Nationella forskarskolan i vård & omsorg

Transkript

1 Nationella forskarskolan i vård & omsorg Health Care Science Postgraduate School Verksamhetsberättelse för 2010 (fastställd av Styrelsen för forskarutbildning ) Dnr: 6681/

2 1 (10) Innehållsförteckning 1 Forskarskolans syfte, mål och organisation 2 De centrala delarna inom forskarskolan 2.1 Forskningsprojekt 2.2 Doktorandrekrytering 2.3 Program för utbildning på forskarnivå i vårdvetenskap 2.4 Andra doktorandaktiviteter 3 Internationalisering 4 Disputerade doktorander under Budget 6 Sammanfattning fr.o.m. HK HK Projektens spridning över medverkande universitet/högskolor 6.2 Handledare inom forskarskolans verksamhet 6.3 Doktorander inom forskarskolans verksamhet 6.4 Disputationer och avlagd licentiatexamen t o m Studieuppehåll 6.6 Utvärdering av den forskning som bedrivits 7 Samverkan 8 Inför 2011 och framåt Bilagor Bilaga 1 Återrapportering av särskilt uppdrag för 2010 från Program för utbildning på forskarnivå i vårdvetenskap (PUF-V) Bilaga 2 Forskarskolans handledarkollegium Bilaga 3 Doktors- och licentiatavhandlingar t o m 2010

3 2 (9) 1 Forskarskolans syfte, mål och organisation Nationella forskarskolan i vård & omsorg (NFVO) utgår från regeringens forskningsproposition som antogs hösten 2000 (2000/01:3) och bakgrunden är bl a att vård- och omsorgsforskningen är ett nytt och viktigt forskningsområde som fått ökad betydelse för utvecklingen av hälso- och sjukvården samt social omsorg. Målsättningen är att stödja kunskapsutvecklingen och forskarutbildningen inom ämnesområdet. Målet var att 25 doktorander skulle ha disputerat senast i och med utgången av Forskarskolan erbjuder en flervetenskaplig forskarskola inom vård- och omsorgsområdet inom vilken bedrivs forskning inom forskningsområdet vård- och omsorg av betydelse för enskilda individer, samhället som helhet samt vårdens ledning och organisation. Forskarskolans fokus är inte specifika yrkesgrupper utan ämnesområdets utveckling i vidare bemärkelse. En närmare avgränsning och beskrivning av forskningsområdet sker främst genom bruk av specifika teman. Betoningen ligger på komplexa vård- och omsorgsprocesser som vilar på kunskap och metodik som återfinns inom flera olika akademiska discipliner då de komplexa vetenskapliga problem som finns i vårdens vardag kräver mångvetenskaplig belysning och kraftfulla koncentrerade satsningar. Avhandlingsarbetet inom vård- och omsorgsforskning återfinns därmed i gränssnittet mellan hälso- och sjukvårdens samt omsorgsverksamhetens behov av ny kunskap om komplexa vård- och omsorgsfenomen och behovet av att utveckla den vetenskapliga grunden för studier av sådana fenomen. Forskarskolan har en tydlig organisation som bygger på samverkan mellan flera lärosäten och olika ämnen inom vård och omsorg. Genom att forskarskolan är förlagd till ett etablerat värduniversitet nyttjas kunskap och erfarenhet att bedriva forskarutbildning. Genom samarbetet med andra högskolor betonas vikten av att stödja uppbyggnad av forskarutbildning och forskning vid yngre universitet och högskolor med eller utan examensrätt. Samarbetet mellan universitet och högskolor tar tillvara handledarresurser, studenter, det specifika i de olika miljöerna inom varje universitet och högskola samt stimulerar forskningsutveckling och samarbetsprojekt vilket sammantaget torde leda till högre kvalitet på doktorsexamen inom vård och omsorg. Karolinska Institutet (KI) är värd för forskarskolan. Partnerhögskolor är Högskolan Dalarna (HD), Mittuniversitetet (MiU), Mälardalens högskola (MdH) samt Örebro Universitet (ÖU). Ett särskilt samverkansavtal upprättades med Högskolan i Jönköping (HiJ). Syftet med avtalet var att utöver samarbetet med partneruniversiteten/högskolorna tillvarata ytterligare lärar- och handledarresurser på nationell nivå och det specifika i de olika forskarmiljöerna för en bred metod- och ämnesutbildning inom vård och omsorg. Med samverkansavtalet följde att HiJ utsåg en ledamot till forskarskolans styrgrupp respektive kursgrupp 2. Ansvaret för forskarskolan ligger hos Styrelsen för forskarutbildning (FUS), som utsett en styrgrupp för verksamheten med ordförande tillika föreståndare Jan Ekstrand, professor. Följande personer representerar medverkande universitet/högskolor: o Anna Ehrenberg, professor, HD o Ann-Britt Iwarsson, docent, ÖU o Anne Söderlund, professor, MdH o Annmarie Wesley (f d Lindahl), doktorandrepresentant, HK-06 o Bengt Fridlund, professor, HiJ o Ella Danielson, professor, MiU o Håkan Thorsén, docent, ÖU o Kenneth Asplund, professor, MiU o Kerstin Öhrn, docent, HD o Lena von Koch, docent, KI, studierektor, programkoordinator, adjungerad o Louise Nygård, docent, KI o Maria Mullersdorf, lektor, MdH 1 Efter att målet uppfyllts tillfördes medlen KI varpå Styrelsen för forskarutbildning beslöt inrätta Nationella forskarskolan i vårdvetenskap. Verksamheten inom NFVO kommer nu att fasas ut i takt med att verksamheten i den nya forskarskolan fasas in. 2 Kursgruppen har upphört efter att Styrgruppen för Program för utbildning på forskarnivå i vårdvetenskap inrättats. Avtalet med Högskolan i Jönköping har inte förnyats.

4 3 (9) o o o o Mats Granlund, professor, HiJ (ersättare för Bengt Fridlund) Petter Gustavsson, professor, KI Tony Bohman, doktorandrepresentant, HK-08 Åsa Samuelsson, doktorandrepresentant, HK-08 Nuvarande mandatperiod upphör i och med 2012 års utgång. Styrgruppen har under 2010 haft 2 sammanträden. Ett kansli inom Forsknings- och forskarutbildningsavdelningen (FFU), har fram t.o.m. maj 2010 administrerat verksamheten inom forskarskolan. Fr.o.m. juni 2010 har det administrativa ansvaret och ansvarig handläggare flyttats till Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle (NVS). Kansliet består av, förutom respektive ordförande för Nationella forskarskolan i vård och omsorg, Nationella forskarskolan i vårdvetenskap av Lena von Koch, docent, studierektor tillika programkoordinator 3, och Åsa Trulsson, handläggare. 2 De centrala delarna inom forskarskolan De centrala delarna i forskarskolan är: o Forskningsprojekt o Doktorandrekrytering o Program för utbildning på forskarnivå i vård & omsorg o Andra doktorandaktiviteter 2.1 Forskningsprojekt Medel för finansiering av doktorand i forskningsprojekt (projektmedel) har de senaste åren utlysts 1 gång vartannat år. Behöriga sökande (huvudsökande tillika huvudhandledare samt medsökande 1) har varit forskare från dem inom forskarskolan medverkande universiteten och högskolorna. Sista utlysningen skedde 2007 inför antagning av doktorander hösten Avhandlingsarbetet utförs vid olika orter och handledning sker från såväl KI som partnerhögskolorna. En av handledarna (huvud eller bihandledare) tillhör den institution där doktoranden är registrerad och innehar minst docentkompetens. Styrgruppen har utarbetat teman för projektdelen vilka utgör en avgränsning av forskningsområdet och vilkas syfte är att särskilt stimulera relevant och högkvalitativ forskning inom området. Dessa är följande: Forskning om patientnära vård och omsorg teori, - begrepp- och metodutveckling inom vård och omsorg implementering av kunskap inom vård och omsorg 2.2 Doktorandrekrytering Den nationella doktorandrekryteringen har således också skett 1 gång vartannat år de senaste åren. Antagning av doktorand har respektive universitet/institution svarat för. Den sökande skulle vara registrerad som doktorand senast innan utbildningen påbörjades. Sista antagningen (20 doktorander) gjordes till HK Program för utbildning på forskarnivå i vårdvetenskap I och med att Program för utbildning på forskarnivå i vårdvetenskap (PUF-V) inrättades vid KI upphörde verksamheten inom forskarskolans kursgrupp. NFVOs styrgrupp är dock sedan representerad i styrgruppen för det nya programmet med 1 mandat vilket Maria Mullersdorf innehar. Programmets övergripande syfte och målsättning är främst att tillgodose behovet av kvalitetssäkrade högkvalitativa kurser med en tydlig pedagogisk strategi och långsiktig planering för doktorander inom forskningsområdet vårdvetenskap och närliggande områden, att skapa möjligheter för nätverksbyggande, att stimulera till ökat inslag av internationalisering samt att bidra till interaktion mellan 3 För Program för utbildning på forskarnivå i vårdvetenskap (PUF-V).

5 4 (9) doktorander, handledare och andra forskare. Inom ramen för programmet finns särskilda medel avsatta för aktiviteter initierade av doktoranderna själva. Programmet består av ett antal kurser på forskarnivå på såväl basnivå som fördjupningsnivå, workshops, seminarieverksamhet, akademiska debatter samt doktorandinitierade aktiviteter. Programmet eftersträvar en tydlig organisation och ledning med samverkan med forskare och lärosäten såväl nationellt som internationellt. Målgrupp för programmet är i första hand doktorander vid Karolinska Institutet som i sitt avhandlingsarbete bedriver vårdforskning samt doktorander vid Nationella forskarskolan i vård och omsorg och Nationella forskarskolan i vårdvetenskap. Programmet planerar att årsvis erbjuda ett utbud av bas- och fördjupningskurser. Baskurser och fördjupningskurser är tidsmässigt planerade efter ett rullande schema utifrån ett 4 års perspektiv relaterat till progress och behov av fördjupade kunskaper inom t.ex. ett ämne eller metod. Ambitionen är att baskurserna ska ges en gång per år. Programmets pedagogiska grundtanke är att det inom ramen för kurserna ska finnas utrymme att applicera kursinnehållet på det egna projektet. Det innebär att kursernas innehåll, kursuppgifter, praktiska övningar och examinationsuppgifter tar sin utgångspunkt från deltagarnas egna forskningsprojekt vilket ger möjlighet att inom ramen för kurserna komma vidare i det egna avhandlingsarbetet. Det obligatoriska kursutbudet för forskarskolans doktorander är: Allmänvetenskaplig baskurs med inriktning mot vård och omsorgsforskning, 7,5 hp Forskningsstrategier och designproblem i vård och omsorgsforskning, 7,5 hp Datainsamling och dataanalys I, 20 hp Introduktion till testteori och analys av kliniska test och enkätformulär, 4 hp Introduktion till kvalitativa metoder, 4 hp Introduktion till multivariat dataanalys, 4 hp Intervjutekniker inom vård- och omsorgsforskning, 4 hp Observation och videogranskning som datainsamlingsmetod, 4 hp Datainsamling och dataanalys II, 7,5 hp Av dessa kurser är 30,5 hp obligatoriska för forskarskolans doktorander. Doktoranderna kan fritt välja 2 av de 5 alternativa kurserna inom Datainsamling och dataanalys I. Doktoranderna har möjlighet att påverka utbildningens inriktning och uppläggning via forskarskolans styrgrupp, programmets styrgrupp samt vid doktorandmöten. Kursverksamheten utvärderas kontinuerligt. Programmet finansieras generellt av Styrelsen för forskarutbildning vid KI och NFVO finansierar årligen, utöver kursobligatoriet, ett begränsat utbud av elektiva kurser enligt särskilt uppdrag. Återrapportering av särskilt uppdrag från PUF-V bifogas (bilaga 1). 2.4 Andra doktorandaktiviteter Andra doktorandaktiviteter som arrangeras av forskarskolan är seminarier, doktorand- och handledardagar (internat), den återkommande vårdkongressen, uppföljning av doktorandprogress samt doktorandmöten. Seminarier och öppna föreläsningar Under 2010 har forskarskolan anordnat en karriärplaneringsdag för doktoranderna inom HK-06 och HK-08. Programmet har genomförts i samarbete mellan KI och externa aktör och är en fortsättning på tidigare årligen genomförda karriärplaneringsdagar. I anslutning till vårens doktorandmöte anordnades ett seminarium av PUF-V med titeln How to write a scientific paper and get it published med associate professor Louise Ada, Sydney, Australia editor on chief, Journal of Physiology. Doktorand- och handledardagar

6 5 (9) Årets doktorand- och handledardagar vars tema företrädesvis var forskningsfinansiering genomfördes i Tällberg av Högskolan Dalarna. Totalt deltog 43 personer varav 21 doktorander och 14 handledare samt representanter för forskarskolans ledning och administration. Den utvärdering som gjorts visade att doktorand- och handledardagarna var mycket uppskattade. Styrgruppen hade dock önskat fler deltagare, fram för allt ett större antal handledare. Nästa års doktorand- och handledardagar arrangeras av KI i samarbete med Nationella forskarskolan i vårdvetenskap den 5-6 april Uppföljning av doktorandprogressen Vid minst ett tillfälle årligen kallas varje doktorand tillsammans med sina handledare till en uppföljning av doktorandprogressen. Uppföljningen genomförs av styrgruppens ordförande tillsammans med studierektor för forskarskolan. Doktoranden lämnar in ifylld blankett för årlig uppföljning samt ladokutdrag och dessa dokument utgör underlag för dessa möten. Doktorandmöten och informationsspridning Doktorandmöten genomförs 1 2 ggr per termin. Vid dessa möten träffas doktoranderna vanligtvis tillsammans med studierektor, ibland tillsammans med administrativ personal och ibland träffas doktoranderna enbart tillsammans med varandra. Mötena är dels av en social karaktär och dels av en informativ karaktär. Vid dessa möten förs minnesanteckningar. Information angående aktiviteter förs ut genom hemsidan och kalendariet på den elektroniska plattformen. Nyhetsbrev Studierektor skriver månatligen nyhetsbrev till doktorander och handledare inom forskarskolan. 3 Internationalisering För att stimulera internationalisering av utbildning på forskarnivå för doktoranderna har forskarskolans styrgrupp beslutat avsätta medel för att göra det möjligt för doktoranderna att genomföra delar av sin utbildning vid ett utländskt universitet. Medlen är avsedda för två doktorander för vistelse vid ett utländskt universitet och beloppet utgör max per doktorand. Medlen kan användas för att finansiera kortare vistelse (1-6 månader) vid ett utländskt universitet i syfte att exempelvis fördjupa sig i en ny teknik, en forskningsmetod och/eller etablera ett samarbete med forskare i utländska forskningsmiljöer som gynnar doktorandens planerade utbildning på forskarnivå. Bidrag utgår för resa, boende och andra ev merkostnader under perioden. Forskarskolans doktorandfinansiering (utbildningsbidrag/ doktorandtjänst-ersättning) kvarstår under utlandsvistelsen enligt tidigare överenskommelse. Medel utgår ej för forskningsprogrammets driftskostnader. Under 2010 utlystes medlen för 3:e och sista gången inom NFVO med sista ansökningsdag 1 november 2010, för perioden Fyra ansökningar inkom. Bedömningskriterierna är: ansökan skall vara välformulerad och välstrukturerad föreslagen utlandsvistelse skall bedömas utifrån relevans för doktorandens utbildning på forskarnivå och det aktuella forskningsprojektet samt skall tillföra ett mervärde till doktorandens utbildning på forskarnivå handledarintyget skall bedömas utifrån motiveringen för den planerade utlandsvistelsen i relation till doktorandens progress hänsyn skall tas till föreslagen tidsperiod för utlandsvistelsen i relation till var i utbildningen doktoranden befinner sig inbjudan till värduniversitet skall ställas i relation till och bedömas utifrån möjligheterna att uppnå syftet och mervärdet av den planerade vistelsen budgeten skall vara realistisk Vid första tillfället tilldelades medel till:

7 6 (9) Åsa Audulv för vistelse vid University of New Brunswick/Canada Maria Harder för vistelse vid School of Nursing & Midwifery, University of Dublin, Trinity College. Vid andra tillfället beviljades medel till: Tony Bohman för vistelse vid Toronto Western Hospital/Toronto University Anette Henriksson för vistelse vid University of Melbourne Evelina Landstedt för vistelse vid University of Sydney Vid årets utlysning tilldelades medel till: Anna Brorsson Åsa Samuelsson En vetenskaplig och ekonomisk rapport inlämnas efter avslutad vistelse. De rapporter som har inkommit under året har visat på att utlandsvistelserna har varit mycket uppskattade och tillfört mycket till doktorandernas utbildning på forskarnivå. 4 Disputerade doktorander under 2010 Totalt beräknas 9 doktorander ha disputerat under 2010 enligt följande: Doktorand H-handledare Avhandlingens titel Allan Abbott Rune Hedlund Physiotherapeutic rehabilitation and lumbar fusion surgery Annica Lindkvist Anders Sönnerborg Aspects on latency in HIV-1 infection Evelina Landstedt Kenneth Asplund Life circumstances and adolescent mental health Perceptions,associations and a gender analysis Inger James Britt-Marie Ternestedt Bakom rutinerna: Kunskap och omvårdnadspraxis i mänskliga gränssituationer Jörgen Medin Regina Wredling Eating situations among women and men post-stroke Kristina Ek Britt-Marie Ternestedt Ett liv i slow motion: Att leva med avancerad kroniskt obstruktiv lungsjukdom i livets slutskede Lena M Hansson Finn Rasmussen Obesity and stigma : Studies on children, adults and health care professionals Malin Bruce Marianne Omne- Health behaviour, nursing self-efficacy and engagement among nursing Pontén students : A longitudinal cohort study Åsa Skjutar Maria Müllersdorf Patients' needs regarding chronic pain rehabilitation and management 5 Budget NFVO och NFV finansieras med drygt kronor per år. NFVO har under 2010 i enlighet med budgeten fördelat dessa medel över följande projekt: Administration & drift 4 Kurskostnader Lönemedel och ryggsäck Sedan föregående år finns en buffert som täcker årets beräknade underskott i budgeten. Att påbörja en utbildning på forskarnivå inom ramen för forskarskolans verksamhet innebär att doktoranden har finansiering under max fyra år; de första två åren utbildningsbidrag : - per månad med ett särskilt tillägg på 4 000: - (+LKP) per månad och de sista två åren doktorandlön omfattande : - per månad (+LKP). Härutöver tillkommer en ryggsäck omfattande : - per år i max fyra år. De doktorander som disputerar tidigare än efter 4 år kan under max 12 månader nyttja resterande medel för post dok. 6 Sammanfattning fr.o.m. HK-01 HK Projektens fördelning (sökande och tilldelning) över medverkande universitet/högskolor Totalt har 269 projektansökningar (m=95, kv=174) inkommit av vilka 86 (m=36, kv=50) har tilldelats medel. Huvuddelen av ansökningarna var från Karolinska Institutet (n=196). Av de projektansökningar som tilldelades medel var huvuddelen från Karolinska Institutet (66). Av de 86 doktorandfinansierade projekten har 5 doktorander registrerats vid Örebro universitet och 5 doktorander registrerats vid Mittuniversitetet. De finansierade projektens fördelning över universitet/högskolor 4 Här ingår kostnader för utlysning av resebidrag. Lönekostnader för det administrativa kansliet ingår inte i summan.

8 7 (9) Högskolan Dalarna 18Mittuniversitetet Örebro Universitet 16 Karolinska Institutet Mälardalens högskola Annat Handledare inom forskarskolans verksamhet I de 86 finansierade forskningsprojekten har 58 forskare varit huvudsökande/tillika huvudhandledare och 109 forskare medverkat som bihandledare. Av de 86 huvudsökande/tillika huvudhandledare som tilldelats projektmedel är flertalet (n=34 av 58) kvinnor. Några har tilldelats projektmedel vid fler än ett tillfälle. Förteckning över handledarkollegiet bifogas verksamhetsberättelsen (bilaga 2). 6.3 Doktorander inom forskarskolans verksamhet Den yngsta doktoranden var vid antagningstillfället 24 år och den äldsta var 54 år. Medelåldern är 35,5 år. Doktoranderna består av 12 män och 74 kvinnor. Doktorandgruppen domineras av sjuksköterskor (n=31), arbetsterapeuter (n=14) och sjukgymnaster (n=13). Doktorandernas grundexamen/högskoleutbildning Yrkesbakgrund/ämne Antagna HK-01 Antagna HK-02 Antagna HK-03 Antagna HK-04 Antagna HK-06 Antagna HK- 08 Kv M Kv M Kv M Kv M Kv M Kv M Apotekare 1 Arbetsterapeut Biologi /Biomedicin (mol, med, cell) Biomed analytiker 1 Ekonom 1 Folkhälsa Folkhälsa/Naprapat 1 Logoped 1 Läkare 1 Matematik/Statistik 1 1 Medicinsk antropolog 1 Nutritionist 1 Pedagogik 1 1 Psykolog Sjukgymnast Sjuksköt/Barnm Sjuksköt/Vårdped 1 1 Sjuksköterska Sociologi 2 Antal doktorander Antal doktorander per kurs Disputationer och avlagd licentiatexamen t o m 2010 Totalt har 47 doktorander avlagt doktorsexamen och en doktorand avlagt licentiatexamen. Förteckning över disputationer och avlagd licentiatexamen bifogas verksamhetsberättelsen (bilaga 3). 6.5 Studieuppehåll

9 8 (9) Under 2010 har två doktorander haft studieuppehåll. 6.6 Inriktning på den forskning som bedrivits Forskarskolans styrgrupp har diskuterat inriktningen på den forskning som bedrivits särskilt i relation till syftet med forskarskolan och den kursverksamhet som genomförts. Mot bakgrund av diskussionen har en analys gjorts med ett granskningsförfarande i 2 steg. Resultatet av steg 1 Doktoranderna En webbenkät skickades till 85 doktorander inklusive alumni med en svarsfrekvens på 89 %. Den egna forskningen markerades som klinisk forskning av 38 % och som vårdforskning av 54 %. Vårdforskning var således den vanligaste beskrivningen av det egna doktorandprojektet enligt doktoranderna själva. När doktoranderna ombads att applicera KIs forskningsfält på det egna forskningsprojektet angav 32, 9 % folkhälsa och internationell hälsa och 31,6% neurovetenskap. På frågan I vilken grad anser du att ditt forskningsprojekt och du själv har bidragit till/bidrar till att göra din forskargrupp interdisciplinär/tvärvetenskaplig? ansåg 72 % att så var fallet. Forskarskolans fokus på komplexa vårdprocesser avspeglas i det egna avhandlingsarbetet enligt 64,5% av doktoranderna. Handledarna En webbenkät skickades till 145 handledare med en svarsfrekvens på 72 %. Beträffande handledarnas utbildningsbakgrund utgör de med läkarutbildning den största gruppen av de svarande, 28 %, sjuksköterskeutbildning, 21 %, och de med sjuksköterskeutbildning tillsammans med dem med barnmorskeutbildning utgör 30 %, av de svarande. De med psykologutbildning, arbetsterapeututbildning och sjukgymnastutbildning utgör vardera drygt 8 % av de svarande. Sett till antalet doktorander i förhållande till huvudhandledare per utbildningsbakgrund har de med läkarutbildning haft 21 doktorander, de med sjuksköterskeutbildning 17 doktorander och de med sjuksköterskeutbildning tillsammans med dem med barnmorskeutbildning har haft 25 doktorander. Sett till antal personer inom gruppen och den andel gruppen utgör är arbetsterapeuterna mest framgångsrika av de svarande; sex arbetsterapeuter har tillsammans haft 15 doktorander (2,5). Jämfört med 16 sjuksköterskor och barnmorskor som tillsammans har eller har haft 25 doktorander (1,6) och 15 läkare som har eller har haft 21 doktorander (1,4). Tre personer av de svarande är eller har varit huvudhandledare till 4 doktorander var. Bihandledarna visar ett liknande mönster; personer med läkarutbildning utgör den största gruppen av de svarande. Därnäst de med sjuksköterskeutbildning och med tillägg av dem med barnmorskeutbildning blir gruppen större än den med läkarutbildning. Av de svarande har eller är 25 personer både huvudhandledare och bihandledare. Två personer har varit eller är huvudhandledare till 3 doktorander och bihandledare till ytterligare 3doktorander. Handledarna beskrev sig själva som kliniska forskare 43,5%, vårdforskare 46,2 %, epidemiologer 16,3% och folkhälsovetare 12,5% (flera alternativ kunde anges). Folkhälsa är det av KIs forskningsfält som flest handledare anser sig tillhöra, 34,6 %, följt av neurovetenskap, 26,9%. Doktoranderna bidrar till interdisciplinär eller tvärvetenskaplig forskning i mycket hög grad enligt 40 % av de svarande. Resultatet av steg 2 Steg 2 består av en analys vilken främst avser kappan i relation till forskarskolans intentioner med verksamheten. För denna del har ett antal specifika frågor formulerats samt ett granskningsprotokoll utarbetats och fastställts av styrgruppen. Granskningen som genomförts av Anna Ehrenberg, professor, Högskolan Dalarna, Ann-Britt Ivarsson, docent, Örebro Universitet, Ella Danielsson, professor, Mittuniversitetet och Mats Granlund, professor, Högskolan Jönköping inleddes med en pilotstudie. Doktorandrepresentant i styrgruppen Tony Bohman deltog i utformningen och genomförandet av granskningen.

10 9 (9) Totalt ingick 39 5 avhandlingsarbeten i granskningen. Avhandlingarnas kappor granskades utifrån granskningsprotokollet dels poängsatt från 1 till 12, dels mer djupgående utifrån 4 olika indikatorer inom vartdera begreppen, flervetenskap, komplexa vårdprocesser och flera vetenskapliga metoder. Hälften av de granskade avhandlingarna avspeglade komplexa vårdprocesser i kappan. Merparten av avhandlingarna hade medförfattare till doktoranden som tillhörde minst två discipliner/professioner. Merparten av artiklarna i avhandlingarna var publicerade i minst två tidsskriftsområden. I kappan hänvisade även merparten av avhandlingarna till minst två olika teorier från olika vetenskapsområden. Däremot nämndes eller diskuterades flervetenskap/tvärvetenskap explicit endast i 15 % av kapporna. Vad gäller flera vetenskapliga metoder har det i hälften av avhandlingarna använts minst två olika angreppssätt i forskningen t.ex. både kvalitativ och kvantitativ metod. I majoriteten av avhandlingarna användes minst två kvalitativt olika angreppssätt för såväl datainsamling som dataanalys. Styrgruppen konstaterade dock utifrån resultaten att det ändå finns ett behov av att stärka innehållet av syntetisering kring begreppen flervetenskap, komplexa vårdprocesser och flera vetenskapliga metoder så att det i ännu högre grad kommer till uttryck i avhandlingarnas kappor. Styrgruppen har för avseende att den tidigare utsedda arbetsgruppen fortsättningsvis årsvis ska granska samtliga nya avhandlingsarbeten utifrån poängsättningen 1 till 12 och att ett mindre antal granskas mer djupgående. 7 Samverkan Samverkan mellan högskolor och universitet, doktorander och forskare, forskare sinsemellan och mellan doktorander sker på flera nivåer (nationellt, regionalt, lokalt, organisation, grupp och individ) och många olika initiativ har befrämjat samarbetet såsom t.ex. Genom representationen i forskarskolans styrgrupp Genom representationen i PUF-Vs styrgrupp I samband med genomförande av kurser för utbildning på forskarnivå Som huvudsökande och medsökande i projektansökningarna Genom aktiviteter som förläggs på olika partnerhögskolor Genom obligatoriska doktorandaktiviteter såsom doktorand- och handledardagar, seminarier, konferenser, projektspecifika presentationer, doktorandmöten och doktorandinternat I samband med kongresser och heldagssymposier inom ämnesområdet vård och omsorg Flertalet av forskarskolans aktiviteter utgör således en nationell och till viss del internationell mötesplats för forskare och doktorander. 8 Inför 2011 och framåt I och med 2012 års utgång är mandatperioden avslutad för nuvarande styrgrupp och preliminärt beräknas flertalet doktorander då ha disputerat. En verksamhetsplan för har tagits fram vilken i huvudsak fokuserar utbildning på forskarnivå för de 20 nyantagna doktoranderna (HK-08), för de 20 doktorander som antogs 2006 samt de resterande doktoranderna tillhörande HK-04, HK-03 (35 doktorander totalt). 5 Motsvarar samtliga disputationer inom ramen för NFVOs verksamhet från starten 2000 t.o.m