Plan mot diskriminering och kränkande behandling Sannerudsskolan /2018

Transkript

1 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Sannerudsskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Sannerudsskolan /2018 Planen omfattar: Grundskola 7-9 och Grundsärskola 7-9 Ansvarig för planen: Rektor KIL1000, v1.1, Kils kommun Postadress Besöksadress Telefon Bankgiro Box 88 Kommunhuset Fax Plusgiro Kil Östra Torggatan 2D E-post Org.nr Sida 1 av 19

2 ÖVERGRIPANDE POLICY OCH VISION På vår skola vill vi att alla elever ska känna glädje och lust till lärande varje dag de går till skolan. Vi arbetar alltid för att eleverna ska känna trivsel, trygghet och respekt för alla de möter. Lagen förbjuder diskriminering och kränkningar och den gäller för alla. Kränkande behandling är när någon eller några kränker principen om allas lika värde. Kränkningar kan vara Fysiska t ex slag och knuffar Verbala t ex hot eller könsord Psykosociala t ex utfrysning, ryktesspridning Texter eller bilder t ex sociala medier, e-post, sms och mms Mobbning innebär att någon utsätts för kränkningar vid upprepade tillfällen. Det råder också en obalans i makt mellan den som mobbar och den som utsätts för mobbning. Skolledningen och all personal på Sannerudsskolan tar tydligt avstånd från alla tendenser till diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola och grundsärskola Ansvariga för planen Rektor: Sofia Gustafsson & Tobias Axnemon Planen gäller från Planen gäller till Elevernas delaktighet Elevskyddsombud Vårdnadshavarnas delaktighet Via föräldramöten Sida 2 av 19

3 Ta del av likabehandlingsplan som ligger hemsidan Personalens delaktighet Arbete på APT Samverkan med elever via klassråd Förankring av planen Planen kommer att göras känd på hemsidan för vårdnadshavare. Den kommer att tas upp på klassmöten och utvecklingssamtal. Planen kommer att göras känd för eleverna i början av terminen och arbetas med under året, dels utifrån en stående punkt kring den psykosociala miljön på dagordning för elevråd, samt klassråd. Planen kommer göras känd i ledningsgruppen för att sedan förankras i alla arbetslag. Eleverna undervisas om diskrimineringsgrunderna och om begreppen diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. DISKRIMINERINGSGRUNDERNA Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier: Maria vill göra sin praktik på en målarfirma, men studie- och yrkesvägledaren avråder henne med argumentet Det är för hårt arbete för en tjej. [diskriminering] Pedro blir retad av kompisarna på fritidshemmet för att han är den ende killen som valt att gå med i dansgruppen. [trakasserier på grund av kön] Några elever på skolan sprider ett rykte om Karin, att hon beter sig som en hora och hånglar med vem som helst. [sexuella trakasserier] Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande Sida 3 av 19

4 identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från det normala. Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: Jorge blir förlöjligad och hånad av en grupp killar i skolan eftersom han sminkar sig. [trakasserier] Kim, som identifierar sig som intergender, söker upp skolkuratorn på sitt gymnasium för att tala om problem i familjen. Skolkuratorn ifrågasätter Kims könsidentitet och istället för att få prata om sina problem hemma, måste Kim förklara och försvara vad intergender betyder och innebär. [diskriminering] Alex, som klär sig i kjol och klänning, blir utföst av de andra tjejerna från skolans tjejtoalett eftersom de tycker att Alex är för mycket kille för att få gå in där. [trakasserier] Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: En skola med många elever med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förtur åt etniskt svenska barn vid antagning av nya elever för att inte få en alltför segregerad elevgrupp. [diskriminering] Thomas, som är mörkhyad, får många kommentarer från de andra eleverna om sitt hår och sin hudfärg. Många vill ta och känna på honom. Klassföreståndaren avfärdar honom med att Ja, men du vet ju att du är annorlunda. Det är klart att de andra är nyfikna på dig. De menar ju inget illa. [trakasserier] Maria är bäst i klassen på svenska. Hon är aktiv på lektionerna och har alla rätt på proven. Läraren vill inte ge Maria MVG, då svenska inte är hennes modersmål.[diskriminering] Sida 4 av 19

5 Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier Vincent, vars familj är med i Pingstkyrkan, blir ofta retad för det av några klasskamrater. De säger det på skämt, men han tycker inte att det är roligt. [trakasserier] Läraren nekar Leila att bära huvudduk på SFI-undervisningen med motiveringen Huvudduk är ett tecken på kvinnoförtryck. Det innebär att Leila utestängs från sin utbildning. [diskriminering] Rebecka är judinna. En dag har någon ristat ett hakkors på hennes skåp. [trakasserier] Med funktionshinder menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. DO använder sig av Handisams beteckning funktionsnedsättning och inte funktionshinder eftersom hindren finns i samhället och inte hos personen. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: På skolavslutningen ropade skolans rektor upp alla elever individuellt och tackade av var och en förutom särskoleklassen, som hon ropade upp som grupp. [diskriminering] Elenas pappa har en CP-skada. Hon blir arg och ledsen när andra elever i skolan ropar Din pappa är jävla CP. [trakasserier] Patrik, som har ADHD, blir utkörd från klassrummet för att han inte kan sitta still. Han lämnar hela tiden sin plats. En dag klarar lärarvikarien inte av situationen utan skickar hem Patrik med orden ADHD-barn borde inte få gå på högstadiet! [diskriminering och trakasserier] Sida 5 av 19

6 Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med sexuell läggning: Några elever i skolan brukar vara elaka mot Johanna på många olika sätt. Oftast kallar de henne äckliga lebb. [trakasserier] Det har gått bra i skolan för James tills hans två pappor kom på besök. Efter det har han svårt att få vara med i grupparbeten och ibland får han jobba ensam. James vill inte vända sig till sin lärare eftersom läraren ser att de andra fryser ut honom, men inte gör något. [trakasserier] På skolan ordnas en avslutningsbal. Elin och Anna, som är ett par, får inte dansa den första uppvisningsdansen tillsammans. [diskriminering] Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i skolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen. Exempel på händelser som kan vara trakasserier: Malte är ett år yngre än sina klasskamrater och blir ofta retad på grund av detta. [trakasserier] Agnes pappa är mycket äldre än de andra papporna i hennes klass. Hon blir sårad när de andra klasskamraterna skämtar om det. Hon har sagt ifrån att hon blir ledsen, men de fortsätter i alla fall. [trakasserier] Sida 6 av 19

7 FRÄMJANDE INSATSER KÖN OMRÅDEN SOM BERÖRS AV INSATSEN Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Sexuell läggning och Ålder Satsa på att ge flickor och pojkar lika stort inflytande över verksamheten och lika stort utrymme. I undervisningen kan man till exempel genomföra talrundor, något som gynnar såväl tystlåtna flickor som tystlåtna pojkar. Stärka elevernas förmåga att värna sin kroppsliga integritet gentemot vuxna och andra elever och att stärka deras självkännedom genom åldersanpassad sexualkunskap. INSATS 1. Att i undervisningen tillämpa ett normkritiskt förhållningssätt. 2. Skapa förutsättningar för eleverna att utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa könsroller. Detta är även angeläget vid studie- och yrkesvägledning inför val av kurser och praktikplatser samt fortsatt utbildning och framtida yrkesval. ANSVARIG Rektor, SYV och lärare FUNKTIONSNEDSÄTTNING OCH ÅLDER OMRÅDEN SOM BERÖRS AV INSATSEN Kränkande behandling, Funktionsnedsättning och Ålder Anpassa de gemensamma aktiviteterna och hur de utformas så att alla elever kan delta. Det kan handla om att hitta sätt att kunna hänga med på aktiviteter eller utflykter. På så sätt visar skolan genom handling att alla elever är lika mycket värda INSATS Alla aktiviteter är anpassade så att alla kan delta. Sida 7 av 19

8 ANSVARIG Rektor och lärare ETNISK TILLHÖRIGHET OMRÅDEN SOM BERÖRS AV INSATSEN Kränkande behandling, Etnisk tillhörighet och Religion eller annan trosuppfattning. Belysa rasismens idéhistoria och vilka effekter den haft på det svenska samhället. Det gäller inte minst i behandlingen av de nationella minoriteterna i Sverige, både historiskt och i nutid. Tillsammans med eleverna analysera och diskutera fördomar och stereotypa föreställningar om olika etniska grupper som kan förekomma i media eller läromedel INSATS 1. Utbildning för personal av EXPO. 2. Toleransprojektet Kungälvsmodellen. (Resan). 3. Teaterföreställning Svarta moln, Mattias Walan. 4. Berörs i ordinarie undervisning. 5. Värdegrundsveckan 6. Föreställning med Malte Hallquist ANSVARIG Rektor och lärare Sida 8 av 19

9 KÖNSIDENTITET OCH KÖNSUTTRYCK OMRÅDEN SOM BERÖRS AV INSATSEN Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Sexuell läggning och Ålder Prata om transfrågor och normer kring kön i klassrummet. INSATS 1. Ingår i sex- och samlevnadsundervisningen i biologi. 2. Aktivitet på skolan vid Värmland Pride 3. Det finns att tillgå separata omklädningsrum på idrotten. 4. Framtidsfrön val av yrken. ANSVARIG Rektor, skolsköterska och lärare RELIGION ELLER ANNAN TROSUPPFATTNING OMRÅDEN SOM BERÖRS AV INSATSEN I undervisningen belysa hur religioner såsom judendomen och islam bidragit till västerländsk kultur och vetenskap. I syfte att skapa religiös och kulturell samexistens tillämpa en undervisningsmetod som betonar det gemensamma inom till exempel judendom, kristendom, islam, buddism, sikhism och hinduism. Tillsammans med eleverna analysera och diskutera fördomar och stereotypa föreställningar om olika religiösa grupper som kan förekomma i media eller läromedel. INSATS 1. Ingår i SO-undervisningen. 2. Toleransprojektet Kungälvsmodellen. (Resan) 3. Föreläsning för personal av EXPO Sida 9 av 19

10 ANSVARIG Rektor och lärare SEXUELL LÄGGNING OMRÅDEN SOM BERÖRS AV INSATSEN Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck och Sexuell läggning Tillsammans med eleverna analysera och diskutera fördomar och stereotypa föreställningar om människor baserat på sexuell läggning som kan förekomma i media eller läromedel. INSATS 1. Vara medveten om könsstereotypa föreställningar vid inköp av nya läromedel. 2. Aktivitet vid Värmland Pride 3. Ingår i undervisningen. ANSVARIG Rektor, skolsköterska och lärare ÅLDER OMRÅDEN SOM BERÖRS AV INSATSEN Kränkande behandling och Ålder Se till att det finns många olika alternativ för social gemenskap och aktiviteter där elever i olika åldrar och från olika årskurser umgås och samarbetar. INSATS 1. Uppstartsvecka med åldersblandade grupper. Sida 10 av 19

11 2. Åldersblandade föreställningar vid t.ex. avslutningar. 3. Åldersblandade arbetslag. 4. Åldersblandade friluftsaktiviteter. 5. Åldersblandade grupper på elevens val. 6. Utöka samarbetet mellan f-6 samt 7-9. ANSVARIG Rektor och lärare BRISTANDE TILLGÄNGLIGHET OMRÅDEN SOM BERÖRS AV INSATSEN Kränkande behandling och Funktionsnedsättning Skapa tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning så att personen kommer i en jämförbar situation med personer utan funktionsnedsättning. INSATS 1. Anpassad undervisning utifrån elevens behov. 2. En till en datorer med stödprogram för alla. 3. Specialpedagogisk lyft enligt Skolverket. ANSVARIG Rektor, specialpedagog och lärare Sida 11 av 19

12 KARTLÄGGNING KARTLÄGGNINGSMETODER Enkäter genomförs med alla elever och föräldrar. Samtal på mentorsträffar. Elevrådet sammanträder regelbundet. Husmodellen. Individuella samtal mellan mentor och elev. Utvecklingssamtal. Rapport från elevhälsan. OMRÅDEN SOM BERÖRS I KARTLÄGGNINGEN Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning, Ålder och Bristande tillgänglighet. HUR ELEVERNA HAR INVOLVERATS I KARTLÄGGNINGEN Enkäter genomförs med alla elever. Samtal på mentorsträffar. Elevrådet sammanträder regelbundet. Husmodellen. Utvecklingssamtal. HUR PERSONALEN HAR INVOLVERATS I KARTLÄGGNINGEN Genom planerade samtal med enskilda elever, elevråd, elevvårdsteam och andra vuxna i skolan. Genom sammanställning av elevenkäter i arbetslag och diskussion kring de resultat som framkommit. RESULTAT OCH ANALYS De flesta elever upplever att de har någon vuxen att vända sig till på skolan, men inte alla. Eleverna känner sig trygga på lektionerna, på rasterna och på vägen till och från skolan. Skolan behöver bli tydligare med vilka ordningsregler som gäller likabehandlingsplanens innehåll och elevinflytande. Sida 12 av 19

13 FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER NAMN Kränkande behandling OMRÅDEN SOM BERÖRS AV ÅTGÄRDEN Kränkande behandling Alla ska känna trygghet i skolan ÅTGÄRD 1. Se till elevernas väl och trivsel är en fråga som rör all personal. 2. Pedagogisk lunch. 3. Att alla vuxna har ett gemensamt förhållningssätt. 4. Information om kränkande behandling i sociala medier för elever, personal och föräldrar. 5. Skapande av trygghetsteam på skolan. 6. Socialpedagog anställs. 7. Illustration och samtal kring diskrimineringsgrunderna. 8. Socialpedagog anställs. 9. Utveckla samarbetet med Ungdomsgården. 10. Teaterföreställning åk 8. MOTIVERA ÅTGÄRD Elevenkäten visar att inte alla känner sig trygga. ANSVARIG Rektor och all personal Sida 13 av 19

14 NAMN Språk OMRÅDEN SOM BERÖRS AV ÅTGÄRDEN Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Nollvision när det gäller kränkande språkbruk. ÅTGÄRD Samtlig personal bemöter kränkande språkbruk på ett konstruktivt sätt. MOTIVERA ÅTGÄRD Många kränkande ord används i de vardagliga samtalen. ANSVARIG Rektor och all personal Sida 14 av 19

15 RUTINER FÖR AKUTA SITUATIONER POLICY Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling i vår skola. UPPMÄRKSAMMA KÄNNETECKEN Personal och föräldrar är uppmärksamma på kännetecken som kan tyda på att en elev är utsatt för trakasserier eller kränkande behandling. GEMENSAM UPPFATTNING Personalen har en gemensam uppfattning om vad som menas med trakasserier och kränkande behandling och vad de som vuxna i skolan ska reagera på. UPPSIKT OCH NÄRVARO Personal har god uppsikt över eleverna under lektionsfri tid som baserar sig på kunskap om vilka platser som eleverna upplever som otrygga. Personal rör sig på skolan och rastminglar, dvs bygger relation med eleverna och är vuxna ute i korridorerna. REGELBUNDNA UNDERSÖKNINGAR Skolan undersöker regelbundet om det finns elever som är utsatta för trakasserier och kränkande behandling. NÅGON ATT PRATA MED Alla elever har någon vuxen på skolan de med förtroende kan vända sig till om de eller någon annan blir utsatt för trakasserier eller kränkande behandling. ENGAGERA ER I VAD SOM HÄNDER UTANFÖR SKOLAN Skolan engagerar sig i trakasserier och kränkande behandling som sker mellan eleverna utanför skolan, till exempel om det förekommer nätmobbing eller mobbing via sms. PERSONAL SOM ELEVER OCH FÖRÄLDRAR KAN VÄNDA SIG TILL Mentor, lärare och elevhälsa. Rektor: sofia.gustafsson@kil.se & Tobias.axnemon@kil.se Kurator: christina.aldeland@kil.se Elevstödjare: kerstin.bergqvist@kil.se Socialpedagog: Sida 15 av 19

16 Rutiner för att utreda och åtgärda vid en kränkning Arbetsgång vid kränkning 1. Agera All personal är skyldig att ingripa om en elev utsätts för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Den personal som upptäcker en kränkning etc. ansvarar för att kontakta elevernas klassansvariga/mentorer samt att fylla i Kränkningsanmälan, vilket bör ske skyndsamt. Blanketten ska lämnas till rektor som skickar anmälan till nämnden (enligt skollagen), samt till mentor som påbörjar utredningen. 2. Utred Den personal som ansvarar för ärendet (mentor) påbörjar en utredning genom att fylla i Incidentrapporten. Del 1: utredning av kränkande behandling, diskriminering och/eller trakasserier. Beskrivning av händelseförlopp, utredarens bedömning, vilka åtgärder som tagits, kontakt med vårdnadshavare m.m. Del 2: uppföljning av åtgärder och mål. Första steget är att samla information från anmälaren, den/de elever som blivit utsatt samt övriga involverade. Vid allvarligare händelser ska utvärderingen följas upp inom 2 veckor med eleven. Därefter behöver rektor göra en bedömning om ev ytterligare åtgärder behöver vidtas. 3. Avslutad utredning Efter genomförd insats och uppföljning skall ärendet avslutas om det bedöms av att diskriminering, kränkningen och/eller trakasserier har upphört. Detta genom att fylla i Avslut Kränkningsanmälan. Här sker en kort sammanställning av de insatser och åtgärder som vidtas av skolan. All dokumentation samlas hos rektor med en kopia hos mentor. Vid andra typer av incidenter används enbart Incidentrapportmallen och lämnas direkt till ansvarig chef samt en kopia till mentor. Sida 16 av 19

17 Bilaga 1 - Vad innebär främjande, förebyggande och åtgärdande arbete? På skolan görs dagligen ett arbete med främjande, förebyggande och åtgärdande arbete, men det är inte alltid synligt. Här nedan visas de olika områden som Sannerudsskolan utför utifrån det främjande, förebyggande och åtgärdande arbetet. Främjande arbete Syftar till att skapa en trygg skolmiljö och förstärka respekten för allas lika värde. Den omfattar diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning, samt riktas mot alla och bedrivs kontinuerligt och utan förekommen anledning. EXEMPEL Eleverna blir delaktiga i likabehandlingsplanen genom mentorsdagarna. Eleverna får lära sig mer om mötes- och studieteknik, i sjuan. Elever i årskurs nio får före och efter arbeta sin praktikplats och ta del av undervisning kring hälsa, ergonomi, normkritiska ögon på praktikplatsen och göra olika studiebesök på arbetsplatser. Elever är delaktiga i caféverksamhet på skolan och som matvärdar. Ämnesövergripande värdegrundsarbete Likabehandlingsplanen ska vara en naturlig del i Förebyggande arbete Syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Omfattar sådant som i en kartläggning av verksamheten identifierats som risker. EXEMPEL Vad har gjorts? Utifrån identifierade behov: Rastmingel som förebygger oro och bidrar till trygghet genom att ha uppsikt över platser som eleverna upplever som otrygga. Sammanslagning av elevråd och elevskyddsombud för bättre samverkan och bättre översikt. Elevernas delaktighet via elevråd och elevskyddsombud bidrar till förebyggande åtgärder för att avvärja risker på skolan. Rastmingel bidrar till att skapa goda elevrelationer. Tjuvstartsbesök inför skolstart åk 7 bidrar till Åtgärdande arbete Kräver goda rutiner för att upptäcka, utreda och åtgärda diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Det åtgärdande arbetet ska påbörjas genast när det kommit signaler om att en elev känner sig diskriminerad, trakasserad eller utsatt för kränkande behandling. Det innebär att verksamheten måste vidta åtgärder som dokumenteras och utvärderas för att förhindra att kränkningarna upprepas. EXEMPEL Vad har gjorts Elevhälsoteamet på skolan arbetar åtgärdande på uppdrag av rektorer. Socialpsykolog tillsammans med rektor och skolvärd har möte varje vecka för att åtgärda och trygga upp de riskområden som framkommit på skolan. Sida 17 av 19

18 skolans verksamhet och känd av både elever o personal. Pojkar och flickor ges lika stort inflytande och utrymme i verksamheten. Rastaktiviteter planeras tillsammans med elever och personal. Elevrådet ges möjlighet att påverka. Elevens delaktighet tillgodogörs verksamheten genom klassråd, elevskyddsombud och elevråd. Skolans trivselregler är skrivna i en främjande form. att främja trygghet inför skolstart. Matsalen ökad tillsyn under lunchen med fler pedagoger som äter med eleverna bidrar till en trygg miljö. Samarbete med Ungdomsgården startat upp kring elevvård. Ny tydligare rutin vid kränkning har tagits fram. En konsekvenstrappa har lagts till i skolans trivselregler. Tydliga konsekvenser enligt skollagen används vid behov. Sida 18 av 19

19 Sida 19 av 19