: Sektion/Enhet: EG/ EU Kristina Ossmer Datum: 2001-01-16 Mottagare: Rubrik: Arbetsgivarpolitiska sektionen Kommunstyrelsen

Läs mer

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 2013:20 Nr 20 Protokoll om det irländska folkets oro rörande Lissabonfördraget Bryssel den 13 juni 2012 Regeringen

Läs mer

OM YTTRANDEFRIHET OCH MÄNNISKORÄTTSFÖRSVARARE

OM YTTRANDEFRIHET OCH MÄNNISKORÄTTSFÖRSVARARE LEKTIONSFÖRSLAG OM YTTRANDEFRIHET OCH MÄNNISKORÄTTSFÖRSVARARE Lärarhandledning Att människor kan och vågar stå upp för sina egna och andras rättigheter är avgörande. Men vad händer när det inte går? I

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 9 december 2014

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 9 december 2014 FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 9 december 2014 101/2014 (Finlands författningssamlings nr 1018/2014) Statsrådets förordning om sättande i kraft av protokollet om

Läs mer

UPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER

UPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER UPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER UPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER INLEDNING Brunngård Group AB är ett inköpsorienterat grossisthandelsföretag utan egen tillverkning, med en företagskultur som framhåller engagemang,

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors Verksamhetsåret 2013/2014 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja elevers lika

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING ÖJE FÖRSKOLA OCH SKOLBARNSOMSORG

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING ÖJE FÖRSKOLA OCH SKOLBARNSOMSORG PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING ÖJE FÖRSKOLA OCH SKOLBARNSOMSORG Verksamhetsåret 2012/2013 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja barns lika

Läs mer

med anledning av skr. 2014/15:146 Förebygga, förhindra och försvåra den svenska strategin mot terrorism

med anledning av skr. 2014/15:146 Förebygga, förhindra och försvåra den svenska strategin mot terrorism Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:255 av Andreas Carlson m.fl. (KD) med anledning av skr. 2014/15:146 Förebygga, förhindra och försvåra den svenska strategin mot terrorism Förslag till riksdagsbeslut

Läs mer

Trygghetsplan för Hästens förskola

Trygghetsplan för Hästens förskola Förvaltning för livslångt lärande April 2015 Trygghetsplan för Hästens förskola 2015-16 Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling. Förskolan vilar på demokratins grund. Människolivets

Läs mer

MR 4 TILL MÄNSKLIGHETENS FÖRSVAR WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR)

MR 4 TILL MÄNSKLIGHETENS FÖRSVAR WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR) SIDA 1/6 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR) LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du använder

Läs mer

PERSONUPPGIFTSLAG. Den fysiska person som, efter förordnande av den personuppgiftsansvarige,

PERSONUPPGIFTSLAG. Den fysiska person som, efter förordnande av den personuppgiftsansvarige, PERSONUPPGIFTSLAG Syftet med lagen 1 Syftet med denna lag är att skydda människor mot att deras personliga integritet kränks genom behandling av personuppgifter. Avvikande bestämmelse i annan författning

Läs mer

Faktamaterial till bilderna om grundlagarna

Faktamaterial till bilderna om grundlagarna Sveriges fyra grundlagar Spelreglerna för vårt samhälle Bild 1. Faktamaterial till bilderna om grundlagarna Till dig som lärare: Nedan finns korta texter som kan fungera som stöd till presentationsbilderna

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Personuppgiftslag; SFS 1998:204 utfärdad den 29 april 1998. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 följande. Allmänna bestämmelser Syftet med lagen 1 Syftet med denna lag är

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Plenarhandling FÖRSLAG TILL RESOLUTION. till följd av ett uttalande av kommissionen. i enlighet med artikel i arbetsordningen

EUROPAPARLAMENTET. Plenarhandling FÖRSLAG TILL RESOLUTION. till följd av ett uttalande av kommissionen. i enlighet med artikel i arbetsordningen EUROPAPARLAMENTET 2004 Plenarhandling 2009 20.4.2005 B6-0274/2005 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av ett uttalande av kommissionen i enlighet med artikel 103.2 i arbetsordningen från Vittorio Emanuele

Läs mer

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

FÖRSLAG TILL RESOLUTION Europaparlamentet 2014-2019 Plenarhandling B8-0276/2017 24.4.2017 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av ett uttalande av kommissionen i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen om situationen i Venezuela

Läs mer

Fakta & argument för en skola fri från ensidig religiös påverkan. Ett initiativ från Humanisterna för att stoppa religiösa friskolor

Fakta & argument för en skola fri från ensidig religiös påverkan. Ett initiativ från Humanisterna för att stoppa religiösa friskolor Fakta & argument för en skola fri från ensidig religiös påverkan Ett initiativ från Humanisterna för att stoppa religiösa friskolor Åtta humanistiska argument för att stoppa religiösa friskolor Skolan

Läs mer

Kommittédirektiv. Behandlingen av personuppgifter inom Försvarsmakten och Försvarets radioanstalt. Dir. 2017:42

Kommittédirektiv. Behandlingen av personuppgifter inom Försvarsmakten och Försvarets radioanstalt. Dir. 2017:42 Kommittédirektiv Behandlingen av personuppgifter inom Försvarsmakten och Försvarets radioanstalt Dir. 2017:42 Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2017 Sammanfattning En särskild utredare ska göra

Läs mer

Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan

Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan Januari 2014 Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan ht 2013/vt 2014 Vår vision: På Sjöstugan ska alla barn och vuxna trivas och känna sig trygga, få vara engagerad och bemötas med respekt.

Läs mer

24.4.2015. Barns och elevers rättigheter. Hem och skolas årsmöte, G18 18.4.2014, Ulrika Krook

24.4.2015. Barns och elevers rättigheter. Hem och skolas årsmöte, G18 18.4.2014, Ulrika Krook Barns och elevers rättigheter Hem och skolas årsmöte, G18 18.4.2014, Ulrika Krook 1 Barnens och elevens rättigheter Barnens rättigheter och barnens bästa Barnkonventionen grundläggande fri- och rättigheter

Läs mer

Kommunikationspolicy. Syfte. Vi är proaktiva och planerade. Vi är tillgängliga och välvilliga. Vi är tydliga och relevanta 1(6)

Kommunikationspolicy. Syfte. Vi är proaktiva och planerade. Vi är tillgängliga och välvilliga. Vi är tydliga och relevanta 1(6) 1(6) Kommunikationspolicy Syfte Vårt kommunikationsarbete ska genomsyra all verksamhet och bidra till förverkligandet av Kumlas vision, övergripande mål, verksamhetsmål och beslut. Kommunikationspolicyn

Läs mer

--------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------- Förenta Nationernas generalförsamling antog och kungjorde den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Förklaringen antogs med 48 ja-röster. Inget land röstade emot. Åtta länder

Läs mer

Vad är FN? Är FN en sorts världsregering? FN:s mål och huvuduppgifter. FN:s Officiella språk

Vad är FN? Är FN en sorts världsregering? FN:s mål och huvuduppgifter. FN:s Officiella språk Om FN Förenta Nationerna är en unik organisation som består av självständiga stater som sammanslutit sig för att arbeta för fred i världen och ekonomiska och sociala framsteg. Unik, därför att ingen annan

Läs mer

Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år Religionsfrihet * Rösträtt Yttrandefrihet

Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år Religionsfrihet * Rösträtt Yttrandefrihet Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla människor i hela världen har vissa rättigheter. Det står i FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år 1948. Det är staten i varje land som ska se till

Läs mer

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden Värdegrund för HRF Vårt ändamål Hörselskadades Riksförbund (HRF) är en ideell, partipolitiskt och religiöst obunden organisation, vars ändamål är att tillvarata hörselskadades intressen samt värna våra

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN för Björkängens förskola LÄSÅRET 2008/2009

LIKABEHANDLINGSPLAN för Björkängens förskola LÄSÅRET 2008/2009 Utdrag ur FN:s barnkonvention: LIKABEHANDLINGSPLAN för Björkängens förskola LÄSÅRET 2008/2009 Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade, det vill säga sämre behandlade. Varje barn

Läs mer

Kalla kriget 1945-1991

Kalla kriget 1945-1991 Kalla kriget 1945-1991 Sovjetunionen vs. USA Kampen om världsherraväldet Kalla kriget 1 Varför kallas det Kalla Kriget? Kallt krig för att det aldrig blev riktigt hett det blev inte direkt krig, väpnade

Läs mer

Det kalla kriget

Det kalla kriget Det kalla kriget 1945-1991 Kalla krigets karaktär Ekonomisk USA liberalism, kapitalism med fria marknader för företag och människor att agera på. Staten ingriper om friheten hotas. Sovjet, kommunism, planekonomi

Läs mer

III RÄTTSAKTER SOM ANTAGITS I ENLIGHET MED AVDELNING VI I FÖRDRAGET OM EUROPEISKA UNIONEN

III RÄTTSAKTER SOM ANTAGITS I ENLIGHET MED AVDELNING VI I FÖRDRAGET OM EUROPEISKA UNIONEN L 81/24 Europeiska unionens officiella tidning 27.3.2009 III (Rättsakter som antagits i enlighet med fördraget om Europeiska unionen) RÄTTSAKTER SOM ANTAGITS I ENLIGHET MED AVDELNING VI I FÖRDRAGET OM

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter

FN:s konvention om barnets rättigheter FN:s konvention om barnets rättigheter En kort version UTVECKLINGSENHETEN FÖR BARNS HÄLSA OCH RÄTTIGHETER www.vgregion.se/barnhalsaratt En konvention med brett stöd Det tog tio år från idé till beslut

Läs mer

minoritetspolitiska arbete

minoritetspolitiska arbete TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Stina Nordström 2019-06-10 KS 2019/0685 Kommunfullmäktige Riktlinjer för Kalmar kommuns minoritetspolitiska arbete 2019-2022 Förslag till beslut Kommunfullmäktige

Läs mer

Mänskliga rättigheter och konventioner

Mänskliga rättigheter och konventioner 18 Mänskliga rättigheter och konventioner 3. Träff Mål för den tredje träffen är att få förståelse för hur mänskliga rättigheter och icke-diskriminering hänger ihop med svenska lagar få en allmän bild

Läs mer

Grundläggande fri- och rättigheter Flik 2.2 (Uppdaterad 2011-08-11/ Mats Franzén, 1Ti/ Ov)

Grundläggande fri- och rättigheter Flik 2.2 (Uppdaterad 2011-08-11/ Mats Franzén, 1Ti/ Ov) Grundläggande fri- och rättigheter Flik 2.2 (Uppdaterad 2011-08-11/ Mats Franzén, 1Ti/ Ov) Normgivning: De olika lagarna och förordningarnas inbördes förhållande till varandra. Lag (1994:1500) med anledning

Läs mer

barnkonventionen. _archive/ som bildades Alla I FN

barnkonventionen. _archive/ som bildades Alla I FN Socialdepartementet Hur svensk lagstiftning och praxis överensstämmer med rättigheterna i barnkonventionen en kartläggning (Ds 2011:37) Lättläst version v Stämmer svenska lagar med barnens rättigheterr

Läs mer

ETISKA RIKTLINJER FÖR HANTERING AV EXTERNA FORSKNINGSBIDRAG

ETISKA RIKTLINJER FÖR HANTERING AV EXTERNA FORSKNINGSBIDRAG RIKTLINJER Diarienummer GIH 2016/601 Beslutat av Högskolestyrelsen Referens Karin Larsén Beslutsdatum 2017-02-17 Giltighetstid Tillsvidare 1(5) ETISKA RIKTLINJER FÖR HANTERING AV EXTERNA FORSKNINGSBIDRAG

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Socialdepartementet Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt i konventionen finns med. FN betyder Förenta Nationerna.

Läs mer

Vi behöver tänka oss att samhället är i ständig förändring, precis som vi själva.

Vi behöver tänka oss att samhället är i ständig förändring, precis som vi själva. Utgångspunkt Inledande genomgång Förändring är liv Vi behöver tänka oss att samhället är i ständig förändring, precis som vi själva. Vi föds och vi utvecklas och förändras varje dag, varje minut, varje

Läs mer

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 11 februari 2011 (15.2) (OR. en) 6387/11 FREMP 13 JAI 101 COHOM 44 JUSTCIV 19 JURINFO 5

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 11 februari 2011 (15.2) (OR. en) 6387/11 FREMP 13 JAI 101 COHOM 44 JUSTCIV 19 JURINFO 5 EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 11 februari 2011 (15.2) (OR. en) 6387/11 FREMP 13 JAI 101 COHOM 44 JUSTCIV 19 JURINFO 5 I/A-PUNKTSNOT från: Generalsekretariatet till: Coreper/rådet Föreg. dok. nr:

Läs mer

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Europaparlamentet 2014 2019 Utskottet för framställningar 7.6.2019 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Ärende: Framställning nr 1315/2015, ingiven av Zoltan Lomnici, ungersk medborgare, och undertecknad av ytterligare

Läs mer

Likabehandlingsplan för Surteskolan och Skolstigens förskola

Likabehandlingsplan för Surteskolan och Skolstigens förskola Likabehandlingsplan för Surteskolan och Skolstigens förskola Handlingsplan mot diskriminering och annan kränkande behandling Uppdraget att motverka kränkande behandling är en del av det demokratiska uppdraget.

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA 2011-10-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning sid 1 Inledning och regelverk sid 2-3 Vad står begreppen för? sid 4-5 Diskriminering Trakasserier och kränkande

Läs mer

Rätten till arbete ta till vara på resurserna i samhället

Rätten till arbete ta till vara på resurserna i samhället Rätten till arbete ta till vara på resurserna i samhället Christina Johnsson, prefekt och universitetslektor i offentlig rätt Christina Johnsson 2019-05-10 Människosyn till grund för de mänskliga rättigheterna

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

9101/16 /ss 1 DG C 1

9101/16 /ss 1 DG C 1 Europeiska unionens råd Bryssel den 23 maj 2016 (OR. fr) 9101/16 COAFR 136 CFSP/PESC 402 RELEX 410 COHOM 52 LÄGESRAPPORT från: Rådets generalsekretariat av den: 23 maj 2016 till: Delegationerna Föreg.

Läs mer

DEMOKRATI OCH DIKTATUR ROS16

DEMOKRATI OCH DIKTATUR ROS16 DEMOKRATI OCH DIKTATUR ROS16 Vad krävs av ett land för att vi ska kunna kalla det demokratiskt? DEMOKRATISKA SPELREGLER Majoritetsprincipen Ska gälla vid val eller folkomröstningar. Om det exempelvis finns

Läs mer

Kränkande särbehandling

Kränkande särbehandling Riktlinjer och rutiner Kränkande särbehandling Gäller från: 2016-06-08 Innehåll Kränkande särbehandling... 3 Vad är kränkande särbehandling?... 3 Exempel på kränkande särbehandling:... 3 Signaler på att

Läs mer

HANDIKAPPOMSORGENS VÄRDEGRUND

HANDIKAPPOMSORGENS VÄRDEGRUND SOCIALFÖRVALTNINGEN I HUDDINGE HANDIKAPPOMSORGENS VÄRDEGRUND Vi som är anställda i handikappomsorgen i Huddinge kommun har ett uppdrag av invånarna. Uppdraget är att ge service, omsorg och stöd som bidrar

Läs mer

RUTINER OCH METODER FÖR ÅTGÄRDER MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER

RUTINER OCH METODER FÖR ÅTGÄRDER MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER Personalpolitiska rutiner Sid 1 av 5 RUTINER OCH METODER FÖR ÅTGÄRDER MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER Dessa rutiner och metoder är ett komplement till personalpolitiska riktlinjer

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

1. Grundläggande rättigheter i Europeiska unionen *

1. Grundläggande rättigheter i Europeiska unionen * 1. Grundläggande rättigheter i Europeiska unionen * A5-0064/2000 Europaparlamentets resolution om utarbetandet av en stadga om grundläggande rättigheter i Europeiska unionen (C5-0058/1999-1999/2064(COS))

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

FN, De mänskliga rättigheterna och konflikten i Korea

FN, De mänskliga rättigheterna och konflikten i Korea FN, De mänskliga rättigheterna och konflikten i Korea FN FN förkortningen till Förenta Nationerna År 1918 efter fyra års krig det rådde vapenstillstånd i Europa, efter att kriget hade skördad miljöns tals

Läs mer

Allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna

Allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna Allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna 1948-2008 Förenta Nationerna ii Förord Förenta Nationernas generalförsamling antog och kungjorde den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga

Läs mer

Förbjuda Burka??? Burkan eller hijab som är ett

Förbjuda Burka??? Burkan eller hijab som är ett Förbjuda Burka??? Burkan eller hijab som är ett slags all täckande plagg, bärs av muslimska kvinnor där endast ögonen lämnas exponerade har hamnat i rubrikerna igen! Frankrikes president Nicolas Sarkozy

Läs mer

Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014

Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014 Utrikesdepartementet Tal av utrikesminister Carl Bildt Riksdagen Stockholm, 14 mars, 2014 Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014 Det talade ordet gäller Herr talman!

Läs mer

VIMMERBY KOMMUN Skolområde VÄST PLAN MOT TRAKASSERIER, DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Stenshults förskola

VIMMERBY KOMMUN Skolområde VÄST PLAN MOT TRAKASSERIER, DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Stenshults förskola VIMMERBY KOMMUN Skolområde VÄST PLAN MOT TRAKASSERIER, DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Stenshults förskola 2014/2015 1 Innehåll 1. VISION... 3 2. FÖRSKOLECHEFS STÄLLNINGSTAGANDE... 3 3. BAKGRUND...

Läs mer

KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE

KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE KAMMARRÄTTEN I SUNDSVALL DOM Mål nr 1494-12 2013-07-04 Meddelad i Sundsvall KLAGANDE 1. Maria Kero, 750122-8923 2. Örjan Kero, 730602-9013 Sattajärvi 24 984 92 Pajala Ombud: Advokat Percy Bratt Advokatbyrån

Läs mer

HOTET MOT VÅRA GRUNDLAGSSKYDDADE RÄTTIGHETER BENTON WOLGERS, ANNA WIGENMARK, FÖRENINGEN ORDFRONT PÅ FOLKBILDARFORUM

HOTET MOT VÅRA GRUNDLAGSSKYDDADE RÄTTIGHETER BENTON WOLGERS, ANNA WIGENMARK, FÖRENINGEN ORDFRONT PÅ FOLKBILDARFORUM HOTET MOT VÅRA GRUNDLAGSSKYDDADE RÄTTIGHETER BENTON WOLGERS, ANNA WIGENMARK, FÖRENINGEN ORDFRONT PÅ FOLKBILDARFORUM SVENSKA VÄRDERINGAR Grundlagarna är de sanna svenska värderingarna Vårt demokratiska

Läs mer

Utilitarismen. Den klassiska utilitarismen. Föreläsning 10. Hedonism

Utilitarismen. Den klassiska utilitarismen. Föreläsning 10. Hedonism Utilitarismen Föreläsning 10 Den klassiska utilitarismen Det finns flera olika former av utilitarism. Den klassiska versionen kan sammanfattas i tre påståenden: 1. En handling är rätt omm den leder till

Läs mer

Grundlagarna och de. Per-Ola Ohlsson

Grundlagarna och de. Per-Ola Ohlsson Grundlagarna och de rättsliga principerna Per-Ola Ohlsson Grundlagarna Författningar EU-rätt Rättskällorna Förarbeten Rättspraxis Sedvänja Doktrin Grundlag Lag Riksdag Riksdag Förordning Regeringen Föreskrift

Läs mer