Bilaga 2: Kartläggning av läget inom klimat-, energi-, och miljöforskning och innovation

Transkript

1 Bilaga 2: Kartläggning av läget inom klimat-, energi-, och miljöforskning och innovation Inledning till tabellerna Ett centralt bakgrundsmaterial för arbetet med delprogrammen har varit kartläggning av kunskapsläget inom energi-, miljö- och klimatforskning samt innovation; vilka är de nordiska styrkeområdena och kärnkompetenserna? Kartläggningens strategiska mål har varit att skapa en bas för de centrala kriterierna och frågorna som ligger till grund för sammansättningen och uppbyggnaden av delprogrammen. Kartläggningen består av fem analyser: Politiska initiativ och pågående politiska processer i de nordiska länderna och EU inom relevanta temaområden (tabell I) Analysen visar ett brett politiskt engagemang kring energi-, miljö- och klimatfrågor på såväl EU-, nordisk som nationell nivå. Det pågår en rad initiativ av både politisk och forskningsmässig karaktär. Som exempel kan nämnas att alla de nordiska länderna har egna energi- och klimatstrategier. Det finns således en bred politisk och generell institutionell förankring för ett toppforskningsprogram inom energi, miljö och klimat. Forskningsprogram och instrument (tabell II) Analysen av forskningsprogram visar att den sammantagna mängden energi, miljö- och klimatrelaterade forskningsprogram i Norden är relativt omfattande. Alla länder har forskningsprogram eller strategier för energi-, miljö- och klimatforskning. Dessutom finns det gemensamma nordiska initiativ, samt möjlighet till koppling med stora satsningar inom EU:s sjunde ramprogram för forskning. Forskningsprogrammen täcker både naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga ämnesområden samt ett brett spektrum av instrument. Det finns således förutsättningar för samarbete inom flera forskningsområden som tillvaratar de nationella prioriteringarna. Kompetens- och styrkeområden (tabell III) Den nordiska spetsforskningen på energi-, miljö- och klimatområdena präglas av tvärvetenskaplig forskning inom de traditionella naturvetenskapliga ämnena men även mellan naturvetenskap och samhällsvetenskap. De nordiska länderna har kompetens inom delvis liknande områden, samtidigt som det finns särskilda och kompletterande styrkor i de olika länderna. Dessa styrkeområden inkluderar kompetens såväl inom olika energi- och klimatprocesser som geografiska områden. På klimatområdet finns det nordisk spetskompetens inom områdena modellering, Arktis och kryosfären, samt effektstudier och anpassning. På modelleringsfältet har de nordiska länderna kompletterande specialiseringsområden, med exempelvis starka forskningsmiljöer inom atmosfär och aerosol i Sverige och Finland, medan man i Danmark och Norge har starka grupper inom havsmodellering. Nordens långa forskningstradition inom arktiska problemställningar samt regionens geografiska närhet till området ger en god grund för ett gemensamt nordiskt forskningsprogram om kryosfären. Inom effektstudier och anpassning finns det i Norden starka forskningsmiljöer inom avgränsade områden, men miljöerna är mycket små och ett nordiskt forskningsprogram skulle därmed potentiellt ha stor effekt genom att skapa en kritisk massa och förena resurserna. Det finns flera större, världsledande forskningsmiljöer i Norden som håller högsta nivå inom klimatforskning. Till dessa kan exempelvis Rossby Centre, Bert Bolincentret, Stockholms universitet (Sverige), Bjerknes Centre, CICERO (Norge), Danmarks Meteorologiske Institut (Danmark), Finlands miljöcentral, Finska Meteorologiska institutet (Finland) och Orkustofnun (Island) räknas. Inom energisektorn har Norden, på grund av sin unika bakgrund med bland annat kallt klimat, energikrävande industriprocesser, begränsad tillgång på energiråvaror och hög levnadsstandard, utvecklat globalt högtstående kompetens inom flera olika delområden, exempelvis inom bioenergi, 1

2 förnybar energi, förbränning, decentral energiproduktion och CHP, energieffektivitet och marknadsmekanismer samt inom vissa delar av nischområdena PV och H2/FC. Spetsforskningsmiljöer och ledande kompetenscenter finns i alla nordiska länder, exempelvis Forskningscenter Risø vid Danmarks tekniska universitet och Teknologisk Institut i Danmark, Statens tekniska forskningscentral VTT i Finland, Institutt for energitenikk IFE och SINTEF i Norge samt vid flera tekniska högskolor och universitet, exempelvis Tekniska högskolan och Åbo Akademi i Finland, Kungliga Tekniska högskolan, Chalmers tekniska högskola och Uppsala universitet i Sverige, Norges teknisk-naturvetenskapliga universitet och universitetet i Oslo i Norge samt Islands universitet på Island. Kartläggning av innovationsprogram och -organisationer (tabell IV) Innovativt näringsliv är en viktig faktor för implementering och nyttiggörande av forskningsresultat i samhället. Gott samarbete och god förståelse mellan näringsliv och forskning i innovationsprocessen är nödvändigt för att säkerställa ett konkurrenskraftig näringsliv och en positiv ekonomisk utveckling i Norden. Kartläggningen i tabellen visar en bred uppsättning nordiska och europeiska organisationer och instrument för brobygge mellan forskning och näringsliv. Intervjuer med nordiska företag visar också stort intresse för samarbete med forskningsmiljöer, men betonar att forskningen måste ha relevans för företagets verksamhet och konkurrensutveckling. Det pågår en del storskalig forskning och pilotprojekt som drivs av industrin, bland annat inom vindkraft, koldioxidhantering och energieffektivisering, men det saknas fortfarande ett bredare nordiskt perspektiv i dessa initiativ. Ett toppforskningsprogram bör förbättra samarbetet mellan näringsliv och forskning. Det sprider forskningsresultat och främjar innovation inom miljö, energi och klimat. Målet är Norden som världens mest innovativa ekonomi. Kartläggning av näringslivsintressen (tabell V) Intervjuerna planerades som en del av bakgrundsarbetet för förberedelsen av gemensamma toppforskningsplaner i Norden. Viktiga teman var: användning av forskningsresultat i näringslivet, samarbete mellan utbildnings- och forskningsorganisationer och företag och inte minst utveckling av forskning som pågår vid själva företagen. 2

3 Tabell I: Kartläggning av politiska initiativ inom klimat och energi Tema och namn på program/ strategi Tema + innehåll Period Budget Instrument Steg i innovationskedjan Relevansbedömning och rekommendationer Internationellt Internationella polaråret (International Polar Year, IPY) Ett stort vetenskapligt program med fokus på Arktis och Antarktis. Inbegriper över 200 projekt med tusentals forskare från över 60 länder som undersöker ett brett spektrum av ämnen inom fysik, biologi och samhällsvetenskap. Mars 2007 mars 2009 Fokus på grundforskning De nordiska länderna är mycket aktiva och deltar i flera projekt. Miljösituationen i Arktis var ett huvudtema för det norska ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet Finland tog i sitt ordförandeprogram 2007 bland annat hänsyn till det arktiska samarbetet som sker inom ramen för Internationella polaråret. Internationellt Nytt Kyotoprotokoll för begränsning av klimatutsläpp från 2013 FN:s klimatkonferens på Bali i december 2007 resulterade i en förhandlingsagenda och tidsfristen 2009 för att slutföra dem så att ett avtalsverk som kan efterträda Kyoto-protokollet om utsläpp av klimatgaser kan träda i kraft från Enligt den så kallade färdkartan från Bali är de centrala frågorna i de kommande förhandlingarna: åtgärder för anpassning till negativa konsekvenser av klimatförändringar, såsom torka och översvämningar; metoder för att reducera utsläppen av 3

4 klimatgaser; metoder för att ta i bruk klimatvänlig teknik och att finansiera anpassning till åtgärder som kan dämpa de negativa konsekvenserna. EU Förslag till direktiv om främjande av energi från förnybara källor Huvudsakliga mål fram till 2020: % reduktion av växthusgaser* % bättre energieffektivitet % förnybar energiproduktion * 30 % reduktion om internationellt avtal uppnås med andra stora länder EU ESFRI Det europeiska strategiforumet för forskningsinfrastruktur ESFRI samlar representanter för EUmedlemsländerna och samarbetsländer utnämnda av de forskningsansvariga ministrarna samt en representant för Europeiska kommissionen. Publicerat Uppdaterat system för utsläppshandel - Bindande nationella mål - Nya statsstödsregler - Nya regler för att stimulera avskiljning och lagring av kolioxid (CCS) Påverkar alla medlemsländer och EES-länder. Specifika nationella mål för alla medlemsländer. För de nordiska länderna: Danmark: ökning från nuvarande 17 % till 30 %. Finland: ökning från nuvarande 28,5 % till 38 %. Sverige: ökning från nuvarande 39 % till 49 %. ESFRIs roll är att stödja en enhetlig policy för forskningsinfrastruktur i Europa och att fungera som inkubator för internationella förhandlingar om konkreta initiativ. EU Gemenskapens sjätte miljöhandlingsprogram Det sjätte miljöhandlingsprogrammet, som sträcker sig över 10 år, utgör Programmet utgör ramverk för EU:s miljöpolitik och prioriteringarna här ger 4

5 ramverket för EU:s miljöpolitik Inom området klimatförändring har tre huvudsakliga utmaningar identifierats: en fingervisning vad man kan förvänta sig att forskningsinvesteringar fokuseras på. minskning av EU:s utsläpp av växthusgaser minskning av globala växthusgasutsläpp med hjälp av klimatdiplomati anpassning till klimatförändring EU Grönboken stakar ut fyra prioriterade handlingslinjer av vilka en är att fylla kunskapsluckor genom forskning och informationsutbyte på EU-nivå. På forskningsagendan ingår: Utveckling av heltäckande och integrerade metoder för evaluering av effekter, sårbarheter och kostnadseffektiv anpassning. Förbättring av den grundläggande förståelsen och prognosen av effekter i Europa. Klargörande av de sannolika effekterna av klimatförändring och ozonlagrets förtunning på ekosystem och undersökning av metoder att förbättra deras återhämtningsförmåga. Stödja forskning om anpassning för företag, tjänster och industrier i samarbete med den privata sektorn. Kommissionens grönbok om anpassning till klimatförändringar Kommissionens meddelande om anpassning till klimatförändring införs i slutet av 2008 Inte fastslagen. Finansieras till stor del genom sjunde ramprogrammet (FP7) FP7- samarbetsprogram: Främjar kollaborativ forskning inom hela Europa och andra samarbetsländ er enligt centrala nyckelteman. Hela innovationskedjan från grundforskning till innovation Alla de nordiska länderna deltar i ERA- NET CIRCLE (Climate Impact Research Coordination), så en viss grad av nordisk koordinering existerar redan inom området. Om ytterligare koordinering och samarbete kan uppnås genom ett nordiskt toppforskningsinitiativ på området, så har de nordiska länderna en stark position vad gäller den satsning som kommer att göras på anpassning till klimatförändring till följd av publiceringen av kommissionens meddelande. 5

6 EU Europeiska tekniska institutet (EIT) Institutets forskning ska inledningsvis fokusera på energi, klimatförändring och informationsteknik. EIT främjar integrationen av kunskapstriangelns tre sidor. EIT ska i synnerhet bidra till innovationspartnerskap, överföra forsknings- och teknikresultat till affärsmöjligheter, främja företagsinitiativ och berika högre utbildning med den nyaste, direkt tillämpbara kunskapen. EIT består av två nivåer: En administrativ nivå som baserar sig på en styrelse (Governing Board, GB). EIT inleder sin verksamhet under EIT planeras få finansiering på 308,7 MEUR i sex år. Kunskaps- och innovationskon sortierna (KICs): Dessa grundas i två faser, så att resultaten från ett begränsat antal KICs evalueras innan flera etableras. Hela innovationskedjan från grundforskning till innovation, med huvudfokus på innovation. En nordisk samling kring ett toppforskningsinitiativ inom klimat/energi kan bidra till att ge nordiska forsknings- och innovationsaktörer en bättre position när de första KICs etableras och medel delas ut. Kunskaps- och innovationskonsortier (Knowledge an innovation communities, KICs): Fristående sammanslutningar som består av universitet, forskningsorganisationer, företag osv. De genomför innovationsaktiviteter, innovationsdriven spetsforskning på områden med ekonomiskt och samhälleligt nyckelintresse, utbildning på master- och doktorsnivå och spridning av god praxis inom innovationssektorn. EU LMI Ledande marknadsinitativ för Europa (A Lead Market Initiative for Europe, LMI) EU lanserade ett initiativ för att främja utvecklingen av 6 konkreta industribranscher i global tillväxt som man anser vara viktiga för att skapa innovationsdriven ekonomisk utveckling och tillväxt i sysselsättningen, och där Europa Ingen konkret budget. Inte specificerat Strömlinjeforma/harmonisera juridiska och regulatoriska bestämmelser och öka efterfrågan, Innovation Mindre relevant när det gäller att utveckla instrument för ett nordiskt globaliseringsinitiativ. 6

7 EU SET- Plan Norden En europeisk strategisk energiteknikplan (Strategic Energy Technology Plan); dvs. en plan, inte exsisterande program/ instrument. Nordiska ministerrådets rapport: Nordiskt forskningssamarbete om klimatförändring en och dess konsekvenser i Arktis är starkt internationellt sett. Förnybara energikällor är en av de 6 branscherna. EU-kommissionen föreslog en plan för att påskynda utvecklingen av energitekniker för att säkerställa en framtid med lägre CO2-utsläpp och ökade möjligheter för europeisk industri. Genom bidrag från utvalda klimatforskare och representanter för nationella forskningsråd i Norden har man kommit fram till 13 forsknings- och tillsynsinitiativ där nordiskt samarbete kan erbjuda säskilda fördelar för de arktiska områdena. Dessa kan sammanfattas i två huvudområden: Initiativ för fördjupad kunskap om klimatutvecklingen i Arktis genom modellering och observationer av atmosfäriska, Inte specificerat Innehåller inte någon konkret budget, men rekommendation att upprätta en europeisk kommitté för samordning av energi- FoU och konkreta åtgärder. bl.a. genom offentliga inköp. Föreslagna instrument/åtgärder: - inrätta europeiska industriinitiativ inom olika energitekniker - skapa en europeisk energiallians för FoU-miljöer - planlägga överföringen av infrastruktur - skapa och uppdatera ett IT-system för energitekniker - utnämna en europeisk styrgrupp. Ett antal olika instrument föreslås, bl.a. Nordiskt center för klimatmodellering, Nordisk spetsforskningsenhet för holistisk klimatforskning. Både FoU och ökad utveckling och innovation Flera av de föreslagna initiativen kan vara relevanta att testa i en nordisk kontext, speciellt - inrättande av FoUallianser inom industrin - införande av industriinitiativ - eventuellt en kombination av dessa med samarbete mellan både industri och FoU 7

8 marina och terrestra klimatparametrar Initiativ för fördjupad kunskap om klimatutvecklingens inverkan på ekosystem och samhälle, utveckling av riskanalyser, åtgärds- och anpassningsstrategier Norden Nordiska ministerrådets arktiska samarbetsprogram Inom klimatområdet fokuserar programmet på att förbättra förutsättningarna för nordiskt forskningssamarbete, i synnerhet kring internationella polaråret och klimatförändring : 8 MDKK Norden Nordisk strategi för klimat och miljögifter i Arktis 2008: 8 MDKK till cirka 30 projekt som ska bidra till att främja och utveckla livsvillkoren i Arktis. Flera är kopplade till klimatförändringarna. Inom klimatområdet fokuserar strategins mål på att: 1. Påverka internationella åtgärder för att minska utsläppet av klimatgaser(med stöd av information från arktisk klimatforskning), 2. Förstärka informationsbasen för optimal anpassning i regionen och 3. Stödja utvecklingen av övervakningskapacitet Ingen bugdet Strategin, som har godkänts av alla nordiska länders miljöministrar, visar att det råder bred politisk enighet om behovet av nordisk arktisk forskning och förbättrad informationsbas för anpassning. Kompletterad av den breda kartläggningen av behovet för koordinering av nordisk forskning om klimatförändringen och dess följder i Arktis ARKUFO- rapporten 2007 från Nordiska ministerrådet utgör 8

9 den därmed en god grund för lanseringen av ett nordiskt toppforskningsinitiativ inom dessa områden. Norden Handlingsplan för det nordiska energisamarbete t Energisektorns bidrag till implementeringen av Hållbar utveckling - en ny kurs för Norden samt Nordiska rådets rekommendationer. Fokus på 3 huvudteman: 1. Energimarknader inkl. elmarknaden, gasmarknader, värmemarknader. 2. Hållbart energisystem inkl. förnybar energi, energieffektivisering, klimat, hållbar energi i glest befolkade områden. 3. Norden i det internationella samarbetet inkl. Norden i EU, nordiskt-baltiskt samarbete, Norden-Ryssland samarbete, Norden i energisamarbetet i Östersjöregionen, Norden i det globala samarbetet Handlings planen ligger till grund för resursallokering för nordiskt energisamarbet e. Arbetsgrupper: - Elmarknad - Klimat - Förnybar energi - Energieffektivitet - Glest befolkade områden med specifika arbetsprogram Strategidokument Handlingsplanen är högst relevant för utveckling av framtida initiativ särskilt med avseende på (2) Hållbart energisystem samt (3) Norden i det internationella samarbetet. Koordinering med Ämbetsmannakommitté n för energi samt arbetsgrupper bör företas. Strategi- och handlingsplan Målsättningar: 1. Kapacitets- och kunskapsskapande. 2. Främjande av innovation och entreprenörskap. 3. Stöd till den politiska processen. 4. Utveckling och stärkning av internationella nätverk. Fokusområden: - Integration av energimarknaden - Förnybar energi - Energieffektivitet - Vätgassamhälle (hydrogen) Norden - Nordisk Energiforskning Strategidokument Nordisk Energiforsknings budget uppgår till ca 40 MNOK per år. Program som stöder forskning, utveckling, kapacitetsbyggnad, nätverk. Fora för samarbete och kunskapsutbyt e mellan forskning, industri och Strategidokument Forskning Innovation Utveckling Handlingsplanen, pågående program och befintliga instrument är högst relevanta för utveckling av framtida initiativ. 9

10 - Klimatförändringens inverkan på energisektorn myndigheter. Utvärdering av forskning och initiativ. Spriding av forskningsresultat. Norge Norge Klimatrapporten 2007 Energi21 norsk FoU-strategi för energi och samarbete mellan den privata och offentliga sektorn. Visionen är att Norge ska bli Europas energi- och miljönation från nationell energibalans till grön leverans. Ekonomisk upptrappningsplan för klimat- och energiforskning. Strategins mål är att säkerställa ökat hållbart värdeskapande och försörjningstrygghet genom ett mer samordnat och ökat engagemang inom sektorn när det gäller forskning, utveckling, demonstratiion och kommersialisering av ny teknik. Energi21 har kommit fram till följande 5 huvudinsatsområden: 1. FoU om effektiv energianvändning i byggnader, hushåll och industrin. 2. Mer klimatvänlig energi från vatten- och vindkraft och solenergi. 3. Co2-neutral uppvärmning Framlagt MNOK 2008 och totalt 300 MNOK 2009 och 600 MNOK Förslag om fördubbling av FoUinsatsen från Oljeoch energidepartementet till 400 MNOK per år Detta belopp förväntas stimulera privata investe- FoU om förnybara energikällor och CO 2 - hantering. 150 MNOK är avsedda för demoprogram för förnybar energiteknik till havs, bl.a. havsvindmöllor. Förslag om att förstärka systemet för tillämpning och kommersialisering av FoUresultat och spridning av ny teknik. Förslag att inrätta ett permanent strategiorgan för Energi21 med en styrelse och en organisation som kan verkställa Både grundforskning och tillämpning Energi21 ska täcka hela innovationskedjan undantaget fri grundforskning, dvs. från strategisk energiforskning til introduktion av ny teknik på marknaden. Relevant att det reserveras betydligt ökade medel til energi och klimat; detta gör finansieringen av nordiska globaliseringsinstrument och -initiativ enklare. Strategidokumentet är resultatet av en mycket grundlig och omfattande process under ca ett år med viktiga aktörer från energibranschen, FoUinstitutioner och myndigheter. Norges forskningsråd har haft sekretariatsansvar. 6 olika insatsgrupper har arbetat med följande teman: Förnybar energi, förnybar värme, värmekraft, energiförbrukning, energisystem och innovation. Dokumentet reflekterar 10

11 Norge Budgetförslag för 2009: Tre tunga insatsområden genom bioenergi, termisk värme och spillvärme. 4. Ett energisystem för framtidens behov genom anpassning till lokala, regionala och internationella kraftsystem. 5. Attraktiva rambetingelser för FoU. Forskningsrådet har valt ut tre forskningsområden som ska ägnas extra uppmärksamhet framöver. Totalt föreslås en ökning på 1,1 GNOK till Forskningsrådet 2009, varav 300 MNOK föreslås täckas med medel från avkastningen av Forskningsfonden. ringar på 2,4 GNOK. Ökning på 1,1 GNOK, varav 300 MNOK till energi, miljö och klimat. initiativ och säkerställa aktörernas engagemang och förpliktelser. i stor grad på vilket sätt Norge kan bli en mer miljö- och klimatvänlig nation, och inte minst näringslivets intressen. Strategin framhäver att en krona i offentligt FoU-stöd genererar 5 gånger mer i privat FoU-finansiering ifall den offentliga insatsen inriktas på områden av intresse för näringslivet. Ungefär hälften av höjningsförslaget på 1,1 GNOK föreslås fördelas på tre huvudprioriteringar: - Forskning om förnybar energi, miljöteknik och klimatförändringar MNOK - Avancerad vetenskaplig utrustning och forskningsinfrastruktur MNOK - En öppen konkurrensarena för näringslivsinriktad brukarstyrd forskning MNOK 11

12 Danmark Inrättning av en klimatkommission Tio spetsforskare utgör klimatkommissionen, som klimatoch energiminister Connie Hedegaard (Det Konservative Folkeparti) har tillsatt för att bekämpa koldioxidutsläppen. Framlagt Kommissionen ska ta utgångspunkt i den europeiska ambitionen att reducera utsläppen av växthusgaser med % till 2050 och komma med förslag på hur andelen av hållbar energi kan ökas, energieffektiviteten höjas, och konkurrensen på energimarknaden främjas. Danmark Danmark planerar inrätta ett klimatuniversitet i Grönland före landets värdskap för FN:s klimattoppmöte Universitetet ska specialisera sig på forskning om polarregionen, med primärt fokus på orsakerna till och konsekvenserna av klimatförändring en och hur den kan förebyggas. Det är regeringens ambition att Danmark ska ha ett ledande forskningsinstitut som fokuserar på klimatfrågor och globala miljöproblem, sade vetenskapsminister Helge Sander. Därför etablerar vi ett klimatuniversitet i Grönland en plats där effekterna av klimatförändringen kan ses direkt utanför dörren. Det nya universitetet kommer att ha upp till 10 forskartjänster. Etableras före 2009 Finansiering på över 70 MDKK i fem år. Danmark Förslag till Det beviljas 100 MDKK extra till

13 finanslag för 2008 strategisk forskning inom bland annat miljö, energi, samt nano-, bio-, och informations- och kommunikationsteknik avsätts 4 GDKK från globaliseringsmedlen (mot 2 GDKK 2007), varav 800 MDKK öronmärks till fri forskning. Till följd av fördubblingen av globaliseringsinsatsen 2008 ökar antalet doktorandstipendier och postdoktorala forskarbefattningar markant. Dessutom har det beviljats ytterligare 50 MDKK till innovation och demonstration. Sverige Sverige Forskningsproposition Vetenskapsrådets forskningsstrategi Regeringens bedömningar av hur de av riksdagen anvisade resurserna för forskning, utveckling och forskarutbildning bör fördelas för att tillgodose strategiska behov inom forskningen. Strategin är utarbetad på regeringens uppdrag och fastställdes av Vetenskapsrådets styrelse på möte Strategins sammanfattning: - Svensk forskningsfinansiering måste förstärkas. - Forskningspolitiken behöver vara långsiktig. - Kvalitet och konkurrens bör Kommer i slutet av 2008 och gäller X Ca 2,9 % av BNP 2007 går 24,7 GSEK till forskning och utveckling (FoU) Fria grundforskning en bör förstärkas med 270 MSEK årligen. Grundforskning inom Pengarna fördelas mellan forskningsråde n. Både FoU och ökad utveckling och innovation Mest grundforskning Sverige väntar just nu in denna proposition för att bestämma vad/hur mycket de ska satsa på inom FoU. Vetenskapsrådet är sedan länge engagerat i att främja europeiskt, nordiskt och globalt forskningssamarbete. Vetenskapsrådet avser att intensifiera detta arbete bl.a. genom att verka för en gemensam nordisk peer review. Vetenskapsrådet 13

14 vara ledande principer vid fördelning av resurser. - Ansvarsfördelningen mellan universitet och högskolor bör förtydligas. - Användningen av ny kunskap bör ske snabbare. - Förtroendet för forskningen och forskningspolitiken bör stärkas. Inledningsvis startas två program: Samhällen i global förändring och Energi, klimat och miljö. prioriterade områden bör förstärkas med 200 MSEK årligen. Stödet til starka forsknings -miljöer bör förstärkas med 400 MSEK. Internationell samverkan med 320 MSEK och infrastruktur med 800 MSEK över 4 år. prioriterar Energi, klimat och miljö inom grundforskningen. Vetenskapsrådet vill ha mer forskning som konkurrensutsätts internationellt utan juste retour. Sverige Beställd av regeringen. Kartläggning av det svenska samhällets sårbarhet för klimatförändringar och kostnader som dessa kan ge upphov till. Förslag på åtgärder som minskar samhällets sårbarhet för både successiva klimatförändringar och enstaka extrema väderhändelser. Översikt av berörda myndigheters beredskap och förebyggande arbete. Klimat- och sårbarhetsutredningen Slutbetänkandet framlades Förslag ska finansiera s inom rådande budget inga nya pengar. Infrastruktur, jord- och skogsbruk, människors hälsa samt den biologiska mångfalden. Utgått ifrån klimatscenarier från FN:s mellanstatliga klimatpanel IPCC och de Utredningar men även kartläggning av forskning. Generellt vilka åtgärder som krävs för Sveriges anpassning till klimatförändringen och vad dessa kostar. Forskningsbehoven har också utretts. 14

15 Sverige FOKUS II från Mål för forskning, utveckling, demonstration och kommersialiseirng inom energiområdet. 04/a/89334 Energipolitiken syftar till att skapa förutsättningar för en effektiv och hållbar energianvändning och en kostnadseffektiv energiförsörjning med låg inverkan på hälsa, miljö och klimat samt underlätta omställningen till ett ekonomiskt hållbart samhälle. regionala klimatmodeller som tas fram av Rossby Centre. Instrument implementerat i Energimyndighetens stödprogram, se tabell 1. Forskning, utveckling, demonstration och kommersialisering av ny energiteknik. De energipolitiska målen kan ytterligare delas upp i mål för försörjningstrygghet, konkurrenskraft och miljö. Energipolitiken delas in i tre verksamhetsområden: - elmarknadspolitik - övrig energimarknadspolitik - politik för ett hållbart energisystem. Sverige Sverige Formas forskningsstrateg i /9 samt (Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggand e) Formas och VINNOVAS forskningsstrateg i för miljöteknik Områdena Miljö och natur, Areella näringar, djur och livsmedel och Samhällsbyggande kommer att ha högsta prioritet Strategin utreder tre olika områden: 1. Ökat fokus på miljöteknik i forskning 2. Satsning på svenska styrkeområden 3. Samverkan för forskning om miljöteknik Inlämnad 2007 Hoppas finansiera 600 MSEK år 2012 Ca 45 MSEK 2007 och 2008 Olika instrument. Även plan på nya Linnéutlysningar. Forskning om hållbar utveckling. Både grundforskning och behovsmotiverad forskning. Både grundforskning och tillämpad forskning. Formas ska bidra till både spets och bredd. Formas ska tillhöra skiktet av europeiska ledande och välsedda finansiärer av kvalitativt högklassig grundforskning och behovsmotiverad forskning för hållbar utveckling. 15

16 Sverige Nationell forskningsstrateg i för samhällsvetenskaplig miljöforskning Formas Samhällsvetenskaplig miljöforskning med särskild inriktning på styrmedel MSEK per år varav % från Formas Årliga utlysningar Mest grundforskning. Samhällsvetenskaperna (inkl. humaniora och juridik) spelar en mycket viktig roll i miljöforskningen. Ämnesövergripande forskning och tvärvetenskapliga ansatser är de utmaningar som samhällsvetenskaperna står inför både för egen del och i relation till annan miljöforskning. Sverige VINNOVA Nationell innovations- och forskningsstrateg i för området miljödriven teknikutveckling Miljödriven teknikutveckling avser företagens affärsbetingade strävan att utveckla tekniker, produkter och system som utöver att möta etablerade funktionella krav uppvisar sådana prestanda avseende ekologisk hållbarhet att avgörande konkurrens-fördelar erhålles Etablering i konkurrens av ett multidisciplinärt kompetenscenter (Center of Excellence and Innovation) med inriktning på frågeställningar av central betydelse för miljödriven teknikutveckling (10 MSEK/år i 5 år) Fokus på innovation: företagens affärsbetingade strävan att miljöanpassa teknikutvecklingen. Center of Excellence and Innovation kan vara av intresse. Sverige Debattinlägg i Dagens Nyheter av högskole- och forskningsminist er Lars Leijonborg Den svenska regeringen satsar på klimatrelaterad och medicinsk forskning. Regeringens avsikt är att i den kommande forskningspropositionen peka ut några strategiska forskningsområden och där Ökning med 1,6 GSEK/år inför höstens forsk- nings- Tydlig strävan efter kvalitet på alla nivåer. Forskningsmed el bör i högre grad fördelas i konkurrens och Stort utrymme för fri grundforskning. Hela kedjan är dock nödvändig: grund- Sverige behöver både mer tillämpad forskning och mer grundforskning. Den svenske ministern signalerar att regeringen kommer att 16

17 möjliggöra kraftfulla satsningar. proposition som har som mål att 1 % av BNP ska gå till forskning. enligt kvalitetskriterier. forskning - tillämpad forskning innovationspolitik och strategiska grundforskningssatsningar. satsa starkt åtminstone på dessa två områden. Finland Finnsight 2015 I framsynsprojektet FinnSight 2015, vars resultat Finlands Akademi och Teknologiska utvecklingscentralen Tekes offentligjorde , deltog 120 ledande finländska experter. Viktiga frågor som aktualiserades var hantering av globala risker, energi- och miljöfrågor, förnyelsen av hälsovårdssystemet samt tillämpningar inom informationsoch kommunikationsteknik och biovetenskaper. Hantering av globala risker spelar en allt viktigare roll. I synnerhet risker som gäller ekonomi, miljö, energi, infrastruktur och hälsa måste kunna förutses och hanteras. Finland Nationell energioch Energi- och miljöfrågorna är brännbara också i globalt perspektiv, och därför är det viktigt att satsa på utveckling och användning av nya energiproduktionsformer och överlag på en hållbar miljöpolicy och miljötekniska innovationer. Riktlinjer för den nationella utvecklingen i avsikt att 2005 Politisk strategi utarbetad av Hela energisektorn och - Bas för de nationella åtgärderna inom 17

18 Finland Island klimatstrategi från 2005 (uppdaterad och förnyad version av Nationell klimatstrategi från 2001) Klimat- och energistrategi på lång sikt (uppdatering och förnyelse av Nationell energioch klimatstrategi från 2005) Vetenskaps- och innovationsstrate gi - bevara eller öka energisektorns mångsidighet - bevara eller öka försörjningstryggheten - möta Kyotoförpliktelserna (medeltalet för åren = nivån 1990) Förutom direkta riktlinjer för den närmaste framtiden innehåller strategin även en beskrivning av målsättningen på längre sikt (till 2020 respektive 2050). Målsättningen är att anpassa strategin till EU-beslutet (3/2007) om att minska CO2-utsläpp och öka andelen förnybar energi. - EU år förnybar energi totalt 20 % -- CO2-reduktion 20 % -- bioenergi i trafiken 10 % EU år CO2-reduktion % Nationella intressen att beakta/inkludera är - försörjningstrygghet - rimlig kostnadsnivå Miljö och hållbar användning av naturresurer är en av tre identifierade prioritetsområden. Fokus: En heltäckande översikt borde göras av befintliga databaser över Islands land- och marinmiljö samt natur; en flerårig plan borde göras för att förbättra och koordinera dessa. En plan för miljöövervakning - strategiförslag från regeringen våren behandling i riksdagen hösten Avsikten är att täcka perioden fram till 2020 (och 2050) regeringen och stödd av riksdagen Utkast till politisk strategi med stöd av regeringskoalitionen (och att diskuteras och godkännas i riksdagen) kedjan energisektorn Hela energisektorn och - kedjan Ramverk för strategiarbetet - försörjningstrygghet - rimlig kostnadsnivå - EU:s energipaket från % förnybar energi (+ 9,5 % i relation till år 2005) % förnybar energi inom trafiksektorn -- 4 etappmål under tidsperioden slutligt EU-beslut angående de nationella programmen inom ca 1 år 18

19 borde tas fram. Det internationella samarbetet borde ökas inom dessa områden. USA President Bush tal till nationen i januari 2008 (State of the Union) töd till grundforskning, tillämpad forskning och innovation inom miljö- och energiområdet, medräknat tvärvetenskaplig forskning. En av deltagarna i varje projekt bör ha en position vid ett av universiteten i Island. Bush önskar satsningar på: kolkraftverk med CO2-avskiljning, ökad användning av förnybar energi och kärnkraft, fortsatta investeringer i avancerad batteriteknik och alternativa bränslen till fordon. Bush föreslår en fördubbling av de federala anslagen till naturvetenskaplig forskning för att satsa på energi och miljö. 19

20 Tabell II: Kartläggning av aktuella program och instrument inom forskningsområdet energi Land/region EU Namn på program FoU-program i sjunde ramprogram met (7 RP) tema energi. Tema + innehåll Period Budget Instrument Steg i innovationskedjan 7 tematiska insatsområden: 1. Vätgas och bränsleceller. 2. Förnybar elproduktion. 3. Förnybara drivmedel. 4. Förnybara energikällor för uppvärmning och nedkylning. 5. Koldioxidlagring och nollutsläppsenergiproduktion. 6. Rena koltekniker. 7. Smarta elnät. 8. Energieffektivisering. 9. Kunskap för policyutformning ,35GEUR Stöd till samarbetsprojekt, kapacitetsprojekt, stipendieprogram och framstående grundforskning. Mest stöd till FoUinstitutioner, myndigheter och företag för deltagande i FoUprojekt. Medfinansiering krävs, normalt 50 %, men 100 % stöd till nätverksprojekt. Strategisk forskning, både grundforskning och tillämpad forskning. Relevansbedömning Många olika instrument som är välkända för nordiska FoU-miljöer. Några motsvarande NEF:s projektportfölj för Norden, men med större krav på egenandelar. Tunga administrativa ansöknings- och rapporteringsprocesser. Låg tilldelningsprocent, svårt att planlägga som tilläggsfinansiering för nordiska initiativ. Några av de många programmen liksom post doc-stipendier kan vara relevanta att studera för att säkra rekrytering till energiforskning och säkra anställningar efter doktorsexamen. EU Joint Technology Initiative Nytt instrument inom 7 RP för samarbete mellan EG och näringslivet. Finns olika typer för olika tekniker. För energi: Provisorisk struktur for H 2 /bränslecell, JTI, (samma som 7 RP). Beror på teknikplattformen, men > 50 % privat finansierin Offentlig-privat samarbete för gemensamma FoU-agendor som industrin betalar till minst 50 %. Konkreta utlysningar av Forskning ska vara nära kopplat till innovation för att förbättra Europas konkurrenskraft och tillväxt samt Effektivt sätt att samla ihop och samordna privata och offentliga FoU-medel. Ger näringslivet ägarskap till FoU och stort inflytande på användningen av 20

21 etablerad (H 2 /FC). Uppstart väntas ske i början av g. Planerad budget från EG 470 MEUR för H 2 /FC. forskningsprojekt i regi av JTI planeras. skapa en kritisk massa för FoU. offentliga medel. Ger en utökad satsning på strategiskt viktiga områden. Kräver lång planering och långsiktig offentlig finansiering. EU ERA-NET Samarbetsprojekt för myndigheter för att samordna, samarbeta och öppna nationella FoU-program för gemensamma FoUaktiviteter, gärna utlysningar. Budgeten från EG är för deltagande på möten och samordning, inte för eventuella gemensamma utlysningar. Det sistnämnda finansieras av deltagarländerna. Både i 6 RP och 7 RP. 148 MEUR i 6 RP, del av de teman som är med i 7 RP, och budgeten är därför inte specificerad. 5 ERA-NET för energi: HY-CO (H2/bränsleceller), INNER (innovativ energi), PV (solceller) bioenergi FENCO (clean fossil energy technologies) Främst grundforskning, men också mer tillämpad FoU. Man utlyser normalt medel för olika ämnen för några av deltagarländerna i varje ERA-NET. Normalt används så kallad distribu-ted pot, dvs. varje land finansierar egna forskare. Några få utlysningar har common pot, dvs. helt fri konkurrens om pengarna. Stor spridning i volym (finansieringsnivå) på utlysningarna Det nordiska deltagandet i befintliga ERA-NET inom energi är som följer: INNER: NEF, NO och SE, HY-CO: NEF, DK, FI, NO och SE FENCO: DK och NO Bioenergi: FI och SE PV: DK och SE Planerat ERA-NET Smart Grid med uppstart i april 2008 med NEF, NO och DK som deltagare. NEF samordnar 2 utlysningar inom ramen för HYCO och INNER, båda med 6 länder inblandade och 755 KEUR och 6,5 MEUR i potten. Ökad nordisk samordning när det gäller deltagandet kan ge större nordisk nytta och kompetens. 21

22 N-INNER (Northern European Innovative Energy Research Programme) EU EU Stöd till stipendieprog ram, bl.a. Marie Curie actions Utlysning för forskningsprojekt inom innovativ energiforskning i de 5 nordiska länderna + Tyskland. Instrument för internationellt samarbete med strategiskt viktiga länder utanför EU/EES: International Cooperation Partner Countries. Även tekniköverföring till emerging markets, EU:s grannländer och u-länder. Eget samarbete med Ryssland. Olika stödprogram för fortbildning och karriärutveckling för forskare inom alla forskningsområden. Utlysning i regi av INNER ERA- NET som administreras av Nordisk Energiforskning. Specific International Cooperation Actions (SICA) Nytt instrumen t i 7 RP ,5 MEUR Stöd till innovativ och visionär energiforskning med särskild tonvikt på stöd till doktorander, post.doc och rörlighet. 13 MEUR 2008 för energisamarbete. Eget samarbete med Ryssland, 4 MEUR för 2 projekt. 3 energiområden och samarbetsregioner har pekats ut + Ryssland: Samarbete inom PV med Medelhavsländern a, med Latinamerika om biodrivmedel och CCS med emerging countries. 7,2 GEUR Några stödprogram: Initial utbildning. Samarbete industri-akademi. - Livslångt lärande. - Stipendier för inkommande och utgående rörlighet. - Pris för framstående forskning. Grundforskning De sökande till dessa projekt konkurrerar inte med de ordinarie sökande till 7 RP. Projekten samfinansieras normalt av deltagarna från tredje land. Minst 3 länder måste delta. Mest grundforskning? Relevant exempel på att det går att upprätta ett nytt program med flera länder. Ny utlysning planeras under ansökningar om liknande projekt kom in under 2007 (6,5 % av det totala antalet ansökningar). Kina och Ryssland deltog i de flesta av dessa ansökningar. En flexibel mekanism för att få med intressanta länder utanför EU. Relevant. Flera nordiska länder har redan ett bilateralt samarbete med tredjeland. Relevant. Kan vara intressant att studera några av programmen närmare för ett eventuellt nordiskt verktyg för att säkra en mer omfattande rekrytering till forskarkarriärer och säkerställa relevant sysselsättning för doktorander. 22

23 Internationella energimyndigheten (IEA) Norden Implementation agreements Nordisk energiforskning (FoU-portfölj ) 41 befintliga projekt inom: - tvärvetenskapliga problemställningar - slutanvändare (byggnader, elektricitet, industri och transport) - fossila bränslen - fusionsenergi - förnybara energikällor och H 2 Ska vara i linje med IEA:s mål: energisäkerhet, ekonomisk tillväxt och miljöskydd. 5 tematiska områden av gemensam nordisk nytta identifierade i handlingsplan för : - konsekvenser av klimatförändringar på klimatområdet - effektivitet - förnybar energi - vätgas och bränsleceller - integration av energimarknaden Varje land betalar för egna forskare eller bidrar med egeninsats. Ca 100 MNOK (plus projektens egenfinansiering på ca 60 MNOK) Samarbetsavtal (technology collaboration) inom 41 olika teman. Normalt samarbete: FoUinstitut, företag och myndigheter. Stöd till FoUprojekt, seniorforskare, doktorander, rörlighet, nätverk, WS, seminarier osv. Alla projekt transnationella med forskare från minst 3 olika länder. Alla steg: 1. Forskning 2. Utvecklin g 3. Demonstration 3 typer av projekt: 1. 4-åriga kompetensproj. <85 % stöd åriga affärsutvecklingsproj. <50 % stöd åriga integrerade projekt <75 % stöd. Hela energi- och utvecklingskedjan med fokus på tillämpad forskning. Relativt flexibel mekanism. Hela 72 länder och flera tusen deltagare, många från länder som inte tillhör IEA. Bygger på en befintlig adm. struktur. Bra instrument för att sammanföra forskare från Europa och resten av världen. Inte relevant att efterhärma konceptet, men kan vara intressant att få en ökad nordisk samordning och deltagande i olika teknikavtal. Verksamhetsmodellen utvecklad under 20 år. Välfungerande koncept och verktyg. Stort nordiskt intresse och behov. Ekonomiska resurserna minimala i förhållande till ansökningsvolymen (<10 % får stöd). Relevant. 23

24 Danmark EUDP (Energiteknologiske Udviklingsog Demonstratio ns-program) Andra generationens biobränslen till transport, vindkraft, H2 och FC, lågenergibyggnader, förnybar energi, effektivisering, CCS, integrerade energisystem : 208 MDKK 2009: 289 MDKK 2010: 394 MDKK Stöd till FoU + demonstration, nätverk, partnerskap, samarbete forskning/industri + offentlig/privat. Internationalisering Från FoU (inte utbildning) till pilot- /demonstrationsfas. Fungerande program med projektrelaterade insatser och nätverksinsatser med ökat fokus på utveckling och demonstration. Fokusering på utveckling från FoU till demonstration. Danmark Det Strategiske forskningsråd (Programmet energi och miljö) Förnybar energi, kretslopp : 94 MDKK 2009: 170 MDKK 2010: 299 MDKK Strategiska forskningscenter och nätverk, innovation och internationalisering. Närmare grundforskning, hög vetenskaplig nivå, stor potential, samspel offentligt/privat. Värdefullt komplement till andra aktörers insatser. Danmark PSO (Energinet og Elforsk) Energinet: Hållbar energi, vind-/sol- /vågenergi, H2 och FC, H2/bio- /syntesgas, biomassa. Elforsk: Energieffektivitet : 155 MDKK 2009: 155 MDKK 2010: 155 MDKK Stöd till FoUprojekt. Från tillämpad FoU till demonstration. Resultat av mångårig verksamhet. Danmark Dessa 4 danska finansiärer samordnar bl.a. ansökningar, reviews, utvärderingar, informationsaktiviteter och konferenser. Högteknologi -fonden (delaktivitet inom energi). Brett fokusområde (även annat än energi) : 71 MDKK 2009: 87 MDKK 2010: 103 MDKK Plattformar, FoUprojekt, demonstrationer. Riskinvesteringar Särskilt relevant i fasen närmast marknadsintroduktion. 24

25 Danmark Energy Camp Energy Camp isolerar ca 48 människor från forskningsmiljöer, energisektorn och industrin i 30 timmar på ett innovationsläger som ska göra Danmark till världens ledande energination. Förslagen läggs fram hos exempelvis energiministern. Man utarbetar förslag och skisser till verksamhetsplaner. Ett mål är att skapa bättre möjligheter för den danska industrin. Finland Tekes Affärsmöjligheter för att bromsa ClimBus klimatförändringar. (förnybara energikällor, effektivitet, CCS osv.) Innovationsinriktade Årligt läger. Nytt tema varje år och olika uppgifter ges till deltagarna. 2007: Hur DK och EU kan nå sina energimål. Finansieras av branschorganisationer inom industrin. 70 MEUR (50 % Tekes) Stöd till FoUprojekt, nätverk, marknadsintroduktion. Workshop för idégenerering för att skapa nya allianser och påverka politikerna. Privat konsultfirma underlättar vid sammankomsterna. Tillämpad FoU affärsutveckling Kan eventuellt överföras till nordiska förhållanden och arrangeras med deltagare från alla nordiska länder. Kan leda till nya och intressanta allianser för aktörer i energibranschen och bidrag till de nordiska politikerna. Tekes målsättning och inriktning är att stärka den finska industrins konkurrenskraft. Detta görs genom insatser inom FoU men även inom insatser för affärsutveckling och stöd vid marknadsintroduktioner och internationalisering. Delar av Tekeskonceptet har stor relevans som modell/idé för ett nytt nordiskt initiativ. Finland Tekes Sustainable Community Hållbarhet inom byggnader och samhällen MEUR (inkl. extern). Stöd till FoUprojekt, demonstrationer. Fokus på processer, metoder, demo. 25

26 Finland Finland Tekes BioRefine Tekes Bränsleceller Processer baserade på biomassa. (adra generationens bränslen, bioraffinaderier, integrerade processer, nya koncept). Stationära och mobila FC, fordonstillämpningar MEUR (50 % Tekes) 150 MEUR (33 Tekes ) Stöd till FoUprojekt, processoch konceptutveckling. Stöd till utbildn. och industrinätverk. Tillämpad FoU affärsutveckling. Hela kedjan. Finland Finlands Akademi (SusEn) Hållbara energilösningar (brett område med fokus på energieffektivitet, optimalt fungerande totalsystem, nya tekniker) MEUR Stöd till FoUprojekt, doktorander, nätverk. Grundforskning Traditionell finansiering och stödverksamhet (särskilt inriktat på doktorander och seniorforskare). Särskild relevans för områden som är gränsöverskridande: - material - IKT - Biotek Finland Övriga (ministerier, Finlands Miljöcentral, SITRA, MOTIVA, Finnvera, olika stiftelser och privata fonder/industrifonder eosv.) Inga direkta energiprogram men projektspecifika stöd till energirelaterade FoU-aktiviteter. Främst tillämpad FoU. Finlands Akademi anser att teknikutveckling bör stödjas av Tekes. 26

27 Island RANNIS Total offentlig + privat energi- FoU under 2005: 218 MISK (77 MNOK) Island Orkustofnun Inga direkta energiprogram men projektspecifika stöd till energirelaterade FoU-aktiviteter RANNIS stödjer: 1. grundforskning 2. tillämpad forskning 3. experimentell utveckling Orkustofnun delar gärna ut pengar till projekt som tillskott till Rannis. Island Orkusjóður Energifond inom Orkustofnun. Orkusjóður är ett energiprogram inom Orkustofnun. Delar ut och lånar ut pengar till experimentell utveckling. Totalt omkring 200 MISK ( 1,9 MNOK). Delar ut MISK /år till projekt. Resten är lån. Experimentell utveckling. Island Orkuveita Reykjavíkur Miljö- och energifond till forskning inom universitet. Första gången var 2007 och projekten fick bara pengar för ett år. 100 MISK Delar ut pengar till de universitet som är medlemmar i fonden. Forskning 27

28 Island Landsvirkjun Miljö- och energifond till forskning. Delar ut för första gången MISK Delar ut medel till forskning. Grundforskning och tillämpad forskning. Norge RENERGI RENERGI: Framtidens rena energisystem. Norge PETROMAKS PETROMAKS: Maximalt utnyttjande av petroleumresurserna RENERGI: Forskarprojekten består av grundforskning eller tillämpad FoU, medan de användarstyrda projekten är mer innovationsinriktade : 161 MNOK 251 MNOK 2006 RENERGI: Forskarprojekt, kompetensprojekt med användarmedverkan, användarstyrda projekt, obundna medel och strategiska kompetensprogram. Kompetensuppbyggnad, innovation och strategiska åtgärder % ska vara kompetensuppbyggnad med doktorand/ postdocutbildning, % ska vara innovation inom produkter, processer eller tjänster. De användarstyrda projekten inom RENERGI är relevanta. Innovationsprojekten inom PETROMAKS kan vara intressanta instrument att studera för att få till stånd ett samarbete mellan FoU-miljöer och näringslivet. 28

29 Sverige STEM/FOKUS II (6 centrala områden enligt nedan). - Bränslebaserade energisystem - Byggnader som energisystem Effektiva processer, hållbar bioenergiproduktion. Samverkan mellan olika delområden, resurseffektivt byggande Ca 835 MSEK per år (under periodens första år + planerad bibehållen nivå programtiden ut). Utvecklingsplattformar, kompetenscenter, stöd till doktorander och mobilitet, FoUprojekt, allianser, demonstrationer, kommersialisering. Hela kedjan (främst tillämpad FoU men sedan 2005 även grundforskning). Brett koncept med stor relevans som modell för eventuella nya initiativ. - Transportsektorn Andra generationens drivmedel, hybridfordon. - Energiintensiv industri Energieffektivisering (främst inom massaoch pappersindustri). - Kraftsystem - Energisystemstudier Robust kraftsystem, vatten- och vindkraft, förutsättningar för solcellsindustri. Styrmedel, marknadsmekanismer. Sverige Övriga (departement, Vetenskapsrådet, Formas, Vinnova, Inga direkta energiprogram men projektspecifika stöd till aktiviteter relaterade till energi. (Vetenskapsrådets, Formas och Vinnovas 29

30 Naturvårdsverket, SMHI, olika stiftelser och privata fonder/industrifonder osv.). mest energirelaterade aktiviteter flyttade till STEM år 2005). Sverige Sverige Gröna bilen samverkansprogram för miljöanpassad fordonsteknik Stiftelsen för miljöstrategis k forskning. Målet för samverkansprogrammet är att genom forskning och utveckling få fram mer miljöanpassad fordonsteknik som kan byggas in i framtida produkter och ge dessa bättre miljöegenskaper och därigenom bättre konkurrenskraft. Genom utveckling av fordon och fordonskomponenter med bättre miljöegenskaper påskyndas omställningen till en vägtrafik som karakteriseras av en långsiktigt acceptabel miljöpåverkan. - MEA, tillverkning och elektrokemisk utvärdering av prestanda och hållbarhet. - Jonomerer och membran för utveckling Programperiod för Gröna bilen 1: Programperiod för Gröna bilen 2: Mistras bränslecells Gröna bilen 1: Budgeten för program met uppgår till totalt MSEK varav 545 MSEK från staten. FUD-program, dvs. program för forskning, utveckling och demonstration. Gröna bilen 2: Budgeten för program met uppgår till totalt 804 MSEK varav 282 MSEK från staten. 110 MSEK Programvärd: Kungliga Tekniska högskolan KTH. Behovsmotiverad forskning med nära koppling till näringslivet, mycket hög vetenskaplig nivå, stor potential, tydligt samspel offentligt/privat. Tillämpad forskning. Mycket hög relevans inför omställning till det hållbara samhället. I programmet skall svensk forskning, med en stark tradition inom elektrokemi, omsättas i miljöanpassade bränsleceller för 30