Arkeologisk undersökning intill Dingtuna gravfält

Transkript

1 Arkeologisk undersökning intill Dingtuna gravfält Förundersökning i avgränsande syfte, etapp 1 och 2 Dingtuna 185:1, Vångsta 1:18, Dingtuna socken, Västerås kommun, Västmanland SAU rapport 2012:15 Ulf Celin

2 SAU rapporter 2012:15 ISSN SAU 2012 UTGIVNING OCH DISTRIBUTION Societas Archaeologica Upsaliensis Thunbergsvägen 5B, Uppsala TEKNISKA OCH ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Länsstyrelsens dnr och datum för tillstånd: , SAU:s projektbeteckning: 2153 Uppdragsgivare: Tony Tjernkvist, Anunds hög 24, Västerås Belägenhet LANDSKAP Västmanland LÄN Västmanland KOMMUN Västerås SOCKEN Dingtuna FASTIGHET Vångsta 1:18 RAÄ Dingtuna 185:1 FASTIGHETSKARTBLAD 11G2h Skerike SV KOORDINATER X , Y HÖJD 30 m ö h Undersökningen TYP AV UNDERSÖKNING: Förundersökning UTFÖRANDETID I FÄLT: , UNDERSÖKT YTA: 770 m 2 KOORDINATSYSTEM: SWEREF 99 HÖJDSYSTEM: RH2000 INMÄTNINGSSYSTEM: RTK-GPS Personal: Ulf Celin (projektledare), Fredrik Thölin, Fredrik Andersson. Fynd förvaras: - Arkivmaterial: På SAU OMSLAGSBILD: Vångsta 1:18. Från Sydväst. Foto: Ulf Celin ALLMÄNT KARTMATERIAL: Lantmäteriet Medgivande MS2007/04080 DIGITALA PLANER: Fredrik Andersson, Niklas Stenbäck LEKTÖR: Åsa M Larsson TRYCK: Societas Archaeologica Upsaliensis 2

3 Innehåll Sammanfattning 4 Inledning 5 Undersökningen 5 Antikvarisk bakgrund 5 Topografi och fornlämningsmiljö 5 Tidigare undersökningar 7 Undersökningen 7 Syfte 7 Metod och genomförande 7 Undersökningsresultat 9 Områdesbeskrivningar med schakt och innehåll 10 Östra delen 10 Södra delen 12 Västra delen 13 Utvärdering 15 Referenser 16 Bilagor 17 Bilaga 1. Schaktlista 17 Bilaga 2. Anläggningslista 17 Bilaga 3. Topografiska objekt 18 3

4 Sammanfattning Under perioden och vid en kortare kompletterande schaktning genomfördes under totalt 64 timmar en arkeologisk förundersökning inom fastigheten Vångsta 1:18, Dingtuna socken, Västerås kommun. Undersökningen utfördes med sökschaktning som metod. De arkeologiska lämningarna grävdes med grävsked och spade. Endast ett fåtal arkeologiska anläggningar framkom inom undersökningsområdet. Dessa indikerade inte att tillhöra någon mer omfattande förhistorisk boplatslämning, utan är att betrakta som ensamliggande ströanläggningar. Anläggningarna har inte varit möjliga att datera. Däremot finns det inom fastigheten en registrerad fornlämning, gravfältet Dingtuna 185:1, vilken inte påverkades av denna undersökning. Figur 1. Utdrag ur Terrängkartan med undersökningsområdet markerat. Lantmäteriet Gävle. Medgivande MS2007/ Skala 1:

5 Inledning Undersökningen Markägaren till Dingtuna 1:18, Dingtuna socken, Västerås kommun har framfört önskemål om att bebygga sin markfastighet med ett antal bostadshus inklusive garage samt en för boningshusen gemensam avloppsanläggning intill den registrerade fornlämningen (Dingtuna 185:1). Fornlämningen omfattar ett gravfält med fyra registrerade gravar uppe på en i landskapet markerad höjd (fig 2). Societas Archaeologica Upsaliensis (SAU) fick i uppdrag att utföra den arkeologiska förundersökningen i syfte att avgränsa gravfältet. Den arkeologiska fältundersökningen genomfördes mellan samt i samband med en kompletterande schaktning Fältarbetet leddes av projektledare Ulf Celin. Deltog i förundersökningen gjorde även arkeologerna Fredrik Thölin samt Fredrik Andersson. Förundersökningen bekostades av markägaren Tony Tjernkvist efter ett beslut av länsstyrelsen i Västmanland (dnr ). Antikvarisk bakgrund Topografi och fornlämningsmiljö Landskapet utgörs av ett småbrutet odlingslandskap med inkilad skogsmark. Gravfältet ligger på en i landskapet markerad höjdrygg (30 m ö h) i skiftet mellan skogs- och åkermark. Det intilliggande landskapet är relativt flackt med undantag av höjdryggen och en svag stigning åt norr. Strax väster och sydväst om undersökningsområdet (UO) meandrar en mindre å/bäck i odlingslandskapet. En del större sten (både moränsten och sprängd, kantig) finns bevarad inom området och då huvudsakligen på höjdryggen, samt i vad som uppfattas som odlingsrösen och i mindre sentida koncentrationer i de flackare partierna av UO (se bilaga 3). Sett till mängden sten i området var det anmärkningsvärt lite av detta som påträffades i samband med schaktdragningen i den lägre terrängen. Markhorisonten bestod av mörkbrun humös sandig lera medan den ljusare sterilen bestod av gyllenbrun/beige styv lera som var relativt ren från grus och småsten. Tidigare var fastigheten skogsbevuxen. Merparten avverkades emellertid under 2011 och den är idag ersatt med sly. Platsen för undersökningen kan, bortsett från höjdryggen, karakteriseras som varande mycket vattensjukt. Både vid undersökningen i mars och vid den i juni fanns det inom området mycket vatten stående. De lämningar som är registrerade ovan mark från gravfältet Dingtuna 185:1 består av fyra runda stensättningar samt en tidigare rest sten. Stensättningarna är omnämnda som flacka och ca 4-7 meter stora. Det är inte möjligt att uttala sig om åldern på stensättningarna då sådana är en vanligt förekommande typ av gravöverbyggnad under både brons- och järnålder. Resta stenar har varit en relativt vanlig gravmarkering vid tiden för Kristi födelse. Den tidigare resta stenen indikerar att delar av gravfältet skulle kunna tillhöra den äldre järnåldern. 5

6 Den lokala fornlämningsmiljön präglas i övrigt av spridda lokaler från brons- och järnålder. Närmast finns Dingtuna 562:1, en fyndplats där en bronshalsring påträffades Två likadana halsringar har även påträffats i Skerike socken. I skogsområdet på andra sidan åkermarken ligger flera stensättningar, Dingtuna 187:1-3 och 186:1. Figur 2. De kända fornlämningarna i närområdet inprickade på fastighetskartan. Samtliga ligger i Dingtuna socken. Utdrag ur Terrängkartan med undersökningsområdet markerat i blått. Lantmäteriet Gävle. Medgivande MS2007/ Skala 1:

7 Tidigare undersökningar En utredning gjordes norr om undersökningsområdet 2009 men inga lämningar påträffades (Wikborg 2009). En annan arkeologisk utredning gjordes 1,5 km SV om Vångsta 1:18. Inga fornlämningar berördes (Alström 2003). Undersökningen Syfte Förundersökningens syfte var att klargöra om det förekommer fast fornlämning inom undersökningsområdet och att i så fall avgöra dess karaktär, samt att klargöra utbredning och omfattning för att kunna ta fram besluts- och planeringsunderlag för den berörda fastigheten. UO skulle undersökas i två etapper, där etapp 2 var ytan närmast den kända fornlämningen Dingtuna 185:1 (fig 3). Om fornlämning av tydlig karaktär kom fram redan inom etapp 1 skulle uppdragsgivaren efter samråd med länsstyrelsen ha möjlighet att avbryta undersökningen. Metod och genomförande Totalt avbanades med hjälp av grävmaskin 770 m 2 uppdelat på 23 schakt. För att göra beskrivningen av området lättare att följa, har det delats upp i tre delar utifrån väderstreck med gravfältet i centrum. I den östra delen öppnades fem schakt, i den södra fjorton och i den västra fyra schakt, varav ett låg innanför gränsen för etapp 2 (fig 3). Efter samtal med Länsstyrelsen i fält gjordes bedömningen att de framkomna arkeologiska strukturerna skulle dokumenteras i både plan och profil. Att öppna upp ett schakt (nr 467) innanför etapp 2 i väster var också en prioritering som gjordes i samspråk med Länsstyrelsen. På grund av regn och pågående tjällossning samt platsens naturliga utformning var den lägre terrängen mycket vattensjuk, vilket försvårade arbetet med schaktdragningar. Vidare överensstämde inte höjdens faktiska utbredning med de uppgifter som fanns registrerade i FMIS och det tillgängliga kartmaterialet. Detta försvårade undersökningen inom etapp 1 genom att denna i större utsträckning än väntat låg på markerade höjdryggar (se fig 3 och den streckade linjen Höjdrygg botten i relation till begränsningen för Dingtuna 185:1). 7

8 j A247 A A267 A A334 A Anläggning Dingtuna_185_1 Väg Husgrund Höjdrygg botten Kompletteringsschakt Schakt Odlingsröse Figur 3. Undersökningsytan med schakt och höjdryggar. Etapp 1 berörde den yttre delen av undersökningsområdet. Den inre delen närmast registrerad fornlämning (skrafferad yta) skulle endast undersökas om ytan för etapp 1 visades vara helt tom. A441 är ett lager som tolkades som recent tillkommet. UO etapp m UO etapp

9 Undersökningsresultat Den centrala delen av fastigheten utgörs av gravhöjden Dingtuna 185:1. Utöver de lämningar som är beskrivna i FMIS, framkom via en enklare inventering möjligen ytterligare en tidigare rest sten (TS565), samt möjligen resterna efter en stensträng (T585) uppe på höjdryggen (fig 4). Den tidigare resta stenen var synlig i den västra delen av gravfältet. Stensträngen löpte i östvästlig riktning i kanten av den norra delen av höjdryggen. Denna skulle mycket väl kunna representera en gränsmarkering för de anlagda gravarna. Stensträngen kommer inte att påverkas av eventuell exploatering av fastigheten. Figur 4. Möjlig rest av stensträng (T585) på höjdryggen. Foto: Ulf Celin Undersökningsområdet har delats in i tre delar, den östra, den södra och den västra med den markerade höjden i mitten för att här underlätta redogörelsen av platsen. Det fanns inför förundersökningen en observation om att det skulle kunna påträffas dolda flatmarksgravar i samband med schaktningen. Några sådana har inte visat sig. Inte heller har det framkommit några boplatsindikationer även om det framkom och undersöktes ett mindre antal spridda anläggningar. Alla schakt som öppnats upp har legat utanför den höjdrygg varpå gravarna ligger placerade. Totalt har sex anläggningar påträffats. Tre har definierats som stolphål, en som en härd, en som en grop och en som kulturlager/äldre odlingshorisont. Alla sex är undersökta, de fem mindre anläggningarna till 50 % och den äldre odlingshorisonten genom att ett utsnitt av detta undersöktes. Undersökningsmetoden var att anläggningarna snittades med spade och skärslev och att de sedan ritades. Härden (A255), gropen (A267) och ett av stolphålen (A325) anses vara tydliga arkeologiska lämningar medan anläggningarna som tolkats som botten av stolphål (A247) och (A334) ses som mer osäkra tolkningar. Lagret (A441) ansågs vara recent och sannolikt en konsekvens av att man fört på jordmassor i samband 9

10 med den tidigare odlingen på platsen. Vid en kompletterande schaktning öppnades ytterligare fyra schakt upp på de lägre höjdryggar som löper ut från Dingtuna 185:1 (se figur 3, schakt 1-4). Inga förhistoriska aktiviteter påvisades i samband med denna komplettering. Både på Vångsta 1:18 och på fastigheten direkt norr härom finns äldre odlingsfält/tegar synliga i landskapet. Även odlingsrösen finns bevarade och på ett av dessa banades torven delvis av (se redogörelse om schakt 386 nedan). Områdesbeskrivningar med schakt och innehåll Östra delen Denna del av UO var kraftigast påverkat av sentida aktiviteter. Dels låg det här fram till ganska nyligen ett hus (lada?) i den nordöstra delen. Detta var i samband med förundersökningen rivet, men fundament (bland annat cementklumpar och sten) låg i en stor hög bredvid. I denna del var också marken beredd genom att ett bärlager med grus och makadam hade påförts i sen tid. I den nordvästra delen av detta område påträffades en bevarad husgrund från en huskonstruktion (T321) (fig 5). Eftersom det inte fanns några registrerade uppgifter kring detta hus önskade Länsstyrelsen att en mindre kartstudie skulle genomföras. Emellertid var det inte möjligt att hitta några uppgifter kring ett hus på denna plats via det tillgängliga kartmaterialet. Men eftersom det tillsammans med stengrunden påträffades ett flertal större vinkeljärn samt rester av murbruk mellan stenfundamenten tolkas denna konstruktion som sentida. Figur 5. Husgrunden T321. Från V. Foto: Ulf Celin 10

11 Schakt 363 I samband med schaktningen intill den befintliga skogsvägen påträffades även lämningar efter en yngre väg (T354) som löpte i östvästlig riktning, från skogsvägen i öster in mot husgrunden. Det är sannolikt att dessa bör ses som samtida. Bland vägstenen påträffades både tegel och metall vilket talar för en sentida datering. Sannolikt har vägen anslutit till den nuvarande skogsvägen i öster och löpt in till det äldre hus som husgrunden representerar. Att man anlagt en stenväg in till huset ses som fullt rimligt med tanke på hur blött och sankt det var i detta område i samband med undersökningen. Schakt 386 Detta omfattar ett mindre schakt vars syfte var att torva av en mindre del av ett odlingsröse (T369). Det framkom inga förhistoriska indikationer eller skörbränd sten inom detta röse varför slutsatsen dras att detta är de bevarade resterna efter yngre markberedningar. Schakt 342 I detta framkom ett stenskott stolphål (A325, fig 6) samt möjligen botten på ytterligare ett (A334). Dessa båda har inte varit möjliga att relatera till någon konstruktion. Det framkom inte heller några daterande material i dessa. Här framkom resterna efter en yngre stensatt väg (T354). Figur 6. Stenskott stolphål, A325, som framkom i schakt 342. Från NO. Foto: Ulf Celin Schakt 432 Samma stensatta väg som påträffades i schakt 342 schaktades fram här. I detta schakt framkom ett påfört lager i vilket det grävdes en ruta. Lagret var ca 5 cm djupt och inga fynd påträffades. Det märkliga med detta lager var att det framkom under det som först ansågs vara sterilen. Den mest rimliga förklaringen är att man berett marken i modern tid. Med tanke på hur vattensjukt området var, så är det inte orimligt att man påfört jordmassor för att kunna odla på platsen. 11

12 Möjligen kan denna lagerbild vara relaterat till den fossila åkermark som fanns bevarad på undersökningsområdet och ägan norr härom (fig 7). Schakt 315 Inga anläggningar eller fynd. Figur 7. Vy över den fossila åkermark som fanns bevarad norr om undersökningsområdet. Från S. Foto: Ulf Celin Södra delen Denna del av undersökningsområdet låg mellan den markerade lägre höjdryggen och den södra fastighetsgränsen. Området var relativt vattensjukt och flera av schakten vattenfylldes snabbt. I samband med den kompletterande undersökningen öppnades fyra schakt på den lägre höjdryggen. Schakt 1 I gränsen mellan den uppdelade södra och västra delen fanns en större och låg rund ansamling av sten (T604, fig 8). I samband med den kompletterande undersökningen torvades denna av och stenar lyftes. Inga indikationer på förhistoriska aktiviteter påträffades här. Stenen omfattade både rundad moränsten samt brutna/sprängda stenar. Stenen anses vara en del av ett lågt odlingsröse. Utöver schakt 1 så öppnades det upp ytterligare tre schakt (numrerade 2-4) på den lägre höjdryggen (fig 3). Inga förhistoriska aktiviteter påträffades i dessa schakt. Schakt 487 En mindre grop (A267) utan fynd framkom. Det har inte varit möjligt att avgöra funktion eller ålder. 12

13 Schakt 517 Inga anläggningar. Emellertid framkom en sentida dränering med Höganäs dräneringsrör delvis överlagrade av en stenrad (T528). Dräneringen har sannolikt haft betydelse för att dränera ut det östra området norr om höjdryggen. I följande schakt framkom varken anläggningar eller fynd: Schakt 200, 204, 212, 216, 495, 499, 505 och 511. Figur 8. Odlingsröse, T604. Från S. Foto: Ulf Celin Västra delen Denna del av undersökningsområdet var relativt plant och ger intryck av att ha använts som åkermark innan fastigheten styckades av och såldes. Marken uppfattades även som rensad på sten. Schakt 224 Här framkom en grund oval härd (A255) som inte har varit möjlig att datera närmre (fig 9). Schakt 233 Här framkom en anläggning som tolkats som botten på ett stolphål (A247, fig 10). Inga daterande fynd framkom. Schakt 243 Inga anläggningar eller fynd. Schakt 467 Detta schakt var det enda som kom att öppnas upp innanför Etapp 1. Detta gjordes i samråd med Länsstyrelsen. Inga anläggningar eller fynd påträffades. 13

14 Figur 9. A247, tolkat som botten av ett stolphål. Foto: Ulf Celin Figur 10. A255, rest av härd som framkom i schakt 224. Foto: Ulf Celin 14

15 Utvärdering Platsen intill den arkeologiska förundersökningen är väl markerad i landskapet. Runt om höjden med den registrerade fornlämningen finns ett flackare område som dels idag används som odlingsmark (söder och väster om) samt ett äldre bevarat fossilt åkertegsystem i norr och delvis öster om höjden. I samband med framschaktandet av de 23 schakten framkom totalt fem förhistoriska arkeologiska lämningar varav tre anses vara säkra definitionsmässigt, en härd, en grop och ett stenskott stolphål. Inga flatmarksgravar eller boplatskoncentrationer har kunnat påvisas. Däremot är det sedan tidigare klarlagt att det inom fastigheten finns en registrerad fornlämning i form av fyra gravar och en kullfallen rest sten. Möjligen ska dessa, sedan tidigare registrerade lämningar i FMIS, kompletteras med en stensträng och ytterligare en kullfallen, tidigare rest sten. Husgrunden och den stensatta vägen anses vara av yngre datum, baserat på fynden av vinkeljärn och murbruk i husgrunden samt tegel och metall bland stenen i vägen. 15

16 Referenser Alström, U Ett f.d. torp i Vångsta. Rapport VLM 2003:A35. Västmanlands Läns Museum, Västerås Wikborg, J PM angående arkeologisk särskild utredning avseende Vångsta 2:49, Dingtuna socken, Västerås kommun. SAU, Uppsala. 16

17 Bilagor Bilaga 1. Schaktlista Nr Djup (m) Anläggningar/Fynd Kommentar 1 0,20 T ,20 3 0,20 4 0, , , , , ,20 A ,20 A , , ,20 T534, A325, A334 Stört område 363 0,20 A441 Recent odlings-horisont? 386 0,20 T ,20 T534 Stört område 467 0, ,20 A , , , , ,20 Bilaga 2. Anläggningslista Anl.nr Tolkning Längd Bredd Djup (m) (m) (m) Kommentar A247 Botten på stolphål 0,4 0,25 0,04 Osäker tolkning A255 Härdbotten 0,7 0,7 0,06 A267 Grop 1,2 0,9 0,29 A325 Stolphål 0,3 0,25 0,44 Stenskoning A334 Botten på stolphål 0,4 0,3 0,02 Osäker tolkning A441 Lager 12,8 3,0 0,15 Recent odlingshorisont 17

18 Bilaga 3. Topografiska objekt Topografiska id T279 Tolkning Markerad höjdrygg varpå gravfältet Dingtuna 185:1 ligger. Storlek (m) Kommentar T321 Husgrund 7,7 x 6 Stengrunden var fogad med cement. Fynd av vinkeljärn. T354 Recent väg 14 x 1,9 Fynd av tegel och metall. T369 Odlingsröse 14 x 7,9 T447 Dingtuna 185:1 T528 Recent dike T539 Höjdrygg Avgrävd del av T279 TS565 Tidigare rest sten? Registrerad i FMIS På Dingtuna 185:1 TS575 Tidigare rest sten På Dingtuna 185:1 T585 Stensträng 40 x 2,8 På Dingtuna 185:1 T604 Odlingsröse Ø 7,7

19

20