världsarvet HÄLSINGEGÅRDAR

Transkript

1 världsarvet HÄLSINGEGÅRDAR

2 Copyright: Länsstyrelsen Gävleborg Form: Matador Kommunikation Skribent: Lenita Jansson Herlitz Källtexter: Ingela Broström Foto: Jakob Dahlström, Lars Lööv, Mg-k, feiyuwzhangjie, Dorota C, Jan Gerrit Siesling, Jan Eng, Peter Segermark (Nordiska museet) Erik Nordin Tryck: Elanders, 2013 Sju gårdar i Hälsingland har valts ut för att representera detta unika kulturarv i världen. Samtliga gårdar är bevarade från 1800-talet då det storstilade byggandet nådde sin höjdpunkt.

3 Världsarvet hälsingegårdar Hälsingegårdarna skrevs in på Unescos världsarvslista under namnet Decorated Farmhouses of Hälsingland. Utnämningen fokuserar på det som verkligen är unikt med gårdarna. Dels att hälsingarna byggde fler och större rum för fester än bönder i resten av världen, dels att det finns fler dekorerade interiörer i boendemiljö bevarade i Hälsingland än någon annanstans i världen. Tidigt många rum för fest! Hälsingebönderna började bygga stort och inreda påkostade rum för fest redan under 1600-talet. Allteftersom byggdes fler och ännu större hus vilket kulminerade under 1800-talet. Då kunde en enda gård ha upp till femton inredda rum fast bara ett par stycken användes till vardags. Resten användes bara vid riktigt betydelsefulla tillfällen i människors liv, som exempelvis vid bröllop. Mellan de båda bostäderna fanns en stor gemensam herrstuga för fester. Enligt familjetraditionen användes den för dans i samband med stora högtider. Rika dekorationer Festrummen är ofta rikt dekorerade. Målningstekniken fick markera rummets användning och status precis som valen av material gjorde i de herrgårds- och stadsmiljöer där bönderna och målarna hämtade sin inspiration. För att stryka under det förnämsta rummet med en riktigt högtidlig karaktär målades ofta stora landskapsbilder, stadsmiljöer och vackra blomsterdekorationer direkt på väggarna.

4 Linet, skogen och handeln gav goda förtjänster Böndernas goda ekonomi hade sin grund i jordbruket och boskapsskötseln. Utöver det hade även många hälsingebönder möjlighet att få inkomst från exempelvis linnetillverkning, handel samt försäljning av skogsmark och avverkningsrätter. Till det kommer också att bönderna i Hälsingland var självägande och därmed själva kunde bestämma över sina inkomster, liv och byggande.

5

6 Gästgivars Det stora festhuset på Gästgivars i Vallsta har inretts av den stilbildande målaren Jonas Wallström. Wallströms gedigna skolning gjorde att han kunde imitera det finaste engelska Wedgwoodporslin och han utvecklade konsten att måla schabloner på ett sätt som spred sig till andra delar av Sverige. Gårdsnamnet kommer från det gästgiveri som drevs på gården under och 1700-talen. Gästgivars har sitt ursprung redan i medeltiden och än idag hålls hantverkstraditionerna vid liv med Arbrå hemslöjdsförening som har verksamhet här. Gården är öppen för besök sommartid. Hälsingland fakta /forening/arbra-hemslojdsforening

7 Kristofers Gäststugebyggningen på Kristofers i Järvsö är unik med sina många välbevarade rum fördelade på två våningar. Byggnaden ger därför särskilt goda insikter i hur enskilda rum och hela hus ursprungligen användes till fester. Gården ligger lite avskilt i byns utkant och erbjuder god utsikt över älvdalens åker- och ängsmarker. Den har funnits på samma plats sedan början av 1800-talet, men låg tidigare inne i byns centrum åtminstone sedan medeltiden. Gården finns kvar i samma släkt sedan minst fjorton generationer tillbaka och här bedrivs jord- och skogsbruk än idag. Inomhus har den kände allmogemålaren Anders Ädel dekorerat med fantasifulla blomstermålerier utförda på fri hand. Gården visas endast efter förbokning. Hälsingland fakta e-post: kristofers@telia.com

8 Pallars Pallars i Alfta socken tillhör de allra största bondgårdarna i hela Hälsingland. Sitt herrgårdsliknande utseende med ovanligt många brokvistar och snidade dörrar fick gården när en rik bonddotter gifte sig med gårdens äldste son. Det var då som det stora nya bostadshuset blått pigment som återfinns i många gårdar i trakten. Hans målningar föreställer här olika namngivna platser i Sverige, vilket sällan ses på andra bondgårdar i Norden. Gården har gått i arv i samma familj sedan 1600-talet. Pallars visas endast efter förbokning. Hälsingland byggdes. Gården var redan innan en stor gård med ovanligt många bostadsrum. Den kände dalmålaren Svärdes Hans Ersson har målat landskap i det stora bostadshuset och i en flygel finns säregna målningar bevarade av Blåmålarn. Han är känd för att ha använt ett dyrbart marinfakta Visitor Center i Ovanåker Telefon:

9 Hälsingland fakta Visitor Center i Ovanåker Telefon: Jon-Lars Jon-Lars i Långhed ståtar med den största byggnaden bland Hälsinglands gårdar. Endast ett bostadshus finns på gården vilket byggdes i två identiskt lika delar för två bröder i mitten av 1800-talet efter att det tidigare förstördes i en brand. Även de många välbevarade uthusen byggdes för två hushåll. Det var vanligt att gårdarna beboddes av flera generationer, men att två bröder gjorde det var mer ovanligt. De två bostäderna, som också bestod av en gemensam herrstuga för dans och fest, har intressant nog helt olika inredningsideal. Gården utmärker sig ytterligare genom sin stora och eleganta brokvist som omsluter de två ingångarna till hushållen samt de exklusivt turkosblå målningarna och franska tapeterna. Här finns också en saltbod bevarad ända sedan talet. Gården är privatägd och visas endast efter förbokning.

10 Bortom Åa Världsarvsgården Bortom Åa ligger avskilt i skogsbyn Fågelsjö i gränstrakterna mellan Dalarna och Hälsingland. Området koloniserades av finländare på 1600-talet och gården, som är en av de äldsta i byn, byggdes i samband med det. En å skiljer den från övriga hus i byn vilket har inspirerat till dess namn även om den också kallas för Fågelsjö gammelgård. Dess historia är ovanligt väldokumenterad, framförallt tack vare bonden Jonas Olsson som under 1800-talet dokumenterade det mesta som hände på gården. Ägarfamiljen har genom århundrandena tillhört en av de mest välbeställda, främst genom de många handelsresorna där man bland annat sålde egentillverkade vapen från bössmedjan på gården. År 1910 byggdes ett nytt bostadshus och därefter fick det gamla stå orört vilket gör det till ett av Sveriges mest välbevarade bondehem från talet. Den sista ägaren Kristina känd som en excentrisk person som sparade på allt testamenterade Bortom Åa till kommunen, och nu visas gården året runt. Hälsingland fakta Adress: Fågelsjö Gammelgård Bortom Åa Telefon: e-post: fagelsjo.hbf@telia.com

11 fakta e-post: Hälsingland Bommars Bommars ligger högt i utkanten av byn Letsbo, i en skogsrik del av Ljusnans dalgång. Med sin högresta, solbrända mangårdsbyggnad är den representativ för hur de förmögnare bönderna i Ljusdal byggde sina gårdar på 1800-talet. Interiörerna och inredningen består bland annat av herrgårdsinspirerade tapeter kombinerat med folkligt måleri, en kombination som var mycket ovanlig. Till och med klädstugan har dekorerats med stockholmstidningar från mitten av talet. Tillsammans ger de olika rummen på Bommars en ovanligt tydlig bild av hälsingeböndernas estetiska uppfattning och den breda repertoar som allmogemålarna i landskapet behärskade när det gällde inredningskonst. Idag är Bommars privatägd, men erbjuder guidade visningar och evenemang sommartid.

12 Erik-Anders Världsarvsgården Erik-Anders i byn Asta i Söderala socken har en herrgårdslik arkitektur med interiörer som inspirerats av de högre ständerna. På övervåningen finns en pampig festsal elegant marmorerad i blått. Det är den flitigt anlitade målarfamiljen Knutes som har satt prägel på mangårdsbyggnadens återhållsamma dekorationer. Erik-Anders har fått sitt namn efter Erik Andersson som lät bygga gården på 1820-talet. En av hans söner följde i mitten av 1800-talet med den religiösa ledaren Erik Jansson till Bishop Hill i Amerika tillsammans med de omtalade Erikjansarna. Gården är idag privatägd och öppen för besök under sommaren. Här finns Visitor Center, kafé, butik och möbelutställning samt en trädgård som har återställts som den såg ut år Hälsingland fakta e-post info@erik-anders.se

13 Och tusen unika gårdar till... Det finns cirka tusen särskilt välbevarade hälsingegårdar till från kust till inland i 36 socknar. I förhållande till det är urvalet av sju världsarvsgårdar litet, men kraven för att bli inskriven på världsarvslistan är hårda. De sju gårdarna ska därför ses som representanter för hela Hälsinglands fantastiska byggnadstradition. De kan bara uppnå sin fulla potential som världsarv så länge de är en del av ett landskap med en så stor mångfald av välbevarade gårdar.

14 Världsarv betydelsefullt för mänskligheten Ett världsarv är en miljö som anses vara helt unik i världen och därmed har betydelse för hela mänskligheten. De kriterier som ska uppfyllas för att utses till världsarv styrs av en konvention från år 1972 som då antogs av FN-organet Unesco. Medlemsländerna nominerar fritt kandidater till en världsarvslista som kom till för att skydda världens främsta natur- och kulturarv från förstörelse. Särskilt gällde det vid krigssituationer, men det var även viktigt som fredsprojekt. Genom att sprida kunskap och samarbeta internationellt skulle det bidra till att skapa en förståelse mellan folk och länder för varandras kulturer. Det är Unescos världsarvskommitté som tar beslut om en nominering ska antas. Detta efter att ha rådgjort med experter för att bedöma om objektet uppfyller kraven i konventionen. När ett objekt väl upptas i listan är medlemslandet förpliktigat att se till att världsarvet bevaras för eftervärlden. Femton världsarv i Sverige Nästan tusen världsarv finns upptagna i världsarvslistan och varje år tillkommer ungefär trettio stycken. Italien står för de flesta medan Sverige har femton. Sedan sommaren 2012 är sju gårdar i Hälsingland ett av dem. De övriga fjorton i Sverige är: Drottningholm, Ekerö Birka och Hovgården, Ekerö Engelsbergs bruk, Fagersta Hällristningsområdet, Tanum Skogskyrkogården, Stockholm Hansestaden, Visby Laponia, Lappland Gammelstads kyrkstad, Luleå Örlogsstaden Karlskrona Södra Ölands Odlingslandskap Höga kusten, Ångermanland Falun och Kopparbergslagen Varbergs radiostation, Grimeton Struves Meridianbåge, Norrbotten Beslutet att Hälsingegårdarna skulle hamna på världsarvslistan togs sommaren 2012 vid världsarvskommitténs möte i St. Petersburg, där även representanter från de nominerade gårdarna fick delta. Unescos världsarvskommitté var helt enig om att hälsingegårdarna har enastående universellt värde. De fyllde en lucka på världsarvslistan eftersom böndernas byggande har varit underrepresenterat bland världsarven tidigare. På så sätt får hela världen ta del av Hälsinglands enastående byggnads- och inredningskultur. Ett världsarv är en miljö som anses vara helt unik i världen och därmed har betydelse för hela mänskligheten.

15 DE SJU VÄRLDSARVSGÅRDARNA Gästgivars i Vallsta, Arbrå Kristofers i Stene, Järvsö Jon-Lars i Långhed, Alfta Bortom Åa i Fågelsjö, Loos Bommars i Letsbo, Ljusdal Erik-Anders i Asta, Söderala Pallars i Långhed, Alfta 83 Hälsingland Hassela Gnarp 305 Bergsjö 84 BOMMARS Ljusdal E4 FÅGELSJÖ Los Färila Järvsö KRISTOFERS Hudiksvall VISITOR CENTER VISITOR CENTER GÄSTGIVARS Arbrå Enånger PALLARS JON-LARS VISITOR CENTER Bollnäs Edsbyn 50 Alfta VISITOR CENTER ERIK-ANDERS Söderhamn E4 Lingbo VISNINGAR OCH ÖPPETHÅLLANDE De flesta av gårdarna är privatägda bostäder. Det innebär att några av gårdarna bara är öppna för allmänheten under vissa begränsade perioder. Andra gårdar har aldrig öppet, men visningar för grupper kan arrangeras. Kontakta de lokala turistbyråerna i Hälsingland eller Besökscentrum/Visitor Center Väldsarvet Hälsingegårdar i respektive kommun för vidare besked om vad som gäller just nu på varje gård. Om världsarvsgårdarna är stängda finns det flera andra mycket besöksvärda hälsingegårdar med vackra målningar och gamla byggnader. Kontakta turistbyråerna i Hälsingland eller gå in på

16 För mer information Hälsingegårdarnas egen webbplats: Länsstyrelsen Gävleborg: Besökscentrum/Visitor Center för Världsarvet Hälsingegårdar finns på fyra olika platser i Hälsingland: För var och en av de sju världsarvsgårdarna finns broschyrer med utförligare beskrivning. De finns på de större museerna samt på de olika Besökscentren/Visitor Centers i Gävleborgs län. De flesta av världsarvsgårdarna är privatägda bostäder. Det innebär att några av gårdarna bara är öppna för allmänheten under vissa begränsade perioder. Andra gårdar kan endast besökas i samband med en guidad visning.