DOM Meddelad i Göteborg

Transkript

1 Avdelning Meddelad i Göteborg 1 KLAGANDE 1. Datainspektionen Box Stockholm 2. Länsstyrelsen i Västra Götalands län Rättsenheten Göteborg MOTPART Alingsås tingsrätt Box Alingsås ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Göteborgs dom den 13 april 2016 i mål nr , se bilaga A SAKEN Tillstånd till allmän kameraövervakning KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE Kammarrätten upphäver förvaltningsrättens dom och fastställer länsstyrelsens beslut. BAKGRUND Länsstyrelsen har beviljat Alingsås tingsrätt utökat tillstånd till kameraövervakning. Tillståndet avser elva kameror och en bildporttelefon med rätt att bevara bilder som förmedlas av kamerorna med undantag för kameran kopplad till porttelefonen. Frågan i målet är om tillståndet för en av Dok.Id Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box 1531 Stora Nygatan måndag fredag Göteborg E-post: kammarratten.goteborg@dom.se 08:00-16:00

2 2 kamerorna, benämnd kamera A, bör förenas med villkoret att den får övervaka ett område om maximalt två meter utanför tingsrättens fasad eller om övervakning ska få ske även över grusgången upp till tingsrättens entré och gräsmattan närmast kameran. Länsstyrelsen ställde ett sådant villkor. Förvaltningsrätten däremot bedömde att övervakning ska få ske även över grusgången upp till entrén och över gräsmattan närmast kameran. YRKANDEN M.M. Datainspektionen yrkar att kammarrätten upphäver förvaltningsrättens dom och fastställer länsstyrelsens beslut. Datainspektionen anför bland annat följande. Den plats som ska övervakas är en gräsmatta utanför Alingsås tingsrätt och en grusgång fram till tingsrättens entré. Grusgången är belägen cirka 20 meter bort från kamerans placering, vilket innebär att det är fråga om ett i sammanhanget stort övervakningsområde. Tingsrätten är centralt belägen i Alingsås med bland annat två skolor och bostäder i sin omedelbara närhet. Därutöver är ett stort sjukhusområde beläget ett kvarter bort från tingsrättens tomt. Dessa förhållanden innebär att ett stort antal personer har anledning att uppehålla sig på eller passera det övervakade området. Praxis när det gäller kameraövervakning av gator, torg och liknande platser är mycket restriktiv (jfr RÅ 2000 ref. 61 och RÅ 2010 ref. 22). Den omständigheten att övervakningen ska ske dygnet runt och vara förenad med bildinspelning gör att integritetsintresset väger ännu tyngre. Övervakningen syftar dock till viss del att skydda de personer som blir föremål för övervakningen, vilket minskar övervakningens integritetsintrång. Sammantaget väger integritetsintresset på platsen mycket tungt. Kameraövervakningslagen (2013:460), KÖL, vilar på principen att det är den aktuella, konkreta platsen för övervakning som ska bedömas vid tillståndsprövningen. Bedömningen ska alltså göras i varje enskilt fall och

3 3 varje kamera ska bedömas för sig. Bara om övervakningsintresset väger över integritetsintresset ska tillstånd meddelas. Lagen ger inte något eller i vart fall ett mycket litet utrymme för att beakta mer allmänt hållna påståenden om brottslighet eller hotbild. Sökanden måste alltså vanligtvis visa ett konkret övervakningsbehov på den aktuella platsen för att tillstånd ska kunna beviljas. För att åstadkomma detta krävs normalt att sökanden genom dokumentation (polisanmälningar, incidentrapporter eller dylikt) kan visa på ett övervakningsbehov som väger tyngre än integritetsintresset. Vid en sådan integritetskänslig plats som den nu aktuella ställs särskilt höga krav på sökandens utredning av behovet om övervakning. För att rätt till bildinspelning ska beviljas gäller vanligtvis att sökanden måste visa att platsen är särskilt brottsutsatt. Lagstiftaren har i KÖL ansett att vissa platser redan som utgångspunkt har ett övervakningsintresse som väger tyngre än integritetsintresset och har därför undantagit dessa från tillståndsplikt (se KÖL). Domstolar och liknande platser finns inte med bland de undantagna platserna, vilket innebär att huvudregeln i 9 KÖL ska tillämpas. Lagen har ställt upp förutsättningarna för vad länsstyrelsen vid tillståndsbedömningen ska kunna beakta. Någon möjlighet att beakta generella hotbilder eller att platser är generellt brottsutsatta framgår varken av nu aktuell lagstiftning eller av lagens förarbeten. Förvaltningsrätten har i sin bedömning, som den får förstås, tagit stor hänsyn till den allmänna hotbilden mot landets domstolar. Det är felaktigt att bevilja det stora övervakningsutrymmet för kamera A på den grunden. Vad gäller övervakningsintresset på den aktuella platsen har Alingsås tingsrätt uppgett att det tidigare har skett brott eller funnits misstanke om brott. Tingsrätten har dock inte kommit in med någon närmare utredning om brottsligheten på platsen. Till exempel framgår det inte av tingsrättens

4 4 beskrivning var eller vilka tider de uppgivna brotten ska ha skett. Då det ankommer på sökanden att visa att övervakningsintresset väger tyngre än integritetsintresset på platsen, ska dessa brister gå ut över tingsrätten vid prövningen av övervakningsområdet för kamera A. Att Alingsås tingsrätt är försedd med en skylt vid ingången som upplyser om att det är tingsrättens tomt, utesluter inte att personer som t.ex. ska besöka tingsrätten, elever till den närbelägna skolan eller andra personer som rör sig i området kan uppehålla sig inom det övervakade området under längre stunder. Alingsås tingsrätt har kommit in med en förteckning över tio incidenter som har inträffat under perioden april 2013 maj 2016, samt en separat beskrivning av en incident med krossade fönster den 14 juli Incidenterna har anknytning till tingsrättens huvudentré. Av förteckningen framgår inte exakt var samtliga incidenter har skett. Av vissa beskrivna incidenter går dock att utläsa att de med stor sannolikhet har inträffat inom det upptagningsområde som länsstyrelsen har beviljat, dvs. två meter ut från tingsrättens fasad. Andra incidenter har skett på gatan utanför tingsrätten, det vill säga utanför det övervakade området. Sex händelser kvarstår, som skulle kunna ha skett inom det övervakade området, även om de två incidenter som har skett i de allmänna utrymmena förmodligen har skett inomhus. Det rör sig således om maximalt sju incidenter, som ska ha inträffat på den aktuella platsen under en tidsperiod om drygt tre år. Av utdraget från Polisens anmälningsregister, som innehåller 13 anmälningar under perioden januari 2014 maj 2016, framgår varken vilket brott det rör sig om, var på tingsrätten brottet har skett eller vilken tid på dygnet. Alingsås tingsrätt har i andra hand yrkat att aktuellt tillstånd ges, men att rätten till bildinspelning begränsas till att enbart ske kl Begränsningen i tid innebär att integritetsintrånget minskar på platsen. Det

5 5 rör sig dock fortfarande om kameraövervakning i realtid dygnet runt, samt bildinspelning från tidig kväll och fram till morgonen. Med hänvisning till tingsrättens centrala placering i Alingsås är det troligt att många personer rör sig i området även under dessa tider. Tingsrätten har varken visat att platsen har varit särskilt brottsutsatt under kvällar och helger, eller någon annan tid på dygnet. Datainspektionen åberopar en karta över Alingsås tingsrätt med omnejd. Länsstyrelsen i Västra Götalands län yrkar att kammarrätten upphäver förvaltningsrättens dom och fastställer länsstyrelsens beslut samt anför bland annat följande. Ett tillstånd omfattande ett större område än två meter ut från fasaden skulle bryta mot den praxis som gäller för offentliga platser och övervakning av fasader och områden i anslutning till fasader. Såvitt framgår av ansökan har det vid Alingsås tingsrätt förekommit brottslig verksamhet eller funnits misstanke om brott såsom olaga hot, brott mot knivlagen, smitning från olycksplats, försök till stöld och narkotikabrott. Detta ifrågasätts inte, men det saknas dokumentation som visar att området är särskilt brottsutsatt i sådan omfattning att behovet av övervakning väger tyngre än integritetsintresset. Allmän kameraövervakning är inte avsedd att användas endast i trygghetsskapande syfte, även om detta är en effekt som kan fylla en stor funktion på ett sådant område som det nu är fråga om. Området är sådant att ett stort antal människor uppehåller sig eller passerar här, vilket betyder att det finns ett stort integritetsintresse på platsen. Tillståndet ska också vara förenat med rätt att spela in och bevara bilder, vilket i sin tur ökar intrånget i den personliga integriteten. Sammantaget skulle kameraövervakning av hela det aktuella området medföra betydande intrång i den personliga integriteten.

6 6 Med beaktande av att det syfte som domstolen kan uppnå med övervakningen framför allt är trygghetsskapande, bedömer länsstyrelsen att det inte är visat att Alingsås tingsrätts behov av kameraövervakning av hela det område som nu är aktuellt för prövning är sådant att det väger tyngre än den enskildes intresse av att inte bli övervakad. Utifrån gällande lagstiftning och praxis är det inte tillrådigt att ändra gängse syn på kameraövervakning för områden av den typ som nu är aktuell, eftersom det skulle kunna leda till allt fler ansökningar och tillstånd till kameraövervakning av liknande platser och på så sätt utöka den totala övervakningen av allmänheten ute i samhället. Alingsås tingsrätt anser att överklagandena ska avslås. I andra hand yrkar tingsrätten att tillstånd ges för kamera A i enlighet med förvaltningsrättens dom med ändringen att medgivandet att spela in begränsas till kl Tingsrätten anför bland annat följande. Det finns inte några hinder, vare sig i lagstiftning eller i praxis, att ta en generell hotbild mot landets domstolar i beaktande. I bedömningen bör därför större vikt läggas vid det område som ska övervakas och vilket integritetsintrång det är mot den enskilde. Den karta som Datainspektionen har bifogat till sitt överklagande är inaktuell då verksamheter som ett kafé och kommunal musikskola inte längre finns på platsen. Trafik till och från sjukhuset passerar inte tingsrättens tomt. Förvaltningsrätten, Datainspektionen och länsstyrelsen gör en felaktig bedömning kring hur frekvent gången upp till tingsrättens entré besöks av andra än de personer som är på väg att besöka domstolen. Fastigheten med dess trädgård utgör ett tydligt och naturligt avgränsat område omgärdat av staket och buskar. Det är enligt domstolens erfarenhet ytterst sällsynt att

7 7 fastigheten besöks av andra personer än de som har ett ärende till tingsrätten. Kamera A kommer enbart att täcka gången upp mot huvudentrén samt gräsmattan närmast byggnaden. Dessa områden är en del av fastigheten och ligger innanför staketet. Närmsta grannhus mot tingsrätten på den sida där kameran är monterad är placerat på andra sidan Södra Ringgatan med såväl gräsmatta som trottoar innan vägen. Skolan är placerad på Gustav Adolfsgatan och omgärdas av ett staket högre än en meter. Närmsta utgång från skolgården är mer än 150 meter från tingsrättens ingång till tomten. Man kan inte heller passera genom tingsrättens tomt för att komma någon annanstans. Ingången till den gång som är 20 meter lång och fyra meter bred och leder upp till tingsrättens huvudentré har två större stenpelare vid var sida om gången som är cirka 150 centimeter höga. Över dessa stenpelare kommer två skyltar monteras som förklarar att byggnaden är Alingsås tingsrätt och att området är kameraövervakat. Det framgår även av en stor fasadskylt att byggnaden är tingsrätten. Risken att någon som inte har för avsikt att besöka domstolen skulle kliva in på det kameraövervakade området bör därför anses obefintlig. Tiden som allmänheten är på väg in till tingsrätten eller lämnar tingsrätten och vistas på området som övervakas av aktuell kamera är kort. Domstolsverket har i rapporten Ordning i domstol Förutsättningar och arbetsformer (2012:2) utrett domstolsbyggnadernas förhållanden som offentlig plats enligt ordningslagen (1993:1617). Det står endast den som har ett legitimt ärende på domstolen fritt att utnyttja de lokaler och utrymmen som är upplåtna åt allmänheten. Samma tolkning ska göras gällande tingsrättens tomt med anledning av dess utformning. Gången fram till tingsrätten bör därför inte jämställas med allmänna gator och torg där allmänheten normalt har en oinskränkt rättighet att vistas. Kamera A är en översiktskamera och filmar från ett relativt långt avstånd. Kamerans syfte är att förebygga, avslöja och utreda brott. Tingsrätten har vidtagit andra åtgärder för att förebygga brott så som säkerhetskontroller

8 8 och rondering av ordningsvakter på utsidan. Belysningen vid gången har förbättrats med belysningspollare. Dessa åtgärder anses inte vara tillräckliga för att förebygga, avslöja och utreda brott inom det aktuella området. Området i fråga är en plats som är brottsutsatt och har en generell hotbild. Behovet av att kameraövervaka området är därför sådant att det väger tyngre än den enskildes intresse av att inte bli övervakad. Alingsås tingsrätt åberopar en sammanställning av rapporterade incidenter med anknytning till huvudentrén, ett utdrag ur Polisens anmälningsregister, en karta över tingsrätten med omnejd samt en beskrivning av en incident med krossade fönster. SKÄLEN FÖR KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE En plats dit allmänheten har tillträde Tillstånd krävs för att en övervakningskamera ska få vara uppsatt så att den kan riktas mot en plats dit allmänheten har tillträde. Av praxis framgår att begreppet plats dit allmänheten har tillträde ska tolkas vitt (RÅ 2000 ref. 52). Alingsås tingsrätt argumenterar för att allmänheten inte ska anses ha tillträde till tomten framför tingsrätten. Det finns emellertid inte någon anordning, t.ex. en låst grind eller liknande, som rent fysiskt hindrar personer från att passera in på tomten. Kammarrätten bedömer därför att det område som tingsrätten vill övervaka med den aktuella kameran är ett område som allmänheten har tillträde till, och kameran är därför tillståndspliktig (jfr RÅ 2010 ref. 35). Avvägning mellan övervaknings- och integritetsintresset Tillstånd till kameraövervakning ska ges om intresset av sådan övervakning väger tyngre än den enskildes intresse av att inte bli övervakad. Vid denna bedömning ska särskilt beaktas bland annat om övervakningen behövs för att förebygga, avslöja eller utreda brott.

9 9 Av utredningen i målet framgår att Alingsås tingsrätt är belägen centralt i Alingsås. I närheten finns bostäder, skola och sjukhus. En hel del personer måste också passera området för att komma till tingsrätten. Området får därför, trots det som tingsrätten uppgett, anses vara sådant att ett stort antal personer passerar eller uppehåller sig på platsen. Ett stort integritetsintresse finns således på platsen, även om vissa av de som kan komma att övervakas kan ha ett intresse av att så sker. Integritetsintrånget ökar genom att tingsrätten avser att övervaka platsen dygnet runt samt spela in och bevara bilder. Till detta kommer att här är fråga om en stad av relativt begränsad storlek där en enskild person, som registreras av en övervakningskamera, torde vara mindre anonym än vad som är fallet i en storstad (jfr RÅ 2010 ref. 22 III). Alingsås tingsrätt anser att den aktuella övervakningen behövs för att förhindra, avslöja och utreda brott. Tingsrätten hänvisar i första hand till att domstolar generellt sett är brottsutsatta. Kammarrätten bedömer dock att enbart det förhållandet inte kan vara tillräckligt för att låta integritetsintresset få ge vika (jfr RÅ 2003 ref. 7). Det måste göras en individuell bedömning av hur brottsutsatt den aktuella platsen är. I denna bedömning kan den generella hotbilden för brottsliga angrepp vägas samman med andra uppgifter. Tingsrätten har åberopat en sammanställning av incidenter och en närmare redogörelse av en incident med krossade fönster. Sammanställningen är inte utförlig och, som Datainspektionen påpekar, tycks flera av incidenterna avse andra platser vid tingsrätten än det aktuella området. Utdraget ur Polisens anmälningsregister ger inte tillräckligt med information för att man ska kunna sluta sig till vad som inträffat eller var det skett. Kammarrätten bedömer därför att tingsrätten inte visat att det aktuella området är särskilt brottsutsatt. Även om tingsrätten har ett visst intresse av att få övervaka området bedömer kammarrätten att detta inte väger tyngre än den enskildes intresse

10 10 av att inte bli övervakad. Det av förvaltningsrätten beviljade tillståndet kan därför inte godtas. Alingsås tingsrätt yrkar i andra hand att tillstånd ska ges för kamera A i enlighet med förvaltningsrättens dom med ändringen att medgivandet att spela in begränsas till kl En sådan inskränkning skulle minska integritetsintrånget något, men kameraövervakningen skulle ändå komma att ske dygnet runt. Med hänsyn till att tingsrätten inte visat att området är särskilt brottsutsatt bedömer kammarrätten att tingsrättens intresse att få övervaka området inte heller om det sker på detta begränsade sätt väger över enskildas intresse av att inte bli övervakade. Förvaltningsrättens dom ska således upphävas och länsstyrelsens beslut fastställas. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B (formulär 1). Gertrud Forkman Birgitta Henriksson Andreas Sundberg referent /Jennie Wenneberg

11 FÖRVALTNINGSRÄTTEN I Avdelning Meddelad i Göteborg Mål nr Bilaga A 1 KLAGANDE Alingsås Tingsrätt, Box Alingsås MOTPART Länsstyrelsen i Västra Götalands län Göteborg ÖVERKLAGAT BESLUT Länsstyrelsen i Västra Götalands läns beslut den 2 november 2015, dnr SAKEN Tillstånd till allmän kameraövervakning enligt kameraövervakningslagen (2013:460), nedan förkortad KÖL FÖRVALTNINGSRÄTTENS AVGÖRANDE Förvaltningsrätten bifaller överklagandet delvis på så sätt att tillstånd till kamera A beviljas med villkoret att övervakningen även får ske över grusgången upp till tingsrättens entré och över gräsmattan närmast kameran. Dok.Id Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box Sten Sturegatan måndag fredag Göteborg E-post: forvaltningsrattenigoteborg@dom.se 08:00-16:00

12 FÖRVALTNINGSRÄTTEN I BAKGRUND Alingsås tingsrätt (tingsrätten) ansökte om tillstånd för utökning av pågående kameraövervakning. Av ansökan framgår att tingsrätten med anledning av om- och tillbyggnation ansökte om tillstånd för totalt 11 övervakningskameror, kamerorna A J samt en bildporttelefon. Ansökan omfattade även rätt att lagra bilder under 30 dagar. Syftet med övervakningen uppgavs vara att förebygga brott. Länsstyrelsen i Västra Götalands län biföll ansökan delvis och beviljade tillstånd för samtliga kameror och en bildporttelefon samt rätt att bevara bilder från kamerorna. Tillståndet avseende kamera A förenades med villkoret att kameran skulle placeras och skärmas av så att endast ett område av två meter ut från fasaden omfattades av övervakningen. Länsstyrelsen motiverade beslutet enligt följande. Det är ostridigt att domstolar är en plats där hotbilden har ökat och flera sprängdåd och skjutningar har skett mot andra domstolar. Tingsrätten har ett befogat intresse av kameraövervakning för att förebygga, avslöja eller utreda brott eller andra därmed jämförliga ändamål. Mot detta intresse ska ställas den enskildes intresse av att inte bli kameraövervakad. Det område som kameraövervakningen avser är sådant att ett stort antal människor uppehåller sig eller passerar här vilket betyder att det finns ett stort integritetsintresse på platsen. Tillståndet skulle även vara förenat med rätt att spela in och bevara bilder, vilket i sin tur ökar intrånget i den personliga integriteten. Sammantaget skulle kameraövervakning av hela det aktuella området medföra ett betydande intrång i den personliga integriteten. Med beaktande av att det syfte som tingsrätten kan uppnå med övervakningen framförallt är trygghetsskapande, bedömer Länsstyrelsen att det inte är visat att tingsrättens behov av kameraövervakningen av hela det aktuella området är sådant att det väger tyngre än den enskildes intresse av att inte bli övervakad.

13 FÖRVALTNINGSRÄTTEN I YRKANDEN M.M. Alingsås tingsrätt (tingsrätten) överklagade Länsstyrelsens beslut i den del det avser kamera A och villkoret att kameran ska avskärmas så att endast ett område omfattande två meter ut från fasaden omfattas av kameraövervakningen. De anförde i huvudsak följande. Länsstyrelsens bedömning att kamera A framförallt skulle vara trygghetsskapande är felaktig. Kamerans placering ca tjugo meter från den gång där allmänheten går för att komma till tingsrättens huvudentré gör att den enskilde inte reflekterar över att kameran finns. Den har därför ingen trygghetsskapande effekt. Syftet med kameran är att förebygga, avslöja och utreda brott. Det kan handla om att förebygga misshandel genom att ordningsvakt kan kallas till platsen och avvisa personer innan det hinner uppstå en misshandel. Det kan även handla om att utreda om personer som vänder i säkerhetskontrollen gör sig av med föremål som omfattas av lag om förbud beträffande knivar och andra farliga föremål. På tingsrätten har det tidigare begåtts brott eller funnits misstanke om brott som omfattar olaga hot, brott mot knivlagen, smitning från olycksplats, försök till stöld och narkotikabrott. Utöver dessa kan det antas ha begåtts brott som inte kommit till tingsrättens kännedom. De gräsytor som omgärdar grusgången upp till tingsrättens entré är ingen plats dit allmänheten har tillträde och de personer som använder grusgången är de som är på väg in till eller ut från tingsrätten. Dessa personer kommer likväl bli kameraövervakade när de befinner sig i tingsrättens lokaler och därför föreligger inget annat integritetsintresse på tingsrättens tomt. Tingsrättens behov av att kameraövervaka det område som nu är aktuellt för prövning är därför sådant att det väger tyngre än den enskildes intresse av att inte bli övervakad. Länsstyrelsen anser att överklagandet ska avslås.

14 FÖRVALTNINGSRÄTTEN I SKÄLEN FÖR FÖRVALTNINGSRÄTTENS AVGÖRANDE Tillämpliga bestämmelser m.m. Syftet med lagen är att tillgodose behovet av kameraövervakning för berättigade ändamål samtidigt som enskilda skyddas mot otillbörliga intrång i den personliga integriteten (1 KÖL). Tillstånd till kameraövervakning krävs för att en övervakningskamera ska få vara uppsatt så att den kan riktas mot en plats dit allmänheten har tillträde (8 KÖL). Tillstånd till kameraövervakning ska ges om intresset av sådan övervakning väger tyngre än den enskildes intresse av att inte bli övervakad. Vid bedömningen av intresset av kameraövervakning ska det särskilt beaktas om övervakningen behövs för att förebygga, avslöja, eller utreda brott, förhindra olyckor eller andra därmed jämförliga ändamål (9 KÖL). Av förarbeten till KÖL framgår att tillstånd till kameraövervakning ska meddelas om övervakningsintresset väger tyngre än den enskildes intresse av att inte bli övervakad (överviktsprincipen). Utgångspunkten bör vara att kameraövervakning endast utgör ett komplement till andra åtgärder, särskilt brottsförebyggande åtgärder. Kameraövervakning bör således inte ses som ett hjälpmedel som ska användas i stället för andra säkerhetsåtgärder eller förebyggande insatser (se prop. 2012/13:115 s. 48). Lagen (1998:159) om allmän kameraövervakning är ersatt av KÖL. Av förarbetsuttalanden till 2013 års lag anförs att huvudprinciperna i 1998 års lag alltjämt ska gälla även såvitt avser den nya lagen (se prop. 2012/13:115 s. 34).

15 FÖRVALTNINGSRÄTTEN I Av tidigare förarbeten framgår att det är den sökande som ska visa att övervakningsintresset väger över integritetsintresset. Behovsbedömningen kan inte ses isolerad, utan är nära förknippad med frågan om det finns några motstående intressen. Om syftet med övervakningen är att förebygga brott eller att förhindra olyckor eller andra därmed jämförliga ändamål bör detta särskilt beaktas. Vidare ska behovet av övervakningen beaktas. Vid prövningen av integritetsintresset är det naturligtvis av stor betydelse vad kameraövervakningen ska innefatta. När det är fråga om att behandla eller att bevara bilder eller avlyssna eller ta upp ljud ökar riskerna för intrång i enskildas personliga integritet. Vidare är bedömningen beroende av det område som ska övervakas (se prop. 1997/98:64 s. 28). Utredningen Av handlingarna i målet framgår att kamera A ska monteras på tingsrättens fasad 20 meter från tingsrättens entré. Kameran, som är en så kallad översiktskamera, ska enligt villkoren vara fast monterad och utrustad med fast optik. Det område som tingsrätten ansökt om att få bevaka utgörs av tingsrättens tomt framför entrén bestående av två större gräsmattor med en bred grusgång i mitten. Tomten omgärdas av ett 90 cm högt smidesstaket tillsammans med buskage. Ytan som övervakas kommer att avskärmas digitalt med hjälp av programvara så att endast området som motsvarar tingsrättens tomt innanför staketet övervakas. Bilderna kommer att lagras i 30 dagar. Förvaltningsrättens bedömning För att tillstånd till kameraövervakning ska meddelas ska den sökande visa att övervakningsintresset väger tyngre än integritetsintresset. I avvägningen ska även hänsyn tas till om övervakningen avser en särskilt brottsutsatt plats och om kameraövervakningen är motiverad i brottsförebyggande syfte.

16 FÖRVALTNINGSRÄTTEN I Förvaltningsrätten kontaterar inledningsvis att hela det aktuella området är av sådan beskaffenhet att allmänheten kan anses ha tillträde. Begreppet ska enligt praxis tolkas vitt (Se RÅ 2000 ref. 52). Det är ett betydande antal människor som rör sig i området och ytan är förhållandevis stor. Av handlingarna i målet framkommer även att tingsrätten är centralt belägen i närheten av en skola. Även om det får antas att majoriteten av de personer som uppehåller sig och rör sig på området är sådana att de har ärenden på tingsrätten kan det enligt förvaltningsrättens bedömning inte uteslutas att även personer utan sådan anknytning kan uppehålla sig där. Vidare kommer tillståndet vara förenat med rätt att spela in och bevara bilder, vilket ökar intrånget i den personliga integriteten. Ett starkt integritetsintresse gör sig således gällande. Mot detta intresse ska emellertid intresset av övervakning ställas. Det är ostridigt i målet att den allmänna hotbilden mot domstolarna har ökat. Säkerheten för de personer som besöker tingsrätten är av stor vikt i bedömningen. Syfte med övervakningen är att förebygga brott vilket särskilt ska beaktas. Vid en sammantagen bedömning anser förvaltningsrätten att övervakningsintresset väger tyngre än det intrång i den personliga integriteten övervakningen innebär. Överklagandet ska därför bifallas delvis. Tillstånd för kamera A ska, utöver det som länsstyrelsen förordnat, beviljas med villkoret att övervakning får ske över grusgången som leder upp till tingsrättens entré samt över den gräsmatta som är belägen närmast kameran.

17 FÖRVALTNINGSRÄTTEN I HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 1 (DV 3109/1 B) Maria Jolfors Detert (skiljaktig) Rådman I avgörandet har även nämndemännen Jan Kruger, Marie Skoglundh och Stig Marklund deltagit. Föredragande i målet har varit förvaltningsrättsnotarien Erica Schweder. Rådmannen Maria Jolfors Deterts skiljaktiga mening. Det är ett betydande antal människor som rör sig i området och ytan är förhållandevis stor. Av handlingarna i målet framkommer även att tingsrätten är belägen i närheten av en skola. Även om det får antas att majoriteten av de personer som uppehåller sig och rör sig på området är sådana att de har ärenden på tingsrätten kan det enligt förvaltningsrättens bedömning inte uteslutas att även personer utan sådan anknytning kan uppehålla sig där. Vidare kommer tillståndet vara förenat med rätt att spela in och bevara bilder, något som ökar intrånget i den personliga integriteten. Ett starkt integritetsintresse gör sig således gällande. Mot detta intresse ska emellertid intresset av övervakning ställas. En grundläggande faktor vid bedömningen är brottslighetens natur och frekvens inom det område som avses övervakas. (se Regeringsrättens avgörande RÅ 2010 ref. 22, I-III). Vad gäller tingsrättens behov av kameraövervakning anser jag att utredningen i målet inte ger stöd för att tingsrätten är särskilt brottsutsatt. Den omständigheten att domstolar i allmänhet är utsatta för hot ändrar inte den bedömningen. Vid en sammantagen bedömning anser jag att övervakningsintresset inte väger tyngre än det intrång i den personliga integriteten övervakningen innebär. Länsstyrelsen har därför haft fog för sin bedömning. Överklagandet ska därför avslås.

18 Bilaga 1 Bilaga HUR MAN ÖVERKLAGAR - PRÖVNINGSTILLSTÅND DV 3109/1B Producerat av Domstolsverket Den som vill överklaga förvaltningsrättens beslut ska skriva till Kammarrätten i Göteborg. Skrivelsen ska dock skickas eller lämnas till förvaltningsrätten. För att kammarrätten ska kunna ta upp Ert överklagande måste Er skrivelse ha kommit in till förvaltningsrätten inom tre veckor från den dag då Ni fick del av domen/beslutet. Om beslutet har meddelats vid en muntlig förhandling, eller det vid en sådan förhandling har angetts när beslutet kommer att meddelas, ska dock överklagandet ha kommit in inom tre veckor från den dag domstolens beslut meddelades. Om sista dagen för överklagande infaller på lördag, söndag eller helgdag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton räcker det att besvärshandlingen kommer in nästa vardag. Om klaganden är en part som företräder det allmänna, ska överklagandet alltid ha kommit in inom tre veckor från den dag beslut meddelades. För att ett överklagande ska kunna tas upp i kammarrätten fordras att prövningstillstånd meddelas. Kammarrätten lämnar prövningstillstånd om 1. det finns anledning att betvivla riktigheten av det slut som förvaltningsrätten har kommit till, 2. det inte utan att sådant tillstånd meddelas går att bedöma riktigheten av det slut som förvaltningsrätten har kommit till, 3. det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av högre rätt, eller 4. det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet. Om prövningstillstånd inte meddelas står förvaltningsrättens beslut fast. Det är därför viktigt att det klart och tydligt framgår av överklagandet till kammarrätten varför man anser att prövningstillstånd bör meddelas. Skrivelsen med överklagande ska innehålla 1. Klagandens person-/organisationsnummer, postadress, e-postadress och telefonnummer till bostaden och mobiltelefon. Adress och telefonnummer till klagandens arbetsplats ska också anges samt eventuell annan adress där klaganden kan nås för delgivning. Om dessa uppgifter har lämnats tidigare i målet och om de fortfarande är aktuella behöver de inte uppges igen. Om klaganden anlitar ombud, ska ombudets namn, postadress, e-postadress, telefonnummer till arbetsplatsen och mobiltelefonnummer anges. Om någon person- eller adressuppgift ändras, ska ändringen utan dröjsmål anmälas till kammarrätten. 2. den dom/beslut som överklagas med uppgift om förvaltningsrättens namn, målnummer samt dagen för beslutet, 3. de skäl som klaganden anger till stöd för en begäran om prövningstillstånd, 4. den ändring av förvaltningsrättens dom/beslut som klaganden vill få till stånd, 5. de bevis som klaganden vill åberopa och vad han/hon vill styrka med varje särskilt bevis. Adressen till förvaltningsrätten framgår av domen/beslutet..

19 Bilaga B Bilaga HUR MAN ÖVERKLAGAR Den som vill överklaga kammarrättens avgörande ska skriva till Högsta förvaltningsdomstolen. Skrivelsen ställs alltså till Högsta förvaltningsdomstolen men ska skickas eller lämnas till kammarrätten. Överklagandet ska ha kommit in till kammarrätten inom tre veckor från den dag då klaganden fick del av beslutet. Om beslutet har meddelats vid en muntlig förhandling, eller det vid en sådan förhandling har angetts när beslutet kommer att meddelas, ska dock överklagandet ha kommit in inom tre veckor från den dag domstolens beslut meddelades. Tiden för överklagande för det allmänna räknas dock från den dag beslutet meddelades. Om sista dagen för överklagande infaller på en lördag, söndag eller helgdag, midsommar-, jul- eller nyårsafton, räcker det att skrivelsen kommer in nästa vardag. För att ett överklagande ska kunna tas upp i Högsta förvaltningsdomstolen krävs att prövningstillstånd meddelas. Högsta förvaltningsdomstolen lämnar prövningstillstånd om det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas eller om det finns synnerliga skäl till sådan prövning, såsom att det finns grund för resning eller att målets utgång i kammarrätten uppenbarligen beror på grovt förbiseende eller grovt misstag. Om prövningstillstånd inte meddelas står kammarrättens beslut fast. Det är därför viktigt att det klart och tydligt framgår av överklagandet till Högsta förvaltningsdomstolen varför man anser att prövningstillstånd bör meddelas. Skrivelsen med överklagande ska innehålla följande uppgifter; 1. den klagandes namn, person-/organisationsnummer, postadress, e-postadress och telefonnummer till bostaden och mobiltelefon. Dessutom ska adress och telefonnummer till arbetsplatsen och eventuell annan plats där klaganden kan nås för delgivning lämnas om dessa uppgifter inte tidigare uppgetts i målet. Om klaganden anlitar ombud, ska ombudets namn, postadress, e-postadress, telefonnummer till arbetsplatsen och mobiltelefonnummer anges.om någon person- eller adressuppgift ändras är det viktigt att anmälan snarast görs till Högsta förvaltningsdomstolen 2. det beslut som överklagas med uppgift om kammarrättens namn, målnummer samt dagen för beslutet 3. de skäl som klaganden vill åberopa för sin begäran om att få prövningstillstånd 4. den ändring av kammarrättens beslut som klaganden vill få till stånd och skälen för detta 5. de bevis som klaganden vill åberopa och vad han/hon vill styrka med varje särskilt bevis. DV 681 Formulär 1