Patientsäkerhetsberättelse Härnösands kommun

Transkript

1 Patientsäkerhetsberättelse Härnösands kommun År 2017 Datum och ansvarig för innehållet Diarienummer: SOC Birgitta Nilsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Fredrik Mattsson, Berit Jonsson Verksamhetschef Hälso- och sjukvård Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting, reviderad

2 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet 4 Struktur för uppföljning/utvärdering 5 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet 6 Uppföljning genom egenkontroll 8 Samverkan för att förebygga vårdskador 12 Riskanalys 13 Informationssäkerhet 13 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet 13 Hantering av klagomål och synpunkter 17 Samverkan med patienter och närstående 17 Resultat 18 Övergripande mål och strategier för kommande år 18 2

3 Sammanfattning Vårdgivaren (Socialnämnden, Härnösands kommun) ska enligt Patientsäkerhetslagen upprätta patientsäkerhetsberättelse. Berättelsen ska innehålla: Hur patientsäkerhetsarbetet bedrivits under föregående kalenderår. Vilka åtgärder som utförts för att öka patientsäkerheten. Vilka resultat som uppnåtts. Alla särskilda boenden använder kvalitetsregistren Senior Alert och Svenska Palliativregistret. Hemsjukvården registrerar i Svenska Palliativregistret samt någon enhet påbörjade arbetet att arbeta vårdpreventivt med stöd av Senior Alert men det har avstannat. Patientsäkerhetsarbetet har bedrivits under året med bland annat registrering och mätning av läkemedelsanvändning, förebyggande arbete för fall, trycksår, undernäring och ohälsa i munnen, inkontinens, avvikelsehantering samt uppföljning av resultat för vård i livets slut. Ett ärende har utretts och anmälts enligt Lex Maria till Inspektionen för vård och omsorg (IVO), två ärenden har inkommit till Patientnämnden Etiska nämnd. En del i patientsäkerhetsarbetet är att samverka med andra vårdgivare. Den samverkan behöver fortgå och utvecklas. Även samverkan med patienter och närstående behöver utvecklas. Patientsäkerhetsberättelsen visar på en varierande kvalitet inom hälso- och sjukvården och förbättringsarbetet behöver fortgå inom hela verksamheten. 3

4 Övergripande mål och strategier SFS 2010:659,3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Övergripande mål är att varje patient ska känna sig trygg och säker i kontakten med hälso- och sjukvården och att en minskning av vårdskador ska ske. Patientsäkerhetslagen SFS 2010:659 ger vårdgivaren ett tydligare ansvar att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete och att arbeta förebyggande för att förhindra vårdskador. En vårdskada är skada, risk för skada eller onödigt lidande. Till exempel kan detta bero på fall, brister i läkemedelshantering hanteringen, trycksår, undernäring eller i övrigt brister i vård och behandling. Vårdgivaren har ett uttalat ansvar för att utreda händelser och en patient som drabbats ska snarast informeras om vilka åtgärder vårdgivaren tänker vidta för att förhindra att liknande händelse ska inträffa igen. Det organisatoriska ansvaret ska beskrivas och en patientsäkerhetsberättelse ska upprättas varje år. Vårdgivaren ska även underlätta för patienter och närstående att delta i patientsäkerhetsarbetet genom att uppmuntra till inlämnande av synpunkter. Det organisatoriska ansvaret för patientsäkerhet är fördelat mellan nämnd, förvaltningschef, verksamhetschef hälso- och sjukvård, medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS), områdeschef, enhetschefer, verksamhetsutvecklare samt hälso- och sjukvårdspersonal. Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659,3 kap. 9 och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2, p 1 Varje medarbetare ska ges förutsättningar att kunna utföra sitt arbete på ett sätt så att en god och säker vård kan ges. Enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem (SOSFS 2011:9) ska ett väl utvecklat ledningssystem tydliggöra och optimera organisationens interna funktioner. Ledningssystemet ska synliggöra verksamhetens kvalitet samt resultat. Vårdgivaren ska med stöd av detta planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten. Patientsäkerhetsberättelsen är en del av ledningssystemet som vårdgivaren ska upprätta senast 1 mars varje år. Av patientsäkerhetsberättelsen ska det framgå: hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits under föregående kalenderår vilka åtgärder som vidtagits för att öka patientsäkerheten, och vilka resultat som har uppnåtts Socialnämndens ansvar Socialnämnden ansvarar för att fastställa övergripande mål för det systematiska kvalitetsarbetet samt kontinuerligt följa upp och utvärdera målen. Socialnämnden är som vårdgivare skyldig att bedriva ett systematiskt Patientsäkerhetsarbete, planera, leda och kontrollera verksamheten så att varje patient ska känna sig trygg och säker i sina kontakter med vården. Hälso- och sjukvårdspersonalen ska ha förutsättningar att arbete på rätt sätt. 4

5 Förvaltningschef Förvaltningschefen ansvarar för att leda och fördela kvalitetsutvecklingsarbetet i enlighet med nämndens direktiv och gällande författning. Verksamhetschef, hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) 3 kap. 2 Verksamhetschefen ska inom ramen för vårdgivarens ledningssystem ta fram, fastställa och dokumentera rutiner för hur det systematiska kvalitetsarbetet kontinuerligt ska bedrivas. Styra, följa upp och utveckla verksamheten. Ansvara för att mål för verksamheten formuleras och att dessa nås. Ansvara för uppföljning och analys av verksamheten så att åtgärder kan vidtas för att förbättra vården. Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) HSL 1 kap. 24 patienten får en säker och ändamålsenlig hälso- och sjukvård av god kvalitet inom kommunens ansvarsområde, patienten får den hälso- och sjukvård som en läkare förordnat om, journaler förs i den omfattning som föreskrivs i patientdatalagen (2008:355), PDL, beslut om att delegera ansvar för vårduppgifter är förenliga med patientsäkerheten, det finns ändamålsenliga och väl fungerande rutiner för läkemedelshantering, rapportering enligt 6 kap. 4 patientsäkerhetslagen (2010:659), PSL, och att kontakta läkare eller annan hälso- och sjukvårdspersonal när en patients tillstånd fordrar det. Enhetschef Enhetschef ansvarar för att alla medarbetare görs delaktiga i det systematiska kvalitetsarbetet samt att det genomförs och dokumenteras enligt beslutad plan inom det egna ansvarsområdet. Struktur för uppföljning/utvärdering SOSFS 2011:9 3 kap. 2 Enligt föreskriften om Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) är vårdgivaren skyldig att fortlöpande bedöma om det finns risk för att händelser skulle kunna inträffa som kan medföra brister i verksamhetens kvalitet samt 5

6 utreda avvikelser. Avvikelser i form av vårdskada/risk för vårdskada hanteras enligt tjänsteföreskrift för avvikelsehantering. Systematiskt förbättringsarbete i form av avvikelsehantering pågår ständigt. Målen för avvikelser är att de både ska minska och öka i antal. Ett bra utvecklingsklimat innebär att antalet avvikelser ökar för att avvikelser görs så snart något inte har blivit som förväntat. En lika god utveckling är om andelen avvikelser minskar om orsaken är att vi utifrån analyser har skapat rutiner och arbetssätt som gör att färre oförväntade händelser sker. I avvikelsen beskrivs det som inträffat och vidtagna åtgärder för att rätta till situationen, vad man anser kan göras som ytterligare åtgärd. Bedömer vad avvikelsen berodde på, allvarlighetsgrad och vilka konsekvenser det inträffade fick för den enskilde m.m. Skada och Läkemedel fylls i om avvikelsen handlar om detta. I samband med bedömning skall en riskbedömning göras. Som stöd för denna bedöms allvarlighetsgrad och sannolikhet för upprepning. Resultat från kvalitetsregister, punktprevalensmätningar och egenkontroller analyseras på ledningsnivå utifrån framtagen statistik på respektive område. Resultaten redovisas årligen i patientsäkerhetsberättelsen. Ett bra stöd i förbättringsarbetet är PDSA hjulet. En arbetsmodell som är väl beprövad och bidrar till ett strukturerat arbetssätt. Källa: Vägledning, Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, SKL Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 1-2 Arbetet med patientsäkerhet inriktas på att bygga upp processer och system som skyddar från vårdkada eller risk för sådan. För att påvisa de bakomliggande orsakerna till risker ska en systematisk kartläggning och analys av befintlig verksamhet göras inför exempelvis organisationsförändringar, införande av ny teknik eller rutiner. Baserat på denna kartläggning och analys ska sedan åtgärder sättas in för att minimera riskerna. 6

7 En väl fungerande kommunikation mellan vårdpersonal samt vårdpersonal och patient är grundläggande. Patient och närstående ska informeras och göras delaktiga i säkerhetsarbetet. En säker och trygg miljö, för både patient och anställd uppnås om det finns en gynnsam säkerhetskultur. Teamarbete Modern sjukvård kräver att vi samarbetar som välfungerande team för att säkerställa en god patientsäkerhet. För att få effektiva team behövs kunskap och förståelse för varandras roller och kunskap och vikten av tydlig kommunikation. Vid ett effektivt teamarbete samarbetar alla i teamet mot gemensamt mål. Dessutom kommunicerar alla inblandade effektivt samtidigt som de skapar förtroende till varandra. Alla i teamet ska känna sig så trygga att de vågar säga ifrån om de ser något som skulle kunna vara en säkerhetsrisk för patienten. Omvårdnadsträffar/teamträffar är forum där personalen träffas för att diskutera hur vården kring patienterna ska genomföras. Besluten ska dokumenteras och kommuniceras med berörd personal. Kommunikationsmodell En väl beprövad kommunikationsmodell för att säkerställa god informationsöverföring är SBAR (Situation, Bakgrund, Aktuell bedömning, Rekommendation). S-Situation: Situation är kärnan i det som ska förmedlas och ska fungera som en kortfattad rubrik för att fånga mottagarens uppmärksamhet. Här presenterar sändaren sig själv och vem det gäller. B-Bakgrund: Bakgrunden beskriver det relevanta för den aktuella situationen. Vid akuta tillfällen hinner man bara beskriva det allra viktigaste. Icke akuta situationer kan innehålla mer information. A-Aktuell bedömning: Aktuell bedömning beskriver den aktuella situationen som ska förmedlas. Använd gärna ABCDE för att strukturera patientens vitalstatus. Berätta om eventuella åtgärder och resultat av dessa. Förmedla din bedömning av den aktuella situationen. R-Rekommendation: Rekommendation eller varför du tagit kontakt och vad ska mottagaren göra. Klargör för dig själv vad mottagaren förväntas göra utifrån det som rapporterats under S,B och A, samt inom vilken tid du anser det ska göras. Förslag till fortsatt förbättringsarbete 2018 Uppdatera och fortsätta införandet av SBAR inom verksamheterna hemsjukvård, jourverksamhet, särskilt boende (SÄBO), hemtjänst och omsorgen om funktionshindrade.. Följa upp och utveckla teamarbetet inom hemtjänst/hemsjukvård och SÄBO. Analysera och planera för hur teamarbetet kan utvecklas tillsammans inom Omsorgen om funktionshindrade och hemsjukvård. 7

8 Uppföljning genom egenkontroll SOSFS 2011:9, 5 kap. 2, 7 kap. 2 p2 Läkemedel Sedan 2006 har mätning av olämpliga läkemedel (ex. sömnmedel, neuroleptika och vissa smärtstillande preparat) genomförts en dag i september varje år i särskilt boende,säbo. Sedan 2014 har även läkemedelsanvändning inom hemsjukvården följts. Mätningen har genomförts i samverkan mellan landstinget och länets kommuner. Andel stående läkemedel per patient i Härnösand SÄBO 7,7 7,4 7,2 7,0 Hemsjukvård 6,9 5,9 6,7 6,7 SÄBO andel patienter som har sömnmedel som stående läkemedel Över tid har användandet av sömnmedel och neuroleptika minskat radikalt och håller sig på en relativt låg nivå. Däremot så ökade användandet av sömnmedel både inom SÄBO och hemsjukvård under Den ökningen är viktig att följa och analysera fortsättningsvis. Användandet av neuroleptika har minskat under 2017 inom både ordinärt och särskilt boende. 8

9 SÄBO andel patienter som har neuroleptika som stående läkemedel. Hemsjukvård andel patienter som har sömnmedel som stående läkemedel 9

10 Hemsjukvård andel patienter som har neuroleptika som stående läkemedel Förslag till fortsatt förbättringsarbete 2018 Att fortsätta delta i läkemedelsmätningarna samt att analysera resultatet mer specifikt per enhet och se på eventuella orsaker som kan leda till förbättringsarbete kring exempelvis ökning i användande av sömnmedel. Vårdhygien I hälso- och sjukvårdslagen framgår det att vårdgivaren ska upprätthålla en vård med god hygienisk standard. Personalens följsamhet till de basala hygienrutinerna är den enskilt viktigaste faktorn för att minska smittspridning. Samtliga verksamheter omfattas av föreskriften SOSFS 2015:10. Arbetskläder finns nu i de flesta verksamheter. Härnösands kommun har avtal om tillgång till hygiensjuksköterska. Hygiensjuksköterskan har genomfört hygienronder och utbildat i basal hygienrutin, och fungerat som stöd i enskilda patientärenden. Revidering av hygienrutiner med stöd av hygiensjuksköterskan har gjorts under

11 Förslag till fortsatt förbättringsarbete 2018 Utbildning av sjuksköterskor, sjukgymnaster, arbetsterapeuter och enhetschefer i basal hygienrutin under våren Höst 2018 fortsatt utbildning vård hygien till legitimerad personal. I Medicintekniska produkter Kommunens Riktlinjer för Medicintekniska produkter har under 2017 reviderats och uppdaterats och gjorts känd i verksamheterna. Rutiner för hjälpmedels hantering inom SÄBO och hemtjänst har tagits fram och skall under 2018 implementeras inom dessa områden. Vårdpreventivt arbete Det vårdpreventiva arbetet är ett teamarbete och bedrivs med stöd av Senior Alert inom vissa enheter vid omvårdnadsträffar alternativt teamträffar. I det vårdpreventiva arbetet följs fallrapporter upp vid de gemensamma träffarna. Sjukgymnaster och arbetsterapeuter arbetar både med balansgrupper och individuellt fallpreventivt arbete. Under 2017 har det vid ca.60 tillfällen hållits gruppaktiviteter med balansgrupper där antalet deltagare varit 2-7 personer vid varje tillfälle. Det individuella vårdpreventiva arbetet utförs i form av utredning, information, träning och hjälpmedelsförskrivning. Även kontrakturprofylax, styrketräning och gångträning i nära samarbete med omvårdnadspersonal. I det trycksårs förebyggande arbetet är teamarbetet A och O precis som i allt vårdpreventivt arbete. Resultat riskbedömningar 2017 Källa: Senior Alert 11

12 Källa: Senior Alert Förslag till fortsatt förbättringsarbete 2018 Att fortsätta utveckla det vårdpreventiva arbetssättet inom SÄBO med stöd av Senior Alert.. Att fortsätta implementera det vårdpreventiva arbetssättet enligt Senior Alert inom hemsjukvårdens alla områden tillsammans med hemtjänsten och omsorgen om funktionshindrade (OoF), Samverkan för att förebygga vårdskador SOSFS: 2011:9,4 kap. 6, 7 kap. 3 p 3 Samverkan sker med primärvård, slutenvård, SSIH (specialiserad sjukvård i hemmet) 1177 samt i olika nätverk på länsnivå. Samverkan med primärvården i kommunen sker i flera olika forum dels på ledningsnivå men även på enhetsnivå. Läkarmedverkan sker från primärvårdens hälsocentraler. Lokal samverkansgrupp äldre och kroniskt sjuka, LSG. Sammankallande har varit Sundsvalls kommun under Samverkan med SSIH och 1177 sker både på kommunnivå och på länsnivå. Nätverksträffar i länet för MAS och verksamhetschef för hälso- och sjukvård. De frågor som hanteras i olika grupper är samordningsfrågor gällande informationsöverföring och övriga förebyggande patientsäkerhetsfrågor samt verksamhetsfrågor. Styrande dokument är bland annat - Rutin för informationsöverföring och samordnad vårdplanering för Västernorrlands läns kommuner och landstinget. Från och med den 1/ Överenskommelse, Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård, samt Samverkansrutin mellan landsting och kommuner vid in- och utskrivning av patienter i sluten hälso- och sjukvård. - Avtal om läkarmedverkan med tillhörande lokala överenskommelser. - Avtal om övertagande av hemsjukvården med tillhörande bilagor. - Avtal om hygiensjuksköterska. - Avtal om medicinteknisk service. - Avtal gällande hjälpmedel 12

13 Inom kommunen samverkas i olika nivåer inom verksamheter och mellan verksamheter. Teamarbete kring patienten sker mellan hemtjänst, biståndsenhet och hemsjukvård., liksom temarbete inom SÄBO vid omvårdnadsträffar. Förslag till fortsatt förbättringsarbete 2018 Att analysera och fortsätta utveckla samverkans möjligheterna inom vår förvaltning och kommun. Riskanalys SOSFS: 2011:9, 5 kap. 1 Riskanalyser på individnivå genomförs enligt rutin på SÄBO vid inflytt enligt Senior Alerts arbetssätt, samt därefter 2 gånger per år. Den riskanalys som fortlöpande sker på verksamhetsnivå är alltid vid förändringar i verksamheten. Informationssäkerhet HSLF-FS 2016:40, 7 kap. 1 Förvaltningens ansvarig utvecklare IT har tillsammans med systemförvaltare arbetat med frågor kring loggkontroll och brister kring det. Under 2018 kommer ett förbättrat arbetssätt med loggkontroller att implementeras i verksamheten. Kommunikationssystemet mellan kommuner och landsting, Prator har haft en översyn och en förbättrad version införs 1/ med anledning av den nya lagen Trygg och säker utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Journalgranskning av dokumentation i patientjournal visar att det finns saker att förbättra. Framförallt att dokumentera på likartat sätt. Arbetet att utveckla och utbilda legitimerad personal i ett mer enhetligt dokumentations sätt påbörjades under hösten Förslag till fortsatt förbättringsarbete 2018 Implementering av förbättrat arbetssätt kring loggkontroller. Dokumentationsutbildning för legitimerad personal (sjuksköterskor, fysioterapeuter/sjukgymnaster och arbetsterapeuter). Utveckla arbetet med standardiserade vårdplaner inom vissa områden, sår/smärta. Utveckla det digitala arbetssätet kring dokumentation. Arbeta fram en metod/modell för journalgranskning av patientjournal. Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet SFS 2010:659, 6 kap. 4 och SOSFS 7 kap. 2 p 5 Enligt föreskriften om Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) är vårdgivaren skyldig att fortlöpande bedöma om det finns risk för att händelser skulle kunna inträffa som kan medföra brister i verksamhetens kvalitet samt utreda avvikelser. 13

14 Avvikelser i form av vårdskada/risk för vårdskada hanteras enligt Rutin för avvikelseoch riskhantering inom Socialförvaltningens verksamheter. I avvikelsen beskrivs det som inträffat och vidtagna åtgärder för att rätta till situationen, vad man anser kan göra som ytterligare åtgärd. Bedömer vad avvikelsen berodde på, allvarlighetsgrad och vilka konsekvenser det inträffade fick för den enskilde m.m. Skada och Läkemedel fylls i om avvikelsen handlar om detta. I samband med bedömning skall en riskbedömning av händelsen göras. MAS utreder och granskar enskilda händelser/vårdskador av allvarlig karaktär. Avvikelsehantering är en del av verksamhetens utvecklingsprocess och syftar till att personal och ledning ska lära sig av de misstag som begås. Läkemedelshantering och fallskador är de två vanligaste avvikelserna som registreras. Rapporterade avvikelser läkemedel inom verksamhetsområde hemtjänst, hemsjukvård, särskilt boende, omsorgen om funktionshindrade. Område SÄBO Inklusive korttidsenheten Ordinärtboende Omsorgen Läkemedelsavvikelser 2014 Läkemedelsavvikelser 2015 Läkemedelsavvikelser 2016 Läkemedelsavvikelser Källa: Verksamhetssystem Treserva Andelen läkemedelsavvikelser har ökat inom ordinärt boende och omsorgen om funktionshindrade. Det kan betyda att det är fler avvikelser på grund av att medarbetarna blivit ännu mer medvetna om att skriva avvikelser men även att det är fler avvikelser. Förslag till fortsatt förbättringsarbete 2018 Att analysera orsaken till ökningen av läkemedelsavvikelser och vad för årgärder som behövs för att förbättra patientsäkerheten kring läkemedel. Rapporterade avvikelser fall inom verksamhetsområde hemtjänst, hemsjukvård, särskilt boende, omsorgen om funktionshindrade. År Fall avvikelser Källa: Verksamhetssystem Treserva 14

15 År Höftfraktur SÄBO Källa: Statistik från Rehabteam Andelen rapporterade fall har ökat markant inom socialförvaltningens verksamhetsområden från år enligt statistik uttag från verksamhetssystem Treserva. Det positiva kan vara att verksamheterna blivit bättre på att rapportera fall avvikelser. Statistik på antal höftfrakturer är räknat enbart på SÄBO. Förslag till fortsatt förbättringsarbete 2018 Att analysera ökningen av andelen fall på verksamhets och enhetsnivå. Att det vårdpreventiva arbetet med stöd av Senior alert implementeras under 2018 inom ordinärt boende. Palliativa registret Källa: Palliativa registret Andelen inrapporterade dödsfall har minskat för Härnösands kommun. Enligt rapport så rapporterar kommunen alla de som vi har vetskap om men att det är möjligt att landstingets primär- och slutenvård inte rapporterar i samma omfattning. 15

16 Källa: Palliativa registret Källa: Palliativa registret 16

17 Källa: Palliativa registret De två spindeldiagramen visar på några tydliga skillnader både i försämrat och förbättrat arbete.under 2017 var det färre som fick en validerad smärtskattning samt blev erbjuden efterlevande samtal. Däremot har läkarinformation till patient och närstående förbättrats, liksom mänsklig närvaro i dödsögonblicket. Beteende Psykiatrisk Symptomskattning vid Demenssjukdom, BPSD BPSD-registret är ett kvalitetsregister vid demenssjukdom. Det används i nuläget inte i demensvården inom kommunens verksamheter. Förslag till fortsatt förbättringsarbete 2018 Att utarbeta en modell för smärtskattning med validerat instrument och rutin för arbetssättet. Utreda behov av standardiserad vårdplan för smärta, bedömning och behandling. Informatiosmaterial och utbildningsmaterial i ämnet Palliativ vård i livets slut. Klagomål och synpunkter SOSFS 2011:9, 5 kap. 3, 7 kap 2 p 6 Samverkan med patienter och närstående SFS 2010:659 3 kap. 4 Samverkan med patienten/närstående ska stärkas genom delaktighet i omvårdnaden. Informationen ska även på patientens begäran eller om patienten inte kan ta 17

18 emot informationen lämnas till närstående. Vårdgivaren är skyldig att snarast informera en patient som drabbats av eller riskerat att drabbas av en vårdskada. Information ska även ges om vilka åtgärder som vårdgivaren avser att vidta för att en liknande händelse inte ska inträffa igen. Patienten ska även informeras om möjligheten att anmäla klagomål till Patientnämnden eller Inspektionen för vård och omsorg samt begära ersättning enligt patientskadelagen och eller enligt läkemedelsförsäkringen. Uppgift om den information som har lämnats ska dokumenteras i patientens hälso- och sjukvårdsjournal. Patientnämnden har under 2017 haft 2 ärenden för Härnösands kommun. Ett ärende har utretts av MAS och anmälts enligt Lex Maria till Inspektionen för vård och omsorg (IVO), I Härnösands kommun finns rutin för klagomål och synpunkter på hemsidan, där man kan lämna synpunkter även om den kommunala hälso- och sjukvården. Förslag till fortsatt förbättringsarbete 2018 Socialnämnden har tidigare beslutat att vi skall arbeta utifrån ett Salutogent synsätt i omvårdnaden. Innebörden i det är ett personcentrerat och funktionsbevarande arbetssätt. Resultat SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 3 Utifrån den målsättning som gällde för 2017 så har arbetet skett utifrån de övergripande målen. Övergripande mål och strategier i patientsäkerhetsarbetet för kommande år Att följa upp och fortsätta utveckla team arbetet inom hemtjänst/hemsjukvård och SÄBO. Analysera och planera för hur teamarbetet kan utvecklas tillsammans inom OoF och hemsjukvård. Att fortsätta införandet av SBAR kommunikationsverktyg. Att arbeta strukturerat med vårdhygienfrågorna. Att fortsätta utveckla det vårdpreventiva arbetssättet med stöd av Senior Alert inom SÄBO och implementera arbetssättet inom hemtjänst. Att fortsätta utveckla samverkan internt och externt. Att fortsätta utveckla dokumentationen, standardiserade vårdplaner och digitalt arbetssätt. Att utveckal analys av avvikelser och rutinen kring processerna. Att utarbeta modell för smärtskattning. 18