FÄRNEBOFJÄRDEN Nyhetsbrev från Färnebofjärdens nationalpark

Transkript

1 FÄRNEBOFJÄRDEN Nyhetsbrev från Färnebofjärdens nationalpark 1/ FOTO: MATS NORIN, KALLE NYERMO, JENNIE DALETHSSON Tjädern minskar Dåligt väder och fler rävar kan vara två orsaker till att antalet tjädrar minskar. Men det finns även andra förklaringar. Sidan 4-5 Smultronstället Lena Westman är naturbevakare i Färnebofjärdens nationalpark. Följ med till hennes eget smultronställe. Sidan 6 Nytt i naturum Naturum bjuder som vanligt på ett spännande program för både barn och vuxna. Läs mer i kalendariet. Sidan 7

2 Välkommen till Färnebofjärdens nationalpark! I maj provbrändes en älväng för att se hur branden påverkar produktionen av mygg. FOTO: MARIA WIDEMO Färnebofjärdens nationalpark bevarar ett unikt älvlandskap, med omgivande värdefulla skogar och våtmarker, i stort sett i orört skick. Nedre Dalälven sätter en stark prägel på naturen här, inte minst med sina årliga översvämningar. I nationalparken skyddas den orörda naturen och en mängd olika arter till de generationer som kommer efter oss. Oavsett om du besöker nationalparken för att vandra, fiska, titta på fåglar eller bara ta det lugnt kan du räkna med upplevelser utöver det vanliga. Det naturnära friluftslivet är prioriterat och vi på nationalparksförvaltningen hoppas att du finner bra möjligheter till detta. Du kan träffa oss på kontoret i naturum eller ute i skogen. Välkommen ut i nationalparken! INGVAR WESTMAN, HANNA WRETHLING OCH ANNA JANSSON NATIONALPARKSFÖRVALTNINGEN Mindre mygg efter brand på älväng? Den regionala landskapsstrategin Människor, mygg och natur fortsätter under Målet är att långsiktigt begränsa massförekomsten av översvämningsmyggor vid Nedre Dalälven, samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras. Sökandet efter lösningar som kan minska myggproblemen är ett samarbete mellan människorna i regionen och fyra länsstyrelser. Arbetsgrupper har föreslagit olika åtgärder. Bland annat diskuteras möjligheterna att förändra älvens reglering. En fråga som diskuteras är också om det igenväxta landskapet längs älven skapar gynnsamma förutsättningar för mygg. Ortsbefolkningens engagemang är drivkraften, säger Anna-Carin Lundqvist, en av projektledarna. Flera undersökningar kommer att göras under 2012, för att svara på frågor som uppkommit vid möten med de boende. I maj provbrändes en älväng för att se hur branden påverkar produktionen av mygg. Innan ytterligare bränder eller andra åtgärder genomförs, är det nödvändigt att ta reda på hur olika värden och intressen påverkas av bränderna. Inte minst det som handlar om naturvärdena. Genom en kombination av åtgärder i olika delar av området hoppas vi kunna förbättra situationen och på sikt minska beroendet av Bti-bekämpning, säger Anna- Carin Lundqvist. Nyhetsbrev om nationalparken Kontaktuppgifter till nationalparksförvaltningen Nyhetsbrevet om Färne - bofjärdens nationalpark ges ut av förvaltaren, Länsstyrelsen i Gävleborgs län. Syftet är att sprida information om aktuella händelser, som berör parken. Nyhetsbrevet skickas som gruppförsändelse till alla som bor nära nationalparken. Om du inte får ny hetsbrevet hem i brevlådan kan du lämna din ad ress till naturum i Gysinge, så ser vi till att du får det hemskickat till dig från och med nästa nummer. Nyhetsbrevet finns även att hämta vid naturum i Gysinge. Förvaltare Länsstyrelsen i Gävleborgs län Gävle Tel KONTAKTPERSON Veronica Lauritzsen Tel veronica.lauritzsen@lansstyrelsen.se Platskontor Naturum Färnebofjärden Gysinge Bruk Gysinge KONTAKTPERSON Anna Jansson , anna.jansson@lansstyrelsen.se Besök oss gärna Vill du besöka oss på kontoret i Gysinge är det bra om du ringer först, så att vi finns på plats. Hemsida 2

3 Ny personal i Färnebofjärden Hanna Wrethling och Sofia Tiger arbetar med naturum och förvaltningen av Färnebofjärdens nationalpark när ordinarie personal är föräldralediga. Båda har en koppling till trakten och verksamheten. Hanna Wrethling arbetar under det här året både med förvaltningen och naturum. Hon är uppvuxen i Sandviken, har läst biologi vid universitetet i Umeå och arbetat som naturguide på Gotland. Även om jobbet är nytt är Hanna välbekant med nationalparken, efter att ha varit timanställd de senaste åren. Och att hon trivs på arbetet går inte att ta miste på. Hon beskriver den vackra och rofyllda miljön i Färnebofjärden och de trevliga kollegorna. Jag känner mig väldigt privilegierad, det här är en dröm. Tänk att sitta vid fikabordet på jobbet och så flyger en havsörn förbi, säger hon. Hanna Wrethling förklarar att hon brinner för naturen och för att inspirera dem som besöker nationalparken och naturum. Hanna Wrethling (tv) och Sofia Tiger vikarierar för föräldraledig personal. Det är så roligt att jag får använda mina kunskaper till både naturvård och till att berätta om naturen. Själv har hon flera smultronställen i Färnebofjärden. Ett av dessa är forsarna vid Sevedskvarn. Jag tycker om att gå längs med älven och forsarna, det är så otroligt vackert. Sofia Tiger är föreståndare för naturum under Visserligen är Färnebofjärden nytt för henne, men hon har erfarenhet av andra naturum. Närmast kommer hon från en tjänst som föreståndare vid Fulufjällets naturum. Sofia är uppvuxen och bosatt i Gävle. Tidigare har hon läst biologi och arbetat med besöksverksamhet på Ericsson. Även om det är stora skillnader mellan Färnebofjärden och Fulufjället finns det något som förenar. Vattnet här i Färnebofjärden kommer faktiskt därifrån, säger Sofia Tiger. Gamla skogar är också något som finns på båda platserna, förklarar hon. Den stora skillnaden är utsikten över fjällvidderna där och vattnet som dominerar här. Hon tror att det mesta kommer att vara sig likt i naturum även framöver. Det finns mycket som är väl inarbetat här. Vi kör på med bäversafari, båtturer och ugglelyssning. Man lägger inte ner ett vinnande koncept. Men lite nya grepp blir det ändå. Nyligen genomfördes guidningar i naturum med syntolk och teckentolk. Många har frågat efter guidningar i nationalparken också, så vi ska göra några på prov. TEXT: MARITA GUSTAVSSON Rapportera om du ser rovdjur KUNSKAP OM DE STORA rovdjuren och förvaltningen av dem bygger till stor del på allmänhetens observationer. Om du ser stora rovdjur, eller spår efter dem, är det värdefullt för Länsstyrelsen, tamdjursägarna, jägarna och andra som berörs av rovdjur att få veta. Du kan rapportera in dina observationer på rovobs.se. Snabb rapportering är viktig för att Länsstyrelsen ska kunna bedöma om en uppföljning behöver ske i fält. FOTO: NIELS SLOTH, BIOPIX (FOTOGRAFERAD I HÄGN) På webbplatsen kan du rapportera om du har sett varg eller något annat av de stora rovdjuren. ALLA ROVDJUR ses naturligtvis inte av människor. Det är ändå en bra hjälp för tamdjursägare att de rovdjur som observeras läggs in i rovobs.se. Då kan alla få veta om det setts rovdjur i närheten och det är dags att se över stängsel eller göra annat för att skydda sina djur. DEN SOM FÅTT SKADOR på tamdjur förorsakade av stora rovdjur ska omedelbart kontakta Länsstyrelsen för att få ut en besiktningsman. Om det är rovdjur som orsakat skadan kan man få ersättning. Djurägare kan också ansöka om bidrag för förebyggande åtgärder hos Länsstyrelsen, exempelvis bidrag till rovdjursstängsel. LÄS MER: 3

4 Tjädern minskar i parken Att studera när lövsprickningen inträffar olika år är ett sätt att följa de biologiska effekterna av klimatförändringarna. Naturen ger många svar Naturum Färnebofjärden är sedan våren 2010 med i Svenska fenologinätverket, vars syfte är att samla information om när träd och örter har lövsprickning, blomning, fruktmognad och lövfällning på olika platser i Sverige. Informationen används inom bland annat naturvård, hälsa (till exempel pollenrapporter), skogsoch lantbruk samt forskning. Under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet gjordes omfattande observationer av växters fenologi på över 350 platser i landet. Dessa observationer kan vi använda i dag för att mäta hur stor klimatförändringens påverkan är. Gysinge Bruk är ett område som har historiska fenologiska data, därför är detta område särskilt intressant att följa upp. Vill du vara med och göra växtobservationer? Ta kontakt med Kjell Bolmgren, samordnare för Svenska fenologinätverket, på tel eller e-post kjell.bolmgren@slu.se. Läs mer: FOTO: HANNA WRETHLING Tjädern har minskat kraftigt i Färnebofjärdens nationalpark visar en inventering som gjordes under 2010 och Dåligt försommarväder är en trolig orsak. Räven en annan. Tjädern är vår största hönsfågel och tillhör det fåtal svenska fågelarter som har lekar i samband med parningen. Det innebär att flera tuppar samlas på en plats för att utföra ett rituellt spel och vinna hönornas gunst. Spelplatserna ligger i norra Sverige ofta i blockrik terräng, i mellersta Sverige i hällmarkskogar och längre söderut på tallbevuxna skogsmossar i kanten av en myr. Tjäderspelet börjar i april och kulminerar under hönveckan i början av maj då många hönor samtidigt besöker spelplatsen för att bli parade. FOTO: KALLE NYREMO Sedan länge har Färnebofjärdens nationalpark med omgivningar ansetts ha en god stam av tjäder. För att få en uppfattning om var tjäderspelen finns och hur många tuppar de hyser gjordes under april 2010 och 2011 en inventering i nationalparken. Totalt 15 skogsområden, där det tidigare funnits tjäder eller som verkade lämpliga för arten, valdes ut och genomsöktes. Fyra tidigare kända spelplatser undersöktes extra noga. Övernattning i gömsle för att räkna antalet spelande tuppar gjordes på de två platser Att få uppleva ett tjäderspel är storslaget och där tjäderspel hittades. Fyra inventerare (Ronny Carlsson, Helge Röttorp, Björn Sjögren, och jag själv) lade ned sammanlagt 41 heldagspass på inventeringen. Vi förmodade att cirka fem spelplatser med sammantaget ungefär 25 tuppar skulle hittas. Resultatet blev två spelplatser med kanske, i bästa fall, totalt sex eller sju tuppar. Detta är både förbryllande och nedslående, det tyder på att tjädern, åtminstone under inventerings- För vitr I juli 2011 släpptes sju vitryggiga hackspettar, fyra honor och tre hannar, i nationalparken efter att först ha suttit i voljärer (en stor fågelbur) i en vecka. De var alla, liksom de fåglar som sattes ut tidigare år, födda på Nordens Ark i Bohuslän. Under sommaren och hösten matades de dagligen, av national- 4

5 Flera tänkbara orsaker till att tjädern minskar Förutom vädret kan man spekulera i följande orsaker till att tjädern gått tillbaka i Färnebofjärden: spännande, något utöver det vanliga. Men inventeringar visar att antalet tjädrar minskar. FOTO: KALLE NYREMO Stammen av tjädrar i dessa delar av landet har generellt minskat kraftigt sedan 1970-talet. Blåbärsriset har minskat i området vilket missgynnat tjädern. Nationalparken är för liten för att ensam kunna hysa en tjäderstam när stora arealer runt den starkt har utarmats biologiskt genom modernt skogsbruk. De svaga sorkåren har påverkat tjäderstammen negativt genom att rovdjur, främst räv, till stor del gett sig på tjädrar. Rävens återkomst efter åren med omfattande skabb har påverkat tjäderstammen negativt. Alla ovan uppräknade orsaker kan vara möjliga, men i första hand tror vi på att det ökade trycket från räven kan ha bidragit mest. åren, har haft en långt klenare stam i området än under exempelvis 1970-talet. Efter diskussioner med i stort sett hela Sveriges tjäderexpertis har vi kommit fram till att den troligaste förklaringen är att det varit en rad dåliga försomrar, som drabbat alla hönsfåglars kycklingar hårt. Det påverkar antalet spelande fåglar påföljande år eftersom tjädrar och andra hönsfåglar blir könsmogna under sin första vår. Professor Jacob Höglund i Uppsala har exempelvis konstaterat att antalet spelande orrtuppar minskade kring Färnebofjärden från 135 år 2008, via 85 år 2009 till 30 år Eftersom antalet tjädrar och orrar ofta förändras samtidigt lokalt skulle alltså försommarvädret åren kunna vara den huvudsakliga förklaringen till det låga antalet spelande tjädertuppar åren 2010 och TEXT: STIG HOLMSTEDT yggen har det varit ett bra år parksförvaltningens personal samt av ett stort antal frivilliga. Maten bestod först av två sorters larver. Under den senare delen av hösten lades talg ut åt dem. Till och från under sommaren sågs alla fåglar i närheten av matningarna, men framåt hösten tunnades antalet observationer starkt ut och det var därför med viss spänning som vi inom vitryggprojektet på allvar började spana efter dem igen under vintern och våren. Glädjande nog blev resultatet över förväntan. Av de utsatta fåglarna har minst fem individer fyra hannar och minst en hona återfunnits. Dessutom har en fågel, som under sommaren 2010 släpptes ut i Båtforsområdet cirka fyra mil nedströms nationalparken, också hittats i nationalparken. Som tvååring är han könsmogen och föga överraskande är det han som verkar ha gjort sig till herre på täppan, medan övriga hannar mest smyger i periferin och förhoppningsvis kan finna och hävda egna revir. Att så få honor har återfunnits beror antagligen i första hand på att två av de fåglar man vid avfärden från Nordens Ark trodde var honor i själva verket visade sig vara hannar. TEXT: STIG HOLMSTEDT 5

6 SMÅTT OCH BLANDAT I PARKEN Övernatta i Göksnäset Efter att ha rustats är stugan i Göksnäset öppen för övernattning. Det gäller även stugan i Tinäset. Göksnäset kan besökas året om. Stugan i Tinäset hålls öppen från januari till augusti. Passa på att sova över en natt i någon av de fem stugor som finns i parken och som nu är i gott skick. Välkommen! Ny eldstad i Sevedskvarn Flera eldstäder i nationalparken har blivit förstörda. När man gör en för stor brasa finns det risk att elden når träsargen och att den kolnar sönder. Nu ska en ny typ av eldstad provas. Först ut är Sevedskvarn där en eldstad som ska tåla lite mer placeras vid det nya vindskyddet. Framöver blir det på flera rastplatser i parken. Från parkförvaltningens sida hoppas vi att de nya eldstäderna ska bli uppskattade. Slåtter på Ängsövallen Under hösten 2011 höggs alla träd och buskar bort på den del av Ängsövallen som åter ska bli slåtteräng. I sommar kommer vallen att fräsas så att rötter och annat försvinner. Sen ska det gå att bedriva slåtter i området. Vi ses på Hebymässan Förvaltningen och naturum har visat upp Färnebofjärden på Vildmarksmässan i Stockholm. Du kommer naturligtvis också att kunna träffa oss på Hebymässan i augusti. Spana in på hemsidan leder numera till Länsstyrelsen Gävleborgs hemsida. Där hittar du all den information om nationalparken och naturum som låg på gamla hemsidan. Nya skyltar Handikappstigen i Sevedskvarn har fått nya skyltar. De gamla var väldigt slitna och de nya har även fått en engelsk översättning. Mitt smultronställe Lena Westman, som har ett yrke där hon träffar människor hela dagarna, tycker att det skönt är att arbeta ensam ibland. Det gör hon för det mesta som naturbevakare i Färnebofjärdens nationalpark några timmar i veckan. Ofta tänker jag: och det här har jag betalt för. Det är så härligt att vistas i den underbara naturen. Jag jublar väl inte direkt dom somrar jag tampas med myggen. Mitt i solgasset på en älväng iklädd heltäckande myggjacka, tjocka byxor, gummistövlar och handskar lovar jag att det blir svettigt. Men andra somrar räcker det med linne, shorts och sandaler. Som naturbevakare kör jag ved till vindskydd och eldstäder, ser till att lederna runt Sevedskvarn och Skekarsbo är framkomliga och välmarkerade, städar toaletter, kontrollerar informationsskyltar och annat som behöver göras. Konstigt så mycket folk tappar på parkeringar och i naturen. Allt från cigarettfimpar till TV-apparater. Det finns så många fina platser efter mina vandringsleder som jag tycker mycket om. Exempelvis Brättnäset, 1,5 kilometers promenad från Skekarsbo. Ett vindskydd vid älvkanten med stenhällar och en eldstad där man kan grilla vid den underbara solnedgången. Eller om du går stigen vid toaletterna i Sevedskvarn hamnar du vid ett vindskydd precis vid forsarna. Såå avslappnande att bara höra och se på vattnet. Men mitt verkliga Smultronställe hittar du om du går cirka 1,5 kilometer efter leden som börjar med handikappstigen i Sevedskvarn. När du kommer fram till en udde som kallas Ekudden förstår du mig. Där finns ett lugn som känns i både kropp och själ. LENA WESTMAN, NATURBEVAKARE 6

7 Vinnare i fototävlingen Av de tio finalisterna i fototävlingen Färnebofjärdens nationalpark i bilder utsågs tre vinnare. Grattis till David Frost, Jonas Ekström och Ruth Zakrisson! Bilderna visades på Fyrishovsbadet i Uppsala under maj. Har du idéer om naturum eller förslag på aktiviteter. Välkommen att höra av dig på e-post sofia.tiger@lansstyrelsen.se eller tel Vi finns också på Sofia Tiger, vikarierande föreståndare för naturum Färnebofjärden NATURUM FOTO: TOMAS ÄRLEMO Detta händer 2012 Fiskmatning Varje dag kl 13, juni-augusti. Hjälp oss att mata våra öringar. Samling vid naturums reception. Båtturer på Färnebofjärden Lördagar och söndagar i juli kl 14. Turen tar cirka en timme. Kostnad 100 kr vuxna, 50 kr barn upp till 12 år. Anmälan till naturum. Fladdermuskväll 7 juli. Samling vid naturum med information om fladdermöss av Johnny de Jong. Sen åker vi ut för att spana och lyssna efter fladdermöss. Kostnad 100 kr vuxna, 50kr barn upp till 12 år (fika ingår). Anmälan till naturum. Elden sprakade varmt inne i Eldpallkojan i Tyttbo när ugglespanare samlades till uggleafton. Magisk uggleafton Den sista lördagen i mars kom med yrande snö. Många var telefonsamtalen till naturum under dagen; Blir det någon ugglespaning i det här vädret?. Vi bestämde oss för att ha is i magen och be till vädergudarna. När kvällen nalkades mojnade vinden och molnen skingrades. Solen stod lågt på himlen när 26 förväntansfulla ugglespanare samlades vid eldpallkojan i Tyttbo. Där inne sprakade elden. Lena Jarlgård bjöd på varm svartvinbärsdryck medan Stig Holmstedt berättade om olika ugglor i Färnebofjärdens nationalpark. Vi fick även lyssna till de ibland rätt kusliga hoandena. Värmda av elden och drycken och med huvudet surrande av uggle-hoho vandrar vi ut till en äng vid älven. Stig hoar och vi väntar andäktigt på svar. Slagugglan som vi hoppats på varken syns eller hörs, men den lilla sparvugglan svarar på visslingen. Kvällen är helt stilla och vattnet ligger spegelblankt, skymningen sänker sig. DÄR! En bäver bryter vattenytan och simmar lugnt förbi. Kylan biter i kinderna, näsan är röd, men munnen ler och ögonen glittrar naturen är häftig ändå. Nu börjar det mörkna och vi vandrar tillbaka genom skogen till eldpallkojan. På håll ser vi tjärblossen som brinner utanför. Stjärnorna tänds på himlen och månen spiller silver på granens grenar. Inne i kojan väntar varm soppa, kaffe och kaka, värme och gemenskap. Skratt och lågmält prat blandas med eldens knaster. Med eller utan ugglor det blev en magisk kväll. TEXT OCH FOTO: SOFIA TIGER Bäversafari 25 augusti, 29 augusti, 1 september, 5 september. Samling vid naturum kl 18. Turen tar cirka 3 timmar. Spana efter bäver och lär dig mer om hur den lever. Kostnad 200 kr vuxna, 100 kr barn upp till 12 år (fika ingår). Anmälan till naturum. Friluftsgudstjänst 12 augusti kl 11. Plats ännu ej bestämt. Ring naturum för mer information eller håll utkik på vår hemsida. Naturfotovandringar 23 september, 30 september kl Lär dig mer om fotografering under ledning av fotograf Sara Wennerqvist. Kläder efter väder, rejäla skor/stövlar, matsäck och kamera. Introduktion i lektionssal, därefter fotografering. Kostnad 300 kr. Anmälan till naturum. Naturfilm 10 november. Ingemar Lind visar sin film om myskoxarna i Härjedalen. naturum Färnebofjarden tel naturum.farnebofjarden@ lansstyrelsen.se Gilla oss på Facebook! 7

8 GRUPPFÖRSÄNDELSE TILL HUSHÅLL Produktion: Journalistgruppen Media Trycksak Tryck: Edita, juni 2012 AVSÄ N DA R E Länsstyrelsen i Gävleborgs län Gävle DET HÄNDER I SOMMAR En ny karta och folder med nya nationalparksidentiteten ska bli klar i sommar. Gemensam identitet Alla svenska nationalparker håller på att få en gemensam identitet för att bli mer kända. Identiteten består av en gemensam profil som ska göra det lättare för besökare att känna igen nationalparkerna. Hamra nationalpark är den första nationalparken i Sverige där den nya identiteten genomförs och Färnebofjärdens nationalpark är också på väg att införa den (det här nyhetsbrevet är producerat enligt den nya profilen). Ett exemplar av den gemensamma symbolen guldstjärnan går att se och provsitta i naturum Färnebofjärden. Målet med identitetsprojektet är att nationalparkerna i Sverige ska vara attraktiva, tillgängliga, kända och uppskattade. Sveriges nationalparker har den mest sevärda och bevarade naturen. Därför vill Naturvårdsverket att nationalparkerna ska bli mer kända och locka ut fler besökare. På så sätt kan fler människor njuta av naturen och inspireras En guldstjärna är den nya gemensamma symbolen för Sveriges nationalparker. Du kan provsitta den i naturum Färnebofjärden. att lära sig mer om växter, djur och sambanden i naturen. Varje enskild nationalpark och dess unika värden kan lyftas fram bättre genom att vi kommunicerar våra finaste naturområden på ett likartat sätt. TEXT: ANNA JANSSON Examensarbete om bäverjakt i parken Bävrarna i Färnebofjärdens nationalpark fäller de strandnära asparna som är viktiga för hackspettar och andra arter. Därför har jakt införts i vissa delar i parken. Nu undersöker Elina Eriksson, som läser biologiprogrammet på SLU, om jakten på I sitt examensarbete går hon igenom inventeringsdata och jaktrapporter. Jag vill undersöka om det har blivit ett avbrott i hyddaktiviteten när det har skett jakt i området och om den årliga tillväxten av bävern har minskat, säger Elina Eriksson. I kommande nyhetsbrev får vi veta mer om Elina Erikssons bäver haft någon effekt. ILLUSTRATION: INGELÖV ÅSTRAND undersökning. FOTO: ANNA JANSSON Vi anpassar oss till Naturvårdsverkets nya system SkötselDOS. Det innebär att allt som planeras och sker i Färnebofjärden ska registreras i en nationell databas. Där kan sen Naturvårdsverket och andra se vad som har gjorts i alla skyddade områden i Sverige. Fackelblomster. Kärlväxtinventering påbörjades förra året och fortsätter i år. Det finns ingen fullständig inventering i nationalparken sedan tidigare. Detta blir därför en bra inventering att ha som grund för framtida uppföljningar. En fiskinventering kommer i år att genomföras inom Färnebofjärdens fiskevårdsområde. En stor inventering gjordes 2004, resultaten i år kan jämföras med den förra. Bränning av ett mindre område i Tinäset ska ske i sommar och utföras så att framförallt tall gynnas. Det finns flera hotade arter i området som behöver solbelysta levande och döda tallar. Ett par spänger som är dåliga ska bytas längs vandringsleden vid Sevedskvarn. Vi beklagar om det blir lite besvärligt under tiden. På Mattön fortsätter vi att ta bort gran och ringbarka björk, nu på ett område som gränsar till Gysinge naturreservat där liknande åtgärder redan genomförts. FOTO: JENNIE DALETHSSON