DOM Stockholm

Transkript

1 , SVEA HOVRÄTT Rotel Stockholm Mål nr Sid 1 (9) KÄRANDE ONDA Communication S.P.A. Via del Lavoro, Roveredo in Piano Italien Ombud: Advokaten Monique Wadsted ochjur.kand. Victor Holmberg Box Stockholm SVARANDE Telefonaktiebolaget LM Ericsson (publ), Stockholm Ombud: Advokaten Christer Danielsson Box Stockholm KLANDRAD SKILJE Skiljedom meddelad i Stockholm den 8 juli 2011, ICC Arbitration nr 16697IMLKI ARP, se bilaga A HOVRÄTTENS SLUT l. Hovrätten avslår käromålet. 2. ONDA Communication S.P.A. ska ersätta Telefonaktiebolaget LM Ericsson (publ) ror rättegångskostnad med kr avseende ombudsarvode och betala ränta på beloppet enligt 6 räntelagen från dagen för hovrättens dom till dess betalning sker. Dok.Id Postadress Box Stockholm Besöksadress Telefon Birger Jarls Torg E-post: svea.avd2@dom.se Telefax Expeditionstid måndag - fredag 09:00-15:00

2 SVEA HOVRÄTT Sid2 " BAKGRUND ONDA Communication S.P.A. (Onda) är ett italienskt bolag vars verksamhet huvudsakligen är inriktad på forsäljning av mobiltelefoner och modemkort. Det svenska bolaget Telefonaktiebolaget LM Ericsson (publ) (Ericsson) tillverkar och säljer utrustning for såväl mobil som fast telekommunikation och tillhandahåller även andra varor och tjänster på detta område. Den Il augusti 2006 ingick Onda och Ericsson två licensavtal som betecknades GSM Patent License Agreement ("G SM-avtalet") och UMTS Patent License Agreement ("UMTS-avtalet"). Enligt båda dessa avtal upplät Ericsson licens till vissa patent mot att Onda skulle erlägga viss omsättningsbaserad royalty. Enligt avtalens ordalydelse är licensupplåtelsen begränsad till utnyttjande av patenten i produkter som enligt angiven definition är att anse som "Company Products". Omfattningen av licensupplåtelsen med avseende på specifika produkter och parternas därmed sammanhängande forpliktelser i materiellt hänseende är tvistig i målet. GSM-avtalet och UMTS-avtalet innehåller likalydande skiljeklausuler. Enligt dessa ska tvister lösas enligt skiljedomsreglerna ror Internationella Handelskammaren (ICC). Det anges att platsen ror skiljemrfarandet ska vara Stockholm och att tre skiljemän ska ingå i skiljenämnden. Svensk lag ska tillämpas på avtalen. Ericsson påkallade den 23 oktober 2009 skiljerorfarande och yrkade att Onda skulle förpliktas betala viss royalty för produkter som det kinesiska bolaget zm hade levererat till Onda och som därefter hade sålts vidare. I skiljeförfarandet invände Onda att de produkter som bolaget hade köpt från ZTE inte omfattades av licensavtalen och att tvisten därmr mu utanför skiljeavtalens tillämpningsområde. Onda gjorde således gällande att skiljenämnden saknade behörighet att pröva tvisten. Under skiljeforfarandets gång begärde Onda även vilandeförklaring i avvaktan på den italienska konkurrensmyndighetens utredning om eventuellt missbruk av dominerande ställning från Ericssons sida.

3 , SVEA HOVRÄTI Sid 3 Skiljenämnden gjorde en preliminär prövning av sin behörighet i beslut den 15 maj och fann då att den var behörig att pröva tvisten. Samtidigt avslogs Ondas begäran om vilandeforklaring. Skiljedomen meddelades den 8 juli Då gjorde skiljenämnden en slutlig prövning i behörighetsfrågan och kom till samma slutsats som i det preliminära beslutet. YRKANDEN I HOVRÄTTEN Onda har yrkat att hovrätten ska upphäva den mejlan parterna den 8 juli 2011 i Stockholm meddelade skiljedomen utom såvitt avser punkten h i domslutet. Ericsson har bestritt käromålet. Parterna har yrkat ersättning for rättegångskostnader. PARTERNAS TALAN I HOVRÄTTEN Onda Till grund för sin talan har Onda i första hand anfört att ZTE:s produkter inte omfattas av definitionen Company Products i licensavtalen och att tvist rörande dessa produkter inte omfattas av skiljeklausulerna i licensavtalen. Ericssons påstående att tvisten omfattades av skiljeklausul icensavtalenvaruppenbartogrundad.skiljenämnden har således prövat en tvist som låg utanfor ramen for parternas skiljeavtal. Skiljedomen ska därför upphävas med stöd av 34 forsta stycket 1 eller 2 lagen om skiljeförfarande (LSF). I andra hand har Onda gjort gällande att det vid skiljenämndens beslut att avslå begäran om vilandeforklaring förekom handläggningsfel som sannolikt inverkat på utgången i målet. Detta utgör grund for upphävande av skiljedomen med stöd av 34 första stycket 6 LSF.

4 SVEA HOVRÄTT Sid4 Till utveckling av talan har Onda anf'ört följande. Licensavtalen kom till av det skälet att Onda planerade att övergå till egen produktion i stället för att ägna sig åt återförsäljning. Avtalen föregicks av förhandlingar. Ericsson, som i sammanhanget är att betrakta som den starkare parten, upprättade avtalstexten. Mot bakgrund av syftet med licensarrangemanget - att skapa möjlighet for Onda att starta egen produktion - definierades de produkter som skulle omfattas av licensupplåtelsen, "Company products", enligt foljande i punkterna 1.5 GSM-avtalet och 1.4 UMTS-avtalet: "(ii) all being made in accordance with specijications and/or working drawings owned by Company and/or its Affiliates" Med "Company" avsågs Onda enligt en separat definition i avtalen. Onda hade inte tillhandahållit specifikationer eller konstruktionsritningar för tillverkning av ZTE:s mobiltelefoner. ZTE var inte i något avseende ett närstående bolag till Onda. Vidare innehöll definitionen av Company Products i de båda avtalen ett krav på att Onda eller närstående bolag skulle tillhandahålla garantier för de sålda produkterna. Några sådana garantier förekom inte beträffande ZTE-produkterna. I GSM-avtalet fanns därutöver ett tekniskt kriterium av innebörd att Company Products inte skulle vara kompatibla med s.k. CDMA-applikationer. Av de preciserade definitionerna j avtalen följer således att ZTE-produktema inte var att hänföra till Company Products. De föll således utanför licensavtalets reglering. En tvist om anspråk på royalty för ZTE-produkter omfattades därmed inte av skiljeklausulerna. Båda licensavtalen innehöll en s.k. "merger clause" av innebörd att avtalstexten skulle ersätta och ha företräde framfor allt vad som i övrigt överenskonunits eller på annat sätt uttalats mellan parterna och att tillägg och ändringar måste ske skriftligen. En partsvilja som inte kommit till uttryck skriftligen kan därfl)r inte tillmätas relevans. Det fanns därför inte utrymme för skiljenämnden att tolkningsvis ge licensavtalet ett vidare tillämpningsområde än vad som framgår av avtalstexten.

5 SVEA HOVRÄTT Sid 5 På grund av ett pågående ärende hos den italienska konkurrensmyndigheten angående misstanke om missbruk av dominerande ställning begärde Onda att skiljellirfarandet skulle vilandeförklaras. Denna begäran avslogs av skiljnämnden på ett ofullständigt underlag. Ärendet hos konkurrensmyndigheten var omfattande och komplext, och det dröjde ett och ett halvt år innan Ericsson där inkom med yttrande. Trots digniteten i det ärendet fattade skiljenämnden sitt beslut hastigt och utan egen utredning i den konkurrensrättsliga frågan. Därigenom begick skiljenämnden ett handläggningsfel. Felet kan antas ha inverkat på utgången i målet. Rätten att åberopa felet är inte prekluderad, eftersom Onda gjort klart sin inställning att målet borde ha vilandellirklarats. Ericsson Till grund mr bestridandet har Ericsson anfdrt att det fdreligger ett giltigt skiljeavtal som omfattar tvisten i fråga och att det därmed inte skett något uppdragsöverskridande. Beträffande den i andra hand åberopade grunden fdr käromålet har Ericsson bestritt att det mrekommit något handläggningsfel. För det fall hovrätten skulle göra en annan bedömning har Ericsson gjort gällande att ett sådant fel inte inverkat på målets utgång. Under alla förhållanden har påståendet om handläggningsfel prekluderats som klandergrund eftersom Onda utan invändningar deltagit i skiljeförfarandet efter avslagsbeslutet. Till utveckling av sin talan har Ericsson anfort flsljande. Ericsson är ett a~ världens ledande lliretag inom mobiltelefoni. Moderbolaget innehar en rad S.k. standardblockerande patent på området. Sedan det uppdagats att Onda sålde mobiltelefoner som omfattades av Ericssons patentskydd, tog Ericsson i början av 2005 kontakt med Onda och framhöll att försäljningen f(:;rutsatte ett licensavtal, såvida inte Ondas leverantörer hade licens. Eftersom det visade sig att det inte fanns någon licens i tidigare distributionsled, fdrelåg inte någon rätt till fri vidarefdrsäljning med stöd av den immaterialrättsliga konsumtionsprincipen. De båda bolagen inledde därför förhandlingar som så småningom ledde fram till att de ingick de båda licensavtalen. Genom dessa upplät Ericsson en licens som omfattade hela bolagets innehav av standardblockerande patent mot en omsättningsbaserad royalty. För beräkning av royaltyn ålåg det Onda att rapportera sin rorsäljning till Ericsson. När den f(:;rsta rapporten kom, innehöll den inte

6 I SVEA HOVRÄTT Sid 6 någon uppgift om fiirsäljning av s.k. dual mode-produkter. Ericsson begärde då besked från Onda om bolaget sålt även sådana varor, varvid Onda bekräftade att så hade skett, men hävdade att ZTE hade licens. Onda påstod med andra ord att Ericssons rätt j dessa fah hade utsläckts enligt konsumtionsprincipen. Detta påstående tillbakavisades av Ericsson under de fortsatta diskussionerna. Onda vidhöll sin ståndpunkt under ett par års tid för att senare, under 2009, ändra inställning och göra gällande att licensavtalen endast omfattade Ondas egen tillverkning av mobiltelefoner och inte ZTE-produkter. Ericsson påkallade i oktober 2009 skiljefårfarande får att fä betalning av upplupen royalty avseende Ondas fdrsäljning av ZTE-produkter. I skiljefårfarandet gjorde Ericsson gällande att denna försäljning omfattades av licensavtalet. Detta bestred Onda. Vidare gjorde Onda gällande att licensavtalen var ogiltiga på konkurrensrättsliga grunder. Ondas inställning beträffande avtalens omfattning överfördes också till en processuell invändning, men skiljekiausuiernas giltighet i och for sig ifrågasattes inte. Vid skiljenämndens telefonkonferens den 14 april 2010 upplyste Onda att bolaget hade anhängiggjort ett konkurrensrättsligt ärende och begärde vilandeförklaring av skiljefårfarandet i avvaktan på konkurrensmyndighetens prövning. Onda pereddes tillfälle att skriftligen utveckla skälen för sin begäran och detta gjordes också utförligt, innan skiljenämnden den 15 maj 2010 beslutade avslå begäran om vilandeförklaring. Beslutet fattades alltså inte med någon brådska och inte på något ofullständigt underlag. Onda framförde inte någon protest mot beslutet. När skiljenämnde meddelade skiljedomen, behandlades de konkurrensrättsliga aspekterna utforligt med beaktande av uppgifter från bl.a. expertvittnen. Att målet inte vilanderorklarades innebar således inte att de konkurrensrättsliga frågorna förbisågs. Dessa frågor blev mremål för en seriös analys, varmr det saknas skäl att anta att beslutet att avslå begäran om vilandeförklaring kan ha inverkat på målets utgång. I den materiella frågan gjorde Ericsson gällande att det, även om avtalets ordalydelse inte gav intryck av att licensen skulle omfatta ZTE-produkter, fanns en gemensam partsavsikt om en vidare räckvidd. l andra hand påstod Ericsson att avtalets reglering av licensens omfattning skulle tolkas med stöd av den s.k. dolus-regeln.

7 SVEA HOVRÄIT Sid 7 Med beaktande av hur parterna hade agerat på forhandlingsstadiet. vid avtalets ingående och därefter fann skiljenämnden att licensavtalen skulle tolkas så att avtalsinnehållet omfattade mer än vad som direkt foljde av ordalydelsen. Vidare fann skiljenämnden att det inte fanns fog for att ogiltigforklara avtalen på konkurrensrättslig grund. Den tvist for vilken bolaget påkallade skiljeforfarande rörde den materiella räckvidden av de två licensavtalen. I denna tvist gjorde Ericsson gällande att det på grund av licensavtalen rorelåg en skyldighet för Onda att betala royalty for återforsäljningen av ZTE-produkter. Oenigheten rörde alltså tolkningen av avtalen och frågan om de materiellt sett grundade en sådan skyldighet. Skiljenämnden fann att så fallet. Denna fråga är helt skild från den om skiljeklausulernas processuella innebörd. HOVRÄTTENS SKÄL Vittnesilirhör har hållits med Michae)aBrusadin och Jose Merino. Vidare har skriftlig bevisning åberopats. När det gäller frågan om tvisten omfattas av ett skiljeavtal gör hovrätten roljande överväganden. Prövningen avenbehörighetsfråga, när det gäller såväl skiljeilirfarande som domstols behörighet, tar enligt svensk rätt sin utgångspunkt i påståendedoktrinen (se NJA 2012 s. 183 och där gjorda hänvisningar). Denna innebär att prövningen ska grundas på de omständigheter som käranden åberopar och kärandens rättsliga kvalifikation av anforda sakomständigheter. Som Högsta domstolen framhållit i rättsfallet NJA 2008 s. 406 har det beträffande behörighetsprövning i skiljeförfarande rått viss oklarhet om vad påståendedoktrinen innebär och hur långt den sträcker sig. Kärnan i doktrinen har emellertid i rättsfallet fonnulerats så att s.kiljenämnden inte ska ta ställning till existensen av de rättsfakta som skiljekäranden påstår omfattas av ett rättsförhållande som täcks av skiljeavtalet.

8 SVEA HOVRÄTT Sid 8 Vid behörighets prövningen ska skiljenämnden utgå från att dessa rättsfakta föreligger. Det har i litteraturen hävdats att ett undantag från påståendedoktrinen gäller för det fall skiljekärandens taian är uppenbart ogrundad. Även vid denna bedömning är det endast de av skiljekäranden åberopade omständigheterna som kan tillmätas relevans (se Heuman, Skiljemannarätt, s. 76 samt Schöldström i Juridisk Tidskrift s. 140, jfr Lindskog, Skiljeförfarande, andra upplagan, s. 186, not 436). I 2008 års rättsfall har Högsta domstolen vidare uttalat att "... det rättsrorhållande som skiljekäranden påstår ge stöd för ett framställt yrkande skall täckas av skiljeavtalet, antingen genom att det är ostridigt eller genom att det har fastställts i rättslig ordning". Detta torde innebära att påståendedoktrinen inte kan tillämpas för att avgöra om ett åberopat rättsilirhållande verkligen täcks av skiljeavtalet. Överilirt på det nu aktuella fallet innebär detta att påståendedoktrinen är tillämplig endast om det mellan parterna är ostridigt att skiljeavtal i och for sig föreligger och att skiljeavtalet omfattar tvister om Ericssons anspråk. på royalty som grundar sig på att Onda sålt. varor med stöd av den licens som upplåtits i avtalen. Att så är fallet har emellertid inte ifrågasatts av Onda. Vad som är tvistigt är om licens verkligen upplåtits - och om ett anspråk på royalty därmed föreligger - för produkter av visst slag som Onda sålt vidare. Denna tvistefråga avser alltså inte om ett åberopat rättsfaktum täcks av skiljeavtalet utan om detta rättsfaktum existerar. Att den av Ericsson påstådda tolkningen av licensavtalen kan vara svår att forena med avtalens ordalydelse - som enligt en s.k. merger c/ause ska ha foreträde framför vad som i övrigt rorekommit mellan parterna - kan alltså få betydelse i behörighetsfrågan endast inom ramen för en prövning av om Ericssons påstående är uppenbart ogrundat. Ericsson har på avtalsrättsliga grunder anfört skäl ror att licensavtalen ska anses ha ett vidare tillämpningsområde än vad avtalstexten ger vid handen. Enbart den omständigheten att avtalets ordalydelse är svårförenlig med vad Ericsson gjort gällande kan under sådana förhållanden inte föranleda bedömningen att påståendet varit uppenbart ogrundat. Detta gäller så mycket mer som skiljenämnden vid sin materiella prövning kommit fram till att avtalen ska tolkas på det sätt Ericsson hävdat.

9 SVEA HOVRÄTI Sid 9 Skiljenämnden har således varit behörig att pröva tvisten. Käromålet kan alltså inte bifallas på den i första hand åberopade grunden. När det gäller den i andra hand anfijrda grunden ror talan kan hovrätten konstatera att det i och ror sig inte finns något hinder mot att en skiljenämnd vilandeförklarar ett mål. Utrymmet for sådana beslut är emellertid begränsat med hänsyn till kravet på snabbhet i forfarandet (se Lindskog a.a., s 604). Skiljenämnden har fattat sitt avslagsbeslut efter att Onda beretts tillfälle att utveckla skälen for sin begäran. Enligt hovrättens bedömning har det inte framkommit några omständigheter som ger stöd for att skiljenämnden då skulle ha gjort sig skyldig till handläggningsfel. Det finns därfor inte grund for att upphäva skiljedomen enligt 34 forsta stycket 6 LSF. Vid denna bedömning finns inte anledning att pröva frågan om preklusion enligt lagrummets andra stycke. Sammanfattningsvis finner hovrätten att klandertalan ska avslås. Vid denna utgång i huvudsaken ska Onda ersätta Ericssons rättegångskostnad. Det yrkade beloppet är inte tvistigt. Hovrättens dom tar inte överklagas (43 andra stycket LSF) /', I ~dt/;;t/j~ I avgörandet har deltagit hovrättslagmannen Cecilia Renfors samt hovrättsråden Ulrika Ihrfelt, referent, och Anne Kuttenkeuler. Enhälligt.