INLEDNING. Efterföljare:

Transkript

1

2 INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. I, Telegrafväsendet. Telegrafstyrelsens underdåniga berättelse för år... Stockholm : Isaac Marcus, Täckningsår: ändrades serien till Bidrag till Sveriges officiella statistik. I, Telegrafoch telefonväsendet. Efterföljare: Telefon och telegraf / av Kungl. Telegrafstyrelsen. Stockholm : K. L. Beckman, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Översiktspublikation: Historisk statistik för Sverige. Statistiska översiktstabeller : utöver i del I och del II publicerade t.o.m. år Stockholm : Statistiska centralbyrån, S. 82: Tab. 52. Telegraf och telefon /1890. S. 83: Tab. 53. Telefon /1951. S. 84: Tab. 54. Telegraf /1951. BISOS I digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) med stöd från Riksbankens Jubileumsfond, urn:nbn:se:scb-bi-i0-6201_

3 BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. I) TELEGRAFVÄSENDET. NY FÖLJD 2. TELEGRAF-STYRELSENS UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE FÖR ÅR 1862.

4 STOCKHOLM, TRYCKT HOS ISAAC MARCUS, 1863.

5 INNEHÅLL. Pag. 1. Berättelse för år (Rapport pour l'année 1862) I. Elektriska telegrafinrättningen. (Télégraphes électriques) 2. II. Optiska telegrafinrättningen. (Télégraphes optiques) 15. III. Styrelsen. (Administration) Bilagor till Berättelsen om elektriska telegrafinrättningen. (Annexes du rapport des télégraphes électriques) Tab. I. Öfversigt af telegraflinierna. (Tableau du réseau des lignes télégraphiques) 20. II. Öfversigt af telegrambefordring och portoinkomst. (Tableau de la correspondance télégrafique et des taxes perçues) 22. III. Öfversigt af den inländska telegramvexlingen. (Tableau de la correspondance interne) 26. IV. Generalsammandrag af inkomsterna. (Tableau des recettes) 30.,, V. Generalsammandrag af utgifterna. (Tableau des dépenses) 32. VI. Öfversigt af stationernas personal och apparater. (Tableau du personnel et des appareils) 34.

6 OBSERVATION. 1 Riksdaler riksmynt (= 0,25 riksdaler silfverspecie = 100 öre) = 141,67 centimes. 12 = 17 francs.

7 STORMÄKTIGSTE, ALLERNÅDIGSTE KONUNG! Jemlikt föreskriften i 51 af 1856 års i denna del ännu gällande reglemente för Elektriska Telegrafverket i Riket, åligger det Telegraf-Styrelsen att för hvarje år afgifva underdånig berättelse om denna inrättnings ekonomiska ställning ock verksamhet; och då Styrelsen nu går att fullgöra detta sitt åliggande för året 1862, har Styrelsen ansett sig böra i sammanhang dermed äfven lemna en kortfattad redogörelse för den Optiska Telegrafinrättningen, avilken jemväl är ställd under Styrelsens inseende. Denna berättelse torde alltså lämpligen kunna sammanfattas under följande tre hufvudafdelningar: l:o. Elektriska Telegrafinrättningen. 2:o. Optiska Telegrafinrättningen. 8:o. Den gemensamma Styrelsen.

8 I. Elektriska Tetegrafinrättningen. A. Anläggning af nya och ombyggnad af äldre linier. Enligt Eders Kongl. Maj:ts under den 7 Februari och 2 Maj nästlidne år till Styrelsen aflåtna nådiga skrifvelse borde nedannämnda arbeten, för hvilka särskilda anslag tillika beviljades, under loppet af samma år utföras, nemligen: l:o anläggning af en ny telegraflinie med enkel ledningstråd mellan Gefle och Öregrund, 16, geografiska mil, samt inrättande af en station i sistnämnda stad, med vilkor att tjenlig stationslokal blefve bekostad och underhållen antingen af staden eller af Handelsföreningarna i Stockholm, Gefle och samtliga öfriga norrländska sjöstäder, hvilka om denna stations inrättande gjort underdånig framställning; 2:o anläggning, i stället för den äldre föreningslinien till Norska gränsen vid Högen, af en ny linie med dubbel ledningstråd från Uddevalla öfver Strömstad till gränsen vid Berby, 14,9 geografiska mil, samt inrättande, under vanligt vilkor, af en station i Strömstad, äfvensom, i sammanhang dermed, uppläggning af ytterligare en ledningstråd å den redan befintliga linien mellan Wenersborg och Uddevalla, 4,5 geografiska mil; 8:o Ombyggnad af följande delar utaf äldre telegraflinjer: a) från Kärra gästgifvaregård, norr om Göteborg, till Gerdhem... 3,5 geografiska mil; b) den ofullbordade delen af Hallsberg Töreboda-linien 4,1 c) från Bresshult öfver Westervik till Linköping 23,5 dj från Trelleborg till Klorup 1,4 ej de äldre delarna af Helsingborg Halmstad-linien 4,8 eller tillhopa 37,3 geografiska mil; 4:o förberedande åtgärder, medelst upphandling och beredning af nödigt antal stolpar, för anläggning innevarande år af en telegraflinie från Sundsvall till Östersund. Samtliga dessa arbeten hafva under loppet af år 1862 blifvit fullbordade, och de föreskrifna vilkoren i afseende på kostnadsfritt anskaffande af lokaler äro behörigen uppfyllda: för Strömstads station af staden och för Öregrunds station af Handelsföreningen i Gefle, hvilken, då någon passande lokal för denna senare station icke kunde mot hyra anskaffas, låtit för ändamålet inköpa en mindre fastighetsegendom i Öregrund. Vid 1862 års telegrafbyggnadsarbeten hafva användts endast sådana stolpar, som, till deras bevarande mot röta, förut blifvit genom en lösning af kopparvitriol särskildt beredda. Den ifrån år 1861 i förråd befintliga behållning af dylika stolpar 7,124 st ökades med ytterligare under år 1862 anskaffade.. 19,685 så att tillgången dera utgjorde sammanlagdt 26,809 st Af detta förråd blef, med inberäkning af 125 st. till statens jernvägar mot betalning aflemnade stolpar, under året användt ett antal af.. 10,914 hvadan behållningen vid 1862 års slut utgjorde 15,895 st Enligt hvad i sista årsberättelsen omförmäldes, uppgick vid 1861 års utgång hela den sträckning af telegraflinier, som då var med särskildt beredda stolpar försedd, till ,0 geografiska mil Läggas härtill de under år 1862 ny- eller ombyggda telegraflinier, upptagande "? 6 ^ visar sig, att längden af dylika telegraflinier vid samma års slut utgjorde tillsammans 305,6 geografiska mil, hvilket utgör 42,4 procent af rikets dåvarande samtliga statstelegraflinier. Kostnaden för ofvannämnda anläggnings- och linieombyggnads-arbeten, hvilken blifvit bestridd dels af behållningen från föregående årens anslag och dels af år 1862 särskildt anvisade eller influtna

9 medel, bar uppgått sammanlagdt till 189,889 B:dr 65 öre riksmynt. Dessa medel redovisas uti särskildt upprättade räkenskaper sålunda: l:0. Inkomster. O Behållning från år ,997; 54. SJ Anslag, enligt kongl. brefven den 7 Februari och 2 Maj 1862: a) till linien Gefle Öregrund 33,300: b) till linien mellan Uddevalla och Norska gränsen vid Berby.. 58,200: c) till äldre liniers ombyggnad 65,000: d) till förberedande åtgärder för anläggning af linien Sundsvall Östersund 34,000: S:gr 190,500: från hvilken summa, på grund af nyssnämnda behållning, dock borde afräknas 40,000: hvadan endast återstoden uppburits med 150,500: 3) Ersättning: aj af styrelsen öfver statens jernvagar för dess andel i kostnaden för den genom Telegrafverkets försorg år 1861 verkställda uppsättning af beredda stolpar utefter jemvägen mellan Södertelje och Gnesta.... 1,658: b) af Köping Hult Jernvägsbolags andel i kostnaden för den nämnda år ombyggda linien mellan Örebro och Arboga : 2 329: 77 4) Influtna medel genom försäljning af telegrafstolpar, m. m 1,472: 57. 2:0. Utgifter. E:dr. öre. Summa 196,299: 88. 4} Aflöning och dagsverken 47,448: 85. 2) Materialier 85,171: 25. 3) Frakt- och transportkostnad 22,243: 78. 4} Eese- och traktamentskostnad 21,455: 17. 5) Instrumenter och apparater 6,405: 49. 6) Verktyg och arbetsredskap 5,588: 90. 7) Möbler och husgeråd 982: 84. 8) Böcker och kartor 90: 33. 9) Skrifmaterialier 105 : ) Ersättning för nedtrampad gröda 105: 44) Öfriga diverse utgifter 292: } Behållning till år ,410:23. Anmärkning. VUi de under 2), 5), 6), 7), 8) och 9) upptagna utgiftsposter har ersättning till underhållsmedlen för utlemnade effekter från huftudförrådut utgått med sammanlagdt 13,207 E:dr 75 öre E:mt. E:dr. öre. Summa 196,299: 88. I den för materialier här ofvan upptagna utgift, så vidt den afser limeombyggnadsarbetet, ingår icke kostnaden för sådana isolatorer af nyare beskaffenhet eller sådan ny ledningstråd, som på de flesta sträck-

10 ningar måst i stället för äldre, mindre ändamålsenlig eller försliten, dylik materiel utbytas, utan har kostnaden derför, såsom tillhörande underhållet, utgått dels från behållningen af effekter i hufvudförrådet och dels från inkomstmedlen af telegrambefordringen under året. B. Stationer och Linier. De under året 1862 nyinrättade stationer blefvo till allmänt begagnande upplåtna: Öregrund den 1 och Strömstad den 9 September. Dessutom inrättades, till följd af Eders Kongl. Maj.ts nådiga befallning den 6 Juni nästlidna år, jemväl en station å kongl. lustslottet Ulriksdal, hvilken hölls öppen endast under tvänne kortare tidrymder af året. Antalet af rikets statstelegrafstationer, hvilket vid 1861 års slut utgjorde 67, ökades alltså under år 1862 med 3, eller till 70, hvilka voro indelade i tre klasser sålunda: Första Mässen med oafbruten tjenstgöring dag och natt: Göteborg, Haparanda, Helsingborg, Hernösand, Jönköping, Stockholm och Wenersborg = 7. Andra klassen med hel dagstjenst: Borås, Eskilstuna, Gefle, Halmstad, Hudiksvall, Kalmar, Karlshamn, Karlskrona, Karlstad, Kristianstad, Landskrona, Lidköping, Linköping, Luleå, Lund, Malmö, Mariestad, Motala, Norrköping, Nyköping, Piteå, Skellefteå, Strömstad, Sundsvall, Söderhamn, Söderköping (Maj Oktober), Södertelje (Maj Oktober), Uddevalla, Umeå, Upsala, Wadstena, Westervik, Westerås, Wexiö, Wisby, Ystad, Örebro och Örnsköldavik = 38. Tredje klassen med inskränkt dagstjenst: Arboga, Askersund, DalarÖ, Engelholm, Enköping, Grenna, Grislehamn, Kristinehamn, Köping, Mariefred, Nederkalix, Nordmaling, Oskarshamn, Rathan,*) Råneå, Skara, Strengnäs, Söderköping (November April), Södertelje (November April), Sölvesborg, Trelleborg, Ulricehamn, Ulriksdal, Warberg, Åmål, Åtvidaberg och Öregrund = 25 (efter afdrag af de redan under andra klassen uppräknade stationerna Söderköping och Södertelje). Läggas till ofvannämnda 70 statstelegrafstationer, 59 jernvägstelegrafstationer, tillhörande staten, 15 d:o tillhörande enskilda bolag, samt 1 privat visaretelegrafstation, så är 145 det antal, hvartill Sveriges samtliga med hvarandra i direkt eller indirekt förbindelse varande elektriska telegrafstationer uppgick vid utgången af år Med undantag af statens jernvägstelegrafstationer, hvilka ännu endast befordra på svenska språket affattade telegrammer och sålunda hufvudsakligast blott äro tillgängliga för inländsk korrespondens, äro alla de öfriga 86 stationerna öppna jemväl för internationel telegramvexling. Bifogade Tab. I. utgör en öfversigt af statstelegraflinierna vid 1862 års utgång. Genom de här ofvan under Lit. A. omförmälda anläggningar hade telegraflinierna vunnit en ytterligare utsträckning af 31,3 och ledningstrådarnas sammanlagda längd ökats med 50,7 mil; så att, då de förra vid slutet af år 1861 upptogo 689,6 och de senare 983,3, telegraflinieraas utsträckning vid nästlidna åi-s slut uppgick till 720,9 och sammanlagda trådlängden till 1,034,0, allt geografiska mil. *) E a ii. an är egentligen en privat visaretelegrafstation, men upptages likväl här, emedan don person, som ombesörjer telegraferingen, åtnjuter ärlig ersättning af Telegrafverket, hvilket uppbär hela inkomsten af telegraferingen.

11 Linier med 1 ledningstråd upptogo ,2 mil. 2 ledningstrådar.,.. 177,0 o.... 6I,o ' ^ eller tillhopa 720,» geogr. mil. På telegraflinierna inträffade under året inalles 296 fel af sådan beskaffenhet, att telegraferingen derigenom delvis väsendtligen hindrades eller afbröts, nemligen 108 kontakter eller trådsammanhängningar och 188 afbrott, bland hvilka senare åtskilliga föreföllo samtidigt å flera ställen mellan samma stationer. Dessutom hafva flerfaldiga afledningar och skador å linierna uppkommit, af" hvilka telegraferingen icke afbrutits eller helt och hållet förhindrats. Bland linieafbrotten må här särskildt nämnas ett af större betydenhet. Den 3 Februari 1802 blef Öresundskabeln, på omkring f mils afstånd från danska kusten, med våld aflraggen utaf besättningen på ett fartyg, hvilket under storm råkat i drift och derunder med fällda ankaren fastnat i kabeln. Skepparen, som för att klargöra fartyget förmodligen icke ville eller kunde sticka sina ankaren ifrån sig, insåg dock helt säkert de vådliga följderna af sitt tilltag och underlät derföre att göra behörig anmälan om förhållandet. Till följd häraf och då en myckenhet drifis i Sundet fördröjde anställandet af nödig undersökning, åtgick en icke obetydlig tid, innan det ställe, hvarest afbrottet egt rum, kunde anträffas. Ej förr än den 1 påföljande Mars blef kabeln återställd i brukbart skick. Under tiden befordrades telegrammerna med båtar emellan Helsingborg och Helsingör, tre gånger dagligen från hvartdera stället. Valdsverkaren, som slutligen upptäcktes, tilltalades inför underrätt i Köpenhamn och dömdes till böter och skadeersättning, men har häröfver besvärat sig i högre instans, hvarest målet, så vidt Telegraf-Styrelsen har sig bekant, ännu är på pröfning beroende. Vid en i Maj månad nämnda år verkställd fullständigare reparation å kabeln företogs den förändrade anordning, att densamma, som förut haft sitt läge något söder om Hven, upptogs å denna ö, hvarest ett s. k. profskåp inrättades, for att vid förefallande behof kunna undersöka ledningarna åt hvilketdera hållet som helst, antingen åt svenska eller danska landet. I medlet af Mars månad förorsakades af häftiga stormar betydliga skador å landledningarna i södra Sverige. Sålunda blefvo icke mindre än 02 telegrafstolpar afbrutna inom ett enda stationsområde (Trelleborgs). Dessa stolpar voro likväl gamla och oberedda. Nedanstående öfversigt visar svenska statstelegrafstationernas antal och liniernas utsträckning under hvarje år alltifrån elektriska telegrafinrättningens början år 1853 till och med nästlidna år. *) Den 1 Juni 1861 indrogs Alingsås station, hvadim, p& sätt ofvan uppgifvits, antalet stationer vid samma åra slut utgjorde 67.

12 C. Telegramvexling och Portoinkomst. De bifogade Tabellerna II. och III. innefatta öfversigter af telegramvexlingen år Den förra, som tillika upptager de influtna portoafgifterna, afser hvarje stations korrespondens i dess helhet, så väl den inländska som den utländska, med inberäkning jemväl af expedierade tjenstetelegrammer. Den senare åter är upprättad för att visa det antal af endast taxering underkastade stats- och privat-telegrammer, som af hvarje station blifvit afsändt till hvar och en af de öfriga, och afser sålunda blott den inländska telegramvexlingen. Hela antalet afsända telegrammer uppgick till 217,469, deraf: a) till inländska stationer: tjenstelegrammer 6,274. statstelegrammer 2,022. privat-telegrammer 164, b) till Norge och utlandet: tjenstetelegrammer 1,017. statstelegrammer 534. privat-telegrammer 42, ^gg Tillhopa 217,469, hvartill komma 554 tjenstecirkulär. Jemföres förhållandet i förevarande afseende med telegramvexlingen år 1861, då de afsända telegrammernas hela antal uppgick till 175,988, så visar sig en tillökning i 1862 års telegrafkorrespondens af 41,481 telegrammer, eller med 23,5 procent. Om åter de begge åren jemföras med hvarandra med hänsigt till de särskilda slagen af telegramvexling: den inländska, internationella och transiterande, framgå följande siffror: år år Tillökning. Afsända inländska telegrammer 112, , ,8 procent, internationella 46, , ,0 transit- 17, ,841. 6,2 Summa 175, , ,5 Hvad särskildt beträffar den inländska telegramvexlingen, måste nästlidna års fördelaktiga förhållande härutinnan hufvudsakligen betraktas såsom en följd af den nedsatta taxa, som med samma års ingång började tillämpas. På sätt i Styrelsens sednaste berättelse omförmäldes, hade nemligen, efter införandet af 1859 års likformiga taxa af 2 R:dr för enkelt telegram, utan hänseende till afståndet mellan inlemnings- och adressorten, ifrågavarande korrespondens år 1860 minskats med 15,3 procent och ännu år 1861 icke förmått att åter höja sig med mera än 0,4 procent, allt under det att antalet af de internationella och transit-telegrammerna, hvilka voro och ännu äro underkastade vida högre taxeringsgrunder, år efter år tillvexte. En förändring i den inländska portotaxan visade sig alltså vara af nöden, och genom Eders Kongl. Majrts nådiga beslut den 15 November 1861 blef nämnde taxa också modifierad sålunda, att portot för enkelt telegram bestämdes till endast 1 R:dr 50 öre, hvarjemte stigningen i portot för hvarje öfverskjutande tiotal ord, hvilken förut varit fastställd till hälften, eller 1 E:dr, borde beräknas till blott en tredjedel af det enkla portot, eller 50 öre.

13 Det var i synnerhet på, telegrafkorrespondensen från de mindre orterna ock mellan närbelägna stationer, sorn oftanämnda portotaxa af år 1859 ofördelaktigt inverkade. På flera smärre orter, der affärsverksamheten är ringa och hufvudsakligen sträcker sig endast till närmaste trakter och der korrespondensen oftast angår familje-angelägenheter och ärenden af underordnad vigt, befanns det likformiga portot af 2 E:dr vara alltför tryckande, till följd hvaraf årliga telegramantalet derstädes minskades till omkring hälften. Den med 1862 års början vidtagna nedsättning i det likformiga portot till 1 K:dr 50 öre har i afseende å ifrågavarande orter endast i obetydlig grad åstadkommit ett förmånligare förhållande. Enligt hvad erfarenheten visade de år, under hvilka en graderad portotaxa tillämpades, utgjorde antalet af de telegrammer, som vexlades inom ett direkt afstånd af 25 geografiska mil, omkring femtio procent af hela den inländska telegrafkorrespondensen, och hälften deraf, eller tjugofem procent, afsändes inom ett afstånd af 10 mil. Åberopade tabell III. har blifvit lagd till grund för en likartad beräkning, hvaraf framgår, att, då summan utaf afsända stats- och privat-telegrammer år 1862 uppgick till 142,443 st., endast 15,263 st., eller något mer än tio procent, vexlats inom 10 mil. Härigenom ådagalägges behofvet af någon ytterligare nedsättning i den nuvarande inländska taxan för de aldra närmaste afstånden, så framt denna del af korrespondensen skall kunna ej allenast åter höja sig till, utan äfven öfverstiga hvad den var innan 1859 års taxa trädde i kraft. Att detta behof jemväl af allmänheten blifvit insedt, bevisas af de ofta förekommande klagomålen öfver taxans dyrhet i förevarande afseende. Det torde derföre vara all anledning förmoda, att, om portot för korrespondensen mellan inländska orter nedsattes till 75 eller åtminstone 90 öre för enkelt telegram, när direkta afståndet orterna emellan utgjorde högst tio geografiska mil, motsvarande lasta zonen vid utländsk telegramvexling, skulle denna anordning så betydligt öka korrespondensen, i synnerhet från de smärre orterna, att telegrafverket sannolikt icke komme att lida någon förlust genom en dylik nedsättning. Flera fremmande stater medgifva lindring i portobeloppet för telegramvexlingen mellan närbelägna orter. I Preussen t. ex. utgör portot för enkelt telegram, när direkta afståndet icke öfverstiger 10 geografiska mil, blott 8 Silbergroschen i stället för det eljest likformiga portot af 16 Silbergroschen. Uti Frankrike, der portot i allmänhet utgör 2 francs, kostar ett telegram endast hälften eller 1 franc när det icke går utom departementet. Men äfven om, genom en så beskaffad till korrespondentern.es förmån vidtagen anordning, någon liten tillökning skulle vinnas i inkomsterna vid en eller annan mindre station, kan likväl derigenom det ofördelaktiga förhållandet, att flera dylika stationer, som sakna nästan all utländsk telegrafkorrespondens, kosta i årligt underhåll flerdubbelt mer än hvad de inbringa, sannolikt icke afhjelpas. Härtill erfordrades, då indragning af en redan befintlig station, så vidt sig göra låter, torde böra undvikas, att i möjligaste mån inskränka utgifterna för densamma, hvilket lärer blifva desto angelägnare, som, genom ifrågaställd nedsättning i portot jemväl för utländsk korrespondens, Telegrafverkets inkomster hotas med betydlig minskning. I sådant afseende synas två utvägar erbjuda sig, nemligen: l:o att med föreståndaretjensten vid en mindre, telegrafstation förenades befattningen såsom föreståndare för postkontoret på orten, när sistnämnda befattning blefve ledig eller innehafvaren af postmästaretjensten vore villig och kompetent att förestå äfven telegrafstationen. Genom en dylik förening af begge tjensterna skulle en lindring kunna tillvägabrmgas i telegrafverkets utgifter för aflöning åt personalen, hvarjemte det olämpliga förhållandet skulle förebyggas, att en tjensteman nödgas tillbringa den bästa delen af förmiddagen och en del af eftermiddagen nästan alldeles sysslolös på stationen i afbidan på ankommande eller afgående telegrammer, af hvilka stundom icke ett enda blir att på hela dagen expediera; eller ock

14 :o att, då Eders Kongl. Maj:ts nådiga afsigt och Rikets Ständers önskan öfverensstämma deri, att qvinnor må kunna erhålla lämplig anställning vid telegrafverket, till föreståndare för vissa dertill passande stationer antoges fruntimmer, som ådagalade nöjaktig hisigt och skicklighet i språk och telegrafering. Då fruntimmer hafva tillfälle till jemn sysselsättning med de egentligen till deras kön hörande arbeten, borde de kunna åtnöjas med vida lägre aflöning än den för stationsföreståndare vid' telegrafverket i allmänhet fastställda, hvaremot de borde, såsom i Norge sker, befrias från tillsyn å linierna. Denna tillsyn borde tillkomma föreståndaren för en närbelägen station, under hvilken föreståndares inseende den mindre stationen skulle vara ställd. Utom det ofvanföre upptagna antalet afsända telegrammer hafva, på grund af särskilda nådiga medgifvanden, telegrafunderrättelser rörande meteorologiska förhållanden portofritt expedierats: en gång hvarje dag från Haparanda och Stockholm till kejserliga Observatoriet i Paris; två gånger dagligen från Ystad till Köpenhamn och från Warberg till Helsingör; en gång hvarje dag från Helsingborg till Göteborg samt från Helsingborg och Warberg till Mandal i Norge; samt likaledes en gång dagligen från Oromer (på östra kusten af England), ön Helgoland och Frederikshavn (på Jutland) till Stockholm, Göteborg och Norge. De förstnämnda underrättelserna afse vetenskapligt ändamål och innefatta fullständiga uppgifter om luftens temperatur, barometerstånd, vind- och väderleksförhållanden, hvaremot alla de öfriga, som blott angå vindens riktning och styrka samt väderleken, meddelas i skeppsfartens intresse. Expeditionstiden för afsända telegrammer, räknad från inlemnandet till första mottagningen å adress- eller repetitions-station inom landet, har under året i medeltal för hvarje telegram utgjort 1 timme 15 minuter. De ankomna telegrammernas antal inom de särskilda klasserna framgår, jemväl enligt Tab. II., sålunda: a) jr ån inländska stattoner: tjenstetelegrammer 6,073. statstelegrammer 1,895. privat-telegrammer 165,132. j^g ^QQ b) jr ån Norge eller utlandet: tjenstetelegrammer 1,218. statstelegrammer 661. privat-telegrammer 42, ggg^ Tillhopa 217,469. Ankomna, med telegraf befordrade tjenste-cirkulär hafva utgjort 8,982. Att denna summa så betydligt Öfverskjuter de afsända cirkulärens antal, härrör deraf, att hvart och ett af de sednare, vare sig att det är afsedt för samtliga telegrafstationerna i hela riket, eller blott för stationerna i ett af de begge telegrafdistrikten, i ankomstjournalerna antecknas såsom lika många, som adress-stationernas antal. Af de ankomna stats- och privat-telegrammerna hafva adressaterne till 502 stycken, eller 0,23 procent, icke kunnat anträffas. Ar 1861 var förhållandet härutinnan 0,18 procent. Expeditionstiden för ankomna telegrammer, räknad från inlemnandet till mottagningen å adresseller sista telegrafstationen inom landet, har i medeltal uppgått till 1 timme 42 minuter för hvarje telegram. För telegrammer från Norge eller utlandet är tiden beräknad från deras inlemnande å vederbörande svenska gräns-station.

15 Hela antalet af så väl afsända som ankomna, taxering underkastade, telegrammer har, jemfördt med föregående årets enahanda expedition, vid de särskilda stationerna uppgått till följande belopp, nemligen: 2

16 Öppnad den 1 Sept Öppnad den 9 Sept t Öppen endast en kortare (tid af året. Enligt sistnämnda Tab. II. utgjorde summan af Sverige tillfallande porto-afgifter for 1862 års telegramvexling 530,347 R:dr 38 öre, deruti jemväl inberäknad Sveriges andel i nettobehållningen å Öresundskabeln. Motsvarande inkomst för år 1861 uppgick till 513,044 R:dr 30 öre, hvilket alltså utvisar en tillökning under sistförflutna året af 17,303 E:dr 8 Öre. Af denna tillökning åter hade endast omkring en femtedel sin grund uti det Ökade antalet inländska telegrammer, ehuru betydligt detta än var. De öfriga fyra femtedelarna härrörde deremot af den utländska korrespondensens tillvext. Förhållandet i afseende på telegramvexling och portoinkomst under tioårsperioden har varit följande.:

17 Särskilda framställningar om återbekomniande af erlagda portoafgifter på grund af felaktig expedition hafva, dels af korrespondenter inom landet och dels från utländska Telegraf-Förvaltningar, under år 1862 egt rum i afseende på 42 telegrammer. Vid anställd närmare undersökning härom visade sig, att 24 af dessa fel inträffat i Sverige, livaremot de öfriga 18 föllo utländska telegraflinier till last. D. Räkenskaperna öfver underhållet. Samtliga inkomster och utgifter för Elektriska Telegrafinrättningens underhåll år 1862 redovisas uti deröfver upprättade räkenskaper hufvudsakligen på följande sätt: Anmärkning. I afseende på den olikhet, som förefinnes emellan hufvudboken för året och de här nedan meddelade uppgifter å ingående behållning och portoinkomst, torde det vara tillfyllest att endast hänvisa till den i berättelsen for år 1861, pag. 9, lemnade upplysning. l:o. Inkomster. 1) Behållning från år 1861, med inberäkning af Sveriges, vid afslutandet af nämnda års hufvudbok ännu icke kända, till 4,517 R:dr 73 öre uppgående saldo af telegramvexlingen med Kyssland 71,971: 33. Anmärkning. Af denna behållning är, jemlikt Kongl. Brefvet den 5 December 1862, ett belopp af 45,000 E:dr reserveradt till betäckande af Sveriges då beräknade andel i kostnaden för en ny undervattensledning i Öresund. 2) Portomedel: a) Svenskt porto, uppburet å stationerna eller influtet genom afräknxngar med inländska Bolag och utländska Telegraf-Förvaltningar. 506,400: 94. Z>) Sveriges andel i nettobehållningen af korrespondensen å Öresundskabeln 23,946: a. c) Norge och Utlandet tillfallande porto, uppburet inom Sverige eller influtet genom upprättade afräkningar ,831: 55. Sgr 780,178: 93. Afdragas härifrån följande, för telegrammers fortskaffhing utom svenska statstelegraflinierna, åter utgifna portomedel: E:dr. öre. Transport 71,971: 33.

18 till Optiska telegrafmrättningen. 154: 50. Enskilda Bolag inom riket. 957: 7. Norska Telegrafverket 47,267: 72. Danska 191^797: 21. Transport 71,971: 33. n % ska» 11,185: ,362: 49. så uppgår Sveriges behållna portoinkomst för året till.. 528,816: 44. 3) Kursskilnad 327: is. 4) Anmärkningsmeåel 464: 28. 5) Bötesmedel 95: 6) Portoersättning på grund af telegraferingsfel 26: 70. 7) Hyresbidrag: för stationslokalen i Örebro 200: Malmö 300: Helsingborg 250: 730. _ 8) Af egaren till Åtvidabergs kopparverk, jemlikt kongl. brefvet den 3 December 1858, lemnadt bidrag till dervarande stations underhåll 600: 9) Elektriska Telegrafinrättningens andel, enligt kongl. brefvet den 8 April 1859, uti den af hufvudstadens Grosshandels-Societet lemnade ersättning för vissa skeppsunderrättelsers meddelande med elektrisk och optisk telegraf från Stockholms skäl-gård 500: 40) För försåld äldre materiel 883: ) Ersättning af anslagsmedlen för utlemnade effekter från hufvudförrådet till årets telegrafanläggningar 13,207: 75, 42) Extra inkomst 10: 57. Summa 617,653: 16. 2:0. Utgifter. E:dr. öre. 4) Leverering till Handels- och Sjöfarts-fonden utaf verkets, såsom ingående balans här förut upptagna, behållning från år 1861, enligt kongl. brefven den 18 April 1856 och 7 Februari ,000: %) Ordinarie aflöning till embets- och tjenstemännen vid Styrelsen 'och stationerna, äfvensom till Styrelsens vaktbetjening 297,468: 82. 3) Arvoden till extra ordinarie tjenstemän 10,209: 8i. 4) Aflöning till uppassare och budbärare vid stationerna 25,259: 73. 5) Aflöning till linievaktare 2,678: 32. 6) Telegrafliniernas tillsyn och underhåll, härför erforderlig rese- och traktamentsersättning samt kostnad för dagsverken och niaterialier 48,715: 64. 7) Rese- och traktamentskostnad för verkställda inspektionsförrättningar, tjenstemäns förflyttning, m. m 7,936: 8. S) Inventariers inköp: a) Instrumenter och apparater 5,713: 70. 6) Verktyg och arbetsredskap 350: 21. Transport 5,963: ,268: 43.

19 Transport 5,963: ,268: 3. c) Möbler och husgeråd 4,041: 80. d) Böcker och kartor 930: as ) Inventariers underhåll: a) Instrumenter och apparater 6,164: 39. b) Verktyg och arbetsredskap 271: 28. c) Möbler och husgeråd 1,116: 67. j ) Batteriförnödenheter : 78. /1) Journaler, telegramblanketter och tryckningskostnad 7 (}05: ) Telegramkuverter \ 689: 13) Pappersremsor för telegrafskriften 2 846: ) Andra skrifmaterialier 3 982: ) Hyror för Styrelsens och en del stationers lokaler, samt magasin 8,641: 9. '6') Ved 7,380: ) Lyshållning 12,189: ) Postporto 4,304: ) Frakt- och transportkostnader 3,888: ) Telegrammers vidarebefordran utom statstelegraflinierna 5,499: ) Eestituerade portomedel 628: 19. Härifrån bör likväl afgå ersättning af fremmande Telegraf-Förvaltningar för felaktig telegrafering utom Sverige 329: 35. hvadan endast återstoden afföres såsom utgift med : ) Telegrafrevisionens anmärkningsprovision 168: ) bötesandel 73: ) Afskrifning af aflidne Kommissarien E. G. Paschs i lifstiden åsamkade uppbördsbrist 546: ) Inredning af ny lokal för Göteborgs station uti Kronans andel af d. Ostindiska kompaniets hus derstädes, enligt kongl. brefvet den 7 Mars 1862, m. m.... 5,716: ) Öfriga diverse utgifter 9,996: ) Behållning till år ,121: 40. Summa 617,653: 16. Förhållandet mellan inkomster och utgifter under de begge senaste åren, hvartdera för sig betraktadt, utan hänseende till ingående balans eller aflevererade öfverskottsrnedel från det nästföregående året, har varit följande: Inkomster. Utgifter. Ofverskott. År ,681 R:dr 83 öre. 498,531 R:dr 76 öre. 47,150 R:dr 7 öre , , , Tillökning år 1862: 20,634 R:dr 17 Öre. 42,626 R:dr 70 öre. Minskning år 1862: 21,992 R:dr 53 öre. Tillökningen i sistlidne års inkomster härrörde, på sätt ofvanföre redan blifvit antydt, utaf den ökade in- och utländska korrespondensen.

20 Att åter jemväl 1862 års utgifter icke obetydligt öfverstego det föregående årets, hade sin grund dels i den allmänna lönförhöjning, som började tillämpas den 1 April 1861 ocb alltså utgick endast under tre fjerdedelar af samma år, dels i kostnaden for tvänne under år 1862 nyinrättade stationers drift ocb underhåll, dels i ökad utgift för de äldre telegraflinierna, af hvilka stora sträckningar försågos med nya isolatorer af äkta porslin, i stället för de förut begagnade af oäkta massa, dels i uppköp af nya instrumenter ocb andra inventarier, dels ock slutligen i den särskildt upptagna utgiften för inredning af ny stationslokal i Göteborg. Bifogade Tabeller IV. och V. utgöra generalsammandrag af samtliga till ifrågavarande år höi-ande inkomster och utgifter, ordnade efter de vid Styrelsens Kameral-Afdelning och å stationerna förda speciella räkenskaper. Deraf framgår, sedan alla utgifterna för året blifvit bestridda, enahanda öfverskott af 47,150 R:dr 7 öre, som nyss blifvit visadt. Dessa sammandrag, särskildt för hvarje station betraktade, kunna likväl icke läggas till grund för något tillförlitligt omdöme, huruvida samma stations inkomster varit tillräckliga till dess underhåll, eller icke. För sådant ändamål måste nemligen summan af utgifterna å ena sidan minskas med sådana omkostnader t. ex. för linietillsyn, resor, m. m., som icke uteslutande hafva afseende på någon viss station, och å den andra ökas med värdet af de effekter och materialier, va. m., som blifvit stationen tillsända från hufvudförrådet. Förhållandet emellan inkomster och utgifter under hvartdera året af perioden har varit nedanstående: E. Stationspersonal och Apparater. Tab. VI. innehåller en förteckning öfver antalet ordinarie tjenstemän, budbärare och apparater å de särskilda elektriska telegrafstationerna vid 1862 års utgång. Häraf inhemtas, att ifrågavarande tjenstemäns antal utgjorde 199, deraf 13 hörande till tredje (Direktörs-), 80 till andra (Kommissarie- och Kassörs-) och 105 till första (Assistent-)graden samt 1 (i Eathan) utan tjenstemannagrad vid verket. Dessutom hafva, i mån af behof, extra ordinarier till obe~ stämdt antal under året varit använda. Antalet betjening för telegrammers kringbärande till adressaterne uppgick sammanlagdt vid alla stationerna till 84. Samtliga till stationerna utlemnade apparater utgjorde 211, deraf 178 voro i dagligt bruk och 33 tillgängliga i reserv. Läggas härtill ytterligare 54 i hufvudförrådet samtidigt befintliga, så uppgick hela antalet till 265, deraf 87, eller 32,8 procent i förråd. Alla skrifapparaterna, med undantag af 3 s. k. visaretelegrafer, voro af Morse's uppfinning.

21 II. Optiska Telegrafinrättningen. För denna telegrafinrättning, som efter tjugosexårig overksamhet reorganiserades mot slutet af år 1830, blef nådigt reglemente utfårdadt den 9 November 1838, genom b.vilket inrättningen ställdes på belt och hållet militärisk fot, under inseende af Chefen för Topografiska Corpsen. Detta inseende blef likväl sedermera, genom kongl. brefvet den 21 Maj 1856, förenadt med chefsbefattningen vid elektriska telegrafverket; och vidare blef genom kongl. brefvet den 16 December sistnämnda år förordnadt, att alla ärenden rörande det optiska telegrafverket skulle handläggas af de vid elektriska telegrafverkets Styrelse anställde tjenstemän. Dock skulle de för tjenstgöringen å limerna samt den dervid anställda tjenstemannapersonal utfärdade särskilda reglementen och instruktioner fortfarande blifva gällande. Då emellertid ändamålet med telegrafinrättningar är att så skyndsamt och säkert som möjligt fortskaffa underrättelser från en ort till en annan, men detta ändamål endast temligen ofullständigt kunde uppnås genom de optiska telegraferna, emedan signaleringen ofta hindras af dimma eller solrök och dessutom icke kan verkställas under den mörka d«len af dygnet, uppstod redan år 1857 fråga om de på rikets östra kust utanför inloppen till hufvudstaden inrättade optiska telegrafers utbytande mot elektriska; men då den af chefsembetet för telegrafverket på nådig befallning uppgjorda beräkning öfver samtliga kostnaderna härvid uppgick till så högt belopp, att medel saknades till planens genomförande i dess helhet, förordnades endast öm anläggning af en elektrisk telegrafledning från Stockholm till Dalarö, i följd hvaraf tre optiska telegrafstationer år 1858 indrogos. De nuvarande optiska telegrafstationerna, till antalet 25, bilda följande linier: l:o vid rikets östra kust i Stockholms skärgård: a) från Stockholm, öfver Kummélnås, Waxholm, Marsåtra, Siarö, Yxlaö och Furusund till Tjocka, hvarifrån linien utgrenar sig längre åt norr till Arholma båk och åt öster till Söderarms fyr. Skulle likväl Eders Kongl. Maj:t finna skäl gilla Telegraf-Styrelsens åsigt, att den i år under byggnad varande elektriska telegrafledningen från Oregrund till Grislehamn framdeles bör öfver Norrtelje, Furusund och Waxholm fortsättas ända till Stockholm, skulle sex optiska telegrafstationer, och deribland den i Stockholm, blifva öfverflödiga och således kunna indragas; samt b) från Dalarö, å ena sidan, öfver Smådalarö, Skälsmara och Bunmafö till Sandhamn och, å den andra, öfver Ornö, Elgsnabben och Nynäs till Landsorts 2:o vid rikets vestra kust: från Göteborg, öfver Stigbergsåsen och Nya Winga båk och till Marstrand. fyr. Var/vet till Hisingen, med utgreningar derifrån till Utgiftsstaten för optiska telegrafinrättningen upptager följande: 1:0 Enligt kongl. brefven den 21 Maj och 25 November 1856, den 1 Oktober 1858 samt den 8 April R:dr. öre. 1 Telegraf major,*) arvode 600 Pä östra kusten: 1 Liniechef, arfvode 900: Stockholm: 1 stationsbefälhafvare, subalternofficer, 3 E:dr om dagen i 9 månader 810: 1 telegrafist, 30 R:dr i 9 månader 270: : - beklädnadshjelp *) Genom kongl. brefvet den 23 Januari 1863 är Telegrafmajorsbefattningen numera indragen. 30: 345. _ Transport 1,155: - 1,500: -

22 Transport 1,155: - 1,500: - 2 telegrafister å 345 E:dr 690: - 1 telegrafist, tillika förrådsförvaltare 345:»iqn. _ Kummelnäs: 1 telegrafist, 30 B-.dr i 9 månader 270: 15 r> 3» ^5: ~ 315; _ 1 d:o d:o 315: g^g. _ Waxholm: 1 stationsbefälhafvare, fanjunkare, 60 E:dr i 9 månader 540: : - inqvartering... 50: ggg. _ 2 telegrafister, å 315 E:dr 630: o g. _ Marsätra: 2 telegrafister, k 315 E:dr 630: - Siarö: 1 korporal, 33 E:dr i 9 månader 297: - 16 E:dr 50 öre i 3 månader 49: so. 34g. go 1 telegrafist 315: ggj. 50 Yxlaö: 2 telegrafister, å 315 E:dr 630: - Furusund: 1 stationsbefålhafvare, fanjunkare, såsom i Waxholm : 2 telegrafister, h, 315 E:dr 630: j QQ. _ Tjockö: 2 telegrafister, a 315 E:dr 630: - Arholma: 1 stationsbefålhafvare, sergeant, 50 E:dr i 9 månader 450: : _ 2 telegrafister, a 315 E:dr 630: ^ JKK. _ Söderarm: 1 stationsbefålhafvare, sergeant, såsom vid Arholma : 2 telegrafister, h 315 E:dr. 630: ^ jgg. _ Dalarö: 1 officer, hvilken dessutom har lön och boställe såsom kommissarie vid dervarande elektriska telegrafstation 400: 2 telegrafister, å 315 E:dr 630: j Q^Q. _ Smådalarö: 2 telegrafister, å 315 E:dr 630: Skälsmara: 2 telegrafister, a 315 E:dr 630: Eunmarö: 2 telegrafister, å 315 E:dr 630: Sandhamn: 1 stationsbefålhafvare, fanjunkare, såsom i Waxholm : 2 telegrafister, ä 315 E:dr 630: 1 310: Ornö: 2 telegrafister, h 315 E:dr 630: - Elgsnabben: 1 korporal, såsom vid Siai-ö 346: telegrafist 315: gg.j 50 Nynäs: 2 telegrafister k 315 E:dr 630: - Landsort: 1 stationsbefålhafvare, sergeant, såsom vid Arholma: : 2 telegrafister, h 315 E:dr 630: j ^gg. Underhåll af 19 telegrafer, å 67 E:dr 50 öre 1,282: so. Ved till expeditions- och telegrafist-rummen i Stockholm 67: so. Eeseersättning, förslagsvis 1,060: Transport 21,518: -

23 Transport 21,518: - Lifränta till Direktören G. Bång, enligt kongl. brefvet den 23 November ,000: - Pensioner, tillsammans 472: 2:o Enligt kongl. brefvet den 30 Maj 1855: = Sgr 22,990 R:dr E:mt. = På vextra hurf&n: 1 Linieclief, som dock icke uppbär någon aflöning, utan endast rese-ersättning med loo: samt ersättning för räkenskapernas upprättande 20= 170: 2 stationschefer, a 225 E:dr 450: - 2 d:o k förste telegvafister, a 150 R:dr 300: - 10 extra telegrafister, a 120 1,200: - Underhåll af 6 telegrafer, a 75 K:dr 450: - = Sgr 2,930 E:dr R-.mt. == 3,;0: Summa 25,920: - Samtliga inkomster och utgifter vid optiska telegrafiurättningen under år 1862 äro särskildt redovisade sålunda: 1:0. Inkomster. /) Behållning från år ,136: 75. 2) Portomedel: a) vid telegraferna å östra kusten 7o~: : b) vestra ~ 767: 92. 3) Optiska telegrafinrättningens andel uti det af kufvudstadens Grosshandels-Soeietet lemnade bidrag för vissa skeppsunderrättelsers meddelande med optisk och elektrisk telegraf från Stockholms skärgård, jemlikt kongl. brefvet den 8 April ,000: - 4) Hyresmedel af telegrafinrättningens fasta egendom å Södermalm 670: - 5) Anmärkningsmedel: a) till följd af Rikets Ständers Revisorers anmärkning vid räkenskaperna för år , 51: 47. b) till följd af Telegrafrevisionens anmärkningar vid räkenskaperna för år 1861 l^jb > 6) Tillskott från Handels- och Sjöfartsfonden, enligt sistnämnda nådiga bref ,000: - S:Qr. - ore. Summa 29,628: a. 2:0. Utgifter. ' ~ ' ' K:dr. öre. 1) Aflöning 20,572: 28. 2) Pensioner och understöd 497: - 3) Lifränta till Direktören G. Bång 1,000: - A) Reparationskostnader in. m. för egendomen å Södermalm 1,086: 43. 5) Reparationer å telegraferna 1,781: 9. 6) Böcker. 17: 50. Transport 24,954: 30. 3

24 Transport 24,954: 30. 7) Skrifmaterialier 238: 8. 8) Ved och ljus Hl: 59. 9) Rese- och traktamentskostnader 1,216: ) Frakt- och transportkostnader 11: ) Observationsarvode ) Diverse utgifter 536: ) Behållning till år ,560: 10. Summa 29,628: 2. III. Styrelsen. Antalet af de under år 1862 till Telegraf-Styrelsen inkomna mål eller gjorda hemställanden uppgick till 2,471. deraf: Eders Kongl. Maj:ts nådiga href och remisser, samt skrifvelser från statsdepartementen 46. skrifvelser från kollegier, länsstyrelser samt andra embetsverk och myndigheter skrifvelser från utländska telegraf-förvaltningar 162. framställningar från kameralafdelningen, revisionskontoret och liniebefälet stationernas redogörelse och särskilda framställningar 653. andra mål Af förenämnda 2,471 jemte 99 från nästföregående året balanserade mål, tillhopa 2,570, blefvo inom 1862 års utgång 2,462 handlagda och afgjorda. Af de återstående 108 målen vore 52 delgifna vederbörande till afgifvande af utlåtanden, förklaringar eller slutpåminnelser samt 56 beroende på föredragning. Styrelsens personal utgjordes af: 1 generaldirektör och chef, 3 intendenter, (af hvilka 1 för kameralärenden och 2 för inseendet öfver de elektriska telegraflinierna), 1 sekreterare, 1 registrator, 1 kanslist och protokollsförande, 1 kassör, 1 bokhållare, 1 materialförvaltare och 2 revisorer med biträde af 2 kammarskrifvare, eller tillhopa 14 embets- och tjenstemän, samt dessutom 1 fysiker för den elektriska telegrafinrättningen. Telegraf-Styrelsen framhärdar med djupaste vördnad, Stormäktigste, Allernådigste Konung! Eders Kongl. Maj:ts underdånigste, tropligtigste tjenare och undersåte, P. Brändström. Stockholm den 28 September Herman Uddenberg.

25 BILAGOR.

26 Tab. I. Öfversigt af Svenska Stats-telegraflinierna vid utgången af år *} Utgångspunkten för den Syerige och Danmark gemensamt tillhöriga undervattensledningen i Öresund.

27 Tab. I. (Forts.)

28 22 Tab. II. Öfversigt af Telegram-befordring och influtna Porto-afgifter

29 vid samtliga Svenska Stats-Telegraf-stationer år

30 Tab. II. (Forts.) Å Gefle och Örebro stationer är här ofvan upptagen jemväl telegrambefordrmgen från Gefle Dala och Köping Hults

31 jerevägs-telegrafstationer, äfvensom den Telegrafverket, medelst upprättade liqvider, härför tillfallna porto-inkomst.

32 Tab. III. Öfversigt af Sveriges inländska, taxering un- *} Telegrammer, vexlade emellan Sundsvall och Wifstavarf.

33 derkastade telegramvexling under år

34 Tab. III. (Forts.) *) Teiegrammer, vexlade emellan TFmeS och Bathan.

35

36 Tab. IV. General-sammandrag af Elektriska Telegrafverkets inkomster år 1862,

37 ordnadt efter de inom Styrelsen och å stationerna förda räkenskaper.

38 32 Tab. V. General-sammandrag af Elektriska Telegrafverkets utgifter år 1862,

39 ordnadt efter de inom Styrelsen och å stationerna förda räkenskaper.

40 34 Tab. VI Öfversigt af antalet ordinarie Tjenstemän, Budbärare och Apparater å samtliga Telegraf-stationerna vid utgången af år 1862.

41 Tab. VI. (Forts.)

42