Kartläggning av läget inom klimat-, energi- och miljöforskning samt innovation

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kartläggning av läget inom klimat-, energi- och miljöforskning samt innovation"

Transkript

1 Bilaga 2: Kartläggning av läget inom klimat-, energi- och miljöforskning samt innovation Inledning Ett centralt bakgrundsmaterial för arbetet med delprogrammen har varit kartläggning av kunskapsläget inom energi-, miljö- och klimatforskning samt innovation; vilka är de nordiska styrkeområdena och kärnkompetenserna? Kartläggningens strategiska mål har varit att skapa en bas för de centrala kriterierna och frågorna som ligger till grund för sammansättningen och uppbyggnaden av delprogrammen. Kartläggningen består av fyra analyser: Politiska initiativ och pågående politiska processer i de nordiska länderna och EU inom relevanta temaområden (tabell I) Analysen visar ett brett politiskt engagemang kring energi-, miljö- och klimatfrågor på såväl EU-, nordisk som nationell nivå. Det pågår en rad initiativ av både politisk och forskningsmässig karaktär. Som exempel kan nämnas att alla de nordiska länderna har egna energi- och klimatstrategier. Det finns således en bred politisk och generell institutionell förankring för ett toppforskningsprogram inom energi, miljö och klimat. Forskningsprogram och instrument (tabell II) Analysen av forskningsprogram visar att den sammantagna mängden energi, miljö- och klimatrelaterade forskningsprogram i Norden är relativt omfattande. Alla länder har forskningsprogram eller strategier för energi-, miljö- och klimatforskning. Dessutom finns det gemensamma nordiska initiativ, samt möjlighet till koppling med stora satsningar inom EU:s sjunde ramprogram för forskning. Forskningsprogrammen täcker både naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga ämnesområden samt ett brett spektrum av instrument. Det finns således förutsättningar för samarbete inom flera forskningsområden som tillvaratar de nationella prioriteringarna. Kompetens- och styrkeområden (tabell III) Den nordiska spetsforskningen på energi-, miljö- och klimatområdena präglas av tvärvetenskaplig forskning inom de traditionella naturvetenskapliga ämnena men även mellan naturvetenskap och samhällsvetenskap. De nordiska länderna har kompetens inom delvis liknande områden, samtidigt som det finns särskilda och kompletterande styrkor i de olika länderna. Dessa styrkeområden inkluderar kompetens såväl inom olika energi- och klimatprocesser som geografiska områden. På klimatområdet finns det nordisk spetskompetens inom områdena modellering, Arktis och kryosfären, samt effektstudier och anpassning. På modelleringsfältet har de nordiska länderna kompletterande specialiseringsområden, med exempelvis starka forskningsmiljöer inom atmosfär och aerosol i Sverige och Finland, medan man i Danmark och Norge har starka grupper inom havsmodellering. Nordens långa forskningstradition inom arktiska problemställningar samt regionens geografiska närhet till området ger en god grund för ett gemensamt nordiskt forskningsprogram om kryosfären. Inom effektstudier och anpassning finns det i Norden starka forskningsmiljöer inom avgränsade områden, men miljöerna är mycket små och ett nordiskt forskningsprogram skulle därmed potentiellt ha stor effekt genom att skapa en kritisk massa och förena resurserna. Det finns flera större, världsledande forskningsmiljöer i Norden som håller högsta nivå inom klimatforskning. Till dessa kan exempelvis Rossby Centre, Bert Bolincentret, Stockholms universitet (Sverige), Bjerknes Centre, CICERO (Norge), Danmarks Meteorologiske Institut (Danmark), Finlands miljöcentral, Finska Meteorologiska institutet (Finland) och Orkustofnun (Island) räknas.

2 Inom energisektorn har Norden, på grund av sin unika bakgrund med bland annat kallt klimat, energikrävande industriprocesser, begränsad tillgång på energiråvaror och hög levnadsstandard, utvecklat globalt högtstående kompetens inom flera olika delområden, exempelvis inom bioenergi, förnybar energi, förbränning, decentral energiproduktion och CHP, energieffektivitet och marknadsmekanismer samt inom vissa delar av nischområdena PV och H2/FC. Spetsforskningsmiljöer och ledande kompetenscenter finns i alla nordiska länder, exempelvis Forskningscenter Risø vid Danmarks tekniska universitet och Teknologisk Institut i Danmark, Statens tekniska forskningscentral VTT i Finland, Institutt for energitenikk IFE och SINTEF i Norge samt vid flera tekniska högskolor och universitet, exempelvis Tekniska högskolan och Åbo Akademi i Finland, Kungliga Tekniska högskolan, Chalmers tekniska högskola och Uppsala universitet i Sverige, Norges teknisk-naturvetenskapliga universitet och universitetet i Oslo i Norge samt Islands universitet på Island. Kartläggning av innovationsprogram och -organisationer (tabell IV) Innovativt näringsliv är en viktig faktor för implementering och nyttiggörande av forskningsresultat i samhället. Gott samarbete och god förståelse mellan näringsliv och forskning i innovationsprocessen är nödvändigt för att säkerställa ett konkurrenskraftig näringsliv och en positiv ekonomisk utveckling i Norden. Kartläggningen i tabellen visar en bred uppsättning nordiska och europeiska organisationer och instrument för brobygge mellan forskning och näringsliv. Intervjuer med nordiska företag visar också stort intresse för samarbete med forskningsmiljöer, men betonar att forskningen måste ha relevans för företagets verksamhet och konkurrensutveckling. Det pågår en del storskalig forskning och pilotprojekt som drivs av industrin, bland annat inom vindkraft, koldioxidhantering och energieffektivisering, men det saknas fortfarande ett bredare nordiskt perspektiv i dessa initiativ. Ett toppforskningsprogram bör förbättra samarbetet mellan näringsliv och forskning. Det sprider forskningsresultat och främjar innovation inom miljö, energi och klimat. Målet är Norden som världens mest innovativa ekonomi. Kartläggning av näringslivsintressen (tabell V) Intervjuerna planerades som en del av bakgrundsarbetet för förberedelsen av gemensamma toppforskningsplaner i Norden. Viktiga teman var: användning av forskningsresultat i näringslivet, samarbete mellan utbildnings- och forskningsorganisationer och företag och inte minst utveckling av forskning som pågår vid själva företagen.

3 Tabell I: Kartläggning av politiska initiativ inom klimat och energi Internationellt Tema och namn på program/ strategi Internationella polaråret (International Polar Year, IPY) Tema + innehåll Period Budget Instrument Steg i innovationskedjan Ett stort vetenskapligt program med fokus på Arktis och Antarktis. Inbegriper över 200 projekt med tusentals forskare från över 60 länder som undersöker ett brett spektrum av ämnen inom fysik, biologi och samhällsvetenskap. Mars 2007 mars 2009 Fokus på grundforskning Relevansbedömning och rekommendationer De nordiska länderna är mycket aktiva och deltar i flera projekt. Miljösituationen i Arktis var ett huvudtema för det norska ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet Finland tog i sitt ordförandeprogram 2007 bland annat hänsyn till det arktiska samarbetet som sker inom ramen för Internationella polaråret. Internationellt Nytt Kyotoprotokoll för begränsning av klimatutsläpp från 2013 FN:s klimatkonferens på Bali i december 2007 resulterade i en förhandlingsagenda och tidsfristen 2009 för att slutföra dem så att ett avtalsverk som kan efterträda Kyoto-protokollet om utsläpp av klimatgaser kan träda i kraft från Enligt den så kallade färdkartan från Bali är de centrala frågorna i de kommande förhandlingarna: åtgärder för anpassning till negativa konsekvenser av klimatförändringar, såsom torka och översvämningar; metoder för att reducera utsläppen av klimatgaser; metoder för att ta i

4 bruk klimatvänlig teknik och att finansiera anpassning till åtgärder som kan dämpa de negativa konsekvenserna. Internationellt EU President Bush tal till nationen i januari 2008 (State of the Union) Förslag till direktiv om främjande av energi från förnybara källor Bush önskar satsningar på: kolkraftverk med CO2-avskiljning, ökad användning av förnybar energi och kärnkraft, fortsatta investeringer i avancerad batteriteknik och alternativa bränslen till fordon. Huvudsakliga mål fram till 2020: % reduktion av växthusgaser* % bättre energieffektivitet % förnybar energiproduktion * 30 % reduktion om internationellt avtal uppnås med andra stora länder EU ESFRI Det europeiska strategiforumet för forskningsinfrastruktur (ESFRI samlar representanter för EUmedlemsländerna och samarbetsländer utnämnda av de forskningsansvariga ministrarna samt en representant för Publicerat Bush föreslår en fördubbling av de federala anslagen till naturvetenskaplig forskning för att satsa på energi och miljö. - Uppdaterat system för utsläppshandel - Bindande nationella mål - Nya statsstödsregler - Nya regler för att stimulera avskiljning och lagring av kolioxid (CCS) Påverkar alla medlemsländer och EES-länder. Specifika nationella mål för alla medlemsländer. För de nordiska länderna: Danmark: ökning från nuvarande 17 % till 30 %. Finland: ökning från nuvarande 28,5 % till 38 %. Sverige: ökning från nuvarande 39 % till 49 %.

5 Europeiska kommissionen. ESFRIs roll är att stödja en enhetlig policy för forskningsinfrastruktur i Europa och att fungera som inkubator för internationella förhandlingar om konkreta initiativ. EU Gemenskapens sjätte miljöhandlingsprogram Det sjätte miljöhandlingsprogrammet, som sträcker sig över 10 år, utgör ramverket för EU:s miljöpolitik Inom området klimatförändring har tre huvudsakliga utmaningar identifierats: minskning av EU:s utsläpp av växthusgaser Programmet utgör ramverk för EU:s miljöpolitik och prioriteringarna här ger en fingervisning vad man kan förvänta sig att forskningsinvesteringar fokuseras på. minskning av globala växthusgasutsläpp med hjälp av klimatdiplomati anpassning till klimatförändring EU Grönboken stakar ut fyra prioriterade handlingslinjer av vilka en är att fylla kunskapsluckor genom forskning och informationsutbyte på EU-nivå. På forskningsagendan ingår: Utveckling av heltäckande och integrerade metoder för evaluering av effekter, sårbarheter och kostnadseffektiv anpassning. Förbättring av den grundläggande förståelsen och prognosen av effekter i Europa. Kommissionens grönbok om anpassning till klimatförändringar Kommissionens meddelande om anpassning till klimatförändring införs i slutet av 2008 Inte fastslagen. Finansieras till stor del genom sjunde ramprogrammet (FP7) FP7- samarbetsprogram: Främjar kollaborativ forskning inom hela Europa och andra samarbetsländ er enligt centrala nyckelteman. Hela innovationskedjan från grundforskning till innovation Alla de nordiska länderna deltar i ERA- NET CIRCLE (Climate Impact Research Coordination), så en viss grad av nordisk koordinering existerar redan inom området. Om ytterligare koordinering och samarbete kan uppnås genom ett nordiskt toppforskningsinitiativ på området, så har de nordiska länderna en stark position vad gäller

6 Klargörande av de sannolika effekterna av klimatförändring och ozonlagrets förtunning på ekosystem och undersökning av metoder att förbättra deras återhämtningsförmåga. Stödja forskning om anpassning för företag, tjänster och industrier i samarbete med den privata sektorn. den satsning som kommer att göras på anpassning till klimatförändring till följd av publiceringen av kommissionens meddelande. EU Europeiska tekniska institutet (EIT) Institutets forskning ska inledningsvis fokusera på energi, klimatförändring och informationsteknik. EIT främjar integrationen av kunskapstriangelns tre sidor. EIT ska i synnerhet bidra till innovationspartnerskap, överföra forsknings- och teknikresultat till affärsmöjligheter, främja företagsinitiativ och berika högre utbildning med den nyaste, direkt tillämpbara kunskapen. EIT består av två nivåer: En administrativ nivå som baserar sig på en styrelse (Governing Board, GB). EIT inleder sin verksamhet under EIT planeras få finansiering på 308,7 MEUR i sex år. Kunskaps- och innovationskon sortierna (KICs): Dessa grundas i två faser, så att resultaten från ett begränsat antal KICs evalueras innan flera etableras. Hela innovationskedjan från grundforskning till innovation, med huvudfokus på innovation. En nordisk samling kring ett toppforskningsinitiativ inom klimat/energi kan bidra till att ge nordiska forsknings- och innovationsaktörer en bättre position när de första KICs etableras och medel delas ut. Kunskaps- och innovationskonsortier (Knowledge an innovation communities, KICs): Fristående sammanslutningar som består av universitet, forskningsorganisationer, företag osv. De genomför innovationsaktiviteter, innovationsdriven spetsforskning på områden med ekonomiskt och samhälleligt nyckelintresse, utbildning på master- och doktorsnivå och spridning av god praxis inom innovationssektorn.

7 EU LMI EU SET- Plan Norden Ledande marknadsinitativ för Europa (A Lead Market Initiative for Europe, LMI) En europeisk strategisk energiteknikplan (Strategic Energy Technology Plan); dvs. en plan, inte exsisterande program/ instrument. Nordiska ministerrådets rapport: Nordiskt forskningssamarbete om klimatförändring EU lanserade ett initiativ för att främja utvecklingen av 6 konkreta industribranscher i global tillväxt som man anser vara viktiga för att skapa innovationsdriven ekonomisk utveckling och tillväxt i sysselsättningen, och där Europa är starkt internationellt sett. Förnybara energikällor är en av de 6 branscherna. EU-kommissionen föreslog en plan för att påskynda utvecklingen av energitekniker för att säkerställa en framtid med lägre CO2-utsläpp och ökade möjligheter för europeisk industri. Genom bidrag från utvalda klimatforskare och representanter för nationella forskningsråd i Norden har man kommit fram till 13 forsknings- och tillsynsinitiativ där nordiskt samarbete kan erbjuda säskilda Inte specificerat Ingen konkret budget. Innehåller inte någon konkret budget, men rekommendation att upprätta en europeisk kommitté för samordning av energi- FoU och konkreta åtgärder. Inte specificerat Strömlinjeforma/harmonisera juridiska och regulatoriska bestämmelser och öka efterfrågan, bl.a. genom offentliga inköp. Föreslagna instrument/åtgärder: - inrätta europeiska industriinitiativ inom olika energitekniker - skapa en europeisk energiallians för FoU-miljöer - planlägga överföringen av infrastruktur - skapa och uppdatera ett IT-system för energitekniker - utnämna en europeisk styrgrupp. Ett antal olika instrument föreslås, bl.a. Nordiskt center för klimatmodellering, Nordisk Innovation Både FoU och ökad utveckling och innovation Mindre relevant när det gäller att utveckla instrument för ett nordiskt globaliseringsinitiativ. Flera av de föreslagna initiativen kan vara relevanta att testa i en nordisk kontext, speciellt - inrättande av FoUallianser inom industrin - införande av industriinitiativ - eventuellt en kombination av dessa med samarbete mellan både industri och FoU

8 en och dess konsekvenser i Arktis fördelar för de arktiska områdena. Dessa kan sammanfattas i två huvudområden: Initiativ för fördjupad kunskap om klimatutvecklingen i Arktis genom modellering och observationer av atmosfäriska, marina och terrestra klimatparametrar Initiativ för fördjupad kunskap om klimatutvecklingens inverkan på ekosystem och samhälle, utveckling av riskanalyser, åtgärds- och anpassningsstrategier spetsforskningsenhet för holistisk klimatforskning. Norden Nordiska ministerrådets arktiska samarbetsprogram Inom klimatområdet fokuserar programmet på att förbättra förutsättningarna för nordiskt forskningssamarbete, i synnerhet kring internationella polaråret och klimatförändring : 8 MDKK Norden Nordisk strategi för klimat och miljögifter i Arktis 2008: 8 MDKK till cirka 30 projekt som ska bidra till att främja och utveckla livsvillkoren i Arktis. Flera är kopplade till klimatförändringarna. Inom klimatområdet fokuserar strategins mål på att: 1. Påverka internationella åtgärder för att minska utsläppet av klimatgaser(med stöd av information från arktisk klimatforskning), 2. Förstärka informationsbasen för optimal anpassning i regionen och 3. Stödja utvecklingen av övervakningskapacitet Ingen bugdet Strategin, som har godkänts av alla nordiska länders miljöministrar, visar att det råder bred politisk enighet om behovet av nordisk arktisk forskning och förbättrad informationsbas för anpassning. Kompletterad av den breda kartläggningen av behovet för

9 koordinering av nordisk forskning om klimatförändringen och dess följder i Arktis ARKUFO- rapporten 2007 från Nordiska ministerrådet utgör den därmed en god grund för lanseringen av ett nordiskt toppforskningsinitiativ inom dessa områden. Norden Handlingsplan för det nordiska energisamarbete t Energisektorns bidrag till implementeringen av Hållbar utveckling - en ny kurs för Norden samt Nordiska rådets rekommendationer. Fokus på 3 huvudteman: 1. Energimarknader inkl. elmarknaden, gasmarknader, värmemarknader. 2. Hållbart energisystem inkl. förnybar energi, energieffektivisering, klimat, hållbar energi i glest befolkade områden. 3. Norden i det internationella samarbetet inkl. Norden i EU, nordiskt-baltiskt samarbete, Norden-Ryssland samarbete, Norden i energisamarbetet i Östersjöregionen, Norden i det globala samarbetet Handlings planen ligger till grund för resursallokering för nordiskt energisamarbet e. Arbetsgrupper: - Elmarknad - Klimat - Förnybar energi - Energieffektivitet - Glest befolkade områden med specifika arbetsprogram Strategidokument Handlingsplanen är högst relevant för utveckling av framtida initiativ särskilt med avseende på (2) Hållbart energisystem samt (3) Norden i det internationella samarbetet. Koordinering med Ämbetsmannakommitté n för energi samt arbetsgrupper bör företas. Strategi- och handlingsplan Målsättningar: 1. Kapacitets- och kunskapsskapande. 2. Främjande av innovation och entreprenörskap. 3. Stöd till den politiska processen. 4. Utveckling och stärkning av Norden - Nordisk Energiforskning Strategidokument Nordisk Energiforsknings budget uppgår till Program som stöder forskning, utveckling, kapacitetsbyggnad, nätverk. Strategidokument Forskning Innovation Utveckling Handlingsplanen, pågående program och befintliga instrument är högst relevanta för utveckling av framtida initiativ.

10 internationella nätverk. Fokusområden: - Integration av energimarknaden - Förnybar energi - Energieffektivitet - Vätgassamhälle (hydrogen) - Klimatförändringens inverkan på energisektorn ca 40 MNOK per år. Fora för samarbete och kunskapsutbyt e mellan forskning, industri och myndigheter. Utvärdering av forskning och initiativ. Spriding av forskningsresultat. Norge Norge Klimatrapporten 2007 Energi21 norsk FoU-strategi för energi och samarbete mellan den privata och offentliga sektorn. Visionen är att Norge ska bli Europas energi- och miljönation från nationell energibalans till grön leverans. Ekonomisk upptrappningsplan för klimat- och energiforskning. Strategins mål är att säkerställa ökat hållbart värdeskapande och försörjningstrygghet genom ett mer samordnat och ökat engagemang inom sektorn när det gäller forskning, utveckling, demonstratiion och kommersialisering av ny teknik. Energi21 har kommit fram till följande 5 huvudinsatsområden: 1. FoU om effektiv energianvändning i byggnader, hushåll och Framlagt MNOK 2008 och totalt 300 MNOK 2009 och 600 MNOK Förslag om fördubbling av FoUinsatsen från Oljeoch energidepartementet till 400 MNOK per år Detta FoU om förnybara energikällor och CO 2 - hantering. 150 MNOK är avsedda för demoprogram för förnybar energiteknik till havs, bl.a. havsvindmöllor. Förslag om att förstärka systemet för tillämpning och kommersialisering av FoUresultat och spridning av ny teknik. Förslag att inrätta ett permanent strategiorgan för Energi21 Både grundforskning och tillämpning Energi21 ska täcka hela innovationskedjan undantaget fri grundforskning, dvs. från strategisk energiforskning til introduktion av ny teknik på marknaden. Relevant att det reserveras betydligt ökade medel til energi och klimat; detta gör finansieringen av nordiska globaliseringsinstrument och -initiativ enklare. Strategidokumentet är resultatet av en mycket grundlig och omfattande process under ca ett år med viktiga aktörer från energibranschen, FoUinstitutioner och myndigheter. Norges forskningsråd har haft sekretariatsansvar. 6 olika insatsgrupper har arbetat med följande teman: Förnybar energi, förnybar värme, värmekraft,

11 Norge Budgetförslag för 2009: Tre tunga insatsområden industrin. 2. Mer klimatvänlig energi från vatten- och vindkraft och solenergi. 3. Co2-neutral uppvärmning genom bioenergi, termisk värme och spillvärme. 4. Ett energisystem för framtidens behov genom anpassning till lokala, regionala och internationella kraftsystem. 5. Attraktiva rambetingelser för FoU. Forskningsrådet har valt ut tre forskningsområden som ska ägnas extra uppmärksamhet framöver. Totalt föreslås en ökning på 1,1 GNOK till Forskningsrådet 2009, varav 300 MNOK föreslås täckas med medel från avkastningen av Forskningsfonden. belopp förväntas stimulera privata investeringar på 2,4 GNOK. Ökning på 1,1 GNOK, varav 300 MNOK till energi, miljö och klimat. med en styrelse och en organisation som kan verkställa initiativ och säkerställa aktörernas engagemang och förpliktelser. energiförbrukning, energisystem och innovation. Dokumentet reflekterar i stor grad på vilket sätt Norge kan bli en mer miljö- och klimatvänlig nation, och inte minst näringslivets intressen. Strategin framhäver att en krona i offentligt FoU-stöd genererar 5 gånger mer i privat FoU-finansiering ifall den offentliga insatsen inriktas på områden av intresse för näringslivet. Ungefär hälften av höjningsförslaget på 1,1 GNOK föreslås fördelas på tre huvudprioriteringar: - Forskning om förnybar energi, miljöteknik och klimatförändringar MNOK - Avancerad vetenskaplig utrustning och forskningsinfrastruktur MNOK

12 - En öppen konkurrensarena för näringslivsinriktad brukarstyrd forskning MNOK Danmark Inrättning av en klimatkommission Tio spetsforskare utgör klimatkommissionen, som klimatoch energiminister Connie Hedegaard (Det Konservative Folkeparti) har tillsatt för att bekämpa koldioxidutsläppen. Framlagt Kommissionen ska ta utgångspunkt i den europeiska ambitionen att reducera utsläppen av växthusgaser med % till 2050 och komma med förslag på hur andelen av hållbar energi kan ökas, energieffektiviteten höjas, och konkurrensen på energimarknaden främjas. Danmark Danmark planerar inrätta ett klimatuniversitet i Grönland före landets värdskap för FN:s klimattoppmöte Universitetet ska specialisera sig på forskning om polarregionen, med primärt fokus på orsakerna till och konsekvenserna av klimatförändring en och hur den Det är regeringens ambition att Danmark ska ha ett ledande forskningsinstitut som fokuserar på klimatfrågor och globala miljöproblem, sade vetenskapsminister Helge Sander. Därför etablerar vi ett klimatuniversitet i Grönland en plats där effekterna av klimatförändringen kan ses direkt utanför dörren. Det nya universitetet kommer att ha upp till 10 forskartjänster. Etableras före 2009 Finansiering på över 70 MDKK i fem år.

13 kan förebyggas. Danmark Förslag till finanslag för 2008 Det beviljas 100 MDKK extra till strategisk forskning inom bland annat miljö, energi, samt nano-, bio-, och informations- och kommunikationsteknik avsätts 4 GDKK från globaliseringsmedlen (mot 2 GDKK 2007), varav 800 MDKK öronmärks till fri forskning. Till följd av fördubblingen av globaliseringsinsatsen 2008 ökar antalet doktorandstipendier och postdoktorala forskarbefattningar markant. Dessutom har det beviljats ytterligare 50 MDKK till innovation och demonstration. Sverige Forskningsproposition Regeringens bedömningar av hur de av riksdagen anvisade resurserna för forskning, utveckling och forskarutbildning bör fördelas för att tillgodose strategiska behov inom forskningen. Kommer i slutet av 2008 och gäller Det svenska näringsliv ets FoUsatsninga r ligger på ca 2,9 procent av BNP. Av statens anslag för 2007 går 24,7 miljarder kronor till forskning och utveckling Pengarna fördelas mellan forskningsråde n. Både FoU och ökad utveckling och innovation Sverige väntar just nu in denna proposition för att få veta hur mycket och vad som ska satsas på inom FoU.

14 (FoU). Sverige Vetenskapsrådets forskningsstrategi Strategin är utarbetad på regeringens uppdrag och fastställdes av Vetenskapsrådets styrelse på möte Strategins sammanfattning: - Svensk forskningsfinansiering måste förstärkas. - Forskningspolitiken behöver vara långsiktig. - Kvalitet och konkurrens bör vara ledande principer vid fördelning av resurser. - Ansvarsfördelningen mellan universitet och högskolor bör förtydligas. - Användningen av ny kunskap bör ske snabbare. - Förtroendet för forskningen och forskningspolitiken bör stärkas. Inledningsvis startas två program: Samhällen i global förändring och Energi, klimat och En förhoppni ng är att staten bidrar med minst 1% av BNP till civil forskning i kommand e propositio n. Fria grundforskning en bör förstärkas med 270 MSEK årligen. Grundforskning inom prioriterade områden bör förstärkas med 200 MSEK årligen. Stödet til starka forsknings -miljöer bör förstärkas Mest grundforskning Vetenskapsrådet är sedan länge engagerat i att främja europeiskt, nordiskt och globalt forskningssamarbete. Vetenskapsrådet avser att intensifiera detta arbete bl.a. genom att verka för en gemensam nordisk peer review. Vetenskapsrådet prioriterar Energi, klimat och miljö inom grundforskningen. Vetenskapsrådet vill ha mer forskning som konkurrensutsätts internationellt utan juste retour.

15 miljö. med 400 MSEK. Internationell samverkan med 320 MSEK och infrastruktur med 800 MSEK över 4 år. Sverige Sverige Beställd av regeringen. FOKUS II från Mål för forskning, utveckling, demonstration och kommersialiseirng inom energiområdet. Kartläggning av det svenska samhällets sårbarhet för klimatförändringar och kostnader som dessa kan ge upphov till. Förslag på åtgärder som minskar samhällets sårbarhet för både successiva klimatförändringar och enstaka extrema väderhändelser. Översikt av berörda myndigheters beredskap och förebyggande arbete. 04/a/89334 Energipolitiken syftar till att skapa förutsättningar för en effektiv och hållbar energianvändning och en kostnadseffektiv energiförsörjning med låg inverkan på hälsa, miljö och klimat samt underlätta omställningen till ett ekonomiskt hållbart samhälle. Klimat- och sårbarhetsutredningen Slutbetänkandet framlades Förslag ska finansiera s inom rådande budget inga nya pengar. Infrastruktur, jord- och skogsbruk, människors hälsa samt den biologiska mångfalden. Utgått ifrån klimatscenarier från FN:s mellanstatliga klimatpanel IPCC och de regionala klimatmodeller som tas fram av Rossby Centre. Instrument implementerat i Energimyndighetens stödprogram, se tabell 1. Utredningar men även kartläggning av forskning. Forskning, utveckling, demonstration och kommersialisering av ny energiteknik. Generellt vilka åtgärder som krävs för Sveriges anpassning till klimatförändringen och vad dessa kostar. Forskningsbehoven har också utretts. De energipolitiska målen kan ytterligare delas upp i mål för försörjningstrygghet, konkurrenskraft och miljö. Energipolitiken delas in i tre

16 verksamhetsområden: - elmarknadspolitik - övrig energimarknadspolitik - politik för ett hållbart energisystem. Sverige Sverige Sverige Formas (Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggand e) forskningsstrateg i /9 samt Formas och VINNOVAS forskningsstrateg i för miljöteknik Nationell forskningsstrateg i för samhällsvetenskaplig miljöforskning Formas Områdena Miljö och natur, Areella näringar, djur och livsmedel och Samhällsbyggande kommer att ha högsta prioritet Strategin utreder tre olika områden: 1. Ökat fokus på miljöteknik i forskning 2. Satsning på svenska styrkeområden 3. Samverkan för forskning om miljöteknik Samhällsvetenskaplig miljöforskning med särskild inriktning på styrmedel Inlämnad 2007 Hoppas finansiera 600 MSEK år 2012 Ca 45 MSEK 2007 och MSEK per år varav % från Formas Olika instrument. Även plan på nya Linnéutlysningar. Årliga utlysningar Forskning om hållbar utveckling. Både grundforskning och behovsmotiverad forskning. Både grundforskning och tillämpad forskning. Mest grundforskning. Formas ska bidra till både spets och bredd. Formas ska tillhöra skiktet av europeiska ledande och välsedda finansiärer av kvalitativt högklassig grundforskning och behovsmotiverad forskning för hållbar utveckling. Samhällsvetenskaperna (inkl. humaniora och juridik) spelar en mycket viktig roll i miljöforskningen. Ämnesövergripande forskning och tvärvetenskapliga ansatser är de utmaningar som samhällsvetenskaperna står inför både för egen del och i relation till annan miljöforskning. Sverige VINNOVA Miljödriven teknikutveckling avser Etablering i Fokus på Center of Excellence

17 Nationell innovations- och forskningsstrateg i för området miljödriven teknikutveckling företagens affärsbetingade strävan att utveckla tekniker, produkter och system som utöver att möta etablerade funktionella krav uppvisar sådana prestanda avseende ekologisk hållbarhet att avgörande konkurrens-fördelar erhålles. konkurrens av ett multidisciplinärt kompetenscenter (Center of Excellence and Innovation) med inriktning på frågeställningar av central betydelse för miljödriven teknikutveckling (10 MSEK/år i 5 år) innovation: företagens affärsbetingade strävan att miljöanpassa teknikutvecklingen. and Innovation kan vara av intresse. Sverige Debattinlägg i Dagens Nyheter av högskole- och forskningsminist er Lars Leijonborg Den svenska regeringen satsar på klimatrelaterad och medicinsk forskning. Regeringens avsikt är att i den kommande forskningspropositionen peka ut några strategiska forskningsområden och där möjliggöra kraftfulla satsningar Ökning med 1,6 GSEK/år inför höstens forskningsproposition som har som mål att 1 % av BNP ska gå till forskning. Tydlig strävan efter kvalitet på alla nivåer. Forskningsmed el bör i högre grad fördelas i konkurrens och enligt kvalitetskriterier. Stort utrymme för fri grundforskning. Hela kedjan är dock nödvändig: grundforskning - tillämpad forskning innovationspolitik och strategiska grundforskningssatsningar. Sverige behöver både mer tillämpad forskning och mer grundforskning. Den svenske ministern signalerar att regeringen kommer att satsa starkt åtminstone på dessa två områden. Finland Finnsight 2015 I framsynsprojektet FinnSight 2015, vars resultat Finlands Akademi och Teknologiska utvecklingscentralen Tekes offentligjorde , deltog 120 ledande finländska experter. Viktiga frågor som aktualiserades

18 var hantering av globala risker, energi- och miljöfrågor, förnyelsen av hälsovårdssystemet samt tillämpningar inom informationsoch kommunikationsteknik och biovetenskaper. Hantering av globala risker spelar en allt viktigare roll. I synnerhet risker som gäller ekonomi, miljö, energi, infrastruktur och hälsa måste kunna förutses och hanteras. Energi- och miljöfrågorna är brännbara också i globalt perspektiv, och därför är det viktigt att satsa på utveckling och användning av nya energiproduktionsformer och överlag på en hållbar miljöpolicy och miljötekniska innovationer. Finland Finland Nationell energioch klimatstrategi från 2005 (uppdaterad och förnyad version av Nationell klimatstrategi från 2001) Klimat- och energistrategi på lång sikt (uppdatering och förnyelse av Riktlinjer för den nationella utvecklingen i avsikt att - bevara eller öka energisektorns mångsidighet - bevara eller öka försörjningstryggheten - möta Kyotoförpliktelserna (medeltalet för åren = nivån 1990) Förutom direkta riktlinjer för den närmaste framtiden innehåller strategin även en beskrivning av målsättningen på längre sikt (till 2020 respektive 2050). Målsättningen är att anpassa strategin till EU-beslutet (3/2007) om att minska CO2-utsläpp och öka andelen förnybar energi. - EU år Politisk strategi utarbetad av regeringen och stödd av riksdagen - strategiförslag från regeringen våren Utkast till politisk strategi med stöd av regeringskoalitionen Hela energisektorn och - kedjan Hela energisektorn och - kedjan Bas för de nationella åtgärderna inom energisektorn Ramverk för strategiarbetet - försörjningstrygghet - rimlig kostnadsnivå - EU:s energipaket

19 Island Nationell energioch klimatstrategi från 2005) Vetenskaps- och innovationsstrate gi -- förnybar energi totalt 20 % -- CO2-reduktion 20 % -- bioenergi i trafiken 10 % EU år CO2-reduktion % Nationella intressen att beakta/inkludera är - försörjningstrygghet - rimlig kostnadsnivå Miljö och hållbar användning av naturresurer är en av tre identifierade prioritetsområden. Fokus: En heltäckande översikt borde göras av befintliga databaser över Islands land- och marinmiljö samt natur; en flerårig plan borde göras för att förbättra och koordinera dessa. En plan för miljöövervakning borde tas fram. Det internationella samarbetet borde ökas inom dessa områden behandling i riksdagen hösten Avsikten är att täcka perioden fram till 2020 (och 2050) (och att diskuteras och godkännas i riksdagen) från % förnybar energi (+ 9,5 % i relation till år 2005) % förnybar energi inom trafiksektorn -- 4 etappmål under tidsperioden slutligt EU-beslut angående de nationella programmen inom ca 1 år

20 Tabell II: Kartläggning av aktuella program och instrument inom forskningsområdet energi Land/region EU Namn på program FoU-program i sjunde ramprogram met (7 RP) tema energi. Tema + innehåll Period Budget Instrument Steg i innovationskedjan 7 tematiska insatsområden: 1. Vätgas och bränsleceller. 2. Förnybar elproduktion. 3. Förnybara drivmedel. 4. Förnybara energikällor för uppvärmning och nedkylning. 5. Koldioxidlagring och nollutsläppsenergiproduktion. 6. Rena koltekniker. 7. Smarta elnät. 8. Energieffektivisering. 9. Kunskap för policyutformning ,35GEUR Stöd till samarbetsprojekt, kapacitetsprojekt, stipendieprogram och framstående grundforskning. Mest stöd till FoUinstitutioner, myndigheter och företag för deltagande i FoUprojekt. Medfinansiering krävs, normalt 50 %, men 100 % stöd till nätverksprojekt. Strategisk forskning, både grundforskning och tillämpad forskning. Relevansbedömning Många olika instrument som är välkända för nordiska FoU-miljöer. Några motsvarande NEF:s projektportfölj för Norden, men med större krav på egenandelar. Tunga administrativa ansöknings- och rapporteringsprocesser. Låg tilldelningsprocent, svårt att planlägga som tilläggsfinansiering för nordiska initiativ. Några av de många programmen liksom post doc-stipendier kan vara relevanta att studera för att säkra rekrytering till energiforskning och säkra anställningar efter doktorsexamen. EU Joint Technology Initiative Nytt instrument inom 7 RP för samarbete mellan EG och näringslivet. Finns olika typer för olika tekniker. För energi: Provisorisk struktur for H 2 /bränslecell, JTI, etablerad (H 2 /FC) (samma som 7 RP). Beror på teknikplattformen, men > 50 % privat finansierin g. Offentlig-privat samarbete för gemensamma FoU-agendor som industrin betalar till minst 50 %. Konkreta utlysningar av forskningsprojekt i Forskning ska vara nära kopplat till innovation för att förbättra Europas konkurrenskraft och tillväxt samt skapa en kritisk Effektivt sätt att samla ihop och samordna privata och offentliga FoU-medel. Ger näringslivet ägarskap till FoU och stort inflytande på användningen av offentliga medel. Ger

21 Uppstart väntas ske i början av Planerad budget från EG 470 MEUR för H 2 /FC. regi av JTI planeras. massa för FoU. en utökad satsning på strategiskt viktiga områden. Kräver lång planering och långsiktig offentlig finansiering. EU ERA-NET Samarbetsprojekt för myndigheter för att samordna, samarbeta och öppna nationella FoU-program för gemensamma FoUaktiviteter, gärna utlysningar. Budgeten från EG är för deltagande på möten och samordning, inte för eventuella gemensamma utlysningar. Det sistnämnda finansieras av deltagarländerna. N-INNER (Northern European Innovative Energy Research Utlysning i regi av INNER ERA- NET som administreras av Nordisk Utlysning för forskningsprojekt inom innovativ energiforskning i de 5 nordiska länderna + Tyskland. Både i 6 RP och 7 RP MEUR i 6 RP, del av de teman som är med i 7 RP, och budgeten är därför inte specificerad. 5 ERA-NET för energi: HY-CO (H2/bränsleceller), INNER (innovativ energi), PV (solceller) bioenergi FENCO (clean fossil energy technologies) 6,5 MEUR Stöd till innovativ och visionär energiforskning med särskild tonvikt på stöd till doktorander, Främst grundforskning, men också mer tillämpad FoU. Man utlyser normalt medel för olika ämnen för några av deltagarländerna i varje ERA-NET. Normalt används så kallad distribu-ted pot, dvs. varje land finansierar egna forskare. Några få utlysningar har common pot, dvs. helt fri konkurrens om pengarna. Stor spridning i volym (finansieringsnivå) på utlysningarna Grundforskning Det nordiska deltagandet i befintliga ERA-NET inom energi är som följer: INNER: NEF, NO och SE, HY-CO: NEF, DK, FI, NO och SE FENCO: DK och NO Bioenergi: FI och SE PV: DK och SE Planerat ERA-NET Smart Grid med uppstart i april 2008 med NEF, NO och DK som deltagare. NEF samordnar 2 utlysningar inom ramen för HYCO och INNER, båda med 6 länder inblandade och 755 KEUR och 6,5 MEUR i potten. Ökad nordisk samordning när det gäller deltagandet kan ge större nordisk nytta och kompetens. Relevant exempel på att det går att upprätta ett nytt program med flera länder. Ny utlysning planeras under 2008

22 Programme) Energiforskning. post.doc och rörlighet EU EU Internationella energimyndigheten (IEA) Specific International Cooperation Actions (SICA) Stöd till stipendieprog ram, bl.a. Marie Curie actions Implementation agreements Instrument för internationellt samarbete med strategiskt viktiga länder utanför EU/EES: International Cooperation Partner Countries. Även tekniköverföring till emerging markets, EU:s grannländer och u-länder. Eget samarbete med Ryssland. Olika stödprogram för fortbildning och karriärutveckling för forskare inom alla forskningsområden. 41 befintliga projekt inom: - tvärvetenskapliga problemställningar - slutanvändare (byggnader, elektricitet, industri Nytt instrumen t i 7 RP MEUR 2008 för energisamarbete. Eget samarbete med Ryssland, 4 MEUR för 2 projekt. 3 energiområden och samarbetsregioner har pekats ut + Ryssland: Samarbete inom PV med Medelhavsländern a, med Latinamerika om biodrivmedel och CCS med emerging countries. 7,2 GEUR Några stödprogram: Initial utbildning. Samarbete industri-akademi. - Livslångt lärande. - Stipendier för inkommande och utgående rörlighet. - Pris för framstående forskning. Varje land betalar för egna forskare eller bidrar med Samarbetsavtal (technology collaboration) inom 41 olika teman. Normalt samarbete: FoUinstitut, företag De sökande till dessa projekt konkurrerar inte med de ordinarie sökande till 7 RP. Projekten samfinansieras normalt av deltagarna från tredje land. Minst 3 länder måste delta. Mest grundforskning? Alla steg: 1. Forskning 2. Utvecklin g 3. Demonstration 345 ansökningar om liknande projekt kom in under 2007 (6,5 % av det totala antalet ansökningar). Kina och Ryssland deltog i de flesta av dessa ansökningar. En flexibel mekanism för att få med intressanta länder utanför EU. Relevant. Flera nordiska länder har redan ett bilateralt samarbete med tredjeland. Relevant. Kan vara intressant att studera några av programmen närmare för ett eventuellt nordiskt verktyg för att säkra en mer omfattande rekrytering till forskarkarriärer och säkerställa relevant sysselsättning för doktorander. Relativt flexibel mekanism. Hela 72 länder och flera tusen deltagare, många från länder som inte tillhör IEA. Bygger på en befintlig adm. struktur.

23 Norden Danmark Nordisk energiforskning (FoU-portfölj ) EUDP (Energiteknologiske Udviklingsog Demonstratio ns-program) och transport) - fossila bränslen - fusionsenergi - förnybara energikällor och H 2 Ska vara i linje med IEA:s mål: energisäkerhet, ekonomisk tillväxt och miljöskydd. 5 tematiska områden av gemensam nordisk nytta identifierade i handlingsplan för : - konsekvenser av klimatförändringar på klimatområdet - effektivitet - förnybar energi - vätgas och bränsleceller - integration av energimarknaden Andra generationens biobränslen till transport, vindkraft, H2 och FC, lågenergibyggnader, förnybar energi, effektivisering, CCS, integrerade energisystem egeninsats. Ca 100 MNOK (plus projektens egenfinansiering på ca 60 MNOK) 2008: 208 MDKK 2009: 289 MDKK 2010: 394 MDKK och myndigheter. Stöd till FoUprojekt, seniorforskare, doktorander, rörlighet, nätverk, WS, seminarier osv. Alla projekt transnationella med forskare från minst 3 olika länder. Stöd till FoU + demonstration, nätverk, partnerskap, samarbete forskning/industri + offentlig/privat. Internationalisering 3 typer av projekt: 1. 4-åriga kompetensproj. <85 % stöd åriga affärsutvecklingsproj. <50 % stöd åriga integrerade projekt <75 % stöd. Hela energi- och utvecklingskedjan med fokus på tillämpad forskning. Från FoU (inte utbildning) till pilot- /demonstrationsfas. Bra instrument för att sammanföra forskare från Europa och resten av världen. Inte relevant att efterhärma konceptet, men kan vara intressant att få en ökad nordisk samordning och deltagande i olika teknikavtal. Verksamhetsmodellen utvecklad under 20 år. Välfungerande koncept och verktyg. Stort nordiskt intresse och behov. Ekonomiska resurserna minimala i förhållande till ansökningsvolymen (<10 % får stöd). Relevant. Fungerande program med projektrelaterade insatser och nätverksinsatser med ökat fokus på utveckling och demonstration. Fokusering på utveckling från FoU till

24 demonstration. Danmark Det Strategiske forskningsråd (Programmet energi och miljö) Förnybar energi, kretslopp : 94 MDKK 2009: 170 MDKK 2010: 299 MDKK Strategiska forskningscenter och nätverk, innovation och internationalisering. Närmare grundforskning, hög vetenskaplig nivå, stor potential, samspel offentligt/privat. Värdefullt komplement till andra aktörers insatser. Danmark PSO (Energinet og Elforsk) Energinet: Hållbar energi, vind-/sol- /vågenergi, H2 och FC, H2/bio- /syntesgas, biomassa. Elforsk: Energieffektivitet : 155 MDKK 2009: 155 MDKK 2010: 155 MDKK Stöd till FoUprojekt. Från tillämpad FoU till demonstration. Resultat av mångårig verksamhet. Danmark Dessa 4 danska finansiärer samordnar bl.a. ansökningar, reviews, utvärderingar, informationsaktiviteter och konferenser. Högteknologi -fonden (delaktivitet inom energi). Brett fokusområde (även annat än energi). Danmark Energy Camp Energy Camp isolerar ca 48 människor från forskningsmiljöer, energisektorn och industrin i 30 timmar på ett innovationsläger som ska göra Danmark till : 71 MDKK 2009: 87 MDKK 2010: 103 MDKK Årligt läger. Nytt tema varje år och olika uppgifter ges till delta- Finansieras av branschorganisationer inom industrin. Plattformar, FoUprojekt, demonstrationer. Workshop för idégenerering för att skapa nya allianser och påverka politikerna. Privat konsultfirma underlättar vid Riskinvesteringar Innovationsinriktade Särskilt relevant i fasen närmast marknadsintroduktion. Kan eventuellt överföras till nordiska förhållanden och arrangeras med deltagare från alla nordiska länder. Kan leda till nya och intressanta allianser

25 Finland Tekes ClimBus världens ledande energination. Förslagen läggs fram hos exempelvis energiministern. Man utarbetar förslag och skisser till verksamhetsplaner. Ett mål är att skapa bättre möjligheter för den danska industrin. Affärsmöjligheter för att bromsa klimatförändringar. (förnybara energikällor, effektivitet, CCS osv.) sammankomsterna MEUR (50 % Tekes) garna. 2007: Hur DK och EU kan nå sina energimål. Stöd till FoUprojekt, nätverk, marknadsintroduktion. Tillämpad FoU affärsutveckling för aktörer i energibranschen och bidrag till de nordiska politikerna. Tekes målsättning och inriktning är att stärka den finska industrins konkurrenskraft. Detta görs genom insatser inom FoU men även inom insatser för affärsutveckling och stöd vid marknadsintroduktioner och internationalisering. Delar av Tekeskonceptet har stor relevans som modell/idé för ett nytt nordiskt initiativ. Finland Tekes Sustainable Community Hållbarhet inom byggnader och samhällen MEUR (inkl. extern). Stöd till FoUprojekt, demonstrationer. Fokus på processer, metoder, demo. Finland Finland Tekes BioRefine Tekes Bränsleceller Processer baserade på biomassa. (adra generationens bränslen, bioraffinaderier, integrerade processer, nya koncept). Stationära och mobila FC, fordonstillämpningar MEUR (50 % Tekes) 150 MEUR (33 Tekes ) Stöd till FoUprojekt, processoch konceptutveckling. Stöd till utbildn. och industrinätverk. Tillämpad FoU affärsutveckling. Hela kedjan.

26 Finland Finlands Akademi (SusEn) Hållbara energilösningar (brett område med fokus på energieffektivitet, optimalt fungerande totalsystem, nya tekniker) MEUR Stöd till FoUprojekt, doktorander, nätverk. Grundforskning Traditionell finansiering och stödverksamhet (särskilt inriktat på doktorander och seniorforskare). Särskild relevans för områden som är gränsöverskridande: - material - IKT - Biotek Finland Övriga (ministerier, Finlands Miljöcentral, SITRA, MOTIVA, Finnvera, olika stiftelser och privata fonder/industrifonder eosv.) Inga direkta energiprogram men projektspecifika stöd till energirelaterade FoU-aktiviteter. Främst tillämpad FoU. Finlands Akademi anser att teknikutveckling bör stödjas av Tekes. Island RANNIS Total offentlig + privat energi- FoU under 2005: 218 MISK (77 RANNIS stödjer: 1. grundforskning 2. tillämpad forskning 3. experimentell utveckling

27 MNOK) Island Orkustofnun Inga direkta energiprogram men projektspecifika stöd till energirelaterade FoU-aktiviteter Orkustofnun delar gärna ut pengar till projekt som tillskott till Rannis. Island Orkusjóður Energifond inom Orkustofnun. Orkusjóður är ett energiprogram inom Orkustofnun. Delar ut och lånar ut pengar till experimentell utveckling. Totalt omkring 200 MISK ( 1,9 MNOK). Delar ut MISK /år till projekt. Resten är lån. Experimentell utveckling. Island Orkuveita Reykjavíkur Miljö- och energifond till forskning inom universitet. Första gången var 2007 och projekten fick bara pengar för ett år. 100 MISK Delar ut pengar till de universitet som är medlemmar i fonden. Stöd till grundforskning, tillämpad forskning och innovation inom miljö- och energiområdet, medräknat tvärvetenskaplig forskning. En av Grundforskning, tillämpad forskning och innovation Brett koncept inom miljö och energi.

28 Island Landsvirkjun Miljö- och energifond till forskning. Delar ut för första gången MISK deltagarna i varje projekt bör ha en position vid ett av universiteten i Island Delar ut medel till forskning. Grundforskning och tillämpad forskning. Norge RENERGI RENERGI: Framtidens rena energisystem. Norge PETROMAKS PETROMAKS: Maximalt utnyttjande av petroleumresurserna RENERGI: Forskarprojekten består av grundforskning eller tillämpad FoU, medan de användarstyrda projekten är mer innovationsinriktade : 161 MNOK 251 MNOK 2006 RENERGI: Forskarprojekt, kompetensprojekt med användarmedverkan, användarstyrda projekt, obundna medel och strategiska kompetensprogram. Kompetensuppbyggnad, innovation och strategiska åtgärder % ska vara kompetensuppbyggnad med doktorand/ postdocutbildning, % ska vara innovation inom produkter, processer eller tjänster. De användarstyrda projekten inom RENERGI är relevanta. Innovationsprojekten inom PETROMAKS kan vara intressanta instrument att studera för att få till stånd ett samarbete mellan FoU-miljöer och näringslivet.

29 Sverige STEM/FOKUS II (6 centrala områden enligt nedan). - Bränslebaserade energisystem - Byggnader som energisystem Effektiva processer, hållbar bioenergiproduktion. Samverkan mellan olika delområden, resurseffektivt byggande Ca 835 MSEK per år (under periodens första år + planerad bibehållen nivå programtiden ut). Utvecklingsplattformar, kompetenscenter, stöd till doktorander och mobilitet, FoUprojekt, allianser, demonstrationer, kommersialisering. Hela kedjan (främst tillämpad FoU men sedan 2005 även grundforskning). Brett koncept med stor relevans som modell för eventuella nya initiativ. - Transportsektorn Andra generationens drivmedel, hybridfordon. - Energiintensiv industri Energieffektivisering (främst inom massaoch pappersindustri). - Kraftsystem - Energisystemstudier Robust kraftsystem, vatten- och vindkraft, förutsättningar för solcellsindustri. Styrmedel, marknadsmekanismer. Sverige Övriga (departement, Vetenskapsrådet, Formas, Vinnova, Naturvårds- Inga direkta energiprogram men projektspecifika stöd till aktiviteter relaterade till energi. (Vetenskapsrådets, Formas och Vinnovas mest energirelaterade

30 verket, SMHI, olika stiftelser och privata fonder/industrifonder osv.). aktiviteter flyttade till STEM år 2005). Sverige Sverige Gröna bilen samverkansprogram för miljöanpassad fordonsteknik Stiftelsen för miljöstrategis k forskning. Målet för samverkansprogramm et är att genom forskning och utveckling få fram mer miljöanpassad fordonsteknik som kan byggas in i framtida produkter och ge dessa bättre miljöegenskaper och därigenom bättre konkurrenskraft. Genom utveckling av fordon och fordonskomponenter med bättre miljöegenskaper påskyndas omställningen till en vägtrafik som karakteriseras av en långsiktigt acceptabel miljöpåverkan. - MEA, tillverkning och elektrokemisk utvärdering av prestanda och hållbarhet. - Jonomerer och membran för utveckling av hållbara MEA. Programperiod för Gröna bilen 1: Programperiod för Gröna bilen 2: Mistras bränslecellsprogram Gröna bilen 1: Budgeten för program met uppgår till totalt MSEK varav 545 MSEK från staten. FUD-program, dvs. program för forskning, utveckling och demonstration. Gröna bilen 2: Budgeten för program met uppgår till totalt 804 MSEK varav 282 MSEK från staten. 110 MSEK Programvärd: Kungliga Tekniska högskolan KTH. Behovsmotiverad forskning med nära koppling till näringslivet, mycket hög vetenskaplig nivå, stor potential, tydligt samspel offentligt/privat. Tillämpad forskning. Mycket hög relevans inför omställning till det hållbara samhället. I programmet skall svensk forskning, med en stark tradition inom elektrokemi, omsättas i miljöanpassade bränsleceller för fordon, bärbara apparater och

31 Sverige Hållbara energi- och transportsystem 2050 (HET) - Katalysatorer för hållbara MEA. - Karaktärisering av cellprestanda. - Karaktärisering på molekylnivå nedbrytning och cellens livstid. HET 2050 är ett 4- årigt forskningssamarbete mellan Naturvårdsverket, VINNOVA, Energimyndigheten och Vägverket. Forskningsprogramme t ska ge underlag till myndigheters arbete med att utforma strategier, investeringsplaner och andra planer samt för åtgärder och styrmedel inom energi- och transportområdena. Vidare ska programmet användas för kommande fördjupade uppföljningar av miljömålen Ca 30 miljoner SEK, varav VINNOVA är den största finansiären. Samverkansprogra m inom FoU för att ge underlag till myndigheters arbete att utforma strategier, investeringsplaner och andra planer samt åtgärder och styrmedel inom energi- och transportområdena. Behovsmotiverad forskning med nära koppling till användaren av resultaten, mycket hög vetenskaplig nivå, stor potential, tydligt samspel mellan aktörer inom området. Riktat mot användare av resultaten, dvs. beslutsfattare på olika nivåer inom politiken och inom myndighetssfären. utrustning för stationär energiproduktion. Målet är att med hjälp av nyutvecklade material och materialkombinationer samt livscykelanalyser demonstrera laboratorieprototyper av bränsleceller med konkurrenskraftig prestanda. Mycket hög relevans inför omställning till det hållbara samhället. Den forskning som HET stödjer ska generera kunskap som

32 kan omsättas i praktiken t.ex. genom att bidra till att politiska beslut och myndighetsbeslut blir välgrundade. Sådan forskning ska prioriteras som leder till kunskap som kommer till användning inom politiken och för utvecklingsaktiviteter hos alla tänkbara berörda aktörer. Följande områden är i fokus i programmet: Åtgärder och styrmedel. Samhällsplaneringens roll. Politik, strategier och maktstrukturer.

33 Tabell II: Kartläggning av aktuella program och instrument inom forskningsområdet klimat EU Tema och namn på program Samarbete inom sjunde ramprogrammet (RP7). Miljö (inklusive klimatförändring ar) Fokus kommer att ligga på följande aktiviteter: Klimatförändringar, miljöförstöring och risker Belastning på miljön och klimatet Miljö och hälsa Naturkatastrofer Hållbar resursförvaltning Bevarande och en hållbar förvaltning av naturresurser och resurser skapade av människor och biologisk mångfald Förvaltning av marina miljöer Miljötekniker Miljötekniker för observation, simulering, förebyggande, stävjande, anpassning, stöd och återställande av den naturliga miljön och miljön skapad av människor Skydd, bevarande och stärkande av det kulturella arvet Teknikutvärdering, -kontroll och testning Verktyg för jordobservation och -bedömning System för observation och övervakning av jord och hav. Metoder för förutsägelse och utvärdering för en hållbar utveckling. Innehåll Period Budget Instrument Steg i innovationskedjan ,9 GEUR under tiden för RP7. Samarbetsprogram: Främjar forskningssamarbete mellan de europeiska länderna och andra partnerländer enligt centrala temaområden. Stödjer alla typer av forskningsaktiviteter som bedrivs av olika forskningsorgan inom ramen för transnationellt samarbete och strävar efter att uppnå eller befästa ledarskap inom centrala forsknings- och teknikområden. Relevansbedömning och rekommendationer Relevant som en källa till merfinansiering av ett nordiskt initiativ inom toppforskning om detta faller inom de gällande temaområdena.

34 RP7 Kapacitet Infrastruktur Fokus kommer att ligga på följande aktiviteter: Stöd till befintliga forskningsinfrastrukturer: Integrera aktiviteter att ge en bredare och mer effektiv tillgång till befintliga forskningsinfrastrukturer; IKT-baserade e- infrastrukturer att främja uppkomsten av en ny forskningsmiljö inom vilken virtuella gemenskaper delar och utnyttjar den kollektiva kraften i de europeiska vetenskapliga och tekniska resurserna. Stöd till nya forskningsinfrastrukturer: Designundersökningar koncept för nya forskningsinfrastrukturer med en tydlig europeisk dimension och intresse; Uppbyggnad av nya infrastrukturer som ger katalytiskt stöd till och en hävstångsverkan på den förberedande fasen inom uppbyggnaden av nya forskningsinfrastrukturer ,8 MEUR under tiden för RP7. Kapacitetsprogram: Stärker kapaciteten inom forskning och innovation i Europa och säkerställer att den används på ett optimalt sätt. Strävar efter att tillhandahålla det nödvändiga ramverket för framgångsrik forskning och innovation. Relevant som en källa till merfinansiering av nordiska klimat- och forskningsinfrastrukture r. EU ERA-NET Europolar Danmark, Norge, Finland och Sverige är partner. EUROPOLAR samlar alla Europas 25 största finansieringsorgan inom polarforskning för att arbeta tillsammans först för att dela information och sedan för att gradvis integrera sina program, samarbeta genom att dela med sig av resurser och optimera EUfinansiering 2,485 MEUR ERA-NET: Strävar efter att skapa ett mer optimalt ramverk för forskning och innovation genom ett ökat Nätverksbyggand e inom forskningsaktiviteter. Att inbördes öppna upp de nationella och regionala Ett brett nordiskt deltagande. Ett nordiskt toppforskningsinitiativ inom detta temaområde kan bygga på det befintliga samarbetet inom denna europeiska ram samt den breda kartläggningen av

35 EU SKEP ERA-NET Norge, Finland och Sverige är partner. Danmark är observatör. den kombinerade årliga budgeten på omkring 500 miljoner euro. På lång sikt kommer konsortiet att fungera som det huvudsakliga finansierings- och beslutsfattande forumet för alla europeiska program för forskning och teknisk utveckling inom polarforskningen. Målen för SKEP ERA-NET (Scientific Knowledge for Environmental Protection) innefattar följande: att ge mer valuta för pengarna för vår forskning; att främja innovation genom en mer effektiv användning av forskningsanslag; och att förbättra kapaciteten när det gäller miljöskydd genom att skapa grunder för att samordna forskningsprogram. Den huvudsakliga gemensamma utlysningen ska lanseras den 1 januari Ämnena diskuteras just nu inom SKEP-nätverket. Juni 2005 till maj ,756 MEUR gränsöverskri dande /regionalt samarbete mellan forskare, finansiärer och makthavare. ERA-NET: Strävar efter att skapa ett mer optimalt ramverk för forskning och innovation genom ett ökat gränsöverskri dande/ /regionalt samarbete mellan forskare, finansiärer och makthavare. forskningsprogrammen. Nätverksbyggande inom forskningsaktiviteter. Att inbördes öppna upp de nationella och regionala forskningsprogrammen. behovet av samordning inom nordisk forskning om klimatförändringar och dess följder i Arktis ARKUFO-rapporten 2007 från Nordiska ministerrådet. Huvudtematiken fastställs inom loppet av 2008, men temat för den första utlysningen kan tyda på att SKEP ERA-NET har en liten relevans för det nordiska toppforskningsinitiativet : En granskning av miljörelaterade redovisningsprinciper i samband med konsumtion av importerade varor och tjänster. En utvärdering av samspelet mellan miljölagstiftning och marknadskrafter inom bygg- och anläggningsindustrin.

36 EU ERA-NET CIRCLE Sverige, Finland och Norge är partner. Danmark och Island är observatörer. ERA-NET Climate Impact Research Coordination for a Larger Europe syftar till att kartlägga och samordna nationella forskningsprogram på klimatområdet samt att verka för att genomföra gemensamma internationella utlysningar för europeiska forskningsaktiviteter. Forskningsområden: Anpassning till klimatförändringar i stadsmiljön. Vattenhushållning, tillgänglighet och kvalitet. Vinterturism. Prognoser om höga flöden, mätning och åtgärder för minskning av risker. Konsekvenser av minskat snötäcke vintertid. Kopplingar mellan klimatförändringarna och andra miljöeffekter. Vilka effekter får varma vintrar och varmare somrar? Sekundäreffekter över gränserna. Metoder för att analysera sårbarhet och riskminskning. Ekonomiska konsekvenser av klimatförändringar. Oktober oktober 2009 ERA-NET: Strävar efter att skapa ett mer optimalt ramverk för forskning och innovation genom ett ökat gränsöverskridande/ regionalt samarbete mellan forskare, finansiärer och makthavare. Nätverksbyggand e inom forskningsaktiviteter. Att inbördes öppna upp de nationella och regionala forskningsprogrammen. Alla de nordiska länderna deltar, så en viss grad av nordisk samordning finns redan inom området. Om ytterligare samordning och samarbete kan uppnås genom ett nordiskt toppforskningsinitiativ på området så ligger de nordiska länderna bra till i förhållande till den satsning som är på kommande inom anpassning till klimatförändringen efter publiceringen av meddelande från kommissionen om anpassning till klimatförändringar. En gemensam utlysning finansierad av Naturvårdsverket, Forskningsrådet och Finlands Akademi kommer att titta på följande: Vilka synergier och kompromisser förekommer mellan anpassning och stävjande av klimatförändringarna inom beslutsfattandet? Hur ligger de nordiska länderna till och skiljer sig från de andra när det

37 Norden Nordisk spetsforskningsenhet inom globala förändringar (NCoE) Programmet består för närvarande av 4 NCoEs: BACCI: växelverkan mellan biosfären, aerosoler, moln och klimat EcoClim: klimatförändringars effekt på ekosystemet NECC: kolutbytet mellan atmosfären och ekosystemen Datering med hjälp av luminescensmetoden Per år: 1,58 MEUR NCoE. Baserat på befintliga forskningsgrupper i de nordiska länderna. Den grundläggande finansieringen väntas komma från nationella källor. Den nordiska finansieringen används främst för samarbetskostnader. Grundforskning. gäller behov av anpassning och implementeringsmöjligheter? Programmet beskrevs vid den slutliga utvärderingen som mycket lyckat med en bred önskan från deltagande projekt om möjligheten för ett fortsatt samarbete inom det aktuella temaområdet. Norden Samnordisk skogsforskning Nordiskt kontaktorgan för jordbruksforskning: Obs! Projektnivå: Klimatförändringens potentiella påverkan på granbarkborren i Målet med projektet är att förbättra modellkoncepten genom att behandla frågor om termiskt och fotoperiodiskt inflytande på diapausbeteende hos I. typographus. För att uppnå detta har tre mål identifierats: 1/ att utveckla processmodelleringen, 2/ utföra target experiment, 3/ utvärdera inverkan på klimatet KEU R 1. Grundforskning

38 Skandinavien Norden Nordiskt kontaktorgan för jordbruksforskning: Planerat forskningsprogram inom klimat och energi. Anpassning Jord och växter: Kunskapen om klimatförändringarna är allmänt präglade av stor osäkerhet, både när det gäller förändringar i temperatur och nederbörd samt fördelningen mellan områden, årstider och episoder. Stävjande Klimatgaser från jordbruket. Man kan ha IPCC:s gruppering av stävjandet av klimatförändring ar inom Växtförädling, konventionell samt genom genteknik: Sorter anpassade efter längre växtsäsong samt därmed sämre ljusförhållanden och annan vattentillgång. Sorter med effektivare fotosyntes för att skapa effektivare koldioxidsänkor. Resistenta mot nya skadegörare. Minskat behov av bekämpningsmedel. Sorter med effektivt näringsupptag. Nya grödor med andra egenskaper. Odlingssystem: Ökad produktion av biomassa; möjligheter, konsekvenser. Nya växtföljder, näringsgivor osv. i jordbruket. Miljöeffekter, utsläpp osv. Miljöanpassning Nya grödor/arter. Ekologiskt lantbruk under nya förutsättningar. Biomassa Bioenergiområdet, möjligheter och konsekvenser av etanolsatsning, optimala biogassystem, logistik osv. Har potential inom produktionsproce sser och näring inom skog, jordbruk och kulturlandskapsu tveckling. Relevanta bidrag från forskningsdiscipliner som tar tillvara förståelse av ekosystem, samt samspelet mellan samhälle och primäroch sekundärlandskap.

39 jordbrukssektorn som utgångspunkt: Minskning av utsläppen från den egna verksamheten. Bindning av kol i jord och biomassa. Produktion av bioenergi som kan ersätta fossila bränslen. Förnybara råvaror för industrin ( gröna material ), dvs. utveckling av bioraffinaderi. Animalieproduktion Klimat- och ekosystemförändringars påverkan på smittspridning av för Norden nya och gamla sjukdomar. Foder, ökade priser/minskad tillgång på grund av satsning på bioenergi från odlad biomassa, nya inhemska fodermedel osv. Trädgårdsbruk Minskad oljeförbrukning. Nya möjligheter för frilandsodling. Närproduktion till närkonsumtion. Säsongsanpassning av produktion och konsumtion. Danmark Grundforskningsfonden Allmänt: ger stöd till uppbyggnad av grundforskningsmiljöer av mycket hög internationell klass. Center for Interglacial Climate. Obs: Inte ett program, men CIC:s mission statement är att studera de aktuella och tidigare istiderna, främst genom studier av klimatet med utgångspunkt i studier av iskärnor. Ett av CIC:s mål är att uppnå en större förståelse av grunden till den nuvarande interglaciala perioden. De kommer att studera iskärnor från Grönland i högupplösning, samt mäta isotoper och kemiska ämnen som finns i iskärnorna. CIC kommer också att få en koldioxidförteckning från Grönland för att studera förhållandet mellan klimatet i Årligen ca 50 MDKK. 1. forskning Men forskningsprojekt som förutsätter högteknologiska instrument. Hög relevans. Glaciärer som dataunderlag är en gemensam faktor för nordisk klimatforskning. Vidare är tillgången till denna typ av data en nordisk styrka i ett globalt sammanhang, har gett möjlighet till kontinuerlig övervakning till en låg kostnad osv. Flera av intervjuobjekten, bl.a. Svend Binnerup i Danmarks

40 uppges som den mest betydande satsningen. den norra och södra hemisfären. miljöundersökningar framhäver att arktisk klimatforskning är ett danskt styrkeområde. Danmark Livsmedelsministeriet Fødevareforskningsprogrammet 2006 Klimatanpassnin g inom jordbruket. Klimat, jordbruk och miljö. Livmedelsforskningsprogrammet 2006 sätter fokus på samspelet mellan kost och gener, informations- och kommunikationstekniker, havsforskning samt klimat, jordbruk och miljö. - Kost och gener Ny forskning ska generera nya kunskaper om samspelet mellan hälsa och livsmedel. - Informationsteknik Ny forskning ska bidra till integrationen av informationsoch kommunikationsteknik på livsmedelssektorn. - Havsforskning Ny forskning ska stärka kunskapsfundamentet för att säkra ett hållbart nyttjande av de marina resurserna. - Klimat, jordbruk och miljö Ny forskning ska ge kunskaper om jordbruksproduktionens och de förväntade klimatförändringarnas ömsesidiga påverkan ,7 MDKK 1. forskning 2. utveckling. Ny forskning ska bidra till integrationen av IKT i livsmedelssektorn. Programmet kopplar samman klimatet med samhällssystemet och primärnäringen och är intressant eftersom det dokumenterar sambandet mellan livsmedel, IKT och klimat. Tvärvetenskaplig ansats. Danmark Det Strategiske forskningsråd Miljöteknik På klimatområdet ligger fokus bl.a. Klimat: Här handlar det främst om teknik som kan bidra till att minska utsläppen av de vanligast förekommande växthusgaserna. Vatten och vattenförsörjning: Här handlar det främst om teknik MDKK Forskningscenter och nätverk. Programmet ger en möjlighet till tekniska bidrag av medelstorlek och är relevanta för SMF. Inrättat i ett ekologiskt helhetsperspektiv med jord, vatten, hav och luft. Kan kombineras/ integreras med de flesta program och teman som är inriktade på mätning av konsekvenser av

41 på forskning inom begränsning av klimatförändring ar skapade av människor i form av utveckling av miljötekniker som kan bidra till att minska utsläppen av de vanligast förekommande växthusgaserna. som kan bidra till att minska föroreningen av vattenmiljö och naturområden med näringsämnen, miljöfarliga kemikalier och mikroorganismer samt olika tekniker. Luftföroreningar: Här handlar det främst om att utveckla tekniska bidrag för att minska de hälsovådliga luftföroreningarna i städerna med fokus på partiklar. Kemikalier som är skadliga för miljö och hälsa: Teknik för att ersätta oönskade ämnen i miljö och produkter, däribland partiklar. Markföroreningar: Tekniker för kostnadseffektiv och miljövänlig sanering av föroreningar av mark och grundvatten. Teknik för övervakning, kontroll och kartläggning samt värderingsverktyg: Inom alla ovanstående områden finns det behov av teknik som effektiviserar och förbättrar kontroll, övervakning och kartläggning av de relevanta miljöfaktorerna. klimatförändringar osv. Danmark Det Strategiske forskningsråd Vatten som resurs och element i naturens kretslopp. Forskning inom styrning och förvaltning av dricksvatten, bruksvatten och spillvatten, dämning av vatten (flodvågor, översvämningar), hydrologiska modeller, processteknik, sensor- och IT-teknik för uppsamling och överföring av fältdata m.m. 2007/ MDKK Forskarprojekt och nätverk. 1. forskning 2. utveckling. Särskilt relevant med tanke på användning av forskningsfynd inom offentlig förvaltning, samt för industriella insatser som har med klimat att göra.

42 Hälsoaspekter ingår också i detta forskningsområde. Danmark Det Strategiske forskningsråd Havsmiljöforskni ng Fokus på betydelsen av aktiviteter skapade av människan och ändrade klimatförhållande n i förhållande till havsmiljöns fysiska, kemiska och biologiska förhållanden. Ekologiska samband mellan havsmiljö och de levande resurserna: Utveckling, utvärdering och användning av trofodynamiska och andra modeller i marina ekosystem för att belysa samband mellan aktiviteter skapade av människan och andra aktiviteter, ekologisk status, hydrodynamiska förhållanden och kemiskt tillstånd. Modellerna kan ingå i en riskutvärdering av konkreta mänskliga aktiviteter i förhållande till de miljömässiga förhållandena för att belysa status och utveckling av fiskbestånd och miljötillstånd och för konsekvensmodellering av övriga klimatrelaterade effekter MDKK Forskarprojek t och nätverk. 1. forskning Marint och ekologiskt angreppssätt av intresse för alla de nordiska länderna. Viktigt för klimatforskningen på så sätt att förståelse av klimatförändringar leder till en systemförståelse där havet spelar en viktig roll. Marina habitats struktur och funktion: Man kan sätta igång forskning om marina habitat, däribland betydelsen av deras struktur. Bl.a. kan samband mellan sedimentens struktur och stabilitet, fauna och flora belysas. Miljöfarliga ämnen, sunda fiskar och skaldjur: Man kan sätta igång forskningsprojekt som undersöker relevanta

43 miljöfarliga ämnesgruppers direkta och indirekta effekter på individer, populationer och habitat av fisk och skaldjur i syfte att utvärdera tillståndet för bestånd och ekosystem i kustnära och öppna havsområden. Danmark Det Strategiske forskningsråd Sunda och säkra livsmedel. Fokus på infektionssjukdomar hos människor och djur (vilket även innefattar bekämpning av infektionssjukdomar) MDKK Forskarprojekt och nätverk. 1. forskning Inte direkt relevant, men dock inom forskningsfältet klimat då ändrade bakteriefloror och konsekvenser av detta är en möjlig kortsiktig och betydande effekt av klimatförändringarna. Danmark Det Strategiske forskningsråd, FI Ansökningar, fas 1 (förkvalifikation) : Strategisk forskning inom hållbar energi och miljö Teman Tema 1 - Förnybar energi satt i system Beskrivning av temat: Tema 1 - Förnybar energi satt i system Danmark har en stark internationell position inom utveckling och bruk av förnybar energi. För att behålla denna position krävs fortsatt forskning med utgångspunkt i såvel kända som mindre kända styrkeområden inom förnybar energi. En väsentlig utmaning är att förbättra samspelet mellan förnybara energitekniker och energisystemet som helhet. 2008, ansökningsfrist maj MDKK 2008 Det är möjligt att få bidrag till följande: Lön till ledare och nyckelforskare Doktorandstipendier Postdoktorala stipendier Kombinationsställningar Apparaturkostnader Övriga driftsutgifter Direkt tematisk relevans för klimat och miljö. Tema 2 - Tema 2 - Energi och miljö Utmaningen är att öka andelen Stöd till dialog mellan

44 Energi och miljö Tema 3 Miljöteknik förnybar energi och minska beroendet av fossila bränslen samt på längre sikt att skapa ett förnybart och miljömässigt hållbart energisystem. Tema 3 - Miljöteknik Miljöteknik är teknik, som bidrar till att begränsa den nuvarande miljöbelastningen, i synnerhet den del av miljön som har betydelse för människornas välfärd. Man kan ansöka om stöd inom följande ämnen: Klimat Vatten och vattenförsörjning Miljömässiga aspekter av husdjursproduktion Luftförorening Miljö- och hälsoskadliga kemikalier Markförorening forskningsinstitutioner och offentliga och privata företag Bidrag till utgifter för samarbete med utländska forskningsmiljöer Inköp av forskning från framstående, utländska forskningsmiljöer, som evt. flyttas till Danmark för en tid Gästforskare Finland FINADAPT (avslutat) Konsortium bestående av 11 partnerinstitutioner och över 60 forskare. En del av det finska forskningsprogrammet om miljökluster. Inom programmet studerades anpassningen till de möjliga konsekvenserna av klimatförändringar i Finland. En förberedande fas och 14 arbetspaket (AP) inom fyra forskningsteman (FT). FT 1: projektledning, integration och tillhandahållande av data och olika scenarier. FT 2: anpassning till KEU R (enligt förplanerin g) 30 KEU R (Fas II) 649 KEU R behövs FINADAPT behandlade följande frågor: klimatdata och scenarier, biologisk mångfald, skogsbruk, jordbruk, vattentillgångar, Studierna genomfördes under Rapporten med resultatet sammanställdes som en uppsättning arbetspapper baserade på olika källor: Genomgång av Det främsta målet var att upprätta en rapport om sårbarhet och anpassningsförmåga i ett föränderligt klimat i Finland. Man upprättade även 15 arbetspapper, en grundläggande uppsättning data över det finska klimatet, ett antal akademiska

45 Samordnades av Finlands miljöcentral (SYKE). klimatförändringarna inom sektorer förknippade med den naturliga miljön. FT 3: anpassning till klimatförändringar när det gäller infrastruktur och människors välbefinnande. FT 4: Tog integrationsfrågor som överskred gränserna för sektorer och vetenskapsdiscipliner i beaktande. från andra finansiärer. Talen är inte verifierade. människors hälsa, transporter, den byggda miljön, energi, infrastruktur, turism och rekreation, en socioekonomisk förberedande studie, stadsplanering samt en enkät bland intressenter. litteratur av finska och internationella studier, interaktion med intressenter (t.ex. intervjuer, enkäter, diskussioner), konferenser, seminarier och workshopar. Riktad forskning som utförs inom enskilda delprojekt eller inom FINADAPT som helhet. Lite innovation. uppsatser och flera bidrag mot akademiska examina. Projektet är avslutat. Finland ISTO Uppföljning av FINADAPT Jord- och skogsbruksminist eriet ansvarar för samordningen av programmet. Utreder anpassningen till förändringarna och söker lösningar för planering av anpassningen. Del av den nationella strategin för anpassning till klimatförändringen. Forskningsprogrammet för anpassning till klimatförändringen Finansieringen kommer huvudsakligen från jordoch skogsbruksministeriet och forskningsprogrammet om miljö- 16 projekt inledda som handlar om frågor kring jord- och skogsbruket, vattenresurser, byggande, planläggning och biodiversitet. Dessa branschvisa projekt stöds av en klimattjänst samt av Troligen ingår innovationsfrågan då det forskas på frågor om jord- och skogsbruk. Viktiga samhällsfrågor ska utredas. Rör anpassning (adaptation).

46 klustret, men också kommunikations ministeriet och vägförvaltningen. forskning kring ekonomiska estimat. Det ingår också forskning som stöder bedömningen och hanteringen av översvämningsrisker. Budget ej verifierad. Island Rannis Inga egna program hos Rannis. Forskare vid universitet och institut stödjer sig på EU7RP, egna grundanslag och medel från andra program. Utdrag ur Islands strategi rörande klimatförändringar. Kapitel IV om forskning: Rapporten från vetenskapliga kommittén från 2002 om effekterna av klimatförändringar i Island tar upp flera frågor som kan vara särskilt intressanta att studera och övervaka: nr nr nr Strategin omfattar teman som mätning av data och teknik. Strategin omfattar indirekt både grundforskningsoch utvecklingsfasen. Även om Island inte har några egna stora program, visar klimatstrategin att Island har utvecklat nationella prioriteringar. Enligt telefonsamtal med Danielsdottir, Rannis. 1 Effekterna av klimatförändringarna i Island; 2 De naturliga utsläppen av växthusgaser och deponering av koldioxid. 3 Utsläpp orsakade av mänskliga aktiviteter förbättringar av inventeringssystem för växthusgaser.

47 Norge Norges forskningsråd NORKLIMA (Klimatförändringar och konsekvenser för Norge). Enligt ett samtal med Hertzberg (NFR), är NORKLIMA den största och enda offentliga programsatsningen som är klimatfokuserad i Norge. NORKLIMAprogrammet fokuserar på klimatföändringarna och deras konsekvenser för Norge. Programmet upprättades 2004 och innefattar de tidigare programmen 4 Åtgärder för att bekämpa klimatförändringar utvärdering av möjligheterna att minska utsläppen och åtgärdernas ekonomiska effektivitet. 5 Klimatvänlig teknologi innovation och främjande. Vetenskapliga delmål för NORKLIMA Ökad förståelse av klimatsystemet och dess föränderlighet samt kvantifiering av osäkerhet: NORKLIMA ska bidra till bättre förståelse av klimatutvecklingen både globalt och regionalt, och därmed bidra till att ge säkrare scenarier för framtidens klimat, särskilt i våra närområden. Klimatförändringar och deras effekt på abiotiska system och den byggda miljön: NORKLIMA ska bidra till att öka kunskaperna om effekterna av klimatförändringar på vår fysiska miljö, bland annat den byggda miljön, vattentillgångarna, översvämningar, snö- och isförhållanden, jordskred, erosion, glaciärer, fjordar, vattentemperatur och havsnivå. Sådana abiotiska faktorer utgör avgörande rambetingelser för ekologiska system, jordbruk och samhälle. 10-årigt forskningsprogram med programperiod Årlig budget på ca 70 miljoner kronor (per 2007). Programmet finansieras huvudsakligen av norska miljöskyddsdepartementet och utbildningsoch forskningsdepartementet. Rekrytering till tjänster. Enligt Hertzberg (NFR) är NOR- Forskarprojekt KMB kompetensprojekt med användarmedverkan. Steg 1. Inriktat på grundforskning. Steg 2. Utveckling. Från programplanen: Forskningsgenombrott hör ofta samman med tekniska genombrott, då ny metodik tillför forskningen ny kunskap. En svaghet i den norska klimatoch klimateffektforskningen är att den i för liten grad är präglad av teknisk nyutveckling och experimentell verksamhet. Att långsiktigt stärka denna beståndsdel kommer att vara av stor vikt för att nå de Tematiskt hög relevans. NORKLIMA satsar kortsiktigt på skadebegränsning och långsiktigt på förebyggande. Programmet omfattar både metodiska projekt, systemförståelse och tvärvetenskapligt samarbete. Enligt en intervju med NFR är NORKLIMA uppbyggt holistiskt så att hela orsakskomplexet när det gäller klimatet har täckts in. NORKLIMA är Norges viktigaste offentliga satsning både när det gäller forskningsråd och departement. De nationella prioriteringarna har därmed också tagits med i NORKLIMA.

48 KlimaProg, KlimaEffekter och Polar klimaforskning. NORKLIMA ska ge nödvändig ny kunskap om klimatsystemet, klimatets utveckling i dåtid, nutid och framtid, samt om direkta och indirekta effekter av klimatförändringarna för naturen och samhället som utgångspunkt för samhälleliga anpassningsåtgärder. Klimatförändringar och deras effekt på ekologiska system både naturliga och odlade: NORKLIMA strävar efter att identifiera och kvantifiera hur klimatförändringar både direkt och indirekt påverkar marina, limniska och terrestriska ekologiska system, både när det gäller arters utbredning, samspel, relevanta biogeokemiska funktioner och produktivitet. Målet är att öka förståelsen för ekologiska och produktionsmässiga effekter av den förväntade klimatförändringen och biosfärens återverkan på klimatet. Klimatförändringar och samhälle: NORKLIMA ska analysera effekter av förändringar i klimatet samt klimatdrivna ändringar i ekologiska system och av naturens förutsättningar på samhällsmässiga förhållanden. Man har som mål att identifiera regioner och sektorer som kan vara särskilt sårbara inför klimatförändringar de kommande 30 till 50 åren och fastställa beståndsdelarna i en nationell anpassningsstrategi för de förväntade klimatförändringarna. KLIMA den största klimatsatsningen inom departementena. vetenskapliga målen för NORKLIMA. Här finns det också goda möjligheter till industriella spinoffeffekter eftersom miljöövervakning är en växande internationell verksamhet. Detta inkluderar även utvecklandet av en enhetlig modell/ - datasystem som skapas för förvaltning av ekologiska system. Det finns helt klart ett behov av system för detaljerade processtudier av atmosfär-ishavssystemet.

49 Sverige CLIMATOOLS Ett forskningsprogram om verktyg för klimatanpassning Drivs av FOI på uppdrag av Naturvårdsverket men i samverkan med KTH, Umeå universitet och Uppsala universitet. Består av åtta verktyg: 1.Scenariebaserade konvergensseminarier som genomlyser den etiska argumenteringen för val av åtgärder och strategier. 2.Typscenarier som underlättar utvecklingen av lokala scenarier för beslutsstöd. 3.Metoder för analys av anpassningsförmågan som utgår från metoder för sårbarhetsanalys. 4.Manual för analys av hälsokonsekvenser till följd av klimatförändringen. 5.Riktlinjer för ekonomisk analys av klimatförändringen och anpassningen till denna. 6.Checklista som kan användas för att upptäcka och hantera etiska problem som uppstår när samhället vidtar åtgärder för anpassning till klimatförändringar. 7.Handbok som beskriver metoder som kan användas för att hantera målkonflikter som uppstår när samhället anpassar sig till klimatförändringar. 8.Handledning för hantering av genus- och jämställdhetsfrågor i MSEK Forskningen ska bidra till att ge berörda aktörer en bättre grund för att ta fram anpassningsstrategier inför den pågående klimatförändr ingen och studera var åtgärder bör sättas in och var de kan väljas bort. Forskargrupp er vid de olika universiteten har bl.a. ordnat doktorandkurser. Mest forskning och utredning, troligen inte så mycket innovation. Mest forskning och utredning. CLIMATOOLs programmet har tematiskt hög relevans för toppforskningsinitiativet.

50 klimatanpassningen Sverige CLIPORE Finansieras av Stiftelsen för miljöstrategisk forskning (Mistra) CLIPORE är ett konsortium bestående av nio* internationella forskningsorganisationer. * -IVL Svenska Miljöinstitutet AB - Centrum för klimatpolitisk forskning, Linköpings universitet (CSPR) - Centre for International Climate and Environmental Research (CICERO) -The Energy and Resources Institute (TERI) - Nationalekonomiska institutionen, Mistras Climate Policy Research Programme (CLIPORE) stödjer forskning som är av strategisk relevans för hantering av klimatproblematiken inom några få områden där det är sannolikt att forskning kan bidra, inte bara i Sverige men även internationellt (forskning som bidrar till att föra förhandlingarna kring FN:s klimatkonvention framåt). Fas I Fas II ,3 MSEK Programmet omfattar ramverk för internationellt samarbete samt handel med utsläppsrätter och andra styrmedel för implementering av klimatpolitik. Sex forskartjänster har inrättats för att främja kapacitetsuppbyggnad inom forskningsämnet i Sverige. Ett Policy Forum finns också där forskare och praktiker möts för dialog om hur klimatarbetet kan föras framåt. Sveriges klimatdelegation och andra europeiska beslutsfattare, andra forskare inom ämnesområdet, svenskt näringsliv, samt miljöorganisation er är de centrala avnämarna. Troligen ej så mycket innovation även om programmet delvis riktar sig mot näringslivet. Samhällsvetenskaplig forskning Norden kan spela en viktig roll inom valda områden.

51 Göteborgs universitet - Resources For the Future (RFF) - Stockholm Environment Institute -Statsvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet Sverige SweCIA Swedish Research Programme on Climate, Impacts and Adaptation Programvärd SMHI Samarbete med Stockholms och Lunds universitet Forskningen mycket inriktad på utsläppsminskningar. Innefattar globala, regionala och lokala studier om klimat, effekter och anpassning i geografiska områden och på sektorer Möjligen upp till 10 år. 40 MSEK Deltagande institutioner bidrar med ytterligare drygt 8 MEK. Avancerad klimatmodell ering och scenarieanalys. Hydrologisk effektmodellering. Generellt ska resultaten vara hela samhället och den breda allmänheten till nytta. Aktörer med ansvar för klimatanpassningsprocessen är i främsta fokus: klimatmyndigheter, beslutsfattare på olika nivåer, branschorganisationer, företag osv. Tvärvetenskaplig forskning. Innehåller viktig modellering. Programmet innehåller troligen en del innovation då det delvis riktar sig mot företag.

52 Sverige VINN-Excellence Center VINN Excellence Center är en form för samverkan mellan näringsliv, offentlig verksamhet samt universitet och högskolor, forskningsinstitut och andra forskningsutförande organisationer. Centrumen fokuseras mot såväl grundforskning som tillämpad forskning och de ska verka för att ny kunskap och ny teknik leder till nya produkter, processer och tjänster. VINNOVAs ambition är att få till stånd 25 VINN Excellence Center som finansieras under 10 år. Av de 19 centrumbildningar som nu är igång har 10 en tydlig miljödimension. Totalt kan resp. centrumbildning ha en budget på ca 21 MSEK per år i 10 år Ca 175 MSEK, därutöver tillkommer miljöernas egen finansiering samt näringslivets finansiering. De tre parterna ska finansiera ca 1/3 var av centrum bildningens kostnader under en 10- års period. Stöd till uppbyggnad av starka forskningsoch innovationsmi ljöer med nära koppling till näringslivet. Målet för verksamheten ska vara vetenskaplig excellence. Behovsmotiverad forskning med nära koppling till näringslivet, mycket hög vetenskaplig nivå, stor potential, tydligt samspel offentlig/privat. Väl utvecklat koncept med modell för utvärdering. Har som koncept varit i drift i drygt 10 år. Flertalet av VINN Excellence centrumen har en tydlig miljödimension.

53 Tabell III: Kartläggning av kompetens och styrkeområden inom energi Norden Tema Volymindikatorer (publikationer, omsättning osv.) Benchmarking i relation till andra länder (USA, EU) Offentliga FoUinsatser i de nordiska länderna Finland och Sverige ligger högt, både i europeiskt och globalt sammanhang. Befintligt nordiskt samarbete Norden Solenergi Preliminärt från NIFU STEP. Patentansökningar till EPO Solar PV Publishing Denmark Finland Lithuania Norway Estonia Iceland Latvia Sweden Solar PV Patenting FI; 3 NO; 16

54 Norden Bioenergi Preliminärt från NIFU STEP. Patentansökningar till EPO nd Generation Bioenergy Publishing 2nd Generation Bioenergy Patenting SE; 14 NO; FI; 12 DK; Denmark Estonia Finland Iceland Lithuania Latvia Norway Sweden Norden CO2-lagring Preliminärt från NIFU STEP. Patentansökningar till EPO CO2 capturing and storage - Publishing CO2 capturing and storage - Patenting Denmark Estonia Finland Iceland Lithuania Latvia Norway Sweden NO; 8 DK; 3 FI; 1

55 Norden Vindkraft Preliminärt från NIFU STEP. Patentansökningar till EPO Wind Publishing NO; 8 LV; 1 FI; 5 Wind Patenting SE; Denmark Estonia Finland Iceland Lithuania Latvia Norway Sweden DK; 107 Norden Vattenkraft Preliminärt från NIFU STEP. Patentansökningar till EPO Hydropower Publishing Denmark Estonia Finland Iceland Lithuania Latvia Norway Sweden Hydropower Patenting SE; 3 DK; 1 FI; 1 NO; 10 Norden Bioenergi generellt (produktion, hantering, förädling, Framgångsrik utveckling av bioenergirelaterade tekniker (i både stor och liten skala) Stor användning av bioenergi (i absoluta tal och i % av total Norden ledande region Flera nätverk inom FoU existerar. Gemensamma

56 Norden Norden Norden Norden användning) energi- och elproduktion) intressen inom användning. Förbränning Lång FoU inom förbränningsutrustning (både för småhus och för Norden ledande Flera nätverk inom FoU (processoptimering i storkraftverk) region existerar. relation till Konkurrens mellan effektivitet, utsläpp, tillverkare och restprodukter) leverantörer. Kombinerad värmeoch elproduktion CHP (processer och tillämpningar) Artiskt/nordligt klimat Decentral elproduktion (tekniskt och marknadsmässigt) Förekommer i stor skala inom både kommun- och industrisektorn. Leder till högsta möjliga totalverkningsgrad och energieffektivitet. Stort och akut intresse (flera nationella, nordiska och internationella rapporter). Samarbete mellan energi- och meteorologi- samt universitetssektorerna. Ökat intresse inom hela Norden under de senaste åren (orsakat delvis av ökad andel vindenergi, men även av annan decentral elproduktion, såsom småskalig vattenkraft, småskalig CHP, PV, FC osv.) Norden ledande region Speciellt akut och relevant för Norden Problemet inte specifikt för Norden Nätverk och öppet informationsutbyte förekommer. Flera samarbetsprojekt finns. Projektsamarbete både inom teknik (nätlösningar och reglering) och inom marknad (förbrukarflexibilitet osv.) Norden Norden Norden Norden Norden Marknadsmekanismer (el, gas, värme) PV-teknik (solceller och -system) Biologiska processer (bl.a. med tanke på H2-produktion) H2-lagring (material och system) CO2-neutrala system (inkl. CCS) Norden föregångsregion inom öppen marknad (jfr Nordel och Nordpool osv.). Unika studier och analyser som bas för beslut, strategiprocesser och utvecklingsplaner. Framgångsrika och lovande entreprenörer inom solcellsutveckling och -tillverkning (olika tekniker) samt systemutveckling Relativt litet nischområde idag men stor potential i framtiden. Helt avgörande för hela vätgassamhällets utveckling. Kompletterande nordiska satsningar inom både material-fou och systemutveckling och integrering. Stort intresse för CCS inom hela Norden (hos både myndigheter och energiindustrin). Norden = modell De nordiska aktörerna kompletterar aktörer i andra regioner Vissa nordiska aktörer (troligen) världsledande Global konkurrens Globalt intresse Långvarigt samarbete mellan exempelvis handelshögskolorna i Norden. FoU-samarbete etablerat och pågående. FoU-samarbete. Samarbete bl.a via nordiska spetsforskningsenheter. Endast begränsat samarbete pågår.

57 Flera demonstrationsanläggningar under planering. Danmark Förbrukarflexibilitet Speciella nischområden för Danmark på grund av stor andel decentral elproduktion. Problemet inte specifikt för Norden Även andra länder är intresserade Finland Torv Stora resurser oklar framtid. Liten relevans Begränsat intresse. Island Geotermi Stor potential och användning i Island. Lokalt Specifikt för Island. begränsat (men existerande) intresse Norge CO2-neutrala system Stort intresse och entusiasm. Globalt intresse Kunde vara större. och CCS Sverige Hållbara system Omvandling av energisystemet. Globalt intresse Växelverkan

58 Tabell III: Kartläggning av kompetens och styrkeområden inom klimatforskning Tema Volymindikatorer (publikationer, omsättning osv.) Referens Norden Norden Nordisk spjutspetskompetens ett bibliometriskt utforskande av gemensamma nordiska finansieringsmöjligheter för forskning ARKUFO-studien Nordiskt forskningssamarbete om klimatförändringen och dess konsekvenser i Arktis En rapport som sammanställs 2008 på uppdrag av NordForsk och utförs av Technopolis identifierar naturvetenskap som ett av tio forskningsfält som skulle lämpa sig särskilt väl för en gemensam nordisk insats. Klimatförändringar spänner över detta breda fält, som också innefattar miljöförstöring, -hälsa, -övervakning, -förvaltning och -geologi. Temat energi och bränslen utforskas också, men är inte ett av de tio främsta forskningsfälten, eftersom det är ett forskningsfält inom vilket Sverige visar på betydande resultat, vilket de övriga nordiska länderna inte gör i samma utsträckning. De tio främsta nordiska forskningsfälten valdes ut genom att man: identifierade de 20 främsta underordnade forskningsfälten i varje nordiskt land, sållade ut de fält inom vilka färre än tre nordiska länder kom med i analysen: samarbete betraktas som något genomförbart och som något som kan finansieras om minst 3 av de 5 nordiska länderna är med, rangordnade de discipliner som klarade sig genom sållningen baserat på påverkningsfaktorer för att hitta de discipliner inom vilka Norden gjorde bäst ifrån sig baserat på detta kriterium av framstående forskningsinsatser, rangordnade discipliner som klarade sig genom sållningen baserat på deras totala andel av världens publikationer och använde detta som en indikator på kritisk massa, räknade ut medelvärdet på denna rangordning och identifierade de 10 som rankades högst. Bygger på en rekommendation från Nordiska Rådet år Baseras på en förstudie utförd av CICERO i vilken fyra tematiska områden identifierades som viktiga för nordiskt samarbete. Dessa baserades bl.a. på relevanta forskningsstrategier och strategidokument. Temaområdena förankrades nationellt genom en nordisk referensgrupp. Huvudstudien identifierade behov av och förutsättningar för långsiktiga samnordiska satsningar inom klimatforskning inom: klimatmodeller och scenarier effekter av klimatprocesserna samhällens sårbarhet och anpassningsstrategier övervakning

59 allmänna klimatfrågor Sverige och Finland ligger långt fram i fältet inom anpassningsforskning och klimatmodellering. Norden Intervjuer Sammanfattningsvis är Norden framstående inom klimatförändringar och klimatförändring i Arktis. Man bör även bygga upp kompetens inom påverkan på och anpassning till klimatförändringar. En lämplig nordisk forskargrupp som bör inrättas skulle vara en som arbetar med att förbättra klimatförändringsmodellerna då det finns flera utmärkta forskargrupper som arbetar inom detta fält i Norden. Vart och ett av de nordiska länderna har emellertid gjort egna insatser inom detta forskningsfält. Samarbetet i Norden bör stärkas för att utforma nordiska regionala modeller. Sverige och Finland är starka inom området aerosol/atmosfär. Danmark och Norge är starka inom området hav. Nordens närhet till Arktis ger regionen en särskild fördel och leder till ett särskilt intresse för forskning om detta ämne. Det är ett intressant ämne, eftersom klimatförändringen är mycket drastisk i de arktiska regionerna. I Norden finns det en bra grund för att bygga upp ett betydande kunnande inom påverkan på och anpassning till klimatförändringar eftersom det finns starka grupper verksamma inom enskilda forskningsfält. För närvarande är finansieringen för detta forskningsfält mycket obetydlig. Det finns projekt inom detta fält inom ramen för NORKLIMA-programmet i Norge, och ett nytt Mistra-program på området. ISTO i Finland. Danmark Mot bakgrund av samtal med en rad forskare och andra experter med kunskaper om dansk klimatforskning kan danska styrkeområden och kärnkompetens summeras i följande punkter som i stor grad är kopplade till iskärneborrning och modellering: Forskning om is, i synnerhet Grönland, och inlandsisens avsmältning. Grundat på intervjuer med: Professor Ruprecht Jaenicke, Johannes Gutenberg-Universität Mainz, Professor Ari Laaksonen, finska Meteorologiska institutet, Professor Juha Kämäri, Finlands miljöcentral (SYKE) + medlem av Forskningsrådet för biovetenskap och miljö vid Finlands Akademi, Professor Tim Carter, Finlands miljöcentral, Grundat på intervjuer med: Seniorforskare, Ph.D. Naja Mikkelsen, Danmarks og Grønlands

60 Kartläggning av is från stationer, men även från satelliter för massabalans. Allmänt: Hur istäcket bidrar till den globala klimatbilden. Kan endast göras på istäcken. Grönland är det enda på det nordliga halvklotet. Iskärneborrning (på Grönlands inlandsis). Spjutspetskompetens inom iskärnor och datering. DNA i is vid användning av iskärneborrning för att kartlägga hur den biologiska evolutionen har sett ut samt för att fastställa perioder med och utan is. Uttag av sedimentkärnor för att undersöka hur klimatet såg ut i en annan geologisk tidsålder. Klimatmodellering med fokus på glaciärer, atmosfär och Grönland. Övervakning av förändringar av ekosystemet på Grönland. Koppling mellan stratosfär och troposfär. Forskning i jordsystem och ämneskretslopp. Övervakning av havsis och satellitövervakning runt Grönland och Arktis hav. Övervakning av ekosystem på land. I synnerhet nordöstra Grönland. Färöarna: oceanografi Finland Finlands styrkeområden inom klimatforskning är i särskilt hög grad knutna till modellering och atmosfär inom klimatmodellering. Särskilt starkt är Finland inom aerosolfältet. Ett annat kompetensområde är anpassningsforskning och klimatmodellering. Det finska forskningsprogrammet ISTO handlar om detta ämne. Finland och Danmark är de enda två länderna i världen som har en påverkansstrategi. Möjliga frågor att forska i är bland annat hur samhället bör svara på klimatförändringsfrågan, hur folk reagerar, tänker, hur vi kan påverka deras beteende? Andra möjligheter är observation av påverkan och anpassning förändringar i växtsäsongen, fåglarnas bobyggande, förändringar i det mänskliga systemet, osv. Det finns väldigt bra Geologiske Undersøgelse, GEUS, Dr. Ralf Döscher, Rossby Centre, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) Professor Jørgen E. Olesen, jordbruksvetenskapliga fakulteten, Aarhus universitet, Eigil Kaas, professor i meteorologi/klimat Niels Bohr Institute, Hanne K Petersen, chefkonsulent, Forsknings- og Innovationsstyrelsen, Henning Thing forskningskoordinator, Internationella polaråret, Grundat på intervjuer med: Dr. Ralf Döscher, Rossby Centre, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) Mikko Ylikangas, Programchef, Finlands

61 långsiktiga data i Norden. Det har utförts en del förberedande arbete om jordbruk. Akademi Professor Ari Laaksonen, finska Meteorologiska institutet, Professor Juha Kämäri, Finlands miljöcentral (SYKE) + medlem av Forskningsrådet för biovetenskap och miljö vid Finlands Akademi, Professor Tim Carter, Finlands miljöcentral Island Islands styrkeområden och kärnkompetens inom klimatforskning är följande: Atmosfär och glaciärer inom klimatmodellering. Borrning i glaciärer/iskärnor, sediment i sjöar. Paleoklimat. Forskningsinstitut om fiske. Grundat på intervjuer med: Dr. Ralf Döscher, Rossby Centre, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) Forskningsdirektör Kristján Kristjánsson, Reykjaviks universitet Norge Mot bakgrund av samtal med en rad forskare och andra experter med kunskaper om norsk klimatforskning kan norska styrkeområden och kärnkompetens summeras i följande punkter Klimatmodellering, med särskild tonvikt på atmosfär, hav och is. Skala ner globala klimatmodeller. Specialiteter: vattenbalansmodellering, finskala metodiska data in i meteorologiska modeller. Översvämning och snö. Ismätning av is på Arktis. Fysiska effekter av klimatförändring. Skala ner Dr. Ralf Döscher, Rossby Centre, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) Professor Markku Rummukainen, samordnare klimat och luftmiljö,

62 modeller. Samhällsvetenskapligt perspektiv anpassning. Sårbarhet. Tvärvetenskaplig forskning och integration av discipliner. Samhällsekonomisk klimatforskning. Hav, paleo, remote sensing, tidsserier och dataserier, berg, biologi. Marint och allt som är sammankopplat med det: hav, kustlandskap, primärnäring i kustzonerna, samhällssystem i anslutning till marin. SMHI basverksamhet Professor Helge Drange Bjerknessenteret, Nansen Environmental and Remote Sensing Center, Klimatdirektör Eirik Førland, Meteorologisk institutt, Carlo Aall, forskare Vestlandsforskning, Professor Karen O Brien, Institutionen för sociologi och samhällsgeografi, universitetet i Oslo Forskare Idar Barstad, Bjerknessenteret Sverige Sveriges styrkeområden och kärnkompetens inom klimatforskning finns inom: Klimatmodellering inriktad på atmosfär, hav och is. Anpassningsforskning, växthusgasbalans, påverkan på ekosystem och samhällets strukturer. Klimatmodellering inriktad på atmosfär, hav, is och snö. Marianne Lilliesköld, Forskningssamordnare, Naturvårdsverket Grundat på intervjuer med: Professor Claes Fellström, Nordiskt kontaktorgan for jordbruksforskning, NKJ, Dr. Ralf Döscher, Rossby Centre, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI)

63 Björn Sellberg, PhD, Forskningsekreterare, Formas Louise Simonsson, PhD, Forskare, Linköpings universitet Professor Markku Rummukainen, samordnare klimat och luftmiljö, SMHI basverksamhet Christer Jonasson Deputy Director, Associate Professor Abisko Scientific Research Station

64 Tabell III: Kartläggning av kompetens, styrkeområden och innovation inom miljöteknik EU / Norden Tema Volymindikatorer (publikationer, omsättning osv.) Benchmarking i relation till andra länder (USA, EU) Rapporter Nordic Environmental Technology Nordiska ministerrådet (2006). Rapporten beskriver flera nordiska exempel på innovativa miljötekniker som utvecklats av nordiska företag. Befintligt nordiskt samarbete Befintligt samarbete på en del miljöteknikområden. Planer / Program /Studier Nordic Environmental Action Plan ETAP Environment Technology Action Plan Denna plan definerar samarbetsnivån mellan nordiska länder och relationer med närregionerna, EU och internationella fora. Miljöteknik har definerats som ett viktigt element. EU-kommissionens miljötekniska handlingsplan för avlägsna hinder för utveckling och användning av miljövänliga tekniker säkerställa mer miljövänlig ekonomisk tillväxt och ökad konkurrenskraft säkerställa att EU tar en ledande roll inom utveckling och användning av miljöteknik mobilisera alla berörda aktörer för att stödja dessa mål Huvudsamarbetsinstrument i Norden just nu? Handlingsplanen beskriver ett antal prioriterade initiativområden som ska följas upp av kommissionen och nationella och regionala myndigheter, i samarbete med näringsliv och forskningsmiljöer. Bland annat tar varje deltagarland fram en nationell färdkarta för miljöteknik som summerar status och strategi för det fortsatta arbetet. Nordiskt samarbete för export av miljöteknik Gemensamma exportplaner för Norden

65 Nordisk InnovationCenter rapporter, miljöteknik Förstudien visar på möjligheter att etablera samarbete mellan industriella nätverk och näringsliv i Norden. Målet är att öka export av miljöteknik från denna region. Nordisk nivå Nätverk NOWATECH - Nordic Water Technology Verification Centers Lignin as Raw Material for Chemicals (LigniMatch) NETS - Nordic Environmental Technology Solutions NORDCLIF - Nordic Cleantech Investments Forum Green NanoCon - Commercialising Green Nanotech in Nordic Construction (http://www.nordicinnovation.net/focus.cfm?id= ) Nordisk nivå Clean, Clever and Competitive Nordisk InnovationCenters fokusområde Fokusområdet innehåller 4 nordiska nätverk: Nordic Environmental Technology Solutions, NETS Commersialisation of Key Nordic Business Sectors Nordic Water Technology Verification Network (NOWATECH) Nordic Lignin Network Lignin as Raw Material Nordic Green Nanotech Danmark Nätverk Öresund Environment Academy Agro Businesspark Är framför allt ett nätverk mellan universiteten i Öresundsregionen, men också en del företag och näringslivsföreningar deltar. Gratis för medlemmar och finansieras av EU. Arbetar för att etablera Öresundsregionen som världsledande miljökluster. Ligger i Tjele på Jylland. Utvecklar affärsidéer och bedriver FoU inom jordbruk, matproduktion och miljöteknik. 21 firmor deltar i parken. Lokal nivå Miljöklustertemat kan vara aktuellt också på nordisk nivå. Lokal nivå

66 Key2Green Är dels en sammanslutning av lokala gröna nätverk, dels med offentliga enheter och några företag som medlemmar. Nätverkets mål är att förstärka den marknadsdrivna miljöinsatsen inom danskt näringsliv, genom egen dialog mellan myndigheter och företag, härunder att: förstärka kompetenser och vidareutveckling inom de existerande regionala nätverken säkerställa en starkare koordinering och harmonisering i användningen av verktyg och metoder inom de regionala nätverkern och ett klarare sammanhang för internationella standarder och riktlinjer bidra till etablering av nya nätverk i Danmark bidra till utveckling av arbete med samhällsansvar miljö, arbetsmiljö och socialt ansvar samt att omsätta detta arbete till marknadsmässiga fördelar. Årlig budget på lite över 1 MDKK och etablerades Nationell nivå Danish Export Association Viktig att inkludera här, eftersom den organiserar nätverk för ett antal danska företag inom miljöteknik. Målet är att: genom internt och externt samarbete öka medlemmarnas internationella försäljning, främja dansk export genom att arbeta för bättre förutsättningar och större förståelse för exportens betydelse, skapa exportsamarbete mellan stora och små företag, arrangera och genomföra utställningar, symposier, kontaktmöten och möten, där medlemmar utbyter erfarenheter och knyter personliga kontakter. Nationell nivå. Tilltagande samarbete mellan liknande organisationer i varje land?

67 Medlemmarna står för en tredjedel av Danmarks totala export och är organiserade inom branschnätverk. Totalt 435 företag är medlemmar. Danish Waste Technology Group (DWTG) DWTG grundlades 1994 av ett antal privata och offentliga föreningar, och utgör i dag en del av Dansk Eksportforening. Varje medlem är specialist inom ett bestämt område av avfall, de är partners och inte konkurrenter på marknaden. Nationell nivå Danish Wind Energy Group Green City Denmark (tidigare exempel, existerar inte längre) Ett nätverk under Dansk Eksportforening med sammanlagt 65 medlemmar. Nätverket ska främja dansk vindkraftsteknik och exportsamarbete mellan sina medlemmar. Ett aktiebolag med 250 delägare från privata bolag, kommuner, län och institut. Har byggt upp ett internationellt nätverk av samarbetspartners både inom den offentliga och privata sektorn. Syftet är att marknadsföra dansk expertis inom miljö och hållbar utveckling. Nationell nivå Nationell nivå Arbetsområdena är följande: Organisera och ta emot technical visits till Danmark för att visa besökarna exempelanläggningar på dansk miljöteknik, exportinitiativ mot utvalda marknader, kompetensöverföring (undervisning), samarbete om internationella projekt och finansiering, deltagande i miljöseminarier och workshops, task forces och joint ventures. Sverige Exportrådet, Swedish Environmental Technology 700 företag i nätverket. Internationalisering av svenska företag inom miljöteknikbranschen. Arbete Nationell nivå

68 Network IUC EcoEx pågår med ett nationellt företagsnätverk i samarbete med myndigheter och organisationer inom avfallshantering, förnybar energi samt luft-, vatten- och avloppsrening, där förnybar energi omfattar bioenergi, solenergi, vindkraft och energieffektivisering. Organiserar industriföretag i Sverige. De ägs av företagen och organiserar en rad företag som producerar olika typer av utrustning och installationer inom miljöteknik. Ett nätverk mellan svenska företag i Göteborg/Malmö som organiserar företag som exporterar miljöteknik. Det är en del av de offentliga satsningar som görs inom miljöområdet i Västsverige. Det finansieras av Business Region Göteborg, Innovatum och Green Market Sweden. Nationell nivå Lokal nivå Norge Grenpartner (samlades under Green Business Norway) En intresseorganisation för företag inom miljö- och energitekniksektorn. Deras roll är att bidra till nyskapande, samarbete och projektutveckling för organisationens medlemmar. En del av verksamheten är inriktad på export av miljöteknik och har huvudfokus i Kina. Har ca 35 företag som medlemmar, väsentlig i Grenlandsområdet. Entech (samlades under Green Business Norway) Lillehammer Miljø Ett företagsnätverk med 23 medlemmar och ska initiera och driva exportinriktade projekt för medlemmarna. Huvudsatsningsområden är nya EUstater och Kina/Asien. Har ett företagsnätverk med 8 företag som deltar i samarbetet och har satsat stort på Polen som exportmarknad. Lokal nivå Lokal nivå Green City Norway (SUS) Regionalt förankrad till Midt-Norge. Har hittills satsat på att utveckla sig mot den kinesiska marknaden. Lokal nivå

69 Energidalen Deltar i ett nordiskt samarbete med partners från Sverige, Finland och Danmark för att knyta företag i de 4 länderna tätare samman. Samarbetet går under namnet NETS (Nordic Environmental Technology Solutions) och ska bidra till ökat samarbete mellan enskilda företag och grupper av företag inom produktutveckling, marknadsutveckling och export. Nordisk nivå Green Business Norway Statens forurensningstilsyn (SFT) har genomfört ett projekt där den har utrett hur myndigheterna kan bidra till utveckling och ökat bruk av miljövänlig teknologi. Green Business Norway är en intresseorganisation för företag inom miljö- och energitekniksektorn. Nätverkets roll är att bidra till nyskapande, samarbete och projektutveckling för organisationens medlemmar. Nationell nivå Miljøteknologi Miljöteknologiprojektet inom SFT startade 2005 och fullfördes vid utgången av Projektorganisastionen är nu avslutad, men SFT kommer att arbeta vidare bland annat med att främja miljöteknik genom kravställning. Projektets utredninger finns tillgängliga på webbplatsen. Erfarenheterna och SFT:s rekommendationer för vidare arbete har också förmedlats till Miljöskyddsdepartementet. Nationell nivå Finland Green Net Finland Riksomfattande nätverk i Finland, samarbete med en del mindre lokala nätverk mellan miljöteknologiföretag. De har organiserat arbetet i nätverket genom kluster, där företagsmedlemmarna ingår i ett av dessa

70 samtidigt som de är medlemmar i nätverket. I dag finns följande kluster: förnybar energi, energieffektivitet och avfall-till-energi vattenresurshantering, omfattar dricksvatten, avloppsvatten och slamhantering avfallshantering och återvinning miljölösningar för gruvindustrin och hantering av kontaminerad mark miljötillsyn och -ledning och miljöledning av industriella processer De har konkreta marknadsföringsinitiativ i Baltikum och söker partnerskap med andra länders nätverk för att utvidga underlaget för exportmöjligheterna. Green Net har 60 medlemmar bestående av lokala nätverk, privatföretag och offentliga institutioner. De kallar sig ett nätverk av nätverk. NorTech Oulu NorTech Oulu är en förbindelselänk mellan näringsliv och forskningsinstitutioner. Huvuduppgiften är att förbereda och genomföra samarbetsprojek mellan norra Finland och Barentsregionen. Också informationsförmedling är viktig mellan dessa regioner. Barentsregionen CleanTech Finland Sitras miljöprogram, inkluderar följande projekt: ClimBus, stävjande av klimatförändringen DENSY, decentrala energisystem Fine, Partiklar, teknik, miljö och hälsa Infra, Konstruktion och tjänster Streams, Återvinningsteknik och avfallshantering Nationell nivå, brett samarbete

71 Tekes (Teknologiska utvecklingscentralen) FoUprogram VTT (Statens tekniska forskningscentral) SYKE TE-centralerna Olika program inom miljöteknologi (Finlands miljöcentral); olika program, reglerande myndighet (Arbetskrafts- och näringscentraler) olika projekt Nationell nivå, brett samarbete Nationell nivå, brett samarbete Lokal nivå NorNet Forskning i nordisk miljö och naturresurser, expertnätverk. Driver forskningsinstitutioners samarbete och marknadsför nordisk forskning med hjälp av breda samarbetsprojekt och program. Ökar forskningsdiversitet och definierer satsningsområden. Stöd för utbildning. Nordisk nivå Island Innovations-, utbildnings- och forskningsorganisationer inom miljöteknik Det finns inte direkta nätverk eller forskning som koncentrerar sig bara på miljöteknik i Island, men här ges en lista över de viktigaste forskningsmiljöerna i Island som bidrar till energiforskning. Innovation Centre Iceland IMPRA Forskning inom områden som energiteknik, materialteknik, miljöteknik and nanoteknik. Erbjuder testning och analys för företag och institutioner. Hjälper uppfinnare och företagare att evaluera affärsidéer och ger råd om uppstart, utveckling och ledning av små och medelstora företag. IMPRA driver ett inkubatorcenter som erbjuder stöd och lokaler för nystartade företag med innovativa affärsidéer, och ett innovationscenter för att uppmuntra samarbete mellan isländska och europeiska företag. Nationell nivå Nationell och internationell nivå

72 Isländska industriförbundet Olika miljörelaterade projekt för att stödja det isländska näringslivets konkurrenskraft. Nationell nivå Rannis Islands universitet miljö och naturresurser Universitet i Akureyri Olika miljörelaterade projekt. Administerar den ekonomiska stödordningen för forskning och teknikutveckling. Samordnar och främjar Islands deltagande i kollaborativa internationella projekt inom vetenskap och teknik. Ett masterprogram som är planerat för att tillgodose samhällets behov av ökad miljöforskning som är nödvändig för att tackla miljöproblem och planera hållbar resursanvändning. Det övergripande målet är att sammanställa och sprida tvärvetenskaplig kunskap inom miljövetenskap och hantering av naturresurser. Forskning och utbildning inom naturresursområdet, medräknat miljö och energi. Nationell och internationell nivå Nationell och internationell nivå Nationell och internationell nivå FN-universitetet utbildning i jordvärmeenergi UNU-GTP syftar till att hjälpa utvecklingsländer med betydande jordvärmepotential att etablera specialistgrupper inom geotermisk undersökning och utveckling genom ett sex månaders utbildningsprogram och möjlighet för deltagarna att forstsätta sina studier till en masterexamen i geotermi eller teknik. Internationell nivå Reykjavik Energy Graduate School of Sustainable, REYST Iceland Geo Survey REYST är en tvärvetenskaplig institution, grundad av Reykjavik Energy i samarbetet med högskolan i Reykjavik och Islands universitet. REYSTs mål är att främja utbildning och forskning inom hållbart energibruk, med fokus på praxis, innovation och tvärvetenskapligt tänkande. En service- och forskningsinstitution som erbjuder experttjänster åt den isländska kraftindustrin, den isländska regeringen och utländska företag, i Nationell och internationell nivå Nationell och internationell nivå

73 synnerhet inom geotermi och utnyttjande av jordvärme.

74 Tabell IV: Kartläggning av innovationsprogram och -organisationer EU Tema Beskrivning Volymindikatorer Konkurrens- och Europeiska kommissionen, period EU:s stora satsning på Totalbudget 3,6 innovationsprogrammet konkurrensutveckling och innovation. Små och medelstora företag har GEUR (Competitiveness and utsetts till huvudsaklig målgrupp, de ska kunna få en viktig roll inom Innovation Programme, innovation och ekonomisk tillväxt i Europa. Programmet har 3 områden CIP) av vilka 2 är relevanta i detta sammanhang: Entreprenörskap och innovation inkluderar ekoinnovation och intelligent energi. Europe Innova Nätverk för innovationsaktivister i Europa. Innehåller information om olika policyinitiativ. Intelligent energi: utlysningen i mars 2008 ger tillgång till 45 MEUR. EU-nivå Innovationsbevakning Innovationspaneler Klusterkartläggning Klusternätverk Ekonominätverk Innovationsledning Pro Inno Europe GD Näringslivs portal för innovationspolitisk analys, utbildning och politikutveckling. Projektet består av flera delar: Inno-Metrics: statistik och benchmarking - baserat på European Innovation Scoreboard. Inno-Actions: ska stimulera till samarbete mellan offentliga och privata organisationer för innovation ("joint actions") Inno-Nets: ska bidra till samarbete mellan nationella och regionala innovationsprogram. Inno-Learning Platform: lärandeplattform för utveckling av en bättre transnationell innovationspolitik i Europa. Inno-Views: Seminarer för europeiska policyutvecklare. Ersätter TrendChart Policy Workshops. Inno-Appraisal: lärandeplattform för innovationspolitiska evalueringar. Inno-Grips: innovationspolitisk "underrättelsetjänst" för kartläggning av relevant forskning och debatt. Inno-Policy Trend Chart: kartläggning av innovationspolitiska trender, institutioner och medel i 39 länder. Egen rapport för 300 partners från 23 länder

75 Norge. Ersätter EU TrendChart. Trend Chart GD Näringslivs kartläggning av europeiska (och utvalda andra) länders innovationspolitik, resultat, medel och organisationer. Egen rapport för Norge. Ersätts av Inno-Policy Trend Chart (se beskrivning ovan av Pro Inno Europe). Budget ca EUR/år, nationell NORIA Vitboken om förstärkt FoU-samarbete i Norden och lanseringen av NORIA Norden som forsknings- och innovationsregion, och det nordiska innovationsprogrammet Dessutom organiseras forskning inom livsmedels-, jordbruks-, skogs- och fiskerisektorerna genom egna aktiviteter. Forskningsrådet främjar också nordiskt forskningssamarbete genom Nordiska samarbetsnämnder. Nordisk nivå Nordisk InnovationsCenter Nordiska ministerrådets viktigaste instrument för att främja ett innovativt och kunskapsintensivt nordiskt näringsliv. Arbete för att etablera Norden som en välfungerande inre marknad och en gränslös region, där det inte finns barriärer mellan nationerna som hindrar fri rörlighet av kompetens, idéer, kapital, människor och produkter. Nordisk nivå Danmark Innovationsrådet Innovationsrådet är ett nätverk som ska identifiera Danmarks möjligheter i det globala kunskapssamhället. Innovationsrådet ger bland annat råd om hur Danmark kan utveckla nya kunskapsmiljöer och - branscher. Har etablerat en handlingsplan för innovation i Danmark som gäller tlll Över 70 konkreta förslag. Nationellt Globaliseringsrådet Den danska regeringen önskar ett brett engagemang och debatt om globalisering. Därför har Globaliseringsrådet en bred sammansättning. Rådet består av representanter för fackföreningar, organisationer, personer från företag och från utbildnings- och forskningssektorerna samt från regeringen. Från regeringen deltar statsministern, ekonomioch näringsministern, finansministern, undervisningsministern och vetenskapsministern. Nationellt Rådet for Teknologi og Innovation Förstärker framtida tillväxt och innovation i vardagslivet genom teknologi- och innovationspolitiska initiativ. Rådger vetenskapsministern om teknologi- och innovationspolitk, administrerar Nationellt

76 de initiativ som överförs till rådet av ministern. Samarbete och kunskapsförmedling mellan forskare, forskningsoch utbildningsinstitutioner, teknologiska serviceinstitut och företag. Innovation, utveckling, spridning, nyttiggörande och kommersialisering av forskningsresultat, ny teknik, organisatorisk och marknadsmässig kunskap. Tillgång och utveckling av teknikbaserade företag. Innovation och tillförsel av kapital och kompetens till teknikbaserade företag. Internationellt samarbete Främjar innovation: Samspel Innovationskonsortier GTS-institut Högteknologiska nätverk Kommersialisering: Tekniköverföring Innovationsmiljöer Regionala initiativ: Regionala teknologicenter Regionala tillväxtmiljöer InnovationDanmarks handlingsplan Handlingsplanen innehåller över 70 konkreta initiativ, som ska bidra till att Danmark blir ett av världens mest konkurrenskraftiga och innovativa länder. I och med planen satsar RTI fram till GDKK på arbete i det danska samhället. Pengarna ska säkerställa att målen i planen uppnås. Sverige Product Innovation Engineering Program Målet är att förbättra svensk produktutveckling och näringslivets konkurrensmöjligheter. 10 års program, 50 MSEK/år Sveriges handlingsprogram för tillväxt och sysselsättning Period Program om hur globaliseringen ska hanteras. Lägger grunden för en långsiktig, hållbar ekonomisk utveckling, skapar ökande välfärd och möter kommande utmaningar. Fokuserar på innovationspolitik. Nationellt huvudprogram

77 Innovationsbron Innovationsbron jobbar med visionen att göra Sverige internationellt ledande inom kommersialisering av forskning och innovation. Innovationsbrons aktiviteter fokuserar på de så kallade förkommersiella faserna, där den höga risken påverkar tillgången på investerare. Viktigaste redskapet i det arbetet är inkubatorer och startkapital. Stark regional närvaro tillsammans med nationella och regionala partners. Resultat från samarbete mellan VINNOVA och Teknikbrostiftelserna. Lokal nivå, men mycket förbindelser med nationella och internationella samarbetspartners. 50 MSEK/år 3 års program VINNOVA VINNOVA är ett statligt organ under det svenska Näringsdepartementet som ska bidra till tillväxt och välstånd i hela landet. Vinnovas ansvarsområde är innovation kopplat till forskning och utveckling. VINNOVA finansierar behovsorienterad FoU. Viktig nationell aktör. Nutek Verket för näringslivsutveckling. Nutek ska bidra till att det skapas flera tillväxtföretag och flera starka regioner i Sverige. Nutek utvecklar och sprider kunskap, verktyg och metoder och har egna finansieringsprogram på utvalda områden. Viktig nationell aktör. Norge Arenaprogrammet En gemensam satsing mellan Innovasjon Norge, Norges forskningsråd och SIVA. Arenaprogrammets mål är att öka värdeskapandet i regionala näringsmiljöer genom att förstärka samspelet mellan näringsaktörer, kunskapsaktörer och den offentliga sektorn. Programmet vänder sig till regionala näringslivsmiljöer (näringslivskluster) där det finns en koncentration av företag inom en bransch/värdekedja och relevanta kompetensmiljöer. Det ska också finnas potential till att förstärka samspelet mellan dessa aktörer med sikte på att öka företagens förmåga till innovation och vidare affärsutveckling. Nationellt Innovasjon Norge Innovasjon Norge erbjuder produkter och tjänster som ska medverka till att utveckla distrikten, öka innovationen i näringslivet över hela landet och profilera norskt näringsliv och Norge som resmål. Innovasjon Norge är en sammanslagning av tidigare Statens nærings- og distriktsutviklingsfond (SND), Norges Eksportråd, Statens Veiledningskontor for Oppfinnere (SVO) och Norges Turistråd. Viktig nationell aktör Norges forskningsråd Forskningsrådet är ett strategiskt organ som definierar insatsområden, tilldelar forskningsmedel och utvärderar forskningen som utförs. Rådet är myndigheternas centrala rådgivare i forskningspolitiska frågor och fungerar som mötesplats och nätverksbyggare för norsk forskning. Viktig nationell aktör

78 Skattefunn Program för företag som vill skapa värde av nya idéer. Syftet är att framskaffa ny kunskap, information eller erfarenhet som kan leda vidare till nya eller bättre produkter, tjänster eller produktionsmetoder. Nationell insats Brukerstyrt innovasjonsarena SIVA är ett skattelättnadsprogram för att öka näringslivets forskningsoch utvecklingsinsatser. Arenan är ett medel avsett för innovationsutmaningarna hos företag med en FoU-strategi som inte understöds av Forskningsrådets övriga program, inklusive Forskningsrådets Stora program, eller som inte låter sig realiseras genom Skattefunn. Organiseringen i form av en bred konkurrensarena har som mål att säkerställa att de bästa FoU-projekten med stor företags- och samhällsekonomisk potential når upp i konkurrensen om offentliga medel. Lokal och nationell nivå Finland Sitras Innovationsprogram ( ) Resulterade i ett gemensamt mål för aktörer i branschen: Finland ska bli ett framstående land för innovationer. Programmet bestod av ett flertal projekt som främjar detta mål. Programmet avslutades 2007, men Sitra (Jubileumsfonden för Finlands självständighet) förbereder nu ett nytt förslag. Stort nationellt program. Innovationsprogrammet, Helsingfors universitet Perioden Riktlinjer för universitetets position i det nationella innovationssystemet; innehåller också universitetets mål och principer för kommersialisering av forskningsresultat. Möjlighet till samarbete med andra nordiska universitet. Temanätverket Innovationsmiljö Startade 2005, en del av det nationella regioncenterprogrammet, 25 regioner deltar. Målet är att etablera en utvecklingsprocess för innovationsmiljöer i regionerna, samarbete mellan regioner, arbetsfördelning och informationsförmedling. Lokal och nationell nivå Tekes innovationsprogram Huvudaktör inom innovation i Finland. Tekes (Utvecklingscentralen för teknologi och innovationer) finansierar och stimulerar forskning och utveckling inom företag, högskolor och forskningsinstitut. Ett viktigt mål är att förstärka det finska näringslivets internationella konkurrenskraft. Stort antal projekt. Breda projekthelheter, koncentrerade på bestämda Viktig nationell organisation

79 Finlands Akademi teknikområden. Teknikprogrammet består av projektutvecklingssamarbete mellan universitet, högskolor och näringslivet. Flera projekt som pågår inom samma forskningsområde. Program etableras för viktiga vetenskapliga områden i snabb utveckling. Målet är att öka kvaliteten på forskningsresultat, öka tvärvetenskapliga kontakter, internationalisering, etablering av forskningsnätverk. Längden på forskningsprogrammen är i regel 3 år. Också finansiering från andra nationella och internationella aktörer används. Viktig nationell organisation, fokus på forskning Island Vänligen se tabell III - miljöteknologi

80 V Kartläggning av näringslivsintressen Bakgrund Intervjuerna planerades som en del av bakgrundsarbetet för förberedelsen av gemensamma toppforskningsplaner i Norden. Viktiga teman var: användning av forskningsresultat i näringslivet, samarbete mellan utbildnings- och forskningsorganisationer och företag och inte minst utveckling av forskning som pågår vid själva företagen. Med hjälp av resultaten från intervjuerna får vi exempel på samspel mellan näringslivet och forskningsaktörer och på hur industrin utnyttjar eller integrerar toppforskning i sina innovationer. Vi får också inblick i vilka instrument som är viktiga för näringslivet och industrin för att öka samarbetet med forskningsaktörer med tanke på att främja innovation och öka konkurrenskraften. Företag bakgrund Urvalskriterier Följande kriterier användes för att välja aktörerna som intervjuades: direkt relaterade till energi-/miljö-/klimatindustri indirekt relaterade till de ovanstående stora aktörer på nationell nivå mindre aktörer på lokal nivå 3 4 företag från varje nordiskt land För att få en god översikt valde vi företag från olika branscher. Företag från följande branscher intervjuades: Bransch Cargo Trafik Industri (multisektor) Maskinindustri Aluminium Vätgas Klimat Energi Biobränsle Vindmöllor Strömleverantörer Sjöfart Motorbranschen Energiindustrin De nordiska energiföretagen (som bedömning för styrkeområdet energi/miljö i figurerna 5.15 och 5.16 användes följande två branscher i OECD:s STAN-databas: Electricity, Gas and Water supply och Coke, refined petroleum products and nuclear fuel ) har många års tradition av att samarbeta och rår tillsammans över stora mängder råmaterial av mycket olika art. Härtill kommer en stor grupp av företag som är underleverantörer till branschen. Den samnordiska energibörsen Nord Pool är central för det nordiska samarbetet inom energisektorn. Nord Pool grundades 1993 och har i dag medlemsföretag i Finland, Sverige, Norge och Danmark. Den isländska elmarknaden är inte direkt integrerad i Nord Pool, eftersom det isländska elnätet inte går att förbinda med det övriga nordiska nätet. De isländska elföretagen har emellertid beslutat att utveckla en lokal isländsk parallell till Nord Pool på basis av kompetens och kunskap från den. Figur 5.15 visar att OECD-länderna under perioden investerade relativt mer i FoU än de nordiska länderna. Utvecklingen vänder dock 1996, så att de nordiska länderna under perioden investerar relativt mer i forskning och utveckling inom energiområdet än OECD-länderna.

81 Under perioden investerade OECD-länderna igen mer än de nordiska länderna. Periodens generella trend är dock att Norden investerar relativt sett mer än OECD-länderna. Barriärer för utnyttjande av nordiska kunskapsresurser I den andra delanalysen av området energi ligger fokus på barriärer som hindrar utnyttjandet av nordiska kunskapsresurser. Figur 5.16 visar att energiföretagen Figur 5.15: Nordens investeringar i FoU inom energi och miljö. OECD-länderna* rapporterar betydligt färre barriärer än genomsnittet inom klart flest områden. Skillnaderna är särskilt markanta när det handlar om brist på kunskap om möjligheterna, språk och olikheter i nationell identitet och kultur. 33 procent av energiföretagen uppger att bristande kunskap är en barriär mot 42 procent av genomsnittet av företag. Språk rapporteras som ett hinder av 13 procent av energiföretagen mot 20 procent av alla de deltagande företagen. Skillnader i nationell identitet och kultur är en barriär för 10 procent av energiföretagen, medan 18 procent av alla deltagande företag ser denna aspekt som en barriär. Flera energiföretag (14 %) än övriga företag (10 %) anger, att regler hindrar dem att utnyttja systemet. Sammantaget är energiföretagen mindre hämmade av barriärer i Norden än den övriga delen av näringslivet.

82 Fokusområden för toppforskning Ett försök till kartläggning av nordiska företag inom miljöteknik visar till en viss grad intresset och kompetensen i näringslivet fördelat på sektorer/teman. Kartläggningen bygger på information om cirka 700 miljöteknikföretag i fyra av de nordiska länderna (Island saknas men information är på kommande). Miljöteknikindustrin delades upp i 30 sektorer/teman. Följande är de 10 sektorer som har flest företag sammanlagt i Norden (se bilaga A för hela listan): o o o o o o o o o o Engineering and construction Biomass technology or fuel delivery Windpower Measurement and automation Energy efficiency, isolation Waste to energy Boiler plants Heating pumps Expert service & project management Water technology Kompetens och kunskap inom användning av vattenkraft för energiproduktion är på hög nivå i Norden. Konsolidering i näringslivet genom åren har gjort att vi har färre och väletablerade företag inom den sektorn. Mängden av företag visar var tillväxten är störst. Styrkorna inom sektorerna/temana varierar mellan de nordiska länderna. Exempelvis är geotermal energi inte en av topp 10 på nordisk nivå, men Island har hög kompetens inom det temat. Andra områden som är landsspecifika är pelletsteknik som står stark i Norge, solenergi i Sverige och Danmark samt biogas och rening av växthusgaser i det sistnämnda. Finland har kompetens inom biogas och energisnåla spisar osv. Det är helt klart att de nordiska länderna kan vara ledande aktörer inom miljöteknik om de sammanför sin kompetens och kunskap och fokuserar på utveckling i samma riktning. Gemensamt för de flesta företag som intervjuades är att toppforskning borde koncentreras på de teman där Norden är starkt med hänsyn till både resurser och tidigare erfarenheter. (Resurser här inkluderar också mänskliga resurser). Valet av forskningsteman borde inte följa världens

Bilaga 2: Kartläggning av läget inom klimat-, energi-, och miljöforskning och innovation

Bilaga 2: Kartläggning av läget inom klimat-, energi-, och miljöforskning och innovation Bilaga 2: Kartläggning av läget inom klimat-, energi-, och miljöforskning och innovation Inledning till tabellerna Ett centralt bakgrundsmaterial för arbetet med delprogrammen har varit kartläggning av

Läs mer

Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till

Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till Nordiska Ministerrådet inom Klimat, Energi, Miljö Från Norden till Jorden Professor Peter Lund och projektgruppen pp från: NordForsk - Nordisk Innovations

Läs mer

Kommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78

Kommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78 Kommittédirektiv Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser Dir. 2012:78 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2012. Sammanfattning I regeringens proposition

Läs mer

Program för forskning och innovation på energiområdet

Program för forskning och innovation på energiområdet Program för forskning och innovation på energiområdet 2016-06-17 Lars Guldbrand Energienheten / Division for Energy / Ministry of the Environment and Energy Energiforskningens fortplantningscykel SOU 2003:80

Läs mer

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö Enheten för regional tillväxt Energikontor Värmland Dag Hallén 11 tematiska mål 1. Stärka forskning, teknisk utveckling och innovation. 2. Öka

Läs mer

Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd

Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd 1(8) Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd Inledning Ansvaret för forskning inom geodataområdet är otydligt definierat. Lantmäteriet ska enligt sin instruktion bedriva utvecklingsverksamhet

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Strategi för Hållbar Bioenergi. Delområde: Bränslebaserad el och värme

Strategi för Hållbar Bioenergi. Delområde: Bränslebaserad el och värme Strategi för Hållbar Bioenergi Delområde: Bränslebaserad el och värme Energiforskningens utmaningar Nio temaområden Transportsystemet Industri Bioenergi Hållbart samhälle Byggnader i energisystemet Elproduktion

Läs mer

Energi- och klimatfrågor till 2020

Energi- och klimatfrågor till 2020 Energi- och klimatfrågor till 2020 Daniel Johansson Statssekreterare Klimatförändringar och andra miljöhot Mänskligheten står inför en global miljöutmaning Jorden utsätts globalt för ett förändringstryck

Läs mer

Forskningsfinansiering i Sverige. Sedan 2001 finns fyra forskningsråd i Sverige: Vetenskapsrådet Forte Formas Vinnova

Forskningsfinansiering i Sverige. Sedan 2001 finns fyra forskningsråd i Sverige: Vetenskapsrådet Forte Formas Vinnova Forskningsfinansiering i Sverige Sedan 2001 finns fyra forskningsråd i Sverige: Vetenskapsrådet Forte Formas Vinnova Vetenskapsrådet Vetenskapsrådet är den stora grundforskningsmyndigheten med tre ämnesråd;

Läs mer

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m. Regeringsbeslut 1:12 REGERINGEN 2010-11-25 U2010/7180/F Utbildningsdepartementet Se sändlista Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Läs mer

Forskningspropositionen 2016/17:50 Kunskap i samverkan

Forskningspropositionen 2016/17:50 Kunskap i samverkan Forskningspropositionen 2016/17:50 Kunskap i samverkan KSLA 2016-12-09 Ingrid Petersson Generaldirektör Formas Formas Forskningsrådet för hållbar utveckling Miljö Areella näringar Samhällsbyggnad Vetenskaplig

Läs mer

Regeringens klimat- och energisatsningar

Regeringens klimat- och energisatsningar Bioenergiseminarium Örebro 11 november 2008 Regeringens klimat- och energisatsningar Magnus Blümer Energienheten Innehåll Energiläget Allians för Sverige - energiöverenskommelse EU Aktuella nationella

Läs mer

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete Tillväxt och integration Katrineholm Läge för liv & lust Vision 2025: I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling

Läs mer

Yttrande över Forskning och innovation för ett hållbart energisystem (Dnr: N2012/6345/E)

Yttrande över Forskning och innovation för ett hållbart energisystem (Dnr: N2012/6345/E) Näringsdepartementet 114 85 Stockholm 2012-05-13 Yttrande över Forskning och innovation för ett hållbart energisystem (Dnr: N2012/6345/E) Teknikföretagen har beretts tillfälle att yttra sig över rubricerade

Läs mer

Hållbar uppvärmning med värmepumpar

Hållbar uppvärmning med värmepumpar Hållbar uppvärmning med värmepumpar EFFSYS+ FoU - program för Resurseffektiva Kyl- och Värmepumpssystem Den 26 oktober 2010 Emina Pasic, Energimyndigheten Mål för energipolitiken EU och den svenska riksdagen

Läs mer

Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska forsknings- och innovationssamarbetet

Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska forsknings- och innovationssamarbetet Regeringsbeslut 1:3 REGERINGEN 2012-02-16 U2012/907/F Utbildningsdepartementet Enligt sändlista r VETENSKAPSRÅDET Ink 2012-03- 1 3 ^ELAIL^2M0_Z_±!( Handl: ^jöhux A yr// Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska

Läs mer

ÅTGÄRDSPAKET FÖR EN ENERGIUNION BILAGA FÄRDPLAN FÖR ENERGIUNIONEN. till

ÅTGÄRDSPAKET FÖR EN ENERGIUNION BILAGA FÄRDPLAN FÖR ENERGIUNIONEN. till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 25.2.2015 COM(2015) 80 final ANNEX 1 ÅTGÄRDSPAKET FÖR EN ENERGIUNION BILAGA FÄRDPLAN FÖR ENERGIUNIONEN till MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET,

Läs mer

Forskning för miljömålen

Forskning för miljömålen FORSKNING FÖR MILJÖMÅLEN naturvardsverket.se/forskning Forskning för miljömålen 2012 2016 Vi ska till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta, utan att orsaka

Läs mer

Vanliga frågor Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT)

Vanliga frågor Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT) EUROPEISKA KOMMISSIONEN MEMO Bryssel den 7 november 2012 Vanliga frågor Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT) Vad är EIT? Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT) grundades

Läs mer

Lokala energistrategier

Lokala energistrategier Lokala energistrategier Kommunens roll att stimulera och främja en hållbar energianvändning och tillförsel på lokal nivå Presentationen Varför energi är en strategisk fråga för en kommun? Hur kan den omsättas

Läs mer

Vi 2013:20. Programöversikt Stöd till forskning och innovation

Vi 2013:20. Programöversikt Stöd till forskning och innovation vinnova INFORMATION Vi 2013:20 Programöversikt 2014 Stöd till forskning och innovation Program och utlysningar 2014 VINNOVA driver program för att stärka innovationskraften i Sverige. Programmen har olika

Läs mer

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 Ansvarsfördelning för delmål inom miljöstrategiskt program för Region Skåne Genomförande och ansvar Att de konkreta

Läs mer

Energiutmaningen bygger på sju specifika mål och forskningsområden:

Energiutmaningen bygger på sju specifika mål och forskningsområden: Säker, ren och effektiv energi Den samhälleliga utmaningen Säker, ren och effektiv energi för åren 2014-2015 är uppdelat i fem områden: 1. Energieffektivitet (Energy Efficiency EE) där 21 utlysningar ingår.

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

Uppdrag att göra en analys av forskning om biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Uppdrag att göra en analys av forskning om biologisk mångfald och ekosystemtjänster Regeringsbeslut I:5 2015-02-12 M2015/772/Nm Miljö- och energidepartementet Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande Box 1206 111 82 STOCKHOLM Uppdrag att göra en analys av forskning

Läs mer

Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi

Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi Vision 2050 I Norrbotten är all produktion och konsumtion resurseffektiv och hållbar ur så väl ett regionalt som globalt perspektiv. Utsläppen av växthusgaser

Läs mer

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. VILKEN OMVÄLVANDE TID OCH VILKEN FANTASTISK VÄRLD! Filmer, böcker och rapporter om klimatförändringarna är våra ständiga

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet Inom energiområdet Energiförsörjning för ett hållbart samhälle Satsningar på: Försörjningstrygghet

Läs mer

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens.

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens. Förslag till inledande tal med rubriken Regeringens plan för klimatanpassning vid konferensen Klimatanpassning Sverige 2015 den 23 september 2015. Temat för konferensen är Vem betalar, vem genomför och

Läs mer

Nordisk Energikommun 2011 för en nytänkande och hållbar insats på energiområdet. Riktlinjer för sökande Ansökningsmaterial och ansökningsformulär

Nordisk Energikommun 2011 för en nytänkande och hållbar insats på energiområdet. Riktlinjer för sökande Ansökningsmaterial och ansökningsformulär Nordisk Energikommun 2011 för en nytänkande och hållbar insats på energiområdet Riktlinjer för sökande Ansökningsmaterial och ansökningsformulär 1 Oktober 2010 Ansökan om att bli utnämnd till Nordisk Energikommun

Läs mer

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden?

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Staffan Eriksson, IVA Huvudprojektledare Vägval energi 15 oktober 2009 IVAs uppdrag IVA ska till nytta för samhället främja tekniska och ekonomiska

Läs mer

Kommenterad dagordning NU 2010-05-17. Näringsdepartementet. Konkurrenskraftsrådet den 25 Maj 2010

Kommenterad dagordning NU 2010-05-17. Näringsdepartementet. Konkurrenskraftsrådet den 25 Maj 2010 Kommenterad dagordning NU 2010-05-17 Näringsdepartementet Konkurrenskraftsrådet den 25 Maj 2010 6. Kommissionens meddelande om En Europeisk strategi för rena och energieffektiva fordon - Presentation av

Läs mer

kraftsamling för miljö, energi och hållbara

kraftsamling för miljö, energi och hållbara kraftsamling för miljö, energi och hållbara transportlösningar Game seminarium 13 oktober 2009 Västsvenska satsningar på framtidens energi- och miljöteknik Bertil Törsäter Två ansvarsområden Tillväxt och

Läs mer

Tidigare dokument: KOM(2014) 330 final Faktapromemoria: 2013/14:FPM95

Tidigare dokument: KOM(2014) 330 final Faktapromemoria: 2013/14:FPM95 Kommenterad dagordning rådet 2015-06-01 Miljö- och energidepartementet Internationella sekretariatet Rådets möte TT(E) energi 8 juni 2015 Kommenterad dagordning 1. Godkännande av dagordningen Lagstiftning

Läs mer

PROGRAMFÖRKLARING Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa

PROGRAMFÖRKLARING Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa PROGRAMFÖRKLARING 2013-2016 Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa Fo rord Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa stödjer forskning inom allt från forskning på molekylär- och cellnivå

Läs mer

Resultatet av forsknings- och innovationspropositionen och FoIstrategin för en En biobaserad samhällsekonomi

Resultatet av forsknings- och innovationspropositionen och FoIstrategin för en En biobaserad samhällsekonomi Resultatet av forsknings- och innovationspropositionen och FoIstrategin för en En biobaserad samhällsekonomi Anna Ledin, huvudsekreterare Forskningsrådet Formas Regeringsuppdrag: Forsknings- och innovationsstrategi

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

Stöd för en förstärkning av energiforskningen REMISSVAR. 2016-03-23 Pär Hermerén

Stöd för en förstärkning av energiforskningen REMISSVAR. 2016-03-23 Pär Hermerén Remissvar avseende M2015/04264/Ee Teknikföretagens synpunkter på Energimyndighetens Dnr 2014-7709, Helhetssyn är nyckeln Strategi för forskning och innovation på energiområdet 2017-2020 Teknikföretagen

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

Kompetenscentrum nytt program för långsiktig forskningssamverkan

Kompetenscentrum nytt program för långsiktig forskningssamverkan 1 (5) 150525] Kompetenscentrum nytt program för långsiktig forskningssamverkan VINNOVA startar under hösten ett nytt program för Kompetenscentrum. Syftet med programmet är att skapa nya, internationellt

Läs mer

Cleantech och nätfrågor i ett internationellt perspektiv

Cleantech och nätfrågor i ett internationellt perspektiv Cleantech och nätfrågor i ett internationellt perspektiv Vindkraftens roll i USA nu och i framtiden Karin Widegren Teknisk vetenskaplig Attaché Tillväxtanalys, San Francisco Drivkrafter för Cleantech Globalt

Läs mer

VINNOVAs roll i strukturfonderna. Koordinerande myndighet/dialogpartner vad gäller FoI

VINNOVAs roll i strukturfonderna. Koordinerande myndighet/dialogpartner vad gäller FoI VINNOVAs roll i strukturfonderna Koordinerande myndighet/dialogpartner vad gäller FoI Uppdrag: Nationella programmet Regeringen uppdrar åt Tillväxtverket, Energimyndigheten och Verket för innovationssystem

Läs mer

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2772 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) Forskning och innovation utvecklar Sverige

Motion till riksdagen 2015/16:2772 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) Forskning och innovation utvecklar Sverige Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2772 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) Forskning och innovation utvecklar Sverige Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som

Läs mer

Handlingsprogram för det nordiska energipolitiska samarbetet 2014 2017

Handlingsprogram för det nordiska energipolitiska samarbetet 2014 2017 Handlingsprogram för det nordiska energipolitiska samarbetet 2014 2017 Innehåll Inledning... 2 Elmarknad... 4 Energieffektivisering... 7 Förnybar energi... 9 Energiforskning... 11 Horisontella ämnesområden...

Läs mer

Västra Götalandsregionens arbete med internationella FoIsamarbeten.

Västra Götalandsregionens arbete med internationella FoIsamarbeten. Västra Götalandsregionens arbete med internationella FoIsamarbeten En ledande industriregion Ett uttalat politiskt mål att Västra Götaland är och fortsatt ska vara en ledande industriregion Industrin har

Läs mer

Hållbar utveckling i Arktis

Hållbar utveckling i Arktis Hållbar utveckling i Arktis Nordiska ministerrådets arktiska samarbetsprogram 2012 2014 Foto: Lawrence Hislop Foto: ImageSelect Inledning Utmaningarna i och för Arktis har ökat markant med åren och blivit

Läs mer

Näringsdepartementet. En nationell strategi för regional tillväxt och attraktionskraft

Näringsdepartementet. En nationell strategi för regional tillväxt och attraktionskraft En nationell strategi för regional tillväxt och attraktionskraft 2014 2020 Nationell strategi för regional tillväxt och attraktionskraft 2014 2020 Är vägledande och styrande för det regionala tillväxtarbetet

Läs mer

Norden som kunskapsregion strategier och instrument

Norden som kunskapsregion strategier och instrument eller Norden som kunskapsregion strategier och instrument Internationaliseringskonferensen Bergen 7 mars 2013 Monika Mörtberg Backlund Senior rådgivare, Nordiska Ministerrådet Avdelningen för Kunskap och

Läs mer

sektorprogram Miljö Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2008

sektorprogram Miljö Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2008 sektorprogram Miljö Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2008 Sektorprogram: Miljö Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2008 ANP 2007: 760 Nordiska ministerrådet, Köpenhamn 2007

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Tidigare FP har: främjat europeiskt samarbete ökat samverkan UoH näringsliv ökat samverkan inom Sverige

Tidigare FP har: främjat europeiskt samarbete ökat samverkan UoH näringsliv ökat samverkan inom Sverige Vad betyder utvärderingen för utvecklingen inför åttonde ramprogrammet? Arbetet inför FP8 Tidigare FP har: främjat europeiskt samarbete ökat samverkan UoH näringsliv ökat samverkan inom Sverige tillfört

Läs mer

En strategi för Energimyndighetens samlade vindarbete

En strategi för Energimyndighetens samlade vindarbete Vindkraftsstrategi Om strategin En strategi för Energimyndighetens samlade vindarbete Gemensam målbild och strategi för forskning, stöd och insatser Baserad på intern och extern kunskap samt kartläggning

Läs mer

Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet. RE:Source

Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet. RE:Source Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet RE:Source 2016 2018 Vad är RE:Source? RE:Source är ett nationellt strategiskt innovationsprogram inom området resurs- och avfallshantering. Medlemmar

Läs mer

Kommunförbundet Skånes Brysselrepresentation. Sektorsprogrammen 2014-2020

Kommunförbundet Skånes Brysselrepresentation. Sektorsprogrammen 2014-2020 Kommunförbundet Skånes Brysselrepresentation Sektorsprogrammen 2014-2020 Fördelning av medel - ramen Tillväxtpolitiken: sektorsprogram: 15,1% = röda tråden TILLVÄXTFOKUS! Sammanhållningspolitiken: 31,1%

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap Dnr: ST 2013/281-1.1 Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap 2013-2015 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för hälso- och livsvetenskap Gäller från 2013-10-24 Beslutat av: Beslutsdatum: 2013-1024

Läs mer

Demonstrationsprogram. för Elfordon 2011-2015. Erfarenheter hittills 2011-10-24. Magnus Henke -Energimyndigheten

Demonstrationsprogram. för Elfordon 2011-2015. Erfarenheter hittills 2011-10-24. Magnus Henke -Energimyndigheten Demonstrationsprogram för Elfordon 2011-2015 Erfarenheter hittills 2011-10-24 Magnus Henke -Energimyndigheten Mål för energiforskningen att bygga upp sådan vetenskaplig och teknisk kunskap och kompetens

Läs mer

Luleå tekniska universitets underlag inför forsknings- och innovationspolitiska propositionen

Luleå tekniska universitets underlag inför forsknings- och innovationspolitiska propositionen YTTRANDE. 2011-12-14 U2011/776/UH Utbildningsminister Jan Björklund Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Luleå tekniska universitets underlag inför forsknings- och innovationspolitiska propositionen

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM47. Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket. Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM47. Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket. Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket Miljödepartementet 2015-09-02 Dokumentbeteckning KOM (2015) 337 slutlig Förslag till

Läs mer

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning

Läs mer

Västra Götalandsregionen Horisont 2020 och strukturfonder

Västra Götalandsregionen Horisont 2020 och strukturfonder Västra Götalandsregionen Horisont 2020 och strukturfonder Västra Götalandsregionens tre huvuduppgifter Hälso- sjukvård Sjukhus, vårdcentraler, tandvård mm Kollektivtrafik Västtrafik Tillväxt & utveckling

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM65. Vägen från Paris. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. 1 Förslaget. Miljö- och energidepartementet

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM65. Vägen från Paris. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. 1 Förslaget. Miljö- och energidepartementet Regeringskansliet Faktapromemoria Vägen från Paris Miljö- och energidepartementet 2016-04-06 Dokumentbeteckning KOM (2016) 110 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet Vägen efter

Läs mer

Stockholmsregionens styrkor och utmaningar. Mats Hedenström, Tillväxtdirektör

Stockholmsregionens styrkor och utmaningar. Mats Hedenström, Tillväxtdirektör Stockholmsregionens styrkor och utmaningar Mats Hedenström, Tillväxtdirektör Det går bra för Stockholms län Ur ett tillväxtperspektiv står sig Stockholm i varje jämförelse 24 000 nystartade företag 2011

Läs mer

Möjligheter till finansiering inom EU:s fonder och program

Möjligheter till finansiering inom EU:s fonder och program Möjligheter till finansiering inom EU:s fonder och program Strukturstöd ESF EU-stöd Regional konkurrenskraft och sysselsättning ERUF Sektorsprogram Konvergens A. Gränsöverskridande Central Baltic Norge-Sverige

Läs mer

För delegationerna bifogas rådets slutsatser om Arktis, antagna av rådet den 20 juni 2016.

För delegationerna bifogas rådets slutsatser om Arktis, antagna av rådet den 20 juni 2016. Europeiska unionens råd Bryssel den 20 juni 2016 (OR. en) 10400/16 COEST 166 LÄGESRAPPORT från: Rådets generalsekretariat av den: 20 juni 2016 till: Delegationerna Föreg. dok. nr: 10172/1/16 REV 1 Ärende:

Läs mer

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans?

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatarbete-Miljömål-Transporter Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatvision Sverige ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning och inga

Läs mer

Underlag till regeringens forskningsproposition för perioden 2005-2008

Underlag till regeringens forskningsproposition för perioden 2005-2008 Underlag till regeringens forskningsproposition för perioden 2005-2008 1. Inledning Regeringens kommande forskningsproposition för perioden 2005-2008 kan komma att bli ett ställningstagande för forskning

Läs mer

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Faktamaterialet presenterar 1. Statistik gällande klimatutsläpp i Västra Götaland 2. Det

Läs mer

VINNOVA. Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07

VINNOVA. Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07 VINNOVA Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07 Kort om oss Så fördelas pengarna Vad vi erbjuder Vi investerar 2,7 MILJARDER KRONOR varje år i runt 2400 FORSKNINGS- OCH INNOVATIONSPROJEKT.

Läs mer

Syfte. Fakta om utlysningen. Utlysningens inriktning

Syfte. Fakta om utlysningen. Utlysningens inriktning utlysning 2008 Bakgrund I internationella jämförelser intar den svenska vården ofta en ledande position; den har tillgång till unika register och system, är förhållandevis väl utbyggd, jämlik och skapar

Läs mer

Omställning av transportsektorn till fossilfrihet vilken roll har biogasen?

Omställning av transportsektorn till fossilfrihet vilken roll har biogasen? Omställning av transportsektorn till fossilfrihet vilken roll har biogasen? Emmi Jozsa Energimyndigheten 26 maj 2016 Agreed headline targets 2030 Framework for Climate and Energy 2020-20 % Greenhouse

Läs mer

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området Promemoria 2012-09-11 4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området 2 Regeringen satsar 4 miljarder på forskning och innovation med fokus på life science-området Regeringen

Läs mer

HUR BLIR VI VINNARE PÅ SPELPLAN EUROPA?

HUR BLIR VI VINNARE PÅ SPELPLAN EUROPA? HUR BLIR VI VINNARE PÅ SPELPLAN EUROPA? Europa blir en allt viktigare arena för FoU. EUs sjunde ramprogram har snart avverkat sitt första år och lockar med över 400 miljarder kronor i projektpengar. För

Läs mer

Forsknings- och innovationsstrategi för en biobaserad samhällsekonomi

Forsknings- och innovationsstrategi för en biobaserad samhällsekonomi Forsknings- och innovationsstrategi för en biobaserad samhällsekonomi Jan Svensson, Formas 2013-01-24 Regeringsuppdraget En nationell strategi för utveckling av en biobaserad samhällsekonomi samt föreslå

Läs mer

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning Norra Mellansverige 2014-2020

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning Norra Mellansverige 2014-2020 Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning Norra Mellansverige 2014-2020 Programförslag Att tänka på / nyheter 2014-11-06 1 Senaste nytt! Programbeslut 15 dec. 2014??

Läs mer

sektorprogram Nordens miljö i en ny tid

sektorprogram Nordens miljö i en ny tid sektorprogram Nordens miljö i en ny tid Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2013 Nordens miljö i en ny tid Program för Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2013 ISBN 978-92-893-2422-9

Läs mer

Från politik till finansiering inom energiområdet

Från politik till finansiering inom energiområdet Från politik till finansiering inom energiområdet Infomöte Horisont 2020 Energi och Transporter Jönköping 27 januari 2016 Anette Persson, Energimyndigheten Energi- och klimatpolitiska mål till 2030 EU

Läs mer

3. European Institute of Technology (EIT) - Allmän inriktning

3. European Institute of Technology (EIT) - Allmän inriktning Promemoria 2007-06-14 Näringsdepartementet Beata Matusiak Telefon 08 405 12 15 Mobil 070-639 48 28 E-post beata.matusiak@enterprise.ministry.se UKommenterad dagordning inför möte i konkurrenskraftsrådet

Läs mer

Västra Götalandsregionens handlingsprogram för energi 2013-2015

Västra Götalandsregionens handlingsprogram för energi 2013-2015 Västra Götalandsregionens handlingsprogram för energi 2013-2015 Övergripande syfte och mål Det övergripande syftet med Västra Götalandsregionens handlingsprogram för energi 2013-2015 är att främja utvecklingen

Läs mer

Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning

Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Ett ämnesövergripande forskningsprogram http:///framtidenslantbruk framtidenslantbruk@slu.se Jordbruks- och trädgårdskonferens 3 marts 2011 Disposition

Läs mer

EU projektanalys Bromölla kommun Övergripande mål och EU finansiering

EU projektanalys Bromölla kommun Övergripande mål och EU finansiering Inledning Analysen är genomförd utifrån Kommunstyrelsens handlingsplan för att uppnå kommunfullmäktiges mål. Analysen följer huvudsakligen den systematik som finns i dokumentet. Fokus för analysen är att

Läs mer

Fyra framtider Energisystemet efter 2020

Fyra framtider Energisystemet efter 2020 Fyra framtider Energisystemet efter 2020 Klimatsynk 17 november 2016 Christine Riber Marklund Energimyndigheten Energimyndigheten.se/fyraframtider #fyraframtider Vad kan hända? Vägval och utmaningar för

Läs mer

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna 2016-2019 Beslut: Högskolestyrelsen 2015-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2015/385/10 Gäller fr o m: 2016-01-01 Ersätter: - Relaterade dokument:

Läs mer

Energi & klimat i Värmland

Energi & klimat i Värmland Energi & klimat i Värmland Aktuella utvecklingsområden och strategier Dag Hallén Enheten för Region Tillväxt ENERGI OCH KLIMATFRÅGOR I VÄRMLAND Värmlandsstrategin är vår framtidsplan Vi har ett gemensamt

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-23, 117. Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern

Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-23, 117. Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern 1 Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-23, 117 Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern 2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Klimatet, en drivkraft att minska koldioxidutsläppen...

Läs mer

Förslag till tematisk inriktning i Sammanhållningspolitiken 2014-2020

Förslag till tematisk inriktning i Sammanhållningspolitiken 2014-2020 Promemoria 2013-03-11 Näringsdepartementet Regional tillväxt Förslag till tematisk inriktning i Sammanhållningspolitiken 2014-2020 I förslaget till nytt regelverk på EU-nivå för sammanhållningspolitiken

Läs mer

Nationell strategi för lågenergibyggnader. Tomas Berggren 2010-11-11

Nationell strategi för lågenergibyggnader. Tomas Berggren 2010-11-11 Nationell strategi för lågenergibyggnader Tomas Berggren 2010-11-11 Befintliga styrmedel för byggnader Nya byggregler och energideklarationer (Boverket) Övergripande styrmedel som skatter mm Nytt energipolitiskt

Läs mer

Utlysning om stöd för strategiska innovationsagendor inom energi- och klimatområdet

Utlysning om stöd för strategiska innovationsagendor inom energi- och klimatområdet Diarienr 2014-007361 Utlysningsbeskrivning strategiska innovationsagendor Utlysning om stöd för strategiska innovationsagendor inom energi- och klimatområdet 2015-09-21 2015-11-12 Beslutsdatum 2015-09-18

Läs mer

I Sverige finns flera världsledande fordonstillverkare

I Sverige finns flera världsledande fordonstillverkare FFI Transporter, mobilitet och tillgänglighet har stor betydelse för livskvalitet och tillväxt. För en fortsatt positiv samhällsutveckling måste transportlösningarna även vara säkra och miljömässigt hållbara.

Läs mer

Klimatneutrala godstransporter på väg

Klimatneutrala godstransporter på väg INFRASTRUKTUR DRIVMEDEL FORDON LOGISTIK FORSKNING Klimatneutrala godstransporter på väg Ett samarbetsprojekt mellan Preem Petroleum AB Schenker AB Volvo Lastvagnar AB Vägverket Göteborgs miljövetenskapliga

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

Företagspolitik i en nordisk kontext

Företagspolitik i en nordisk kontext Företagspolitik i en nordisk kontext 2 FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT 3 Alla prognoser visar att tjänstesektorn kommer att fortsätta växa under de kommande åren,

Läs mer

ett nytt steg i energiforskningen

ett nytt steg i energiforskningen ett nytt steg i energiforskningen MAGNUS OLOFSSON, VD Ett samlat forsknings och kunskapsföretag Vår nya verksamhet spänner över hela energisystemet. Att kunna möta efterfrågan på ny kunskap från forskningen

Läs mer

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 så ser det ut i Sverige Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jämfört med 1990 års nivå. Minst 20% av

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner

Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY SKRIVELSE 2014-04-02 Ärendenr: NV-00641-14 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner 1. Uppdraget Naturvårdsverket

Läs mer