Team Mission. Nyhetsbrev nummer Tyfonen förstörde staden Orani, Filippinerna. sid 4. Lars-Owe Karmenborg: Sol, sommar och bad.

Transkript

1 Team Mission Nyhetsbrev nummer Lars-Owe Karmenborg: Sol, sommar och bad. sid 2 Tyfonen förstörde staden Orani, Filippinerna. sid 4 Team Mission blev platsen för elevernas lärande. sid 8 9

2 Signerat Sol, sommar och bad I år har vi verkligen fått uppleva en sommar med sol och värme än på mycket länge. När termometern närmade sig 30 grader trodde man nästan inte att det kunde vara sant. Många barn i vårt land har i år kunnat vara ute i Guds fria natur med bad och lekar och verkligen kunnat känna att sommaren har gjort skäl för sitt namn. Barn är alltid barn, var de än befinner sig på jorden, men förutsättningarna är för många väldigt olika, p.g.a. var de lever och växer upp. Många lever under mycket svåra förhållanden med fattigdom, sjukdom, otrygghet och rädsla från sin omgivning. Att växa upp i ett tryggt hem där man får kärlek och omvårdnad är inte givet för alla i den här världen, där många barn får arbeta och hjälpa till för sin familjs försörjning och överlevnad. När vi läser i vår bibel hur Jesus behandlade barnen så ser vi hur stor omsorg han hade om dem. I Markus evangeliets 10 kapitel står det att man bar fram små barn till Jesus för att han skulle röra vid dem. Men lärjungarna visade bort dem. När Jesus såg det blev han upprörd och sade till dem: Låt barnen komma till mig och hindra dem inte. Ty Guds rike tillhör sådana. Jesus hade själv varit barn hos Maria och Josef i Nasaret och visste vad det var att växa upp i ett ombonat och kärleksfullt hem. Jesus visste att barnen Det är det som gör att vi gärna vill fortsätta vårt arbete och få se nya resultat när barn utvecklas till goda samhällsmedborgare med ansvar för sitt land och folk. var framtiden, de som skulle ta över ansvaret och arbetet när föräldrarna blev gamla och inte orkade längre. Jesus satte barnen i focus, han ömmade för de små. Han ville säga; Förakta inte de små ha omsorg om det uppväxande släktet. Den uppväxt som barnen får följer dem ofta livet igenom. Om vi tänker på detta formar vi också dagens uppväxande släkte till goda medborgare och föredömen i framtiden. Det är detta som driver oss i Team Mission och därför satsar vi i första hand på barnen i de länder där vi har vår mission nämligen Filippinerna och Lettland. Det är alltid en glädje att få positiva rapporter från dessa länder om hur barnen blir hjälpta i olika sammanhang. Det är det som gör att vi gärna vill fortsätta vårt arbete och få se nya resultat när barn utvecklas till goda samhällsmedborgare med ansvar för sitt land och folk. Många av de som vi hjälpt under årtiondenas lopp har växt upp bildat egna familjer fått egna barn som går i samma fotspår och blir till stor hjälp i fortsatt tjänst. Tack för att Du vill vara med oss i detta arbete Gud välsigne Dig. LArs-owe karmeborg vice ordförande för Team Mission Team Mission Transformatorgatan 2, 2 tr Västerås. Telefon: Ansvarig utgivare: Catharina Harknäs E-post: info@teammission.se Internet: Plusgiro: Bankgiro: Team Mission Finland, Box 17, SF Finland Bankkonto Finland: Tryck: Ljungbergs Tryckeri Omslagsfoto: Team Mission 2 team mission nr

3 Filippinerna Beatriz Hernandez Villanueva- Alix Ett resultat av Team Missions förskola P å Team Missions förskola i Batangas började jag lära mig att skriva mitt namn, alfabetets bokstäver, räkna tal från 1 10 och de olika färgerna som finns. Jag heter Beatriz Hernandez Villanueva- Alix, 31 år gammal och är gift med Alexander Jefferson P. Alix. Jag är mamma till två barn, Alexander Xian V. Alix, 8 år gammal som också gått på förskolan i Batangas och Alexea Mary Lou V. Alix 3 år gammal som för närvarande är inskriven i förskolan. Så långt jag kommer ihåg var det en stor upplevelse att gå i Team Missions förskola. Jag var en liten och blyg flicka på den tiden. Jag pratade inte med någon inte med min lärare heller, men jag lyssnade hela tiden på min lärare under lektionerna och tänkte på det som sades och lät det sjunka in i mina tankar. Det påverkade min framtid. Det är ett stort privilegium att få vara utvald och vara ett sponsrat barn och ha en fadder eftersom förskolan inte bara erbjuder utbildning, utan också näringsrik mat, värderar utbildning högt och ser varje barns styrka och förmågor. Jag vill säga ett stort varmt tack till folket på Team Mission för att de la grunden för kunskap i mitt liv och uppmuntrade mig att börja drömma. I dag arbetar jag som grundskolelärare och undervisar elever som går årskurs 6 här i Batangas. Jag tog examen som grundskolelärare på Batangas State University ARASOF-Nasugbu Campus, Nasugbu Batangas. Jag tog examen och hade näst högst betyg bland alla studenter i samma årgång på universitetet. I dag är det jag som ger kunskap till unga och jag ser till att jag tillämpar all den kunskap jag själv lärt mig sedan den dagen jag började i Team Missions förskola. Beatriz Hernandez Villanueva-Alix Batangas team mission nr

4 Filippine na Tyfonen förstörde staden isommar har vi drabbats av, så många tyfoner och översvämningar här i Bataan. I juli förstörde tyfonen vår stad Orani. Tyfonen var mycket stark och i den fanns tre tyfoner som successivt träffade vår stad. Tyfonen Henry, Inday och Josie och ett ostoppbart regn kom. Du kan inte sova ordentligt eftersom du är orolig för vad som kommer att hända. Några av våra kamrater, som är mycket fattiga har nu inte tillräckligt med mat att äta. Nästan alla områden här i Bataan las under vatten på grund av tyfoner och översvämningar. Alla grödor och risfälten blev som sjöar på grund av översvämning. Gatorna är inte gåbara och de flesta av våra fiskare har inte något sätt att försörja sig på, då alla deras verktyg att fånga fisk spolades bort och försvann. De flesta här i BaTaan har blivit extremt drabbade, särskilt de som bor i grunda områden. Vi har fått en viss hjälp från regeringen och människorna har fått överlevnadspaket. Men invånarna undrar hur det ska gå med deras försörjning? Hur ska barnen som går i skolan få någon mat att äta? Hur ska de som påverkats av tyfonen få sina behov fyllda igen? Det som vi verkligen behöver mest är att be om Guds hjälp, han som vet allt. Han har berättat vad vi ska göra i Bibeln. I Mika 6: 8 står det: Människa, du har fått veta vad det goda är, det enda Herren begär av dig: att du gör det rätta, lever i kärlek och troget håller dig till din Gud. GuD är verkligen GoD. Bataan har blivit deklarerad som nr 1 under katastroftillståndet, flera andra ställen har upplevt detsamma. Vi behöver fortfarande vara tacksamma, speciellt vi här i Bataan, för trots dessa problem, älskar Gud oss och bryr sig verkligen om oss. Han kommer aldrig att lämna oss eller överge oss. Vi behöver hålla fast vid hans löften. Vi är trygga i Herrens kärleksfulla omvårdnad. Personalen På förskolan i BaTaan 4 team mission nr

5 Lettland I dag hjälper Janette barn och unga att lära sig läsa Jag vill dela med mig av mina erfarenheter och hur det är att vara tonåring. Jag är 23 år gammal nu och att vara tonåring är den mest sårbara och lättpåverkade tiden i livet. Jag försöker att ta rätt beslut och lära från de felaktiga besluten. Det har varit svårt att vara tonåring. Jag ångrar vad jag har gjort och jag ångrar vad jag inte har gjort. Det här har varit tiden, då jag har försökt att förstå vem jag verkligen är och varför jag är här och försöka förstå hur livet i världen fungerar. När jag ser tillbaka på min barndom så hade jag en svår situation, då jag föddes med ett hjärtfel. Genom Team Mission fick en person i Sverige höra talas om min situation och bestämde sig då för att hjälpa mig. Operationen av mitt hjärta lyckades. Jag är så tacksam till Gud för den hjälpen för att om ingen hade velat hjälpa mig så hade jag inte levt idag. Jag bestämde mig för att göra något av mitt liv och utbilda mig och har tagit examen. Jag är nu en utbildad lärare och jag är också medlem i en församling. I dag hjälper jag barn och ungdomar. Jag är så tacksam till Gud och Hans kärlek består för alltid. Tack för all hjälp! Janette Estoque

6 Filippinerna Team Mission blev platse För mer än 30 år sedan blev Team Missions förskola i Sta. Elena en viktig del för de flesta barnen i området och dess grannkommuner. Förskolan blev platsen för lärande, både akademiskt och andligt. De flesta eleverna har nu fått jobb och blivit framgångsrika i de karriärer som de har valt. Andra kämpar fortfarande med sina studier. Här kommer nu några berättelser om vad Team Missions förskola har betytt för dem. MARY KAYE M. ALANIS Årgång 2007 Jag heter Mary Kaye M. Alanis och är 18 år gammal. Vi är sex stycken i vår familj. Jag har tre syskon som fortfarande studerar. Min äldsta bror går i gymnasiet, medan min syster går i högstadiet och min yngre bror går i lågstadiet. Min pappa Nelson är lantbrukare och min Mary Kaye M. Alanis. mamma Luz är hemmafru. Vi bor alla tillsammans. Vi är glada och lyckliga, även då vi möter svårigheter. Jag önskar att min familj får ett hälsosamt och långt liv. Jag är så tacksam och lycklig för att jag har min familj då jag var fem år gammal, började jag i Team Missions förskola och gick ut Jag är stolt över att ha fått vara en del av förskolans resa. Lärarna motiverade mig att lära mig mycket i livet och jag kommer fortfarande ihåg dessa minnesvärda år. Nu går jag sista året på gymnasiet och utbildas i bokföring och företagsledning (ABM) och nästa år tar jag studenten. Jag längtar till den dagen. Jag är så tacksam att jag snart når den dagen, min familj har inspirerat mig att studera klart, min fadder har stöttat mig att fullfölja mina studier och Gud har alltid lett mig. Efter studenten planerar jag att fortsätta mina studier på högskolan, så att jag får en ljus framtid som Redovisnings- och företagskvinna och en dag kommer jag att nå mina mål och min dröm uppfylls. SHEBAH JEREZ M. RACELIS Årgång 2005 Livet är vad du gör det till. Det här håller jag fast vid. Vad du kommer att bli beror först och främst på dina val och handlingar i livet. Jag vet att jag kommer att bli något snart, eftersom det är jag som utformar mitt liv. Det var den 28 januari 1979 som mina föräldrar, Meliton och Leonida gav sina löften till varandra när de gifte sig i kyrkan. Efter många år blev de välsignade med sex barn, Leila, Leo Mel, Ian, Jacob, Irish och Shebah Jerez. Vi lever och bor i Sto. Domingo, Iriga City. Jag är det yngsta barnet i familjen. Vi är pånyttfödda kristna och tror på Gud. Den 18 juni 1998, exakt kl på eftermiddagen föddes jag. Mina föräldrar är ansvarsfulla och har en god moral. Vi är åtta stycken i familjen och lever ett harmoniskt liv, där vi älskar varandra eftersom Gud är mittpunkten i våra liv. Vi lever ett anständigt liv, även om våra föräldrar inte har några stabila arbeten. Min pappa arbetar som snickare medan min mamma säljer lagade maträtter. I mina yngsta år var vi verkligen tomhänta, men det hindrade inte mina föräldrar att sända mig till skolan så jag kunde fortsätta att lära mig. Jag kommer fortfarande ihåg när jag var liten, att min lärare en gång bad mig att rita vårt hus och jag målade det svart. Min bror frågade mig varför. Jag berättade att det var, för att det kom rök från härden när min mamma lagade mat, som gjorde vårt tak svart. Jag var bara fem år när jag började i Team Missions förskola i Sta Elena. Min mamma skickade alltid med mig ett litet mellanmål, hon hade massor med kex som hon sålde i närheten av skolorna. Från den stunden visste jag att mina föräldrar verkligen var delaktiga, i att fullfölja sina drömmar för oss. Jag ville hjälpa till så mycket jag kunde och det verkar som om mina böner blir besvarade eftersom jag har varit en av de lyckliga som fått en fadder som stöttat mig i mina studier. Efter det har mitt liv förändrats, varje månad fick jag en gåva från mina fadderföräldrar. Jag fortsatta att gå i grundskolan och min fadder fortsatte att stödja mig. Jag tog studenten med beröm Under vår träning inför avslutningsdagen kom min mamma till skolan och sa att jag måste följa med henne hem, eftersom min fadder hade kommit för att hälsa på oss. Broder Jakob Salomonsson kom och besökte mig och det andra barnet som hans mamma sponsrade. Han gav mig en boll och ett spel som gåvor. Vi hade mycket roligt och trivdes med varandras sällskap, under tiden som han besökte oss. Jag 6 team mission nr

7 n för deras lärande Filippinerna University of Northeastern Philippines) och nu går jag det fjärde året. Jag får fortfarande stöd från min fadder och jag hoppas att jag kan få träffa dem igen och verkligen tacka dem för allt som de har gjort för mig. Vi lever ett normalt liv och har tillräckligt av det mest nödvändiga. SHEBAH JEREZ MANAOG RACELIS, elev från Team Missions förskola i Sta Elena, en person som sätter mål och som tror på utbildning. fortsatte att gå i skolan, Rinconada National Technical Vocational School, som låg bara en 10 minuters promenad från vårt hus och den skolan låg också nära Team Missions förskola. Efter examen bestämde jag mig för att åka till Taguig City för att studera kriminologi men det visade sig att de bara valde elever som bodde nära deras stad. Så det slutade med att jag fick återvända till min hemstad och jag bestämde mig för att studera där i stället. Jag är den mest lyckosamma i familjen eftersom jag inte behövde lida som mina syskon. De fick sluta sina studier men kunde fortsätta med dem igen, efter att min yngre syster och bror fått stabila arbeten. När jag kom tillbaka till min hemstad bestämde jag mig för att studera till gymnasielärare på universitetet (Bachelor of Secondary Education, Major in MAPEH at Alla mina syskon har nu fasta arbeten. Just nu har vår familj en ingenjör, tre grundskolelärare och snart en gymnasielärare. Allt går bra i överensstämmelse med våra planer. Men en hemsk olycka drabbade oss, när vår mamma dog i en motorcykelolycka juli Det var så svårt att förstå, vi visste inte hur vi skulle kunna ta oss vidare. Vi lider fortfarande av smärtan och bearbetar fortfarande vår sorg. Jag gör mitt bästa för att stå rak och fortsätta att nå mina drömmar. Jag lovade min mamma att jag skulle ta examen i april Efter examen kommer jag att söka ett arbete under tiden som jag prövas för att få min lärarlicens. (LET Licensure Exam for teachers). Jag är övertygad om att jag kommer att klara examen och sedan placeras ut som en fullfjädrad lärare. Jag är ett levande bevis på min framgång, som jag kan visa för alla personer som står bakom mig. Allt är tack vare er alla, min familj, mina faddrar, mina mentorer, Team Mission Filippinerna och Team Mission Sverige, vänner och älskade. Till mina faddrar och Team Mission, tack så mycket för att ni har funnits där för mig när jag och min familj verkligen var i nöd. Jag har bestämt att jag också en dag ska hjälpa ett barn i behov, precis som ni har gjort för mig. MARINELLE M. ALANIS Avgångsår 2009 Jag heter Marinelle M. Alanis, och är 16 år gammal. Vi är sex stycken i vår familj. Vi är fyra bröder och systrar som studerar. Min äldsta bror Julius går på college och min äldsta syster Mary Kay kommer att bli klar i år med sina studier och min yngsta bror Nelson Junior går i grundskolan. Min pappa Nelson är bonde och det är han som gör att vi alla Marinelle M. Alanis. klarar oss. Han leder och arbetar för vårt dagliga liv. Han arbetar hårt så att vi kan studera och en dag avsluta våra studier och få ett bra arbete, och då kan jag också hjälpa dem. Mamma Luz tar hand om mina bröder och systrar. Jag älskar dem alla och jag älskar båda mina föräldrar. Jag började gå i Team Missions förskola i Sta Elena 2008 då jag var sex år gammal. Jag trivdes med att gå i förskolan. Min lärare Sara lärde mig de första sakerna och jag har lärt mig mycket på hennes lektioner. När jag började andra året så fick jag Aglore som lärare. Då hade jag blivit mer van vid lektionerna och fortsatte att lära mig mycket. Så hade det inte varit för dem och för Team Mission så hade jag inte kommit dit jag är idag och idag går jag i gymnasiet. Jag är så glad för att jag kan fortsätta studera. Mina föräldrar har verkligen stöttat mig och de är min inspiration i allt, min fadder är så snäll och hade jag inte fått det stödet hade jag inte nått dig jag är idag. Gud ger mig alltid kraft och leder mig. Steg för steg lyckas jag och når framgång. Snart kommer jag kunna ge tillbaka till människor som har stötta mig i allt. Jag vill tacka mina faddrar, ni är verkligen en stor hjälp och det är tack vare er jag har kommit dit jag är idag. Jag vill träffa er och tacka er så mycket. Stort tack till er och Team Mission. Gud välsigne er alla. team mission nr

8 Filippinerna Team Missions förskola Sommarlovet är över och vi säger välkommen till skolåret Alla eleverna är glada och fulla av förväntan inför ett nytt skolår. I år kom fler elever som ansökte om att få börja på Team Missions förskola. Föräldrar med sina barn kom redan i maj för att ansöka och många fler kom under den andra veckan i juni. I år har 36 elever ansökt och beviljats att vara med, 14 stycken i förskoleklass 1 och 22 stycken i förskoleklass 2. Vi tillbringade de två första veckorna i juni med ansökningarna, skolan startade sedan den 18 juni. Det blev så på grund av nationella högtider som gjorde att ingen kunde starta skolan under de två första veckorna. Den 14 juni hade vi en så kallad Brigada Eskwela, en städdag för att städa skolan och området innan skolan började. Vi bjöd in till det första föräldramötet och hade val av funktionärer till olika ansvarsområden. Våra regelbundna föräldramöten och bibelstudium hålls den första och den tredje fredagen månaden. Förskolebarnen mår bra. De trivs med sina lektioner som de kommer till varje dag. Många av dem är självständiga nu. Ingen förälder eller vakt måste stanna inne i klassrummet tillsammans med dem längre. Vi observerade också under den första veckan att alla barnen åt bra av maten som serverades under luncherna. De tog även om av maten och åt ytterligare en portion. De är glada och förväntansfulla varje dag över att se vilken mat som ska serveras. Föräldrarna är glada och tacksamma för att deras barn äter och har lärt sig att äta näringsrik mat i skolan. De berättar att de har svårt att ge sina barn lunch hemma. Föräldrarna hjälper till vid lunchen. Tre föräldrar är schemalagda varje dag att hjälpa dietisten att förbereda och laga maten. Vi är tacksamma att föräldrarna gör sina sysslor snabbt och flitigt. Sista juli firade vi Nutrition månaden. Det är ett årligt firande som genomförs i juli varje år på varje skola på Filippinerna. Firandet startades för att integrera vikten av näringsrik mat. Årets tema är Ugaliing Magtanim: Sapat na Nutrisyon Aanihin (Växt, riklig skörd, näring) Vi bad barnen att ta med sig en korg med olika frukter och grönsaker. Vi hade ett kort program. Barnen läste dikter och sjöng sånger om frukter och grönsaker. Efter programmet så njöt barnen av fruktsallad som hade gjorts från frukterna som de hade tagit med sig. Vi ser fram emot ett bra och framgångsrikt år med hjälp och stöd från Team Mission, samarbetet med barnen och föräldrarna och gemenskapen bland personalen. Vi vill uttrycka vår tacksamhet till alla sponsorer och faddrar och alla som på olika sätt jobbar med Team Mission, för er kontinuerliga och odödliga kärlek och stöd till oss på Team Mission förskola i Sta. Elena. Vi tackar vår allsmäktige Gud för alla välsignelser han skänkt oss genom tjänsten på Team Mission. Förskollärarna Sta Elena Vi ser fram emot ett bra och framgångsrikt år med hjälp och stöd från Team Mission, samarbetet med barnen och föräldrarna och gemenskapen bland personalen. 8 team mission nr

9 Filippinerna i Sta. Elena, Iriga City team mission nr

10 Lettland Barn behöver få vatten 10 team mission nr

11 Lettland från rätt källa V atten är någonting som människan i stort består av. Petrus under inspiration, kanske utan att förstå själv, säger att både himlar och jord uppstod ur vatten och vattnet genom Guds ord. Vi, vanligt folk, förstår mycket lite av vattnets betydelse för våra liv, förutom att vi lider av vattenbrist mer än vi gör då vi saknar mat. Men vi får inte bara se till att vi har gott om vatten utan också vattnets kvalité som är av ännu större betydelse än bristen på vatten. Vatten kan vara förgiftat, besmittat av farligt ämne eller av dödbärande bakterier och så vidare och då är det mycket bättre att fortsätta lida av törst tills du får riktigt vatten, än att lindra törsten med smittan. Men allt det som gäller vatten, som allt levande på jorden är så beroende av, är en stark bild på det andliga vatten som människan behöver, med oändligt större betydelse av vad den innehåller. Ord! Kunskap! Om livet och för livet! Det som ger förstånd och vishet. Men liksom kunskap, så också vishet kan ha olika ursprung. Jakob skriver om sött och bittert vatten som rinner från olika källor och den ena kommer ovanifrån och är ren, fredlig, mild, foglig, fylld av barmhärtighet och goda frukter, opartisk och uppriktig medan den andra är jordisk, oandlig, ja, demonisk. Den stora skillnaden ligger i vem och vad som formar vatten. I skapelsen läser vi om att Jorden var öde och tom och Guds ande svävade över vattnet (inte över Jorden). Det vill säga formade vatten för att riktig friskt vatten, i sin tur, förändrade Jorden vederbörligen. Vi är inte säkra på vad som pratas om här? Materien eller högre substans? Hur som helst, det enda som är klart för oss är att inte bara vatten, men också vattnets kvalitet är absolut en avgörande sak i och för skapelsen. Problemet med den samaritiska kvinnan som Jesus träffade vid Jakobs brunn i öknen var att hon, förutom vanligt vatten för kroppen som hon brukade hämta ur Jakobs brunn, drack också DÖD VATTEN från felaktiga källor för hennes inre behov. Detta gjorde att hela hennes liv blev öde och tomt, liksom Jorden i begynnelsen. Hon gick upp och ner och omgivningen avskydde henne och gick åt sidan för att inte besmittas av henne och kanske för att inte få samma stämpel på sig som hon bar. Mer kunde de inte göra. De flesta gjorde så, men inte Jesus. Han tittade i roten av hennes liv och såg förgiftningen i själens rot. Förgiftningen av att hon drack felaktigt vatten. Ingen fördömelse! Ingen hot! Ingen förebråelse! Inte heller krav på en beteendeändring. Allt skulle vara meningslöst. Det är vatten! Dålig, ja, dött vatten som orsakade de hela. Fem olika män som hon bytte den ene efter den andre, för att stilla sin inre oro men inget hjälpte. Den sista mannen hon levde med var inte heller hennes. Men Jesus ägde lösningen! Han själv var en vandrande brunn av friskt, rent och livbärande vatten! Kvinnan var team mission nr

12 Lettland förbluffad! Hon kunde inte fatta vad Han pratade om... om du kände till Guds gåva och vem det är som säger till dig: Ge mig att dricka; då skulle du ha bett honom, och han skulle ha gett dig LEVANDE VATTEN Ändå, tror jag, att det inte tog lång tid innan hon fattade meningen, då vi ser henne vittna för de sina i staden om vem hon hade träffat. Det levande vatten som var utformat av den Helige Ande i Jesus blev räddningen inte bara för henne, utan också för hennes medmänniskor. Bibeln nämner SALT som kan forma vårt tal, ord, undervisning, vittnesbörd, samtal och så vidare så att de bär nåd åt åhörare och det är inte svårt att förstå att det handlar om den Helige Ande.... ert tal skall alltid vara vänligt, kryddat med salt, så att ni vet hur ni bör svara var och en (Kol. 4 5). Det vill säga det andliga vatten som ni vattnar plantorna med skall vara utformat av den Helige Ande så att de formas rätt och blir både friskt, vackert och fruktsamt. Det är precis vad vi är kallade till att göra på lägergården under barn- och ungdomslägersäsongen, att vattna de unga plantorna med rätt Gudagivet vatten som rinner ur Brunnen med namnet Jesus. Det är privilegiet för oss att tjäna barn, tonåringar och ungdomar. De är ju i början av sina liv, och det är ju den allra viktigaste och mest nödvändiga tiden att vattna och vattna med rätt vatten, om vi förväntar oss se god frukt växa i deras liv. Det finns ett kors ingrävt vid mötestältet som alltid påminner alla närvarande om vad som pågår där inne. I Gamla testamentet ser vi hur folk kom fram till profeten Elisa med klagomål om Jeriko. De sade att staden har bra läge. Men vattnet är skadligt och missfall vanliga i trakten. Profeten frågade efter en skål med salt i. Han fick det och gick med den till källan och kastade saltet i den. Efter det, förklarade han å Herrens vägnar att vattnet blir friskt och inte längre orsakar död eller missfall. (2 Kung 2:19 22). Det vad jag vill understryka här förutom salt, är KÄLLAN. I en människas liv, källan, är hennes barndom, tonåring- och även ungdomstid. Vattnet, som de ska leva på och vattnas av, måste vara friskt och saltas av den Helige Ande vid upprinningen. Det ger en obeskrivlig glädje för oss, att få se både barn, tonåringar och också ungdomar gråta under den Helige Andens inflytande under väckelsemötena i det stora tältet på lägergården. Ingen gör någonting. Bara helig atmosfär under lovprisning som gör jobbet. Många är i tårar. En pojke grät över en timme och även skakade i kroppen. Vi i ledarskapet blev oroliga över hans beteende men visste inte om vi behövde blanda oss i eller inte. När mötet var över, förklarade man att det skulle bli bönestund i bönestugan för dem som kände behov av det. 14 åringen var där. Han satt i hörnet, fördjupad i sina tankar och tårarna rann fortfarande periodvis från hans ögon. Vid slutet av bönestund undrade man om vad som hade hänt med honom? Jag vet inte, svarade han kort. Mår du dåligt? O, nej! fick vi snabbt som svar. Men hur känns det nu? Kan du berätta? Jag känner mig som aldrig förr. En ovanlig, obeskrivlig lättnad, sa han till sist med lite tillbakadragning och även lite känsla av skam över det ovanliga beteende av hans kropp, som han för en stund sedan, inte helt orkade kontrollera. Det finns ett kors ingrävt vid mötestältet som alltid påminner alla närvarande om vad som pågår där inne. En annan pojke i ungefär samma ålder, berördes också av den Helige Ande och sprang ut till korset, kramade om den och efter att ha stått en stund på sådant sätt, böjde han sina knän innan han reste sig och gick sin väg. Omständigheterna kan vara annorlunda, former och beteende kan vara annorlunda, men vattnet som är orsak till själens helande är densamma. Den hämtas från brunnen Jesus. Nikolaj Schevchuk 12 team mission nr

13 Lettland team mission nr

14 Herren, din Gud bor hos dig, hjälten och räddaren. Han jublar av glädje över dig i sin översvallande kärlek. Högt skall de fröjda sig över dig. Sefanja 3:7 Be tillsammans med oss varje tisdag Det händer ibland att man drabbas av problem och svårigheter. I den situationen kan man känna sig ensam och man tycker att man inte har någon att dela nöden med. Här på Team Missions kontor samlas vi varje tisdag till bön och förbön. Vi känner det som en förmån att få vara förebedjare och då speciellt för Dig som känner att Du står ensam i bönen. Vi vill dela förbönsgemenskapen med Dig. Även om vi inte kan bedja till sammans, utan att det sker var för sig, så vet vi att vi har en bönhörande Gud. Det kommer ofta in tacksägelseämnen, från personer som fått uppleva konkreta bönesvar. Det inspirerar oss i vår förbönstjänst och stärker vår tro. Du ska veta att Du är välkommen med Dina böneämnen. Du kan ringa oss på nedan nämnda tid, skicka oss ett brev eller mejla till info@ teammission.net Med tillönskan om Guds rika välsignelse och vi står samman i bön och förbön. Ring gärna på tisdagar mellan klockan Då kan Du tala med någon i förbönsteamet. Bönetjänsten tel Ring eller skriv till oss och berätta om du varit med om något bönesvar. VI VILL BLI ER NÄTVERKSINSTALLATÖR Datauttag Kat 6 Fiberoptik Telefonväxlar med mera FÖR GRATIS KONSULTATION Ring , Vi utför arbeten i hela Sverige samt i Köpenhamnregionen BKG-consult Oy Ab Storalånggatan 68, Vasa Tel Mobil Vi utför följande: c Projektledning c Byggnadsövervakning c Fastighets- och andra värderingar NOBU Modemagazin hos din frisör Beauty Trend Publishing Sweden AB Box 2035, Västerås Tel Vi utvecklar engagerade medarbetare och effektiva ledare 14 team mission nr

15 Information Bli elfadder på lägergården i Lettland Ge bort en gåva som gör skillnad För 100 kronor i månaden kan du vara med och hjälpa till så att barnen på lägergården får el, så lampor och kontakter fungerar. Fyll i på sista sidan av tidningen med namn och adress och skicka in till Team Mission eller mejla till info@teammission.se. Ett års fadderskap för ett barn på Team Missions förskolor på Filippinerna kr. Stöd för barn i Daugavpils Lettland 150 kr/mån. Ett års matfadderskap på Filippinerna för 900 kr. Valfri gåva till Filippinerna eller Lettland. Vi behöver fler som kan hjälpa barn få gå i skolan Att vara fadder gör skillnad för ett barn. Filippinska barn tycker om att lära sig saker och att ge dem möjlighet till det redan i förskolan, ger dem en chans att påbörja resan till ett bättre liv. Att utbilda sig är ett sätt att ta sig ur fattigdom och därför har det varit viktigt för Team Mission att ge barn möjlighet att gå i skolan och få undervismomg. Team Mission har i 37 år satsat på att fattiga barn ska kunna gå i förskolan. Nu är Team Mission i behov av nya faddrar. Tack för att just DU vill vara med och förändra ett barns framtid på Filippinerna. Fyll i talangonen i tidningen på sista sidan så skickar vi all information du behöver. Ny adress och telefonnummer Team Missions kontor har flyttat och finns nu i Västerås. Ny adress: Transformatorgatan 2, 2 tr Västerås Nytt telefonnummer: Nu kan du SWISHA din gåva till Team Mission på nummer: team mission nr

16 Jag var hungrig och ni gav mig mat. Jag var naken och ni gav mig kläder... Vad ni gjort mot en av mina minsta, det har ni gjort mot mig. Din insats kan förändra liv. Bli fadder nu! JA! Jag vill gärna bli fadder! Filippinerna Fadderbarn 150 kr/mån Familjefadder 175 kr/mån Matfadder 75 kr/mån Mobilakliniken 100 kr/mån Lettland Fadderbarn 150 kr/mån Elfadder 100 kr/mån Jag vill veta mer om era projekt Namn: Adress: Postadress: Skicka till: Team Mission, Transformatorgatan 2, 2 tr Västerås. Telefon: