Redovisning av uppdrag nr 22 i regleringsbrevet för år 2005

Transkript

1 1(6) Krisberedskapsmyndigheten Redovisning av uppdrag nr 22 i regleringsbrevet för år 2005 Krisberedskapsmyndigheten skall göra en bedömning av kunskapsläge, nationell och internationell utveckling, efterfrågan och framtida anslutning till RAKEL-systemet.

2 2(6) Bakgrund Av regleringsbrevet för år 2005 för Krisberedskapsmyndigheten (KBM) punkt 22 framgår att myndigheten skall göra en bedömning av kunskapsläge, nationell och internationell utveckling, efterfrågan och framtida anslutning till RAKEL-systemet. Bedömningen skall lämnas till regeringen senast den 1 maj KBM har sedan den 1 februari 2004 uppdraget att införa, förvalta och utveckla radiokommunikationssystemet för skydd och säkerhet - RAKEL-systemet. Verksamheten skall bedrivas i nära samverkan med företrädare för användarna av systemet. I uppdraget ingår också att verka för att så många som möjligt i den tänkta användarkretsen ansluter sig till systemet. Regeringen uppdrog den 22 maj 2003 åt Försvarets materielverk (FMV) att göra upphandlingen av systemet. Upphandlingen var klar i april 2004 men överklagades och rättsprocessen avslutades först i januari Den 26 januari 2005 överlämnade FMV ramavtalet för RAKEL-systemet till KBM. Avtalet var slutet med ett konsortium företrätt av SAAB AB. Nationell utveckling Efter det att KBM övertog ramavtalet från FMV, har det kompletterats med ett antal säkerhetsskyddsavtal, s.k. SUA-avtal, för att möjliggöra att hemliga uppgifter skall kunna lämnas till leverantören. Det gemensamma projektet för utbyggnad av RAKEL-systemet som förutsätts i ramavtalet har etablerats. Den första beställningen från ramavtalet gjordes den 6 april Tidplanen för systemutbyggnaden har justerats sedan rättsprocessen avslutades och den första etappen skall vara klar för operativ drift i januari den sista i mitten av år Etapp Etapp 1 Blekinge, Kalmar, Skåne Etapp 2 Gävleborg, Kronoberg*, Stockholm, Södermanland, Uppsala, Västmanland Etapp 3 Halland, Västra Götaland Etapp 4 Östergötland, Jönköping, Västernorrland Gammal utbyggnadsplan Utbyggnad våren 2004, Drift januari 2005, Etappkontor 2003 Utbyggnad början 2005 Drift slutet 2005 Etappkontor 2004 Utbyggnad mitten 2005 Drift mitten 2006 Etappkontor 2004 Utbyggnad mitten 2006 Drift mitten 2007 Etappkontor 2005 Ny utbyggnadsplan mars 2005 Med 12 månaders förskjutning Utbyggnad våren 2005 Drift januari 2006 Etappkontor 2004 Utbyggnad början 2006 Drift slutet 2006 Etappkontor 2005 Utbyggnad mitten 2006 Drift mitten 2007 Etappkontor 2005 Utbyggnad mitten 2007 Drift mitten 2008 Etappkontor 2006

3 3(6) Etapp 5 Örebro, Värmland, Dalarna Etapp 6 Jämtland, Västerbotten Etapp 7 Norrbotten, Gotland Utbyggnad början 2007 Drift december 2007 Etappkontor 2006 Utbyggnad mitten 2007 Drift mitten 2008 Etappkontor 2006 Utbyggnad mitten 2008 Drift mitten 2009 Etappkontor 2007 Utbyggnad början 2008 Drift slutet 2008 Etappkontor 2007 Utbyggnad mitten 2008 Drift mitten 2009 Etappkontor 2007 Utbyggnad mitten 2009 Drift mitten 2010 Etappkontor 2008 Internationell utveckling Radiosystem i andra länder Radiosystem som använder TETRA-standard och som vänder sig till public safetysektorn blir fler och fler i Europa. Landstäckande system finns i Storbritannien, Finland, Belgien, och Nederländerna. I Österrike finns ett system under uppbyggnad. Flera länder undersöker möjligheten av eller har projekt för att skapa nationella system för public safety-sektorn däribland Norge, Polen, Tyskland och Estland. Om dessa kommer att välja TETRA-standarden eller ej blir klart först då deras upphandlingar är klara. Länder inom EU kan inte utgå från en speciell standard vid upphandlingsförfarandet utan måste ställa krav i funktionstermer. Anledningen till att TETRA har valts av så många är att den standarden är framtagen för att passa public safety-sektorns funktionskrav. Allmänt om KBM:s arbete KBM deltar i arbetet med att utveckla TETRA-standarden. Detta arbete bedrivs huvudsakligen i två delar. Den första delen är deltagande i TETRA MOU. Den andra delen är deltagande vid möten i ETSI:s projekt TETRA. Utöver detta arbete deltar KBM också i arbetet med att återvinna erfarenheter och kunskaper från andra länders nationella projekt. TETRA Memorandum of Understanding (MOU) TETRA MOU (Memorandum of Understanding) är en intresseorganisation för TETRA. Organisationen är delad i ett antal undergrupper. Grupperna arbetar med operativa (från teleoperatörshåll) och tekniska frågor. Här bestäms bland annat i vilken prioritetsordning nya tjänster och tekniska lösningar skall införas (vilket är väldigt vanligt i teknikformer som mognar). Här utbyts också erfarenheter mellan olika projekt, nätoperatörer, systemleverantörer och övriga utrustningstillverkare. KBM har företrädesvis deltagit i arbete angående TETRA OUA (Operators and Users Association) och TETRA TF (Technical Forum) som är undergrupper till TETRA MOU. European Telecommunications Standards Institute (ETSI) ETSI:s projekt TETRA är en del av ETSI:s ansvarsområde. KBM har deltagit vid ett ETSI-möte (en public safety workshop i februari 2005). ETSI producerar det tekniska innehållet i TETRA-standarden. Därefter fastställs standarden av ETSI. ETSI är också det organ som har ett mer långsiktigt perspektiv på TETRA-arbetet. Public Safety Radiocommunication Group (PSRG) Sverige deltar sedan i mitten av 1990-talet i PSRG. PSRG är ett informellt forum för användare och operatörer av radiosystem inom public safety-sektorn. Vid starten var det Polisen som representerade Sverige. Då gruppens arbete nu har övergått till att

4 gälla mer än det polissamarbete som reglerades av Schengen-avtalet så har gruppens sammansättning förändrats. Idag består gruppen av företrädare för de europeiska projekten, många gånger med förstärkning från polisen. KBM är nationellt ansvarig för detta arbete. Gruppen möts två gånger per år och redovisar situationen i de olika länderna samt erfarenheter av olika tekniska lösningar. KBM kommer att vara värd för mötet våren Three-nations- pilot I Tyskland, Belgien och Nederländerna pågår testverksamhet med gränsöverskridande TETRA-kommunikation. Testverksamheten startades under år 2002 och har avslutats i dess första del. En utvärdering av testverksamheten har gjorts och nya försök kommer att starta upp under de närmaste åren. Konferenser och besök Tetra World Congress hålls en gång om året och är en konferens och utställning som anordnas av MOU och leverantörer. Den senaste hölls i Wien hösten 2004 och KBM deltog bl.a. genom att hålla en föreläsning om den svenska processen fram till beslut om och utbyggnadsplanerna för RAKEL. Både Finland och Norge anordnar varje år särskilda konferenser och utställningar för TETRA-system. KBM har besökt båda och föreläst om det svenska projektet. KBM har under det senaste året besökt sina motsvarigheter vad gäller RAKEL-system i Storbritannien (Airwave O2), Belgien (ASTRID) och Finland (VIRVE). Vidare har KBM underhand förmedlat uppgifter till Polen och Estland om våra erfarenheter av att införa ett nationellt radiosystem. De internationella kontakterna underlättar arbetet med uppbyggnaden av RAKELsystemet högst avsevärt. Dels för kunskapsuppbyggnaden om TETRA-standarden och tekniska utmaningar, dels genom möjligheten att ta del av andra länders erfarenheter i frågor om bl.a. miljö, avgiftsmodeller, projektstyrning, affärsmodeller och organisation. Kunskapsläget Beslutet att bygga RAKEL-systemet har föregåtts av ett antal utredningar. I dessa utredningar har företrädare för användarkretsen deltagit. Detta har medfört att den kunskap som funnits nått ut till relativt stora kretsar. KBM har ökat och stärkt den kunskapen och spridit den kunskapen vidare genom en rad aktiviteter. KBM har en egen hemsida för RAKEL-systemet ( Informationsmöten hålls kontinuerligt med såväl direkta användare som beslutsfattare. KBM har deltagit och deltar i utställningar och mässor. Under maj månad kommer KBM att gå ut med en skrivelse till samtliga organisationer i användarkretsen. Aktiviteterna har till stor del vänt sig till dem som omfattas av de första etapperna. För att stärka den specialistkunskap som efterfrågas erbjuder KBM platser till personal från användarorganisationer för interna utbildningar i RAKEL-systemet. En viktig väg för kunskapsspridning är RAKEL-delegationen, i vilken det sitter företrädare för Polisen, Försvarsmakten, Statens räddningsverk, Sveriges Kommuner och Landsting samt Kustbevakningen. Genom delegationen får KBM också signaler om när information inte nått fram och vilken typ av information och kunskap som efterfrågas. I den styrgrupp som finns inrättad för utbyggnadsprojektet och som är gemensam för leverantör och beställare har KBM tre platser. KBM har utsett en medlem från RAKEL-delegationen till en plats, delvis för att stärka KBM:s kompetens, men också Dnr: 0558/2005 4(6)

5 5(6) för att öka insynen och inflytandet i projektet samt främja kunskapsuppbyggnaden om projektet och systemet utanför KBM. KBM håller för närvarande på att engagera länsstyrelserna att vara informationskanaler ut mot användarna under utbyggnaden av de olika etapperna. KBM har noterat att kunskapsnivån hos användarkretsen och dess företrädare är ojämn sett ur flera perspektiv. Generellt är det så att kunskapen är högre hos dem som tillhör de första etapperna. Vidare har de statliga aktörerna med sina centrala stabsfunktioner större möjligheter att ta till sig kunskap och sprida den vidare i sina organisationer. Som exempel kan nämnas Polisen som har ett särskilt projekt för införandet. Det underlättar kunskapsuppbyggnaden inom Polisen, och KBM:s bedömning är att Polisen är väl rustad i detta avseende. På den kommunala sidan är kunskapen ojämnare. Det beror bl.a. på att kommunerna är olika stora och att många inte ligger i de första etapperna. Mindre kommuner har naturligtvis svårare att avsätta resurser för att bevaka RAKEL-frågor. Slutsatsen är att ansträngningarna från KBM:s sida att informera den kommunala sektorn måste öka. KBM konstaterar också att kunskapen inom organisationerna är ojämn. Det kan finnas en mycket god kunskap om systemet och dess möjligheter hos dem som kommer att vara direkta användare av systemet, däremot kan kunskapen vara lägre på beslutande och styrande nivå inom organisationen. En uppenbar risk med detta är att man inte ansluter sig till RAKEL så fort som möjligt eller inte driver på utvecklingen med ökad samverkan inom och utom organisationen och andra rationaliseringar som systemet ger möjlighet till. Uppgifter som efterfrågats är hur priserna kommer att bli. Vidare efterfrågas uppgifter om vilka tjänster som kommer att finnas med i systemet samt om dessa kommer att ingå i ett basutbud eller vara tilläggstjänster. Det har fram till nu varit svårt för KBM att lämna exakta svar på dessa frågor. Det går inte att tillräckligt noggrant ange kostnaderna för RAKEL-systemet, innan man mer i detalj har designat systemet. Att designa systemet är en uppgift som görs tillsammans med leverantören. Innan man vet kostnaderna för systemet går det inte att fastställa användaravgifterna. Det i sin tur innebär en osäkerhet för användarna som leder till tveksamhet till när och med hur många användare som man vill ansluta. Eftersom användaravgifterna i princip är årskostnaden delat med antalet användare, uppstår ett äkta dilemma. Inte heller frågor om exakt vilka tjänster som kommer att erbjudas kan besvaras förrän systemet har designats. Bristen på denna information blockerar viljan att ta till sig annan kunskap om RAKEL-systemet. Mer om avgifter och anslutningsviljan nedan. Avgifter och nuvarande anslutningsvilja (efterfrågan) KBM har under våren tagit fram en modell för kostnads- och intäktsanalys av RAKELsystemet. Arbetet med utbyggnadsprojektet har nu kommit så långt att modellen kan fyllas med antaganden om kostnader och antalet användare. Därmed kan också pris per abonnemang bättre prognostiseras. När det gäller kostnader för systemet har dessa beräknats utifrån KBM:s uppfattning om hur systemet skall designas och om hur driften skall skötas. Stora delar av kostnaderna går att hänföra till ramavtalet och andra delar till priser som finns på marknaden. I beräkningen av hur många användare som kommer att anslutas till systemet har KBM utgått från de antaganden som togs fram i samband med RAKEL-kommitténs arbete och justerat dessa. Justeringarna är bedömningar som KBM gör efter att ha

6 6(6) lyssnat av olika viljeinriktningar främst från företrädare och användare i de första etapperna. I de siffror som togs fram av kommittén angavs högsta och lägsta antal som skulle kunna tänkas ansluta sig, fördelat på olika användargrupper. När det gäller den statliga sektorn har KBM utgått från ett medelvärde av högsta och lägsta tänkbara antal och att den statliga sektorn ansluter sig vartefter systemet blir tillgängligt. Polisen som är den största statliga användaren har sagt att man ansluter sig och också uttalat att man inte tänker hålla sig med dubbla system annat än övergångsvis. Det betyder att de som vill och har behov av att samverka med polisen via radiosystem måste gå med i RAKEL. Även övriga statliga aktörer har uttalat vilja att delta i systemet. Då det gäller kommuner och landsting så gör KBM en försiktigare bedömning och antar att dessa går med i mindre utsträckning och ansluter sig senare. Innan användaravgifterna fastställs måste frågan beredas. Av instruktionen för KBM framgår att RAKEL-delegationen skall bistå myndigheten genom att lämna förslag till beslut om användaravgifter. Enligt avgiftsförordningen skall Ekonomistyrningsverket yttra sig. Av avgiftsförordningen framgår också att avgifterna skall fastställas för ett år i taget. Eftersom KBM:s uppfattning är att avgifterna åtminstone under uppbyggnaden av systemet bör vara fasta och därmed förutsebara för längre tid än ett år, så avser KBM att i särskild ordning hemställa hos regeringen om undantag från avgiftsförordningen för att kunna fastställa priserna för en tid av tre år. När priserna är fastställda kommer KBM att utföra en marknadsundersökning, för att kvalitetssäkra antagandena om anslutningsviljan och vid behov justera dessa. Innan man fastställt en användaravgift är det enligt KBM:s bedömning inte meningsfullt att göra en undersökning. En undersökning innan priset är fastställt ger ingen säkrare bild av marknaden än den som KBM redan har. I samband med hemställan till regeringen om undantag i avgiftsförordningen kommer KBM att redovisa sina antaganden om anslutningsviljan mer i detalj. Framtida anslutningsvilja KBM har i en särskild skrivelse till regeringen den 6 april 2005 hemställt om att användarkretsen för RAKEL-systemet skall utökas till att omfatta flertalet av krishanteringssystemets aktörer. En sådan utökning skulle naturligtvis öka efterfrågan. El-branschen har vid flera tillfällen givit uttryck för att en sådan lösning är önskvärd. En utökning av användarkretsen skulle också öka anslutningsviljan hos dem som redan idag tillhör användarkretsen. I övrigt hänvisas till skrivelsen.