FÄRNEBOFJÄRDEN HISTORISK VEGETATIONSKARTERING ÅRETS TURISTMÅL 2015! MÖTEN, KONFERENS OCH SEMESTER NYHETSBREVET KONTAKT ARBETET MED NYA SKÖTSELPLANEN

Transkript

1 För att få reda på vilka växter som har funnits i trakten historiskt, har Dr Gina Hannon, tagit borrprover från några platser i området. De pollen som hittats i borrproverna är i utmärkt skick och kommer att visa vilka växter som dominerat under vilka tider. Målet med studien är att den ska ge svar på hur dominant granen varit i området under de senaste åren, slåtterängarnas historia och växtlighetens sammansättning under områdets utveckling sen det steg ur havet. gått från att vara skog till att åter bli våtmark med gräs- och starrarter, senare med tillväxt av ljung och hjortron. En första rapport kommer i april Naturums bokningsbara lokaler i Gysinge: En lektionssal, plats för 15 pers. En hörsal, plats för 60 pers. Biosittning. Egen stuga att hyra i nationalparken: Torrön: 6 bäddar. Veckovis uthyrning under sommaren. Stad-Arvids stuga: 8 bäddar. Bokas via Trelänsleden, tel: Borrprov ÅRETS TURISTMÅL 2015! Färnebofjärdens nationalpark blev årets turistmål i kategorin naturreservat i Sverige, Vi är glada förstås och önskar alla besökare VÄLKOMNA hit! HUR MÅR SJÖFÅGLARNA? Hur ser det ut för Färnebofjärdens sjöfåglar idag, jämfört med för 12 år sedan? Sommarens uppföljning visade att fiskmås och fisktärna ökat i antal, där fisktärnan nästan fyrfaldigats sedan 70-talet. Däremot har grå- och havstrut samt knölsvan och storlom minskat i antal. Skrattmås har en stark population medan det minskat med häger och storskarv. Dvärgmås är en art som går kraftigt framåt i bland annat östra Sverige och i somras upptäcktes den första kända häckningen av dvärgmås i nationalparken. Inventerare var Stig Holmstedt. Ett pontonplan landar i vattnet, i Färnebofjärdens nationalpark. Inget brott som hör under allmänt åtal har begåtts, då åklagaren antar att den troliga orsaken till landningen har varit en nödsituation i samband med motorproblem. Okt 2016 Den 31 okt upptäckte personal från nationalparken att det brann på Torrön, en vildbrand som spridit sig över ett ca 1,5 ha stort område. Branden fick självslockna i det regniga väder som drog in över området och ingen aktiv släckning krävdes. FÄRNEBOFJÄRDEN Nyhetsbrev från Färnebofjärdens Nationalpark Välkommen till Färnebofjärdens nationalpark Hittills har man funnit åtminstone fyra vegetationsförändringar över tiden. Dels ser man att området vid någon period varit brukat, eventuellt för odling av lin. Andra perioder visar på återkommande bränder. Marken har också MÖTEN, KONFERENS OCH SEMESTER En okänd gärningsperson har brutit mot föreskrifterna och gjort en eldstad, huggit ner granar och lämnat skräp. Gärningspersonen blev misstänkt för brott mot miljölagstiftningen. Layout: Länsstyrelsen Gävleborg Tryck: HISTORISK VEGETATIONSKARTERING Tjäder. Foto: Karl Nyremo I Nyhetsbrevet 1/2012 kunde man läsa att antalet tjädrar minskat i nationalparken sedan 70-talet. Därför gjordes en ny inventering åren för att se utvecklingen av tjäderpopulationen och orsak till minskningen. Göran Rönning och Bengt Oldhammer kunde i sin rapport konstatera att tjäderns antal mycket riktigt minskat och att detta till största delen beror på att skogen runt nationalparken haft större avverkningar där hyggen nu ersatt många av de tidigare lekplatserna. Skogen i sig, har också förändrats i sin sammansättning, där mer gran tagit plats, skogen har blivit tätare och blåbärsriset minskat. Tjäderns kycklingar lever till stor del av blåbärsfältmätarnas larver som i sin tur lever på blåbärsblad. Tjäderns lekplatser är därför knutna till blåbärsskog med tall och närhet till myr. Nu finns 7 lekplatser i nationalparken med totalt 9 spelande tjädertuppar. ett unikt älvlandskap, där det märkliga mötet mellan syd- och norsvenska växt- och djurarter äger rum. Oavsett om du besöker nationalparken för att vandra, fiska, titta på fåglar eller bara för att ta det lugnt, kan du räkna med naturupplevelser utöver det vanliga. KONTAKT NYHETSBREVET Platskontor: Färnebofjärdens nationalpark och Naturum Färnebofjärden Benedicks väg Gysinge Tel: Mail: farnebofjarden@lansstyrelsen.se ges ut av förvaltaren, Länsstyrelsen Gävleborg. Syftet är att sprida aktuell information om nationalparken. Nyhetsbrevet skickas som gruppförsändelse till alla som bor runt Färnebofjärden men finns även att ladda ner från vår hemsida. Om du vill ha nyhetsbrevet via mail, kan du skicka din mailadress till farnebofjarden@ lansstyrelsen.se. Nyhetsbreven finns också att hämta på naturum Färnebofjärden, i Gysinge. farnebofjarden ARBETET MED NYA SKÖTSELPLANEN - har du något att tillägga? öppen dygnet runt, alla dagar! Vy över brandområde. Foto: Bergslagsbild AB Arbetet med att revidera skötselplanen för Färnebofjärdens nationalpark fortsätter och ett förslag förväntas skickas ut på remiss under mars Den som vill, kan under arbetes gång, komma med synpunkter, vilka lämpligen lämnas till anna.jansson@lansstyrelsen.se. Det går också bra att lämna synpunkter i naturum. Se mer om revideringen i Nyhetsbrevet 2015 som finns i naturum och på vår hemsida. Fisktärnan har ökat i antal sedan 70-talet. Gävleborgs landshövding knyter band. Foto: Cecilia Wallinder Småkrypssafari med Erik Kohlström.

2 UPPMÄRKSAMMAD NY IDENTITET Naturvårdsverket arbetar för att göra Sveriges nationalparker mer kända genom att införa en gemensam identitet för dem alla. De betecknas numera med guldstjärna! Färnebofjärdens nationalpark har fått nya vägvisare, ledmarkeringsskyltar, nya informationsskyltar och guldstjärna på allt informationsmaterial. NU HAR DET BRUNNIT IGEN... DEN FRANSKE VOLONTÄREN OCH FISKGJUSARNA Den nya identiteten invigdes i våras vid huvudentrén på Mattön; ca 130 besökare deltog, landshövdingen Per Bill var där och höll tal och en stenbänk sattes på plats vid Kungaslingan med hjälp av helikopter. Det bjöds på skogspannkakor och familjeguidningar, insektssafari vid älven, salvor från naturen, kulning vid älvens kant och härligt väder. Inför invigningen hade barnvagnsslingan förlängts med en bred spång och en U-turn, där man kan lyssna på information på svenska och engelska, hade satts upp. Nationalparksförvaltningen vill tacka alla som hjälpt till med att införa den nya identiteten i nationalparken! Var fiskgjusarnas katastrofår 2015 ett undantag? De fick endast 2 flygfärdiga ungar det året, och vi undrade vad som hänt med alla andra ungar som bara förvann?! Vi ville veta! Sommaren 2016 kom en fågelintresserad, fransk volontär, Olivier Marchal, till nationalparksförvaltningen för att vara ute och hålla ett extra öga på fiskgjusarna. Det var vi tacksamma för och det blev många dagar och timmar av observationer vid olika fiskgjusebon i nationalparken. En sak stod klar; i år var det inget särskilt som hotade fiskgjusarna, inga särkilda störningar alls faktiskt! Och 14 ungar kunde lämna sina bon och börja sin träning i att fiska. Några ord från Olivier: Jag gillade att vara i Sverige! Jag uppskattade människorna och öppenheten i samhället. När jag var ledig strövade jag omkring i omgivningarna, för att försöka få syn på olika djur. I Sverige går solen upp väldigt tidigt och om jag gav mig iväg strax innan soluppgången, kunde jag få långa och ljusa dagar. Det var speciellt! Olivier studerar svenska liljekonvaljer. VILD NYKOMLING TILL FÄRNEBOFJÄRDEN Ny stenbänk. Foto: Lina Westman Förlängd och breddad spång, vid huvudentrén på Mattön. FÖRSTE PARK I DAGENS NYHETERS BILAGA I DN:s specialbilaga som kom ut den 22 maj i år, uppmärksammades alla landets 29 nationalparker. Det var en satsning av Naturvårdsverket i syfte att fler ska uppleva Sveriges mest värdefulla och sevärda natur. Första sidan och hela mittenuppslaget handlade om Färnebofjärdens nationalpark med dess unika älvlandskap, där natur från syd och nord, möts. Läsaren fick träffa familjen Hellblom som var ute och paddlade kanot på fjärden. Vid Skekarsbo blev det fiske, korvgrillning och ett besök i det höga utsiktstornet. Stort tack, familjen Hellblom, för er medverkan! SMÅKRYPSSAFARIN VID NATURUM Vi tittade på jordgetingar, dykarbaggar och ryggsimmare, samt vände på stenar och fångade tvestjärtar. Entusiastiska barn och vuxna fick under onsdagarna i juli upptäcka den lilla värld som inte syns förrän man tittar riktigt nära. Småkrypssafarin vid naturum i Gysinge var en uppskattad och välbesökt aktivitet som kommer tillbaka i någon form nästa sommar. Vitryggig hackspett 2016 Trots att det hade varit önskvärt med fler häckningar visar ändå 2016 års utfall att utplanteringarna ger resultat. Invandringarna av fåglar sker så sporadiskt att fortsatt utplantering kommer att behövas. Återfynd Direkt efter utsläppet höll sig 5 av fåglarna kvar i ca en vecka. Därefter höll sig 4 individer kvar i närheten av burarna till och med början av augusti. För varje vecka som gick rörde sig fåglarna över allt större områden. Fram till slutet av augusti observerades 2 hanar och 1 hona kontinuerligt. Under september månad gick bevakningen ner och endast en hane har observerats sen dess. Utplantering nedre Dalälven Den 5 juli placerades 6 stycken ungar ut i två voljärer vid nedre Dalälven. Ungarna fick sitta i voljärerna i cirka en vecka och därefter släpptes de ut i det fria. Vild hona Vid tre tillfällen har även en vild omärkt hona observerats i närheten av voljärerna. Det känns lovande! Under 2016 häckade tre vitryggspar i Sverige; två par vid nedre Dalälven som vardera fick fyra ungar och ett par i Värmland som fick tre ungar. Under hösten 2015 skedde en historisk invasion av vitryggar till Sverige österifrån. Under våren 2016 fanns ett 40-tal fåglar på olika platser i Sverige, framförallt längs Norrlandskusten. En del av dessa har stannat kvar medan andra har flugit vidare....som det ska göra i naturskogar! I år var början av maj månad varm och solig vilket gjorde att en naturvårdsbränning kunde genomföras redan den 9 maj. Årets bränning gick fint och verkar ge fina resultat för de växter och djur som behöver bränd skog för att trivas. Under naturvårdsbränningen var SVT Gävleborg på plats och gjorde ett inslag som sändes i de lokala nyheterna. Biologer från Länsstyrelsen i Västmanland kom också på besök. De väntade på att själva kunna genomföra en egen naturvårdsbränning, och ville bli inspirerade av bränningen i Färnebofjärden! nästan hela landet genomföra naturvårdsbränningar i skyddade områden. Text: Andreas Wedman, Länsstyrelsen Gävleborg mber. En naturvårdsbränning är ett sätt att säkert och kontrollerat efterlikna en naturlig skogsbrand. Den brända skogen blir glesare och varmare, och tall och lövträd gynnas av att det brinner. Det brända området har besökts några gånger under sommaren av länsstyrelsen som vill studera hur den brända skogen utvecklar sig. Inom det brända området har de flesta tallarna överlevt samtidigt som många granar verkar komma att dö. Det är det normala förloppet efter en skogsbrand, och det är också ett resultat som vi är mycket nöjda med. De 14 hektar skog som brändes kommer myllra av liv under de kommande åren. En art som gynnas efter en brand är den tretåiga hackspetten. Troligtvis kommer hackspettens typiska hackmärken att synas i området redan nu i höst. Naturvårdsbränningen genomfördes inom projektet Life Taiga. Med stöd från EU s naturvårdsfonder ska länsstyrelser över Överst: nytänd naturvårdsbränning. Nederst: SVT Gävleborg var på plats.

3 UPPMÄRKSAMMAD NY IDENTITET Naturvårdsverket arbetar för att göra Sveriges nationalparker mer kända genom att införa en gemensam identitet för dem alla. De betecknas numera med guldstjärna! Färnebofjärdens nationalpark har fått nya vägvisare, ledmarkeringsskyltar, nya informationsskyltar och guldstjärna på allt informationsmaterial. NU HAR DET BRUNNIT IGEN... DEN FRANSKE VOLONTÄREN OCH FISKGJUSARNA Den nya identiteten invigdes i våras vid huvudentrén på Mattön; ca 130 besökare deltog, landshövdingen Per Bill var där och höll tal och en stenbänk sattes på plats vid Kungaslingan med hjälp av helikopter. Det bjöds på skogspannkakor och familjeguidningar, insektssafari vid älven, salvor från naturen, kulning vid älvens kant och härligt väder. Inför invigningen hade barnvagnsslingan förlängts med en bred spång och en U-turn, där man kan lyssna på information på svenska och engelska, hade satts upp. Nationalparksförvaltningen vill tacka alla som hjälpt till med att införa den nya identiteten i nationalparken! Var fiskgjusarnas katastrofår 2015 ett undantag? De fick endast 2 flygfärdiga ungar det året, och vi undrade vad som hänt med alla andra ungar som bara förvann?! Vi ville veta! Sommaren 2016 kom en fågelintresserad, fransk volontär, Olivier Marchal, till nationalparksförvaltningen för att vara ute och hålla ett extra öga på fiskgjusarna. Det var vi tacksamma för och det blev många dagar och timmar av observationer vid olika fiskgjusebon i nationalparken. En sak stod klar; i år var det inget särskilt som hotade fiskgjusarna, inga särkilda störningar alls faktiskt! Och 14 ungar kunde lämna sina bon och börja sin träning i att fiska. Några ord från Olivier: Jag gillade att vara i Sverige! Jag uppskattade människorna och öppenheten i samhället. När jag var ledig strövade jag omkring i omgivningarna, för att försöka få syn på olika djur. I Sverige går solen upp väldigt tidigt och om jag gav mig iväg strax innan soluppgången, kunde jag få långa och ljusa dagar. Det var speciellt! Olivier studerar svenska liljekonvaljer. VILD NYKOMLING TILL FÄRNEBOFJÄRDEN Ny stenbänk. Foto: Lina Westman Förlängd och breddad spång, vid huvudentrén på Mattön. FÖRSTE PARK I DAGENS NYHETERS BILAGA I DN:s specialbilaga som kom ut den 22 maj i år, uppmärksammades alla landets 29 nationalparker. Det var en satsning av Naturvårdsverket i syfte att fler ska uppleva Sveriges mest värdefulla och sevärda natur. Första sidan och hela mittenuppslaget handlade om Färnebofjärdens nationalpark med dess unika älvlandskap, där natur från syd och nord, möts. Läsaren fick träffa familjen Hellblom som var ute och paddlade kanot på fjärden. Vid Skekarsbo blev det fiske, korvgrillning och ett besök i det höga utsiktstornet. Stort tack, familjen Hellblom, för er medverkan! SMÅKRYPSSAFARIN VID NATURUM Vi tittade på jordgetingar, dykarbaggar och ryggsimmare, samt vände på stenar och fångade tvestjärtar. Entusiastiska barn och vuxna fick under onsdagarna i juli upptäcka den lilla värld som inte syns förrän man tittar riktigt nära. Småkrypssafarin vid naturum i Gysinge var en uppskattad och välbesökt aktivitet som kommer tillbaka i någon form nästa sommar. Vitryggig hackspett 2016 Trots att det hade varit önskvärt med fler häckningar visar ändå 2016 års utfall att utplanteringarna ger resultat. Invandringarna av fåglar sker så sporadiskt att fortsatt utplantering kommer att behövas. Återfynd Direkt efter utsläppet höll sig 5 av fåglarna kvar i ca en vecka. Därefter höll sig 4 individer kvar i närheten av burarna till och med början av augusti. För varje vecka som gick rörde sig fåglarna över allt större områden. Fram till slutet av augusti observerades 2 hanar och 1 hona kontinuerligt. Under september månad gick bevakningen ner och endast en hane har observerats sen dess. Utplantering nedre Dalälven Den 5 juli placerades 6 stycken ungar ut i två voljärer vid nedre Dalälven. Ungarna fick sitta i voljärerna i cirka en vecka och därefter släpptes de ut i det fria. Vild hona Vid tre tillfällen har även en vild omärkt hona observerats i närheten av voljärerna. Det känns lovande! Under 2016 häckade tre vitryggspar i Sverige; två par vid nedre Dalälven som vardera fick fyra ungar och ett par i Värmland som fick tre ungar. Under hösten 2015 skedde en historisk invasion av vitryggar till Sverige österifrån. Under våren 2016 fanns ett 40-tal fåglar på olika platser i Sverige, framförallt längs Norrlandskusten. En del av dessa har stannat kvar medan andra har flugit vidare....som det ska göra i naturskogar! I år var början av maj månad varm och solig vilket gjorde att en naturvårdsbränning kunde genomföras redan den 9 maj. Årets bränning gick fint och verkar ge fina resultat för de växter och djur som behöver bränd skog för att trivas. Under naturvårdsbränningen var SVT Gävleborg på plats och gjorde ett inslag som sändes i de lokala nyheterna. Biologer från Länsstyrelsen i Västmanland kom också på besök. De väntade på att själva kunna genomföra en egen naturvårdsbränning, och ville bli inspirerade av bränningen i Färnebofjärden! nästan hela landet genomföra naturvårdsbränningar i skyddade områden. Text: Andreas Wedman, Länsstyrelsen Gävleborg mber. En naturvårdsbränning är ett sätt att säkert och kontrollerat efterlikna en naturlig skogsbrand. Den brända skogen blir glesare och varmare, och tall och lövträd gynnas av att det brinner. Det brända området har besökts några gånger under sommaren av länsstyrelsen som vill studera hur den brända skogen utvecklar sig. Inom det brända området har de flesta tallarna överlevt samtidigt som många granar verkar komma att dö. Det är det normala förloppet efter en skogsbrand, och det är också ett resultat som vi är mycket nöjda med. De 14 hektar skog som brändes kommer myllra av liv under de kommande åren. En art som gynnas efter en brand är den tretåiga hackspetten. Troligtvis kommer hackspettens typiska hackmärken att synas i området redan nu i höst. Naturvårdsbränningen genomfördes inom projektet Life Taiga. Med stöd från EU s naturvårdsfonder ska länsstyrelser över Överst: nytänd naturvårdsbränning. Nederst: SVT Gävleborg var på plats.

4 UPPMÄRKSAMMAD NY IDENTITET Naturvårdsverket arbetar för att göra Sveriges nationalparker mer kända genom att införa en gemensam identitet för dem alla. De betecknas numera med guldstjärna! Färnebofjärdens nationalpark har fått nya vägvisare, ledmarkeringsskyltar, nya informationsskyltar och guldstjärna på allt informationsmaterial. NU HAR DET BRUNNIT IGEN... DEN FRANSKE VOLONTÄREN OCH FISKGJUSARNA Den nya identiteten invigdes i våras vid huvudentrén på Mattön; ca 130 besökare deltog, landshövdingen Per Bill var där och höll tal och en stenbänk sattes på plats vid Kungaslingan med hjälp av helikopter. Det bjöds på skogspannkakor och familjeguidningar, insektssafari vid älven, salvor från naturen, kulning vid älvens kant och härligt väder. Inför invigningen hade barnvagnsslingan förlängts med en bred spång och en U-turn, där man kan lyssna på information på svenska och engelska, hade satts upp. Nationalparksförvaltningen vill tacka alla som hjälpt till med att införa den nya identiteten i nationalparken! Var fiskgjusarnas katastrofår 2015 ett undantag? De fick endast 2 flygfärdiga ungar det året, och vi undrade vad som hänt med alla andra ungar som bara förvann?! Vi ville veta! Sommaren 2016 kom en fågelintresserad, fransk volontär, Olivier Marchal, till nationalparksförvaltningen för att vara ute och hålla ett extra öga på fiskgjusarna. Det var vi tacksamma för och det blev många dagar och timmar av observationer vid olika fiskgjusebon i nationalparken. En sak stod klar; i år var det inget särskilt som hotade fiskgjusarna, inga särkilda störningar alls faktiskt! Och 14 ungar kunde lämna sina bon och börja sin träning i att fiska. Några ord från Olivier: Jag gillade att vara i Sverige! Jag uppskattade människorna och öppenheten i samhället. När jag var ledig strövade jag omkring i omgivningarna, för att försöka få syn på olika djur. I Sverige går solen upp väldigt tidigt och om jag gav mig iväg strax innan soluppgången, kunde jag få långa och ljusa dagar. Det var speciellt! Olivier studerar svenska liljekonvaljer. VILD NYKOMLING TILL FÄRNEBOFJÄRDEN Ny stenbänk. Foto: Lina Westman Förlängd och breddad spång, vid huvudentrén på Mattön. FÖRSTE PARK I DAGENS NYHETERS BILAGA I DN:s specialbilaga som kom ut den 22 maj i år, uppmärksammades alla landets 29 nationalparker. Det var en satsning av Naturvårdsverket i syfte att fler ska uppleva Sveriges mest värdefulla och sevärda natur. Första sidan och hela mittenuppslaget handlade om Färnebofjärdens nationalpark med dess unika älvlandskap, där natur från syd och nord, möts. Läsaren fick träffa familjen Hellblom som var ute och paddlade kanot på fjärden. Vid Skekarsbo blev det fiske, korvgrillning och ett besök i det höga utsiktstornet. Stort tack, familjen Hellblom, för er medverkan! SMÅKRYPSSAFARIN VID NATURUM Vi tittade på jordgetingar, dykarbaggar och ryggsimmare, samt vände på stenar och fångade tvestjärtar. Entusiastiska barn och vuxna fick under onsdagarna i juli upptäcka den lilla värld som inte syns förrän man tittar riktigt nära. Småkrypssafarin vid naturum i Gysinge var en uppskattad och välbesökt aktivitet som kommer tillbaka i någon form nästa sommar. Vitryggig hackspett 2016 Trots att det hade varit önskvärt med fler häckningar visar ändå 2016 års utfall att utplanteringarna ger resultat. Invandringarna av fåglar sker så sporadiskt att fortsatt utplantering kommer att behövas. Återfynd Direkt efter utsläppet höll sig 5 av fåglarna kvar i ca en vecka. Därefter höll sig 4 individer kvar i närheten av burarna till och med början av augusti. För varje vecka som gick rörde sig fåglarna över allt större områden. Fram till slutet av augusti observerades 2 hanar och 1 hona kontinuerligt. Under september månad gick bevakningen ner och endast en hane har observerats sen dess. Utplantering nedre Dalälven Den 5 juli placerades 6 stycken ungar ut i två voljärer vid nedre Dalälven. Ungarna fick sitta i voljärerna i cirka en vecka och därefter släpptes de ut i det fria. Vild hona Vid tre tillfällen har även en vild omärkt hona observerats i närheten av voljärerna. Det känns lovande! Under 2016 häckade tre vitryggspar i Sverige; två par vid nedre Dalälven som vardera fick fyra ungar och ett par i Värmland som fick tre ungar. Under hösten 2015 skedde en historisk invasion av vitryggar till Sverige österifrån. Under våren 2016 fanns ett 40-tal fåglar på olika platser i Sverige, framförallt längs Norrlandskusten. En del av dessa har stannat kvar medan andra har flugit vidare....som det ska göra i naturskogar! I år var början av maj månad varm och solig vilket gjorde att en naturvårdsbränning kunde genomföras redan den 9 maj. Årets bränning gick fint och verkar ge fina resultat för de växter och djur som behöver bränd skog för att trivas. Under naturvårdsbränningen var SVT Gävleborg på plats och gjorde ett inslag som sändes i de lokala nyheterna. Biologer från Länsstyrelsen i Västmanland kom också på besök. De väntade på att själva kunna genomföra en egen naturvårdsbränning, och ville bli inspirerade av bränningen i Färnebofjärden! nästan hela landet genomföra naturvårdsbränningar i skyddade områden. Text: Andreas Wedman, Länsstyrelsen Gävleborg mber. En naturvårdsbränning är ett sätt att säkert och kontrollerat efterlikna en naturlig skogsbrand. Den brända skogen blir glesare och varmare, och tall och lövträd gynnas av att det brinner. Det brända området har besökts några gånger under sommaren av länsstyrelsen som vill studera hur den brända skogen utvecklar sig. Inom det brända området har de flesta tallarna överlevt samtidigt som många granar verkar komma att dö. Det är det normala förloppet efter en skogsbrand, och det är också ett resultat som vi är mycket nöjda med. De 14 hektar skog som brändes kommer myllra av liv under de kommande åren. En art som gynnas efter en brand är den tretåiga hackspetten. Troligtvis kommer hackspettens typiska hackmärken att synas i området redan nu i höst. Naturvårdsbränningen genomfördes inom projektet Life Taiga. Med stöd från EU s naturvårdsfonder ska länsstyrelser över Överst: nytänd naturvårdsbränning. Nederst: SVT Gävleborg var på plats.

5 För att få reda på vilka växter som har funnits i trakten historiskt, har Dr Gina Hannon, tagit borrprover från några platser i området. De pollen som hittats i borrproverna är i utmärkt skick och kommer att visa vilka växter som dominerat under vilka tider. Målet med studien är att den ska ge svar på hur dominant granen varit i området under de senaste åren, slåtterängarnas historia och växtlighetens sammansättning under områdets utveckling sen det steg ur havet. gått från att vara skog till att åter bli våtmark med gräs- och starrarter, senare med tillväxt av ljung och hjortron. En första rapport kommer i april Naturums bokningsbara lokaler i Gysinge: En lektionssal, plats för 15 pers. En hörsal, plats för 60 pers. Biosittning. Egen stuga att hyra i nationalparken: Torrön: 6 bäddar. Veckovis uthyrning under sommaren. Stad-Arvids stuga: 8 bäddar. Bokas via Trelänsleden, tel: Borrprov ÅRETS TURISTMÅL 2015! Färnebofjärdens nationalpark blev årets turistmål i kategorin naturreservat i Sverige, Vi är glada förstås och önskar alla besökare VÄLKOMNA hit! HUR MÅR SJÖFÅGLARNA? Hur ser det ut för Färnebofjärdens sjöfåglar idag, jämfört med för 12 år sedan? Sommarens uppföljning visade att fiskmås och fisktärna ökat i antal, där fisktärnan nästan fyrfaldigats sedan 70-talet. Däremot har grå- och havstrut samt knölsvan och storlom minskat i antal. Skrattmås har en stark population medan det minskat med häger och storskarv. Dvärgmås är en art som går kraftigt framåt i bland annat östra Sverige och i somras upptäcktes den första kända häckningen av dvärgmås i nationalparken. Inventerare var Stig Holmstedt. Ett pontonplan landar i vattnet, i Färnebofjärdens nationalpark. Inget brott som hör under allmänt åtal har begåtts, då åklagaren antar att den troliga orsaken till landningen har varit en nödsituation i samband med motorproblem. Okt 2016 Den 31 okt upptäckte personal från nationalparken att det brann på Torrön, en vildbrand som spridit sig över ett ca 1,5 ha stort område. Branden fick självslockna i det regniga väder som drog in över området och ingen aktiv släckning krävdes. FÄRNEBOFJÄRDEN Nyhetsbrev från Färnebofjärdens Nationalpark Välkommen till Färnebofjärdens nationalpark Hittills har man funnit åtminstone fyra vegetationsförändringar över tiden. Dels ser man att området vid någon period varit brukat, eventuellt för odling av lin. Andra perioder visar på återkommande bränder. Marken har också MÖTEN, KONFERENS OCH SEMESTER En okänd gärningsperson har brutit mot föreskrifterna och gjort en eldstad, huggit ner granar och lämnat skräp. Gärningspersonen blev misstänkt för brott mot miljölagstiftningen. Layout: Länsstyrelsen Gävleborg Tryck: HISTORISK VEGETATIONSKARTERING Tjäder. Foto: Karl Nyremo I Nyhetsbrevet 1/2012 kunde man läsa att antalet tjädrar minskat i nationalparken sedan 70-talet. Därför gjordes en ny inventering åren för att se utvecklingen av tjäderpopulationen och orsak till minskningen. Göran Rönning och Bengt Oldhammer kunde i sin rapport konstatera att tjäderns antal mycket riktigt minskat och att detta till största delen beror på att skogen runt nationalparken haft större avverkningar där hyggen nu ersatt många av de tidigare lekplatserna. Skogen i sig, har också förändrats i sin sammansättning, där mer gran tagit plats, skogen har blivit tätare och blåbärsriset minskat. Tjäderns kycklingar lever till stor del av blåbärsfältmätarnas larver som i sin tur lever på blåbärsblad. Tjäderns lekplatser är därför knutna till blåbärsskog med tall och närhet till myr. Nu finns 7 lekplatser i nationalparken med totalt 9 spelande tjädertuppar. ett unikt älvlandskap, där det märkliga mötet mellan syd- och norsvenska växt- och djurarter äger rum. Oavsett om du besöker nationalparken för att vandra, fiska, titta på fåglar eller bara för att ta det lugnt, kan du räkna med naturupplevelser utöver det vanliga. KONTAKT NYHETSBREVET Platskontor: Färnebofjärdens nationalpark och Naturum Färnebofjärden Benedicks väg Gysinge Tel: Mail: farnebofjarden@lansstyrelsen.se ges ut av förvaltaren, Länsstyrelsen Gävleborg. Syftet är att sprida aktuell information om nationalparken. Nyhetsbrevet skickas som gruppförsändelse till alla som bor runt Färnebofjärden men finns även att ladda ner från vår hemsida. Om du vill ha nyhetsbrevet via mail, kan du skicka din mailadress till farnebofjarden@ lansstyrelsen.se. Nyhetsbreven finns också att hämta på naturum Färnebofjärden, i Gysinge. farnebofjarden ARBETET MED NYA SKÖTSELPLANEN - har du något att tillägga? öppen dygnet runt, alla dagar! Vy över brandområde. Foto: Bergslagsbild AB Arbetet med att revidera skötselplanen för Färnebofjärdens nationalpark fortsätter och ett förslag förväntas skickas ut på remiss under mars Den som vill, kan under arbetes gång, komma med synpunkter, vilka lämpligen lämnas till anna.jansson@lansstyrelsen.se. Det går också bra att lämna synpunkter i naturum. Se mer om revideringen i Nyhetsbrevet 2015 som finns i naturum och på vår hemsida. Fisktärnan har ökat i antal sedan 70-talet. Gävleborgs landshövding knyter band. Foto: Cecilia Wallinder Småkrypssafari med Erik Kohlström.

6 För att få reda på vilka växter som har funnits i trakten historiskt, har Dr Gina Hannon, tagit borrprover från några platser i området. De pollen som hittats i borrproverna är i utmärkt skick och kommer att visa vilka växter som dominerat under vilka tider. Målet med studien är att den ska ge svar på hur dominant granen varit i området under de senaste åren, slåtterängarnas historia och växtlighetens sammansättning under områdets utveckling sen det steg ur havet. gått från att vara skog till att åter bli våtmark med gräs- och starrarter, senare med tillväxt av ljung och hjortron. En första rapport kommer i april Naturums bokningsbara lokaler i Gysinge: En lektionssal, plats för 15 pers. En hörsal, plats för 60 pers. Biosittning. Egen stuga att hyra i nationalparken: Torrön: 6 bäddar. Veckovis uthyrning under sommaren. Stad-Arvids stuga: 8 bäddar. Bokas via Trelänsleden, tel: Borrprov ÅRETS TURISTMÅL 2015! Färnebofjärdens nationalpark blev årets turistmål i kategorin naturreservat i Sverige, Vi är glada förstås och önskar alla besökare VÄLKOMNA hit! HUR MÅR SJÖFÅGLARNA? Hur ser det ut för Färnebofjärdens sjöfåglar idag, jämfört med för 12 år sedan? Sommarens uppföljning visade att fiskmås och fisktärna ökat i antal, där fisktärnan nästan fyrfaldigats sedan 70-talet. Däremot har grå- och havstrut samt knölsvan och storlom minskat i antal. Skrattmås har en stark population medan det minskat med häger och storskarv. Dvärgmås är en art som går kraftigt framåt i bland annat östra Sverige och i somras upptäcktes den första kända häckningen av dvärgmås i nationalparken. Inventerare var Stig Holmstedt. Ett pontonplan landar i vattnet, i Färnebofjärdens nationalpark. Inget brott som hör under allmänt åtal har begåtts, då åklagaren antar att den troliga orsaken till landningen har varit en nödsituation i samband med motorproblem. Okt 2016 Den 31 okt upptäckte personal från nationalparken att det brann på Torrön, en vildbrand som spridit sig över ett ca 1,5 ha stort område. Branden fick självslockna i det regniga väder som drog in över området och ingen aktiv släckning krävdes. FÄRNEBOFJÄRDEN Nyhetsbrev från Färnebofjärdens Nationalpark Välkommen till Färnebofjärdens nationalpark Hittills har man funnit åtminstone fyra vegetationsförändringar över tiden. Dels ser man att området vid någon period varit brukat, eventuellt för odling av lin. Andra perioder visar på återkommande bränder. Marken har också MÖTEN, KONFERENS OCH SEMESTER En okänd gärningsperson har brutit mot föreskrifterna och gjort en eldstad, huggit ner granar och lämnat skräp. Gärningspersonen blev misstänkt för brott mot miljölagstiftningen. Layout: Länsstyrelsen Gävleborg Tryck: HISTORISK VEGETATIONSKARTERING Tjäder. Foto: Karl Nyremo I Nyhetsbrevet 1/2012 kunde man läsa att antalet tjädrar minskat i nationalparken sedan 70-talet. Därför gjordes en ny inventering åren för att se utvecklingen av tjäderpopulationen och orsak till minskningen. Göran Rönning och Bengt Oldhammer kunde i sin rapport konstatera att tjäderns antal mycket riktigt minskat och att detta till största delen beror på att skogen runt nationalparken haft större avverkningar där hyggen nu ersatt många av de tidigare lekplatserna. Skogen i sig, har också förändrats i sin sammansättning, där mer gran tagit plats, skogen har blivit tätare och blåbärsriset minskat. Tjäderns kycklingar lever till stor del av blåbärsfältmätarnas larver som i sin tur lever på blåbärsblad. Tjäderns lekplatser är därför knutna till blåbärsskog med tall och närhet till myr. Nu finns 7 lekplatser i nationalparken med totalt 9 spelande tjädertuppar. ett unikt älvlandskap, där det märkliga mötet mellan syd- och norsvenska växt- och djurarter äger rum. Oavsett om du besöker nationalparken för att vandra, fiska, titta på fåglar eller bara för att ta det lugnt, kan du räkna med naturupplevelser utöver det vanliga. KONTAKT NYHETSBREVET Platskontor: Färnebofjärdens nationalpark och Naturum Färnebofjärden Benedicks väg Gysinge Tel: Mail: farnebofjarden@lansstyrelsen.se ges ut av förvaltaren, Länsstyrelsen Gävleborg. Syftet är att sprida aktuell information om nationalparken. Nyhetsbrevet skickas som gruppförsändelse till alla som bor runt Färnebofjärden men finns även att ladda ner från vår hemsida. Om du vill ha nyhetsbrevet via mail, kan du skicka din mailadress till farnebofjarden@ lansstyrelsen.se. Nyhetsbreven finns också att hämta på naturum Färnebofjärden, i Gysinge. farnebofjarden ARBETET MED NYA SKÖTSELPLANEN - har du något att tillägga? öppen dygnet runt, alla dagar! Vy över brandområde. Foto: Bergslagsbild AB Arbetet med att revidera skötselplanen för Färnebofjärdens nationalpark fortsätter och ett förslag förväntas skickas ut på remiss under mars Den som vill, kan under arbetes gång, komma med synpunkter, vilka lämpligen lämnas till anna.jansson@lansstyrelsen.se. Det går också bra att lämna synpunkter i naturum. Se mer om revideringen i Nyhetsbrevet 2015 som finns i naturum och på vår hemsida. Fisktärnan har ökat i antal sedan 70-talet. Gävleborgs landshövding knyter band. Foto: Cecilia Wallinder Småkrypssafari med Erik Kohlström.