Riktlinje, Basala hygienrutiner och klädregler

Transkript

1 Riktlinje, Basala hygienrutiner och klädregler Antagna av: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Senast uppdaterad: Gäller för: Alla enheter där Österåkers kommun har övergripande hälso- och sjukvårdsansvar. MAS-riktlinje är ett övergripande dokument som utgör ramen, och minimikrav, i det som riktlinjen gäller. Riktlinje från MAS ska utgöra underlag för lokal rutin på respektive enhet eller hos respektive vårdgivare. Om MAS-riktlinje saknas ansvarar vårdgivare för att tillämpliga rutiner finns för sådant som regleras i författningar och lagstiftning. Vid granskning av verksamheten är det de lokala rutinerna som granskas.

2 Basala hygienrutiner och klädregler, BHK Bakgrund Att personal av alla kategorier konsekvent tillämpar basala hygienrutiner i sitt arbete är den mest grundläggande åtgärden för att förebygga vårdrelaterade infektioner inom alla former av vård och omvårdnad. Från och med den 1 januari 2016 gäller SOSFS 2015:10 gällande hygienregler vid arbete inom hemtjänsten, särskilda boenden och vissa LSS-boenden. I Österåkers kommun gäller en delvis strängare tolkning än vad föreskriften anger. Det gör att fler verksamheter omfattas, t.ex. personlig assistans, boendestöd och daglig verksamhet. Syftet är att basala hygienrutiner och klädregler ska tillämpas i alla verksamheter där det finns risk för smittspridning genom arbetsmoment som innebär direktkontakt mellan den som behöver hjälp och den som ska ge hjälpen. De verksamheter som inte har sådana arbetsmoment som innebär planerad direktkontakt, behöver inte heller tillämpa basala hygienrutiner och/eller klädregler. Vid oplanerade arbetsmoment ska det finnas tillgång till skyddskläder och handdesinfektion. Begreppsförklaring Direktkontakt: Planerade arbetsmoment som innebär kontakt med urin, avföring, sårsekret, uppkastningar/kräkningar, blod, infekterad saliv, infekterat sekret, infekterad tårvätska eller hälsotillstånd där sjuksköterska eller läkare bedömt att smittorisken av andra orsaker är hög vid direktkontakt, t.ex. nära kontakt med individ som har pågående magsjuka, öppna infekterade sår, andningsrelaterade smittor etc. Arbetsmoment som omfattas av BHK: Praktisk assistans vid toalettbesök, dusch och daglig hygien som innebär att individen får handgriplig hjälp med personlig intimhygien och inte endast förflyttningshjälp etc. är exempel på vanliga arbetsmoment där basala hygienrutiner och klädregler ska tillämpas. I undantagsfall, efter bedömning av läkare eller sjuksköterska, kan också arbetsmoment som matning, påklädning och assistans vid förflyttningar eller liknande omfattas. Legitimerad hälso- och sjukvårdspersonals insatser omfattas alltid av BHK. Arbetskläder: Arbetskläder består av en kortärmad överdel samt byxor, t.ex. T-shirt och jeans. Underkläder, strumpor och skor räknas inte som arbetskläder. Kläderna ska kunna tvättas i minst 60 grader. Arbetskläderna får endast bäras i arbetet. Om arbetet bedrivs på flera olika platser får arbetskläderna bäras vid färd mellan dessa platser, under ytterplagget. Arbetskläderna ska bytas och tvättas dagligen, men om de blir förorenade eller om det annars finns behov ska de bytas så snart som möjligt. Arbetsklädernas ärmar ska vara så korta att de slutar ovanför armbågen. Detta innebär att det inte är tillåtet att, i vård- eller omsorgsmoment som omfattas av föreskrifterna, använda ett långärmat plagg under arbetskläderna eller ha ett långärmat plagg med uppkavlade ärmar som kan hasa ner. Sida 2 av 7

3 Arbetskläder Arbetskläder/arbetsdräkt kan följa normaliseringsprincipen och behöver inte vara institutionsliknade som till exempel sjukhusklädsel. Arbetskläder ska användas när verksamheten innehåller moment som innebär direktkontakt med den som behöver hjälpen. Det är endast personal som utför sådana arbetsmoment som innebär direktkontakt som behöver använda arbetskläder. Arbetsklädsel/arbetsdräkt kan till exempel vara jeans, t-shirt, pikétröja men som uppfyller nedanstående krav. Arbetsklädernas överdel ska ha korta ärmar Används endast på arbetsplatsen Byts dagligen och vid synlig smuts Tvättas i minst +60 C och inte blandas med annan tvätt Tvättas efter varje arbetspass eller vid nedsmutsning/när arbetsdräkten blivit våt Förvaras åtskilda från privata kläder Vid hantering av livsmedel och arbete i kök: Alla personer som arbetar där livsmedel hanteras ska iaktta god personlig renlighet och bära lämpliga och rena kläder. Vid hantering av livsmedel gäller regler för livsmedelshygien. Livsmedelshygien är inte likställt med basala hygienrutiner inom vård och omsorg. Arbetsklädseln ska skyddas med köksförkläde. Köksförkläde ska tvättas dagligen. Långt hår ska vara uppsatt och vid matlagning ska håret täckas med hårskydd. Skyddsklädseln ska i första hand vara till för att skydda de livsmedel man hanterar, i andra hand skydda personen som hanterar livsmedlen. I övrigt ska en separat rutin för säker livsmedelshantering upprättas på varje enhet som hanterar eller bereder livsmedel. Basala hygienrutiner - Händerna ska desinfekteras med ett alkoholbaserat handdesinfektionsmedel, eller något annat medel med motsvarande effekt, omedelbart före och efter varje direktkontakt. - Händerna ska desinfekteras både före och efter användning av handskar. - Händerna ska, om de är synligt smutsiga, tvättas med vatten och flytande tvål innan de desinfekteras. - Vid vård av en patient med gastroenterit ska händerna alltid tvättas med vatten och flytande tvål före desinfektion. - Händer som har tvättats ska vara torra innan de desinfekteras. Skyddsutrustning - Ett engångsförkläde av plast eller en skyddsrock ska användas, om det finns en risk för att arbetskläderna kommer i kontakt med kroppsvätskor eller annat biologiskt material. - Skyddshandskar för engångsbruk ska användas vid kontakt med eller risk för kontakt med kroppsvätskor eller annat biologiskt material. - Skyddshandskarna ska tas av direkt efter ett arbetsmoment och bytas ut mellan olika arbetsmoment. Övriga regleringar Underarmar och händer ska hållas fria från armbandsur, smycken, bandage, förband, stödskenor eller motsvarande. Naglarna ska vara korta och fria från konstgjorda material. Sida 3 av 7

4 Mätningar av följsamhet till BHK Två gånger om året ska en punktprevalensmätning (PPM) göras på alla enheter oavsett om man omfattas av BHK eller inte. De enheter som inte omfattas av BHK fyller i att man gjort bedömningen att verksamheten inte omfattas av BHK. Särskild instruktion och protokoll för PPM-BHK skickas ut i särskild ordning. Mätningarna genomförs vecka och årligen. Ansvarsfördelning Arbetsgivarens ansvar: Tillhandahålla arbetskläder/arbetsdräkt samt skyddsutrustning och handdesinfektion. Tillhandahålla tvättmöjligheter Chef för enheten/verksamheten ansvarar för att: det finns en rutin för hantering av arbetskläder rutinen är känd i verksamheten basala hygienrutiner och klädregler följs den lokala rutinen följs arbetsklädsel finns tillgänglig på enheten personalen har kunskaper om basala hygienrutiner och arbetskläder egenkontroll genomförs av följsamheten till basala hygienrutiner och klädregler Personalen ansvarar för att: följa de rutiner som finns rapportera avvikelser i följsamheten till basala hygienrutiner och klädregler Sjuksköterskans ansvar i verksamheter där Österåkers kommun har hälso- och sjukvårdsansvar: Observerar och gör bedömningar kring det vårdhygienska arbetet Följa de rutiner som finns Rapportera avvikelser, påtala brister i följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler Delta i egenkontrollarbetet Göra individbedömningar och påtala behov av vårdhygienisk expertis Sida 4 av 7

5 Bilaga 1, Riskbedömningar och tankemodell I verksamheter där det råder tveksamheter kring om basala hygienrutiner och/eller klädregler ska tillämpas ska chef, i tillämpliga fall tillsammans med hälso- och sjukvårdspersonal, göra en bedömning av riskerna för smittspridning i verksamheten. Bedömningen ska dokumenteras skriftligen och kopia av bedömningen ska skickas till MAS. Nedanstående tankemodell och bedömningsgrund kan användas när riskbedömningen ska göras. Vid nya/förändrade omständigheter i verksamheten ska ny riskbedömning göras. Bedömningsgrund: Innebär arbetet på enheten direkt kontakt (kroppsnära arbete, kontakt alternativt risk för kontakt med kroppsvätskor) med en vårdtagare/brukare t ex i samband med: Personlig hygien? Av och påklädning? Toalettbesök/ byte av inkontinensskydd? Kontakt med vårdtagarens säng som bäddning, vändning, träning, behandling, utprovning av hjälpmedel, kontrakturförebyggande åtgärder? Sondmatning? Träning personlig ADL, förflyttningar, förflyttningsträning? Såromläggning, kompressionsbehandling? Skötsel av stomi, katetrar, infartsvägar, tracheostomi m.m.? Bedömningar, undersökningar, behandlingar t ex provtagningar, TENS, inhalationsbehandling, bloddialys, injektion eller infusions- givning, sugning av luftvägar, andningsgymnastik? Risbedömningsmatris Inom respektive område kan risken bedömas utifrån graderingen Grönt-Gult-Rött. Detta kan sedan kombineras med risken beräknad över tid. Förslag till riskbedömningsmatris finns nedan. Sida 5 av 7

6 Exempel på beräkning av risker: Hjälp med hygien Grönt: Serva eller hjälpa till med att plocka fram hygienartiklar, kläder utan att hjälpa till med praktiska arbetsmoment utan brukaren klarar detta själv samt att personal är endast ett muntligt stöd. Gult: Praktisk hjälp med skötsel av hygien t ex borsta tänderna, raka, tvätta under armar och hjälpa brukaren att komma igång genom praktiskt visa brukaren. Rött: Hjälp med dusch, underlivshygien. Hantering av urin och avföring. Hjälp med tvätt Grönt: Muntlig handledning utan kontakt med själva tvätten inklusive den rena tvätten. Gult: Personal bär tvättkorg. Rött: Hantering av smutsig tvätt inklusive sortering av tvätt. All smutsig tvätt är att ses som förorenad. Sida 6 av 7

7 Hjälp med städ Grönt: Brukare klarar själv att städa med muntligt stöd från personal. Personal plockar undan t ex tidningar, ej textilier. Gult: Plockar undan föremål inklusive textiler. Damma, dammsuga, torka golv samt sängbäddning. Rött: Hjälp med städ i badrum och toalett samt hantering och städ av kroppsvätskor. Hjälp med skötsel av inkontinenshjälpmedel Grönt: Muntligt stöd utan kontakt med inkontinenshjälpmedel. Utanför badrum eller toalett. Gult: Muntligt stöd utan kontakt med inkontinenshjälpmedel inne i badrum eller toalett. Rött: Praktisk hjälp med hantering av inkontinenshjälpmedel. Hantering av kroppsvätskor Grönt: Brukare klarar sin egen egenvård. Gult: Brukare behöver handräckning vid hantering av kroppsvätskor. Rött: All hantering av urin, avföring, blod, kräkningar eller slem samt assistans vid sugning av luftvägar. Hantering av riskavfall Grönt: Brukare sköter sitt eget riskavfall. Gult: Brukare behöver stöd vid hantering av riskavfall. Rött: Personal hanterar riskavfall. Hjälp med skötsel hud/ Sår: Grönt: Brukare hanterar sin hud och eventuella sår med egenvård. Gult: Hantering av hudvård på hel hud. Rött: Personal hanterar och lägger om sår inklusive vätskande eksem. Hjälp med infarter (t ex PEG, KAD, Stomi, tracheostomi) Grönt: Personal hanterar inga infarter. Gult: Personal hanterar endast PEG, ej knapp. Rött: Personal hanterar infarter t ex byter stomi, spola kateter, byter urinuppsamlingspåse, byte av talventil, skötsel av tracheostomi, byte av knapp till PEG, infarter för injektioner etc. Läkemedelshantering Grönt: Personal hanterar inga läkemedel. Gult: Personal hanterar läkemedel som intas via munnen. Subcutana injektioner t ex insulin och även öron- och ögondroppar samt inhalationer. Syrgas. Rött: Personal hanterar läkemedel för intravenöst bruk, blodtransfusion, rektala läkemedel. Övrig hälso- och sjukvård Rött: t ex hemdialys, andningsgymnastik, utprovning av hjälpmedel vid toalettbesök samt vid dusch eller bad Sida 7 av 7