BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. I) TELEGRAFVÄSENDET. NY FÖLJD 19. TELEGRAFSTYRELSENS UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE FÖR ÅK IN 79.

Transkript

1

2 INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. I, Telegrafväsendet. Telegrafstyrelsens underdåniga berättelse för år... Stockholm : Isaac Marcus, Täckningsår: ändrades serien till Bidrag till Sveriges officiella statistik. I, Telegrafoch telefonväsendet. Efterföljare: Telefon och telegraf / av Kungl. Telegrafstyrelsen. Stockholm : K. L. Beckman, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Översiktspublikation: Historisk statistik för Sverige. Statistiska översiktstabeller : utöver i del I och del II publicerade t.o.m. år Stockholm : Statistiska centralbyrån, S. 82: Tab. 52. Telegraf och telefon /1890. S. 83: Tab. 53. Telefon /1951. S. 84: Tab. 54. Telegraf /1951. BISOS I digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) med stöd från Riksbankens Jubileumsfond, urn:nbn:se:scb-bi-i0-7901_

3 BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. I) TELEGRAFVÄSENDET. NY FÖLJD 19. TELEGRAFSTYRELSENS UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE FÖR ÅK IN 79. STOCKHOLM, TRYCKT HOS K. L. Bi: C K MAN, 1880.

4

5 Innehållsförteckning. A. Berättelse för år 1879: Sid. I. Telegrafnätet 2. II. Stationer 5. III. Telegramvexling och portoinkomst 9. IV. Reglementariska bestämmelser, m. m. 13. V. Räkenskaperna öfver underhållet 16. VI. Stationspersonal, undervisningsväsende och materiel 20. VII. Styrelsen 21. VIII. Pensionsväsendet 22. Table des matières. A. Rapport pour l'aanée 1879: Pag. I. Le réseau télégraphique II. Bureaux 5. III. Mouvement des télégrammes et produit de la correspondance 9. IV. Dispositions réglementaires, etc. 13. V. Frais d'exploitation et d'entretien des lignes et des bureaux 16. VI. Personnel des bureaux, instruction et matériel 20. VII. Administration 21. VIII. Pensions 22. B. Bilagor till Telegrafstyrelsens berättelse: Tab. I. Öfversigt af telegraflinierna III.» II.»» telegramvexling och portoinkomst X.» III.»» antalet hvarje månad afsända telegrammer XVI.» IV.»» Sveriges utländska telegramvexling XX.» V. Generalsammandrag af utgifterna XXIV.» VI. Öfversigt af stationernas personal och apparater XXXII.» VII. Öfversigt af telegrafväsendet i Europa, m.m. XXXIV.» VIII. Grafisk tabell. Telegrafkarta. B. Annexes au rapport de l'administration: I. Tableau du réseau des lignes télégraphiques... III. II.» du mouvement des télégrammes et des taxes perçues X. III.» montrant le nombre des télégrammes expédiés dans chaque mois de l'année XVI. IV.» des correspondances terminales échangées avec l'étranger XX. V.» des dépenses XXIV. VI.» du personnel et des appareils XXXII. VII.» statistique de la télégraphie dans l'europe, etc. XXXIV. VIII. Tableau graphique. Carte télégraphique.

6 OBSERVATIONS. 1 krona (= 100 ore) = 140,68 centimes. 1 svensk mil = 10,688 kilometer.

7 STORMÄKTIGSTE ALLERNÅDIGSTE KONUNG! Jemlikt föreskriften i 5 af Eders Kongl. Maj:ts Nådiga Instruktion för Telegrafstyrelsen den 1 november 1878 får Styrelsen härmed i underdånighet afgifva berättelse om telegrafverkets förvaltning under år 1879 och dervid under särskilda afdelningar redogöra för: l:o telegrafnätet; 2:o stationer; 3:o telegramvexling och portoinkomst; 4:o reglementariska bestämmelser, m. m.; 5:o räkenskaperna öfver underhållet; 6:o stationspersonal och materiel; 7:o styrelsen; samt 8:o pensionsväsendet.

8 Telegrafilätets förändringar under år I. Telegrafnätet. Statstelegrafnätet undergick år 1879 i afseende på sin omfattning icke någon annan förändring än att, jemlikt Eders Kongl. Maj:ts nådiga bref till Styrelsen den 22 februari samma år, en bilinie om 0,6 mil, med dubbel ledningstråd, mellan Bäckaskog och Fjelkinge indrogs. Underhåll af linierna. De förändringar, som i öfrigt vidtogos med telegraflinierna, inskränkte sig till flyttning och ombyggnad med inpregnerade stolpar af linierna: i Stockholm öfver centralbangården, omkring Malmö, vid Karlshamn, Lilla Edet, Upsala, Enköping och Vesterås samt af linien Jordfallet Elfängen, i närheten af Göteborg; omfattande berörda ombyggnad en sträcka af 2,1 mil. Till ersättande af äldre skadade kablar hafva nya sådana blifvit inom hufvudstaden nedlagda på särskilda sträckningar i derstädes befintliga vattendrag. Så kallad fotbesigtning och reparation hafva företagits å linierna Malmö Hessleholm, Eslöf Landskrona, Sölvesborg Karlskrona, Vexiö Karlshamn, Elfängen--Rånnum (å linien Göteborg Venersborg), Trollhättan Gerdhem, Sköfde Lidköping Grästorp, Karlstad Filipstad, Vesterås Sala, Järfva Trästa (i närheten af Grislehamn), Hudiksvall Näsviken och Hernösand Nordmaling, eller å en sammanlagd sträckning af 91,2 mil. <%^y På sätt bifogade tabell I utvisar uppgick vid årets slut sammanlagda längden af linier till 774,8 svenska mil eller 8,280,9 kilometer och af trådledningar till 1,899,0 svenska mil eller 20,295,2 kilometer.

9 Af dessa linier upptogo de, som voro uppförda med särskildt till bevarande mot röta beredda stolpar, en sträcka af 657,i svenska mil eller 7,023,1 kilometer, hvadan allenast 117,7 sv. mil eller 1,257,8 kilometer, eller 15,2 procent, icke voro försedda med impregnerade stolpar. Impregnerade etolplinier. Med afseende å läget var statstelegrafnätet vid 1879 års slut sålunda fördeladt: Liniernas läge. Uti nyssnämnda undervattensledningar äro icke de inberäknade, hvilka Sverige eger gemensamt med Danmark och Preussen och som hålla sammanlagdt 98,0 kilometer i längd, med ledningstrådar om tillhopa 310,5 kilometer. De under åren 1877 och 1878 påbörjade periodiska undersökningar af liniernas isolation och ledningssammanhang hafva under år 1879 utsträckts till hela telegrafnätet. De ega i regeln rum sista söndagen i hvarje månad och bestå deruti, att tvenne instrumentala observationer anställas å hvarje linie, för bestämmande af liniens motstånd, den ena när linien vid motsatta ändan är isolerad, den andra, när hon derstädes är direkt förenad med jorden. Produkten af de båda tal, som utmärka motstånden, dividerad med det tal, som betecknar liniens motstånd per längdenhet (mil), blir ett uttryck för liniens relativa isolation. Såsom uttryck för ledningsförmågan har man åter antagit det tal, hvilket erhålles såsom qvot, när slutna liniens motstånd divideras med liniens längd (i mil). Det är emellertid endast de för beräkningarnas utförande erforderliga observationer, som å stationerna verkställas; sjelfva uträkningarna utföras inom Styrelsens tekniska byrå. Ehuru i synnerhet under årets första del, då en eller annan af observatörerne ännu var vid ifrågavarande förrättningar ovan, åtskilliga observationsresultat ej kunna anses fullt tillförlitliga, hafva dock redan på grund af undersökningarna kunnat göras åtskilliga iakttagelser af intresse. Sålunda har man funnit bland annat, att isolationen varierar i särdeles hög grad efter olika atmosferiska förhållanden. En och samma linie har sålunda den ena gången visat sig vara mer än 100 gånger bättre isolerad än den andra. Der speciela liniefel äro för handen visar sig Linieundersökningar.

10 Liniefel isolationen visserligen mera jemn men håller sig vid en låg siffra. När följaktligen vid tillfällen, då atmosferiska förhållanden äro gynsamma för isolationen, isolationsexponenten ställer sig särdeles hög för öfriga linier, erhåller man för de med speciela fel (företrädesvis uti underjords- eller undervattensledningar) behäftade linierna jemförelsevis små tal. På grund af Bådant förhållande har befintligheten af dylika fel vid åtskilliga tillfällen för vederbörande stationer gifvits till känna för närmare undersökning och éventuel reparation. I allmänhet håller sig isolationen lägre inom landets södra och sydvestra delar än inom de öfriga, härrörande sådant förhållande utan tvifvel från luftens högre fuktighetsgrad inom de förra. Isolationen är naturligtvis äfven beroende af liniernas mer eller mindre goda skick, isolatorernas beskaffenhet, o. s. v. Ehuru en närmare utredning af de särskilda faktorernas inverkan i allmänhet icke kunnat på grund af de hittills gjorda iakttagelserna ega rum, har man dock i några särskilda fall från undersökningarna hemtat understöd för bedömandet af en linies större eller mindre behof af mera genomgripande reparation. Icke sällan har det förekommit, att väsentligen störande fel tidtals visat sig och deremellan under långa tider ej försports. Till sin beskaffenhet hafva de varit sådana, att deras läge ej kunnat genom mätning utrönas, hufvudsakligen derför, att ledningsmotståndet den ena sekunden varit betydligt större än den andra. Ett och annat dylikt fel torde hafva varit under fiere år oåtkomligt, hvaremellertid kunnat inträffa, att någon station blifvit misstänkt för opålitliga ledningar. Under år 1879 hafva tvenne dylika fel emellertid uppletats. Båda härledde sig deraf, att trådförening, befintlig inom y>spännhankarney> vid en och samma stolpe, varit bristfällig. I det ena fallet hade tråden brustit invid en lödning, och slöto de båda afbrottsändarne ganska opålitligt intill hvarandra. I det andra hade vid någon provisorisk reparation trådändarne endast»krokats ihop». På ömse sidor om hopkrokningen hade anbragts spännhank; trådändarne höllos derföre ej af spänningen intill hvarandra, och hade föreningsstället dessutom instuckits i skorran på isolatorn, så att det ej från marken var synligt. Bland märkligare liniefel af större utsträckning torde böra omnämnas de betydliga afiedningarne å de halländska linierna, från Göteborg ända fram -till Helsingborg, hvilka mot slutet af år 1878 och i början af år 1879 stundom i det närmaste omöjliggjorde all korrespondens å samma linie. Genom dagliga undersökningar utröntes, att afledningarna voro fördelade längs efter linierna, hvadan genomgående reparation och besigtning måste, oaktadt årstidens olämplighet, ega rum. På de linier, som sammanbinda hufvudstaden med Göteborg, uppkommo ock mot slutet af januari 1879, söder om Falköping, så betydliga afledningar, att, efter fruktlösa försök att göra direkt korrespondens å dessa linier möjlig, öfverdragning måste å Sköfde station inrättas. Afledningarna föranleddes af ytterst stark och ihållande rimfrostbildning, hvarigenom tråd, isolatorer och stolpar likasom växte tillsammans, under det att temperaturen och de atmosferiska förhållandena för öfrigt voro sådana, att rimfrosten höll sig fuktig nästan hela tiden.

11 Under loppet af år 1879 inträffade inalles 998 liniefel af sådan beskaffenhet, att telegraferingen derigenom delvis afbröts eller väsentligen hindrades. I fråga varande fels beskaffenhet och förekomst å linier utefter jernväg eller landsväg hafva visat sig vara: Liniefel per 1,000 kilometer Liniefel : trådlängd : utefter utefter utefter utefter jernväg: landsväg: Summa fel: jernväg: landsväg: Skada å stolpar ,o. 17,o. Afbrott å ledningstråd ,5. 17,5. Afledning ,8. 3,5. Kontakt , ,2. 33,2. På sätt i nästföregående berättelse omförmäldes, framgår häraf, att fel förekomma i vida mindre grad å de linier, som äro förlagda intill jernvägar än å dem utefter landsvägarna; börande dock, hvad det svenska telegrafnätet härutinnan vidkommer, tagas i betraktande, att telegraflinierna utefter jernvägarna i allmänhet äro yngre än de öfriga. II. Stationer. Jemlikt förenämnda Kongl. bref af den 22 februari 1879 samt Eders Kongl. Maj:ts särskilda nådiga bref af den 30 maj och den 19 september samma år blefvo derunder indragna: i april månad telegrafstationen å Bäckaskog, hvilken under de senare åren icke varit öppen; den 1 juli telegrafbyrån å Grand Hôtel här i hufvudstaden, uppå ansökning af hotellets égare, samt vid årets utgång statstelegrafstationen i Åtvidaberg, af den anledning dels att innehafvaren af kopparverket derstädes förklarat, att han icke vidare vore i tillfälle att upplåta fri lokal för stationen eller att till den samma lemna något årligt underhåll, dels ock att samma station, som för telegrafverket medförde större utgifter än inkomster, syntes kunna ersättas af den å orten under året inrättade och jemväl för telegrafering upplåtna jernvägsstation. Några nya statstelegrafstationer hafva icke under året tillkommit. Indragna stationer. I afseende på förutvarande stationers underhåll torde få omförmälas: att stationerna Arboga, Ronneby, Seffle, Sjötorp och Åmål äfvensom telegrafbyrån å Ladugårdslandet här i hufvudstaden blifvit förflyttade till andra lokaler och försedda med ny inredning, samt att lokalerna för centralstationen i Stockholm, stationerna Grislehamn, Göteborg, Karlstad, Kristianstad, Kristinehamn, Lidköping, Lilla Edet, Lindesberg, Malmö, Mariestad, Sala, Sköfde, Smedjebacken, Söderhamn, Tullgarn, Uddevalla, Upsala, Venersborg och Vesterås blifvit delvis omredda och förbättrade. Stationernas underhåll.

12 Nya jernvägbtelegrafsta tioner Under året hafva 45 för telegrafering inrättade jernvägsstationer blifvit satta i förbindelse med statens och rikets öfriga telegrafnät, nämligen: vid Statens jernvägar 6,» Bergslagernas 10,» Norsholm Hultsfred Vestervik jernvägstrafikbolags särskilda banor 27,» Stockholm Vesterås Bergslagernas jernväg 2, eller tillhopa 45. Antalet svenska statstelegrafstationer. Vid 1879 års utgång uppgick statstelegrafstationernas antal till 177 eller två mindre än föregående året, genom förenämnda indragning af Bäckaskogs och Åtvidabergs stationer. Härtill komma de i Stockholm särskildt inrättade sju byråar för allmän och lokal telegramvexling, nämligen vid Brunkebergs- och Södermalmstorg samt å Börsen, Kungsholmen, Ladugårdslandet, Riddarholmen och Djurgården. Om till ofvan nämnda under Telegrafstyrelsens inseende stälda 177 elektriska och optiska stationer läggas 183 jern vägstelegraf stationer tillhörande staten och 399 dylika stationer tillhörande enskilda bolag, så uppgick vid sistlidne års slut hela antalet af rikets med hvarandra i förbindelse stående telegrafstationer till 759 stycken, eller 45 flere än föregående året. Dessutom äro medelst särskilda, med visareapparater försedda ledningstrådar statstelegrafstationerna Bollnäs, Nora, Norberg, Nordmaling och Norrtelje förbundna med de närbelägna bruksegendomarna Voxna, Hammarby, Fagersta, Olofsfors och Schebo, hvilkas égare sjelfve bekostat dessa helt och hållet enskilda telegrafförbindelser. Hela antalet svenska telegrafstationer. Klassindelning. Statsstationerna voro efter tjenstgöringstiden indelade i klasser sålunda: Första klassen, med oafbruten tjenstgöring dag och natt: Göteborg, Malmö, Stockholm och Sundsvall, eller 4 stationer Andra klassen, med hel dagstjenst: Borås, Eskilstuna, Falun, Gefle, Halmstad, Haparanda, Helsingborg, Hernösand, Hudiksvall, Jönköping, Kalmar, Karlshamn, Karlskrona, Karlstad, Kristianstad, Kristinehamn, Köping, Landskrona, Landsort, Lidköping, Linköping, Luleå, Lund, Lysekil, Mariestad, Motala, Norrköping, Nyköping, Öskarshamn, Piteå, Skellefteå, Strömstad, Söderhamn, Söderköping, Södertelje, Trelleborg, Uddevalla, Umeå, Upsala, Vadstena, Varberg, Venersborg, Vestervik, Vesterås, Vexiö, Visby, Ystad, Örebro, Örnsköldsvik och Östersund, eller 50 Transport 54 stationer.

13 Transport Tredje klassen, med inskränkt dagstjenst: a) elektriska stationerna Ankarsrum, Arboga, Arholma, Askersund, Avesta, Berg, Bergqvara, Bjästa, Bollnäs, Borensberg, Borgholm, Burgsvik, Byske, Båstad, Cimbrishamn, Dalarö, Delsbo, Drottningholm, Eksjö, Engelholm, Enköping, Falkenberg, Figeholm, Filipstad, Finspong, Fjellbackä, Furusnnd, Fårösund, Gamleby, Grangärde, Grenna, Grislehamn, Gunnebo, Hallstahammar, Hedemora, Herrevadskloster, Hjo, Holmsund, Horn, Husum, Hvetlanda, Hästholmen, Höganäs, Kinna, Kisa, Klintehamn, Kopparberg, Kramfors, Kungelf, Kungsbacka, Laholm, Leksand, Lilla Edet, Lindesberg, Ljusdal, Ljusne, Ludvika, Lycksele, Löfånger, Mariefred, Marstrand, Medevi, Mem, Mora, Munkedal, Mönsterås, Mörbylånga, Nederkalix, Nora, Norberg, Nordmaling, Norra Degerfors, Norrtelje, Nya Varfvet, Nyland, Nässjö, Onsala, Ottenby, Ratan, Ronehamn, Ronneby, Råneå, Sala, Sandhamn, Seffle, Sjötorp, Skanör, Skara, Skeninge, Skutskär, Sköfde, Slite, Smedjebacken, Sofiero, Sollefteå, Strengnäs, Surahammar, Särö, Säter, Sölvesborg, Torekov, Torpshammar, Trollhättan, Trosa, Tullgarn, Törefors, Ulricehamn, Ulriksdal, Ursvik, Valdemarsvik, Vaxholm, Vernamo, Vifstavarf, Viken, Vimmerby, Åhus, Åkersberg, Åmål, Oregrund och Osthammar, eller 120 b) optiska stationerna Brännö, Nya Varfvet och Vinga, eller ^ stationer eller tillhopa 177 stationer,

14 Telegrafstationernas antal i de särskilda länen Telegrafstationernas fördelning på rikets särskilda län och Stockholms stad samt telegraforternas*) relativa förhållande till länens ytvidd och folkmängd inhemtas af följande öfversigt, hvari länen ordnats efter den geometriska medelproportionalen sålunda, att det län, der den telegrafiska utvecklingen är att anse såsom högst i förhållande till kombinerad yta och folkmängd, blifvit satt främst och de öfriga länen vidare efter enahanda grund. *) Enär på åtskilliga orter finnas två eller flere telegrafstationer, nämligen dels stats- dels jernvägs-, sä är tehgraforterna antal mindre än stationernas.

15 III. Telegramvexling och portoinkomst. Bifogade tabell II innehåller en öfversigt dels af hvarje stations hela telegramvexling under år 1879 med angifvande af den Bammas omfattning i förhållande till det näst föregående året, dels ock af influtna porto- och andra afgifter. Deraf inhemtas, att telegrafexpeditionernas antal utgjort 2,206,470, hvaraf 859,968 taxerade telegrammer och återstoden afgiftsfria tjenste-, repetitions- eller andra telegrammer. Fördelas expeditionerna i afsända och ankomna, in- och utländska, taxerade och afgiftsfria, uppstå följande tal, af hvilka de, som utmärka den taxerade telegramvexlingen, återfinnas i tabellen hvart för sig upptaget, hvaremot de tal, som angifva de afgiftsfria telegrammerna, blifvit i större grupper sammanförda. A. Taxerade telegrammer. 1. Inländska: 511, Utländska: a) terminal-: från Sverige till utlandet 134,426 till» från» 146, b) transit 67,766 OAQ ROA ' 1 _At»^ 859,968. Telegramrexlingen. 1. Inländska: B. Afgiftsfria telegrammer. tjenstetelegrammer och cirkulär 11,378 meteorologiska telegrammer 15, Utländska: a) terminal-: från Sverige till utlandet: tjenstetelegrammer och meddelanden 1,136 meteorologiska telegrammer 5,135 G 271 till Sverige från utlandet: tjenstetelegrammer och meddelanden 1,432 meteorologiska telegrammer 5, b) transit: tjenstetelegrammer och meddelanden 1,212 meteorologiska telegrammer 2, «007 Summa befordrade telegrammer 902,965. 2

16 Då berörda antal telegrammer, 902,965 st., afsändä från inländsk station till annan sådan eller till utlandet eller ock från vederbörande gränsekontrollstation till eller genom landet, jemväl betraktas Båsom ankomna till vederbörande mottagningsstationer, uppstår deraf ett dubbelt antal telegrafexpeditioner, eller 1,805,930, hvartill böra, såsom dylika expeditioner, läggas: dels det antal telegrammer, hvarmed summan af ankomna tjenstetelegrammer och cirkulär öfverstiger antalet afsända sådana, hvilket öfverskott uppkommet deraf att ett enda afsändt cirkulär motsvaras af lika många ankomna sådana, som adress-stationernas antal utgör.-. 6,338, dels ock s. k. repetitionstelegrammer eller sådana, som icke kunnat direkt befordras från inlemnings- till adress-stationen, utan måst af en eller flera mellanliggande stationer till repetition upptagas 394,202, så blir hela antalet telegrafexpeditioner 2,206,470. Bland de taxerade telee-rammerna hafva förekommit: Bifogade tabell III utvisar för hvarje station de afsända taxerade telegrammernas antal under hvar och en af årets särskilda månader. Deraf framgår, att korrespondensen var minst under februari och störst under oktober. Jemförelse med 1878 &rs telegramvexling. Jemföres hela det ofvan uppgifna antalet af de under sistlidna år afsända taxerade telegrammer, eller 859,968, med motsvarande antal år 1878, hvilket då utgjorde 931,738, visar sig en minskning år 1879 af 71,770 telegrammer, eller med 7,7 procent. Om åter de bägge åren jemföras sins emellan med hänsigt till de särskilda slagen af taxerad telegramvexling, den inländska, den internationela der blott afgångs- eller ankomststationen är svensk och den riket transiterande, framgå följande sifferförhållanden: *) Sådana, som befordrats samfäldt med stats- och jernvägstelegraf.

17 Tabellen IV innehåller en öfversigt af Sveriges utländska, taxering underkastade telegramvexling under år 1879 sålunda, att för hvarje station finnes augifvet antalet af dels derifrån afsända telegrammer, med fördelning af dessa på de särskilda adressländerna, dels summan af de till stationen från utlandet i dess helhet ankomna telegrammer. I slutet af samnia tabell finnes, för jemförelse med nyssnämnda telegramvexling, en uppgift å motsvarande förhållande under år Af hela antalet utländska, taxerade telegrammer från och till Sverige belöpte på: Storbritannien 23,4, Danmark 22,6, Tyskland 17,9, Norge 12,5, Ryssland 9,4, Frankrike 7,0, Belgien och Nederländerna 4,2, öfriga länder 3,t procent. Enligt förenämnda tabell II utgör summan af debiterade porto- och andra afgifter för 1879 års telegramvexling 1,684,494 kronor 13 öre, deri inberäknad ersättning, på grund af särskild öfverenskommelse, för vissa sjöfarts- och väderlekstelegrammer. Från denna summa böra dock afräknas de belopp, som blifvit utbetalda: dels till vederbörande korrespondenter för telegrafsvar, dels för telegrammers vidarebefordring inom landet med jernvägstelegraf, post samt gång- eller ilbud, dels postverkets provision å frimärken, som begagnats till telegrammers frankering, dels ock slutligen för telegrafbefordring i utlandet. Dessa belopp hafva sammanräknade uppgått till 578,041 kronor 82 öre, så att återstoden eller 1,106,452 kronor 31 öre utgör telegrafverkets behållna portoinkomst för året. Motsvarande inkomst för år 1878 uppgick till 1,191,046 kronor 91 öre, hvilket alltså utvisar en minskning för det sist förflutna året af 84,594 kronor 60 öre eller öfver 7,1 procent. Af denna minskning belöper på inkomsten för den inländska telegramvexlingen 55,548 kronor 60 öre och för den utländska 29,046 kronor eller resp. 4,7 och 2,4 procent. Vid anstäld jemförelse mellan den inländska och utländska (från, till och genom Sverige) telegrafkorrespondensen under sistlidna år, med hänsigt till livad hvartdera slaget inbringat i portoinkomster, visar det sig: att för 511,432 inländska telegrammer influtit kr. 594,886:20 eller i medeltal för telegram kr. 1:16» 280,770 utländska»»» 455,194:95»»»»» 1:62» 67,766 transit-»»» 56,37 l:tc»»»»» 0:83 och att medelportot för den utländska korrespondensen i dess helhet utgjort» 1:47. När till förestående, telegrafverket tillfallna porto för de inländska telegrammcrna, Iägges jernvägarnes andel i portot för de samfäldt med stats- och jernvägstelegraf befordrade telegrammer, visar det sig, att det för de inländska telegrammcrna af afsändarne erlagda portot i medeltal för telegram utgjort 1 krona 22 öre. Portoinkomst.

18 Telegrammer och portoinkomst åren 185S Förhållandet med hänseende till de befordrade, taxering underkastade telegrammernas antal och svenska telegrafverkets behållna portoinkomst under tiden från verkets början till och med nästlidna år har varit följande: Qvarliggande telegrammer. Af de ankomna, till svenska stationer adresserade taxerade telegrammer hafva 2,312 stycken, eller 0,35 procent, icke kunnat tillställas mottagarne, hvadan dessa telegrammer förblifvit å mottagningsstationerna qvarliggande, för att efter förloppet af den i telegrafreglementet bestämda tid förstöras.

19 Särskilda framställningar att i anledning af felaktig expedition återbekomma erlagda portoafgifter hafva dels af inländska, dels af utländska korrespondenter under år 1879 blifvit gjorda i afseende på 25 telegrammer, mot 30 under föregående året. Af den härom anstälda undersökning har framgått, att 7 af dessa telegrammer expedierats felaktigt inom riket. Felaktig expedition. IV. Reglementariska bestämmelser, m. m. Den 1 april 1879 började tillämpningen af Eders Kongl. Maj:ts nådiga kungörelse den 30 december 1878 angående vilkoren för stats- och privattelegrammers befordran å telegraflinier, tillhörande statsjernvägarne eller sådana enskilda jernvägar, hvilka åtnjuta förbindelse med statens telegrafnät; och hafva, jemhkt nådigt bemyndigande i samma kungörelse, Styrelserna för telegrafverket och statens jernvägstrafik i samråd meddelat de vidare föreskrifter, som för kungörelsens tillämpning funnits erforderliga. Telegnimbefordring ined både För den internationela telegrafkonferens, som under år 1879 egde rum i London, och hvarvid, jemlikt nådigt uppdrag af Eders Kongl. Maj:t, chefen för svenska telegrafverket deltog såsom Sveriges" ombud, har underdånig berättelse afgifvits den 9 september samma år. Då det emellertid icke torde vara utan intresse, att hufvuddragen af hvad vid konferensen förehades och beslutades finge inflyta i en allmännare, af Styrelsen utgifven tryckt handling, har Styrelsen ansett det vara lämpligt att i sin förevarande underdåniga berättelse lemna en kort framställning i berörda afseende. Vid konferensen, som sammanträdde den 10 juni och afslutade sina förhandlingar den 28 derpå följande juli, voro representerade 25 af de 29 stater, som då tillhörde den telegrafiska unionen, hvarjemte närvoro ombud för 16 enskilda telegrafbolag. Den jemförelsevis långa tidsutdrägt, som konferensen kan synas hafva medfört, berodde förnämligast af de svårigheter, hvilka lösningen af de särdeles invecklade frågorna om ett nytt taxeringssystem för de internationela telegrafförbindelserna företedde, i synnerhet genom mångfalden af de hvarandra motsatta intressen, hvartill konferensen hade att taga hänsyn, i det att ombuden för en stor kontinentalstat yrkade ytterligt låga tarifer under framhållande i främsta rummet af telegrafiens betydelse för kulturen genom samfärdselns underlättande, medan åter de flesta öfriga ombud, med godkännande i princip af nämnda uppfattning, likväl, med hänsigt till de finansiela förhållandena i deras respektive länder, funno sig allenast kunna ingå på en sådan nedsättning af telegramportot, att jemnvigten i telegrafbudgeterna icke derigenom skulle allt för mycket rubbas och stora underbalanser uppstå. stata-och jernvägstelegraf. Telegrafkonferensen i London år 1870.

20 De vigtigaste bland de vidtagna förändringarna i det internationela telegrafreglementet och dertill hörande tarifer torde här få i korthet omnämnas. Enligt förut gällande bestämmelser fingo telegrammer affattas på klart eller hemligt språk, hvilket senare på samma gång omfattade både s. k. öfverenskommet språk och chiffer. Med anledning af dels den utsträckning öfverenskommet språk redan hade vunnit i den utom-europeiska korrespondensen en följd af behofvet att på långa befordringsvägar med höga taxor inskränka ordantalet dels ock sannolikheten att, med införandet af det i fråga satta ordtarifsystemet jemväl i europeisk telegramvexling, användandet af i fråga varande form för telegramtext äfven der skulle blifva betydande, har det ansetts nödigt att helt och hållet särskilja s. k. öfverenskommet språk från chifferspråk. I fråga om telegrammer i chiffer gälde förut, att privata sådana måste bestå af antingen uteslutande alfabetets bokstäfver eller uteslutande arabiska siffror. Denna bestämmelse är nu i reglementet utsträckt jemväl till stats- och tjenstetelegrammer. Emellertid har derigenom icke för telegrafstationerna uppstått någon rättighet att vägra mottagandet af sådana statstelegrammer, hvilka icke äro affattade på förenämnda sätt. Dessa telegrammer komma fortfarande att i afseende på textens sammansättning förblifva utom och. öfver telegrafi)enstemännens kontroll. Med förändringen har sålunda endast afsetts att fästa vederbörande afsändares af statstelegrammer uppmärksamhet på den fördel det skulle medföra för korrespondenterne sjelfve, om hänsyn toges till dessa bestämmelser, hvilka ur telegraftjenstens synpunkt befunnits såsom de lämpligaste för en noggrann och skyndsam befordring af telegram på chiffreradt språk. Bestämmelserna rörande taxeringssättet hafva undergått väsentliga förändringar i afseende å så väl de särskilda staternas rättigheter sins emellan som sjelfva systemet i och för sig. På samma gång den nya redaktionen af dessa bestämmelser i princip uttalar, att det är de konventionela tariferna, som bilda det allmänna taxeringssystemet, utsträcker den likväl till alla slags internationela telegrafförbindelser friheten att vid hvilken tidpunkt som helst förändra så väl berörda system som sjelfva portobeloppens storlek, en frihet, hvilken den internationela konventionen tillerkänt de särskilda förvaltningarna, men som det i Petersburg år 1875 omarbetade telegrafreglementet hade inskränkt till telegrafförbindelserna mellan allenast grannländerna. Häraf följer, att en grupp af stater, omfattande de yttersta och mellanliggande förvaltningarna i en viss gifven telegrafförbindelse, hädanefter kunna efter gemensam öfverenskommelse för samma förbindelse införa ett taxeringssystem, som mer eller mindre skiljer sig från det allmänna systemet. I stället för det dittills varande taxeringssättet för den allmänna europeiska telegramvexlingen med en minimitaxa för så kalladt enkelt telegram om högst 20 ord är antagen: ordtaxa för hela befordringsvägen utan minimum af ord, men, för den europeiska regimen, med tillägg till taxan för det verkliga ordantalet af ytterligare en afgift motsvarande taxan för fem ord. Vid den utom-europeiska telegramvexlingen beräknas dereroot icke någon tilläggstaxa. Taxebeloppens afrundning vid förvandling i de särskilda ländernas mynt kan ega rum genom höjning eller minskning antingen på det för ett telegram uträknade hela taxebeloppet eller ock på sjelfva taxe-enheten. Afrundningen vid höjning bör dock ega rum sålunda, att skilnaden mellan det uppburna portot för ett telegram om femton ord, hvilket ansetts utgöra medel-

21 längden, och den enligt tariferna belöpande taxa icke får öfverskjuta femtondedelen af denna senare. För de internationela afräkningarna äro normaltaxorna lagda till grund. I följd af de svårigheter och förluster, som uppstått genom betydande vexlingar i värdet af vissa länders silfvermynt, är guldmyntet antaget såsom grund för uppgörandet af liqvider mellan de särskilda förvaltningarna. Uppå hemställan i förenämnda särskilda underdåniga berättelse om konferensen behagade Eders Kongl. Maj:t under den 7 november nästlidet år för Sveriges del antaga de vid konferensen vidtagna förändringar uti de internationela tariferna och i reglementet för den internationela telegraftj en stgöringen. Enär nyssberörda taxe- och regementsförändringar påkallade motsvarande förändringar i det af Eders Kongl. Maj:t den 26 november 1875 utfärdade nådiga reglemente för den elektriska telegrafbefordringen i riket, har Telegrafstyrelsen uppgjort och till Eders Kongl. Majrts nådiga pröfning öfverlemnat underdånigt förslag till förnyadt telegrafreglemente. Förslag till nytt telegrafreglemente. Sedan, jemväl i följd af förbemälda konferens, cheferne för svenska, norska och danska telegrafverken vid sammanträde i Stockholm i november år 1879 uppgjort förslag till öfverenskommelser om telegramutvexlingen dels mellan de förenade rikena, dels mellan Sverige och Danmark samt Norge och Danmark, blefvo dessa förslag till Eders Kongl. Maj:t öfverlemnade i underdånig skrifvelse den 2 nästlidne december och hafva desamma sedermera vunnit nådig fastställelse. Överenskommelser med Norge och Danmark. V. Räkenskaperna öfver underhållet. Samtliga inkomster och utgifter för telegrafverkets underhåll år 1879 redovisas i räkenskaperna sålunda: l:o. Inkomster. 1) Portomedel: _ ' Kronor. ore. o) uppburet å stationerna eller influtet genom afräkningar med främmande.telegrafförvaltningar 1,682,094:13. b) ersättning för vissa sjöfarts- och väderlekstelegrammer 2,400: Sgr 1,684,494: 13. Kftkenskaperna öfver underhållet.

22 Afdragas från nämnda summa 1,684,494: n. följande belopp, hvilka skolat åter utgifvas, nämligen: för telegrafsvar 54,467: 03. för telegrammers vidarebefordring med gång- eller ilbud 20,118:03. till postverket, provision å värdet af breffrimärken, som begagnats till telegramfrankering 1: 27. till norska telegrafverket 56,559: 77.» danska» 28,592: 36.» ryska» 1,479: n.» tyska» 93,287: 29.» stora nordiska telegraf bolaget : andel i Sveriges terminaloch transitporto 49,528: 16. för befordring å främmande telegraflinier 274,008: M. 323,536: : 82 så uppgår Sveriges behållna portoinkomst för året till 1,106,452:31. 2) Anmärkningsmedel 369: 26. 3) Af telegrafverkets fastighet å Södermalm, efter afdrag af utgifterna 1,618:05. 4) Portoersättning på grund af telegraferingsfel 2: 79. 5) Särskilda bidrag till underhållet för år 1878 af vissa mindre telegrafstationer 13,875: 38. 6) Hyresbidrag för åtskilliga stationslokaler 4,405: 7) Ersättning för begagnande af telegrafverkets stolpar till uppläggning af verket icke tillhöriga ledningstrådar 64: 8) För försåld materiel 996: 37. 9) Räntemedel 447: ) Restituerade medel 409: ) Ofverföring från anläggningsmedlen 1,465: ) Mindre inkomst än utgift 35,317: 57. 2:o. Utgifter. Summa 1,165,423: 95. Kronor. 1) Bidrag till telegrafverkets pensionsinrättning 55,322:62. 2)»»» enke- och pupillkassa 5,000: 3) Aflöning till embets- och tjenstemännen vid Styrelsen och stationerna, äfvensom till Styrelsens vaktbetjening.. 751,659: 03. Transport 811,981: 65. öre.

23 Transport 811,981: es. 4) Arvoden för extra biträden och vikariater 53,748: 22. 5) Arvode för vården af materialförrådet i Göteborg 400: 6) Arvoden för telegrambäring och uppassning vid stationerna 78,789:09. 7) Arvode till linievaktare 1,504: 28. 8) Pensioner och understöd 13,140: 9) Telegrafliniernas besigtning och reparation, härvid erforderlig rese- och traktamentsersättning, samt kostnad för dagsverken och materialier 48,345: os. 10) Rese- och traktamentskostnad för verkstälda inspektionsförrättningar, för tjenstemäns förflyttning, m. m 12,319: ) Inventariers inköp: a) apparater 7,785: 89. b) verktyg och arbetsredskap 1,977: 70. c) möbler och husgeråd 5,414: 13. jg ^ ) Inventariers underhåll: a) apparater 6,233: 71. 6) verktyg och arbetsredskap 3,135: 74. g ggg ) Böcker och kartor. 727: ) Journaler, telegramblanketter, tryckningskostnad 13,530: ) Telegramkuverter 984: ) Pappersremsor för telegrafskriften 2,010: ) Skrifmaterialier 7,570: ) Batteriförnödenheter 5,208: ) Hyror 17,022: so. 20) Ved 19,277: ) Lyshållning 18,800: ) Postporto 5,405: ) Frakt- och transportkostnad 6,397: ) Telegrafrevisionens anmärkningsprovision 130: ) Anstalten för undervisning i telegrafi 5,173: oo. 26) Sveriges andel i kostnaden för den internationela telegrafbyrån i Bern ) 2,306: 3o. 27) Diverse utgifter 16,003:33. Summa 1,165,423^ års bokslut utvisade för underhållsmedlen en kapitaltillgång vid samma års slut af 53,463 kronor 5 öre, och har af denna behållning 35,317 kronor 57 öre användts till betäckande af det belopp, hvarmed, såsom ofvan synes, utgifterna för år 1879 öfverskjutit inkomsterna, hva- *) Ått detta belopp betydligt öfverstiger enahanda ntgift för föregående år, hsrrör deraf, att en vid 1879 års telegrafkonferens af telegrafunionen för en gång beviljad summa af 25,000 francs till bildande af en pensions, och understödsfond för den internationela byråns persona], blifvit nnder året utbetald. 3

24 dan skilnaden mellan nämnda summor, eller 18,145 kronor 48 öre, utgör den vid årets slut befintliga kapitaltillgången. Telegrafverket, som under början af år 1879, då inkomsterna voro alltför ringa för att förslå till de löpande utgifternas bestridande, erhöll från statskontoret, på grund af kongl. brefvet den 7 mars samma år, en kassaförstärkning till belopp af 50,000 kronor, såg sig i stånd att redan under årets lopp återgälda hälften deraf, hvadan verket vid årets slut häftade i skuld till bemälda kontor för allenast 25,000 kronor. Summan af detta belopp och ofvannämnda kapitaltillgång, 18,145 kronor 48 öre, eller tillhopa 43,145 kronor 48 öre, motsvara i det närmaste det å stationerna utestående förlagskapital, som är nödigt för verkets drift och sålunda icke kan lösgöras. Generalsammandrag af utgifterna. Bifogade tabell V utgör ett generalsammandrag af samtliga till år 1879 hörande utgifter, ordnade efter de inom Styrelsens administrativa byrå och å stationerna förda räkenskaper, samt slutande sig å samma summa, eller 1,165,423 kr. 95 öre, som nyss här ofvan är upptagen. Berörda generalsammandrag af utgifterna, jemfördt med beloppen af de vid hvarje station influtna, Sverige tillfallande portomedel, kan likväl icke ensamt läggas till grund för ett tillförlitligt bedömande, i hvad mån samma stations inkomster varit tillräckliga till dess underhåll, eller icke. För ett dylikt bedömande måste nämligen summan af utgifterna å ena sidan minskas med sådana omkostnader, t. ex. för linietillsyn, resor, m. m., hvilka icke uteslutande hafva afseende på någon viss station, och å den andra ökas med värdet af de effekter och materialier, m. m., som blifvit stationen tillsända från hufvudförrådet. Skilnad mellan inkomster.. och utgifter till åren Förhållandet mellan inkomster och utgifter under tiden från telegrafinrättningens början och med år 1879 har varit följande:

25 VI. Stationspersonal, undervisningsväsende, materiel. Tabellen VI innehåller en öfversigt af den ordinarie personalen och skrifapparaterna å de elektriska stationerna vid utgången af år Antalet ordinarie tjenstemän utgjorde 254, hvaraf voro 7 direktörer, 70 kommissarier, kassörer eller kontrollörer, 171 assistenter, 4 telegrafister och 2 andra tjenstemän. De qvinliga telegrafisternas antal uppgick till 141. Hela antalet af ordinarie tjenstemän och qvinliga telegrafister utgjorde alltså 395 eller 3 mindre än vid nämnda tidpunkt år Den extra ordinarie stationspersonalen utgjordes vid årets slut af 81 män och 252 qvinnor, eller sammanlagdt 333 personer, af hvilka ett betydligt antal, i mån af behof, mot arvode biträdt vid tjenstgöringen å i fråga varande stationer. Af den ordinarie personalen vid samma stationer hafva under året afgått 9, af hvilka 4 genom dödeu och 5 på grund af beviljadt afsked. Bland såväl de förra som de senare förekom l qvinlig telegrafist. Till ordinarie stationsbefattning hafva under året befordrats 11 qvinliga telegrafister. Antalet vaktmästare och telegrambärare vid de elektriska stationerna uppgick sammanlagdt till 238, eller 2 mera än år Personalen vid de optiska stationerna undergick till antalet ingen förändring, utan bestod, liksom vid slutet af år 1878, af 6 personer. ^ X Enär för närvarande tillgången på e. o. telegrafister inom verket är fullt tillräcklig, har Styrelsen beslutat att tills vidare icke antaga några qvinliga elever. För de förut antagna qvinliga eleverna, hvilka icke efter genomgången lärokurs blifvit till e. o. telegrafister befordrade, anordnades en sådan kurs, som börjades den 1 september och afslutades vid derpå följande november månads utgång. Med hänsyn till de förändrade grunder, som numera finnas uti instruktionen för stationstjenstgöringen bestämda för elevers antagning, nämligen att sådan sker endast för viss lärokurs, samt enär någon uteslutning på obestämd tid af elever följaktligen ej vidare komme att ega rum, hade samtliga sedan föregående tid qvarstående qvinliga elever förständigats att till berörda kurs sig inställa, för att, i händelse de blefve i dertill hörande pröfningar godkända, i föreskrifven ordning vinna befordran, eller i motsatt fall, liksom om de uraktläte att sig inställa, varda ur förteckningen afförda. I kursen ingingo, efter förberedande prof, tio qvinliga elever, hvilka vid kursens slut blefvo i samtliga ämnen godkända. Antalet af de på elektriska stationerna i bruk varande Morse-apparater uppgick 'inalles till 512, eller 3 mindre än år Dertill kommo 3 Wheatstone-, 1 typtryck-, 2 visare- och 6 dubbelskrifningsapparater. Stationspersonalen. Undervisningsväsendet. Materiel.

26 I telegrafverkets förråd funnos vid 1879 års slut följande instrumenter och apparater samt liniemateriel, nämligen : I godt skick. Beparabelt. Summa. Galvanometrar - st D:o, differential-» 5 5. Galvanoskop» Linievexlare» Omkastare för linieundersökningar» 6 6. Pappershjul med fot eller ståndare» Relais» Rheostater» Skrifmaskiner af nyare modell» D:o af äldre modell» Strömledare» Tangentboussoler» Tangenter» Telegrafer, rese-» Åskledare, stations-» Isolatorer, n:r 1 och 2 (jern och porslin)» 3, ,910. D:o n:r 3 (porslin)» 4,308 4,308. Krokar» 3, ,813. Linietråd centner 1,570 1,570. Kabel med 1 ledning fot 5,497 5,497. D:o» 3 ledningar» 5,096 5,096. D:o» 7» T> 4, ,110. Stolpar, impregnerade st. 5,861 5,861. VII. Styrelsen. Inkomna och handlagda mål. Antalet af de i Styrelsens diarium för år 1879 intagna mål har varit 2,488, hvartill komma särskilda till Styrelsens protokoll gjorda hemställanden 341, Dessa ärenden hafva utgjorts af: kongl. bref, cirkulär och remisser 27, statsdepartementers skrifvelser 10, skrifvelser från embetsverk eller andra myndigheter 92,»» utländska telegrafförvaltningar 147,»» telegrafstyrelsernas internationela byrå i Bern 88, anmärkningsmål 143, Transport 507,

27 Transport 507, öfriga från Styrelsens särskilda afdelningar inkomna framställningar 399, framställningar och redogörelser från stationsföreståndarne 1,139, öfriga mål, såsom ansökningar om tjänstebefattningar, tjenstledighet, transport, portorestitution, m. m 784, Af förenämnda 2,829 tillika med 17 från nästföregående år balanserade mål, eller tillsammans 2,846, blefvo inom 1879 års utgång 2,831 handlagda och afgjorda, så att de till år 1880 balanserade målens antal uppgick till 15. Telegrafstyrelsens personal utgjordes under år 1879, liksom under nästföregående året, af en generaldirektör, såsom chef för telegrafverket, 2 byråchefer, en för den tekniska och en för den administrativa byrån, en sekreterare, samt tio tjenstemän i första graden, nämligen: å den tekniska byrån, en öfveringeniör och en förrådsförvaltare; å den administrativa byrån, en kassör och bokhållare, en statistiker och tre revisorer, samt, å kansliet, en notarie och ombudsman samt en registrator och aktuarie, eller tillsammans 14 embets- och tjenstemän. Dessutom voro såsom biträde anstälda: för tekniska ändamål 3 t. f. ingeniörer och för andra arbeten 4 amanuenser, hvarjemte ytterligare extra biträde varit i mån af behof anlitade. Personal. VIII. Pensionsväsendet. PenBionsväsendet. Beträffande telegrafverkets pensiousinrättning samt enke- och pupillkassa, torde följande från pensionsförvaltningen erhållna uppgifter rörande förhållandet vid 1879 års utgång böra här meddelas. Antalet delegare utgjorde : i pensionsinrättningen 369 samt i enke- och pupillkassan 201 eller 5 mindre i den förra och 6 mindre i den senare anstalten än vid slutet af år Antalet pensionstagare utgjorde: i pensionsinrättningen 1 samt i enke- och pwpillkassan 10, hvilket senare antal ar 1 mera än vid nästföregående års slut. Pensionsinrättningens tillgångar uppgingo till 474,837 kr. 79 öre samt enke- och pupillkassans till 110,866 kr. 92 öre, hvilket utvisar en tillökning från år 1878 af 100,985 kr. 91 öre för den förra anstalten och 21,727 kr. 11 öre för den senare.

28 Ôfversigt af telegrafväsendet i Enropa, m. m Särskilda bilagor. Tabellen VII innehåller en jemförande öfversigt af telegrafväsendet år 1878 i Europa, Nordamerikas Förenta Stater, Japan, äfvensom i britiska och nederländska besittningarna i Asien. Hvad Förenta Staterna beträffar, omfatta uppgifterna visserligen icke dessa staters telegrafväsende i hela dess utsträckning, hvarom fullständig underrättelse saknas, men de angifva det hufvudsakliga förhållandet, nämligen för Western Union Telegraph Company, som efter hand i sig upptagit de flesta nordamerikanska telegrafinrättningar. Grafisk framställning. Denna berättelse åtföljes jemväl af en grafisk tabell, som, med hänsyn till längden af linier och ledningstrådar samt antalet apparater och taxerade telegrammer äfvensom inkomster och utgifter, utvisar det svenska telegrafverkets utveckling allt från dess början intill slutet af år Telegrafkarta. Slutligen åtföljes berättelsen af en karta öfver det svenska telegrafnätet sådant det befans vid utgången af år Å densamma äro, utom telegrafverkets stationer, upptagna namnen blott å de jernvägstelegrafstationer, hvilka utgöra vigtigare utgrenings- och ändstationer å jernvägarne. Telegrafstyrelsen framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit, Stormäktigste, Allernådigste Eders Kongl. Majrts Konung! underd&nigste, tropligtigste tjenare och undersåtar D. NORDLANDER. AXEL AKEELL. HERMAM UDDENBERG. Stockholm den 30 april Carl Åkerlund.

29 BILAGOR.

30

31 1879. Tab. I. Öfversigt af Sveriges Statstelegraflinier vid utgången af år 1879.

32 IV Tab. I. (Forts.) 1879.

33 1879. V Tab. I. (Forts.)

34 VI Tab. I. (Forts.) 1879.

35 1879. VII Tab. I. (Forts.)

36 VIII Tab. I. (Forts.)

37 1879. IX Tab. I. (Forts.)

38 x Tab. II. Tab. II, A. Öfversigt af hela telegramvexlingen och influtna portoafgifter vid samtliga Statstelegrafstationerna under år 1879.

39 1879. XI Tab. II. (Forts.)

40 XII Tab. II. (Forts.)

41 1879. XIII Tab. II. (Forts.)

42 XIV Tab. II. (Forts.) Tab. II, B.

43 1879. Sammanställning. XV Tab. II. (Forts.) ') Lika med a andra sidan stående, under Ht. A, i kol. för de i Sverige uppburna afgifter:»tillfallande utlandet etc.» förekommande Bumma. 2 )»»»»»»» B,»» w»»»»»» Bland de i förestående tab. II upptagna stationer (kontrollstationerna härvid ej inberäknade) har portouppbörden äfvensom antalet expeditioner utgjort:

44 XVI Tab. III. Öfversigt af de vid statstelegrafstationerna afsända, taxering underkastade, telegrammer under hvarje månad år 1879.

45 1879. XVII Tab. III. (Forts.)

46 XVIII Tab. III. (Forts.) 1879.

47 1879. XIX Tab. III. (Forts.)

48 xx Tab. III. Öfversigt af Sveriges direkta, taxering underkastade, telegramvexling med utlandet år 1879 samt jemförelse med enahanda telegramvexling år 1878.

49 1879. XXI Tab. IV. (Forts.)

50 XXII Tab. IV. (Forts.) 1879.

51 1879. XXIII Tab. IV. (Forts.)

52 XXIV Tab. V. Generalsammandrag af Telegrafverkets utgifter år 1879, ordnadt

53 1879. XXV efter de inom Styrelsen och å stationerna förda räkenskaper.

54 XXVI Tab. V (Forts.)

55 1879. XXVII

56 XXVIII Tab. V. (Forts.)

57 XXIX

58 XXX Tab. V. (Forts.)

59 1879. XXXI

60 XXXII Tab. VI. Öfversigt af ordinarie Personalen samt af Skrifapparaterna å telegrafverkets stationer år 1879.

61 1879. XXXIII Tab. VI. (Forts.)

62 Tab. VII. XXXIV Statistisk öfversigt af telegrafväsendet i Europa, Japan och Nordamerikas

63 1879. Förenta Stater, äfvensom i britiska och nederländska besittningarne i Asien. XXXV

64 XXXVI Anmärkningar till nästföregående tabell VII. Belgien. 1) 1877 års folkmängd. 2) Härförutom 1,788 jemväl af telegrafering upptagne post- och jernvägstjenstemän. 3) Approximativt tal. Danmark. 1) 1870 års folkmängd. 2) Detta tal omfattar endast de af telegrafförvaltningen omedelbart aflönade betjente. 3) Räkenskapsåret börjar den 1 april ocli slutar den 31 mars. Frankrike. 1) Deraf 297 äfven egna sig åt andra sysselsättningar. Grekland. 1) 1870 års folkmängd. Italien. 1) Inbegripet 16,213 kil. jernvägsförvaltningarne tillhörande ledningar. 2) Utom 225 byråar, öppna blott för statens och jernvägarnes räkning. 3) Deraf U7 äro öppna dygnet om, 40 till midnatt samt 201 hafva full dagstjenst. 4) Deruti inberäknade 292 qvinnor. 5) Deribland icke upptagna det kongl. husets och statsförvaltningens telegrammer, för hvilka, der de ej äro afgiftsfria, vederbörande ministerier erlägga betalning. 6) Till dessa utgifter komma 170,747 fr., använda för semafortjensten. Nederländerna. (Moderstalen). 1) Approximativa tal. Nederländerna. (Indien). 1) Hvaraf komma på Java 127,591 qv. kil. och 16,710,833 invånare samt på Sumatra 245,359 qv. kil. och 2,365,073 invånare. Folkmängdsuppgiften är för år ) På Java 3,528 kil. linier med 4,837 kil. ledningar; på Sumatra 2,000 kil. linier och 2,051 kil. ledningar; undervattenskabel 104 kil. linier. 3) Den vid telegrafverket anstälda personal bestrider jemväl poättjenst. Norge. 1) Deraf 34 Wheatstone-apparater och 84 visareapparater. Portugal. 1) Inberäknadt ön Madeira med en ytvidd af 365 qv.-kilom. 2) 1864 års folkmängd; ön Madeiras för år ) Deri ej inbegripna jernvägarnes och enskildes linier och ledningar. 4) Deri inberäknade bistationerna i Lissabon och Porto, 8 stationer på ön Madeira och en på ön St. Vincent. 5) Deri inbegripna 49, till en del af kommunerna underhållna stationer. 6) Deri inräknade 88 elever, 58 å sist omförmälda stationer anstalde telegraflster samt 15 qvinliga extra biträden. Den öfriga extra personalen ingår icke i totalsumman af de vid telegrafverket tjenstgörande. 7) Inberäknade 24,356 från Spanien ankomna telegrammer, för hvilka enligt särskild öfverenskommelse Portugal icke uppbär någon afgift. 8) Deri ingår utgifterna för pensioner. Ryssland (jemväl det asiatiska). 1) Det ryska telegrafnätet utgöres dessutom af 24,364 kil. linier, tillhörande enskilda bolag, näml. jernvägsbolag 20,306, indo-europ. bolaget 3,634 och andra bolag 424 kil. 2) Dessutom 51,913 kil. ledningar, deraf resp. 43,487, 7,776 och 652 kil. 3) Inbegripna 5 kontrolloch 63 jernvägsstationer. 4) Deraf 1,284 jernvägsstationer. 5) Deraf 149 i Asien. 6) Deraf 2,850 vid jernvägsstationerna. 7) Deraf utgörande: 78 tjenstemän i centralstyrelsen; 132 telegraf-distriktchefer; 174 ingeniörer och tekniker; 979 stationsföreståndare; 4,467 vid stalionstjenstgöringen anstälda personer, hvaraf 692 qvinnor, samt 5,111 jernvägstjenstemän, jemväl använda för telegrafering, och af dem 717 qvinnor. 8) Hvaraf 336,250 fr. utgöra ersättning af stads- eller andra offentliga myndigheter för inrättandet af nya linier och stationer samt 1,336,568 fr. ersättning af enskilda jernvägsbolag för mellan deras och statens stationer vexlade telegrammer. 9) Denna summa är sålunda fördelad: Kostnad för liniernas underhåll 4,763,000 fr., hyres- och underhållskostnad för stationslokalerna 2,027,600 fr., möbler, skrifmaterialier m. m. 794,700 fr., telegrammers vidarebefordring 307,500 fr., återbetalning af för högt beräknade porton 25,600 fr. samt diverse utgifter 546,300 fr. Schweiz. 1) 1875 års folkmängd. Serbien. 1) Räkenskapsåret börjar den 1 nov. och slutar den 31 okt. 2) Utom portot för statstelegrammerna, hvilket utgör omkring 34,000 fr. Storbritannien (Moderstaten). 1) Uppgifterna omfatta räkenskapsåret från den 1 april 1878 till den 1 april ) Utom de pneumatiska rörledningarna. 3) Jernvägarnes linier och ledningar deruti icke inberäknade, men deremot 10,260 kil. enskilda bolags ledningar. 4) Deri inberäknade 36 stationer, inrättade för telegrambefordring medelst pneumatisk rörledning. 5) Inbegripna 3,861 apparater för privatledningar. 6) Detta tal omfattar endast dem, som uteslutande äro i telegrafförvaltningens tjenst. 7) I summan terminal o. träns. tel:r innefattas jemväl de telegrammer, som blifvit mottagna eller befordrade direkt af Eastern Telegraph Company, utan anlitande af den britiska förvaltningen såsom mellanlänk. Det högsta antal under en vecka befordrade, betalda in- och utländska telegrammer utgör 622,822, och de i medeltal under en vecka för pressens räkning befordrade ord 5,500,000. 8) Häri ingå 1,518,000 fr. för presstelegrammer. 9) Detta tal omfattar jemväl de belopp, som uppburits för Submarin Telegraph Company's kablar samt af den årliga ersättningen för de till de internationela telegrafbolagen upplåtna särskilda telegrafledningar. 10) Denna siffra utgöres af årsinkomsten för till handelshus uthyrda samt till tidningarne upplåtna trådar. 11) Häri inberäknad en för vissa nybyggnader belöpande kostnad af 466,400 fr., som icke påförts anläggningskostnaden i dess helhet. Denna senare kostnad utgjorde vid räkenskapsårets slut 253,200,000 fr. Storbritannien (Indien). 1) Se anm. 1) moderstaten. 2) Näml. det britiska området med 2,476,634 och skyddsstaterna med 1,G47,654 qv. kil. 3) Näml. på det britiska området 189,208,824 och i skyddsstaterna 51,388,619 invånare. 4) Utom de vid jernvägstelegrafen använda. Sverige. 1) Deraf tillhöra 2,642 kil. linier och 8,038 kil. ledningar uteslutande statens eller enskilda bolags jernvägar. Uti de å tabellen angifna linier och ledningar äro icke inberäknade de å sid. 3 i berättelsen omförmälda undervattenskablar, hvilka Sverige eger gemensamt med Preussen och Danmark. 2) Deri icke inberäknade 3 optiska stationer samt kontrollstationerna i Kristiania, Köpenhamn, Nystad och Göteborg. 3) Deraf 778 tillhörande jernvägarne. 4) Deri icke inberäknad den extra ordinarie personalen, 86 män och 257 qvinnor. Af det i tabellen angifna antalet äro 135 qvinliga telegraflster, 6 vid de optiska stationerna samt 108 vid jernvägsstationerna anstalde tjenstemän. Dessutom torde antalet personer, använda för telegrafering vid jernvägsstationerna, kunna beräknas till 536, eller en för hvarje station. 5) Deraf 914,647 fr. för statstelegrafen. 6) Deraf 1,365,014 fr. för statstelegrafen, hvilket belopp uppkommit sålunda: Pensionsafgifter 109,251 fr., löner 1,027,915 fr., arvoden till extra biträden 106,270 fr., ersättning åt telegrambärare 104,968 fr. samt rese- och traktamentskostnader 16,607 fr. 7) Deraf 359,100 fr. för statstelegrafen. 8) Af denna summa belöper G3.590 fr. på jernvägstelegrafer. Tyskland (Rikstelegrafområdet). 1) 1875 års folkmängd. 2) Deraf 287 telefonbyråar. 3) Deraf bland andra 981 telefoner. 4) I detta tal äro icke inräknade de post- och jernvägstjenstemän, som deltaga i telegraftjensten. 5) Bruttoinkomst. I följd af post- och telegrafverkens förening hafva vederbörande rörande telegrafverkets inkomster och utgifter icke kunnat uppgifva någon annan än denna summa. Österrike-Ungern. Österrike. 1) Deraf jernvägstelegraflinier 11,476 kil. med 26,135 kil. ledningar samt 416 kil. privatlinier med 758 kil. ledningar. 2) Deraf 552 förenade post- och telegrafstationer. 3) Utom 1,679 apparater, som tillhöra jernvägarne och privat-bolag. 4) Deribland 102 personer tillhörande styrelsen samt 373 qvinliga telegraflster. Ungern. 1) 1870 års folkmängd. 2) Deraf 641 i jernvägarnes bruk. 3) Deri inberäknade 933,527 telegrammer till och från Österrike. Japan. 1) Deraf 13 telefoner. Nordamerikas Förenta Stater. 1) Uppgifterna omfatta Western Union Telegraph Company, som representerar mera än -^ af den nordamerikanska telegrafinrättningen, samt räkenskapsåret den 1 juli juni Folkmängdsuppgiften är för år 1870 och innefattar icke Alaska, hvars invånareantal utgör 70,461. 2) Utom Alaskas område, som innefattar 1,498,380 qv.-kil.

65 GRAFISK FRAMSTÄLLNING ÖFVER TELEGRAFVERKET. (Tableau graphique des télégraphes d'etat.) Tab VIII.