Aktierelaterade Ersättningsprogram

Transkript

1 Södertörns Högskola Institutionen för ekonomi och företagande Företagsekonomi C-uppsats, 10 poäng Handledare: Åke Bertilsson Höstterminen 2006 Aktierelaterade Ersättningsprogram En jämförelse mellan IFRS 2:s upplysningskrav och praxis bland företag på Stockholm Large Cap listan Josefine Eriksson, Lisa Hansson,

2 Sammanfattning Optionsprogram har varit ett vanligt medel för att rekrytera, motivera och behålla kompetent personal. De senaste åren har dock ersättningssystemen blivit mer komplexa och ju mer börsen går upp desto fler aktierelaterade ersättningsprogram dyker upp i företagen. I takt med att antalet optionsprogram ökar blir det även allt viktigare att företagen ger tillräcklig information gällande dessa i årsredovisningarna. I februari 2004 gav IASB ut standarden IFRS 2 som reglerar aktierelaterad ersättning. Denna började användas av börsnoterade företag i Sverige under 2005 och innebär kostnadsredovisning av aktierelaterade ersättningar, men även att företagen måste ge vissa upplysningar som ska underlätta för läsarna av de finansiella rapporterna att förstå optionsprogrammen. Vi ville med denna uppsats ta reda på vilka upplysningar som företagen på Stockholm Large Cap listan skall redovisa för de aktierelaterade ersättningsprogrammen enligt IFRS 2 samt undersöka hur de följer dessa regler. För att göra detta har vi använt oss av skriftliga källor, främst i form av IFRS 2 och en analys av företagens årsredovisningar från år 2005 (alternativt 2004/2005). Analysen av årsredovisningarna gjordes utifrån ett antal punkter som vi ställt upp med utgångspunkt i upplysningskraven och Bilaga B i IFRS 2. Vi kompletterade sedan detta med en telefonintervju med en revisor från ett av Sveriges största revisionsbolag. Efter att ha genomfört vår analys kom vi fram till att företagen i allmänhet är dåliga på att redovisa enligt IFRS 2. Något som känns oroande är att företagen har betydligt lägre poäng på de mer djupgående frågorna. Sämst är företagen på att ange vilka indata som har använts vid uträknandet av det verkliga värdet och bäst är de på att ange kostnaderna och beskriva sina program. Majoriteten av företagen säger dock att de använder Black-Scholes-modellen, detta trots att denna enligt IFRS 2:s Bilaga B sällan är lämplig vid värdering av optioner till anställda. Det verkar även finnas en ovilja att redovisa enligt IFRS 2, både i form av att företag väljer att inte följa standarden och genom att många företag undviker att direkt nämna IFRS 2 vid namn, trots att de tydligt nämner de andra standarderna. Slutligen kan man konstatera att det behövs en standardisering av informationen som skall ges. I nuläget ger företagen olika mängder information till olika kvalitet. Dessutom är informationen spridd i årsredovisningens noter och ibland även utanför. Detta bidrar till att det uppstår svårigheter för läsarna av årsredovisningarna att följa hur företagen har redovisat samt att jämföra olika företag. 2(47)

3 Författarnas tack Vi vill tacka vår handledare Åke Bertilsson för hans åsikter och förslag. De kom till stor hjälp vid författandet av denna uppsats. Vi vill även tacka vår anonyma informant, en revisor på ett av Sveriges största revisionsbolag, för att han tog sig tid att besvara våra frågor. Ett ytterligare tack går till de som läst igenom vår uppsats och gett oss värdefulla åsikter; Johan Alan, Johan Hermansson, Mikael Björkman, Per Karlsson, Gulizar Durukan och Sanam Pazaj. Flemingsberg, Josefine Eriksson Lisa Hansson 3(47)

4 Innehållsförteckning FÖRKORTNINGAR INLEDNING BAKGRUND PROBLEMFORMULERING SYFTE AVGRÄNSNINGAR DEFINITIONER METOD VAL AV FORSKNINGSSTRATEGI VAL AV FORSKNINGSMETODER Skriftliga källor Telefonintervjuer GENOMFÖRANDE AV ANALYS AV ÅRSREDOVISNINGAR GENOMFÖRANDE AV TELEFONINTERVJU TROVÄRDIGHET Tillförlitlighet Validitet AKTIER, OPTIONER OCH KONVERTIBLER TIDSUPPFATTNING AKTIER OPTIONER Aktieoptioner Teckningsoptioner Köpoptioner Syntetiska optioner Personaloptioner Personalkonvertibler IFRS ANVÄNDARE AV IFRS AKTIERELATERAD ERSÄTTNING REGLERING MED EGETKAPITALINSTRUMENT REGLERING MED KONTANTER REGLERING MED KONTANTREGLERING SOM ALTERNATIV OPTIONSVÄRDERINGSMODELLER Villkorens påverkan på kostnaden RÄKNEEXEMPEL VID REGLERING MED EGETKAPITALINSTRUMENT UPPLYSNINGAR TIDIGARE STUDIER TENDENSER I BÖRSBOLAGENS ÅRSREDOVISNINGAR FOLKSAMS GRANSKNING AV FÖRETAG EMPIRI UNDERSÖKTA FÖRETAG ANALYS AV ÅRSREDOVISNINGAR Punkt 1: Beskrivning av aktierelaterade ersättningar Punkt 2: Aktieoptioner och lösenpris per grupp Punkt 3: Aktiekursen för inlösta optioner Punkt 4: Lösenprisintervall samt återstående löptid för utstående optioner Punkt 5: Beräkning av och upplysning om det verkliga värdet Punkt 6: Förutsättningar vid beräkning av det verkliga värdet Punkt 7: Kostnaden eller skulden (47)

5 6.3 INTERVJU MED REVISIONSBOLAG ANALYS OCH TOLKNING AV RESULTAT SLUTSATSER AVSLUTANDE DISKUSSION HÄRLEDNING AV RESULTAT KRITISK GRANSKNING REKOMMENDATIONER FÖR FORTSATTA STUDIER KÄLLFÖRTECKNING BÖCKER ARTIKLAR MEDIER ELEKTRONISKA KÄLLOR MUNTLIGA KÄLLOR BILAGOR BILAGA A: STOCKHOLM LARGE CAP LISTAN NOVEMBER BILAGA B: CHECKLISTA FÖR ANALYS AV ÅRSREDOVISNINGAR BILAGA C: INTERVJU MED EN REVISOR PÅ ETT AV SVERIGES STÖRSTA REVISIONSBOLAG BILAGA D: POÄNGSÄTTNING VID ANALYS AV ÅRSREDOVISNINGAR (47)

6 Förkortningar APB APB opinion FASB IAS IASB IFRS SFAS Auditing Practices Board Föregångarna till FASB som ger ut APB opinion. Auditing Practices Board opinion Redovisningsrekommendationer som gavs ut av APB. Financial Accounting Standards Board Organisation som utfärdar FAS (se SFAS). International Accounting Standards Redovisningstander som ges ut av IASB och som från och med den 1 januari 2005 skall följas av alla svenska börsnoterade företag. International Accounting Standards Board Oberoende expertorgan som har till uppdrag att verka för en internationell harmonisering av de redovisningsprinciper som används i olika länder världen över. International Financial Reporting Standards Redovisningstander som ges ut av IASB och som från och med den 1 januari 2005 skall följas av alla svenska börsnoterade företag. Statement of Financial Accounting Standards Standarder som ges ut av FASB och skall följas av amerikanska bolag. 6(47)

7 1 Inledning I detta kapitel tar vi upp bakgrunden till varför vi valde detta ämne, vad vi har för syfte med rapporten samt vad det är vi vill undersöka mer specifikt. Vi tar även upp de avgränsningar som vi har gjort. 1.1 Bakgrund I dagens företag är personalen oftast en betydelsefull resurs och på samma sätt som vid användandet av andra resurser är det därför viktigt att investeringen, här i form av ersättning till anställda, ger en ökad avkastning. Detta gäller inte minst för aktieägarna vilka är de som bär risken i och med att de satsar kapital i företaget (Hansson & Markkula, 2002). Ersättning till anställda behöver inte enbart bestå av en fast ordinarie lön utan kan delas in i tre kategorier; fast lön inklusive förmåner, rörlig lön så som till exempel bonus, och slutligen aktierelaterad ersättning. Den sista kategorin innefattar olika former av aktiekursrelaterade ersättningar, så som optioner och konvertibler (Syntetiska optioner, 1994). Vi kommer dock även att använda bonus som ett uttryck för all extraersättning, det vill säga allt utom fast lön. Optionsprogram har varit ett vanligt medel för att rekrytera, motivera och behålla kompetent personal. I en studie som genomfördes i början av 2000-talet visade det sig att över åttio procent av de trettio största noterade bolagen i Sverige hade någon form av optionsprogram till sina anställda, främst till ledande befattningshavare (Hansson & Markkula, 2002) År 2005, betalades det ut trehundrafyrtio miljoner kronor i lön och bonus i trettio av den svenska börsens största bolag. Detta var sjutton procent mer än år Av denna ökning stod den fasta lönen endast för tio procent medan resten av ökningen berodde på den rörliga delen. Dessa höjdes sammanlagt med trettiotvå procent (Bonusar gav, 2006; Rue, Vulkan, Best & Lobo, 2003). Optionsprogram och höga utbetalade löner till chefer är även ett ständigt debattämne i media. De senaste åren har ersättningssystemen till cheferna blivit mer komplexa och ju mer börsen går upp desto fler aktieprogram dyker upp i företagen. Att börskurserna stiger gör att företagsledningarna gärna vill ha aktierelaterade belöningssystem (Bonusar het fråga på stämmor, 2005). 7(47)

8 Optionsprogrammen kan medföra utspädning av aktierna eftersom de ofta innebär att ägarna av optionerna har rätt att köpa nyemitterade aktier. Denna utspädning kan ses som negativ för de befintliga aktieägarna eftersom deras aktier därmed blir mindre värda. Det behöver dock inte vara fallet om optionsprogrammen gör att de anställda verkligen blir motiverade till att göra bättre ifrån sig vilket ökar företagets resultat och därmed även aktiernas värde (Sahlman, 2002). I takt med att antalet optionsprogram ökar blir det därför allt viktigare att företagen ger tillräcklig information om dem i årsredovisningarna så att aktieägarna och andra intressenter kan bilda sig en uppfattning om syftet med programmen har uppfyllts och om de negativa aspekterna, som exempelvis utspädning av eget kapital, är lägre än de positiva effekterna (Hansson & Markkula, 2002). Peter Malmqvist, analyschef hos nätmäklaren Nordnet, anser att det är viktigt att kostnaderna för optionsprogrammen redovisas på rätt sätt då detta minskar riskerna för att cheferna skall få ut alltför mycket i bonus (Bonusar het fråga på stämmor, 2005). Enligt de tidigare amerikanska reglerna skulle aktierelaterad ersättning redovisas enligt APB opinion no. 25 vilket innebar att kostnaden beräknades som skillnaden mellan aktiekursen och lösenpriset vid tilldelningstidpunkten. Detta medförde att det inte blev någon kostnad för företaget ifall lösenpriset var högre än aktiekursen vid tilldelningstidpunkten, de anställda skulle då givetvis inte använda sin rätt att teckna aktier och optionerna skulle bli värdelösa. APB opinion no. 25 kritiserades av många då de menade att den resulterade i undervärdering av resultaträkningen och värderingsfel i balansräkningen (Schroeder, 2005, s 484 ff). På grund av kritiken mot APB opinion no. 25 kom FASB ut med ett förslag 1993 som medförde att optionerna alltid skulle räknas som kostnader och att dessa kostnader skulle beräknas till verkligt värde, likt de regler vi har i Sverige idag. Förslaget mottogs dock även det med stor kritik, både från företagen och från politiker, vilket medförde att när den nya rekommendationen SFAS 123 gavs ut år 1995 var det som en frivillig rekommendation (Schroeder, 2005, s 484 ff). För att främja en mer rättvis redovisning av aktierelaterad ersättning gav IASB ut ett rekommendationsförslag i november 2002 och i februari 2004 gav de ut standarden IFRS 2 som reglerar aktierelaterad ersättning. Denna började användas av börsnoterade företag i Sverige under 2005 och innebär bland annat kostnadsredovisning av optionsprogram 8(47)

9 (Apostolou & Crumbley, 2005). Till skillnad från fast och rörlig lön innebär dock aktierelaterad ersättning många problem. Bland annat uppstår problem när man skall värdera optionerna till verkligt värde (Syntetiska optioner, 1995). I början av 2000-talet avslöjades flera så kallade redovisningsskandaler i amerikanska företag, bland annat Enron och WorldCom var omskrivna. Toppchefer i dessa företag tjänade enorma summor pengar på optionsprogram som företagen egentligen inte hade råd med. Detta eftersom företagen enligt de rådande reglerna inte behövde redovisa optionsprogrammen som kostnader vid tilldelningstidpunkten då lösenpriset var högre än aktiekursen. Det faktum att kostnaderna kunde ignoreras medförde ett högre resultat än vad som annars skulle uppkomma, vilket i sin tur ledde till ännu större vinster för dem som fått optionsprogrammen tilldelade (Sahlman, 2002). Efter skandalerna höjdes många röster för att göra redovisningen av optionsprogram ännu mer reglerade. Man menade att det enklaste sättet att slippa ifrån dessa redovisningsfel skulle vara att behandla optionsprogrammen som en kostnad vilken skulle skrivas av under dess livslängd, det vill säga under intjänandeperioden (Sahlman, 2002). Samtidigt som IFRS 2 infördes inom EU gjordes det därmed nya försök att göra SFAS 123 tvingande, men nu i form av en reviderad version, SFAS 123 (R). Denna standard skall användas av amerikanska bolag från och med den 1 januari 2006 (Apostolou & Crumbley, 2005). Folksam drev i början av 2005 fyra frågor med syfte att skapa förutsättningar för ökad lönsamhet och därmed bättre avkastning för sina sparares pensionspengar. En av dessa frågor var införandet av ersättningsutskott samt rimliga ersättningsprogram (Folksam, 2005a). Under 2006 prioriterade Folksam fem frågor varav en var att de skulle jobba för en tydligare redovisning av ersättningsprogram samt aktieägarnyttan av dessa. Man ansåg sig ha sett stora brister i redovisningen av de dryga fyrtio ersättningsprogram som var aktuella på Stockholmsbörsen 2005 och beslöt sig därmed för att fortsätta granska dessa (Folksam, 2006a). Under våren 2006 granskade Folksam arton företag från A-listan och femtiofyra företag från O-listan som alla hade ersättningsprogram. Generellt sett fann man att informationen från företagen var dålig vilket gjorde det svårt att stämma av programmen med checklistan, men 9(47)

10 framför allt gav detta en begränsad möjlighet för aktieägarna att ta ställning till om programmet var bra eller dåligt för företaget (Folksam, 2006b). Den 2 oktober 2006 gick bolagen från att presenteras på Stockholms A- och O-lista till att föras in på den nordiska listan OMX, tillsammans med bolag från Köpenhamn och Helsingfors. Bolagen har nu gemensamma noteringskrav och har därmed bland annat ökad jämförbarhet. Listan delas in i tre segment; Large Cap, Mid Cap och Small Cap. Large Cap innefattar bolag med ett börsvärde över en miljard euro, det vill säga cirka nio miljarder svenska kronor. Mid Cap innefattar bolag med ett börsvärde mellan 150 miljoner till 1 miljard euro och Small Cap innefattar bolag med ett börsvärde mindre än 150 miljoner euro. Segmenten omarbetas halvårsvis, den 1 januari och 1 juli (OMX, 2006). Då vi ville undersöka börsnoterade företag i Sverige med stort börsvärde använde vi oss av Large Cap Stockholm Listan (se Bilaga A). 1.2 Problemformulering IFRS 2 är den standard som reglerar redovisningen av aktierelaterad ersättning för börsnoterade företag i Sverige och de upplysningar som de skall lämna i sina årsredovisningar. Då aktierelaterade ersättningsprograms popularitet ökar massivt, samtidigt som det finns rapporter som pekar på att den information som företagen ger gällande sina ersättningsprogram är bristfällig, vill vi med denna uppsats undersöka hur väl praxis stämmer överens med IFRS 2 hos dagens företag på Stockholm Large Cap Listan. För att kunna genomföra detta har vi med hjälp av bakgrunden formulerat vår huvudfråga: Stämmer IFRS 2 och praxis överens när det gäller upplysningsredovisning av aktierelaterad ersättning hos företag på Stockholm Large Cap Listan? För att kunna svara på denna huvudfråga använder vi oss av följande delfrågor: Vilken information skall företagen på Stockholm Large Cap Listan redovisa i årsredovisningarna gällande de aktierelaterade ersättningsprogrammen enligt IFRS 2? Vilken information lämnar företagen på Stockholm Large Cap Listan i noterna i årsredovisningarna gällande de aktierelaterade ersättningsprogrammen? 10(47)

11 1.3 Syfte Vi vill med denna uppsats ta reda på vilka upplysningar som skall redovisas för de aktierelaterade ersättningsprogrammen enligt IFRS 2 samt undersöka hur svenska företag i verkligheten redovisar dessa för att på så sätt se hur väl praxis stämmer överens med reglerna. 1.4 Avgränsningar Vi har valt att inrikta oss på aktierelaterade ersättningsprogram och inte övriga former av ersättningar. Detta då de aktierelaterade ersättningsprogrammen hela tiden ökar samtidigt som tidigare undersökningar visar på att informationen gällande programmen är bristfällig. Vi har inte för avsikt att ta ställning till om företagens bonusprogram är korrekta i sig eller om de redovisade siffrorna är riktiga, utan enbart om de lämnar de uppgifter som de enligt IFRS 2 är förpliktigade att lämna. Vi kommer endast att undersöka företag som är börsnoterade då det är aktieägarna som främst berörs av denna typ av bonusprogram och då bland annat potentiella aktieägare därmed borde vara intresserade av korrekt och utförlig information. De företag vi har valt ut är de sextionio företag som är noterade på Stockholm Large Cap Listan. Detta då vi vill studera företag som är börsnoterade i Sverige samt att dessa företag har en hög omsättning och därmed är intressanta inte bara ur ett investeringsperspektiv utan även när det gäller andra intressenter. Eftersom vårt syfte är att jämföra hur väl företagen redovisar upplysningar med hur de skall redovisa dessa enligt IFRS 2 kommer vi enbart att vidare analysera de av dessa företag som skall följa IFRS 2, det vill säga företag som använder sig av aktierelaterad ersättning. 1.5 Definitioner I denna uppsats kommer hädanefter orden aktierelaterad ersättning, options-, belönings-, bonus-, aktieoptions- samt ersättningsprogram att användas synonymt. De kommer alla att syfta på ersättning till anställda i form av aktierelaterad ersättning. 11(47)

12 2 Metod I detta kapitel beskriver vi den forskningsstrategi och de metoder som vi har använt oss av i denna undersökning. Vi tar upp hur vi har genomfört vår analys och den intervju vi gjort samt diskuterar hur vi har säkrat tillförlitligheten och validiteten. 2.1 Val av forskningsstrategi Med hjälp av strategin fallstudie studeras undersökningsenheten i detalj och man får en djup kunskap inom området, man får dock inte någon möjlighet att generalisera (Denscombe, 2000, s 41f). Surveyundersökning används däremot om forskningen skall ha en bred och omfattande täckning, om den skall ske empiriskt eller om den skall ge en ögonblicksbild över hur något är vid tidpunkten för undersökningen (op cit, 2000, s 12). Då detta stämmer bättre överens med våra krav för undersökningen av IFRS 2 och företagens praxis valde vi den senast nämnda strategin. 2.2 Val av forskningsmetoder Skriftliga källor Enligt Denscombe (2000, s 187) bör alla undersökningar börja med en litteraturöversikt för att göra forskaren medveten om tidigare forskning samt identifiera huvudsakliga problemområden. Detta använde vi oss av när vi skulle sammanställa vår bakgrund, ta fram hur företagen skall redovisa upplysningar angående ersättningsprogrammen samt studera tidigare forskning inom området. Datakällor som vi använde oss av här var tidningsartiklar, böcker, vetenskapliga artiklar och standards. De vetenskapliga artiklar och den litteratur som vi har använt oss av i uppsatsen är hämtade från Södertörns Högskolas bibliotek. Artiklarna är tagna från tidskriftsdatabasen på bibliotekets hemsida samt från databasen Business Source Elite (EBSCO). Sökord som användes här var bland annat bonus system och stock option. Eftersom att vi skulle undersöka hur IFRS 2 följdes var det främst den standarden som användes i faktadelen. Övriga böcker söktes fram via högskolans bibliotekskatalog Miks samt den nationella katalogen Libris med sökord så som optioner, aktier, aktieoptioner, bonussystem, belöningssystem och redovisning. 12(47)

13 Skriftliga källor kan dessutom betraktas som ett alternativ till frågeformulär, intervjuer och observation (Denscombe, 2000, s 188). Då vi behövde information om hur företagen på Stockholm Large Cap listan redovisade bonusprogrammen använde vi oss av denna metod även här. Vi gjorde detta val eftersom att vi enkelt kunde hitta all information vi behövde i årsredovisningarna, utan risk att några svar skulle förvrängas eller missuppfattas och utan problemen med tidsbrist och kostnader som intervjuer med alla företag skulle ha medfört Telefonintervjuer Förutom granskningen av skriftliga källor använde vi oss även av telefonintervjuer med revisorer som var kunniga inom området. Vi valde telefonintervjuer framför personliga intervjuer då vi hade ett begränsat antal korta frågor. Då vi inte kunde genomföra intervjuer med alla revisorer fick vi göra ett urval för denna metod. Enligt Denscombe (2000, s 18) kan man då inte förutsätta att resultatet representerar hela populationen, men man kan öka trovärdigheten genom att göra ett noggrant genomtänkt urval. Då vi redan hade viss kännedom om området använde vi oss här av ett subjektivt urval. För att välja ut de företag som vi antog skulle vara betydelsefulla för undersökningen tog vi fyra av de ledande revisionsbolagen inom landet. Orsaken till detta var för att de har lång och gedigen kunskap inom området och arbetar även med en bred variation av företag och därmed även med börsnoterade sådana. Detta har vi även fått bekräftat när vi har gått igenom årsredovisningarna. 2.3 Genomförande av analys av årsredovisningar När vi skulle granska företagens årsredovisningar började vi med att ställa upp tre kategorier: 1. Företag med ett aktierelaterat ersättningsprogram som tilldelades efter den 7 november 2002 och som därmed skall redovisa och lämna upplysningar enligt IFRS Företag med ett aktierelaterat ersättningsprogram som tilldelades före den 7 november 2002 och därmed endast behöver lämna vissa upplysningar enligt IFRS Företag utan ett aktierelaterat ersättningsprogram. Efter detta gick vi igenom noterna i alla årsredovisningar för 2005 (alternativt 2004/2005) för företagen på Stockholm Large Cap listan och delade in dem enligt dessa kategorier. De företag som hamnade i kategori ett och två studerade vi närmare för att se ifall de följde IFRS 13(47)

14 2 eller inte. Vissa av dessa företag uteslöts dock av andra anledningar som diskuteras senare i empirikapitlet. Vi analyserade vidare genom att jämföra företagens årsredovisningar med en egenskapad checklista på punkter att undersöka (se Bilaga B). Checklistan skapades utifrån de upplysningskrav som IFRS 2 har på företagen samt från IFRS 2:s Bilaga B. Vi har dock ej tagit med alla punkter från IFRS 2 med bilaga utan förenklat upplysningskraven för att få mer övergripande punkter att undersöka. När vi gick igenom årsredovisningarna poängsatte vi punkt efter punkt efter hur väl företagen följde IFRS 2:s regler. Företagen fick poäng på en skala mellan noll och tre enligt följande tabell (Tabell 1). I våra senare beräkningar räknar vi ut antalet företag i procent som blivit godkända på respektive frågor samt totalt. Med godkänt menar vi att de har fått två eller tre poäng. Poäng Kriterium 0 Företaget har inte lämnat någon information. 1 Företaget har lämnat dåligt med information. 2 Företaget har lämnat information om det mesta som krävs. 3 Företaget har lämnat fullgod information. Tabell 1. Poängskala för årsredovisningsanalysen. Punkterna två till fyra på checklistan behandlar enbart reglering med egetkapitalinstrument i form av aktieoptioner vilket medför att enbart företag med aktieoptionsprogram behöver följa de upplysningskrav som punkterna motsvarar. Därmed kunde företag med andra typer av optionsprogram, exempelvis syntetiska optioner, inte poängsättas på dessa punkter. Ännu ett avsteg från checklistan måste göras för de företag som har aktierelaterade ersättningsprogram som tilldelades, men vars löptid inte gått ut, innan IFRS 2 infördes. Dessa behöver endast lämna de upplysningar som motsvaras av punkt ett till och med fyra på vår checklista. Det kan dessutom uppstå fall där en punkt inte kan besvaras av andra orsaker, exempelvis då det ej har uppstått någon kostnad. Detta medför att de företag som tillhör någon av dessa kategorier får ett streck på de aktuella punkterna och räknas sedan inte med i de följande 14(47)

15 beräkningarna. Procenttalen och dylikt är alltså uträknade enbart på de företag som har blivit poängsatta. 2.4 Genomförande av telefonintervju När vi var klara med analysen sammanställde vi frågorna inför intervjuerna (se Bilaga C). Vi baserade dessa intervjufrågor på vår undersökning av skriftliga källor samt delfrågorna och huvudfrågan. Förutom de frågor som skulle komma att komplettera vår egen analys ställde vi även tre frågor gällande funderingar som uppstått under arbetets gång. Vi försökte sedan kontakta de revisionsbolag som vi valt ut men fick endast kontakt med ett bolag. När vi fått kontakt presenterade vi oss och ämnet för vår uppsats samt frågade om han var intresserad av att ställa upp på en kort telefonintervju. Vi bokade en tid och skickade över frågorna för att informanten skulle kunna förbereda sig och eventuellt ta reda på information. Under intervjuns gång antecknade vi kort vad informanten sa och direkt efteråt skrev vi ner en sammanfattning medan intervjun fortfarande fanns i minnet (se Bilaga C). Efter intervjun frågade vi även informanten ifall vi fick använda oss av hans och bolagets namn i uppsatsen. Bolaget har dock som policy att inte lämna ut sitt namn i intervjuer som revisorerna själva påtagit sig och informanten ville även själv vara anonym. 2.5 Trovärdighet Tillförlitlighet Med tillförlitlighet menas att resultatet av undersökningen skall bli detsamma även om någon annan genomför undersökningen vid en senare tidpunkt. Detta visar om forskaren har använt sig av neutrala mätinstrument (Denscombe, 2000, s 250). Vid hög tillförlitlighet ges samma resultat varje gång och eventuella variationer i resultaten beror då på variationer i mätobjektet. Har man däremot låg tillförlitlighet beror de eventuella variationerna snarare på instabilitet i själva mätinstrumentet (op cit, s 282). För att någon annan skall kunna göra om undersökningen måste forskaren redogöra för sitt mål och grundläggande premisser, beskriva hur forskningen genomfördes samt tydliggöra resonemangen bakom fattade beslut (Denscombe, 2000, s 250). Detta anser vi att vi har gjort då vi har diskuterat oss fram i bakgrunden och visat varför vi valt den inriktning vi valt, 15(47)

16 beskrivit hur vi genomfört våra analyser och intervjuer samt tydligt angett de frågeställningar och avgränsningar vi haft samt motiverat dessa Validitet Validitet handlar om i vilken utsträckning data reflekterar sanningen och verkligheten samt om de avgörande frågorna besvaras med hjälp av de data man har samlat ihop (Denscombe, 2000, s 283). Om man vill kontrollera validiteten i de resultat man fått kan man använda sig av många olika sätt. Bland annat kan man fråga sig i vilken grad de resultat man fått stämmer överens med existerande kunskap inom området samt om undersökningsenheterna har valts ut på rimliga grunder (op cit, s 251). Då vi endast intervjuade ett revisionsbolag som inte var objekt under granskning i vår undersökning utan som endast gav kvalificerade åsikter inom ämnet ser vi inte någon stor risk i att informanten har talat osanning under intervjun. En nackdel kan vara att vi endast fick en intervju vilket gör att vi förlitar oss på vad enbart en revisor säger. Dock är intervjun enbart med som en kompletterande synvinkel till vår analys av årsredovisningar varpå vi inte ser något större problem med detta. Vår undersökning i övrigt stämmer även väl överens med tidigare studier vilket vi tyder på att den reflekterar sanningen någorlunda väl och undersökningsenheterna anser vi vara valda på goda grunder. När man använder sig av skriftliga källor måste man försöka avgöra om källan är trovärdig. För att göra detta skall man ta reda på vem som skrev dokumentet, när det skrevs samt fundera på i vilket syfte dokumentet skrevs (Denscombe, 2000, s 198). De skriftliga källor vi använt till faktainsamling bestod till viss del av regelverket IFRS vilket är en säker källa. Vetenskapliga artiklar vi använt oss av är tagna från vetenskapliga tidskrifter inom ämnet där de flesta artiklar är granskade vilket vi anser ger hög trovärdighet. I övrigt har vi reflekterat över tidigare nämnda aspekter. Om tvivel uppstått har vi sökt upp liknande fakta någon annanstans för att få påståendet bekräftat eller avfärdat. De faktakällor som kommer från företag och därmed bör misstänkas kunna vara vinklade, så som Folksams fakta, har vi enbart tagit upp i två syften; att visa på fakta som är ickeargumenterbar, till exempel att de har gjort en undersökning, eller på fakta som de fick fram i sin undersökning och då utan att påstå att det de fick fram varken är rätt eller fel. Trots att 16(47)

17 användandet av årsredovisningarna som vi tidigare sagt minskar risken för förvrängda svar utgör även de en viss risk i och med att de är sammanställda av företaget och inte någon oberoende part. 17(47)

18 3 Aktier, optioner och konvertibler I detta kapitel tar vi kortfattat upp vad aktier, optioner och konvertibler är för något. Detta för att underlätta förståelsen för ämnet. 3.1 Tidsuppfattning För att det skall bli lättare att följa med i tidsuppfattningen kommer först en liten genomgång av de olika tidpunkterna som kan bli aktuella i denna uppsats (FAR, 2006a; Apostolou & Crumbley, 2005): 1. Tilldelningstidpunkten är det datum då företaget och de anställda ingår ett avtal om aktierelaterad ersättning. 2. Värderingstidpunkten är det datum då det verkliga värdet beräknas för tilldelade egetkapitalinstrument, som exempelvis aktier eller aktieoptioner. När det gäller avtal med anställda, som i detta fall, är värderingspunkten samma som tilldelningspunkten. 3. Intjänandeperioden är den period då de villkor som angivits måste uppfyllas. 4. Intjänandetidpunkten är slutet av intjänandeperioden, då förmånen har intjänats klart. 5. Inlåsningsperioden är en tid då optionerna inte får lösas in. 6. Inlösensperioden är den period då den anställde när som helst kan lösa in optionen. 7. Inlösenstidpunkten är den tidpunkt då den anställde löser in optionen. 1, Figur 1. Tidsaxel för optionsprogram. 3.2 Aktier En aktie är en ägarandel i ett aktiebolags kapital vilken kan öka och minska i värde. Ägaren till en aktie har rätt att delta och rösta på bolagets stämmor och få del av bolagets utdelning. Det finns olika sorter av aktier exempelvis A, B, C, preferens och stamaktier. Dessa olika aktiesorter medför olika villkor för ägaren (Finansportalen, 2006). 3.3 Optioner En option är ett värdepapper som ger innehavaren en rättighet att köpa eller sälja ett underliggande värdepapper, till exempel en aktie. Detta värdepapper får köpas eller säljas till 18(47)

19 en viss kurs, det så kallade lösenpriset, inom en viss tid, det vill säga löptiden vilket är tiden från tilldelnings- till inlösenstidpunkten (Finansportalen, 2006). Det finns två grundläggande typer av optioner; säljoptioner och köpoptioner. Säljoptioner ger innehavaren rätt att sälja det underliggande värdepappret medan köpoptioner istället ger innehavaren rätt att köpa värdepapper. Man skiljer även mellan amerikanska och europeiska optioner. Amerikanska optioner kan lösas in under hela inlösenperioden, medan europeiska optioner enbart kan lösas in på en specifik inlösenstidpunkt (Hull, 2003, s 6). När det gäller optionsprogram till anställda ger företagen enbart ut köpoptioner. Detta eftersom säljoptioner enbart är värdefulla för innehavaren om aktiekursen går ner och därmed skulle säljoptioner till anställda medföra att dessa inte fick något incitament att göra bättre ifrån sig, snarare tvärt om, och då förlorar man en av poängerna med aktierelaterad ersättning. Eftersom de flesta optioner som erbjuds anställda har en inlösningsperiod och inte ett specifikt inlösendatum är de amerikanska optioner (Föreläsning med Bengt Lindström, 2006) Aktieoptioner En aktieoption är en option som har en aktie som underliggande vara. Den som köper en option har rätt, men inte skyldighet, att köpa eller sälja en aktie ett visst datum i framtiden till ett redan bestämt pris. Utställaren av optionen är då skyldig att köpa eller sälja aktien om innehavaren önskar detta. Det som bestämmer om innehavaren vill använda sin option vid inlösenstidpunkten är om denne kan köpa eller sälja aktien till ett lägre respektive högre pris i relation till för stunden gällande aktiekurs (Finansportalen, 2006) Teckningsoptioner 1976 blev det möjligt för företagen att använda sig av teckningsoptioner och dessa blev särskilt vanliga i optionsprogram som riktade sig till ledningspersonal. Teckningsoptioner berättigar till köp av nytecknade aktier och måste utnyttjas under en viss tid (Rundfelt, 2001, s 28; Hansson, 2001, s 125). Vid nyteckning, eller nyemission, av aktier ger man ut ytterligare aktier vilket gör att aktiekapitalet ökar. När man använder sig av nyemission som enbart ger de anställda rätt att delta i emissionen talar man om riktad emission (Hansson, 2001, s 88ff) Köpoptioner Med köpoptioner menas här inte samma sak som det allmänna begreppet köpoptioner utan är en form av optioner som berättigar till köp av befintliga aktier, till skillnad från 19(47)

20 teckningsoptioner som alltså ger rätt att köpa nytecknade aktier. Före 2000 var det inte tillåtet för Svenska företag att köpa tillbaka sina egna aktier och därför kunde de inte ställa ut köpoptioner till sina egna anställda. Det blev istället vanligt att man lät ett närstående bolag, vanligtvis en större aktieägare, ställa ut optionerna. Från och med år 2000 kan företag dock ställa ut egna köpoptioner (Rundfelt, 2001, s 28) Syntetiska optioner Syntetiska optioner medför att företaget åtar sig att betala ett belopp i kontanter motsvarande skillnaden mellan aktiekursen vid en framtida tidpunkt och en baskurs som vanligtvis är aktiekursen vid tilldelningstidpunkten (Rundfelt, 2001, s 29). Denna typ av optioner benämns i IFRS 2 som aktiebaserad ersättning som regleras med kontanter (FAR, 2006a, s 82) Personaloptioner Personaloptioner infördes genom lagstiftning år 1998 och kännetecknas av att den anställde måste kvarstå i tjänsten under en viss tid för att erhålla optionen. Optionen får inte heller överlåtas vilket medför att den skattemässigt inte får räknas som ett värdepapper. I och med detta behöver den anställde inte betala något för optionen vid tilldelningstidpunkten (Rundfelt, 2001, s 30). Personaloptioner beskattas, till skillnad från värdepappersoptioner, först när de löses in. Då beskattas de som inkomst av tjänst för den anställda och företaget måste betala sociala avgifter (Hansson & Markkula, 2002) Personalkonvertibler Konvertibler är skuldebrev som antingen kan konverteras mot aktier eller återbetalas med kontanta medel. Konvertiblerna kan följas av olika villkor, så som att de får bytas in mot aktier efter en viss angiven aktiekurs, att det amorteras av under årens gång eller att man får lösa in konvertibeln i förtid (Hansson, 2001, s 100). Möjligheten att emittera konvertibler infördes Personalkonvertibler har sedan dess varit vanliga när det gäller optionsprogram som ges ut till huvuddelen av de anställda. Nackdelen med konvertibler till skillnad från andra former av optioner är att företaget måste binda kapital för att kunna betala ut kontanter till personalen samt att programmet är svårare att administrera (Rundfelt, 2001, s 27). I IFRS 2 går dessa optioner under benämningen aktierelaterad ersättning med kontantreglering som alternativ (FAR, 2006a, s 83). 20(47)

21 4 IFRS 2 I detta kapitel tar vi upp vad aktierelaterad ersättning är för något, hur redovisning av aktierelaterad ersättning skall ske enligt IFRS 2 samt vilka upplysningskrav som ställs enligt standarden. 4.1 Användare av IFRS 2 Sedan den 1 januari 2005 måste alla noterade svenska företag följa de redovisningsstandarder, IFRS, som antagits av EU. IFRS ges ut av det oberoende expertorganet IASB vars uppdrag är att verka för en internationell harmonisering av världens redovisningsprinciper (FAR, 2006a, s 3). IFRS 2 Aktierelaterad ersättning skall tillämpas av alla svenska börsnoterade företag för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2005 eller senare (op cit, s 87). När det gäller aktierelaterade ersättningar som regleras med egetkapitalinstrument skall företag tillämpa standarden på alla egetkapitalinstrument som tilldelats efter den 7 november 2002 och som fortfarande inte var intjänade när standarden trädde i kraft. Företagen måste dock lämna vissa upplysningar även gällande de aktierelaterade ersättningarna som tilldelats innan den 7 november 2002 om dessa ej är intjänade innan dess (FAR, 2006a, s 86f). Vilka dessa är tas upp under rubriken Upplysningar senare i texten. 4.2 Aktierelaterad ersättning Med aktierelaterad ersättning menas den transaktion som aktieägarna gör till leverantörer eller personal som ersättning för varor eller tjänster (FAR, 2006a, s 77). Då denna rapport handlar om aktierelaterad ersättning till anställda och inte varor talas det i fortsättningen enbart om aktierelaterad ersättning för tjänster från de anställda. Det finns tre olika sätt att reglera den aktierelaterade ersättningen; med egetkapitalinstrument, med kontanter eller med kontantreglering som alternativ. Om företaget använder sig av till exempel optioner eller aktieoptioner för att betala de anställda säger man att den aktierelaterade ersättningen regleras med egetkapitalinstrument. Vid reglering med kontanter är det vanligast att företag använder sig av syntetiska optioner. Detta innebär att företaget ådrar sig en skuld till de anställda som motsvarar ett belopp som baseras på kursen på företagets aktier eller andra egetkapitalinstrument. Skulden konverteras alltså aldrig till aktier 21(47)

22 utan när den faller ut tas summan från företagets egen kassa. Det kan även vara så att företaget eller de anställda får välja om skulden skall betalas tillbaka i kontanter eller med egetkapitalinstrument, man har kontantreglering som alternativ. Företagen använder sig då av konvertibler (FAR, 2006a, s 76; Sluta att gömma, 2003). Tilldelningen av aktierelaterad ersättning är ofta kopplad till olika villkor som den anställda måste uppfylla för att få ta del av optionsprogrammet. Ett sådant villkor kan vara att den anställde måste jobba kvar på företaget under en viss tid eller att ett visst resultat måste uppnås (FAR, 2006a, s 80). 4.3 Reglering med egetkapitalinstrument Enligt IFRS 2 skall de tjänster som ersätts genom aktierelaterad ersättning redovisas vid tilldelningstidpunkten, antingen som en tillgång eller (om de inte uppfyller kriterierna för en tillgång) som en kostnad (FAR, 2006a, s 77). När vi pratar om tjänster från de anställda kan man inte redovisa detta som en tillgång då personal inte går att kontrollera, alltså skall aktierelaterad ersättning till anställda kostnadsredovisas (Schroeder, 2005, s 209). En motsvarande ökning av det egna kapitalet skall samtidigt redovisas. Om optionerna inte intjänas förrän de anställda har uppfyllt vissa villkor, som att de måste vara anställda en viss tid, skall företaget dock fördela redovisningen av tjänsterna samt förändringen i det egna kapitalet över intjänandeperioden (FAR, 2006a, s 77ff). Tjänsterna och den motsvarande ökningen av eget kapital skall omedelbart värderas till de tilldelade egetkapitalinstrumentens verkliga värde vid tilldelningstidpunkten (FAR, 2006a, s 78). När aktiers verkliga värde beräknas har företaget sin utgångspunkt i marknadskursen på sina aktier, eller en uppskattad marknadskurs i de fall då företaget inte är börsnoterat. Detta värde justeras sedan för de villkor och bestämmelser som gäller för tilldelningen av aktierna. När man värderar aktieoptioner är dock kursen sällan tillgänglig då de tilldelade optionerna omfattas av olika villkor och bestämmelser som inte är tillämpbara på optioner som är föremål för handel. I dessa fall måste företagen använda sig av en optionsvärderingsmodell för att beräkna det verkliga värdet (FAR, 2006a, s 90). 22(47)

23 4.4 Reglering med kontanter När det gäller aktierelaterad ersättning som regleras med kontanter skall företaget värdera tjänsterna som köps och de skulder som uppstår till skuldens verkliga värde. Värderingen av tjänsterna och skulderna skall även här ske genom tillämpning av en optionsvärderingsmodell. Förändringar i det verkliga värdet ignoreras när det gäller egetkapitalinstrument men det verkliga värdet för aktierelaterad ersättning som regleras med kontanter skall dock omvärderas varje balansdag tills dess att företaget har återbetalat skulden (FAR, 2006a, s 82f). Förändringen i skulden skall redovisas i periodens resultaträkning och likt när det gäller reglering med egetkapitalinstrument skall detta ske fördelat över intjänandeperioden ifall ersättningen inte intjänas förrän villkor har uppfyllts. Här skall dock det motsvarande värdet redovisas som en avsättning istället för som eget kapital (FAR, 2006a, s 82f). 4.5 Reglering med kontantreglering som alternativ I vissa fall kan avtalsvillkoren ge företaget eller motparten (i vårt fall de anställda) rätten att välja mellan att reglera ersättningen med egetkapitalinstrument eller med kontanter. Företaget skall då redovisa hela eller delar av transaktionerna som om de regleras med egetkapitalinstrument eller som om de regleras med kontanter beroende på vilken skyldighet som har uppkommit. Om båda skyldigheterna uppkommit redovisar man alltså de delar som regleras med egetkapitalinstrument och de delar som regleras med kontanter olika. Vid användning av detta alternativ säger man att företaget har tilldelat ett sammansatt finansiellt instrument som består av två delar; en skulddel och en egetkapitaldel. Skulddelen representerar den anställdas rätt att kräva kontantersättning och egetkapitaldelen representerar den anställdas rätt att kräva reglering med egetkapitalinstrument istället för kontanter (FAR, 2006a, s 83). När det gäller transaktioner med anställda skall det verkliga värdet beräknas för de sammansatta finansiella instrumenten vid värderingstidpunkten. Detta sker genom att företaget först beräknar det verkliga värdet för skulddelen och sedan för egetkapitaldelen. De sammansatta finansiella instrumentens verkliga värde är sedan summan av dessa två. Ofta finns det dock en struktur som gör att båda alternativen har samma verkliga värde varpå 23(47)

24 egetkapitaldelens värde blir noll och man enbart räknar med skulddelens verkliga värde (FAR, 2006a, s 83). Vid regleringstidpunkten, det vill säga när företaget betalar tillbaka sin skuld till den anställda antingen genom kontanter eller genom egetkapitalinstrument, skall skulden omvärderas. Om skulden betalas med egetkapitalinstrument skall skulden dessutom överföras till eget kapital. Regleras skulden däremot med kontanter har den anställde förbrukat rätten att erhålla egetkapitalinstrument (FAR, 2006a, s 84). 4.6 Optionsvärderingsmodeller IFRS 2 nämner ingen specifik modell i själva standarden utan nöjer sig där med att säga att värderingstekniken skall stämma överens med allmänt accepterade metoder för värdering av finansiella instrument och att de skall omfatta samma faktorer som kunniga oberoende intresserade parter skulle beakta vid ett eventuellt köp (FAR, 2006a, s 79). I Bilaga B till IFRS 2 tydliggörs dock att alla optionsvärderingsmodeller minst skall beakta dessa faktorer (FAR, 2006a, s 91): Optionens lösenpris Optionens löptid Aktuell aktiekurs på underliggande aktier Aktiekursens förväntade volatilitet Förväntad utdelning på aktierna (då detta kan anges) Riskfri ränta under optionens löptid I samma bilaga nämns den vanliga optionsvärderingsmodellen Black-Scholes vid namn men det påpekas även att många företag inte kan använda denna modell. Detta beror på att den inte tillåter inlösen av optionen innan denna förfaller och inte heller tillåter möjligheten att den förväntade volatiliteten och andra indata varierar under löptiden. Modellen kan dock användas i de fall då optionen har en relativt kort löptid eller måste lösas in inom en kort tidsperiod efter intjänandetidpunkten (FAR, 2006a, s 90f) Villkorens påverkan på kostnaden Villkoren för tilldelning som nämndes tidigare, till exempel att den anställde måste jobba kvar en viss tid inom företaget, räknas inte med i optionsmodellen när man skall värdera optionen. 24(47)

25 Däremot kan villkoren orsaka att färre optioner än de som planerats kommer att lösas in då anställda exempelvis kan ha avslutat sin tjänst hos företaget innan den villkorade anställningen gick ut. Detta skall beaktas genom att företaget enbart redovisar värdet för de egetkapitalinstrument som har intjänats, det vill säga där villkoren har uppfyllts. Företaget gör alltså en uppskattning av hur många egetkapitalinstrument som kommer att intjänas vilken uppdateras vid behov, det vill säga om uppskattningen som företaget har gjort inte längre stämmer med nya uppskattningar. När intjänandetidpunkten är nådd och intjänandeperioden därmed är avslutad skall företaget ändra uppskattningen så att denna visar det verkliga antalet egetkapitalinstrument som intjänades. När redovisning av de erhållna tjänsterna och förändringen i eget kapital har gjorts skall inga fler justeringar av eget kapital göras efter intjänandetidpunkten. Företaget kan alltså inte återföra belopp som senare förverkas eller inte löses in (FAR, 2006a, s 80). 4.7 Räkneexempel vid reglering med egetkapitalinstrument Enligt ett exempel från Ernst&Young (2004) ger ett företag med 500 anställda alla dessa rätt till vardera 100 optioner, totalt blir detta alltså optioner. Villkoret för att de anställda skall få utnyttja sina optioner är att de kvarstår i anställning i minst tre år. Detta är alltså intjänandeperioden. De anställda behöver inte betala något för optionen vars verkliga värde har beräknats vara 15 kronor vid tilldelningstidpunkten. År Beräkning av periodens kostnad Ack. kostnad optioner x 85 % x 15 kr x 1/3 = kr kr 2 ( optioner x 88 % x 15 kr x 2/3) kr = kr kr 3 ( optioner x 15 kr x 3/3) kr = kr kr Tabell 2. Räkneexempel på redovisning av aktierelaterad ersättning som regleras med egetkapitalinstrument (Ernst&Young, 2004). Det första året slutar 20 personer och företaget uppskattar att 85 % av de anställda kommer att tjäna in optionerna. Detta betyder att periodens kostnad blir stycken gånger 15 kronor i verkligt värde och denna kostnad skall periodiseras över tre år. Det andra året slutar ytterligare 22 personer vilket gör att den nya uppskattningen för antalet anställda som kommer att tjäna in optionerna blir 88 %. Den totala ackumulerade kostnaden 25(47)

26 blir då optioner gånger 15 kronor. Två tredjedelar av detta skall redan ha belastat resultatet och för att få fram årets kostnad reduceras beloppet med den ersättning som redan är kostnadsförd. Det sista året, år tre, slutar 15 anställda. Totalt har alltså 57 anställda förlorat rätten att utnyttja sina optioner och det återstår därmed intjänade optioner. Den totala ackumulerade kostnaden blir då optioner gånger det verkliga värdet på 15 kr. Av denna kostnad skall allt (tre tredjedelar) belasta resultaträkningen över intjänandeperioden. Även här reduceras alltså beloppet med den ersättning som redan är kostnadsförd för att få fram det tredje årets kostnad. 4.8 Upplysningar IFRS 2 reglerar även de upplysningar som företaget måste lämna gällande de aktierelaterade ersättningarna i sina finansiella rapporter. Genom upplysningarna skall företaget hjälpa läsarna av den finansiella rapporten att förstå karaktären och innebörden av de aktierelaterade ersättningar som finns utestående under perioden. Detta innebär att företaget måste lämna följande upplysningar om de aktierelaterade ersättningarna, även för ersättning som tilldelades innan den 7 november 2002 (FAR, 2006a, s 85ff): Beskrivning av varje typ av aktierelaterad ersättning, inklusive allmänna villkor och bestämmelser, som förelåg någon gång under perioden. Antalet vägda och genomsnittliga lösenpriser för aktieoptioner för alla aktieoptioner som var utestående, tilldelade, inlösta, förfallna eller inlösningsbara någon gång under perioden. Den vägda genomsnittliga aktiekursen på lösendagen för aktieoptioner som lösts in under perioden eller den vägda genomsnittliga aktiekursen under perioden. Intervallet för lösenpriset och den vägda genomsnittliga återstående löptiden för aktieoptioner som är utestående vid periodens slut. Företag vars ersättningar tilldelades efter den 7 november 2002 måste även ge information om hur det verkliga värdet har fastställts. Om företaget har använt en värderingsmodell för att indirekt uppskatta det verkliga värdet krävs det att de upplyser om (FAR, 2006a, s 85f): Hur det verkliga värdet beräknades för aktieoptioner som tilldelats under perioden, inklusive vilken värderingsmodell och vilka indata till denna som företaget har använt 26(47)

27 sig av. De skall även informera om hur den förväntade volatiliteten har fastställts samt om, och i så fall på vilka sätt, eventuella andra inslag beaktades. Det vägda genomsnittliga verkliga värdet för egetkapitalinstrument som inte är aktieoptioner samt information om hur värdet fastställdes tas upp. En förklaring av eventuella förändringar av aktierelaterad ersättning under perioden samt ifall förändringen medförde ett tillkommande verkligt värde och information hur stort detta i så fall var och hur det beräknades. Även information om vilken effekt de aktierelaterade ersättningarna har gett på företagets resultat och finansiella ställning under perioden skall framgå av upplysningarna. Detta medför att följande förklaringar måste finnas med (FAR, 2006a, s 86): Den sammanlagda kostnaden som har redovisats under perioden när det gäller egetkapitalreglerade ersättningar. Det sammanlagda redovisade värdet samt det sammanlagda realvärdet vid periodens slut när det gäller kontantreglerade aktierelaterade ersättningar. 27(47)

28 5 Tidigare studier I detta kapitel tar vi upp några tidigare studier som gjorts inom området. 5.1 Tendenser i börsbolagens årsredovisningar 2000 Enligt Rolf Rundfelt (2001) är den beskrivning som lämnas i årsredovisningarna ofta alltför kortfattad för att det skall vara möjligt för en läsare att förstå hur optionsprogrammen påverkar resultat och ställning. I en granskning av årsredovisningar för 1997 konstaterade han att åtminstone en tredjedel av de undersökta företagen hade erbjudit sina anställda någon form av ersättningsprogram under de senaste två åren. Han gjorde även en granskning av årsredovisningarna för 1999 för de trettio svenska företag som har högst börsvärde, banker ej medräknade. Där framgick det att andelen företag som erbjudit anställda optioner och liknande förmåner hade ökat. Av de trettio största företagen var det bara sex, det vill säga tjugo procent, som saknade optionsprogram. 5.2 Folksams granskning av företag 2006 Under 2005 gav Folksam ut en checklista på hur företag borde utforma sina belöningsprogram och meddelade att program som utformades på annat sätt skulle röstas emot (Folksam, 2005b). Denna finjusterades och användes som kontroll när Folksam, som tidigare nämnts, under våren 2006 granskade presenterade ersättnings- och optionsprogram från arton företag från A-listan och femtiofyra företag från O-listan (Folksam, 2006b). En av punkterna på listan var: Tilldelning av optioner är en ekonomisk kostnad för företaget och ska därför kostnadsföras i resultaträkningen. Folksam kom i sin granskning fram till att företagen gav bristfällig och svårtydd information om belöningsprogrammen, och trots att en ökning i antal program skett såg man ingen förbättring sedan det förra året. Snarare hade en procentuell försämring skett i många fall och störst brister hade O-listan. Folksam kom efter undersökningen bland annat fram till att man bör arbeta för en standardisering av informationen (Folksam, 2006b). 28(47)

29 6 Empiri I detta kapitel redovisar vi det resultat vi fick fram genom vår undersökning och beskriver därmed hur redovisningen av ersättningsprogram går till enligt praxis i företagen idag samt hur revisionsprofessionen ser på detta. 6.1 Undersökta företag Av de sextiosju * noterade företagen på Stockholm Large Cap Listan uteslöts två företag ur undersökningen på grund av att det ej kunde avgöras om de hade aktierelaterade ersättningsprogram eller inte. Saab uteslöts på grund av att vi ej kunde lokalisera deras kompletta årsredovisning utan endast en rapport för 2005 vilken var otillräcklig för att avgöra om aktierelaterad ersättning användes. Även Lawson uteslöts för att deras årsredovisning inte fanns tillgänglig samt att de nyligen blivit uppköpta av Intentia **. Fördelning av företagen 55% 6% 1% Har ej aktierelaterade ersättningsprogram Odefinierbara Redovisar enligt IFRS 2 3% 25% 12% 7% 3% Skall lämna vissa upplysningar enligt IFRS 2 Redovisar enligt FAS 123(R) Aktiesparprogr. och marknadsvärde Redovisar enligt APB 25 Diagram 1. Fördelning (i %) av aktierelaterade ersättningsprogram i företagen. Av resterande företag var det fyrtioåtta företag som hade aktierelaterade ersättningsprogram, totalt alltså sjuttiotre procent av företagen. Av dessa redovisade dock ABB och Autoliv enligt APB opinion no. 25 vilket Autoliv motiverade med att de är ett amerikanskt bolag som är registrerade där. ABB lämnade ingen motivering. Enligt TeliaSoneras årsredovisning följde * När ett företag har två olika aktier, så som till exempel Ericsson A och Ericsson B, räknas dessa enbart som ett företag. Listan innehåller därmed åttionio aktier men sextiosju enskilda företag. ** Vi undersökte Intentias årsredovisning och de hade aktierelaterade ersättningsprogram men då de inte fanns med i listan på företag, och vi därför bedömde att det skulle skapa en missvisande bild att ha med dem, uteslöt vi dessa. 29(47)