Yttrande över remiss av betänkandet Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera SOU 2016:94, U2017/00057/S. Inledning YTTRANDE

Transkript

1 1 YTTRANDE Utbildningsdepartementet Yttrande över remiss av betänkandet Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera SOU 2016:94, U2017/00057/S Autism- och Aspergerförbundet överlämnar härmed sitt yttrande över rubricerade remiss. Förbundet arbetar för att förbättra villkoren för barn, unga och vuxna med autism, Aspergers syndrom och andra autismspektrumtillstånd. Förbundet har drygt medlemmar över hela landet. Bland dessa finns personer med egen funktionsnedsättning, närstående och personer som är professionellt verksamma inom området. Inledning Mitt hemmasittande berodde inte på bristande motivation. Motivationen var min värsta fiende. Jag hade alldeles för mycket motivation men saknade strategier. Skolan var för otillgänglig, jag hade inga hjälpmedel, inga anpassningar. Jag hade bara motivation och det brände mig in i märgen - Om det är så att eleven som blir hemmasittare har autism så måste det in autismspecifik kompetens i skolan. Utan den kompetensen kommer man bara gå på symtomen och inte förstå vad det är som egentligen händer. Då tror jag inte strategierna håller i längden. Med fokus på symtomen får man en guldstjärna när man tvingar sig själv att stå ut med att vara i klassrummet hela dagen, trots att man kanske egentligen skulle behöva en guldstjärna när man respekterar att man behöver lugn och ro. Många gånger kan frånvaroproblemen bottna i andra saker än man först tror, exempelvis sensorisk hyperkänslighet. En person med sensorisk överkänslighet vänjer sig inte vid höga ljud man vänjer sig vid att vara konstant överbelastad. 1 Hög frånvaro och bristande kompetens Många elever med autism är inte i skolan. Det beror sällan på att eleverna inte vill lära sig eller att de saknar motivation. Det finns cirka elever med autism i dagens grundskola. Av de medlemmar som besvarade vår skolenkät saknade drygt 50 % godkända betyg i svenska, matematik och engelska. Frånvaron för den här gruppen är alarmerande hög: 51 % har frånvaro av andra skäl än sjukdomsfrånvaro eller annan beviljad ledighet i olika omfattning och 10 % är frånvarande mer än fyra veckor i sträck 2. Flickor är överrepresenterade framför allt i de högre årskurserna (66 %) men redan

2 2 från förskoleklass upp till årskurs 3 har 46 % av flickorna sådan frånvaro. Ett flertal undersökningar och rapporter bekräftar de svårigheter elever med autism har i skolan och att gruppen är överrepresenterad när det gäller problematisk frånvaro. 3 Skälen till låg måluppfyllelse och hög frånvaro är flera: brist på autismspecifik kompetens hos personalen brister i anpassningar av skolmiljön bristande stöd i lärsituationen bristande stöd i sociala situationer nyckelpersoner är borta eller försvinner Den generella bristen på kunskap om autism och dess konsekvenser i ett skolsammanhang finns inom alla personalgrupper i skolan även inom elevhälsan vilket får ödesdigra konsekvenser för de här eleverna. Om en elev med autism är frånvarande från skolan, beror det nästan uteslutande på att skolan inte kan erbjuda en miljö som elever med autism kan vistas i, det vill säga en skola som är tillgänglig pedagogiskt, socialt och fysiskt för eleverna. Många får inte de extra anpassningarna eller det särskilda stöd som de behöver. En del elever med autism behöver också stöd utanför själva undervisningssituationen. Om stöd sätts in så utgår skolan många gånger från en generell mall utan att kartlägga elevens individuella behov och förutsättningar, vilket är helt avhängigt vid autism. Som en konsekvens av autism kan man ha svårt att förhålla sig till eller skapa relationer med många människor, och nyckelpersoner på skolan kan få avgörande betydelse för att en elev ska kunna vara i skolan. Slutar en sådan person kan det räcka för eleven att inte klarar av att vara i skolan mer. Flickor med autism extra utsatta Forskningen när det gäller flickor och kvinnor med autism är eftersatt mannen är norm och det saknas ett jämställdhetsperspektiv. Flickor är oftare outredda och får sin diagnos senare än pojkar, inte sällan i vuxen ålder. Pojkar är mall vid utredning av autism vilket gör att man ibland missar flickors specifika svårigheter. 4 Det finns en föreställning om hur flickor och pojkar borde vara både i skolan och i samhället i stort. Detta drabbar flickor allra hårdast. I Specialpedagogiska skolmyndighetens statistik över rådgivningsärenden, där gruppen med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) ligger i topp, framgår det att frågor om pojkar är överrepresenterade. Det gäller i synnerhet gruppen med NPF. För frågeställningar om de pedagogiska konsekvenserna av NPF rör 55 % pojkar och flickor 15 %. (Övriga rör blandade grupper eller rör annat än individer). Det här skulle kunna tyda på att skolorna dels har svårare att se och identifiera flickors svårigheter och dels att deras stödbehov ser annorlunda ut än pojkars. 5 3 Bland andra: Skolverket Otillgängliga lärmiljöer? (2016); Skolinspektionen Omfattande ogiltig frånvaro (2016); prestationsprinsen/sifo Kartläggning av frånvaro och arbetet med den i kommuner och grundskolan sid 19 (2016); Ulf Petäjä och Christopher Kindblad: Skolinspektionens årsrapport 2016 Undervisning och studiemiljö i fokus. 4 Svenny Kopp: 5 SPSMs årsredovisning sid 18-20, 2016

3 3 The Big 5 Ett ytterligare skäl till varför många elever med autism har stora problem i dagens skola beror på utformningen av dagens läroplaner och betygskriterier. I skolans styrdokument utkristalliserar sig fem övergripande förmågor The Big 5 6 : 1. Analysförmåga till exempel att beskriva orsaker och konsekvenser. 2. Kommunikativ förmåga till exempel att framföra och bemöta argument. 3. Metakognitiv förmåga till exempel att lösa problem med anpassning till en viss situation. 4. Förmåga att hantera information till exempel att kritiskt granska en text. 5. Begreppslig förmåga till exempel relatera språkliga begrepp till varandra. De här förmågorna tangerar i många stycken det som är just svårigheterna inom autism: 1. Inte förstå orsak och verkan, brister i konsekvenstänkande. 2. Svårigheter inom socialt samspel och kommunikation, bristande ömsesidighet. 3. Bristande inlevelseförmåga, bristande anpassningsförmåga och svårt med problemlösning. 4. Konkret förståelse av språket, svårt att förstå undertext och det som är outtalat. 5. Svårt med begreppsbildning. Till viss del går detta att kompensera vid rätt tillämpning av undantagsparagrafen 7 men många lärare är osäkra på hur de ska göra. Normer och attityder Förutom de konkreta svårigheterna som elever ställs inför i skolan möts eleverna av normer, attityder och underliggande förväntningar på hur man borde vara. I den gängse normen passar elever med autism sällan in. Många gånger ser vi hur skolan vill fostra dessa elever för att passa in. I inledningen av den här utredningen framställs den ständiga uppkopplingen på diverse medier som en bidragande orsak till att elever lockas bort från skolan. Det är ingen nyhet att det ofta är eleverna som ligger steget före lärarna i den digitala utvecklingen. Den pågående diskussionen om bland annat mobiltelefoner i skolan är därför symtomatisk. För barn och unga med kognitiva svårigheter erbjuder den digitala utvecklingen många fördelar. YouTube kan vara en källa till kunskap också i ett skolsammanhang där annan stimuli inte finns vilket är positivt för en elev med autism. Samma kunskap kan vara omöjlig att tillägna sig i ett klassrum med 30 andra elever. Mobiltelefonen erbjuder kognitivt stöd. Tv, film och datorspel kan utgöra paus och vila för någon som har kognitiva svårigheter och ojämn dagsform. Att kunna umgås på nätet är en möjlighet för barn och unga som har svårigheter med den sociala kommunikationen i det fysiska rummet men blir enklare när man umgås över nätet. Perspektivbyte krävs Det finns således god kunskap om varför elever med autism är hemma från skolan och vi vet även vad som krävs för att dessa elever ska kunna vara i skolan och ta del av undervisningen. Vår grupp är inte ensam. Liknande problem möter elever med andra funktionsnedsättningar och andra elever i behov av stöd i skolan Skollagen Kap

4 4 Det krävs ett perspektivbyte i diskussionen om elever som har problematisk frånvaro. Är det eleven som är problemet eller vilka problem skapar skolan för eleven? Skolors brist på specialdidaktisk kompetens är problematisk. Avsaknaden av utvecklad sensitivitet för elevernas problematik genererar undervisningssituationer som utgör hinder för eleverna. Vi menar att många skolor faktiskt frånsäger sig sitt uppdrag och ansvar och anlägger ett bristperspektiv i sin syn på eleverna. I sin tur innebär det att misslyckandet läggs på eleverna. Studier visar även att lärare som undervisar elever med autism oftare upplever stress, vilket är ytterligare ett tecken på att situationen måste tas på allvar. Det handlar om allt från dålig ekonomisk styrning och resursfördelning och bristande systematiskt kvalitetsarbete till att de som direkt möter eleverna inte har kompetens och verktyg att göra det på ett ändamålsenligt sätt. Elever som har avvikelser som inte är uppenbara riskerar att missförstås och mobbas. På detta ligger en förväntan att det är eleverna som ska förändra sig, anpassa sig och bli någon som skolan kan förstå och hantera. Skolornas ambition att vara framgångsrika och locka elever innebär också att en viss kategori elever inte är lika attraktiva att ta emot, eftersom de kan uppfattas störa undervisningen. I de fall där så sker är det enklare att förklara problematiken ur elevperspektiv än att medge att problematiken uppstått på grund av att man inte har kunskap. Det här får i vissa fall pågå utan några som helst konsekvenser för skolorna. Det blir avgörande vilken förmåga, kunskap och ork föräldrarna har i att driva sitt barns rättigheter i skolan. Föräldrarna måste ha god kunskap om skollagen, läroplaner och sina rättigheter med mera. Barn med föräldrar som av olika skäl, till exempel på grund av en ansträngd privatsituation, inte kan bevaka sina barns rätt till en likvärdig skola får inte tillräcklig förståelse. Att elever med autism utmålas som ett problem i skolor som inte kan, vill eller gör rätt, är inte acceptabelt i dagens skola. De här eleverna tvingas acceptera att de förutom förlorad skolgång också i många fall utvecklar sekundär ohälsa, till exempel blir utbrända 8, för att skolan inte kan, vill eller gör rätt. Så länge det inte finns tillräckligt starka incitament för skolorna att utforma en skolmiljö eller ge stöd som faktiskt passar för alla elever så kommer den problematiska frånvaron att fortsätta hur bra vi än blir på att mäta och analysera hur stor frånvaron är. Varje elev ska ha rätt till en lärmiljö där eleven stimuleras att nå sin fulla potential; en miljö där eleven möts med positiva förväntningar på sin förmåga och förståelse för sina begränsningar. I grunden handlar detta om kunskap, attityder och att respektera och efterleva skollagen. Autism- och Aspergerförbundets övergripande synpunkter på utredningen Autism- och Aspergerförbundet har varit med i en av utredningens referensgrupper och även uppvaktat utredningen. Då har vi påtalat de stora svårigheterna som elever med autism ställs inför i den svenska skolan. Utredaren har tagit till sig en del av det vi påtalat. Vi anser att utredaren i delar kommit fram till bra synpunkter och analyser men endast några av förslagen tror vi skulle kunna påverka den problematiska frånvaron och gå på de verkliga orsakerna. Vi känner väl till orsakerna till frånvaron för elevgruppen med autism och vi vet även vilket närvarofrämjande arbete som krävs. För att säkerställa varje barns rätt till utbildning krävs kraftfulla åtgärder och skarpare förslag för det måste bli mer tvingande för skolor att verka utifrån det skollagen säger. Det ska få konsekvenser om man bryter mot lagen vilket sker i alldeles för liten omfattning idag. Detta är ett kärnproblem. Vi tycker att utredaren i för liten omfattning problematiserar kring de bakomliggande orsakerna till problematisk frånvaro och vi saknar både ett tydligare elev- och barnperspektiv och funktionshinderperspektiv. Flera av förslagen är av teknisk och administrativ natur och går mer på 8 http/p://specialpedagogik.se/hemmasittarna-ofta-utbranda/

5 5 symtomen än på de bakomliggande orsakerna till problematisk frånvaro. Dessa förslag kan säkert sammantaget minska den generella frånvaron i skolan men när det gäller elever med funktionsnedsättningar som på grund av bristande kompetens, bristande anpassningar i skolmiljön och bristande stöd inte kan vara i skolan finns endast några få förslag som vi tror förbättrar chansen att säkerställa deras rätt till utbildning. Vi ser även en uppenbar risk att skolorna uppfattar en del förslag som ytterligare dokumentationskrävande. Sammanfattningsvis saknar vi ett helhetsgrepp och förslag som tillsammans skulle kunna skapa ökade förutsättningar för att främja närvaro och därmed också öka måluppfyllelsen i skolan för fler elever. Sammanfattning av våra synpunkter på utredningens slutsatser, bedömningar och förslag Vi tycker att de bedömningar som görs gällande insamling av statistik och olika åtgärder för registrering av frånvaro nog kan få ner den generella frånvaron men de här förslagen går enbart på symtomen utan att se till orsakerna till problematisk frånvaro. Istället anser vi att skolans begränsade resurser borde gå till att säkerställa skolmiljöer som är pedagogiskt, socialt och fysiskt tillgängliga för alla elever. Det ska gälla även för elever som har kognitiva och perceptuella svårigheter. Utredaren har kartlagt de riskfaktorer som finns för frånvaro och vi delar synen att det är komplext att komma åt all slags problematisk frånvaro. Kompetensfrågan är avgörande för att lyckas med det närvarofrämjande arbetet. Därför är vi glada att regeringen nu satsar på att införa examensmål för neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i specialpedagogers och speciallärares utbildning men vi anser att sådan kunskap behövs för alla kategorier som finns i skolan särskilt inom den grundläggande lärarutbildningen. Det gäller även för grundsärskolan. Utredningen gör en alldeles för ytlig analys av skolmiljöns betydelse för närvaro i skolan, och tar bara upp vissa delar av det som rör skolmiljön. Vi är långt från skolor som är universellt utformade och därmed fungerar för alla elever. Framför allt är dagens skola otillgänglig för elever med kognitiva svårigheter. När skolor får statliga medel för att renovera måste det vara ett krav att skolorna blir pedagogiskt, socialt och fysiskt tillgängliga för alla elever. Vi avstyrker förslaget om behovet av en nationell utbildning för elevskyddsombud för att vi inte anser att det kommer åt orsakerna till problematisk frånvaro nämnvärt och för att vi anser att det är rektor som ytterst ansvarar för att arbetsmiljölagen och skollagen efterlevs. I redovisningen av närvaroarbetet lyckas utredaren väl ringa in hur skolor behöver arbeta och vi ser att utredaren också tagit del av synpunkter vi lämnat under utredningens gång: tidigt och rätt stöd och att det finns kunskap om till exempel funktionsnedsättning som en bakomliggande orsak; vikten av att ha rätt kompetenser i elevhälsan runt eleven och att framför allt tala med eleven och även med anhöriga för att hitta fungerande lösningar. I vissa delar saknas dock ett tydligt elevperspektiv i analysen. Det gäller bland annat hemundervisning. Här blir utredaren väldigt kategorisk utan hänsyn till skäl varför en del elever måste stanna hemma från skolan. Det handlar om brister i skolan som gör det omöjligt för en elev att vara där. Sammanhållna skoldagar är ett bra förslag men hänsyn måste också tas till elever som på grund av till exempel kognitiva och perceptuella svårigheter har behov av avskildhet för återhämtning för att inte dräneras på energi. Vi föreslår även att detta tydliggörs i de förslag till tillägg av skolförordningen som utredaren har.

6 6 Autism- och Aspergerförbundet tillstyrker förslagen under punkt 9 Problematisk frånvaro då de är tydligare riktade mot att komma åt orsakerna till problematisk frånvaro. Elevhälsans roll är helt central för den här utredningen. Men vi är kluvna till om det behöver utredas vidare kring elevhälsans uppdrag. Vi tror inte det behövs. Möjligen måste skollagen bli ännu tydligare men vi ser framför allt brister i praktiken och i resurser. Viktigare är att vi problematiserar kring varför elevhälsan inte fungerar så som det är tänkt och försöker förändra elevhälsan så att den blir fungerande och kan arbeta närvarofrämjande. Elevhälsan måste anpassas utifrån de elever som finns på en skola, och det kan variera. Det kan finnas behov av andra yrkeskategorier för att komplettera dagens kompetens till exempel arbetsterapeuter, logopeder och socionomer. Skolan och elevhälsan behöver bli mer flexibla i hur man samverkar med externa aktörer då det finns behov av det. Men framför allt tror vi på en elevhälsa som är nära eleverna i deras vardag och synliga för eleverna och där eleverna uppfattar att de blir sedda. Det finns skolor som med samma resurser som andra skolor lyckas i sitt närvarofrämjande arbete likaså i att få tillbaka elever som inte är i skolan. De här skolorna har ett fungerande systematiskt kvalitetsarbete och fördelar och styr resurserna dit de behövs och de har en elevhälsa nära eleverna och lärarna. I grunden är det en inställningsfråga. Man vill att eleverna ska lyckas. Det ligger ett intressant förslag i delbetänkande från Samordnaren för unga som varken arbetar eller studerar om en sammanhängande barn- och ungdomshälsovård från 0-25 år som vi anser är värt att gå vidare med. Vi avstyrker förslaget om studie- och yrkesvägledning men anser självklart att en sådan funktion är viktig men här ligger ett förslag som är på detaljnivå och specifikt inriktat mot att vara den på skolan som har koll på frånvarande elever. Då vill vi hellre att man tittar vidare på de förslag kring studie- och yrkesvägledning och samverkan bland annat med försäkringskassan och de lokala arbetslivet som presenteras i SOU 2017:19. I den del där samverkan för att förbättra närvaro diskuteras vill vi att det ska formuleras skarpare att de inblandade faktiskt ska agera inte bara bör agera när det behövs. Även i det här sammanhanget vill vi lyfta in resonemang från delbetänkandet från Samordnaren för unga som varken arbetar eller studerar där det talas om vikten av ett systemsynsätt med utgångspunkt i individens behov och inte som idag att man har utgångspunkt främst i den egna verksamhetens strukturer och regelverk, vilket gör att individen emellanåt hamnar mellan stolarna. Vi tillstyrker förslagen om överlämningar inom och mellan skolan och är glada att utredaren hörsammat oss då vi påtalat detta men även här måste man tillgodose de behov som enskilda individer kan ha vid övergångar som till exempel behov av en stödperson. Vi avstyrker förslaget om uppgift om ogiltig frånvaro i avgångsintyget med motiveringen att en elev som på grund av en funktionsnedsättning inte fått en tillräckligt anpassad skolmiljö och/eller inte fått rätt stöd i skolan inte ska lastas för detta. Det systematiska kvalitetsarbetet är avgörande för att en skola ska kunna arbeta närvarofrämjande. Vi menar att det borde utgå sanktioner när ett sådant arbete brister till exempel om alla verksamheter eller områden inte finns med i ett sådant arbete till exempel elevhälsan och frånvarande elever. Det är även allvarligt när det saknas ett funktionshinderperspektiv i ett sådant arbete. Vi tillstyrker förslaget om huvudmannens ansvar men efterfrågar ett tydligare barnrättsperspektiv där rätten till utbildning ställs främst.

7 7 1 Författningsförslag Vi tillstyrker författningsförslagen förutom i nedan fall där vi har ytterligare tillägg eller avstyrker förslag. 1.1 Förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800) 3 kap 3 a Vi bifaller den nya skrivningen men föreslår ett tillägg: att den systematiska överföringen ska dokumenteras. I de fall eleven har extra anpassningar i elevens individuella plan eller motsvarande. I de fall eleven har särskilt stöd i elevens åtgärdsprogram. 7 kap 17 a Vi föreslår att skäligen stryks i tredje stycket: Rektorn ansvarar för att det med utgångspunkt i resultatet av utredningen vidtas de åtgärder som skäligen kan krävas för att tillgodose elevens rätt till utbildning. Och så vidare. Vi anser att det måste vara tvingande att vidta åtgärder vid frånvaro. 1.2 Förslag till förordning om ändring av skolförordningen (2011:185) samt 1.3, 1.4, 1.5 och 1.6 dito 3 kap 4 Vi ställer oss positiva till tillägget som föreslås men vill ha in ett ytterligare tillägg. Vi menar att för elever med autism kan det vara ogynnsamt med ett alltför kompakt schema (se vidare vår skrivning under ). Vårt förslag: Skolarbetet ska även vid behov förläggas så att eleverna så långt som möjligt får sammanhållna skoldagar. Elever som på grund av funktionsnedsättning eller dylikt och som därmed och som följd av funktionsnedsättningens natur har behov av återhämtning för att kunna tillgodogöra sig undervisningen ska medges detta. Detta bör regleras skriftligen i den dokumentation (individuell plan eller åtgärdsprogram) rörande en sådan elevs behov av extra anpassningar eller särskilt stöd, och (ses) som en del av elevens totala stödinsatser. 6 kap 17 Vi avstyrker tillägget 6 under 17 (se vidare våra synpunkter under ) 2 Övergripandemål och riktlinjer 2.5 Övergång och samverkan Förslag på tillägg: Resultat av samverkan/information om ett barn eller en elev ska dokumenteras förslagsvis i elevens individuella plan, om eleven har extra anpassningar, eller i förekommande fall i elevens åtgärdsprogram.

8 8 2 Inledning Övriga kontakter och aktiviteter Det framgår att utredaren varit i kontakt med en rad olika aktörer relaterade till skolans område. Bland annat har det förekommit intervjuer med ett par ungdomar med egen erfarenhet av frånvaro. Vi hade hoppats på ett större fokus på elevernas egna röster i den här utredningen eftersom vi tror att eleverna själva är bra på att formulera vad de behöver för att kunna vara i skolan. Vårt remissvar bygger förutom på faktaunderlag på våra medlemmars egna berättelser och upplevelser från skolan. 4 Förekomsten av frånvaro Utredningen bedömer att nationell statistik om frånvaro behövs Vi delar uppfattningen att insamling av nationell statistik kan minska den generella frånvaron. Däremot tror vi inte att statistikinsamling i någon större omfattning fångar in de orsaker som leder fram till problematisk frånvaro. Det kan säkert över tid öka medvetenheten om vissa faktorer som påverkar elevers frånvaro men när det gäller elever med autism så vet vi redan vad som gör att de inte är i skolan. Det krävs en rad olika åtgärder framför allt närvarofrämjande, vilket vi utvecklar i andra delar i vårt remissvar. Vid problematisk frånvaro är det viktigast att först identifiera orsakerna till varför eleven inte är i skolan. För elever med autism med problematisk frånvaro är ett av de främsta skälen bristande stöd därför menar vi att statistiken ska ställas i relation till de enskilda skolornas åtgärdsprogram (särskilt stöd) och dokumentation av extra anpassningar (vilka vi anser också måste dokumenteras) för elever med funktionsnedsättningar. Detta för att få en tydligare bild av förhållandet mellan den generella ogiltiga frånvaron på en skola och antalet elever med funktionsnedsättningar på densamma med ett dokumenterat behov av särskilt stöd eller extra anpassningar. Det skulle i sin tur kunna skapa indikatorer för Skolverket att gå in med fördjupade analyser och utredningar. 5 Frånvaro måste uppmärksammas Utredningens bedömning om registrering av frånvaro Utredningens bedömning om gemensamma variabler och riktlinjer för uppföljning av frånvaro Utredningens bedömning om en närvarofunktion på varje skola Vi håller med utredaren om att man måste uppmärksamma, registrera och framför allt analysera både giltig och ogiltig frånvaro som ett led i att ha koll på vilka elever som är frånvarande och därefter analysera och finna lösningar på individnivå i de fall detta behövs. Det är dock redan ett krav enligt skollagen. Det skadar självklart inte att Skolverket får i uppdrag att ta fram allmänna råd i frågan men vi tror inte de här åtgärderna kommer åt orsakerna till varför eleverna inte är i skolan. Risken finns att många mindre tekniska förslag får till följd att man fastnar i att identifiera frånvaron som sådan snarare än att arbeta med närvarofrämjande insatser och identifiera orsakerna till frånvaron. Det blir ett fortsatt fokus på symtomen. Resursbrist är ett problem i skolan och vi menar att resurser snarare ska läggas på att skapa en pedagogiskt, socialt och fysiskt tillgänglig skolmiljö för alla elever. De goda exempel som utredaren lyfter i Uppmärksamma frånvaro handlar i en aspekt om att man måste förbättra registreringen av själva frånvaron men det är tillsammans med andra mer genomgripande åtgärder som till exempel samarbete mellan skolan och andra samhällsaktörer.

9 9 6 Riskfaktorer för frånvaro Autism- och Aspergerförbundet delar utredarens uppfattning. Eftersom orsakerna till problematisk frånvaro är många och bilden ofta komplex utifrån varje enskild individ är självklart ett proaktivt och främjande arbete helt nödvändigt för att minska sådan frånvaro samt att få eleverna tillbaka till skolan. Det finns en rad skolor och goda förebilder som visar att det går. 9 Riskfaktorer för elever med autism är som sagt kända. Vi är glada att regeringen nu bestämt att satsa på specialpedagogisk kompetens i fråga om autism, ADHD och Tourettes genom att införa examensmål för neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i utbildningen av speciallärare och specialpedagoger, något vi verkat för i flera år. Vi menar dock att fortbildningsinsatser krävs för all personal inom skolan, särskilt redan utbildade specialpedagoger/-lärare, då den generella kompetensbristen är stor vilket får oerhörda konsekvenser för de här eleverna. Dessutom är det lika viktigt att kunskapen om funktionsnedsättningar och dess konsekvenser också får utrymme i de grundläggande lärarutbildningarna till exempel enligt finländskt mönster, där man har en specialpedagogisk komponent inom grundutbildningen för lärare. Idag ingår viss kunskap om funktionsnedsättningar i rektorsutbildningen. Vi efterfrågar uppföljning kring vilket genomslag detta fått. Skolverket bör få i uppdrag att utvärdera och följa upp detta inom rektorsutbildningen för att se om den kunskap som nu finns är tillräcklig eller om det behövs mer. Vi vill i det här fallet erinra om behovet av ökad kompetens om autism också i grundsärskolan. Ogiltig sammanhängande frånvaro är vanligare i grundsärskolan och utredaren erfar att det delvis beror på samsjuklighet men vi menar att det även kan indikera brister i stödet. Det är stor skillnad på att enbart ha en utvecklingsstörning mot att ha det i kombination med autism, vilket kräver just specifik kunskap för att kunna ge rätt stöd och ett bra bemötande gentemot eleverna Funktionsnedsättningar Funktionsnedsättningar är som sagt en riskfaktor i det här sammanhanget. Tyvärr så har inte utredaren tagit upp den grupp elever som inte når upp till en diagnos, men som kan ha drag av till exempel autism. Oftast finns ett stödbehov även där. Ytterligare många elever till exempel de med så kallad svag teoretisk begåvning behöver stödinsatser i skolan de är ofta en osynlig grupp. Det är allvarligt att många skolor inte ger stödinsatser till elever som inte har en formell diagnos vilket bryter mot skollagen. 10 Det är inte diagnosen i sig som ska garantera stödet, utan elevernas faktiska behov. Många elever får också sina diagnoser under skoltiden. Här spelar elevhälsan en avgörande roll att uppmärksamma och ta initiativ till att dessa elever utreds och får det stöd de behöver i skolan. Det kräver att skolan har fokus på tidigt stöd och sedan kontinuerligt utvärderar och anpassar så länge behovet av stöd finns, i en del fall under hela skoltiden. Skolorna behöver också bli avsevärt bättre på stödet till flickor som idag ges i mindre omfattning och utgår senare. Det krävs starkare incitament för arbetet med jämställdhet i skolorna också i fråga om stödinsatser. 6.8 En skola med hög närvaro och elever som når kunskapskraven mer forskning behövs Enligt en rapport som utredaren hänvisar till visar det sig att flickor är i skolan i större utsträckning än pojkar, fastän de inte vill. Vi tolkar det som att utredaren menar att flickor i högre utsträckning är i 9 Bland andra: Malmaskolan i Kolsva: 10 Tillgängliga lärmiljöer? Rapport 440, Skolverket, 2016

10 10 skolan trots vantrivsel, bristande stöd eller andra orsaker, det vill säga att de är mer plikttrogna. När det gäller gruppen elever med autism så ser vi ju det motsatta. Flickor framför allt i de högre årskurserna är frånvarande i större omfattning. I diskussionen om problematisk frånvaro ligger idag stort fokus på eleverna i de högre årskurserna. Forskningen behöver också titta på elever som är frånvarande i lågoch mellanstadiet. Inom det här forskningsområdet behövs således ett tydligt funktionshinder-, jämställdhets- och åldersperspektiv finnas. 7 Skolmiljöns betydelse för närvaro I det här avsnittet analyseras skolmiljön utifrån fler olika begrepp som värdegrundsarbete till exempel trygghet, studiero, relationer och mobbing. Vi håller med om att det är många samverkande faktorer i skolmiljön som sedan kan påverka hur väl en elev trivs i skolan eller inte, och som i förlängningen kan leda till frånvaro. Kravet på pedagogisk, social och fysisk tillgänglighet ryms också här. Det påverkar hur väl en elev kan tillgodogöra sig utbildningen och nå sin fulla potential. Vi saknar en djupare analys och problematisering kring hela skolmiljön utifrån hur den fungerar och får konsekvenser för eleverna. Idag är skolmiljöer sällan pedagogiskt, socialt och fysiskt tillgängliga för alla elever som går där. Vi är mil från universell utformning, och det saknas nästan helt diskussion om detta. Här ingår att miljön även ska fungerar för elever med kognitiva och perceptuella svårigheter. Det kan handla om att det finns utrymmen för eleven att gå undan till i avskildhet för att vila från sensorisk överbelastning, vilket är en konsekvens av autism. Det kan handla om att avgränsa hur många personer man kan relatera till under skoldagen. Vissa elever behöver undervisning i ett mindre sammanhang. 11 De elever med egen erfarenhet av frånvaro som utredaren haft kontakt med säger att man föredrar mindre klasser och grupper. Arbetsmiljöverkets tillsyn av landets skolor visar bland annat problem med buller och brist på åtgärder mot det. 12 En dålig ljudmiljö är svår för alla men för elever med till exempel perceptuella svårigheter blir detta till ett överstigligt hinder i skolan. Det utgår statliga medel för att renovera skolorna och där borde även ställas krav på att bygga in aspekter för att tillgängliggöra skolorna för alla elever. I skolornas systematiska kvalitetsarbete borde universell utformning eftersträvas och finnas med som övergripande mål. Skolorna måste bli bättre på att stå bakom sitt lagstadgade kompensatoriska uppdrag också för elever med funktionsnedsättning. Här spelar hela skolmiljön en stor roll. För elever med autism behövs många gånger även stöd utanför klassrumssituationen eftersom man har svårigheter inom social kommunikation och socialt samspel. Många skolor missar att stödet måste upprätthållas också till exempel på raster, i matsalen och på fritids. 13 Skolornas kunskap om att det finns stöd att få brister. Specialpedagogiska skolmyndighetens arbete behöver komma fler till del. Utöver att skolorna kan få gratis råd och handledning i sitt konkreta arbete har myndigheten tagit fram ett värderingsverktyg DATE som verksamheterna kan använda för att kartlägga den pedagogiska, sociala och fysiska miljön Bland andra: Tillgängliga lärmiljöer? Rapport 440, Skolverket, Rapport 2017:1, Projektrapport för Arbetsmiljöverkets nationella tillsyn av skolan Mer om DATE:

11 Utredningens bedömning om behovet av en nationell utbildning för elevskyddsombud Autism- och Aspergerförbundet avstyrker förslaget. Det är självklart viktigt att elever kan påverka sin egen arbetsmiljö och vi anser att elevskyddsombudens funktion är viktig framför allt ur ett delaktighetsperspektiv men vi tror inte att utökad utbildning av elevskyddsombud nämnvärt kommer åt orsakerna bakom problematisk frånvaro. Arbetsmiljön är mycket viktig ur ett tillgänglighetsperspektiv men vi tror snarare att det är ett systematiskt kvalitetsarbete tillsammans med implementering av pedagogiskt, socialt och fysiskt tillgängliga skol- och lärmiljöer som över tid kommer att minska den problematiska frånvaron. Det är rektor och huvudman som ytterst ansvarar för efterlevnad när det gäller arbetsmiljölagstiftningen och som ska tillse att arbetsmiljön fungerar för både elever och personal på skolan. För att rektor ska ha möjlighet att efterleva både skollagen och arbetsmiljölagen krävs systematisk och god styrning och tillräcklig resursfördelning från huvudmannens sida. 8 Närvaroarbete från att uppmärksamma och kartlägga till att åtgärda frånvaro Vi är glada att man även tagit till sig av de synpunkter vårt förbund inkommit med under utredningens gång. Det handlar bland annat om vikten av tidigt stöd och snabba och rätt slags insatser och att det måste finnas kompetens om funktionsnedsättningar på skolan för att lyckas. När det gäller elever med autism måste man ha eller ta in autismspecifik kompetens om man inte har det själv till exempel i samverkan med habiliteringsverksamheter eller Specialpedagogiska skolmyndigheten. Särskilt glada är vi att behovet av andra kompetenser inom elevhälsan lyfts. Vi menar att bland andra arbetsterapeuter skulle utgöra ett bra komplement i elevhälsan för att tillgodose de behov som elever med autism har i hur man utformar rätt stödinsatser som ett led i ett närvarofrämjande arbete. Vidare lyfts vikten av att alla elever möts av en skolmiljö som är pedagogiskt, socialt och fysiskt tillgänglig, vilket är en grundläggande förutsättning för att främja närvaron i synnerhet för elever med autism. Man ringar väl in vilka åtgärder som krävs för att få tillbaka elever med omfattande frånvaro till skolan. Vi har betonat bland annat medverkan av eleven själv och vårdnadshavare och att det krävs en helhetssyn på eleven och att arbetet bara kan lyckas om samverkan sker med de aktörer som finns runt eleven. Det förs vidare resonemang kring att samla insatserna runt barnet i skolan vilket är ett synsätt vi bejakar och som vi utvecklar vidare under 10 Elevhälsans viktiga roll och 12 Samverkan närvaro med gemensamma krafter. I några delar har vi en annan uppfattning än utredaren. Visserligen instämmer vi helt i att det krävs flexibla lösningar, oftast helt individuella sådana, för att komma åt omfattande frånvaro men utredningens slutsatser att undervisning i hemmet ska undvikas leder fel. Som vi tydliggjort är ett av de främsta skälen till att elever med autism är frånvarande från skolan just skolmiljön tillsammans med bristande stöd. Det är ofruktbart att till varje pris börja med att försöka få eleven tillbaka till en skola som inte först tillrättalägger den miljö som inte fungerar för den här eleven. Här krävs insikt från skolan i att identifiera de brister som skolan har och inse att man faktiskt kan vara orsaken till att eleven inte kan vara där. Sådana brister måste förstås åtgärdas först innan man kan kräva att en elev ska kunna komma tillbaka. Det kan således finnas skäl till att bedriva undervisning i hemmet där eleven är tryggast, eller på en plats som fungerar för eleven. Rätten till utbildning måste sättas främst. Ett annat misstag som ofta görs är att det blir viktigast att snabbt få tillbaka eleven till skolan oavsett om eleven klarar av det eller inte. En elev med autism som blivit hemma är högst sannolikt dränerade på alla energi, utmattad eller till och med utbränd. Det gäller då att skynda långsamt. Det krävs utöver

12 12 kompetens och samverkan runt eleven en grundläggande förståelse för de svårigheter eleven befinner sig i. Många gör en plan som fungerar för skolan utan hänsyn till vad elever orkar eller klarar av. Man erbjuder till exempel att någon kommer hem och undervisar, men det är skolan som bestämmer när och hur ofta utan hänsyn till om det är en fungerande strategi för eleven. Man fortsätter således på samma sätt som tidigare. Eleven kan ha fått stöd men stödet är fel utformat utan kartläggning och analys. Man har en metod och den fortsätter man använda oavsett om den fungerar eller inte. Utredaren tar stöd i forskning när det gäller att eleven ytterligare kan utveckla psykiska besvär på grund av att de blir frånvarande från skolan, och så är det säkert men för många elever med autism som till slut blir hemma från skolan är det redan ett faktum att de under sin tid i skolan utvecklat psykisk ohälsa och är också en orsak till att man inte kan vara i skolan Utredningens förslag om sammanhållna skoldagar Vårt förbund är positiva till strävan mot bättre sammanhållna dagar för eleverna men vi menar ändå att det krävs viss flexibilitet i detta. Att leva med autism innebär att man har diagnosticerade perceptuella svårigheter särskilt avseende möjligheten att stänga ute, sortera och relatera till olika sensoriska intryck. Miljön bör därför utformas så att elever med autism ges både möjlighet att delta men det ska även finnas möjlighet till avskildhet för att hantera och bearbeta intrycken och förebygga överstimulering. Ett alltför komprimerat schema utan möjlighet till återhämtning kan innebära att eleven dräneras på energi och blir stressad. Följden kan bli utbrott som ett sätt att kommunicera att situationen är för svår att hantera. En del elever kan också ha behov av ställtid när de byter aktivitet till exempel att gå från ett klassrum till ett annat eller vid byte av ämne. Således behövs för vissa även luft i schemat. Det här är en viktig aspekt i hur man utformar rätt anpassningar och särskilt stöd för elever med autism. Stödet som utgår måste alltid vara individuellt utformat utifrån varje elevs unika förutsättningar. Det som ligger utanför själva undervisningssituationen till exempel raster, studiedagar, friluftsdagar med mera är sådant som också är besvärligt för många elever med autism. Här behöver oftast också anpassningar och stöd utgå för de elever som behöver stöd i de sociala delarna. Vi vill betona vikten av detta trots att det numera framgår av skollagen 3 kap 8 Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. I betänkandet På goda grunder en åtgärdsgaranti för läsning, skrivning och matematik (SOU 2016:59) föreslås en nya skrivning av den här paragrafen vilket innebär en vagare definition, vilket vi påtalat. Det framgår av utredningen att elever som själva varit långvarigt frånvarande (främst på grund av bristande stöd) önskar flexibla tider och scheman samt en individuell och anpassad studieplan. 9 Problematisk frånvaro 9.2 Förslag och bedömning om skyldigheter att utreda och vidta åtgärder vid problematisk frånvaro Förslag om dokumentation Förslag om bemyndiganden Vi tillstyrker de här förslagen då de är tydligare inriktade mot att komma åt orsakerna till problematisk frånvaro. Det måste krävas av skolorna att agera snabbare, analysera orsakerna och komma fram till lösningar som fungerar för de elever som inte är i skolan.

13 Utredningens bedömning av problematisk frånvaro Utöver den bedömning som utredaren gör att Skolverket bör ges i uppdrag att ta fram allmänna råd, anser vi att det är viktigt att Skolverket i sin roll som normerande skolmyndighet även tydliggör vikten av att skolorna måste arbeta för att skapa pedagogiskt, socialt och fysiskt tillgängliga lär(skol-)miljöer. Specialpedagogiska skolmyndigheten arbetar och sprider systematiskt detta grundläggande synsätt i sitt arbete men begreppet och förhållningssättet behöver komma alla skolor till del. Här kan Skolverket samverka med Specialpedagogiska skolmyndigheten i utformandet av de allmänna råden om bedömning av frånvaro som riskerar att ha negativ inverkan på elevens utveckling mot utbildningens mål. Det är också viktigt att de i dessa allmänna råd betonas kring ytterligare framgångsfaktorer när det gäller närvarofrämjande arbete till exempel att skolorna har ett systematiskt kvalitetsarbete där samtliga verksamheter inom skolenheten ingår. 10 Elevhälsans viktiga roll Det är bra att utredaren ger elevhälsans roll stort utrymme eftersom det är en av nycklarna till ett gott närvarofrämjande arbete i skolan. Vi delar helt utredarens bild och är överens om de slutsatser som utredaren kommer fram till. Många andra har också identifierat de stora brister som finns inom dagens elevhälsa bland andra Skolverket och Skolinspektionen. 15 Det finns således god kännedom om hur elevhälsans arbete borde se ut för att främja närvaroarbetet i skolan. Vi är därför kluvna till om ytterligare utredning kring elevhälsan behövs. Vi håller med om att skollagen måste bli tydligare kring elevhälsans kärnuppdrag men vi anser också att det finns tillräcklig kunskap om vad som krävs för att elevhälsan ska fungera för eleverna. Det finns skolor som arbetar både närvarofrämjande och vid lång frånvaro har bra verktyg och arbetssätt för att få elever tillbaka till skolan. Det bottnar självklart i ansvarstagande vuxna i skolan som finns där för eleverna. Vuxna som ser eleverna och som gillar sitt jobb. Det handlar sällan om hokus pokus utan skolor som lyckas i både god måluppfyllelse och har låg problematisk frånvaro följer skollagen och dess intentioner. Elever som är i behov av stöd får det stöd de behöver. Det övergripande är att alla ska nå skolans mål. Man involverar hela skolan i det systematiska kvalitetsarbetet. Man utvärderar, analyserar sitt arbete och lär av sina misstag för att förbättra för skolans elever. Man tar ett helhetsgrepp kring skolmiljön och har en helhetssyn på eleven. Här är elevhälsan närvarande i elevernas vardag. De vuxna på skolan samverkar och om det behövs samverkar man också med andra aktörer utanför skolan. En förnyad elevhälsa som möter dagens elever Det krävs nytt bränsle i diskussionen kring elevhälsan. Vi menar att dagens elevhälsa måste spegla samhällsutvecklingen och vara en elevhälsa som möter de behov som dagens elever har. Det krävs starkare incitament för att elevhälsans och hela skolans arbete verkligen ska ha betoning på främjande arbete, inte minst när det gäller att främja närvaro och som medskapande i att öka måluppfyllelsen för eleverna. Vidare behöver elevhälsan finnas med i att identifiera riskfaktorerna vid frånvaro, att sådana uppmärksammas tidigt redan i de lägre årskurserna. Vi ser en oroande trend att framför allt den 15 Tillgängliga lärmiljöer? Rapport 440, Skolverket, 2016; Omfattande frånvaro En granskning av skolors arbete med omfattande frånvaro, Skolinspektionen, 2016

14 14 psykiska ohälsan kryper allt längre ner i åldrarna. Likaså ser vi att stödinsatserna ökar ju äldre eleverna blir, vilket är ett tecken på att många går utan rätt stöd i flera år och med följd att man utvecklar psykisk ohälsa och i värsta fall inte kan vara i skolan. I vårt fall gäller som nämnts detta i högre grad för flickor. Frånvaro finns också i de lägre åldrarna. Detta trots kunskapen om vikten av tidigt och rätt stöd. För elever med autism är frånvaron redan från förskoleklass upp till årskurs 3 hela 37,5 % för att ytterligare öka i mellanstadiet till 45,5%, och som sagts är siffrorna ännu högre för flickor. En elevhälsa som är tillgänglig för eleverna är oerhört viktigt. Förutom i det närvarofrämjande arbetet är det elevhälsan som träffar eleverna också medicinskt. Elevhälsan kan tidigt uppmärksamma elever som behöver stöd men också uppmärksamma elever som behöver utredas vidare. Elevhälsans uppbyggnad borde formas utifrån den elevgrupp som finns på skolan, inte utifrån ett önsketänkande om en elevgrupp man vill ha. En slags sammansättning av elevhälsan passar inte idag när skolorna har väldigt olika elevunderlag och olika förutsättningar beroende på bland annat socioekonomiska och demografiska förhållanden. Elevhälsan borde skapas utifrån de förutsättningar man har lokalt. Det kan handla om både förändrade arbetssätt och vilka kompetenser som behöver rymmas inom elevhälsan. När det gäller skolor som lyckas i sitt närvarofrämjande arbete och där man lyckas få tillbaka elever till skolan arbetar man flexibelt med utgångspunkt i en helhetssyn på eleven för det är då man ser goda resultat. Det kan handla om att ta in socionomer i skolan eller att ta in arbetsterapeuter och logopeder som i samverkan med specialpedagoger bildar ett dreamteam i att sätta in rätt och bra stödinsatser för elever som behöver det. Man arbetar med eleverna som utgångspunkt. Nyckeln är också att hela skolan samverkar och när det behövs samverkar man med aktörer runt om skolan. Det är skolor utan prestige där eleverna är viktiga och elevernas framgång är det väsentliga. De här skolorna arbetar också med ett systematiskt kvalitetsarbete där hela skolans verksamhet är med. Man satsar på att vidareutbilda personalen; man lyckas med styrning och resursfördelning för att tillgodose elevernas stödbehov. Man utvärderar, följer upp och analyserar sin verksamhet för att hela tiden bli bättre. I grunden är den en inställningsfråga: man vill att skolans alla elever ska lyckas. SKL har under flera år i sitt arbete kring barns och ungas psykiska hälsa framfört idéer om en förstalinje i skolan, det vill säga en elevhälsa med utökning av kompetenser som eleverna har behov av, det vill säga aktörer som idag finns utanför skolan till exempel socialtjänsten, BUP och habiliteringen. Alla elever finns i skolan, och alltså når man alla där. Det har inte gått att genomföra men man har idag etablerat en första-linje för barn och unga med psykisk ohälsa runt om i landets kommuner. Alla kommuner ska kunna arbeta med en sådan första-linje men ta det utifrån de förutsättningar man har lokalt och bygga på de strukturer som redan finns. Det viktiga är att en ung person snabbt ska få stöd. Tidigare har dessa elever ofta hamnat mellan stolarna i den stuprörsorganisering som vi har. 16 Nyligen kom ett delbetänkande från Samordnaren för unga som varken arbetar eller studerar 17 där det framförs idéer och förslag om att utreda hur en sammanhängande barn- och ungdomshälsovård från 0 25 år, som inkluderar tillgång till förbyggande och främjande insatser, skulle kunna utformas. Det är intressanta tankar, menar vi. Skälet till ett sådant förslag bottnar förstås i de bestående bristerna i den obligatoriska skolan både när det gäller att tidigt identifiera och ge rätt stöd till elever i behov av det både när det gäller att nå måluppfyllelse och motverka frånvaro. Eleverna i grundskolan kommer att bli äldre och utan en större strukturell förändring kommer det att bli mycket kostsamt för samhället Det handlar om oss unga som varken arbetar eller studerar SOU 2017:9

15 15 11 Motivation till närvaro studie- och yrkesvägledning Som vi tidigare nämnt är motivation sällan en avgörande faktor när det gäller frånvaro hos elever med autism utan det handlar främst om dåligt kunskap om autism, brister i stödet och om en otillgänglig skolmiljö. Vi menar att det behövs mer genomgripande förändringar på skolnivå för att ändra deras situation. För den skull menar vi inte att även en studie- och yrkesvägledare har betydelse även för dessa elever och kan precis som andra personalkategorier i skolan självklart vara av vikt också i ett närvarofrämjande perspektiv. Vi har tagit del av ett delbetänkande från Delegationen för unga och nyanlända till arbete där det föreslås att Arbetsförmedlingen bör utveckla strukturer för sitt samarbete med kommuner gällande såväl grund- och gymnasieskola med flera för att stärka inslaget av arbetsmarknadskunskap och medverkan från arbetslivet i undervisningen. I sitt resonemang menar man att en studie- och yrkesvägledning av hög kvalitet är central för ungas etablering på arbetsmarknaden. Med väl underbyggda val så är minskar risken för avhopp och felval. Nyckeln menar man är att tidigare skapa samverkan mellan skolan, (lokala) arbetslivet och Arbetsförmedlingen. 18 Sett ur det här perspektivet krävs det att arbetet förändras i skolan när det gäller arbetslivsorienteringens roll och praktik. Då måste en studie- och yrkesvägledningen arbeta närmare eleverna i undervisningen samt även tidigt samtala och vägleda eleverna för framtiden. Det kräver samverkan med lärare och elevhälsa och skulle kunna ses som en del av ett närvarofrämjande arbete. I flera andra utredningar föreslås bland annat ett utökat ansvar för kommunerna för eleverna som gått ut grundskolan och som inte når måluppfyllelse och/eller som inte studerar eller arbetar. Här är det viktigt att det nu tas ett helhetsgrepp kring de olika förslagen så att syftet nås, det vill säga att fler ska gå ut både grund- och gymnasieskolan med fullständiga betyg och behörighet till vidare studier eller få arbete och/eller meningsfull sysselsättning Utredningens bedömning om studie- och yrkesvägledning 11.6 Utredningens förslag om studie- och yrkesvägledning Vi hänvisar till vårt resonemang ovan och menar att de förslag som presenteras i SOU 2017:19 är intressanta att gå vidare med. Vi avstyrker förslaget om att studie- och yrkesvägledaren särskilt ska uppmärksamma elever som är frånvarande med argumentet att det ska all personal göra på skolan. Förslaget är att i allt för mycket detalj gå in på hur arbetet på en skola organiseras. Det anser vi är rektors roll. Vi har i andra delar i den utredningen diskuterat detta mer grundligt. Om förslaget går igenom så ser vi att rollen som studie- och yrkesvägledare rör sig mot elevhälsans område. Oavsett så är det viktigt att även studie- och yrkesvägledaren har kunskap om en elevs funktionsnedsättning och vilka konsekvenser det kan innebära för framtida studie- och yrkesval. 12 Samverkan närvaro med gemensamma krafter Utredningens bedömning om samverkan inom skolenheten med elevhälsan Förslag på textförstärkning: Rektorn ska bör tillsammans med elevhälsan utveckla arbetssätt och en organisation som underlättar lärares möjlighet att få råd och stöd från elevhälsan kring bemötande av eleverna, vilket kan bidra till 18 Uppdrag: Samverkan. Steg på vägen mot fördjupad lokal samverkan för unga arbetslösa SOU 2017:19