Utbildningsinspektion i Kyrkskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Transkript

1 Utbildningsinspektion i Nynäshamns kommun Kyrkskolan Dnr :783 Utbildningsinspektion i Kyrkskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av skolan/rektorsområdet...2 Sammanfattande bedömning...2 Bedömning av resultaten...3 Bedömning av verksamheten...5 Bedömning av förutsättningarna...8 Inledning Skolverket har granskat verksamheten i Kyrkskolan och besökt skolan den 15 september I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen. Inspektionen riktas mot hur verksamheten genomförs samt dess förutsättningar och resultat. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och övriga skolförfattningar. Information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets hemsida Huvudmannen har ansvar för att de brister som inspektörerna lyfter fram i den sammanfattande bedömningen åtgärdas. Åtgärderna skall redovisas till Skolverket vilket framgår av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen om ca två år. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömningar är dels dokument från kommunen och Kyrkskolan, dels den information som samlats in under besöket. Även annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt har använts. I Kyrkskolan intervjuades rektorn, elever, personal och föräldrar. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns på skolan utgör underlag för kvalitetsbedömningen. 1

2 Kyrkskolan Beskrivning av skolan/rektorsområdet Antal barn/elever Förskoleklass 8 Grundskola 122 Uppgifter om elevantal är skolans egna från september I anslutning till skolan finns fritidshem. I rektorns ansvarsområde ingår även förskola. Denna verksamhet har inte besökts utan ingår i Skolverkets inspektion på kommunnivå. Kyrkskolan har elever i förskoleklass och årskurserna 1 6. Verksamheten är organiserad i ålderblandade klasser i årskurserna 1 3 och åldershomogena klasser i årskurserna 4 6. Kyrkskolan skola har få elever med annat modersmål än svenska. Skolan består av en tvåvåningsbyggnad från 1950, en låg tillbyggnad från sjuttiotalet och en fristående idrottssal. Skolan ligger några mil utanför Nynäshamns tätort och tillhör Sorunda rektorsområde. De flesta av skolans elever åker skolskjuts. Sammanfattande bedömning Bedömningarna av kvaliteten i utbildningen vid skolan och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplanen och övriga skolförfattningar. Som helhet erbjuder Kyrkskolan utbildning av god kvalitet. Eleverna utvecklas och når kunskaper i grundskolans ämnen enligt de nationella målen. Skolans resultat har förbättrats över tid. Lärare, elever och föräldrar ser den lilla skolan som en trygghet där alla vuxna känner ansvar för alla barn. Lärarna har en god medvetenhet om de nationella målen och arbetar för att bryta ner de övergripande målen till tydliga målformuleringar inom ämnen och arbetsområden. Ett arbete med individuella utvecklingsplaner, benämnd mina mål pågår. Skolan arbetar medvetet med förbättringsåtgärder utifrån elevernas resultat. Skolans har väl kända och tydliga rutiner för att upptäcka elever i behov av stöd. En aktuell handlingsplan mot kränkande behandling finns. Detta är den övergripande bedömningen. Enligt inspektörerna finns det trots de goda förhållandena också utrymme för förbättringar. - Skolan bör arbeta vidare med övergången mellan förskoleklass och årskurs 1, så att kunskaperna från förskoleklassen tas tillvara bättre i grundskolan. - Skolan bör kontinuerligt följa upp elevernas kunskapsutveckling i alla ämnen. - Skolan bör tillse att elevernas vårdnadshavare kontaktas i ett tidigt skede vid upptäckt mobbning. 2

3 - Kvalitetsarbetet och kvalitetsredovisningen bör förbättras och tydliggöras så att ett systematiskt arbetssätt med mål, planering, utvärdering, analys och åtgärder för utveckling skapas. Bedömning av resultaten Inspektörerna har granskat hur skolans elever utvecklar kunskaper, normer och värden enligt målen i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, Lpo 94, avsnitten 2.1 och 2.2. Kunskaper Det åligger skolan att följa upp elevernas kunskapsutveckling och utvärdera resultaten i relation till de nationella målen. Skolan skall även, enligt läroplanen, klargöra för eleverna vilka mål utbildningen har. I förskoleklassen arbetar eleverna enligt Bornholmsmetoden, ett sätt att med till exempel rim och ramsor starta upp läsinlärningen. Eleverna samlar sina arbeten i en pärm, en så kallad portfolio. Den tas hem efter avslutad tid i förskoleklassen. På så vis följer inte elevens resultat och kunskapsutveckling med från förskoleklassen till skolan. Ett muntligt överlämnande sker dock från förskoleklassens pedagog till läraren i årskurs 1, men inspektörerna bedömer att skolan bör arbeta vidare med övergången så att kunskaperna från förskoleklassen bättre tas tillvara i grundskolan. Vid samtal och i intervjuer har eleverna i Kyrkskolan har svårt att redogöra för målen i skolans olika ämnen. De känner till de tydliga målen i matematik och svenska, där skolan arbetar med ett ifyllnadsmaterial som i matematik kallas mattebåten för de yngre eleverna och matteborgen för de äldre eleverna. I svenska har de en snurra med tårtbitar för målen upp till årskurs 5. Däremot känner eleverna inte till att det även finns mål för skolans övriga ämnen. Eleverna sparar sina båtar, borgar och snurror i en mapp, en så kallad portfolio och kan själva ha kontroll över vilken kunskap de har i ämnet. Lärarna arbetar med att tydliggöra de nationella målen i skolans övriga ämnen, för att göra dem lätttillgängligare och förståeligare för eleverna. En engelskabuss är under utarbetande och flera arbetsområden inom de naturorienterande ämnena har tydliga nedskrivna mål. I slöjd och idrott och hälsa lämnar ämneslärarna en skriftlig rapport över elevens kunskaper inför utvecklingssamtalet, men någon systematisk uppföljning av de samlade kunskapsresultaten sker inte. Personalen resonerar i samtal, intervjuer och i arbetslagsmöten även om de övergripande målen i läroplanen för skolan. De avser att dokumentera dessa i en så kallad blomma. Skolan har i dagsläget ingen systematisk uppföljning av dessa mål. Inspektörerna bedömer att skolan bör följa upp elevernas kunskapsutveckling i skolans alla ämnen samt läroplanens övergripande mål. Kyrkskolan följer upp resultaten i svenska och matematik med hjälp av de kommunövergripande tester som görs. I matematik används PRIM-gruppens 1 1 PRIM-gruppen vid Lärarhögskolan i Stockholm utarbetar på uppdrag av Skolverket de nationella ämnesproven i matematik för grundskolan och gymnasieskolan. 3

4 matematiktest i årskurs 3. I svenska används psykologiförlagets DLSläsförståelse 2 i årskurs 3 och 6. PRIM-gruppens matematiktest i årskurs 3 visar att Kyrkskolans resultat för de tre senaste åren stadigt har förbättrats. Från att 33 procent av eleverna klarar minimigränsen på alla delar av provet år 2003 till att samtliga elever klarar minimigränsen år Resultatförbättringen till år 2005 beror på att skolan, enligt rektorn, har satsat extra på matematikundervisningen genom att investera i ett nytt läromedel och undervisa i små grupper. Rektorn påtalar dock att procenttal kan bli missvisande på små skolor som har elever i en klass. DLS-läsförståelsetestet i årskurs 3 för år 2005 ger ett något högre värde för Kyrkskolan skola än normeringsvärdet för testet. (15,3 mot normeringsvärdet 13,96, max är 18). Det är en förbättring jämfört med året innan. Kyrkskolans resultat i årskurs 3 har legat över normeringsvärdet de senaste fem åren. Även resultatet från testet i årskurs 6 har år 2005 ett högre värde än normeringen för årskursen (28,6 mot normeringsvärdet 28,0, max är 33). De senaste fyra åren har Kyrkskolans resultat i årskurs 6 legat över normeringsvärdet för testet. Rektorn förklarar det med att skolans utbildade personal i svenska arbetar målmedvetet med läsinlärning, som tydliggörs i den så kallade snurran i ämnet svenska. Inspektörerna bedömer att det finns en medvetenhet hos skolledning och personal om hur resultaten för eleverna, i synnerhet i svenska och matematik, kopplas till förbättringsåtgärder i undervisningen. Resultaten i de nationella ämnesproven i årskurs fem är goda i Kyrkskolan. En viss försämring har skett från år 2004 till år 2005 i engelska, medan resultatet i matematik har förbättrats. Enligt rektorn finns det på Kyrkskolan sammanlagt sex elever som inte hade klarat någon del av de nationella proven i årskurs fem under vårterminen Dessa elever har fått åtgärdsprogram och extra stöd i dessa ämnen. Skolan har inte analyserat resultatförsämringen i engelska men kopplar den till avsaknaden av utbildad personal i ämnet på skolan (se vidare under personalresurserna). En liten grupp har bildats för de elever som behöver stöd i engelska och de läser ämnet under en specialpedagogs ledning. Resultatet av arbetet med normer och värden I läroplanen står att läsa att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet. Eleverna skall tränas i och kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet. Eleverna i Kyrkskolan upplever skolmiljön, fysiskt och psykosocialt, som trygg. De menar att det alltid finns närvarande vuxna i skolan. När något inträffar har de vuxna på skolan agerat, menar både elever och föräldrar. Ändå råder det tveksamhet hos föräldrarna i intervjun om systemet med rastvakter, där minst en vuxen är ute samtidigt som eleverna har rast, fungerar på skolan. Några menar att personalen inte ser vad som händer på alla delar av skolan. Andra menar att de är trygga med att skolan tar tag i de konflikter som eventuellt sker. Flera 2 DLS är ett diagnostiskt material för analys av läs- och skrivförmåga utarbetat av Psykologiförlaget. 4

5 av eleverna ställer sig, i intervjuerna och i samtal, frågande till att ha inflytande över verksamheten i stort eller det egna lärandet. De säger ofta att de får bestämma ibland, till exempel när de klarat av ett arbetsmoment. Eleverna inspektörerna har talat med ger ett intryck av att inte förstå varför de skall ha inflytande över sina studier. De uttrycker att de är nöjda och säger att de inte vill vara med och bestämma, vare sig i den egna lärsituationen eller över verksamheten i stort. Inspektörerna bedömer att skolan har former för elevinflytande över verksamheten i stort men elevernas inflytande över det egna lärandet kan utvecklas. Bedömning av verksamheten Inspektörerna har granskat arbetet med arbetsmiljön, föräldrarnas och elevernas delaktighet i det inre arbetet; innehåll, organisation och arbetssätt i undervisningen; individanpassning och stöd; utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning; kvalitetssäkring och förbättringsarbete; skolledning och intern kommunikation. Nationella riktlinjer för arbetet finns i läroplanen, Lpo 94, och i andra författningar för grundskolan. Inspektörerna bedömer att verksamheten fungerar väl inom de granskade områdena men vill särskilt ta upp följande. Arbetsmiljö och delaktighet Enligt författningarna skall skolan samverka med elevernas vårdnadshavare likväl i frågor som rör den enskilda eleven som i frågor vad gäller skolverksamheten i stort. Skolan skall även befrämja elevernas förmåga till ansvarstagande och arbeta för att eleverna successivt får ett allt större inflytande över såväl det egna lärandet som skolans verksamhet i stort. Kyrkskolan har en handlingsplan med tydliga rutiner för alla former av kränkande behandling. Planen åtföljs även av en så kallad mobbingrapport som gör det möjligt för skolan att systematiskt följa upp eventuella händelser av kränkande behandling. Eleverna på skolan känner till skolans regler, men upplever inte att de själva har varit med att utforma dem. Skolan har både klassråd och elevråd. Båda verksamheterna är väl kända hos eleverna och i elevrådet sitter rektorn med. Elevrådet arbetar bland annat med frågor som rör utemiljön, vilka inköp som skall göras till rastverksamheten, ett arbete som de själva tycker är viktigt. Skolan har ett föräldraråd och föräldrarna menar att även om de inte vet vilka som sitter med i föräldrarådet så är det enkelt att få information och ta kontakt med någon i rådet. Föräldrarna säger sig vara nöjda med informationen, som sker via veckobrev och så kallade loggböcker, där eleven skriver om veckan som har gått, vad man har lärt sig och hur det har gått. Speciellt loggböckerna är uppskattade av föräldrarna. Där kan de följa elevernas kunskapsutveckling, se elevens egen reflektion över lärandet och få information om vad som händer i skolan. Föräldrarna i intervjugruppen menar att informationen kring eventuella fall av kränkande behandling eller mobbning kan förbättras. De önskar bli informerade om händelserna i första skedet, dvs. så snart något har inträffat. Enligt handlingsplanen talar personalen först med de inblandade och tar kontakt med hemmen om ingen förbättring sker. Inspektörerna konstaterar att skolan har bra rutiner och handlingsplan mot kränkande behandling, men bör utveckla rutinerna så att elevens vårdnadshavare kontaktas i ett tidigt skede. 5

6 Organisation och arbetssätt i undervisningen Organisationen av skolans undervisning har sin utgångspunkt i såväl läroplanens mål som de enskilda elevernas förutsättningar och behov. Skolan skall främja elevernas lust att lära, enligt författningarna. Eleverna skall även ges möjlighet att stegvis ha inflytande på bland annat arbetsformer och successivt ta ett allt större ansvar för sin utbildning. Inspektörerna har besökt samtliga klasser i skolan och har sett undervisning i flera olika ämnen. Såvitt inspektörerna har kunnat bedöma är undervisningen av god kvalitet. I årskurs 4 där klassen består av 30 elever skall personalen under läsåret pröva att arbeta med nivågruppering i engelska. Det är oklart om eleverna själva har möjlighet att påverka sin placering när dessa grupper sätts samman. Enligt personalen på skolan ska eleverna kunna flytta mellan grupperna. Eftersom en resultatförsämring på de nationella ämnesproven i årskurs 5 har skett, bedömer inspektörerna att det är av vikt att skolan följer arbetet med måluppfyllelse i engelska samt i alla övriga ämnen i skolan under läsåret. Individanpassning, individuell studieplanering och stöd I skollagstiftningen står angivet att stöd skall ges till elever som har svårigheter i skolarbetet. Skolan skall, under rektors ansvar, upprätta åtgärdsprogram för att stödja elevens kunskapsinhämtning. Åtgärdsprogrammen skall upprättas i samarbete med eleven och elevens vårdnadshavare. Skolan har tydliga rutiner för att upptäcka elever i behov av särskilt stöd och inspektörerna bedömer att de hålls aktuella. Lärarna säger att de vet, genom sin dokumentation, vilka elever som är i behov av stöd och anmäler det till specialpedagogen på skolan. För att skapa systematik har skolan innevarande läsår börjat med att skriva en blankett där elevens behov specificeras, en så kallad anmälan till SKEV. SKEV är namnet för de regelbundna elevvårdsträffarna som genomförs. I SKEV deltar klasslärare, specialpedagog, skolsköterska, kurator och rektorn. Elever som får stöd har tydliga åtgärdsprogram med tidpunkt för uppföljning. Utvärdering av lärandet och bedömning Enligt författningarna skall läraren, eleven och elevens vårdnadshavare genomföra ett utvecklingssamtal. Samtalet skall handla om elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling och grunda sig på en utvärdering av elevens utveckling i relation till målen i läroplanen. I Kyrkskolan genomförs regelbundna utvecklingssamtal. Inför samtalen går lärare och elev genom elevens mapp och fyller till exempel i matteborgen. Samtalen utmynnar i de flesta fall av en individuell utvecklingsplan för eleven. I Kyrkskolan kallas den för mina mål. I den formulerar lärare, elev och föräldrar tre utvärderingsbara mål för de kommande månaderna. Dessa mål skrivs ner på en blankett som skolan och hemmet har ett exemplar var av. Föräldrarna upplever att de får god information vid utvecklingssamtalen, men att det är svårare att veta vad eleven ska kunna i skolans olika ämnen i årskurserna 4 6. Detta är personalen medveten om och ett arbete pågår i Kyrkskolan med att tydliggöra målen i fler ämnen än svenska och matematik. Eleverna uttrycker att de är nöjda med utvecklingssamtalen eftersom de pratar vad man kan och vad man ska utveckla. Inspektörerna bedömer att skolan har ett bra system för 6

7 utvecklingssamtalen och att samtalen grundar sig på en utvärdering av elevens kunskaper i förhållande till målen i läroplan och kursplaner. Kvalitetssäkring och förbättringsarbete Enligt författningarnas krav skall skolan följa upp och utvärdera sina resultat med utgångspunkt i nationella mål. Skolan skall även årligen upprätta en kvalitetsredovisning. Kyrkskolans kvalitetsredovisning är en del av den kvalitetsredovisning som är inrättad för hela Sorunda rektorsområde. Den tar tydligt upp mål, måluppfyllelse och förbättringsåtgärder, såsom förordningen om kvalitetsredovisningen i skolan beskriver. Däremot kan inte resultaten från varje skola urskiljas i kvalitetsredovisningen. Inspektörernas bedömning är att skolans resultat tydligt bör framgå ur kvalitetsredovisningen. Personalen i Kyrkskolan skriver en utvärdering varje läsår samt upprättar en arbetsplan för skolan. Det saknas dock en tydlig koppling mellan mål, utvärdering och nya mål i arbetsplanen. Den beskriver hur personalen arbetar för att till exempel främja elevernas matematikkunskaper, men saknar utvärderingsbara mål för ämnet matematik. Utvärderingar görs efter slutförda arbetsområden eller temaarbeten, men någon systematik finns inte. Inspektörerna bedömer att skolan bör arbeta vidare med hur kvalitetsredovisningen skall kopplas tydligare till varje enskild skola så att ett systematiskt arbetssätt med mål, planering, utvärdering, analys och åtgärder skapas. Skolledning och intern kommunikation Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personal för skolornas inre organisation och arbete. Läroplanen anger att rektor skall fungera som pedagogisk ledare och ansvara för att skolverksamheten inriktas på att nå de nationella målen. Ledningsgruppen för Sorunda rektorsområde består av skolornas rektorer och områdeschefen. Någon ledningsgrupp för Kyrkskolan skola finns inte. Rektorn för Kyrkskolan är även rektor för förskolan. Personalen upplever att rektorns breda ansvarsområde kan vara en bidragande orsak till att de upplever att rektorn inte har eller ges förutsättningar till att ta ett övergripande ansvar för den pedagogiska utvecklingen i skolan. Av sin tjänstgöring uppfattar rektorn att hälften går till förskolan och hälften till skolans verksamhet. Rektorn, som har arbetat inom rektorsområdet i olika funktioner sedan 1976, är väl känd av eleverna och har genomgått den statliga skolledarutbildningen. Inspektörerna bedömer att rektorn är väl förtrogen med verksamheten samt uppfyller sitt pedagogiska ledarskap enligt författningarnas krav. 7

8 Bedömning av förutsättningarna Skolverket tar i inspektionen upp följande förutsättningar för utbildningen: tillgång till den utbildning som grundskolan skall erbjuda, information om utbildning; personal samt läromedel, pedagogiska materiel och utrustning. Bestämmelser finns i skollagen. Tillgång till utbildning och information Enligt författningarna har eleverna rätt till en garanterad undervisningstid och ett visst antal timmar skall avsättas för elevens val. Elevens val skall syfta till att bredda eller fördjupa elevernas kunskaper. Eleverna skall även få information och underlag för att kunna välja fortsatt utbildning. Eleverna i Kyrkskolan läser enligt den timplan som är gemensam för hela Sorunda rektorsområde, där flera skolor ingår. Den garanterar att eleverna erbjuds utbildning om minst den garanterade undervisningstiden. I skolan organiseras elevens val i tre perioder om cirka nio veckor. Eleverna kan välja bland skolans olika ämnen, men även fördjupa sig i ämnesövergripande teman som till exempel framställandet av tecknade serier. Språkval läser eleverna i den närliggande Sunnerbyskolan. Inspektörerna bedömer att elevens val och språkval ges enligt gällande förordning. Personalresurserna Skollagen föreskriver att skolan skall använda lärare som har utbildning avsedd för den undervisning de i huvudsak skall bedriva. Kyrkskolan har 18 anställda varav tio undervisar. Kyrkskolan har på grund av sitt geografiska läge med något besvärliga kommunikationer och konkurrens med närliggande kommuner haft svårt att rekrytera lärare med utbildning för den undervisning de skall bedriva enligt skolledningen. Under de senaste åren har skolan dock lyckats bra med att rekrytera personal. Inspektörerna bedömer att Kyrkskolan har lärare med utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver. Det enda ämne där skolan saknar lärare med utbildning är engelska. Rektorn arbetar för att stärka ämnet engelska under kommande läsår. Enligt officiell statistik är lärartätheten i skolan är lägre än för riket som helhet (6,9 per 100 elever mot 7,9 i riket). Klasserna i Kyrkskolan består av cirka 20 elever i årskurs 1 3 och mellan 24 och 30 elever i årskurserna 4 6. Enligt skollagstiftningen skall kompetensutveckling anordnas för personalen. Några i personalen menar att en individuell kompetensutvecklingsplan upprättas vid medarbetarsamtalen, andra anser att de saknar en kompetensutvecklingsplan. Sorunda rektorsområde har fram till och med läsåret 2004/2005 arbetat med en gemensam kompetensutveckling i samtalsmetodik. Den kompetensutvecklingen har varit mycket uppskattad av all personal. För kommande läsår finns ingen gemensam kompetensutvecklingsplanering för skolan. 8

9 Läromedel, pedagogiska materiel och utrustning Skolans material och utrustning skall vara anpassad till en tidsenlig utbildning och lokalerna ändamålsenliga, enligt författningarna och såvitt inspektörerna har kunnat bedöma är tillgången till läromedel, material och andra hjälpmedel god vid Kyrkskolan. Datorutrustning finns och används. Datum Ort Stockholm Marie Morin Katri Cronlund 9