Bilaga 1 - Utvärdering av prissäkringsmöjligheter i den svenska elmarknaden för samråd enligt FCA-förordningen

Transkript

1 Skriv ÅÅÅÅ:NR Hämta nr hos Kommunikationsfunktionen Bilaga 1 - Utvärdering av prissäkringsmöjligheter i den svenska elmarknaden för samråd enligt FCA-förordningen

2 Energimarknadsinspektionen (Ei) är en myndighet med uppdrag att arbeta för väl fungerande energimarknader. Det övergripande syftet med vårt arbete är att Sverige ska ha väl fungerande distribution och handel av el, fjärrvärme och naturgas. Vi ska också ta tillvara kundernas intressen och stärka deras ställning på marknaderna. Konkret innebär det att vi har tillsyn över att företagen följer regelverken. Vi har också ansvar för att utveckla spelreglerna och informera kunderna om vad som gäller. Vi reglerar villkoren för de monopolföretag som driver elnät och naturgasnät och har tillsyn över företagen på de konkurrensutsatta energimarknaderna. Energimarknaderna behöver spelregler vi ser till att de följs Energimarknadsinspektionen Box 155, Eskilstuna

3 Innehåll 1 Syftet med samrådet Utvärderingen Beslut om behov av åtgärder och processen vidare Uppbyggnad av den svenska elmarknaden Allmänt Hur prissäkrar aktörer sig i den svenska elmarknaden Betydelsen av Nasdaq respektive mäklare Utvärdering Data som använts vid utvärderingen Metoder som använts Förbrukningsdata Resultat av utvärderingen Systempriskontrakt Handelshorisont (enligt FCA-förordningen) och handelsvolymer Köp-/säljspridning (enligt FCA-förordningen) Handlade volymer i förhållande till den fysiska förbrukningen (enligt FCA-förordningen) Öppen position i förhållande till den fysiska förbrukningen (enligt FCAförordningen) Ex-post riskpremier Korrelation mellan spotpriser i olika elområden B1. Uttalande från SKM angående funktionen i den bilaterala EPAD-marknaden.34

4 1 Syftet med samrådet De senaste åren har flera nya EU-förordningar för elmarknaden trätt i kraft. Dessa regler är direkt tillämpliga och rör både marknadens funktionssätt och mer tekniska regler. Den 17 oktober trädde Kommissionens förordning (EU) 216/1719 om fastställande av riktlinjer för terminsbaserad kapacitetstilldelning (FCAförordningen) i kraft. FCA-förordningen syftar till att förbättra möjligheterna till risksäkring på forwardmarknaden. Det nya regelverket berör främst systemnätsoperatörer, tillsynsmyndigheter, medlemsstater och marknadsaktörer. De nya reglerna innebär att systemansvariga företag, i Sveriges fall Affärsverket svenska kraftnät, som huvudregel ska utfärda långsiktiga överföringsrättigheter på förbindelser till annan medlemsstat. Energimarknadsinspektionen (Ei) får ta beslut om att de systemansvariga vid aktuell elområdesgräns inte ska utfärda långsiktiga överföringsrättigheter för elområdesgränsen (artikel 3.1 FCA-förordningen). Ett sådant beslut ska i så fall fattas koordinerat tillsammans med berörd tillsynsmyndighet på den andra sidan av elområdesgränsen. Innan de behöriga tillsynsmyndigheterna för elområdesgränsen fattar ett sådant beslut ska de samråda med tillsynsmyndigheterna i den berörda kapacitetsberäkningsregionen och ta vederbörlig hänsyn till deras yttranden. Vidare ska tillsynsmyndigheterna samråda med berörda marknadsaktörer. Beslutet om att de systemansvariga vid aktuell elområdesgräns inte ska utfärda långsiktiga överföringsrättigheter för elområdesgränsen ska fattas senast sex månader efter att förordningen träder i kraft. I detta fall innebär det att besluten ska fattas senast den 17 april 217 (3.2 FCA-förordningen). FCA-förordningen är ännu inte tillämplig i Norge. De elområdesgränser som förordningen därför tar sikte på för svenskt vidkommande är följande: Diarienummer Elområdesgräns Finland- Sverige (SE1) Finland- Sverige (SE3) Litauen- Sverige (SE 4) Polen- Sverige (SE 4) Danmark- Sverige (DK1- Sverige (SE3) Danmark (DK2) Sverige (SE4) 3

5 De aktörer som vill delta i samrådet ska lämna sitt svar per elområdesgräns. Svaret ska lämnas skriftligt till: registrator@ei.se. Svaret ska vara Ei tillhanda senast 16 mars 217. Frågor om samrådet besvaras av Johan Roupe: johan.roupe@ei.se. 1.1 Utvärderingen Beslutet att de systemansvariga vid aktuell elområdesgräns inte ska utfärda långsiktiga överföringsrättigheter för elområdesgränsen ska vara samordnat mellan Ei och den andra tillsynsmyndigheten och ska grundas på om förhandsmarknaden ger tillräckliga möjligheter till risksäkring i de berörda elområdena. Bedömningen ska utföras på ett samordnat sätt av de behöriga tillsynsmyndigheterna för elområdesgränsen och ska bland annat omfatta en utvärdering och ett samråd med berörda aktörer. När det gäller utvärderingen ska den undersöka hur elgrossistmarknaden fungerar och ska grundas på tydliga kriterier som åtminstone omfattar följande (artikel 3.4 FCA-förordningen): a) En analys av huruvida de produkter eller den kombination av produkter som erbjuds på förhandsmarknaderna utgör en risksäkring mot dagen före-prisets volatilitet för den berörda elområdesgränsen. En sådan produkt eller kombination av produkter ska betraktas som en lämplig risksäkring mot ändringar av dagen före-priset för det berörda elområdet om det finns en tillräcklig korrelation mellan dagen före-priset för det berörda elområdet och det underliggande pris som utgör grunden för avräkningen av produkten eller kombinationen av produkter. b) En analys av huruvida produkterna eller kombinationen av produkter som erbjuds på förhandsmarknaderna är effektiva. För detta ändamål ska åtminstone följande indikatorer beaktas: i) Handelshorisont. ii) Köp/sälj-spridning. iii) Handlade volymer i förhållande till fysisk förbrukning. iv) Öppna kontrakt i förhållande till fysisk förbrukning. I de beräkningar som redovisas i kapitel 4 i detta dokument, relaterar styckena primärt till fråga b), dvs om de produkter som erbjuds på förhandsmarknaderna är effektiva. Vad gäller fråga a), finns det i praktiken oändliga kombinationer av produkter/kontrakt som kan utgöra en lämplig risksäkring. Stycke 4.7 i vår redovisning syftar till att redovisa i vilken utsträckning spotpriserna i de olika elområdena (och systempriset) samvarierar och aktörer därmed kan använda kontrakt med avräkning mot någon av dessa prisreferenser för att prissäkra en exponering mot någon av de övriga. 4

6 1.2 Beslut om behov av åtgärder och processen vidare Om Ei:s bedömning är att möjligheterna till risksäkring anses tillräckliga i de berörda elområdena ska de berörda tillsynsmyndigheterna besluta att inte utfärda långsiktiga överföringsrätter för elområdesgränsen (artikel 3.1 FCAförordningen). Om Ei istället bedömer att möjligheterna till risksäkring är otillräckliga vid en elområdesgräns som omfattas av regelverket ska Ei och den berörda tillsynsmyndigheten begära att Affärsverket svenska kraftnät och den andra berörda systemansvariga vidtar åtgärder. Det finns två alternativa åtgärder som tillsynsmyndigheterna kan föreslå, antingen att de systemansvariga a) utfärdar långsiktiga överföringsrättigheter eller b) säkerställer att andra långsiktiga risksäkringsprodukter för överföring mellan elområden görs tillgängliga som ett stöd till elgrossistmarknadernas funktion (artikel 3.5 a-b FCA-förordningen). Om tillsynsmyndigheterna väljer b) har de berörda systemansvariga för överföringssystemen sex månader på sig att utarbeta de nödvändiga arrangemangen och lämna in dem till godkännande av de berörda tillsynsmyndigheterna. Sexmånadersfristen börjar i så fall löpa från det att begäran enligt b) skickats ut (artikel 3.6 FCA-förordningen). Om alternativ b) skulle vara aktuellt ska Ei, efter att ha tagit emot förslaget från Affärsverket svenska kraftnät, koordinerat med den andra berörda tillsynsmyndigheten godkänna förslaget. Därefter har Svenska kraftnät sex månader på sig att genomföra förslaget (artikel 3.6 FCA-förordningen). Ei kan efter begäran från Svenska kraftnät förlänga genomförandetiden med högst sex månader (artikel 3.6 FCA-förordningen). Ett sådant beslut förutsätter ett koordinerat beslut tillsammans med den andra berörda tillsynsmyndigheten. 5

7 2 Uppbyggnad av den svenska elmarknaden 2.1 Allmänt Det svenska elhandelssystemet är sedan 1996 avreglerat i den bemärkelsen att energin överlåts och levereras utifrån kommersiella förutsättningar och avtal mellan producenter, handlare och förbrukare. Elhandelssystemet kan delas in i fyra delmarknader: en prissäkringsmarknad (finansiell marknad), dagenföremarknaden, intradagsmarknaden samt balansmarknaden. På prissäkringsmarknaden handlas produkter för att hantera ekonomiska risker som uppkommer vid handel av el, eftersom att priserna varierar såväl över tid som mellan olika geografiska områden. Producenter handlar för att säkra sina framtida intäkter och konsumenter för att säkra en förutsägbar nivå i sina framtida elkostnader. Sverige är sedan 1 november 211 indelat i de fyra elområdena SE1 (Luleå, LUL), SE2 (Sundsvall, SUN), SE3 (Stockholm, STO) och SE4 (Malmö, MAL). När handelskapaciteten mellan olika elområden är tillräcklig blir priset detsamma i dessa områden och när handelskapaciteten inte är tillräcklig uppstår olika priser i elområdena. Systempriset utgör det pris som hade uppstått om inga överföringsbegränsningar hade funnits i det gemensamma nordiska systemet. I tabell 1 och tabell 2 presenteras den totala produktionen och konsumtionen i svenska elområden samt totalt för Sverige under perioden Som framgår av tabellerna, finns den större delen av den svenska elproduktionen i de nordligare delarna, samtidigt som konsumtionen främst sker i de sydligare delarna av Sverige. GWh SE1 SE2 SE3 SE4 SVERIGE Tabell 1. Produktion per elområde i Sverige (exkl solkraft) i GWh. Källa: SCB. GWh SE1 SE2 SE3 SE4 SVERIGE Tabell 2. Förbrukning per elområde i Sverige (exkl förluster) i GWh. Källa: SCB. 6

8 Utöver de överföringar som sker mellan de fyra svenska elområdena är Sverige även marknadskopplat till elområden i Norge (NO), Danmark (DK), Finland (FI), Litauen (LT), Tyskland (DE) samt Polen (PL). Totalt sett finns följande förbindelser till svenska elområden: SE1-SE2, SE2-SE3, SE3-SE4, SE3-NO1, SE2-NO3, SE2-NO4, SE1-NO4, SE3-DK1, SE4-DK2, SE1-FI, SE3-FI, SE4-LT, SE4-DE samt SE4-PL. Figur 1. Förbindelser till och från Sverige. Den höga graden av sammankoppling mellan de nordiska länderna gör att korrelationen mellan priserna i de olika elområdena generellt är hög. Detta i sin tur har möjliggjort framväxten av en betydande gemensam finansiell elmarknad som bygger på kontrakt som avräknas mot det gemensamma systempriset. Systempriset beräknas som ett gemensamt nordiskt jämviktspris på dagenföremarknaden, baserat på alla köp- och säljbud från Sverige, Norge, Danmark och Finland som lämnas till den nordvästeuropeiska marknadskopplingen (samt import/export från omgivande länder). I denna beräkning antas att de fysiska överföringsmöjligheterna i elnätet är oändliga inom Norden, vilket gör att detta pris sällan överensstämmer exakt med de faktiska spotpriserna i de olika elområdena. 7

9 2.2 Hur prissäkrar aktörer sig i den svenska elmarknaden Den finansiella elmarknaden i Norden baseras på marknadsaktörernas behov och intresse av att prissäkra sina framtida exponeringar mot varierande spotpriser. Förutom de fundamentala aktörerna, såsom producenter, förbrukare och elhandlare, deltar även renodlat finansiella aktörer (dvs aktörer utan naturlig exponering mot elpriser) i marknaden. Systempriskontrakt möjliggör prissäkring av stora delar av den grundläggande prisrisk som finns i den nordiska elmarknaden till följd av varierande tillgång på exempelvis vatten- och kärnkraft samt variationer i bränslepriser. Den prisrisk som återstår, det vill säga skillnaden mellan priset i ett specifikt elområde och systempriset, kan dock inte hanteras med systempriskontrakt. Prissäkring i Norden baserades under många år nästan uteslutande på systempriskontrakt, men under 2-talet har allt fler EPAD-kontrakt (Electricity Price Area Differentials, tidigare Cfd Contracts for Difference) introducerats. Dessa kontrakt möjliggör prissäkring mot den kvarvarande prisrisken som utgörs av differensen mellan ett specifikt elområdes pris och systempriset. Kombinationen av systempriskontrakt och EPAD-kontrakt ger till sin konstruktion en effektiv prissäkring för den prisrisk som finns i systemet i stort och i det specifika elområde som EPAD-kontraktet avräknas emot. I tabell 3 presenteras de elområden i Norden/Baltikum vars prisrisk i dagsläget kan säkras med unika EPAD-kontrakt. Elområde Namn, förkortning SE1 Luleå, LUL SE2 Sundsvall, SUN SE3 Stockholm, STO SE4 Malmö, MAL FI Helsingfors, HEL DK1 Århus, ARH DK2 Köpenhamn, CPH NO1 Oslo, OSL NO4 Tromsø, TRO EE Tallinn, TAL LV Riga, RIG Tabell 3. Idag aktuella EPAD-områden i Norden och Baltikum. Det vanligaste scenariot för de flesta aktörer som är aktiva i marknaden är att man vill säkra prisrisken i det elområde där man är verksam som producent eller förbrukare. På samma sätt önskar en elhandlare att prissäkra sitt inköp i ett elområde där man säljer el till fasta priser. Vid leverans till rörligt pris, där detta i de allra flesta fall är knutet till spotpriset i det aktuella elområdet, behövs ingen prissäkring av inköpet. Varje enskild aktör gör sin egen avvägning av hur stor andel av sin produktion eller förbrukning som man önskar prissäkra och även vilken strategi man 8

10 använder för att göra det. I strategin kan man definiera såväl hur man bygger upp sin prissäkring över tid och vilka kontrakt som bör/får användas för att uppnå den nivå av prissäkerhet som man önskar. Det är inte med nödvändighet så att man som aktör alltid vill prissäkra 1 procent av sin exponering med såväl systemprissom EPAD-kontrakt. Även valet av vilket/vilka EPAD-kontrakt man använder kan variera utifrån aktörens riskbenägenhet och vilka övriga finansiella risker man har i sin verksamhet. 2.3 Betydelsen av Nasdaq respektive mäklare Nasdaq är den dominerande handelsplattformen för standardiserade 1 finansiella kontrakt i den svenska och nordiska elmarknaden. Även den tyska börsen EEX erbjuder sedan några år tillbaka handel i ett begränsat antal kontrakt med avräkning mot det nordiska systempriset (ffa månads-, kvartals- och årskontrakt). Omsättningen hos EEX är fortfarande begränsad och uppgick till totalt,2 TWh 215 respektive 2,2 TWh Till skillnad från i systempriskontrakten, där handel via handelsplattform hos Nasdaq eller EEX är det vanligaste, omsätts merparten av alla EPAD-kontrakt i den nordiska marknaden via mäklare. Två av de dominerande mäklarna är SKM i Stockholm och HWh Energimegling i Bergen. Elområde År för leverans Volym MWh (handlat hos Nasdaq) Volym MWh (handlat via mäklare, clearat hos Nasdaq) SE1 (LUL) SE1 (LUL) SE1 (LUL) SE1 (LUL) SE2 (SUN) SE2 (SUN) SE2 (SUN) SE2 (SUN) SE3 (STO) SE3 (STO) SE3 (STO) SE3 (STO) SE4 (MAL) SE4 (MAL) SE4 (MAL) SE4 (MAL) Tabell 4. Omsättning (MWh) i EPAD-kontrakt med leverans under perioden för svenska elområden, handlat hos Nasdaq respektive via mäklare. I tabell 4 presenteras den volym (MWh) som har handlats i EPAD-kontrakt på 1 Med standardiserade avses i detta sammanhang att kontraktens utformning följer en given och struktur avseende exempelvis energivolym som omfattas, leveransperiod, avräkning mm. Den tydliga standarden gör det möjligt för fler aktörer att värdera och handla kontrakten kontinuerligt. 2 Data tillhandahållet från EEX, datum 2 december 216, 9

11 månads-, kvartals- och årsbasis för svenska elområden med avräkning år , On Orderbook (handlade hos Nasdaq) respektive Off Orderbook (handlade via mäklare). Den funktion som mäklarna tillhandahåller är bland annat att de med manuellt arbete i dialog med enskilda aktörer kan skapa en mindre spridning mellan köpoch säljintresse än vad aktörerna regelmässigt presenterar på handelsplattformen. Figur 2. Omsättning (TWh) i finansiella kontrakt för den nordiska elmarknaden clearade hos Nasdaq. Figuren illustrerar vilken del av handeln som skett hos Nasdaq respektive via mäklare. Källa: Nasdaq. Att mäklarna är så betydelsefulla i handeln med EPAD-kontrakt gör att det är svårt att sammanställa en komplett helhetsbild av marknadens funktion, t ex avseende köp/sälj-spridningen (s k Bid/Ask spread) i enskilda kontrakt, endast baserat på de data som Nasdaq kan sammanställa. 1

12 3 Utvärdering 3.1 Data som använts vid utvärderingen Utvärderingen ska syfta till att undersöka hur elgrossistmarknaden fungerar (artikel 3 FCA-förordningen). Det görs genom följande två analyser: En analys av huruvida de produkter eller den kombination av produkter som erbjuds på förhandsmarknaderna utgör en risksäkring mot dagen före-prisets volatilitet för den berörda elområdesgränsen. En analys av huruvida produkterna eller kombinationen av produkter som erbjuds på förhandsmarknaderna är effektiva. För detta ändamål ska åtminstone följande indikatorer beaktas: i) Handelshorisont. ii) iii) iv) Köp/sälj-spridning. Handlade volymer i förhållande till fysisk förbrukning. Öppna kontrakt i förhållande till fysisk förbrukning. För denna utvärdering har handelsdata från Nasdaq och marknads- respektive förbrukningsdata från framför allt Nord Pool använts för att utvärdera hur den finansiella förhandsmarknaden fungerar och förhåller sig till den fysiska marknaden. Utvärderingen har primärt fokuserat på de fyra senaste åren, dvs Där vi har haft underlag för att även räkna från november och 212, har vi gjort så i syfte att få en längre sammanhängande tidsserie. Även om volymerna som handlas via EEX har ökat från 215 till 216, har vi i denna utvärdering valt att bortse från dessa. Det bör därför noteras att förekomsten av handel på EEX gör att aktörernas prissäkringsmöjligheter är något större i verkligheten än vad denna utvärdering i övrigt beskriver. Utöver den handel som sker på organiserade marknadsplatser respektive mäklare, är det också rimligt att anta att det förekommer prissäkring med kontrakt som handlas direkt mellan köpare och säljare. Uppgifter om dessa volymer finns inte sammanställda någonstans idag och kan därför inte redovisas till Ei eller bedömas av oss inom ramen för denna utvärdering. 3 De fyra svenska elområdena infördes den 1 november 211, vilket utgör en logisk startpunkt för att studera exempelvis spotpriskorrelationer. Denna reform var så pass genomgripande för såväl den fysiska som den finansiella marknadens struktur så att jämförelser med tiden dessförinnan inte har bedömts vara relevant i alla stycken. 11

13 Marknadsdata från Nord Pool utgörs av förbrukningsdata på årsnivå samt spotpriser på timnivå för de svenska elområdena samt systempriset under perioden För den genomförda korrelationsanalysen för system- och spotpriser har de genomsnittliga priserna per månad för perioden november 211 till december 216 använts. Handelsdatat från Nasdaq är av tre typer och består av systempriskontrakt respektive EPAD-kontrakt för de svenska elområdena under perioden De tre typerna av handelsdata utgörs av: - Handelshistorik där samtliga transaktioner i systempris- och EPADkontrakt på månads-, kvartals- och årsbasis ingår. Mer specifikt är det data om tid för transaktion, pris (EUR) samt volym (MWh) för dessa kontrakt som har använts i utvärderingen. Handelshistoriken täcker perioden till Dygnsvis historik där samtliga systempris- och EPAD-kontrakt på månads-, kvartals- och årsbasis redovisas. I detta data har information om stängningskurs (EUR), samt bästa köp- och säljbud (EUR) använts i utvärderingen. Detta data täcker perioden till Dygnsvis historik där samtliga systempris- och EPAD-kontrakt på månads-, kvartals- och årsbasis ingår. Mer specifikt är det data om varje kontrakts volymmässiga öppna position (MWh) för sista handelsdag som använts i utvärderingen. Detta data täcker perioden till Metoder som använts De mått som använts för utvärderingen baseras på de kortfattade krav som presenteras i FCA-förordningen (artikel 3.4 b FCA-förordningen) och har även kompletterats med egna mått från rapporten Methods for evaluation of the Nordic forward market for electricity 4 som EC Group och Hagman Energy sammanställde på uppdrag av NordREG under hösten 216. NordREG har bearbetat de förslag som presenterades i konsultrapporten och har gemensamt publicerat ytterligare förtydligade motiveringar och beskrivningar av de av konsulterna föreslagna måtten 5 Fyra obligatoriska mått ges 6 : - Handelshorisont - Köp/sälj-spridning (också känd som Bid/Ask-spread) 4 Methods for evaluation of the Nordic forward market for electricity, EC Group, Methodology for assessment of the Nordic forward market, NordREG, Artikel 3.4 FCA-förordningen 12

14 - Finansiell handel i förhållande till fysisk förbrukning - Öppen position (Open interest) i förhållande till fysisk förbrukning Utöver dessa fyra mått har Ei inkluderat följande mått i utvärderingen: - Ex-post riskpremier - Korrelation mellan spotpriser i de olika svenska och några av de övriga nordiska elområdena (gentemot systempris och gentemot varandra) Nedan följer en mer utförlig genomgång av hur samtliga mått har beräknats med hjälp av det data som Ei samlat in. Handelshorisont (enligt FCA) Handelshorisont för systempris- och EPAD-kontrakt har sammanställts per månad under perioden Handelshorisonten har kartlagts genom att sammanställa hur långt fram i tiden en aktör vid en tidpunkt har kunnat prissäkra sig genom att köpa/sälja ett kontrakt på den finansiella marknaden (kontrakt listade hos Nasdaq). Denna sammanställning täcker systempris- och EPADkontrakt på månads-, kvartals- och årsbasis vid en specifik månad under perioden Köp/sälj-spridning (enligt FCA) Köp/sälj-spridning har undersökts genom att se till genomsnitt för dessa under varje kontrakts handelsperiod. Datat från Nasdaq har uppvisat vissa brister i den meningen att en del ologiska budpriser angivits. Vi har justerat dessa avvikelser så lite som möjligt i syfte att inte förvränga datat 7. Utöver dataanalysen för de historiska köp/sälj-spridningarna hos den dominerande handelsplatsen Nasdaq, har även en kvalitativ beskrivning av framför allt EPAD-marknaden inhämtats från mäklaren SKM (se bilaga 1), som förmedlar en betydande andel av handeln i svenska EPAD-kontrakt. Dessvärre registrerar inte SKM och andra mäklare köp- och säljbud löpande elektroniskt och av det skälet kan dessa volymer inte heller inkluderas i de beräknade köp/säljspridningsmåtten. Finansiell handel i förhållande till fysisk förbrukning (enligt FCA) Kvoten mellan finansiell handel (omsättning, MWh) och fysisk förbrukning (MWh) benämns ofta Churn rate och har undersökts på årsbasis per elområde för EPAD-kontrakt (DS Future och Future) med olika löptid och för Norden för systempriskontrakt (DS Future och Future, Base och Peak). För denna 7 Vid beräkningarna har vissa felaktigheter i datat från Nasdaq gällande Köp/Sälj-spridning observerats, då värdet NULL (tomt värde) ibland ersatts med noll (). Detta har lett till negativa Köp/Säljspridningar. Mot bakgrund av detta har dels genomsnittliga spridningar baserade på ursprungligt data beräknats och dels genomsnittliga spridningar där negativa värden samt observationer med -värden justerats. Skillnaden i utfallet för EPAD-kontrakt för svenska elområden samt systempriskontrakt var begränsat. I den Excel-fil som också finns tillgänglig, presenterar vi datat dels i originalskick och dels i ett något justerat skick med försiktiga bedömningar av hur de korrekta värdena sannolikt skulle ha sett ut. 13

15 undersökning har därmed omsättningen i samtliga EPAD-kontrakt på månads-, kvartals- och årsbasis per år och elområde summerats och satts i relation till vardera års och elområdes fysiska förbrukning. För systempriskontrakt har kvoten mellan total omsättning (MWh) i månads-, kvartals- och årskontrakt per år och total fysisk förbrukning (MWh) i Norden (Sverige, Norge, Finland och Danmark) under motsvarande år undersökts. Måttet churn rate beskriver på en övergripande nivå hur många gånger varje fysiskt levererad MWh har handlats i forwardmarknaden. Öppen position (Open interest) i förhållande till fysisk förbrukning (enligt FCA) Kvoten mellan öppen position (MWh) och fysisk förbrukning (MWh) är ytterligare en typ av churn rate som föreskrivs i FCA GL. Kvoten illustrerar hur stor andel av förbrukningen (i ett elområde eller på systemprisnivå) som har varit prissäkrad. Detta mått har beräknats på samma sätt som kvoten mellan årlig omsättning i EPAD-kontrakt (DS Future och Future) med olika löptid och den fysiska förbrukningen per elområde motsvarande år. För systempriskontrakt (DS Future och Future, Base och Peak) har på samma sätt kvoten mellan varje års öppna position i systempriskontrakt med olika löptid (månad, kvartal och år) ställts i förhållande till motsvarande års fysiska förbrukning i Norden. Den notering av öppen position som använts för beräkningen är volymen öppen position (MWh) för sista handelsdag för varje kontrakt på månads-, kvartals- och årsbasis för EPAD- respektive systempriskontrakt. Detta sätt att räkna tar hänsyn till den effekt som kaskadering (nedbrytning i kortare löptider) av kontrakten får och illustrerar hur stor andel av den fysiska förbrukningen under en given tidsperiod som täcks av netto utestående position vid leverans. Måttet kan således sägas återspegla hur stor prissäkringsgrad som marknadens aktörer i genomsnitt har valt att tillämpa under den aktuella tidsperioden. Ex-post riskpremier Utöver de mått som redovisats ovan och som följer av FCA-förordningen, har Ei även valt att undersöka ex-post riskpremien. Detta är ett mått som över tid syftar till att indikera om en systematisk felprissättning (positiv eller negativ) sker i en viss typ av kontrakt. På så sätt kan det sägas vara ett mått på marknadens effektivitet. Detta mått är inte obligatoriskt att beräkna enligt FCA-förordningen. Ex-post riskpremier har beräknats för samtliga EPAD-kontrakt på månads-, kvartals- och årsbasis under perioden Ex-post riskpremier har beräknats för det sista handlade priset (dvs last traded ) i respektive kontrakt. Observera att den tidpunkt som denna notering har inträffat, kan variera. Ofta infaller den sista handeln i ett kontrakt den sista dag som kontraktet går att handla på plattformen, men det är inte alltid som detta är fallet. Ex-post riskpremier har beräknats som skillnaden mellan priset på ett EPADkontrakt och den genomsnittliga differensen mellan det relevanta elområdets spotpris och systempriset för varje timme under kontraktets leverans- /avräkningsperiod. 14

16 För systempriskontrakten har ex-post riskpremien beräknats som differensen mellan kontraktets sista handlade pris och det genomsnittliga spotpriset på systemnivå för den aktuella kontraktsperioden. Korrelation mellan spotpriser i de olika nordiska elområdena I den mån som spotpriserna i två (eller flera) olika elområden uppvisar en stark samvariation/korrelation, innebär detta att risken att ta en position i det ena elområdet i hög grad kommer att likna risken att ta en likadan position i det andra elområdet. Detta i sin tur betyder att ett och samma instrument kan utgöra en effektiv prissäkring för båda positionerna. Korrelation mellan spotpriser i två elområden, eller mellan ett elområdes spotpris jämfört med systempriset, kan göras med olika upplösning. Man kan mäta korrelationen baserat på timvisa prisvariationer eller välja att i stället använda genomsnittliga priser för längre perioder (t ex veckor eller månader). Eftersom syftet med utvärderingen enligt FCA är att analysera de långsiktiga prissäkringsmöjligheterna i marknaden, har vi valt att fokusera på oviktade månadsmedelpriser. För de flesta marknadsaktörer är det inte avgörande om prisavvikelser uppträder på timnivå så länge som genomsnittspriserna för t ex månaden korrelerar väl. För att undersöka möjliga alternativ för en effektiv prissäkring av ett specifikt elområdes spotprisvariationer, har korrelationen mellan systempriset, spotpriset för svenska elområden samt spotpriset i Finland undersökts. Anledningen att även korrelationen med spotpriserna i Finland har undersökts, är att EPAD-kontrakten med avräkning mot spotpriserna i Finland är några av de mest handlade kontrakten och därmed skulle de kunna vara ett intressant alternativ för svenska aktörer att använda för prissäkring. Vår beräkning har fokuserats på 62 månadsvisa observationer för spotpriserna mellan november 211 och december 216. Vi har undersökt korrelationen mellan alla möjliga kombinationer av systempris och de olika elområdenas spotpriser för hela perioden. Vidare har 12-månaders glidande korrelationer även beräknats för att se hur priserna korrelerat under olika delar av den undersökta perioden. 3.3 Förbrukningsdata I tabell 5 nedan presenteras de siffror avseende den fysiska förbrukningen (TWh) för svenska elområden samt Norden under år som har använts vid beräkning av churn rates. Årsförbrukning (TWh) SE1 SE2 SE3 SE4 Norden 212 9,43 17,2 9,14 24,84 386, ,45 16,74 87,7 24,23 38, ,51 16,49 84,17 23,63 375, ,57 16,4 85,2 23,76 377, ,6 16,61 87,1 24,38 385,81 Tabell 5. Fysisk förbrukning i de svenska elområdena samt totalt i Norden (TWh) perioden

17 EUR/MWh 4 Resultat av utvärderingen 4.1 Systempriskontrakt En integrerad och viktig del av de möjligheter till prissäkring som erbjuds i den nordiska marknaden utgörs av finansiella kontrakt avräknade mot systempriset (så kallade systempriskontrakt). Även om systempriset i sig inte är en prisreferens som används i fysiska leveranser (producenter och förbrukare möter i regel det specifika elområdets pris i sina leveranser), är samvariationen mellan systempriset och flera nordiska elområdens spotpriser så pass hög att man i många fall kan hävda att ett finansiellt kontrakt med avräkning mot systempriset ger en god prissäkring. I stycke 4.7 nedan analyserar vi korrelationen mellan de svenska elområdenas spotpriser visavi systempriset mer i detalj. Genom att stora delar av den nordiska och baltiska elmarknadens aktörer kan använda systempriset som referens vid prissäkring (med eller utan kompletterande köp eller sälj av EPAD-kontrakt), uppnås en väsentligt bättre likviditet i handeln med systempriskontrakten än vad något enskilt elområde hade kunnat erbjuda. Det möjliggör också handel längre fram i tiden än vad som sannolikt hade skett om en aktör hade behövt söka sin motpart inom ett mindre och mer avgränsat elområde. Vid en bedömning av prissäkringsmöjligheterna i den svenska elmarknaden, är det därför av största vikt att också uppmärksamma de möjligheter som systempriskontrakten erbjuder. Köp-/säljspridning (s k Bid/Ask spread),16 Köp/säljspridning i årskontrakt (SYS),14,12,1,8,6,4,2, Ojusterad dataserie Justerad dataserie Figur 3. Genomsnittlig köp/sälj-spridning under handelsperioden i årskontrakt med avräkning mot systempriset (SYS) De problem som identifierats i datat från Nasdaq har här illustrerats med en kurva baserad på originaldata och en kurva baserad på försiktigt justerade data. Årskontrakt är den mest handlade produkten hos Nasdaq och de mäklare som erbjuder handel i finansiella kontrakt för Norden. Därav följer att spridningen mellan bästa köp- och säljbud också är relativt begränsad. Det tyder, bland annat, på att köpare och säljare är relativt överens om var priset bör ligga och att många aktörer är aktiva och handlar i marknaden. 16

18 EUR/MWh EUR/MWh,6 Köp/säljspridning i kvartalskontrakt (SYS),5,4,3,2,1 Ojusterad dataserie Axeltitel Justerad dataserie Figur 4. Genomsnittlig köp/sälj-spridning under handelsperioden i kvartalskontrakt med avräkning mot systempriset (SYS) De problem som identifierats i datat från Nasdaq har här illustrerats med en kurva baserad på originaldata och en kurva baserad på försiktigt justerade data. Kvartalskontrakten för avräkning mot systempriset har i genomsnitt handlats med en spridning på cirka,1-,5 EUR/MWh under perioden Minst spridning uppvisas i Q1- och Q4-kontrakten, vilka täcker vinterperioden av året. Dessa kontrakt är också de mest handlade av kvartalskontrakten. Tendensen synes alltså vara att i de kontrakt som handlas mest (omsättningen är som störst), minskar spridningen. Q1- och Q4-kontrakten har handlats med spridning i genomsnitt på,2-,3 EUR/MWh medan sommarkvartalen Q2 och Q3 uppvisar spridning i storleksordningen,4-,5 EUR/MWh. Ex-post riskpremier 12, 1, 8, 6, 4, 2,, -2, -4, -6, -8, Ex post riskpremie - SYS M Ex post riskpremie Figur 5. Ex post riskpremie för systempriskontrakt på månadsbasis under perioden Källa: Nasdaq. 17

19 EUR/MWh 8, Ex post riskpremie - SYS Q 6, 4, 2,, -2, -4, -6, Ex post Axeltitel riskpremie Figur 6. Ex post riskpremie för systempriskontrakt på kvartalsbasis under perioden Källa: Nasdaq. 4.2 Handelshorisont (enligt FCA-förordningen) och handelsvolymer Redovisningen av handelshorisonten och handlade volymer är avsedda att illustrera vilka kontrakt som finns tillgängliga för marknadens aktörer (primärt via organiserad marknadsplats) att säkra sina framtida exponeringar. Handelshorisonten åskådliggör med vilken tidsprecision prissäkringar kan göras med hjälp av kontrakt som täcker kalendermånad, kvartal eller år. För tidpunkter längre fram i tiden (3-1 år) handlas i regel årskontrakt. När leveranstidpunkten kommer närmare kaskaderas (bryts ned) årskontrakten ner på kvartalsnivå (2-3 år framåt) och senare månadsupplösning (6-9 månader framåt). 12 Säkringshorisont - den nordiska forwardmarknaden SYS (M) SYS (Q) SYS (Y) EPAD (M) EPAD (Q) EPAD (Y) SYS (M) SYS (Q) SYS (Y) EPAD (M) EPAD (Q) EPAD (Y) SYS (M) SYS (Q) SYS (Y) EPAD (M) EPAD (Q) EPAD (Y) SYS (M) SYS (Q) SYS (Y) EPAD (M) EPAD (Q) EPAD (Y) dec-12 dec-12 dec-12 dec-12 dec-12 dec-12 dec-13 dec-13 dec-13 dec-13 dec-13 dec-13 dec-14/15 dec-14/15 dec-14/15 dec-14/15 dec-14/15 dec-14/15 nov-16 nov-16 nov-16 nov-16 nov-16 nov-16 SE1 SE2 SE3 SE4 Figur 7. Handelshorisont (antal kontrakt framåt i tiden) för systempriskontrakt respektive svenska EPAD perioden december 212 november 216. Figuren ovan illustrerar att handelshorisonten på Nasdaq, som är den huvudsakliga handelsplattformen, har utökats från 212 fram till idag. Handelsvolymerna åskådliggör hur mycket energi som har handlats i forwardmarknaden. I vår sammanställning nedan har vi fokuserat på volymerna i 18

20 MWh MWh de svenska elområdenas EPAD-kontrakt. Till detta kommer, som nämnts ovan, väsentligt större volymer i systempriskontrakt. 12 Handlade volymer i svenska EPAD-kontrakt (M) SE1 SE2 Axeltitel SE3 SE4 Figur 8. Handlade volymer i svenska EPAD-kontrakt (M) under perioden januari 213 december 216. Av figuren ovan kan vi utläsa att det är EPAD-kontrakten för SE3 (Stockholm) som dominerar omsättningen i månadskontrakt. Variationerna mellan månaderna är betydande, där kontrakten för sommarhalvåret generellt handlas mindre än vintermånaderna. Detta mönster återspeglas också i handeln med övriga svenska elområdens EPADkontrakt på månadsbasis. 6 Handlade volymer i svenska EPAD-kontrakt (M) - rullande 12 månader SE1 SE2 SE3 SE4 Figur 9. Handlade volymer i svenska EPAD-kontrakt (M) rullande medelvärden (12 månader) januari 214 december 216. Punkten jan 14 visar den sammanlagda handeln för 12-månadersperioden jan-dec 213. Denna graf visar att handeln med månadskontrakt summerade på 12- månadersbasis har varit relativt konstant under perioden

21 MWh MWh Handlade volymer i svenska EPAD-kontrakt (Q) SE1 SE2 Axeltitel SE3 SE4 Figur 1. Handlade volymer i svenska EPAD-kontrakt (Q) per kvartal Q1 213 Q Även i kvartalskontrakten kan vi konstatera att det är i EPAD-kontrakten för SE3 som de största volymerna handlas. Mycket stora variationer mellan kvartalen råder, där vinterkontrakten (Q1 och Q4) handlas i 2-3 ggr större volymer än sommarkontrakten (Q2 och Q3). I EPAD-kontrakten för de andra elområdena är variationerna mellan kvartalen inte lika stor och den totala handeln av EPAD-kontrakt i dessa områden är avsevärt mindre än handeln i SE3. 12 Handlade volymer i svenska EPAD-kontrakt (Q) - summa fyra senaste kvartal SE1 SE2 SE3 SE4 Figur 11. Handlade volymer i svenska EPAD-kontrakt (Q) summerat fyra kvartal bakåt vid varje tidpunkt Q4 213 Q Volymerna som handlas i kvartalskontrakten för respektive elområde har legat relativt konstant under perioden En viss ökning kan skönjas i SE3 och mot slutet av perioden även i SE2. För SE4 har handeln däremot avtagit mätt från Q4-13 till Q

22 EUR/MWh MWh Handlade volymer i svenska EPAD-kontrakt (YR) SE1 SE2 SE3 SE4 Figur 12. Handlade volymer i svenska EPAD-kontrakt (YR) per avräkningsår. Av ovanstående figurer framgår att det är för elområde SE3/STO som den största delen av handeln i svenska EPADs sker. 4.3 Köp-/säljspridning (enligt FCA-förordningen) Ett av de vanligaste måtten på hur likvid en marknad/ett kontrakt är, utgörs av den så kallade köp/sälj-spridningen (Bid/Ask-spread). Spridningen visar hur långt från varandra köp- respektive säljsidan befinner sig i värderingen av ett kontrakt vid en given tidpunkt. En liten spridning indikerar en likvid marknad där aktörerna har stor visshet om vad som är det korrekta marknadspriset. En stor spridning indikerar en större ovisshet och innebär att aktörerna är osäkra till vilket pris de kommer att kunna genomföra ett avslut. Detta i sin tur innebär en högre risk för aktören att ta en position, då det kan vara svårt eller dyrt att ta sig ur positionen. Spridningen ger på så sätt ett mått på aktörernas transaktionskostnad. SE1 1,4 Genomsnittlig köp/säljspridning i månadskontrakt - SE1 1,2 1,8,6,4,2 Axeltitel SE1 Figur 13. Genomsnittlig köp/säljspridning i månadskontrakt för SE1. 21

23 EUR/MWh EUR/MWh EUR/MWh 1,2 Genomsnittlig köp/säljspridning kvartalskontrakt - SE1 1,8,6,4,2 SE1 Figur 14. Genomsnittlig köp/säljspridning i kvartalskontrakt för SE1. SE2 1,4 Genomsnittlig köp/säljspridning i månadskontrakt - SE2 1,2 1,8,6,4,2 Axeltitel SE2 Figur 15. Genomsnittlig köp/säljspridning i månadskontrakt för SE2. 1,9,8,7,6,5,4,3,2,1 Genomsnittlig köp/säljspridning kvartalskontrakt - SE2 SE2 Figur 16. Genomsnittlig köp/säljspridning i kvartalskontrakt för SE2. 22

24 EUR/MWh EUR/MWh SE3 1,9,8,7,6,5,4,3,2,1 Genomsnittlig köp/säljspridning i månadskontrakt - SE3 Axeltitel SE3 Figur 17. Genomsnittlig köp/säljspridning i månadskontrakt för SE3.,7 Genomsnittlig köp/säljspridning kvartalskontrakt - SE3,6,5,4,3,2,1 SE3 Figur 18. Genomsnittlig köp/säljspridning i kvartalskontrakt för SE3. 23

25 EUR/MWh EUR/MWh SE4 1,4 Genomsnittlig köp/säljspridning i månadskontrakt - SE4 1,2 1,8,6,4,2 Axeltitel SE4 Figur 19. Genomsnittlig köp/säljspridning i månadskontrakt för SE4. 1,2 Genomsnittlig köp/säljspridning kvartalskontrakt - SE4 1,8,6,4,2 SE4 Figur 2. Genomsnittlig köp/säljspridning i kvartalskontrakt för SE4. De beräknade genomsnittliga spridningarna som redovisats ovan baseras uteslutande på de data Ei fått tillgång till från Nasdaq. Vi saknar alltså uppgifter från handeln som skett via mäklare, där spridningen många gånger uppges vara väsentligt mindre, se bilaga Handlade volymer i förhållande till den fysiska förbrukningen (enligt FCA-förordningen) Churn rate sett till kvoten mellan handlad volym (omsättning, MWh) och den fysiska förbrukningen (MWh) visar hur många gånger den fysiska förbrukningen har omsatts finansiellt innan leverans sker. En högre kvot indikerar en större omsättning i handeln av systempris- respektive EPAD-kontrakt och ju högre kvot desto mer möjlighet finns det för aktörerna att prissäkra sig med hjälp av de undersökta kontrakten. I figur 21 och 22 presenteras Churn rates sett till kvoten mellan handlad volym (omsättning, MWh) och den fysiska förbrukningen (MWh) i 24

26 EPAD-kontrakt för svenska elområden respektive för systempriskontrakt och nordisk förbrukning under ,7 Handlade volymer i förhållande till fysisk förbrukning,6,5,4,3,2,1 SE1 SE2 Axeltitel SE3 SE4 Figur 21. Handlade volymer i svenska EPAD-kontrakt (summerat M, Q och YR) i förhållande till förbrukning per avräkningsår i respektive elområde. 5 Handlade volymer i förhållande till fysisk förbrukning SYS Figur 22. Handlade volymer i systempriskontrakt (summerat M, Q och YR) i förhållande till den fysiska förbrukningen i Norden per avräkningsår under perioden Som framgår av figur 21 och 22 ovan, har de handlade volymerna i svenska EPADkontrakt ökat successivt under perioden. Samtidigt har handeln i systempriskontrakt minskat något från 213 till Öppen position i förhållande till den fysiska förbrukningen (enligt FCA-förordningen) Churn rate sett till kvoten mellan öppen position (MWh) och den fysiska förbrukningen (MWh) visar hur stora nettopositioner som finns i olika kontrakt på marknaden. En högre kvot indikerar att en högre andel av den fysiska förbrukningen har prissäkrats. I figur 23 och figur 24 presenteras Churn rates sett till kvoten mellan öppen position (MWh) och den fysiska förbrukningen (MWh) i EPAD-kontrakt för svenska elområden respektive för systempriskontrakt och nordisk förbrukning under motsvarande period. 25

27 ,35 Öppen position i förhållande till fysisk förbrukning,3,25,2,15,1,5, SE1 SE2 SE3 SE4 Figur 23. Öppen position i förhållande till den fysiska förbrukningen för EPAD-kontrakt för svenska elområden under perioden ,35 Öppen position i förhållande till fysisk förbrukning,3,25,2,15,1,5, SYS Figur 24. Öppen position i förhållande till den fysiska förbrukningen i Norden för systempriskontrakt under perioden I figur 25 och figur 26 presenteras kvoten mellan handlade volymer (omsättning, MWh) och öppen position (öppen position, MWh) för period Notera att kvoterna för samtliga svenska elområden förutom SE4 212 samt SE1 213 understiger 1 %. Detta beror på att en del av omsättningen för respektive elområde och år inte finns med i datat över historiken. För systempriskontrakt har omsättningen i förhållande till öppna kontrakt minskat något med tiden, men kvoten visar för samtliga år under perioden på en omsättning på omkring 1 gånger, eller mer, den volym som är fortsatt öppen när kontrakten går till avräkning/leverans. 26

28 Procent Procent 3% Omsättning / öppen position 25% 2% 15% 1% 5% % SE1 SE2 SE3 SE4 Figur 25. Kvoten mellan omsättning och öppna kontrakt i EPAD-kontrakt för svenska elområden under perioden % 14% 12% 1% 8% 6% 4% 2% % Omsättning / öppen position SYS Figur 26. Kvoten mellan omsättning och öppna kontrakt i systempriskontrakt under perioden Ex-post riskpremier En indikator på att en finansiell marknad är effektiv är om det inte förekommer orimliga eller systematiska riskpremier i de kontrakt som handlas. Det är viktigt att notera att det i sig inte behöver vara fel att det förekommer en riskpremie. Förekommer det betydande osäkerhet/risk i utfallet/värdet av ett visst kontrakt, ska det också finnas en riskpremie. I vår analys har vi valt att studera till vilka priser som marknadens aktörer har handlat EPAD-kontrakt och hur dessa priser sedan har fallit ut i förhållande till det realiserade värdet på kontraktet (dvs avräkningen i form av differensen mellan systempriset och det aktuella områdespriset timme för timme under kontraktsperioden). Beräkningarna baseras på det senaste handlade priset i kontraktet (Last traded) och med särskilt fokus på månads- och kvartalskontrakt. Anledningen att vi inte har lagt lika stor vikt vid årskontrakten, trots att dessa är de mest handlade, är att dessa spänner över en väsentligt längre tidsperiod och att mer osäkerhet därmed återstår om systemets funktion och förväntade priser när kontraktet börjar att avräknas. 27

29 EUR/MWh EUR/MWh De uppehåll som redovisas i vissa kurvor beror på utebliven handel i kontraktet (dvs ingen uppgift för Last traded finns). I dessa fall har ingen riskpremie kunnat beräknas. SE1 Ex-post riskpremier EPAD M - SE SE1 Figur 27. Ex-post beräknade riskpremier för EPAD-kontrakt på månadsbasis avseende SE1 för perioden Ex-post riskpremier EPAD Q - SE SE1 Figur 28. Ex-post beräknade riskpremier för EPAD-kontrakt på kvartalsbasis avseende SE1 för perioden För SE1 kan vi notera att ex-post riskpremierna för månads- och kvartalskontrakt under perioden har uppvisat stora variationer. Under en stor del av inledningen av perioden ( ) var den beräknade riskpremien i såväl månads- som kvartalskontrakt negativ, det vill säga att kontraktens värde underskattades av de aktörer som utförde den sista handeln. Detta var till förmån för en köpare, men till nackdel för en säljare av dessa kontrakt. Under vände mönstret och riskpremien var under denna period huvudsakligen positiv. Detta innebär alltså att kontraktets värde överskattades. Under 216 föll de beräknade riskpremierna på nytt. 28

30 EUR/MWh EUR/MWh SE2 Ex-post riskpremier EPAD M - SE SE2 Figur 29. Ex-post beräknade riskpremier för EPAD-kontrakt på månadsbasis avseende SE2 för perioden Ex-post riskpremier EPAD Q - SE SE2 Figur 3. Ex-post beräknade riskpremier för EPAD kontrakt avseende SE2 för perioden EPAD-kontrakten för SE2 följer i stort samma mönster som kontrakten för SE1 under perioden Negativa riskpremier under följs av positiva värden under Under 216 var de beräknade riskpremierna återigen huvudsakligen negativa. Precis som korrelationsanalyserna av spotpriserna i avsnitt 4.7 nedan antyder, har Sveriges båda nordliga elområden uppvisat mycket hög samvariation under hela perioden från november 211 då elområdena infördes och fram till idag. Det är endast några enstaka timmar som mindre avvikelser i pris har noterats. 29

31 EUR/MWh EUR/MWh SE3 Ex-post riskpremier EPAD M - SE SE3 Figur 31. Ex-post beräknade riskpremier för EPAD-kontrakt på månadsbasis avseende SE3 för perioden Ex-post riskpremier EPAD Q - SE SE3 Figur 32. Ex-post beräknade riskpremier för EPAD-kontrakt på kvartalsbasis avseende SE3 för perioden De beräknade ex-post riskpremierna för månads- och kvartalskontrakt för SE3 uppvisar ett delvis annat mönster än de för SE1 och SE2. Under de första 18 månaderna efter införandet av elområdena (dvs t o m mitten av 213), var riskpremien i månadskontrakten till övervägande del positiv. Därefter följde en period med mer varierande utfall fram till sommaren 214 då riskpremierna återigen blev mer konsekvent positiva. Detta höll i sig fram till augusti 215. Därefter har resultaten för merparten av månaderna hållit sig nära noll med variationer både uppåt och nedåt. För kvartalskontrakten ser vi ett liknande mönster över tid, men med något förstärkta svängningar mellan positiva och negativa värden. 3

32 EUR/MWh EUR/MWh SE4 Ex-post riskpremier EPAD M - SE SE4 Figur 33. Ex-post beräknade riskpremier för EPAD-kontrakt på månadsbasis avseende SE4 för perioden Ex-post riskpremier EPAD Q - SE SE4 Figur 34. Ex-post beräknade riskpremier för EPAD-kontrakt på kvartalsbasis avseende SE4 för perioden Till mönstret liknar utvecklingen för beräknade riskpremier för månadskontrakten avseende SE4 de tidigare studerade elområdena ovan. Den inledande perioden efter elområdesindelningen präglades av huvudsakligen positiva riskpremier, som dock successivt har minskat. Från halvårsskiftet 213 fram till och med 216 pendlar de beräknade riskpremierna mellan att vara positiva och negativa, men med en övervikt på den positiva sidan. De allra flesta noteringarna under perioden ligger inom spannet -2 EUR/MWh till +2 EUR/MWh. Vad gäller kvartalskontrakten för SE4 kan vi notera en liknande utveckling, men med en mer konsekvent positiv riskpremie från Q3-14 fram till Q

33 EUR/MWh Period SE1 SE2 SE3 SE4 SYS Månad (M) -,18,4,46,86,1 Kvartal (Q) -,14,,49 1,4,53 År (YR) -,34,5,74 1,89 1,24 Tabell 6. Genomsnittliga ex-post riskpremier (EUR/MWh) för sista handlade kontrakt i EPAD- respektive systempriskontrakt med löptid månad, kvartal och år under perioden Genomsnittet är inte viktat utifrån handelsvolym i de olika kontrakten. 4.7 Korrelation mellan spotpriser i olika elområden Av nedanstående figur kan vi konstatera att följsamheten mellan de svenska elområdespriserna och systempriset generellt är hög under perioden Axeltitel SPOTSE1 SPOTSE2 SPOTSE3 SPOTSE4 System price Figur 35. Månatliga genomsnittliga spotpriser per elområde för SE1-SE4 samt SYS under tidsperioden november 211 december 216. I Tabell 7 presenteras korrelationen mellan systempriset, svenska elområden samt spotpriset i Finland över en tidsperiod av 62 månader (november 211 december 216). Över hela tidsperioden uppvisas en hög korrelation mellan samtliga undersöka spotpriser. I figur 36 och 37 presenteras 12-månaders rullande korrelationer mellan svenska elområden och systempriset samt mellan de svenska elområdena och Finland, vilket påvisar en hög korrelation mellan spotpriserna under stora delar av perioden, men att korrelationen periodvis har varit något lägre. SE1 SE2 SE3 SE4 SYS- FI SE2 SE3 SE4 SE1- FI SE3 SE4 SE2- FI SE4 FI SYS- SYS- SYS- SYS- SE1- SE1- SE1- SE2- SE2- SE3- SE3- SE4- FI,96,96,96,95,86,99,99,97,89,99,98,89,98,9,85 Tabell Månaders-korrelationer mellan systempriset, spotpriset i svenska elområden samt spotpriset i Finland under perioden november 211 till december