Europaparlamentets resolution av den 13 december 2012 om situationen i Demokratiska republiken Kongo (2012/2907(RSP))

Transkript

1 P7_TA-PROV(2012)0511 Situationen i Demokratiska republiken Kongo Europaparlamentets resolution av den 13 december 2012 om situationen i Demokratiska republiken Kongo (2012/2907(RSP)) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av partnerskapsavtalet som undertecknades i Cotonou i juni 2000, med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna från 1948 och den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter från 1966, med beaktande av artikel 3 i Genèvekonventionen från 1949 och protokoll II till denna, vilka förbjuder summariska avrättningar, våldtäkter, tvångsrekrytering och andra grymheter, med beaktande av konventionen om barnets rättigheter från den 20 november 1989, som särskilt förbjuder barns inblandning i väpnade konflikter, med beaktande av det frivilliga protokollet till konventionen om barnets rättigheter avseende barns inblandning i väpnade konflikter, vilket har ratificerats av länderna i området kring de stora sjöarna, med beaktande av de relevanta resolutionerna från FN:s säkerhetsråd, särskilt resolutionerna 2076 (2012), 2053 (2012), 1925 (2010) och 1856 (2008) om situationen i Demokratiska republiken Kongo, vilka fastställer mandatet för FN:s stabiliseringsuppdrag i Demokratiska republiken Kongo (Monusco), säkerhetsrådets förklaring av den 2 augusti 2012 och de månatliga rapporterna från FN:s generalsekreterare om denna fråga, med beaktande av FN:s säkerhetsråds resolutioner 1325 (2000), 1820 (2008), 1888 (2009) och 1960 (2010) om kvinnor, fred och säkerhet, med beaktande av FN:s generalförsamlings resolution 60/1 av den 24 oktober 2005 om resultaten från 2005 års världstoppmöte, särskilt punkterna om skyldigheten att skydda befolkningar, med beaktande av den afrikanska stadgan om mänskliga rättigheter och folkens rättigheter, som Demokratiska republiken Kongo ratificerade 1982, med beaktande av Afrikanska unionens freds- och säkerhetsråds beslut av den 19 september 2012 om säkerhetsläget i östra Demokratiska republiken Kongo, med beaktande av slutsatserna från rådets (utrikesfrågor) möten av den 25 juni och 19 november 2012 om situationen i östra Demokratiska republiken Kongo, med beaktande av uttalandet av den 19 oktober 2012 från ordföranden i FN:s säkerhetsråd,

2 med beaktande av uttalandet av den 23 juni 2011 från Margot Wallström, före detta särskild representant för FN:s generalsekreterare för frågor om sexuellt våld i konflikter, med beaktande av uttalandet av den 27 september 2012 från Europeiska rådets ordförande, Herman van Rompuy, med beaktande av uttalandena av den 7 juni, 12 juni, 10 juli och 23 november 2012 från vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Catherine Ashton, med beaktande av rådets slutsatser av den 10 december 2012 om situationen i östra Demokratiska republiken Kongo, med beaktande av uttalandet av den 22 februari 2011 från Andris Piebalgs, kommissionsledamot med ansvar för utvecklingsbistånd, med titeln DRC: A Step towards Ending Impunity, med beaktande av uttalandet av den 26 juni 2012 från Kristalina Georgieva, kommissionsledamot med ansvar för internationellt samarbete, humanitärt bistånd och krishantering, om det försämrade människorättsläget i Demokratiska republiken Kongo, med beaktande av uttalandena från stats- och regeringscheferna i medlemsstaterna i den internationella konferensen för området kring de stora sjöarna avseende säkerhetsläget i östra Demokratiska republiken Kongo, särskilt uttalandet av den 24 november 2012, med beaktande av resolutionen från Internationella organisationen för frankofoni, antagen vid det fjortonde toppmötet för fransktalande länder i Kinshasa den 13 och 14 oktober 2012, om situationen i Demokratiska republiken Kongo, med beaktande av skrivelsen av den 21 juni 2012 från ordföranden för den säkerhetsrådskommitté i FN som inrättats genom resolution 1533 (2004) om Demokratiska republiken Kongo till ordföranden i säkerhetsrådet, genom vilken interimsrapporten från expertgruppen om Demokratiska republiken Kongo och bilagorna till den överlämnades och vilken innehöll en begäran om att dessa skulle offentliggöras i form av ett rådsdokument (S/2012/348), med beaktande av rapporterna från människorättsorganisationer om de allvarliga människorättskränkningarna i östra Demokratiska republiken Kongo, med beaktande av avtalet om skogslagstiftningens efterlevnad samt förvaltning av och handel med skog (Flegt) mellan EU och Demokratiska republiken Kongo som trädde i kraft i september 2010, med beaktande av sina tidigare resolutioner om Demokratiska republiken Kongo, särskilt resolutionen av den 13 juni 2012 om valövervakning i Demokratiska republiken Kongo 1, med beaktande av artiklarna och i arbetsordningen, och av följande skäl: A. Sedan april 2012 har delar av Demokratiska republiken Kongos väpnade styrkor (FARDC) begått myteri i landets östra delar, närmare bestämt i Nordkivuprovinsen. Detta 1 Antagna texter, P7_TA(2012)0252.

3 myteri utmynnade snabbt i ett väpnat uppror med namnet 23-marsrörelsen (M23), som krävde att det fredsavtal som undertecknades i Goma den 23 mars 2009 av Demokratiska republiken Kongos regering och den väpnade grupp som är känd under namnet Nationella kongressen för folkets försvar (CNDP) ska tillämpas. B. M23-rebellerna är en av de många väpnade grupper såsom Mai-Mai-gruppen, Demokratiska styrkorna för Rwandas befrielse (FDLR) och rwandiska hutu-rebeller, å ena sidan, och FARDC, å andra sidan, som strider i denna resursrika region. C. M23-rebellerna har i nästa sju månaders tid ockuperat en stor del av Nordkivuprovinsen, där de har etablerat sin egen förvaltning. Demokratiska republiken Kongos regering har ingen som helst kontroll över denna del av provinsen, vilket orsakar konstant instabilitet och osäkerhet. D. Elva dagar efter att ha tagit kontrollen över Goma från regeringsstyrkor som understöddes av fredsbevarande FN-soldater drog sig M23-rebellerna tillbaka från denna viktiga stad enligt ett avtal som nåddes med hjälp av regionala medlingsinsatser. E. Den 6 december 2012 inleddes förhandlingar och en dialog mellan rebellgrupperna och den kongolesiska regeringen i Kampala, Uganda. F. Väpnade gruppers attacker nyligen mot Mugunga III-lägret belyser att säkerhetsbehovet på platser där internflyktingar befinner sig måste prioriteras, liksom frågan om förbättrat tillträde för humanitär personal och förnödenheter. G. FN:s expertgrupp har lagt fram uppgifter som bevisar att Rwanda militärt stöder M23-rebellerna, inbegripet med vapen, ammunition, utbildning och soldater. H. Ugandas och Rwandas regeringar förnekar FN-gruppens anklagelser om att de har stött M23-rebellerna och intagandet av staden Goma i östra Kongo. I. Förenta staterna, Förenade kungariket, Tyskland, Nederländerna, Sverige och EU har alla ställt in en del av sitt bistånd till Rwanda, som en följd av FN:s rapport. J. Medlemsstaterna i den internationella konferensen för området kring de stora sjöarna, Södra Afrikas utvecklingsgemenskap (SADC) och EU har arbetat för att nå en konstruktiv politisk lösning på konflikten i östra Demokratiska republiken Kongo. K. Den internationella konferensens medlemsstater har inrättat en gemensam kontrollmekanism för att övervaka trupprörelser i östra Demokratiska republiken Kongo och har beslutat att ta en neutral internationell styrka i anspråk. L. Enligt FN:s säkerhetsråds resolution 2053 (2012) har Monuscos mandat förlängts till den 30 juni M. Östra Demokratiska republiken Kongo har drabbats av upprepade grymheter i form av människorättskränkningar och krigsbrott, såsom massvåldtäkter, däribland våldtäkter av kvinnor och flickor, tortyr och massakrer på civila samt utbredd värvning av barnsoldater. N. Sexuellt våld och den mer utbredda användningen av våldtäkter får enorma konsekvenser, såsom fysisk och psykisk nedbrytning av offren, och måste betraktas som krigsbrott.

4 O. Den kongolesiska armén (FARDC) har också begått många övergrepp i krigsområdena. P. Befrielse från lagföring för personer som kränker de mänskliga rättigheterna och begår krigsbrott främjar ett klimat av straffrihet och uppmuntrar till nya brott. Q. Fler än 2,4 miljoner kongoleser från de områden som drabbats av stridigheterna har flytt internt och har flytt till grannländerna, och dessa människor lever under inhumana förhållanden. R. Demokratiska republiken Kongo, och särskilt de östra delarna av landet som för närvarande kontrolleras av väpnade paramilitära grupper, är mycket rikt på naturresurser som guld, tenn och coltan som via olaglig utvinningsverksamhet bidrar till att finansiera och förlänga konflikten. S. Virunga nationalpark fick 1979 världsarvsstatus av Unesco tack vare sin unika biologiska mångfald. T. Det är oacceptabelt att oljekoncessioner har beviljats i Virunga nationalpark i strid med Pariskonventionen av den 16 november 1972 om skydd för världens kultur- och naturarv. U. De oljekoncessioner som har beviljats i Virunga nationalpark strider mot denna konvention som knyter samman Demokratiska republiken Kongo och Unesco och mot Kongos författning och andra lagar. Dessa koncessioner bör därför dras tillbaka. V. En del av problemet med regionens instabilitet kan också skyllas på den ökande arbetslösheten, den sociala krisen, livsmedelskrisen, bristen på bastjänster, den alltmer utbredda fattigdomen bland befolkningen och miljöförstörelse. Dessa problem kräver en omfattande utvecklingsplan och utvecklingsstrategi. W. Man måste hantera konfliktens följder, särskilt med hjälp av demilitarisering, demobilisering och återanpassning av före detta soldater, repatriering av flyktingar, återflyttning av internflyktingar och genomförande av livskraftiga utvecklingsprogram. X. Ursprungsbefolkningen Batwa i östra Demokratiska republiken Kongo, som utgörs av människor, utsätts för systematisk rasism, social och politisk utestängning och människorättskränkningar i Demokratiska republiken Kongo och i andra länder i området kring de stora sjöarna. Y. Övergreppen mot människorättsaktivister och journalister i Demokratiska republiken Kongo har ökat och människorättsaktivister och journalister grips på godtyckliga grunder och hotas. Inget har gjorts för att ställa gärningsmännen inför rätta. 1. Europaparlamentet är mycket oroat över den allmänna försämringen av situationen i östra Demokratiska republiken Kongo, vilket får allvarliga politiska, ekonomiska, sociala, humanitära och säkerhetsrelaterade följder både i Kongo och i hela regionen. 2. Europaparlamentet fördömer M23:s attacker och alla andra negativa rörelser som under de senaste månaderna har rapporterats i östra Demokratiska republiken Kongo. Parlamentet är emot alla former av extern inblandning i konflikten och betonar att utländska väpnade gruppers verksamhet i östra Demokratiska republiken Kongo måste stoppas.

5 3. Europaparlamentet uppmanar specifikt både Rwandas och Ugandas regeringar att avhålla sig från att stödja rebellgruppen M23 eftersom detta destabiliserar området kring de stora sjöarna. 4. Europaparlamentet bekräftar på nytt Demokratiska republiken Kongos oavhändliga och oförytterliga rätt till respekt för sin suveränitet och territoriella integritet. 5. Europaparlamentet uppmanar alla berörda parter i området att i ärligt uppsåt bidra till en fredlig lösning. Parlamentet efterlyser dessutom ett omedelbart genomförande av den krislösningsplan som antogs i Kampala den 24 november Europaparlamentet välkomnar de insatser som har gjorts och de initiativ som har tagits av medlemsstaterna i den internationella konferensen för området kring de stora sjöarna, Afrikanska unionen och FN för att få till stånd en varaktig och fredlig politisk lösning på krisen. Parlamentet vidhåller att ett militärt alternativ inte kommer att lösa krisen. Därför efterlyser parlamentet en politisk fredsprocess som hanterar frågan om avväpning av rebellstyrkorna och de underliggande orsakerna till konflikten. 7. Europaparlamentet betonar betydelsen av att den gemensamma kontrollmekanismen fungerar tillfredsställande och av att den planerade neutrala internationella styrkan upprättas och tas i anspråk. 8. Europaparlamentet uppmanar EU att anta en ståndpunkt gentemot alla enskilda personer som har brutit mot FN:s vapenembargo mot Kongo. 9. Europaparlamentet uppmanar regeringarna i Demokratiska republiken Kongo och dess grannländer att vidta åtgärder för att nå en strukturell lösning som leder till varaktig fred, säkerhet, stabilitet, ekonomisk utveckling och respekt för mänskliga rättigheter i området genom samarbete, fortlöpande dialog, upprättande av förtroende och försoning. Parlamentet bekräftar sitt åtagande att i detta syfte samarbeta med Demokratiska republiken Kongo och länderna i området kring de stora sjöarna. 10. Europaparlamentet fördömer alla våldshandlingar och människorättskränkningar i östra Demokratiska republiken Kongo och i området kring de stora sjöarna, och uttrycker sin solidaritet med de människor i Demokratiska republiken Kongo som drabbats av kriget. Parlamentet uppmanar alla parter i konflikterna i östra Demokratiska republiken Kongo att respektera internationell människorättslagstiftning och humanitär rätt, att avbryta alla attacker mot civila, särskilt kvinnor och barn, och att ge tillträde och skydd åt humanitära organisationer som kommer för att avhjälpa civilbefolkningens lidande. 11. Europaparlamentet fördömer i kraftiga ordalag det sexuella våld som i stor skala har utövats i Demokratiska republiken Kongo, särskilt våldtäkterna av kvinnor och flickor, och rekryteringen av barn. Parlamentet uppmanar med kraft Demokratiska republiken Kongos regering och det internationella samfundet att se till att alla personer i landets östra delar som så behöver får tillgång till lämplig läkarvård, inbegripet posttraumatiskt och psykologiskt stöd. 12. Europaparlamentet fördömer mordförsöket på läkaren Denis Mukwege och förespråkar att en oberoende rättslig utredning ska bringa klarhet i detaljerna kring mordförsöket som kostade Mukweges livvakt livet.

6 13. Europaparlamentet anser att det måste ske en opartisk och noggrann utredning av alla tidigare och aktuella fall av människorättskränkningar, och uppmanar alla länder i området kring de stora sjöarna att i samband med arbetet för att förbättra rättsstatsprincipen prioritera insatser för att sätta stopp för den rådande straffriheten. 14. Europaparlamentet efterlyser i synnerhet att de som har begått människorättskränkningar, krigsbrott, brott mot mänskligheten, sexuella våldshandlingar mot kvinnor samt har värvat barnsoldater ska anmälas, identifieras, åtalas och straffas i enlighet med nationell och internationell straffrätt. Parlamentet betonar att straffrihet inte kan tolereras oavsett vilka förövarna är. 15. Europaparlamentet uppmanar den kongolesiska regeringen att ta sitt fulla ansvar och sätta stopp för straffriheten, inbegripet de övergrepp som begåtts av den kongolesiska armén (FARDC). 16. Europaparlamentet uppmanar Demokratiska republiken Kongo att genomföra en effektiv reform av den nationella säkerhetssektorn, med starka oberoende institutioner som är skyldiga att rapportera till staten och dess medborgare och som kan bekämpa och lagföra brott och korruption. 17. Europaparlamentet uppmanar det internationella samfundet, särskilt EU, Afrikanska unionen och FN, att fortsätta att vidta alla åtgärder som står i deras makt för att se till att hjälpen till befolkningen i östra Demokratiska republiken Kongo samordnas bättre och får större verkan samt för att bidra till insatserna för att avhjälpa den humanitära katastrofen. 18. Europaparlamentet uppmanar med kraft Demokratiska republiken Kongos regering och det internationella samfundet att se till att alla personer i landets östra delar som så behöver får tillgång till lämplig läkarvård, inbegripet posttraumatiskt och psykologiskt stöd. 19. Europaparlamentet uppmanar Afrikanska unionen och länderna i området kring de stora sjöarna att vidta ytterligare åtgärder för att bekämpa olaglig exploatering av och handel med naturresurser en av orsakerna till spridningen av och den olagliga handeln med vapen vilket i sin tur är en de främsta faktorer som underblåser och förvärrar konflikterna i området kring de stora sjöarna. 20. Europaparlamentet anser att transparent tillgång till och kontroll över Demokratiska republiken Kongos naturresurser är ett måste för en hållbar utveckling i landet. 21. Europaparlamentet efterlyser mer kraftfulla åtgärder för att se till att det blir lättare att spåra mineraler som utvunnits illegalt, med hjälp av ett internationellt marknadskontrollinstrument för naturresurser som inspirerats av Dodd-Frank-lagen, antagen av den amerikanska kongressen. 22. Europaparlamentet uppmanar med kraft den kongolesiska regeringen att snabbt och med fast hand handla för att förhindra irreparabla skador i Virunga nationalpark, som en följd av prospekteringen och utvinningen av olja eller annan illegal verksamhet. 23. Europaparlamentet uppmanar den kongolesiska regeringen att inte ge tillstånd för

7 oljeutvinning, i enlighet med Unescos uttryckliga begäran. 24. Europaparlamentet efterlyser insatser på både nationell och internationell nivå för att höja statens inflytande och stärka rättsstatsprincipen i Demokratiska republiken Kongo, särskilt i frågor som rör styrning och säkerhet, bl.a. i nära samarbete med Europeiska unionens rådgivnings- och biståndsuppdrag för reform av säkerhetssektorn i Demokratiska republiken Kongo (Eusec) och Europeiska unionens polisuppdrag (Eupol). Dessa uppdrag bör fortsätta för att konsolidera freden och säkerheten både i Demokratiska republiken Kongo och i området kring de stora sjöarna. 25. Europaparlamentet uppmanar stats- och regeringscheferna i området kring de stora sjöarna att verka för ett faktiskt genomförande av befintliga regionala freds- och utvecklingsinstrument, och uppmanar alla stater som skrivit under säkerhets-, stabilitetsoch utvecklingspakten för området kring de stora sjöarna att genomföra den i sin helhet i syfte att skapa och konsolidera den nödvändiga basen för fred och säkerhet i området. Parlamentet uppmanar FN, EU, Afrikanska unionen och vänner till länderna i området kring de stora sjöarna att kraftfullt och aktivt stödja arbetet för att genomföra pakten. 26. Europaparlamentet uppmanar samtliga länder i området och alla internationella organ att aktivt samarbeta med myndigheterna i Demokratiska republiken Kongo för att avveckla och demobilisera alla väpnade grupper och skapa varaktig fred i östra Demokratiska republiken Kongo. 27. Europaparlamentet uppmanar med kraft FN:s stabiliseringsuppdrag i Demokratiska republiken Kongo, Monusco, att effektivare genomföra sitt uppdrag så att den kongolesiska civilbefolkningen garanteras säkerhet och trygghet. Parlamentet rekommenderar att man ska främja och förenkla för Monusco och Demokratiska republiken Kongos regering att skapa lokala fredsinitiativ, särskilt i områden där det råder kraftiga etniska spänningar, för att permanent stabilisera situationen. 28. Europaparlamentet uppmuntrar Demokratiska republiken Kongos ledare att ta alla nödvändiga initiativ för att konsolidera demokratin och säkerställa att alla aktiva krafter bland den kongolesiska befolkningen deltar i landets styrning på grundval av konstitutionella och lagliga bestämmelser. 29. Europaparlamentet välkomnar att Demokratiska republiken Kongos parlament, i enlighet med konstitutionen, den 6 december 2012 inrättade en nationell människorättskommission som ett första steg mot antagandet av en lag om skydd av offer för och ögonvittnen till människorättsbrott, människorättsaktivister, hjälparbetare och journalister. 30. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, kommissionens vice ordförande/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Afrikanska unionen, regeringarna i länderna i området kring de stora sjöarna, presidenten, premiärministern och parlamentet i Demokratiska republiken Kongo, FN:s generalsekreterare, FN:s särskilda representant för sexuellt våld i väpnade konflikter, FN:s säkerhetsråd och FN:s råd för mänskliga rättigheter.