Informationsmöte om eidas-förordningen. Nalen konferens den 22 och den 23 november 2017

Transkript

1 Informationsmöte om eidas-förordningen Nalen konferens den 22 och den 23 november 2017

2 Program den 22 november Välkommen Annika Bränström, Kanslichef E-legitimationsnämnden och Christina Henryson, Departementsråd och Enhetschef, Enheten för digital förvaltning, Finansdepartementet esams juridiska vägledning för e-legitimering och e-underskrifter Kaffe Så fungerar e-legitimering och e-underskrifter. Vilket stöd kan vägledningen ge i ditt arbete med anpassningen till eidas? Johan Bålman, jurist, esam Vad innebär eidas-förordningen? eidas-förordningen från ett juridiskt perspektiv. Anna Månsson Nylén, verksjurist, E-legitimationsnämnden eidas i praktiken Avslut och nästa steg Stegen myndigheter och kommuner behöver ta för att leva upp till kraven Eva Sartorius, Strateg, E-legitimationsnämnden Annika Bränström med flera

3 Program den 23 november Välkommen Annika Bränström, Kanslichef E-legitimationsnämnden, med Christina Henryson,, Departementsråd och Enhetschef, Enheten för digital förvaltning, Finansdepartementet esams juridiska vägledning för e-legitimering och e-underskrifter Kaffe Så fungerar e-legitimering och e-underskrifter. Vilket stöd kan vägledningen ge i ditt arbete med anpassningen till eidas? Johan Bålman, jurist, esam Vad innebär eidas-förordningen? eidas-förordningen från ett juridiskt perspektiv. Anna Månsson Nylén, verksjurist, E-legitimationsnämnden eidas i praktiken Avslut och nästa steg Stegen myndigheter och kommuner behöver ta Roger Fagerud, IT-strateg, E-legitimationsnämnden Annika Bränström med flera

4 En statlig myndighet under Finansdepartementet Nämnden: Gunilla Nordlöf, generaldirektör Tillväxtverket, ordförande Annika Bränström, direktör E-legitimationsnämnden, vice ordförande Per Mosseby, verkställande direktör Golden Wax AB Stefan Olowsson, it-direktör Försäkringskassan Katrin Westling Palm, generaldirektör Skatteverket Jan Zetterdahl, it-direktör Skatteverket Kansliet: Annika Bränström, kanslichef Mattias Dandoy, informationssäkerhet Roger Fagerud, IT-strategi Inger Greve, kommunikation Anna Månsson Nylén, juridik Eva Sartorius, strategi

5 Vårt uppdrag Stödja och samordna offentlig sektor nationellt i frågor som rör e-legitimering och e-underskrifter genom att: erbjuda valfrihetssystem för e-legitimering granska och godkänna e-legitimationer för kvalitetsmärket Svensk e-legitimation granska e-underskriftstjänster standardisera e-legitimering och e-underskrift genom: Tillitsramverket för Svensk e-legitimation E-legitimationsnämndens tekniska ramverk E-legitimationsnämndens specifikation för fristående underskrifttjänst vara Sveriges företrädare internationellt genom att: företräda Sverige i eidas samarbetsnätverk att vara kontaktpunkt enligt eidas ansvara för den svenska eidas-noden delta i internationell standardisering

6 Våra mål Alla ska kunna få tillgång till säkra e- legitimationer som är enkla att använda Det ska vara enkelt och säkert för digitala tjänster att inkludera e-legitimering och e-underskrift Det ska vara kostnadseffektivt för offentlig sektor med e-legitimering och e-underskrift

7 Nu bildas en ny myndighet för offentlig sektors digitalisering Start: prel 1 september 2018 Säte: utanför Stockholm Uppdrag: Att samordna och stödja den förvaltningsövergripande digitaliseringen

8 Antal transaktioner offentlig sektor E-legitimering och e-underskrift - totalt Organisation Skatteverket Försäkringskassan se Arbetsförmedlingen CSN Stockholms stad Pensionsmyndigheten Bolagsverket Jönköpings kommun Sundsvalls kommun Övriga offentliga Totalt

9 58 % av kommunerna och myndigheterna har tjänster där man identifierar sig med hjälp av e-legitimation Obligatorisk enkätfråga, omfattningen definierad med utgångspunkt från hur det ser ut idag

10 68 % kanske kommer att ha minst någon tjänst som tillåter inloggning med det utländska personidentitetsbegreppet Frivillig fråga till de som berörs av eidas

11 Exempel på möjlig framtida inloggning med utländskt personidentitetsbegrepp Ansökan kontaktfamilj, familjehem, språkvän Ansökan om stipendium Beställa betyg Ansökan om arbetstillstånd Inrapportering till Finansinspektionen Utländska jägare Ansöka om eduid (högskolesektorn) Tillstånd om att få ställa ut container och annat begagnande av offentlig plats Ansöka om tillstånd för skolverksamhet Intresseanmälningar av olika slag Lämna synpunkter, göra felanmälan Boka lokal Frivillig fråga till de som berörs av eidas

12 Digitalisering av det offentliga Sverige Christina Henryson

13 Ökad takt i modernisering av den offentliga förvaltning så att det offentliga ska fortsätta kunna ta ansvar för välfärden i framtiden Finansdepartementet

14 Varför en digital förvaltning? enklare vardag för privatpersoner och företag öppnare förvaltning med mer innovation och delaktighet skapa en effektiv offentlig sektor Medborgaren i centrum Finansdepartementet 14

15 Digitalt först i förvaltningens verksamhet och kontakter med privatpersoner och företag Tänk om och tänk nytt för att: förenkla kontakten med det offentliga Sverige, uppgifter bara ska behöva lämnas en gång, effektivisera verksamheten, öka samarbetet och återanvända information, uppgifter och gemensamma lösningar, främja öppenhet, innovation och delaktighet i digitala lösningar, samtidigt som säkerställa informationssäkerheten och skyddet för den personliga integriteten. Enklare Effektivare Öppnare Mål i regeringens strategi för en digitalt samverkande statsförvaltning Finansdepartementet 15

16 Digitalt först: 5 prioriterade insatsområden 1. Myndighet med samlat ansvar för digital förvaltning Bättre styrning av förvaltningsgemensamma digitaliseringsfrågor En digital förvaltning Ökad digital samverkan mellan kommun, landsting och stat 2. Etablera en nationell digital infrastruktur Styrning och gemensam finansering för ökad användning av nationella tjänster och grunddata 3. Öka den digitala innovationsförmågan Förbättrad matchning mellan utbud och efterfrågan på öppna data 4. Höj den digitala mognaden Ökad digital kompetens, effektivare it-användning och stöd vid it-investeringar 5. Modernisera juridiken för digitalt först Ett regelverk som stödjer en digitalt samverkande förvaltning Finansdepartementet 16

17 Budgetprop.18 Ny myndighet med samlat ansvar för digitaliseringsfrågorna inom offentlig sektor Förstärka styrning och samordning av den nationella digitala infrastrukturen Satsning på öppna data och datadriven innovation Finansdepartementet 17

18 En digital förvaltning bygger på e- legitimationer! Alla som behöver ska ha tillgång till enkla och säkra e-legitimationer Varje medlemsland ska bidra till att underlätta gränsöverskridande elektronisk identifiering Medborgare i andra länder ska kunna använda en e-legitimation som granskats och godkänts inom EU i svenska e-tjänster Satsningar i BP16, BP17 och BP18 på eidas och på E-legitimationsnämndens verksamhet Foto: Maskot / Folio Finansdepartementet 18

19 eidas är en prioriterad fråga Politiska överenskommelser som pekar på eidas Oslo-deklarationen (april 2017) Tallinn-deklarationen & Östra partnerskapet (okt 2017) Rekommendation från Nordiska rådet (okt 2017) Genomförandet av eidas-förordningen Utredningar Effektiv styrning av nationella digitala tjänster Skärpta krav och rutiner för svenska id-handlingar E-legitimationsnämndens rapport om försörjning på kort och lång sikt Skatteverkets rapport om kopplingsregister för eidas Finansdepartementet 19

20 Medskick! eidas är både möjlighet och lagkrav ta med detta i behovsanalyser, budgetering, projektplanering och kravställning Förbered era e-tjänster för e-legitimationer som granskats och godkänts inom EU Testa era e-tjänster mot den svenska eidas-noden Ta hjälp av E-legitimationsnämnden Finansdepartementet 20

21 Kontakt Följ bloggen Digitalt först! Christina Henryson digitaltforst.se Finansdepartementet 21

22 E-legitimering och e-underskrift Johan Bålman november 2017 esam

23 esam Ett samverkansprogram med 22 medlemmar (21 myndigheter och SKL) Syftar till att underlätta och påskynda digitaliseringen av det offentliga Sverige Bildades 2015 på initiativ av medlemmarna när E-delegationen slutfört sitt arbete Finansieras med årliga medlemsavgifter Pensionsmyndigheten värdmyndighet för esams kansli

24

25 Organisation för genomförande Medlemmarna Står för resurser till arbetet och bemannar de olika grupperna. Tar på sig färdledarskap och driver initiativ Olika Nätverk t.ex. GDPR Styrgrupp Beslutar målbild, strategisk inriktning, gemensamma initiativ och budget Arbetsgrupp Bereder frågor Deltar i utskott och arbetsgrupper Förankrar och kommunicerar inom sin organisation Referensgrupp Referensgrupp Referensgrupp Värdmyndighet Kansli Leder, driver och koordinerar Expertgrupp Juridik Expertgrupp Arkitektur Expertgrupp Säkerhet

26 esam juridik 1. Vägledning Outsourcing och sekretess 2. Vägledning Eget utrymme 3.Vägledning Utlämnande i elektronisk form o LEFI online (när föreligger direktåtkomst/allmän handling) Nätverket för dataskyddsförordningen E-delegationens VL för verksamhetsutveckling 26

27 Skriv in sidfotstext här 27

28 Mål med presentationen Lättare förstå och kunna vidareförmedla innehållet i vägledningen Bidra till medvetna val

29 Innehåll Översiktligt om vägledningen Definitioner, begrepp, parter Hur fungerar e-legitimering? Hur fungerar e-underskrift? Ansvar (civilrättsligt och straffrättsligt) Övriga aspekter Praktiska råd och checklistor

30 Digitaliseringens guldägg E-legitimering och e-underskrifter är centrala funktioner för digitalt i första hand

31 esams vägledning

32 Bred förankring av vägledningen

33 Stöd i införandet Vägledningen ger stöd i införandet från flera perspektiv: En komplicerad process Många aktörer Juridik, teknik, säkerhet samverkan krävs

34 Förberedelser Det är nödvändigt att vara förberedd för att kunna kravställa korrekt för att kunna välja rätt säkerhetsnivå för att få tydliga avtal och bra rutiner som ger skydd mot manipulationer, förnekanden och missbruk

35 Anslutning på tre sätt En myndighet som inte redan är ansluten kan göra det genom att Avropa från Kammarkollegiets ramavtal Genomföra en egen upphandling Ansluta sig till ett av E-legitimationsnämndens valfrihetssystem Anslutning till eidas kommer i nästa pass

36 Vem riktar sig vägledningen till? Offentlig sektor i första hand, men även privata aktörer. Jurister, men även andra involverade, t.ex.: informationssäkerhetsansvariga verksamhetsutvecklare arkitekter arkivarier kommunikatörer upphandlare. Hos en myndighet behövs samverkan mellan olika kompetenser

37 Definitioner behövs För aktörerna (användare, förlitande part etc.) Av åtgärder som de utför (e-legitimering, e-underskrift etc.) Av funktioner som de använder (legitimeringsfunktion etc.) För de dokumentslag som används (e-legitimation, identitetsintyg etc.)

38 Två centrala begrepp Vid e-legitimering styrker personen sin identitet: En e-underskrift motsvarar det man gör när man skriver under dokument:

39 Parter, tjänster och avtal

40 Parter

41 Tjänster

42 Grundläggande typer av avtal E-legitimationsavtal Förlitandeavtal Avtal om underskriftstjänst Avtal om systemintegration (anpassning till egna system)

43 Så fungerar e-legitimering

44 Äldre system

45 Nuvarande e-legitimationssystem

46 Legitimering - direkt leverans

47 Legitimering - indirekt leverans

48 Så fungerar e-underskrift

49 Nuvarande e-legitimationssystem med underskrift

50 Underskrift Certifikat för legitimering Förändring till följd av eidas Certifikat för underskrift

51 Elektroniska underskrifter olika sätt 1. Använder underskriftscertifikatet i e-legitimationen 2. Använder legitimeringscertifikatet i e-legitimationen Legitimering för underskrift startar process för att skapa ett tillfälligt engångs - underskriftscertifikat

52 Direkt underskrift legitimering Dokument underskrift Underskriftstjänst Underskrift

53 Indirekt underskrift legitimering underskrift Fristående underskriftstjänst Dokument Särskilt tillfälligt underskriftscertifikat Underskrift

54 Civilrättsliga och straffrättsliga aspekter

55 Att tänka på om civilrättsligt ansvar Fördelas riskerna ändamålsenligt? En rad olika avtal mellan olika parter Blir hela ansvarskedjan täckt ( back to back )? Kombinationer av avtal går det att utläsa vad som gäller i en viss del? Exempel: vem svarar för vad vid en indirekt underskrift?

56 Straffrättsligt skydd (kap 8) Urkundsbrotten anpassades för e-leg 2013, bl.a. Missbruk av urkund genom att ge sig ut för att vara någon annan (15 kap. 12 BrB) rättsligt uttalande Förnekande av underskrift (15 kap. 13 BrB) Dataintrång viktigt att ta tillvara straffskyddet pga nya missbruk

57 Övrigt i vägledningen

58 Avslutande kapitel Ett systematiskt informationssäkerhetsarbete (kap. 9) Bevarande och gallring (kap. 10) Persondataskydd (kap. 11) eidas-förordningen (kap. 12) Checklistor (kap. 13)

59 eidas-förordningen ställer krav Det är bråttom Den 29 september 2018 krävs att svenska myndigheter erkänner utländska e-legitimationer men. redan nu måste ni acceptera e-underskrifter Seminarierna följs upp på E-legitimationsdagen den 1 februari och en fördjupningsdag den 2 februari

60 Tre checklistor (Kap.13) 1. Införande av e-legitimering 2. Införande av e-underskrifter 3. Hantering av bevarande och gallring

61 Slutord Etablera samverkan Gör medvetna val Säkerställ tilliten

62 Efter kaffet. eidas - från ett juridiskt perspektiv

63 /23

64 Kaffe

65 Anna Månsson Nylén, Eva Sartorius, Roger Fagerud eidas-förordningen ur ett juridiskt och praktiskt perspektiv

66 Vad är eidas? EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) nr 910/2014 av den 23 juli 2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden och om upphävande av direktiv 1999/93/EG Förordning som gäller sedan 1 juli 2016 Syfte: öka förtroendet för elektroniska transaktioner på den inre marknaden underlätta för EU-medborgare och företag att identifiera sig elektroniskt och använda betrodda tjänster över landsgränserna skapa gemensam grund för ett säkert elektroniskt samspel mellan medborgare företag och offentliga myndigheter

67 eid Gränsöverskridande elektronisk identifiering AS Betrodda tjänster för elektroniska transaktioner Rättslig ram för bland annat e-underskrifter

68 eid Gränsöverskridande elektronisk identifiering AS Betrodda tjänster för elektroniska transaktioner Rättslig ram för bland annat e-underskrifter

69 eid Gränsöverskridande elektronisk identifiering AS Betrodda tjänster för elektroniska transaktioner Rättslig ram för bland annat e-underskrifter

70 Betrodda tjänster? En elektronisk tjänst som gör att man bl.a. kan skriva under elektroniskt eidas etablerar regler för dessa tjänster och de som tillhandahåller dem Reglerna gäller för hela den inre marknaden oavsett om det är gränsöverskridande eller ej

71 Kvalificerad betrodd tjänst och tillhandahållare Förordningen skiljer på betrodda tjänster och tillhandalhållare som är kvalificerade eller inte Kvalificerade ska certifieras av ett oberoende organ PTS utövar tillsyn och för upp kvalificerade tillhandahållare och tjänster på en s.k. trusted list

72 E-legitimering över gränser

73 Inloggning med utländska eid:n över landsgränserna fungerar inte idag

74 Hur löser eidas detta? Medlemsstater anmäler e-legitimationer till Kommissionen Etablerar tillitsnivåer för anmälda e-legitimationer Krav på ömsesidigt erkännande av anmälda e-legitimationer Trafiken över gränserna hanteras genom s.k. noder

75 Ramlag E-legitimering behandlas i artikel 6 t.o.m. 12 Genomförandebestämmelser sätter närmare ramarna för bl.a. anmälningsförfarande, teknik och interoperabilitet Medlemsstaterna kommer överens om Thechnical specifications

76 Anmälan av E-legitimation Medlemsstater kan anmäla en eller flera e-legitimationer till EU Går i god för att en viss e-legitimation kan spåras till endast en individ Ingen extern granskning peer review Krav på tillitsnivå låg, väsentlig eller hög enligt eidas

77 Tillitsnivå? Ett standardiserat sätt att prata om hur säker en e-legitimation är I Sverige använder vi E-legitimationsnämndens tillitsramverk Nivå 2, 3 eller 4 eidas krav beskrivs i genomförandebestämmelse Låg, väsentlig eller hög

78 Tillitsnivåer (Svensk e- legitimation) eidas Låg (2) Väsentlig (3) Hög (4)

79 Tillitsnivåer (Svensk e- legitimation) eidas Låg (2) Väsentlig (3) Hög (4)

80 Ömsesidigt erkännande (art 6) Efter den 29 september 2018 ska offentliga organ erkänna anmälda utländska e-legitimationer på nivå väsentlig eller hög Detta gäller vid inloggning i e-tjänster som kräver e-legitimation Krav på att tillåta identifiering, inte insläpp i tjänsten

81 Era e-tjänster måste erbjuda möjligheten att identifiera sig

82 E-legitimeringar mellan eidas-länderna slussas via landsnoder

83 Era tjänster måste kunna ansluta till den svenska noden

84 Era tjänster måste kunna ansluta till den svenska noden E-legitimationsnämnden ansvarar för och driver den svenska noden

85 Era tjänster måste kunna ansluta till den svenska noden Nämndens tekniska ramverk styr tekniken på den svenska sidan (SAML 2.0)

86 Era tjänster måste kunna begära och ta emot identitetsintyg i rätt format Svensk digital tjänst Begäran om identitetsintyg Identitetsintyg Utländsk eidutfärdare

87 Era tjänster måste kunna begära och ta emot identitetsintyg i rätt format Svensk digital tjänst Begäran om identitetsintyg Identitetsintyg Utländsk eidutfärdare Nämndens tekniska ramverk (SAML 2.0)

88 Personuppgifter som kan komma med ett identitetintyg Obligatorisk minimuppsättning av uppgifter för fysisk person Nuvarande efternamn Nuvarande förnamn Födelsedatum Personidentitetsbeteckning, PID, från eid-landet Frivillig minimuppsättning av uppgifter för fysisk person För- och efternamn vid födseln Födelseort Nuvarande adress Kön Övriga uppgifter (attribut) Bilaterala överenskommelser

89 Ni behöver veta vad ni ska låta den med utländsk e-legitimation göra när den loggat in Ni behöver visa ett välkomstmeddelande Sedan? Väntrum? Kuliss? Släppa in?

90 Kostar det något? Den obligatoriska e-legitimationstrafiken över gränserna är kostnadsfri Arbetshypotesen är att anslutningen till noden ska vara kostnadsfri Ni behöver anpassa era tjänster om ni inte redan följer SAML 2.0

91 Utredningen om effektiv styrning av nationella digitala tjänster (NDT) Ska analysera och lämna förslag på återstående frågor om den nationella tillämpningen eidas-förordningen bl.a. Hur ska anslutningen till noden regleras rättsligt? Avgifter? Hur ska en anmälan av en svensk e-legitimation gå till?

92 Vad utreder nämnden vidare? Närmare teknik för noden Flödet av personuppgifter Allmänna handlingar? Vad ska och får loggas var?

93 Vad utreder nämnden vidare? Närmare teknik för noden Flödet av personuppgifter Allmänna handlingar? Vad ska och får loggas var? Varje myndighet måste dock göra sin egen juridiska bedömning utifrån sina förutsättningar

94 E-underskrifter

95 Elektronisk underskrift Uppgifter i elektronisk form som används för att kontrollera att innehållet kommer från den som har undertecknat handlingen. Underskrift - om en fysisk person undertecknar Stämpel - om en juridisk person undertecknar

96 eidas sätter upp en rättslig ram för detta Art Gäller sedan 1 juli 2016 En underskrift får inte avvisas enbart för att den är elektronisk, dock gäller fortfarande nationella formkrav

97 Avancerad elektronisk underskrift (art 26) unikt knuten till en undertecknare undertecknaren kan identifieras genom underskriften underskriften är skapad på ett sådant sätt att undertecknaren har kontroll över den. den ska vara kopplad till de uppgifter som den används för att underteckna på ett sådant sätt att ändringar av uppgifterna kan upptäckas.

98 Kvalificerad elektronisk underskrift uppfyller samma krav som för den avancerade underskriften skapas med hjälp av en kvalificerad anordning för underskriftsframställning och är baserad på ett kvalificerat certifikat för elektroniska underskrifter = Betrodda tjänster Kvalificerad elektronisk underskrift ska ha samma rättsliga verkan som en handskriven underskrift

99 Hur ser det ut i praktiken? De underskriftscertifikat som används i Sverige motsvarar avancerad nivå Ute i Europa ställs oftare krav på kvalificerad underskrift

100 Skyldighet att erkänna elektroniska underskrifter (art 27) En medlemsstat som kräver en avancerad elektronisk underskrift för användningen av en nättjänst måste erkänna elektroniska underskrifter på samma nivå och på högre nivå

101 Genomförandebestämmelser anger vilka format för elektroniska underskrifter och stämplar som skall erkännas. Om ursprungslandet tillhandahåller en valideringstjänst ska utöver detta alla möjliga format stödjas, utan begränsning. Validering = kontroll av en elektronisk underskrifts giltighet Valideringstjänsten kan bara åberopas om den är kostnadsfri.

102 Bensträckare

103 Stegen myndigheter och kommuner behöver ta Minimikraven det som krävs för att inte bryta lag Det som krävs för att motsvara medborgare och företags förväntningar Det som krävs för att uppnå egen nytta eller för att lösa egna problem

104 Kraven är höga och tiden kort Det här löser väl leverantörerna! Ni har ansvaret Analysera avtalen, diskutera med leverantören och bestäm väg Vad ska göras i praktiken? Tips för er planering av åtgärder

105 Checklista för planering för eidas Kartlägg användning av e-legitimering Kontrollera avtal Fråga leverantören om deras planer och förslag Välj väg befintliga avtal eller ny upphandling Ställ krav på leverantörer - beställ Förbered er egen organisation Förbered er på att motparter kommer vilja lämna elektroniskt underskrivna dokument

106 1. Kartlägg Vilka av era e-tjänster använder e-legitimation för inloggning eller elektronisk underskrift? Är inloggning till e-tjänsterna fristående eller ingår e-tjänsterna i mina sidor eller annan form av portal där inloggningen är gemensam? Kan e-tjänsten användas utan att den som loggar in har identifierats med svenskt personnummer?

107 1. Kartlägg Hur framställs elektroniska underskrifter i era e-tjänster? Av e-legitimationsutfärdaren? Med underskriftstjänst som respektive e-tjänst tillhandahåller? Fristående underskriftstjänst? Svårt att avgöra? För dialog med era leverantörer

108 2. Kontrollera avtalen Vilka avtal använder ni? för leveransen av e-legitimering, e-tjänster e-underskrifter och integration med era verksamhetssystem? Finns stöd i dem för att nya e-legitimationer (svenska och utländska) ska ingå i leveransen? Om inte, finns utrymme för en tilläggsbeställning eller kompletterande avtal? Om inte, när löper de ut eller när kan de sägas upp? Hur avtalar ni om tillgång till e-legitimering? Är det möjligt att separera avtalen som ger tillgång till BankID och Telia från leveransen av övriga tjänster? Om inte kan ni bli tvingade att säga upp avtalen av övriga tjänster för att kunna få in de nya avtal om e- legitimationer ni kommer behöva

109 3 5. Diskutera med leverantören Er leverantör bör redan veta vad som krävs, ha planer och redan ha testat Byt om möjligt leverantör om de inte har det intresse och kunskap som krävs för att klara av förändringen Upphandla/beställ det som behövs

110 6. Förbered er egen organisation Utse ansvariga för er anslutning och kontaktvägar För underhåll av uppgifter om era e-tjänster och fristående underskriftstjänst i metadataregister Funktionsbrevlåda för er som organisation att kontakta vid incidenter Testa er anslutning till den svenska eidas-noden i god tid Bedöm hur ni påverkas av de nya lagreglerna om underskrifter

111 Vad innebär det att elektroniskt undertecknade handlingar måste accepteras? Händer det idag att ni vägrar ta emot handlingar med e-post för att de ska vara undertecknade? Är det viktigt att underskriften är giltig?

112 Praktiska råd om e-underskrifter Erbjud e-tjänst kopplad till fristående underskriftstjänst om ni ser att inkomna e-underskrivna handlingar kan medföra problem Det är svårt för era handläggare att bedöma om en e-underskrift som inkommer på bilaga till vanligt mejl uppfyller eidas-kraven, överväg förebyggande stöd till dem E-arkiv och kanske e-diarium behövs eftersom e-underskrifter försvinner när en elektronisk handling skrivs ut

113 Praktiska råd kring behörighet Överväg när e-tjänsten kan tillåta åtkomst och uppgiftslämnande I början endast eid-landets personidentitetsbegrepp det räcker i vissa digitala tjänster har ni lokalt lagrad koppling till svenskt personnummer eller samordningsnummer? kan användaren få ange svenskt personidentitetsbegrepp som krävs själv? Efter införande av eventuellt svenskt kopplingsregister kan även personnummer eller samordningsnummer komma med i identitetsintyget från den svenska eidas-noden förbered e-tjänsten för samordningsnummer

114 Praktiskt råd om ni behöver neka åtkomst Om ni behöver neka åtkomst Lämna tydliga besked om varför Beskriv hur personen ska gå tillväga i stället Tänk på att för mycket väntrum och hänvisning till pappersrutiner kan leda till att kraven skärps Har ni flera e-tjänster? Överväg tillgång till mina sidor Bestäm en enhetlig linje i användargränssnittet, t.ex. gråa ut ej valbara alternativ med upplysning om hur användaren ska göra i nästa steg Utbyt erfarenheter med kollegor från andra myndigheter

115 Praktiskt råd om språk i användardialogen eidas styr inte vilka språk som ska stödjas Den svenska eidas-noden börjar med engelska och svenska Vi bevakar utvecklingen av översättningsmodul från EU-kommissionen

116 Praktiskt råd om att logga bevismaterial Ni måste säkerställa att ni lagrar allt bevismaterial ni kan behöva

117 Praktiska råd om upphandling och avtal Skilj mellan avtal för svensk e-legitimering och avtal för övriga ITtjänster, t.ex. systemintegration och konvertering Beställ uppkoppling mot vår eidas-nod för utländsk e-legitimering Upphandla en s.k. fristående underskriftstjänst för hantering av både externa och interna e-underskrifter Se över avtalslängd, exit-klausul och rangordning utvecklingen går fort

118 Annika Bränström med flera Avslut och nästa steg

119 Sammanfattning Börja koppla upp mot eidas-noden nu Skaffa fristående underskriftstjänst som följer E- legitimationsnämndens tekniska ramverk Analysera möjligheterna eidas skapar Då har ni även förberett för nya svenska e- legitimationer

120 Stöd från E-legitimationsnämnden Finns idag på Vägledningar och Teknisk ramverk Testmiljö för eidas Tips och råd för e-underskrifter Kvalitetsgranskade av fristående underskriftstjänster (via Kammarkollegiet) Valfrihetssystemet 2017 E-legitimering Enkätresultat (under Om oss) E-legitimationsdagen 1-2 februari 2018 nu med en fördjupningsdag kring juridik och teknik Ett tillfälle att ta del av hur olika frågor kan lösas mer i detalj Löpande frågor kansliet@elegnamnden.se Kommande tjänster: Metadataregister Den svenska noden för eidas-trafiken Avtal/överenskommelser kopplat till eidas

121 Tack för oss för denna gång! Gå in på och anmäl dig till E-legitimationsdagen den 1-2 februari 2018