VA-ledning mellan. Oscar Ortman med bidrag av Thomas Bergstrand och Per Falkenström

Transkript

1 XX AU VA-ledning mellan Uddevalla och Ljungskile Oscar Ortman med bidrag av Thomas Bergstrand och Per Falkenström Rapport 2007:31 VA-ledning mellan Uddevalla och Ljungskile Arkeologisk utredning Forshälla, Ljung, Resteröd och Uddevalla-Bäve socknar Uddevalla kommun Oscar Ortman med bidrag av Thomas Bergstrand och Per Falkenström Rapport 2007:31

2

3 VA-ledning mellan Uddevalla och Ljungsk ile Arkeologisk utredning Forshälla, Ljung, Resteröd och Uddevalla-Bäve socknar, Uddevalla kommun B o h u s l ä n s m u s e u m R a p p o r t :3 1

4 ISSN Författare Oscar Ortman med bidrag av Thomas Bergstrand och Per Falkenström Layout, grafisk form och teknisk redigering Gabriella Kalmar Omslagsbild Foto taget av Oscar Ortman. Fotot visar miljön vid Va-ledningens dragning mellan Skäret och Sund, etapp 1. Tryck TH tryck, Uddevalla 2007 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket medgivande Kartor godkända från sekretessynpunkt för spridning Lantmäteriverket Dnr /1112 BOHUSLÄNS MUSEUM Museigatan 1, Box 403, Uddevalla tel , fax

5 I nnehåll Sammanfattning... 5 Bakgrund... 5 Landsk apsbild... 8 Naturlandskap... 8 M etod... 8 Etapp 1, område 1 Forshälla Sund... 8 Naturlandskap... 8 Fornlämningsmiljö Historiskt källmaterial Resultat Etapp 2, område 2 Ödby Väster by Naturlandskap Fornlämningsmiljö Historiskt källmaterial Resultat Etapp 3, område 3 Restnäs Ulvesund Naturlandskap Fornlämningsmiljö Resultat Etapp 3, område 3 Restnäs Ulvesund Naturlandskap Resultat Resultat gentemot undersök ningsplanen Slutsatser samt åtgärdsförslag Referenser Litteratur Otryckta källor Tek nisk a och administrativa uppgif ter Figur för teck ning Bilagor... 19

6 4 Bohusläns museum 2007:31 Figur 1. Utsnitt ur GSD-Röda kartan/fastighetskartan med ledningssträckningen markerad. Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Dnr /1112.

7 VA-ledning mellan Uddevalla och Ljungskile Sammanfattning Med anledning av Uddevalla kommuns planer på att anlägga VA-ledning mellan Uddevalla och Ljungskile utförde Bohusläns museum, under perioden april till september 2006, en arkeologisk utredning av sträckan. Överföringsledningen är indelad i sju etapper (figur 3 och tabell 1). Två av dessa löper genom vatten, dels genom Byfjorden, etapp 4, och dels genom Ljungskileviken, den östra delen av etapp 3. Dessa sträckor utreddes marinarkeologiskt. Som ett första steg i den marinarkeologiska utredningen gjorde Marin mätteknik AB, i april 2006, en geofysisk kartering i Byfjorden. Som ett andra steg utfördes marinarkeologiska besiktningar inom område 4, Ulvesunds lastageplats och Ulvesunds varv. Resterande del av sträckan löper från Södra Sundskogen till Ulvesunds lastagebrygga alternativt Ulvesunds varv. Den arkeologiska utredningen av denna sträcka utfördes i två steg. Steg ett bestod av en byråmässig genomgång av kända fornlämningar samt okulär besiktning av sträckan. Denna resulterade i att tre områden valdes ut. I utredningens andra steg grävdes provgropar och schakt. De två nordliga områdena, område 1 Forshälla Sund och område 2 Öby Västerby, utreddes under april månad I september 2006 utfördes en arkeologisk utredning inom etapp 3, av område 3 Restenäs Ulvesund (figur 2 och 3). Inom område 1 påträffades inga nya fornlämningar (bilaga 4). Vid Ödby, område 2, påträffades en tidigare okänd förhistorisk boplats, NY 1. Boplatsindikationerna utgjordes av ett spånfragment och ett bränt flintavslag (bilaga 5). Vid utredningen i Restenäs Ulvesund, område 3, framkom i utredningsområdets sydvästra del en ny boplats, NY2, med eventuell fortsättning söderut (bilaga 6). Resultatet från den marinarkeologiska utredningen visade fynd från sent 1800-tal och 1900-tal vid Ulvesunds lastageplats. Lastageplatsens konstruktion består till större delen av kallmur, ett mindre, troligen senare anlagt, kajelement i betong. I Byfjorden samt vid Ulvesunds varv gjordes inga noteringar av antikvariskt intresse. Ba k gr u n d Under perioden april till september månad 2006 utförde Bohusläns museum en arkeologisk utredning längs med en planerad VA-ledning mellan Uddevalla och Ljungskile. Vid april månads utredningstillfälle undersöktes två områden på land samt två sträckor i vatten; Byfjorden och Ljungskileviken. Ett tredje område på land, strax söder om Restenäs skola kom att utredas i september Avsikten med den arkeologiska utredningen var att kartlägga

8 6 Bohusläns museum 2007:31 Figur 2. VA-ledningen mellan Uddevalla och Ljungskile med områdena som utredningsgrävdes markerade. Skala 1: Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Dnr /1112.

9 VA-ledning mellan Uddevalla och Ljungskile 7 Figur 3. VA-ledningen mellan Uddevalla och Ljungskile med områdena som etappindelningen markerad. Skala 1: Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Dnr /1112.

10 8 Bohusläns museum 2007:31 förekomsten av icke tidigare kända fornlämningar i anslutning till den planerade VA-ledningen. Beställare av den arkeologiska utredningen var Tekniska kontoret, Uddevalla kommun. På Bohusläns museums initiativ upprättades en undersökningsplan som sändes till länsstyrelsens kulturmiljöenhet Ansvariga för projektet har Oscar Ortman och Per Falkenström varit. Landsk apsbild Naturlandsk ap Den planerade ledningen sträcker sig från Uddevalla till Ljungskile. Från Uddevalla till Sunds hall löper ledningen på Byfjordens botten. Därifrån löper den via Ammenäs till Ulvesund. Den sista sträckan mellan Ulvesund och Ljungskile ligger på Ljungskilevikens botten. På land följer ledningen vägen mellan Ammenäs och Ulvesund. Vägen löper i övergången mellan en mer höglänt terräng i öster och till strandängar i väster. På sina ställen bryts strandängarna upp av mindre höjdområden som i Sund, Ammenäs, Ranneberg och Ulvesund. Det är vid dessa samt vid enstaka mindre impediment som de flesta fornlämningarna förekommer. M etod I ett inledande skede gjordes en byråmässig inventering samt besiktning i fält av den tänkta ledningsdragningen. Denna genomgång resulterade i att tre områden på land, område 1 3, och ett område i vatten, område 4, valdes ut. Här indikerade fornlämningsmiljö och topografi att det kunde vara intressant med en steg 2-utredning. Inom område 1, Forshälla Sund samt inom område 2, Öby Västerby, grävdes schakt med maskin inom ett 40 meter brett utredningsområde. Inom område 1 grävdes sjutton schakt, inom område 2 grävdes tjugo schakt. Inom område 3 grävdes elva schakt. Inom område 4, Ulvesunds lastageplats grävdes tre provgropar. Etapp1, område 1 Forshälla Sund Naturlandsk ap Forshälla-Sund karakteriseras av Berghemsmoränen, en israndsmorän, som sträcker sig genom stora delar av södra Bohuslän. Den östra delen av utredningsområdet dominerades av barrskog med en del villa- och fritidshusbebyggelse. I väster tar åkermark vid som sträcker sig väster mot Skäret och Ammenäs.

11 VA-ledning mellan Uddevalla och Ljungskile Figur 4. Område 1 med AU-områden samt berörda fornlämningar markerade. Skala 1: Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Dnr /1112. För schaktplaner se bilaga 4.

12 10 Bohusläns museum 2007:31 Fornlämningsmiljö På, eller i direkt anslutning till, israndsmoränen finns ett flertal fornlämningar daterade från äldsta stenålder och ända fram till historisk tid. Dessa utgörs av förhistoriska boplatser (Forshälla 27 29, 158 och 186); gravfält och enskilda gravar (Forshälla 20 26); aktivitetsytor med företrädelsevis kokgropar (Forshälla 166, 342 och 360) samt slutligen Stora Sunds äldre bytomt (Forshälla 310). Av dessa undersöktes en domarring (Forshälla 20), en hög (Forshälla 25) tre aktivitetsytor (Forshälla 166, 342 och 360) samt Stora Sunds äldre bytomt 1997 i samband med byggandet av väg E6 (Claesson et al. 1998; Lindman 1998; Ortman & Ottander 1998). Undersökningarna bekräftade att området utnyttjats under större delen av förhistorisk- och historisk tid. Av de undersökta fornlämningarna kunde de flesta dateras till yngre bronsålder äldre järnålder. Den planerade ledningsdragningen kommer att löpa rakt igenom ett par av de undersökta fornlämningarna som Forshälla 20 och 166 (figur 4). H istoriskt k ällmaterial Ledningen löper genom byn Stora Sunds utmark och ängsmark så som den redovisas på 1787 års storskifteskarta. På västra sidan av israndsmoränen passerar ledningen över ett mindre område av byns åkermark. Vid Sundshall finns en mindre samling hus. På 1936 års karta finns här en lastageplats. Av 1787 års skifteskarta framgår att det fanns flera vägar som ledde norrut ner mot Byfjorden. Vid en av dessa vägar finns domarringen Forshälla 20 markerad. Vid laga skifte som förrättades flyttades två av de fem gårdarna ut från bytomten, Sund 1:4 och 1:6. Resultat Vid utredningen inom område 1, påträffades inga nya fornlämningar. Vid Sundshall Båleviken fanns slagen flinta i anslutning till en redan känd boplats, Forshälla 186. Området där fynden gjordes utgörs av en strandplan som ligger på meters höjd över havet. Här grävdes fem schakt, 1 5. Fynden utgjordes av yngre rödgods och två flintavslag, varav ett bränt. Här påträffades även ett fragmentariskt spån. På båda sidor om israndsmoränen vid Sund grävdes elva schakt. Inga indikationer på förhistoriska lämningar kunde iakttagas (bilaga 4). Av de fornlämningar som undersöktes för väg E6 är två av dem återställda efter 1997 års undersökningar. Dessa är Forshälla 20 och Forshälla 25. Ledningen är tänkt att passera i direkt närhet till Forshälla 20.

13 Figur 5. Område 2 med berörda fornlämningar markerade. Skala 1: Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Dnr /1112. För schaktplaner se bilaga 5. VA-ledning mellan Uddevalla och Ljungskile 11

14 12 Bohusläns museum 2007:31 Etapp 2, område 2 Ödby Västerby Naturlandsk ap Här höjer sig landskapet något (15 25 meter över havet) och ledningen passerar över ett par sadellägen mellan mindre höjdryggar. Sadellägena utgörs av åkermark, betesmark och mark i vall. Höjdryggarna är skogsbevuxna. Fornlämningsmiljö På sadellägena ligger två registrerade fornlämningar, Forshälla 180 och 184. På höjdryggarna i ledningsdragningens närhet finns ett flertal registrerade fornlämningar, framför allt förhistoriska boplatser (till exempel Forshälla 12, 14 och 251) men även enskilda stensättningar (Forshälla 13) (figur 5). H istoriskt k ällmaterial Från storskifteskartorna för Dramsvik, 1793, respektive Västerby 1794, kan man utläsa att ledningsdragningen här löper genom mark som då utgjordes av äng eller i vissa fall åker. Resultat Vid utredningen påträffades en ny förhistorisk boplats inom område 2, NY 1, på fastigheten Västerby 1:2. Boplatsen ligger i skogsmark på västsidan av ett mindre bergsparti. Den utgörs av en 30 x 50 meter stor avsats som vetter åt väster. I de två schakt som grävdes här påträffades ett bränt flintavslag samt ett spån. Boplatsen ligger på ungefär 25 meters höjd över havet (se bilaga 5). Et a p p 3, o m rå d e 3 R e s t n ä s Ul ve s u n d. Naturlandsk ap Utredningsområdet är beläget strax norr om Ulvesund, mellan Galgebukten och Korpebergen. Nivåerna varierar mellan 15 och 25 meter över havet. Totalt uppgår området till m 2. I den norra och östra delen skall ledningen dras i anslutning till modern bebyggelse. Den södra delen kännetecknas i huvudsak av öppen ängsmark. Västerut vidtar skogsmark på ett tämligen brant bergsparti.

15 VA-ledning mellan Uddevalla och Ljungskile 13 Figur 6. Område 3 med AU-områden samt berörda fornlämningar markerade. Skala 1: Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Dnr /1112. För schaktplan se bilaga 6. Fornlämningsmiljö En känd fornlämning, Resteröd 54, vilken har bedömts vara en stenåldersboplats, låg i den norra kanten av utredningsområdet. Utöver denna finns inga kända fornlämningar i område 3 eller i dess närhet (figur 6). Resultat Sammanlagt grävdes elva schakt inom område 3. Inga lämningar iakttogs i utredningsområdets norra del. Däremot framkom en grop med slagen flinta i områdets sydvästra del, i anslutning till ett numera igenvuxet potatisland. Här påträffades ytterligare flintavslag, dock endast i matjorden. Möjligen utgör detta område, NY 2, en fortsättning på den ovan nämnda boplatsen, Resteröd 54. I så fall torde fornlämningen ligga på platsen för det nuvarande boningshuset. Emellertid påträffades inga fynd i schakten närmast tomtmarken. Denna yta var för övrigt relativt sank och därmed mindre lämplig som boplatsyta. Bedömningen skall ses mot bakgrund av att de fyndförande schakt där fynden påträffades grävdes på ett krönläge. Det är därför sannolikt att de påträffade lämningarna inom NY 2 i stället utgör en ny boplats med eventuell fortsättning söderut (bilaga 6).

16 14 Bohusläns museum 2007:31 Ytterligare ett flintavslag framkom i ett sökschakt utefter grusvägen längst i väster. Sannolikt kan det härledas till någon fornlämning längre västerut och således utanför utredningsområdet. Utöver sökschakt grävdes även provgropar för hand i den intilliggande skogsmarken men utan att fler lämningar påträffades. Etapp 3, område 4 Ulvesund Naturlandsk ap Undersökningsområdet för område 4 omfattade två lokaler, vilka är två alternativ för var den landbaserade ledningen skall gå ut i vattnet. Det första alternativet, område A, är vid en äldre lastageplats. Det andra ligger cirka 300 meter åt sydväst i anslutning till en tomtfastighet. Utredningen vid lastageplatsen omfattade okulär besiktning av bottnen med dykande arkeologer, från strandzonen och cirka 100 meter ut i ledningens sträckning. Resultat Sammanlagt grävdes tre provgropar med ejektorsug i anslutning till den äldre lastageplatsen. Provgropen närmast lastageplatsen (4-6 meter ut från stenkajen) resulterade i bitar av formtegel, mindre bearbetat timmer, buteljoch planglas, stenflis. Den okulära besiktningen av bottenytan resulterade i ett flertal fynd av tallrikar/skålar, kruka och vas av flintgods, glasbuteljer och en mindre skål av rödgods. En bedömning av fyndens ålder är perioden sent 1800-tal till och med första hälften av 1900-talet. De två övriga provgroparrna förlades längre ut från stenkajen, ungefär mitt i den lilla viken. Fynden inskränkte sig här till träflis/huggspån. Vid utredning av den andra alternativa lokalen, område 5, gjordes inga iakttagelser vid den okulära besiktningen. Utanför strandzonen utgjordes botten av berggrund. Inga provgropar grävdes (bilaga 7). Sammantaget kan sägas att lastageplatsen, av fynden att döma, har brukats under sent 1800-tal och 1900-tal. Dess konstruktion består till större delen av kallmur samt ett mindre, troligen senare anlagt, kajelement i betong. R e s u l t at g e nte m o t u n d e r s ö k n i n g s p l a n e n I undersökningsplanen beskrevs de sedan tidigare utvalda kulturhistoriska miljöerna Gustafsberg och Forshälla-Sund. De senare utgör ett fornlämningsrikt utsnitt i anslutning till israndsmoränen vid Sunningesund. För-

17 VA-ledning mellan Uddevalla och Ljungskile 15 väntningarna att ytterligare fornlämningar skulle påträffas infriades dock inte. Vid Forshälla sund förväntade vi oss att hitta ytterligare förhistoriska lämningar i anslutning till de fornlämningar som undersöktes inför motorvägsbygget säsongerna 1996 och De fornlämningar som påträffades vid utredningen ligger, liksom de redan kända fornlämningarna, uppdragna mot höjdområdena. En invändning som kan resas är att de områden som valdes ut för utredningsgrävning var de där vi bedömde att sannolikheten att träffa på okända fornlämningar var störst. På så sätt minskade vi redan från början möjligheten att träffa på lämningar i idag fornlämningsfattiga områden. Till försvar kan sägas att dessa områden till största del låg på en nivå mellan 2 och 10 meter över dagens havsnivå. Slutsatser samt åtgärdsförslag Efter utredningen längs den planerade VA-ledningen mellan Uddevalla och Ljungskile, gör Bohusläns museum följande bedömning. Längs med den nu utredda sträckan berörs de kända boplatserna Forshälla 180 och Forshälla 184. Vad beträffar de nyupptäckta fornlämningarna inom område 2, NY 1, och område 3, NY 2, så anser Bohusläns museum att ingen fortsatt antikvarisk insats i samband med det nu aktuella projektet behövs. De nyupptäckta boplatserna är tydligt topografiskt avgränsade mot den planerade VA-ledningens sträckning.

18 16 Bohusläns museum 2007:31 R e fe re n s e r Litteratur Claesson, P., Lindholm, K. & Hernek, R Gravar och Kokgropar vid Sunningesund. Arkeolgiska undersökningar för motorvägen Lerbo Torp. Del 2. Riksantikvarieämbetet och Bohusläns museum. Riksantikvarieämbetet UV Väst Rapport 1998:3. Kulturmiljövårdsprogram för Uddevalla kommun Kultur och bibliotek Uddevalla kommun. Mediaprint Uddevalla. Lindman, G Stora Sund. Arkeologisk undersökning av en Bohuslänsk by. Arkeologiska undersökningar för motorvägen Lerbo Torp. Del 5. Riksantikvarieämbetet och Bohusläns museum. Riksantikvarieämbetet UV Väst Rapport 1998:2. Ortman, O. & Ottander, J Mellan åker och havsbotten ett områdes markanvändning under 5000 år. Arkeologiska undersökningar för motorvägen Lerbo Torp. Del 4. Riksantikvarieämbetet och Bohusläns museum. Riksantikvarieämbetet UV Väst Rapport 1998:5. Otr yckta k ällor Sk ifteshandlingar ur lantmäteriets digitala ark iv Sund 1-2 Storskifte 1787 N 22 72:1 Dramsvik Storskifte 1793 N 22 17:1 Västerby Storskifte 1794 N 22 84:1

19 VA-ledning mellan Uddevalla och Ljungskile 17 Tek nisk a och administrativa uppgif ter Lst dnr: BM dnr: 468/05 K BM pnr: 5900/4317 Län: Kommun: Socken: Västra Götalands län Uddevalla Uddevalla-Bäve, Forshälla, Resteröd samt Ljung Ek. karta: 8154, 8143, 8133, 8123, 8124 Läge: X , Y (sydvästra punkten Ulvesunds lastageplats) Höjd över havet: Koordinatsystem: Höjdsystem: -5 till 30 meter. RT90 2,5 gon väst Eget Uppdragsgivare: Ansvarig institution: Projektledare: Fältpersonal: Konsulter: Uddevalla Kommun, Tekniska kontoret, Uddevalla Bohusläns museum Oscar Ortman Staffan von Arbin, Thomas Bergstrand, Per Falkenström, Oscar Ortman, Mattias Öbrink. Marin mätteknik AB Fältarbetstid: Arkeologtimmar: Undersökt yta: 20 april, april, 18 september, 30 november 1 december timmar cirka 1000 löpmeter schakt Arkiv: Fynd: Bohusläns museums arkiv Inga fynd omhändertogs

20 18 Bohusläns museum 2007:31 Figur för teck ning Figur 1. Utsnitt ur GSD-Röda kartan/fastighetskartan med ledningssträckningen markerad. Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Dnr /1112. Figur 2. VA-ledningen mellan Uddevalla och Ljungskile med områdena som utredningsgrävdes markerade. Skala 1: Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Dnr /1112. Figur 3. VA-ledningen mellan Uddevalla och Ljungskile med områdena som etappindelningen markerad. Skala 1: Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Dnr /1112. Figur 4. Område 1 med AU-områden samt berörda fornlämningar markerade. Skala 1: Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Dnr /1112. Figur 5. Område 2 med berörda fornlämningar markerade. Skala 1: Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Dnr /1112. Figur 6. Område 3 med AU-områden samt berörda fornlämningar markerade. Skala 1: Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Dnr /1112. Bi l a g o r Bilaga 1. Förteckning över marinarkeologiska kontakter i Byfjorden Bilaga 2. Bilder på ett urval av de marinarkeologiska kontakterna Bilaga 3. Karta över Byfjorden med de marinarkeologiska kontakterna markerade. Bilaga 4. Schaktplaner utredningsområde 1 Forshälla Sund med grävda schakt markerade. Skala 1: Godkända ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Dnr /1112. För schaktplaner se bilaga 4. Bilaga 5. Schaktplaner utredningsområde 2 Ödby Västerby med grävda schakt och den nyupptäckta boplatsen markerade Skala 1: Godkända ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Dnr /1112. För schaktplaner se bilaga 5. Bilaga 6. Schaktplan utredningsområde 3 Restenäs Ulvesund med grävda schakt och provgropar markerade skala 1: Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Dnr /1112. För schaktplan se bilaga 6. Bilaga 7. Karta över Ljungskileviken med de marinarkeologiska besiktningspunkterna markerade. Bilaga 8. Förteckning över grävda schakt i område 1 och område 2. Bilaga 9. Tabeller, område 3.

21 Bilaga 1. Förteckning över marinarkeologiska kontakter i Byfjorden ID EASTING NORTHING_ LATITUD LONGITUD LANGD M_ BREDD M_ HOJD M_ KOMMENTAR Resultat av besiktning 'N 'E Vrak 'N 'E Flertal block, bojstenar? Sten/bojsten. Sammanhörande med sjunken flytbrygga, kontakt 'N 'E Distinkt akustisk reflektor Ej besiktigad. Troligen konstruktion sammanhörande med sjunken flytbrygga, kontakt 'N 'E "Man made" objekt, fundament 'N 'E "Man made" objekt, betong fundament? 'N 'E Smalt avlångt objekt 'N 'E Objekt med släpspår 'N 'E Objekt med släpspår 'N 'E Block/objekt, bojsten? 'N 'E Installation, flertal block, bojstenar? 'N 'E Vrak 'N 'E Bojstenar och installation 'N 'E Vrak Plastbåt, eka. Klinkimitation med fördäck. Grön. Kraftigt bevuxen med sjöpung 'N 'E Distinkt akustisk reflektor 'N 'E Installation med flertal block, bojstenar? 'N 'E Avlångt objekt 'N 'E Objekt? 'N 'E Diffus reflektor 'N 'E Diffus reflektor, övertäckt av sediment 'N 'E Diffus reflektor 'N 'E Diffust eko, begravt objekt? 'N 'E Objekt, Vrak? Personbil, sedan. Står rättvänd med lösa sediment upp till dörrhandtagen. Motorhuv saknas. Öppen sidoruta vid förarplatsen. Bakruta trasig. Vit. Troligen en Toyota. Bedömning av tid i vattnet: 5-10 år 'N 'E Kraftigt akustiskt eko Ej besiktigad. Kontakten ligger inom yta för betongpir 'N 'E Avlång reflektor 'N 'E Diffus reflektor ev vrak 'N 'E "Man made" objekt, fundament Sjunken flytbrygga 'N 'E Diffust objekt 'N 'E Rektangulärt objekt Uppstickande svårbedömt objekt. Möjligen del av recent ankare 'N 'E Bildäck? 'N 'E Objekt eller block? 'N 'E Objekt 'N 'E Objekt med distinkt skugga. Grov kätting ovan bottenytan. Även grov gummislang till marin motor 'N 'E Diffus reflektor 'N 'E Objekt? 'N 'E Avlångt fyrkantigt objekt Inget fynd. Möjligen skarp topografi i mjukbotten 'N 'E Spår? 'N 'E Diffus reflektor Inget fynd. Markant mussel- och ostronbank på mjukbotten 'N 'E Spår? Inget fynd. Mycket blåmusslor på mjukbotten 'N 'E Objekt 'N 'E Objekt? 'N 'E Diffus reflektor 'N 'E Rektangulärt objekt 'N 'E Objekt 'N 'E Objekt eller stort block 'N 'E Diffus reflektor 'N 'E Spår eller begravt objekt 'N 'E Objekt eller block 'N 'E Block? 'N 'E Diffus reflektor 'N 'E Diffus reflektor BILAGA 1

22 Bilaga 2. Bilder på ett urval av de marinarkeologiska kontakterna Kontakt 2 Kontakt 3 Kontakt 203 Kontakt 16 Kontakt 394 Kontakt 394 Kontakt 207 Kontakt 401 Kontakt 204 BILAGA 2

23 Bilaga 3. Karta över Byfjorden med de marinarkeologiska kontakterna markerade.

24 Bilaga 4. Schaktplaner utredningsområde 1 Forshälla Sund med grävda schakt markerade. Skala 1: Godkända ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Dnr /1112. Schaktplan utredningsområde 1a.

25 Schaktplan utredningsområde 1b. Schaktplan utredningsområde 1c.

26 Bilaga 5. Schaktplaner utredningsområde 2 Ödby Västerby med grävda schakt och den nyupptäckta boplatsen markerade Skala 1: Godkända ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Dnr /1112. Schaktplan utredningsområde 2 norra delen.

27 Schaktplan utredningsområde 2 mellersta delen.

28 Schaktplan utredningsområde 2 södra delen.

29 Bilaga 6. Schaktplan utredningsområde 3 Restenäs Ulvesund med grävda schakt och provgropar markerade skala 1: Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Dnr /1112.

30 Bilaga 7. Karta över Ljungskileviken med de marinarkeologiska besiktningspunkterna markerade.

31 Bilaga 8. Förteckning över grävda schakt i område 1 och område 2. Schaktnr Längd (m) Bredd (m) Djup (m) Lagerbeskrivning Anläggning J/N Fynd J/N Kommentar 1 3 1,3 sand Omr 1 Båleviken 2 5 Grusig sand 3 3,5 Grusig sand Yngre rödgods, 1 flintavslag 4 4 sand 1 spån 5 4 sand 6 4 Grusig sand 7 4,75 Grusig sand 8 4,5 Grusig sand 9 4 Grusig sand 10 4 Grusig sand 11 4,75 Grusig sand 12 3 Silt 13 3 Silt 14 3 Silt 15 3 Silt 16 3,5 Silt 17 3,5 Silt 1 bränt flintavslag Omr 1 randismoränen 18 3 Silt Omr 2 ödby 19 3 Silt 20 4,5 Silt 21 6 Silt 22 5 Silt 23 5,5 Sand 24 9 Sand 25 5 Sand 26 7,5 Sand 27 2 Silt 1 Spån Omr 2 NY fornl Silt 1 Bränt avslag 29 6 Silt Omr 2 Västerby 30 3 Silt 31 5 Silt 32 4,5 Silt 33 4 Silt 34 3 Silt 35 3,5 Silt 36 4 Silt 37 3 Silt

32 Bilaga 9. Tabeller, område 3. Tabell 1. Schaktbeskrivning Schaktnr Längd (m) Bredd (m) Djup (m) Matjord (m) Lager Fynd Kommentar 38 3,5 2 0,30 Sand ,30 Sand 1 flintavslag 40 3,5 2 0,30 Siltig sand 1 flintavslag Fynd i matjord ,30 Siltig sand 11 flintavslag Fynd i både sand och matjord ,40 0,30 Sand - Fuktig sand ,90 0,30 0,20 Grusig sand 44 3,5 2 0,50 0,20-0,30 Lera - 10 flintavslag, bränd lera rödgods, glas A2 (härd) ,30 0,20-0,25 Siltig sand - A1 (grop) ,30 0,20 Sand ,30 0,20-0,25 Sand med inslag av kol ,40 0,30 Siltig sand - Tabell 2. Provgropar Provgropsnr Storlek Djup (m) Matjord (m) Lager Fynd Kommentar 1 0,40 x 0,40 0,30 0,10 Stenig sand - 2 0,40 x 0,40 0,35 0,10 Stenig sand - 3 0,40 x 0,40 0,15 0,05 Grus, därunder berg - Grus från anlagd stig Tabell 3. Anläggningar Anläggningnr Typ Storlek (i plan) Djup (m) Fyllning Fynd Kommentar 1 Grop 0,60 x 0,60 m 0,15 Gråsvart sand - I schakt 45. Plan botten, otydlig avgränsning 2 Härd 1,10 x 0,70 m 0,30 Brunsvart humös sand med inslag av kol och skörbränd sten Slagen flinta, 5 bitar, delvis brända I schakt 41. Ev kokgrop. Grå sand i botten samt i västra delen. Rödgods och glas ovanpå anläggningen.

33

34 XX AU VA-ledning mellan Uddevalla och Ljungskile Oscar Ortman med bidrag av Thomas Bergstrand och Per Falkenström Rapport 2007:31